Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 1 - 2012 Andel ... · kring undervisning och bedömning i ämnet svenska som andraspråk. Veckovis under hela terminen. Nästa träff är

1

Kvartalsrapport 1 - 2012 Sammanställning alla enheter

A. Nationella mål

Måluppfyllelse årskurs 1-7

Uppföljning görs i kvartal 3

88%

90%

92%

94%

96%

98%

100%

Andel elever som når målen i åk 1-7, hela kommunen, tre terminer

ht-10 vt-11 ht-11

Antalet elever i årskurs 1-7 är 652. Alla ämnen läses inte i samtliga årskurser, t ex har man NO och SO

bara i årskurs 1-3.

Utbildningsförvaltningen

2

Den här tabellen visar antalet elever i åk 1-7 som inte når målen sådant det redovisats i de skriftliga omdömena.

Slottsskolan

Analys

Att måluppfyllelsen i ämnena svenska, matematik och engelska skiljer sig mot övriga ämnen

kan bero på att dessa ämnen följs upp av nationella prov under hela grundskolan. Tillsammans

med de observations-, kartläggnings- och bedömningsstöd som bland annat nätverken arbetet

fram finns alltså ett gott bedömningsstöd i svenska, matematik och engelska. Vilket

bedömningsstöd används i övriga ämnen i de tidigare årskurserna? På högstadiet ser vi att

elever som har svaga kunskaper i svenska ofta har svårigheter även i andra ämnen, något som

statistiken ovan inte speglar. Förhoppningsvis kommer de nya kunskapskraven och

kursplanernas centrala innehåll att göra skillnad. Vi konstaterar att de ämnen som har nationella

prov som stöd i bedömningen har lägst måluppfyllelse!

Det är överlag hög måluppfyllelse, över 90 procent. Med en annan skala skulle det se

annorlunda ut.

Fördelas resurser efter måluppfyllelse? Mellan skolor/mellan klasser?

3

Vad gäller svenska och matematik är det förmodligen så att utvecklingsarbetet med språk-, läs-

och skrivutvecklare och matematikutvecklare börjar ge resultat. I ämnet svenska som

andraspråk är det förvånansvärt hög måluppfyllelse i jämförelse med ämnet svenska. Vilket

bedömningsmaterial används idag? Hur ser bedömningskompetensen ut? Arbetet med att ta

fram riktlinjer pågår just nu.

Hur kan så många elever nå målen i NO och SO jämfört med svenska, engelska och matematik

i årskurs 6? Är blockläsning i NO och SO på mellanstadiet en förklaring?

Kanske kommer måluppfyllelsen att förtydligas i respektive ämne i och med att betyg införs i

årskurs 6.

Åtgärder Vem är ansvarig? Hur ska det göras? När ska det göras?

Rektor och ämneslärarna

Mari Blad

Strukturerade ämnesträffar varje vecka

där måluppfyllelsen står i fokus.

Fortsatt arbete med att skapa struktur

kring undervisning och bedömning i

ämnet svenska som andraspråk.

Veckovis under

hela terminen.

Nästa träff är den 5

december 2012

Uppföljning

Åkerboskolan

Analys

I engelska är måluppfyllelsen lägre än i andra ämnen. Nationella prov och betyg i åk 6 börjar

nästa läsår. Det kommer att påverka resultaten och bedömningen. Vi kommer också att få fler

tillfällen, elever och möjligheter att jämföra den summativa bedömningen kontra den formativa

dvs betyg och skriftliga omdömen.


Rektor

Undervisande lärare

Inför nästa läsår kommer vi att ha

lärarförstärkning på engelska för

möjliggöra ett intensivare arbete i det

ämnet. Vi fortsätter också med

lärarförstärkning på matematiken.

Fortbildningen av lärare i matematik

fortsätter.

Läsåret 2012/13

Uppföljning

Viktoriaskolan

Analys

Svar år 1- 2

Resultatet är relativt bra även om ambitionen är att alla ska nå målen. Ett par av eleverna har

stora svårigheter. Inlärningsproblem kan ha många aspekter, det kan handla om en sen

motoriska utveckling men också andra begränsningar som försvårar inlärning. T.ex. förmågan

att fokusera och koncentrera sig. Det kan röra sig om elever som inte har det svenska språket

tillräckligt utvecklat ännu.

Svar år 3-6

Den elev det berör i år 3B och den elev det handlar om i 4A kommer fortsättningsvis att ha stort

behov av stöd. I 4A har det tillkommit fler åtgärdsprogram. Två elever i 4B har stora behov. Tre

4

av eleverna i 4B som inte har nått kunskapskraven i svenska förväntas nå dessa vid

vårterminens slut. Behoven för eleverna i 5A kommer att kvarstå. Behov av stöd för de två

eleverna i 5B i engelska kvarstår. I 5B har det också tillkommit en elev under våren med behov

av stöd i engelska, ytterligare en i matte och en elev i svenska. I 6A handlar det om en och

samma elev som inte når kraven för engelska, matte, musik, biologi, religion, geografi, historia

och samhällskunskap. De elever i 6B som inte har nått kunskapskraven under hösten har fått

stort stöd i framförallt matte och engelska. Av dessa förväntas samtliga fem elever att nå kraven

för engelska vid vårterminens slut. I matte förväntas tre av de fem eleverna i matte att nå

kraven. Väldigt många elever når inte målen i Kemi. Behörig lärare undervisar i ämnet.

Dessutom finns klassläraren med under lektionen som förstärkning. Bedömningen har läraren

gjort utifrån de nya kunskapskraven i Läroplan 2011. En av orsakerna till det dåliga resultatet

kan vara att eleverna har jobbat utifrån en tidigare läroplan med en viss inriktning medan man

nu bedöms utifrån ett centralt innehåll och kunskapskrav som inte fanns tidigare. Under våren

kommer flertalet av dessa sju barn förmodligen att nå målen. Flera lärare har läst en

högskolekurs i Kemi vilket gör att man skulle kunna förvänta sig en högre måluppfyllelse i just

detta ämne.

Vi har också diskuterat behovet av att uppdatera läromedel i olika ämnen så att de väl stämmer

med den nya läroplanen. Vi har också skickat två av våra lärare till Rikskonferensen för lärare i

Naturorienterande ämnen. De ska på en APT få sprida sin nyvunna kunskap till de andra. De

har också lektionsförslag som de gärna presenterar.

Vad beträffar slöjden är det tyvärr rapport från våra slöjdlärare att det är flera elever som uppför

sig illa och underpresterar när det kommer till en ny skola. Vi får inte samma rapport när de går

till Slottskolan och har musik trots att det handlar om samma elever. Kanske närheten mellan

Slottskolan och Viktoriaskolan har ett psykologiskt inflytande. Vår önskan är att slöjden skulle

ligga på Slottskolan. Bussresan tar tid och känns kostnadskrävande samtidigt som närheten till

hemskolan troligen skulle gynna elevernas resultat.


Svar lärare år 1 och 2

Rektor klasslärare och

specialpedagog samverkar.

Svar lärare år 3-6

Rektor, speciallärare,

klasslärare

Svar lärare år 1 och 2

Utarbetande av åtgärdsprogram.

Kontinuerlig uppföljning genom

fortlöpande kommunikation runt eleven.

Diskussioner i arbetslaget med

specialpedagogen och samtal förs när vi

har möte med elevhälsan.

Svar lärare 3-6

Uppmärksamma elever i behov av stöd,

organisera arbetet så att dessa elever får

rätt stöd.

Elever med åtgärdsprogram får extra stöd

under vårterminen.

Tid för lärare att diskutera bedömning

och resursbehov. Utvärdera resursbehoven

kontinuerligt. Ta hjälp av Elevhälsans

stöd team vid behov.

Läxhjälp för elever i år 3-6 eftersom

Svar lärare år 1

och 2

Så snart behov

uppkommer. Som

en stående punkt på

våra

arbetslagsträffar.

Svar lärare 3-6

Som en stående

punkt på våra

arbetslagsträffar.

Diskussioner förs

när vi har möte

med elevhälsan. Vi

arbetar

kontinuerligt med

att förbättra

måluppfyllelsen.

Under vt-12 så att

5

många elever saknar stöd hemifrån.

Under hösten 2012/13 kommer alla elever i

årskurs 5 och 6 undervisas av behöriga No-

lärare för att se om vi kan höja resultaten.

Många lärare på skolan har dock läst en

kortare högskolekurs i just Kemi så de dåliga

resultaten förvånar. Detta behöver vi

analysera djupare.

behoven tillgodoses

ännu effektivare

från höstterminen

12/13

Uppföljning

Uppföljning sker i samband med de skriftliga omdömena och vid utvärderingen av

åtgärdsprogrammen.

Åtgärdsprogrammen utvärderas var 6: e till 10: e vecka.

Södra området

Analys

Vi konstaterar att det åter igen är ämnena svenska, engelska och matte som har lägst

måluppfyllelse. I dessa ämnen finns det nationella prov som ger ett riktvärde vid bedömning

och gör det lättare att bedöma måluppfyllelsen. Det ska bli intressant att se om det blir någon

skillnad i bedömning av måluppfyllelsen framöver när det blir fler nationella prov i årskurs 6.


Rektor

Rektor

Alla pedagoger

Från klasslärare till ämneslärare fr.o.m.

åk. 3.

Ha ämneskonferenser även i So och No

Har tyvärr inte mäktat med det denna

termin vilket var min ambition.

Berättar för eleverna om vad målet för

ämnet och lektionen är.

Detta har vi redan

gjort i de flesta

ämnen.

Ht. 2012

Varje lektion

Uppföljning

Köpings skola

Analys

Måluppfyllelsen är sammantaget god på Köpings skola. Samtliga elever som inte når målen har

åtgärdsprogram och får stödinsatser. Dokumentationen, pedagogisk kartläggning och

åtgärdsprogram, runt elever i behov av stödinsatser; görs i samarbete med klasslärare/

resurslärare och specialpedagog. Arbetssättet är nu inarbetat och fungerar väl. Det sker täta

uppföljningar av åtgärdsprogrammen och vi strävar efter att skriva tydliga mål som elev och

föräldrar är delaktiga i. Alla pedagoger på skolan har 7,5 poäng specialpedagogik.

I nuläge når eleven i årskurs 1 målet i svenska. De två elever i årskurs 2 som ej når målen i

svenska och matematik har extraresurs och specialpedagogiskt stöd. Uppföljning av

habiliteringsutredning pågår och stöd av talpedagog har återupptagits. I årskurs 3 är det fyra

elever som inte nådde målet pga momentet läsa. I årskurs 5 har det blivit en miss i

dokumentationen: eleven som noterats ej nå målen i samhällskunskap gör det.


Rektor Fortsatt kontroll att det goda arbetet inte avstannar. Kontinuerligt.

Uppföljning

6

Betyg årskurs 8 och 9


Antal elever som ej når målen/får betyget F samt antal MVG/betyget A i åk 8 Antal elever som ej når målen/får MVG i åk 9, ht 2010 och ht 2011

Årskurs 8 Når ej mål/Betyg

F MVG/Betyg A Årskurs 9 Når ej målen MVG

pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor -10 -11 -10 -11 -10 -11 -10 -11 -10 -11 -10 -11 -10 -11 -10 -11

BD 3 2 0 1 0 0 1 0 BD 2 8 3 0 1 4 5 12

EN 11 10 3 2 2 0 2 0 EN 5 11 2 2 0 4 8 3

HKK 1 5 1 5 0 0 0 0 HKK 3 5 1 1 1 1 17 16

IDH 3 1 2 0 1 0 0 0 IDH 1 6 1 5 6 10 4 6

MA 11 1 5 4 4 0 0 0 MA 3 12 5 4 4 3 10 3

Språk 8 5 3 3 3 3 4 1 Språk 5 5 6 2 0 4 13 7

BI 8 7 3 1 2 0 1 1 MU 3 4 1 1 1 3 4 5

FY 6 6 2 3 4 1 2 0 BI 6 10 2 4 0 2 1 3

KE 6 9 2 2 2 0 2 0 FY 10 8 1 2 1 4 8 4

TK 0 3 2 1 0 0 0 0 KE 10 10 1 3 3 3 5 2

GE 4 11 2 4 0 0 0 0 TK 3 4 3 3 0 0 0 0

HI 6 5 1 3 0 0 0 1 GE 2 8 1 3 0 4 4 2

RE 5 12 1 1 0 1 0 0 HI 0 3 2 1 1 5 9 7

SH 6 6 3 5 0 1 1 1 RE 1 9 2 2 1 2 1 4

SL 1 4 0 0 3 1 11 0 SH 4 6 2 1 0 4 7 8

SV 6 5 2 1 0 0 1 0 SL 0 6 0 0 7 4 22 10

SVA 2 0 2 0 0 0 0 0 SV 4 8 0 2 0 2 11 7

Summa 87 92 34 36 21 7 29 4 SVA 1 2 1 2 0 0 0 0

Summa 63 125 34 38 26 59 129 99

7

Meritvärde

Meritvärde fördelat per klass och kön årskurs 8 och 9 ht 2011

p f

8A 158 120 181

8B 171 172 171

8C 163 134 190

8D 178 159 202

9A 194 176 224

9B 160 138 203

9C 172 161 183

p f

8 159 142 183

9 172 181 195

Slotts

Åkerbo

Meritvärdet de tre senaste höstterminerna för årskurs 8 och 9

0

50

100

150

200

250

Åkerbo 8 Slotts 8 Åkerbo 9 Slotts 9

Meritvärde ht-09, ht-10 och ht-11

2009

2010

2011

Åkerboskolan

Analys

Meritvärdet i tabell och diagram korrsponderar inte med varandra. När man korrigerar för två

elever som inte ska ingå i materialet så har meritvärdet inte sjunkit. Om man tar hänsyn till detta

ligger meritvärdet över 200 även detta läsår. Årskurs 8 betygen ligger fortfarande betydligt

under åk 9.


Rektor Det nya systemet med betyg och kunskapskrav från åk 6

kommer att leda till än ännu större diskussion av betygen

och betygsnivån i åk 7 och 8. Dessa diskussioner måste ske

både på skolnivå och kommunnivå. Lämpliga fora är

arbetslag ämneslag och nätverk.

Läsåret 2012/13

8

Uppföljning

Slottsskolan

Analys

Årskurs 8: Det är tydligt att betyget A är svårare att nå än betyget MVG, särskilt i ämnet slöjd.

Störst skillnad i betyget F (ej nått målen) för matematik som gått från 11 till 1 för pojkar.

Betygen i geografi och religion har försämrats, från 4 till 11 respektive från 5 till 12. I övrigt

och för flickor, inte så stor skillnad i F/ej nått målen.

Årskurs 9: 2010 verkar överlag vara en årskull där flickorna når fler MVG än 2011. För

pojkarna är det tvärtom. Tyvärr verkar många 2011- års pojkar ha svårt att nå målen, antalet IG

fördubblas från 2010 till 2011. För flickorna ett mera jämnt resultat. Årgången spelar stor roll

för resultatet då vår kommun inte så stor att skillnader jämnas ut av antalet.

Meritvärde:

Anmärkningsvärt mycket högre betyg för flickorna. Det är jämnt mellan skolorna men pojkarna

i Åkerboskolans årskurs nio når högre än Slottsskolans. Stark årskull?

Hur används meritvärdena? Resurser till ”svaga” klasser hjälper/hjälper ej?

Åkerboskolan närmar sig Slottsskolan.

Vi har svårt att förstå syftet med statistiken. Ser man IG och MVG som varandras motpoler

utifrån någon form av normalfördelningstänkande eftersom det är de resultaten som jämförs?

Hur ska vi stödja pojkar att kunna nå betyget A/MVG? Möjliggörs/ges förutsättningar för pojkar

att nå högre mål? Behövs ämneskompetensutveckling för att kunna möta pojkarna där de

befinner sig kunskapsmässigt?

Det är viktigt att vi har ett genusperspektiv när vi planerar undervisningen. Har vi det?

Finns det tillräckligt med arbetsuppgifter som motiverar pojkar att visa sina förmågor?


Rektor,

Ämneslärarna

Rektor,

Mari Blad

Vid planering och Lpp-

skrivning (Lokal pedagogisk

planering) ta hänsyn till alla

elever men i synnerhet pojkar

när det gäller val av

arbetssätt, stoff,

redovisningssätt med mera.

Synliggöra och reflektera

över val av arbetssätt,

metoder, stoff,

redovisningssätt och

bedömning

Kontinuerligt men framförallt

inför uppstart av nytt

ämnesområde.

I samband med analyser av

kommunövergripande screening.

Uppföljning

Följa upp och utveckla arbetet utifrån analysarbetet ovan.

9

Så går det för våra elever på gymnasiet

Uppföljning görs i

kvartal 1, 2013

För andra året i rad har SYV Anette Westerholm undersökt hur det går för våra elever på gymnasiet:

Undersökningen handlar om hur det gick för de elever som började på någon av Gymnasieförbundets

skolor höstterminen 2008 och som sedan inte fick ett slutbetyg på gymnasiet vårterminen 2011. Det rör

sig om 15 elever, av dessa är det fyra som gått över till någon av friskolorna och en som har börjat på

folkhögskola. Återstår tio elever, åtta från Slottsskolan och två från Åkerboskolan. Av dessa tio har sex

10

fått ett så kallat samlat betygsdokument, vilket innebär att de inte fått ett fullständigt slutbetyg och

således inte är behöriga för högskolestudier. Dessa sex hade samtliga ett meritvärde från årskurs nio på

över 190 poäng och de gick samtliga på högskoleförberedande program. Tre av de tio (samtliga från

Jenny Nyström-skolan) avbröt sina studier och en pojke avled.

Efter telefonkontakt vet vi nu vad dessa ungdomar gör idag:

Arbetslösa, arbetssökande 5 (3p, 2f) varav 1 f från Åkerbo

Arbetar 1 (p)

Studerar (Komvux + designutb) 2 (1p, 1f)

Hemma med barn 1 (f)

Avliden 1 (p) från Åkerbo

Undersökningen gäller Gymnasieförbundets skolor, de elever som 2008 valde att gå till någon av

friskolorna finns inte med. Detta på grund av att vissa friskolor valt att inte svara på förfrågan från mig

och jag anser att informationen inte blir rättvis om man inte har med alla berörda friskolor om man vill

få en översikt över samtliga elever på friskolorna i regionen. Friskolorna omfattas inte av

offentlighetsprincipen enligt tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen (2004:400) och

arkivlagen (1990:782), därmed har de ingen skyldighet att lämna ut de begärda uppgifterna.

Nya bestämmelserna träder i kraft läsåret 2011/2012, skollagen 2010:800 29 kap. 18§, då ska friskorna

skicka in slutbetyg till den kommun där skolan är belägen.

Slottsskolan

Analys

Variation mellan årskullar syns tydligt och vi tolkar det som att den variationen har större

påverkan än skolan och lärarna.

Det ser bra ut för Slottsskolan men vi vet att Åkerboskolans elever flyttar till Kalmar i samband

med att de börjar på gymnasiet.(..som fick slutbetyg, var trogen..) Nedgång för Åkerboskolan.

Slottsskolan ligger nära Gymnasieförbundets linje och det tolkar vi som bra. Slottsskolans

resultat går stadigt uppåt och det är positivt. Men det är viktigt att komma ihåg att kurvorna ger

stora utslag på relativt små förändringar.

Slottsskolans elever håller bra på gymnasiet. Det bör hållas i åtanke när måluppfyllelse

diskuteras.


Uppföljning

Åkerboskolan

Analys

Att friskolorna inte är med försvårar analysen, då vi inte vet hur stor andel som går till friskolor

från olika kommener och framförallt olika skolor. Åkerboskolan ligger något lägre än

gymnasieförbundet när gäller andel slutbetyg efter tre år, vilket är en konsekvens av att eleverna

från Åkerbo i de allra flesta fall måste bo i Kalmar för sina gymnasiestudier. När det gäller

insatser för de som inte fått slutbetyg är underlaget för litet för att dra några generella slutsatser.


Uppföljning

11

B. Kommunala mål

Budgetuppföljning


Den här gången behandlas uppföljningen för ”månad 13”

Uppföljning månad 13

Åkerboskolan

Analys

Åkerboenheten har på helårsbasis ett positivt resultat. Intäkterna för förskolorna Solvändan och

Sandhorvan är lägre än budgeterat. Personalkostnaden på Sandhorvan resp Solvändan är högre

än budgeterat vilket i huvudsak beror på att vi har barn som tidigare varit beviljade sk 6012-

resurs och stödbehovet har kvarstått under 2012. Grundskolan gör som helhet ett positivt

resultat.


Rektor Fortsätta att anpassa organisationen efter det

minskade elev- och barnantalet samt göra

minskningen till läsårsstart för att inte

behöva ändra organisationen vid

budgetårets ingång.

För att få en bättre och mer jämförande

uppföljning har vi detta år i uppföljningen

slagit samman avdelningarna inom

förskolan för att se helheten ur det

ekonomiska perspektivet..

Uppföljning

Viktoriaskolan

Analys

Vi lyckades håll budget. Överskott på det administrativa kontot beror på sjukskrivning och att

en liten del av min tjänst i november och december betalas av Lundegårdskontot.


Rektor kontinuerligt Varje månad eller oftare

om det finns oklarheter.

Uppföljning

Uppföljning sker månadsvis av mig, skolassistent och arbetslagsledare.

Södra området

Analys

När jag tittar på budget så ser jag på helheten för södra ro. Varje månad får arbetslagsledarna

information om hur deras ansvarsområde ligger samt helheten för rektorsområdet. Jag

poängterar att det alltid är helheten som är viktigast. Totalt för södra området hade vi – 98 000

sek. Men modulen till Gärdslösa förskola samt städning av den var inte budgeterat så räknar

man bort det hade vi + 143 000 sek. Intäkterna blev högre än budgeterat vilket gjorde att vi

12

kunde lämna ett överskott.

Fritidshemmet Gärdet hade över 200 % i intäkter men det beror på ersättning för en av

personalen som gått Lärarlyftet. Jag fick också ett stort överskott på pedagogisk omsorg

eftersom en av personalen varit tjänstledig ett par dagar per vecka för studier.

Under förra året satsade vi också på att utrusta flera klassrum med smartboard.

För att göra sammanställningen tydligare vill jag att man i årets budgetsammanställning räknar

samman hela södra ro på sista raden. Det vore också bra om arbetslagsledarna kunde få tillgång

till X-webb så att de kan se hur de ligger till.


Linda K

Räkna samman debet och kredit för hela

södra ro.

I årets

budgetuppföljning.

Uppföljning

Köpings skola

Analys

Vaktmästare: Bra utfall på 99,7%

Köpings Skola: Bra utfall totalt på 98,7%

Avvikelser är förskoleklass där förklaringen är utökad personal p.g.a stor barngrupp och

kostnaden sannolikt inte omfördelad i budget (inte heller nödvändigt) och kontot

kortidsvikariat.

Fritidsgårdar: Bra utfall på 99,35%


Rektor Omfördelning av kostnader är gjorda i

budget 2012. Kortidsvikariat och övrigt har

tillförts medel från andra konton för att

bättre stämma med tänkt utfall.

Redan gjort.

Uppföljning

Centrala Borgholms förskolor

Analys

Totalt har enheten hållt sig inom budgetram.


Uppföljning

13

Nätverkens årsrapporter

Uppföljning görs i kvartal 1, 2013

I år ombads nätverken i sina rapporter besvara följande fyra frågor: 1. Identifiera och lyft fram de metoder och arbetssätt som lett till högre måluppfyllelse för

alla elever under året! 2. Hur har ovan identifierade metoder spridits och implementerats på alla enheter? 3. Vilka metoder har använts för att utvärdera och redovisa resultatet av ovanstående? 4. Redovisa kortfattat årets arbete.

Engelska Matematik NO Praktiskt-estetiskt

SO Specialpedagogik Svenska Genus

Slottsskolan

Analys

Nätverken i svenska, matematik och engelska har funnit en längre tid och är stabila. Övriga

nätverk har under perioder varit instabila.

Nätverket för genus saknar tydligt uppdrag. Sidan 3 i denna rapport borde vara något för

genusnätverket att arbeta med tillsammans med andra nätverk. Genusnätverket bör inte utföra

sitt uppdrag fristående utan medlemmarna bör ingå i de andra nätverken.

Finns behov av samtliga nätverk? Finns intresserade och engagerade medlemmar till alla

nätverk? Sker ökningen av antal nätverk på bekostnad av att de stabila och bäst fungerande

nätverken mister engagerade medlemmar? Nybildade nätverk behöver en inkörningstid för att

bli väl fungerande. För ett givande nätverksarbete krävs intresserade och engagerade deltagare och samordnare!


Rektor Anette

Swenninger,

samordnarna för

nätverken

Anette har ett övergripande ansvar för

kommunens nätverksarbete och ska

tillsammans med samordnarna arbeta efter

den roll- och uppdragsbeskrivning som

finns.

Anette träffar

samordnarna två gånger

per termin.

Uppföljning

Alla nätverk redovisar sitt arbete en gång per år enligt ovan.

Entreprenörskap Uppföljning görs i kvartal 1, 2013

Rektorerna på Åkerbo och Slottsskolan redovisar hur långt ni kommit i arbetet. Analysera nuläget och redovisa vilka konkreta åtgärder ni tänkt vidta för att utveckla arbetet nästa läsår.

LPP - Entreprenörskap

Kursmål åk 7-9 Kursinnehåll

14

Slottsskolan

Analys

I enlighet med det centrala innehållet i Lgr 11 för ämnena samhällskunskap, historia och geografi

har eleverna i årskurs 7 på Slottsskolan under läsåret arbetat med medier och dess roll som

informationsspridare och opinionsbildare. Fått insikter om hur hushållens, företagens samt den

offentliga ekonomin hänger ihop. Lärt om förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter

det kan få exempelvis ifråga om försörjningsmöjligheter, främst ur ett lokalt perspektiv samt

börjat fundera över sina framtida studier och eventuella yrkesval. De har även studerat hur

historia kan användas för att förstå den tid vi lever i och hur tidens rådande ideal påverkar

vardagen och våra värderingar liksom hur människors försörjningsmöjligheter och

handelsmönster förändrats men även kvarstår över tid.

Detta har skett genom lärarlett arbete i skolan, besök på lantbruk och hos lokala företagare.

Introduktion av Reiner Fölster rörande syftet med entreprenörsarbetet. Delaktighet i ett historiskt

rollspel med inriktning sekelskiftet och badortstidens Borgholm under ledning av Kalmar läns

museum (för- och efterarbetet i klassrummet och genom stadsvandring med mera). Sist, innan

läsåret är till ända, engagemang i Operation Dagsverke och en veckas Prao.

Till kommande läsår planeras ungefär samma upplägg som beskrivs ovan för årskurs 7. Blivande

åttor kommer i september att börja med företagsdatabasen enligt den modell som finns för arbetet

med entreprenörskap.


Rektor och

ämneslärarna i SO.

Anette Westerholm

Kontinuerligt i undervisningen.

Samarbete med studie- och yrkesvägledare

Anette Westerholm gentemot kommunens

företagare (prao mm). Inom ramen för

skapande skola sker ett strukturerat samarbete

med Kalmar läns museum.

På lektioner under läsåret.

En frukostträff med

kommunens företagare

och besök hos lantbruk

under oktober 2012.

Rollspel under

vårterminen.

Uppföljning

I samband med omdömesskrivningen i SO.

Åkerboskolan

Analys

Åkerboskolan håller sig till stora delar till den LPP som är upprättat. Det som sticker ut är de

regelbundna företagsluncherna i årskus 8. De är mycket uppskattade och givande för både elever

och företagare. Databasen över företagare har inte kommit igång i undervisningen ännu.


Rektor

SO-nätverket

Både IT-samordnare på förvaltningen och IT-

samordnare lokalt på skolan måste bli mer

involverade i databas-arbetet för att det ska

komma igång ordentligt.

Prao-utläggningen för eleverna i åk 7-9 bör

tittas över så att det blir en naturligare del i

projektets arbete både vad gäller insamlande

av uppgifter och som kunskapsbas.

Läsåret 2012/13

Uppföljning

15

Förvaltningschefens fråga Q1- 2012

Utbildningsnämnden har tre verksamhetsmål för mandatperioden. Dess första mål är att Borgholms barn ska vara kunnigast i Kalmar län. En indikator för detta är bland annat att meritvärdena ligger högst i länet. Verksamheterna ska givetvis styra mot målen. Eftersom denna kvartalsrapport fokuserar på kunskapsmål vill jag att varje rektor/förskolechef verkligen fördjupar sig i och själv besvarar nedanstående strategiska frågeställning: Hur analyserar du, planerar du, vidtar du åtgärder, följer du upp och utvärderar arbetet i ditt verksamhetsområde för att säkerställa att målet ”Borgholms barn ska vara kunnigast i Kalmar län” är uppnått vid mandatperiodens slut? Era svar kommer att bilda ett naturligt underlag för ett kommande kvalitetsseminarium.

Åkerboskolan Vilka framgångsfaktorer har varit viktiga för Åkerbo hittills är en viktig grundfråga. En del av svaret finns i svaret på Q2 kring elevinflytande. Det visar sig när vi av skolinspektionen fick kritik kring elevinflytandet så ser vi med hjälp av självskattningen i Bruk och samtal i a-lagen att vi har ett brett register av åtgärder som stödjer elevinflytande. Vi har också undersökt några av ”Positiva Hattieeffekterna” på Åkerbo. Där jag kan se att vi är duktiga på att göra mångsidiga insatser för elever som behöver extra stöd i lärandet för att uppnå kunskapskraven. En annan kraftig ”Hattiefaktor” formativ bedömning är svårare att identifiera i den skriftliga dokumentationen i form av tex IUP. Jag kan dock se att i det vardagliga samtalet kring elevernas lärande finns en tydlig formativ dimension. Implementeringen den nya läroplanen har också lett till samtal kring vad ska eleverna kunna och vad är det vi ska bedöma. Där är LPP ett sätt att få en grund både för undervisningen och vad som ska bedömas. LPP rätt använd är också ett verktyg för att få den formativa bedömning som leder till att den summativa betygsättningen kommer att visa att våra elever kan mer. Förskolan har på samma sätt fått ett verktyg i den nya läroplanen som trycker mer på språkutveckling, matematik och naturvetenskap än tidigare. Planerade åtgärder är att använda det vi är bra på men också utveckla det vi är mindre bra på. Vi måste utveckla den formativa bedömningen fortsätta att ha fler ämnesspecifika lärare även för de yngre barnen. Detta kräver då att vi arbetar utifrån en gemensam pedagogisk syn på hela enheten. En skolutvecklingsgrupp kommer att ha detta som sin huvuduppgift. Tryggheten på den lilla skolan utnyttjar vi så alla känner till alla barn och deras möjligheter och eventuella svårigheter. Värdegrundsgruppen dvs de som går utbildning kring detta får och tar ett ansvar för det främjande arbetet kring värdegrundsfrågor. Vi utnyttjar också de kontakter med högskola och universitet som vi har på olika sätt genom poängkurser både vad gäller ämnesutbildning, värdegrundsfortbildning och vidareutbildning i tex specialpedagogik. Utvärderingen sker genom att vi försöker använda läroplansbaserat utvärderingsmaterial tex Bruk både inom förskola och grundskola. Vi måste också förbättra oss i att analysera betygen för att förändra tex arbetsformer och resursfördelning. Där alla bör vara med i analysarbetet dvs det är intressant för förskolans planering av sin verksamhet hur betygen i tex sv och kemi ser ut. Vi ska också kanske ges möjlighet till att säga nej till inslag från andra aktörer som just nu inte gagnar våra mål och uppdrag.

16

Slottsskolan Analysera Jag analyserar och stämmer av alla pågående arbeten med våra elever på individ, grupp och skolnivå vid kontinuerliga träffar med stöd av de kompetenser vi har att tillgå på Slottsskolan; elevhälsa, Navet/specialpedagoger, arbetslagsledare, AMG. Planera Utifrån analyserna planeras verksamheten utefter de behov vi ser. Tillsammans med mentorer besöker jag nu alla klasser i syfte att öka elevernas motivation att höja sitt eget och klassens meritvärde. Periodläsning inleds nu i syfte att öka måluppfyllelsen då eleverna ges större möjlighet till fördjupade kunskaper inom periodens ämnen. Pilotprojekt med iPads i samarbete med Gleerups inleds vecka 44. I samarbete med elevhälsa, arbetslagsledare och Navet planerar jag arbetet för elever i behov av särskilt stöd. Även på klasskonferenser planeras arbetet för de elever som behöver extra stöd. Ämnesspecifik planering utifrån Lgr11 sker på ämneskonferenser en gång per vecka. I elevens IUP. Åtgärda Åtgärder för enskild elev anges i eventuellt åtgärdsprogram. På EHM, Navetmöte och klasskonferenser beslutas åtgärder för elever i behov av särskilt stöd på individ, grupp och skolnivå. Vi har god tillgång till och använder oss av alternativa verktyg. Läxläsning erbjuds på eftermiddagstid och är också schemalagd dagtid istället för att elever har “håltimmar”. Följa upp Jag följer elevers/klassers meritvärden. På kontinuerliga träffar (se ovan) följs arbetet med elever upp. Kopior på alla åtgärdsprogram finns hos mig och är därmed lätta att följa upp. Protokoll från ämneskonferenser skickas till mig. Elevens kunskapsinhämtning följs upp i elevens IUP. Utvärdera Tillsammans med elever/klasser och mentorer stämmer jag av aktuella meritvärden. Jag utvärderar kontinuerligt inom olika forum; EHM, SLG, arbetslag och navet. Pilotprojektet med Gleerups utvärderas i slutet av terminen. Periodläsningen ska utvärderas i slutet av terminen. Ökade meritvärden? Läxläsningen på skolan ska utvärderas efter första perioden. Utnyttjas erbjudandet av våra elever? Utvärdering för enskild elev finns angivet i eventuellt åtgärdsprogram. I elevens IUP.

Köpings skola Grunden för måluppfyllelsen kontrollerar jag i Edwise. Det är inga överraskningar där egentligen då alla elever som inte når målen diskuteras dels mot respektive lärare men framförallt med specialpedagog. Elever som inte når målen känner jag redan till när så framgår i omdömena. Det är tyvärr en del tekniska problem med Edwise då jag inte kan öppna alla klasser men det är anmält till Tieto. Samtliga pedagoger är mycket aktiva om de märker att någon elev inte hänger med riktigt och

17

tar tidigt kontakt med specialpedagog för kontroll och eventuell utredning. Specialpedagogerna prioriterar hela tiden sina insatser för att optimera resurserna till de elever som vid varje tillfälle bäst behöver extra stöd. LPP kommer att bli ett bra stöd i arbetet mot bättre måluppfyllelse men implementeringen går trögt. Sammantaget följs måluppfyllelsen upp både via informella/formella samtal och dokumentation i Edwise där jag anser mig ha en god kontroll på att fokus hela tiden ligger på målet om kunnigast elever i Kalmar län.

Viktoriaskolan Analyser av våra resultat sker på flera sätt. Det allra vanligaste och mycket viktiga är det som sker i klassrummet under varje lektion. Läraren observerar det som händer och gör en egen analys för att planera hur man går vidare i sin planering på grupp och individnivå. Över tid har jag som rektor sett en stor förändring i hur medvetet man arbetar med att få eleverna att förstå vad målet med lektionen är och också att man efter lektionens slut samlar ihop klassen och kontrollerar att eleverna har förstått. Detta har man säkert gjort tidigare men inte lika tydligt markerat för eleven. Jag är säker på att detta på sikt kommer att öka elevernas resultat. Utifrån de kvartalsrapporter vi får kan hela skolan analysera våra resultat genom diskussioner. Här får vi en möjlighet och se på resultat i förhållande till andra och till oss själva över tid. Detta är ett bra sätt att få till intressanta pedagogiska diskussioner. För mig som skolledare är detta mycket intressant då jag både tar del av personalens tankar och får bild av hur andra skolor lyckas. På Elevhälsans möte, konferenser, Apt, klassrumsbesök, och personalfika får jag som rektor också en bra överblick om hur väl skolan fungerar och lyckas. Den informationen vävs samman till en bild som jag utfår ifrån när man analysera behoven. För att nå bra resultat måste man ha en gemensam bild av vilken väg man ska gå för att målen. Här blir arbetslags ledare väldigt viktiga som stöd för rektor. Feedback på de resultat man får är viktigt. Både när resultaten är bra och när de behöver förbättras. Då är själva analysen av resultatet viktig. Det tar tid att fundera över varför det blev som det blev och vad man ska göra för att antingen utveckla det goda resultatet ytterligare eller hur man ska arbeta för att vända ett dåligt resultat. Här måste man få tid att diskutera detta tillsammans i arbetslaget och i skolan. T.ex. Diskutera vilka resurser har vi och hur använder vi dem på bästa sätt? Hur nöjda är våra elever och föräldrar med det vi gör? Har vi kommunicerat målen tillräckligt tydligt? Hur ska vi bli bättre på kort och lång sikt? Vad gör vi just nu för att jobba för en ökad måluppfyllelse? Vi arbetar medvetet för att skapa en trygg och lugn miljö. Arbetsro och trygghet är en förutsättning för ett effektivt lärande. Vi arbetar för att medvetet berätta för eleverna om vilka mål de ska nå och att vi finns där för att hjälpa och stödja dem i deras lärande. Personalen ska känna sig stolta över sitt viktiga uppdrag, ta fasta på det vi gör bra, våga titta på det som inte fungera och hitta vägar för att förbättra det. En vision om trygga elever med bra resultat hjälper oss att dra åt samma håll. Vi har nu i höst påbörjat arbetet med att få behöriga lärare i alla ämnen. Vi ar inga problem när de gäller behörighet under de första åren men nu har vi omorganiserat tjänsterna i år 5 och 6 och där är vi nu nästan i mål vad beträffar behörighet. Nästa år tar vi ytterligare ett steg. Erfarna lågstadielärare går in och hjälper elever som inte är funktionella läsare vilket vi säkert tror kommer att hjälpa några elever. Våra nyanlända elever behöver mycket hjälp. Här saknar vi fortfarande lite resurs för att känna oss nöjda. Varje lärare följer upp hur det går för sin klass. Rektor och lärare träffas och följer elevernas utveckling. Detta sker på arbetslagsmöten, på Elevhälsomöten, klasskonferenser och vid möten

18

med föräldrar. Rektor kan även följa resultat genom Edwise. Det är bra. Lärarna har ett viktigt möte med elev och föräldrar vid utvecklingssamtal där man samtalar om nuläge och framtid. Jag ser fram emot att arbetslags ledare får en fördjupad kunskap om elever i behov av särskilt stöd och hur man arbetar med område. Genom den fortbildning de ska få blir det säkert större fokus på frågan under arbetslagsmöten. Skolinspektionen har varit en bra hjälp att få oss att fokusera på det som behöver bli bättre.

Södra området 1. Vi har tagit fram ett dokument som visar hur vi ska arbeta för att skapa så bra förutsättningar

som möjligt för att nå goda resultat. All personal är delaktig i processen vid framtagande av detta

vid personalmöten och APT. Vi kallar det för våra tre grundpelare och de är följande:

Social kompetens

Kunskaper

Livsstil och hälsa

Under våren 2012 arbetade vi fram området kunskaper. Där får förskolan, skolan och

fritidshemmet berätta hur man arbetar för att nå målet. Vi har också informerat föräldrarna på

föräldramöten. Det handlar mycket om vilken syn vi har på barnet/eleven och att vi utmanar dem

och tror på deras förmåga!

Förskolan

All personal på förskolan gick en tvådagars fortbildning i pedagogisk dokumentation våren

2011. Under våren 2012 fyllde vi på med ytterligare en halvdagsutbildning. För att arbetet ska

utvecklas vidare har vi också bildat ett nätverk för detta inom rektorsområdet med tre träffar per

termin 2 timmar/gång. Man kommer då två stycken från varje förskola och har med sig exempel

på sin pedagogiska dokumentation som man sedan redovisar och får synpunkter på från de

övriga. Susanne Wiberg som går pedagogista-utbildningen håller i dessa samlingar. Vi har nu

haft detta under ett läsår och tycker att det är utvecklande.

Alla tre förskolorna inom rektorsområdet har aktivt arbetat med utomhuspedagogik i ett projekt

som kallats ”sol och vind”. Man har kopplat samman detta med en gemensam nyfikenhetsfråga

för hela området – Hur lär barn matematik ute? Det har varit intressant att se hur man har

arbetat utifrån den på de tre förskolorna. En stimulerande miljö är mycket viktig vid all inlärning

och naturen är en fantastisk resurs som har precis runt hörnet.

Förskoleklass

När vi under förra läsåret arbetade med den nya läroplanen fick lärarna i förskoleklass

tillsammans gå igenom vad som gällde specifikt för dem. De har också haft gemensamma träffar

då de har planerat temadagar då barnen från de tre skolorna har strålat samman och haft en

aktivitet tillsammans. Detta arbete har varit mycket uppskattat av både personal, elever och

föräldrar.

Vi har också på Rälla bjudit in alla kommunens lärare i förskoleklass för fortbildning och utbyte

av idéer. Jag tror att det är mycket viktigt att man får inspiration från varandra.

Klass 1-6.

Vi har under flera år försökt att vara noga med att man är behörig i det ämne som man undervisar

i. Från början gällde det särskilt i engelska och matematik. Under förra läsåret gick vi vidare och

började också ha ämneslärare i so och no/teknik. Detta har slagit väl ut och både lärare och elever

tycker att det har fungerat bra. Man är mer rädd om sina timmar när man är ämneslärare mot om

man har alla ämnen. Jag har frågat eleverna om de tycker att det är rörigt med att det kommer in

19

olika lärare i klassen men de tycker att det blir mer omväxlande och intressant. På detta sätt får

vi bättre kvalité på undervisningen och ger alla elever utmaningar utifrån sin nivå. Vi har dock

inte gjort på detta sätt i 1-2:an då det är viktigare för dem med att knyta an till en lärare och få in

rutiner.

Under detta läsår har vi börjat med något som vi kallar för gemensam ämneskonferens för södra

ro. Vi har lagt in tre sådana träffar per termin då vi alternerar runt mellan skolorna. Vi har då

delat in oss i följande grupper:

Lärare i F-1-2

Lärare i So

Lärare i No

Lärare i Eng

Syftet med dessa grupper är kunna utbyta erfarenheter och ge varandra tips. Man ska också

kunna ta med sig elevarbeten och hjälpas åt med att tolka kursplanekriterierna och göra en

gemensam bedömning av elevarbetet.

Specialpedagog.

Under detta läsår har vi försökt att lägga ett schema som innebär att områdets specialpedagog

gör en satsning lite extra under en period för vissa elever och sedan släpper dem helt. Tanken är

att de ska känna att de når resultat och få igång sin egna ”motor”. Vi samarbetar också väl med

elevhälsan och försöker att dra nytta av deras specialkompetens för att se till att vi gjort allt vi

kan för att hjälpa våra elever.

Fritidshem

Under föregående läsår har fritidspedagogerna i rektorsområdet fått träffas ett par tre gånger per

termin. Dessa träffar har varit inspirerande för dem då de fått tid att utbyta erfarenheter och se

varandras arbetsplatser samt planera gemensamma aktiviteter. Vi försöker också att dra nytta av

fritidspedagogernas specialkompetens så att vi tillsammans kan utveckla verksamheten och

hjälpa eleverna att nå målen. Vi erbjuder också läxhjälp på fritidshemmet om man vill ha det.

Documents

Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 1 - 2012 Andel ... · kring undervisning och bedömning i ämnet svenska som andraspråk. Veckovis under hela terminen. Nästa träff är