© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010–2021 ur miljömålsperspektiv

Joanna Dickinson, Trivector Traffic

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Disposition• Uppdragen - bakgrund• Vad innehåller en samlad effektbedömning –

bakgrund• Hur har följande beaktats/redovisats/vägts in?

• ”Långsiktigt hållbar utveckling”?• Icke prissatta miljöeffekter?• Investeringars trafikgenererande påverkan?• Målkonflikter?• Fyrstegsprincipen?• Aggregerade effekter?

• Sammanfattande slutsatser

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Bakgrund

• Den nationella och regionala åtgärdsplaneringen för 2010-2021.

• 216,1 miljarder kr ska investeras i ny infrastruktur.

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Infrastrukturplanernas bäring på miljömålen

Enligt regeringens direktiv ska infrastrukturplanerna bidra till att de transportpolitiska målen nås. Det påverkar i sin tur miljömålen:

”Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. ”

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Regeringens direktiv

Förslagen till åtgärder från trafikverk och län i den nationella och de regionala infrastrukturplanerna 2010-2021 skulle analyseras utifrån ”samhällsekonomisk effektivitet, den samlade effektbedömningen, uppfyllelse av gällande transportpolitiska mål, samt samband med andra relevanta planer inom Sverige och andra länders planer”.

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Uppdrag• Hur har miljömålen beaktats i

åtgärdsplaneringen när det gäller urval och prioritering av investeringar i ny transportinfrastruktur?

• De resulterande investeringsplanerna – hur bidrar de till att de nationella miljökvalitetsmålen kan nås?

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Genomförande

• Genomgång och analys av – samlade effektbedömningar – fyrstegshistoriker för drygt hundra infrastrukturinvesteringar (väg, järnväg, sjöfart)

• Länsplaner och deras miljöbedömningar.• Den nationella planen, dess miljöbedömning

(2009) samt samlad effektbeskrivning för nationella planen och länsplanerna (2011).

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Frågeställningar• Hur bidrar enskilda investeringar och de

resulterande planerna till att de nationella miljökvalitetsmålen kan nås?

• Hur har bedömd måluppfyllelse och ev målkonflikter avseende miljömålen vägts in i prioritering och avvägning mellan olika alternativ, när planerna har satts samman?

• Hur har de verktyg/metoder som direkt och indirekt har bäring på miljömålen (miljöbedömning och fyrstegsprincipen) tillämpats?

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Samlade effektbedömningar

• Sammanställning av kunskapsunderlag om en åtgärd. Innehåller: • samhällsekonomisk kalkyl (prissatta effekter), • icke prissatta effekter utanför kalkylen,• transportpolitisk måluppfyllelse, • (enstaka) målkonflikter,• (enstaka) fördelningseffekter

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Prissatta effekter

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Icke prissatta effekter• Exempel med bäring på miljö:• ”yt- och grundvatten”,

”naturvärden/naturmiljö”, ”kulturvärden/kulturmiljö”, ”rekreation och friluftsliv”, ”barriäreffekter”, ”påverkan landskap”.

• Andra icke prissatta: ”exploateringseffekter”, ”arbetsmarknadseffekter” m fl.

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Bedömd måluppfyllelseMåluppfyllelsebedömningTransportpolitiskt mål - Bedömning av åtgärdens bidrag till måluppfyllelse

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Långsiktigt hållbar transportförsörjning

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Det övergripande målet

• Samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Oklarheter kring “långsiktigt hållbar”

Miljö: Negativt bidrag Utsläppen från trafiken ökar pga. höjda hastigheter. Den nya vägsträckan innebär även intrång i jordbruksmark och naturmiljö.… Det övergripande målet*: Positivt bidrag Åtgärden bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en långsiktigt hållbar transportförsörjning.

(Samlad effektbedömning för VMN_008 55 Hjulsta-N Svinnergarn. Version 2009-09-11.)

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Oklarheter kring “långsiktigt hållbar”

• ”…För den långsiktiga hållbarheten är det ännu svårare. Lite slentrianmässigt har vi ofta satt samma ’tecken’ på den som den för samhällsekonomiska lönsamheten. ”

(Vägverkets ansvarige för EVA-kalkyler)

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Urvalskriterier?Investeringsobjekt Bedömd transportpolitisk

måluppfyllelse för miljöSamhällsekonomisk lönsamhet enligt kalkyl Bedöms bidra till

”långsiktigt hållbar transportförsörjning”

VVA_001 E6 Rabbalshede-Värmlandsbro

Negativ Nej Ja

VVA_009A E6.20 Hisingsleden södra med Halvorslänk

Negativ Ja Osäker

VVA_010A E6.20 Söder Västerleden, Etapp 1 (Åbromotet-Vädermotet)

Osäker Ja Ja

VVA_011 E6.21 Marieholmstunneln

Negativ Ja Osäker

E6.2 Göteborgs hamn/LundbyledenVVA_012 E6.21 Lundbyleden (Eriksbergsmotet-Ringömotet

Positiv Ja Ja

VVA_003 E20 Genom Alingsås

Positiv Ja Ja

VVA_105 E20 Tollered-Alingsås

Osäker Nej Ja

VVA_013 E20 Alingsås-Vårgårda

Osäker Nej Nej

VVA_023 E20 Förbi Hova Positiv Ja Ja

VVA_024 E20 Trafikplats Jung

Negativ Nej Ja

VVA_004 E45 Älvängen-Trollhättan (utpekad i regeringens närtidssatsning)

Osäker Nej Oklar

VVA_005 E45 Agnesberg-Älvängen

Negativ Nej Ja

VVA_088 E45 Falutorget-Marieholm

Negativ Ja Ja

Rv 40 Rångedala-Hester: VVA_006 40 Dållebo-Hester

Negativ Nej Ja

VVA_026 40 Slambymotet Negativ Ja Ja

VVA_007 K2020 Osäker Ja Ja

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Investeringsobjekt Bedömd transportpolitisk måluppfyllelse för miljö

Samhällsekonomisk lönsamhet enligt kalkyl

Bedöms bidra till ”långsiktigt hållbar transportförsörjning”

156 Skoghem-Skene, stråk 6

Osäker Ja Ja

161 Förbi Torp, stråk 5 Positiv Ja Ja

190 Gunnilseås-Angereds kyrkväg, stråk 8

Osäker Ja Ja

44 Förbifart Lidköping Osäker Nej Ja

168 Förbi Tjuvkil Positiv Nej Nej

190 Storåsvägen-Gunnilseås, stråk 8

Osäker Ja Ja

E20/40 Tvärförbindelse inkl Jerikolänk

Negativ Ja Nej

168 Ekelöv-Grokareby Negativ Nej Osäker

27 Viared-Kråkered Negativ Ja Osäker41 Sundholmen-Björketorp, stråk 7

Positiv Ja Ja

160 Säckebäck-Varekil Negativ Ja Ja

49 Axvall-Varnhem, stråk 5

Negativ Nej Ja

41 Fritsla-Kråkered, stråk 7

Negativ Ja Ja

44 Lavad-Gillstad, stråk 5

Negativ Ja Ja

49 Skövde-Igelstorp, stråk 5

Negativ Nej Ja

Urvalskriterier?

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Urvalskriterier?Investeringsobjekt Bedömd transportpolitisk

måluppfyllelse för miljöSamhällsekonomisk lönsamhet enligt kalkyl Bedöms bidra till

”långsiktigt hållbar transportförsörjning”

VMN_090 56 Stingtorpet-Tärnsjö Positiv Ja Nej

VMN_091 55-56 Förbifart Katrineholm

Oklart Nej Ja

VMN_092 E18 Västerås-Sagån Osäker Ja Nej

VMN_095 E18 Karlskoga-Lekhyttan

Osäker Ja Nej

VMN_096 50 Medevi-Brattebo Backe

Osäker Ja Nej

VMN_097 50 Askersund-Åsbro Negativ Ja Nej

VMN_101 53 Kvicksund-Västjädra Negativ Ja Ja

VMN_105 56 Västerås-Sala Negativ Ja Ja

VMN_111 70 Simtuna-Kumla Osäker Ja Nej

VMN_114 70 Broddbo-Brovallen Negativ Ja Ja

VMN_142 56 Bie-Stora Sundby Underlag saknas Ja Nej

VMN_147 E18 Sagån-Enköping ? Ja Nej

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Icke prissatta miljöeffekter

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Icke prissatta miljöeffekter …

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

… “faller bort”Påverkan Landskapsbild: Negativ påverkan Den nya vägen kommer att ta ett

avsevärt större område i anspråk och bullerskydd påverkar landskapsbilden. Kulturmiljö Negativ påverkan Lanskapet kring Rasbo – Funbo är ett område ur kultur – miljösynpunkt som påverkas negativt.

Påverkan landsbygd: Positiv påverkan Mindre barriärer på den befintliga vägen, men något mer barriärer på den nya vägen.

Hushållning med jord och skogsbruk: Negativ påverkan Ny vägdragning kan innebära att åkermark blir svår att nå eller svårbrukbar men i den sammanfattande bedömningen av delmålet ’miljö’ återspeglas inte dessa effekter.

…

Miljö: Marginellt negativt bidrag Utsläppen ökar något, vilket bidrar negativt till uppfyllelsen av miljömålen. Antalet bostäder som utsätts för buller som överstiger riksdagens riktvärden minskar något.

Samlad effektbedömning för VMN_002 228 Jälla-Hov. Version 2009-09-04.

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Exempel

Samlad effektbedömning för VMN_090 Stingtorpet-Tärnsjö. Version 2009-08-26.

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Infrastrukturens trafikgerenerande effekter

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Många vägar små…För enskilda väginvesteringar anges i många fall:• ”Miljö: Marginellt ökade utsläpp”• Alt. ”Minskade utsläpp”.Oklart om effekter av förändrad markanvändning/inducerad trafik finns medräknade i trafikprognoserna.Totalt: troligen underskattning av klimatpåverkande utsläpp.

”…ny infrastrukturkapacitet i sig inte genererar några riktigt stora nya trafikmängder.”

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Målkonflikter• Nämns för enstaka väginvesteringar (största

objekten)• Beskrivs för sjöfartsobjektet – både mellan olika

miljömål, och mellan olika mål• Järnväg: ”Det finns inga konflikter mellan eller inom

de transportpolitiska delmålen”.• Berörs inte i den nationella planen• Berörs i ett par av de regionala planerna• Viktig aspekt är relation mellan ”projektmål” och

nationella mål. • Hur sker prioritering?

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Fyrstegshistorikerna

• Mycket ”att”. Saknas ”hur”/”varför”.• I steg 1 ska bl a övervägas hur ”Transportbehovet

kan påverkas genom lokalisering av boende, arbetsplatser och serviceutbud.”

• Inga sådana dokumenterade överväganden i fyrstegshistorikerna.

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Fyrstegsprincipen

”Vägverket har också strävat efter att utforma det aktuella vägavsnittet så att det är• robust i förhållande till olika tänkbara framtidsscenarier• långsiktigt hållbart – på så sätt att de ger beslutsfattarna stor fortsatt handlingsfrihet både när det gäller att införa olika styrmedel för att påverka transportbehoven, och vid valet av transportsätt.”

Fyrstegshistorik VVA_004 E45 Älvängen-Trollhättan. Datum: 2009-05-08.

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Vem driver steg 1 och steg 2?

• ”Sektorsåtgärderna”, inklusive åtgärder för att påverka transportefterfrågan, dvs fyrstegsprincipens steg 1, ligger i nationella planen. Medel tilldelade i den slutliga nationella planen för detta: 7, 5 miljarder kronor.

• Trafikverket hösten 2011: Ska enligt regeringsinstruktion inte längre jobba med sektorsverksamhet.

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Fyrstegsprincipen• Regioner/län: osäkra på hur Trafikverket tillämpar

fyrstegsprincipen.• Regioner/län: Inte mandat ta med steg 1 och steg 2 i

länsplanerna, upplever att de inte kan påverka. Det är Trafikverket som prövar detta innan steg 3 och 4 föreslås.

”I den regionala systemanalysen lyftes många förslag till åtgärder fram som också kan bidra till en hållbar utveckling av transportsystemet utan att de medför investeringar i nya anläggningar. Dessa åtgärder, som främst är av typen steg 1 och 2 enligt fyrstegsprincipen, ingår inte i de åtgärder som infrastrukturplanen enligt författning ska omfatta.”

Miljöbedömning av länsplan Västra Götaland, 2009.

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Okänt hur planerna sammantaget påverkar miljömålen

• Svårt bedöma infrastrukturplanernas sammanvägda bidrag till måluppfyllelse pga EET-scenariot.

• Trafikprognoser (och samhällsekonomiska kalkyler) för flera tunga infrastrukturinvesteringar i planerna inte gjorda utifrån korrekta förutsättningar

• T ex Västsvenska paketet: effekter okända – saknas analyser av samlade trafikeffekter.

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Sammanfattning• Icke prissatta miljöeffekter väger mycket lätt.• I många fall försvinner de ”på vägen”.• Stora oklarheter kring ”långsiktigt hållbar”

transportförsörjning• Bedömningen av ”långsiktigt hållbar” investering

omfattar ofta inte miljöpåverkan• Effekterna på klimatmålet av väginvesteringarna

verkar underskattas• Saknas underlag om huruvida planerna och åtgärderna i

dem bidrar till miljömål eller ej• Är planer respektive åtgärder samhällsekonomiskt

effektiva? (24 av 47 ”bundna objekt” har negativ NNK.)• Vilka kriterier har gällt?

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Varför?

”Men vi har inte i uppdrag att nå miljömålen, vårt uppdrag är att skapa jobb”.

Miljödirektör i berörd myndighet

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Nästa gång – så mycket bättre?

• Miljöbedömningsgrunder från Trafikverket• Utvecklad mall och handledning för samlad

effektbedömning från Trafikverket• Fyrstegsprincipen ska finnas med genom ny

åtgärdsvalsprocess från Trafikverket• Kan tydliggöra ’varför’ åtgärderna väljs ut.• Incitament för steg 1 och steg 2 – vem driver när

”Trafikverket inte är huvudman för dessa åtgärder”?• Trafiksnålare samhällsplanering vs statliga medel för infrastruktur

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Dessutom behövs…

• Kompetens hos de som fyller i mallar och gör bedömningar.

-> Stort utbildningsbehov.

• Ökade resurser i form av tid -> Framförhållning

• Försöka ta ett grepp om långsiktigt hållbar utveckling, bortom restidsvinster

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

…men viktigast är

• Förankring i organisationerna • behövs tydlig markering från högsta ledning att

miljömålen verkligen är viktiga att beakta i planering av transportsystemet.

• Tydliggöra miljöeffekter i beslutsunderlagen.• Tydliggöra ev målkonflikter, inte maskera dem.• (= Undvik ”sammanvägda bedömningar”)

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Varför är det viktigt med tydliga beslutsunderlag?

© T

rivec

tor T

raffi

c A

B

Tack!

joanna.dickinson@trivector.se