Upload
vandien
View
217
Download
2
Embed Size (px)
Citation preview
THR
Utveckling av branschgemensamt system för
trafikhändelserapportering
Uppdragsgivare: Svensk Kollektivtrafik och BR Framtaget: oktober 2008 Projektledare: Lasse Annerberg/Maria Rydström, Svensk Kollektivtrafik och Tommie Vesterlund, BR Projektbeteckning: EK 50 A 2007:5277
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
1
Sammanfattning Kunskap om de händelser som inträffar i kollektivtrafiken, utgör en mycket viktig del av
det underlag som krävs för att utveckla trafiken till att bli säkrare och tryggare för resenär
och personal. En samlad, lokal/regional och nationell, statistik med gemensamma defini-
tioner över incidenter saknas, men skulle utgöra ett mycket bra underlag för utvecklingen
av säkerheten och tryggheten i kollektivtrafiken. När det gäller att prioritera olika åtgärder,
behövs denna kunskap för att få störst verkan av tillgängliga resurser genom att åtgärda
rätt saker.
Syftet med projektet är att branschen i samförstånd tar fram en klassificering och kategori-
sering av händelser som kan användas av alla aktörer. Nyttan kan beskrivas på olika nivåer
och för olika aktörer; förare, entreprenörer, trafikhuvudmän, branschen, myndigheter samt
inte minst för resenärerna.
Projektet startades den 9 januari 2007 och inleddes med ett definitionsarbete. Utvecklingen
av THR har baserats på en av BR/Svensk Kollektivtrafik framtagen kravspecifikation samt
på plattformen Boomerang och dess modul för trafikhändelsehantering.
Under maj och juni 2007 genomfördes två pilotprojekt i Västerbotten samt Östergötland
avseende systemets design och funktion. Under projektet har även en samverkan och avtal
med Samtrafiken utgjort en grundbult. Detta för att harmoniera trafikdata som ligger i tra-
fikhändelsesystemet. Trafikdatan i THR baseras på den som finns i databasen för Resplus.
Det finns tre huvudsakliga vägar att rapportera in i THR-systemet. Antingen via en webb-
sida där man direkt kan logga in i THR-systemet och rapportera all fakta kring händelsen.
För Boomeranganvändare går vägen in i systemet genom Boomerangs hemsida via en sär-
skild flik. För de företag (operatörer eller THM) som har ett eget händelserapporteringssy-
stem har det utvecklats en webservicefunktion. Via ett webgränssnitt kan data skickas
direkt till THR-databasen.
Rapportering av trafikhändelser görs i merparten av fallen av en person på trafikledningen.
Det som är obligatoriskt att ange är följande: eventuell personskada, län, kommun, trafik-
huvudman, entreprenör, trafikslag, eventuellt tillkallade resurser och händelsekategori. Det
finns 24 olika händelsekategorier uppdelat på trygghets- respektive säkerhetshändelser.
I systemet THR ingår ett analysverktyg, Boomerang Intelligence. Med hjälp av analys-
verktyget kan händelsedata sorteras och analyseras för att presenteras i rapportform.
Svensk Kollektivtrafiks och BRs målsättning är att samtliga trafikhuvudmän ska teckna
avtal och påbörja inrapporteringen så snart avtal tecknats och utbildning genomförts. En
användarförening kommer att bildas under hösten 2008 som framgent kommer att hantera
utvecklingsfrågor för THR.
Strukturerad kunskap om de händelser som sker, ger en synlig, analyserbar bild av vilken
trygghet och säkerhet som finns i den egna verksamheten. Det blir även möjligt att följa
hur förändringar i verksamheten påverkar personals och resenärers säkerhet och trygghet.
När det gäller att prioritera olika åtgärder, behövs denna kunskap för att få störst verkan av
tillgängliga resurser genom att åtgärda rätt saker. För branschen - som har behov av att få
gehör för sin verksamhet hos både allmänheten och hos myndigheter - ger kunskap om
händelser, ordnade på ett systematiskt sätt, utomordentliga argument för förbättringar av
branschens villkor.
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
2
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ................................................................................................................................... 1
1 INLEDNING .......................................................................................................................................... 3
1.1 BAKGRUND ..................................................................................................................................... 3 1.2 DEN GODA KOLLEKTIVTRAFIKEN .................................................................................................... 4 1.3 SYFTEN, MÅL OCH NYTTA ............................................................................................................... 5
1.3.1 Nytta för förare ......................................................................................................................... 5 1.3.2 Nytta för entreprenörer ............................................................................................................. 6 1.3.3 Nytta för trafikhuvudmän .......................................................................................................... 6 1.3.4 Nytta för branschen (Svensk Kollektivtrafik, BR, BuA, KfS) ..................................................... 6 1.3.5 Nytta för myndigheter (Vägverket, Arbetsmiljöverket, BRÅ, Polisen) ...................................... 7 1.3.6 Nytta för resenärerna ................................................................................................................ 7
2 PROJEKTBESKRIVNING .................................................................................................................. 7
2.1 ORGANISATION ............................................................................................................................... 7 2.2 AVGRÄNSNING ............................................................................................................................... 7 2.3 TIDPLAN ......................................................................................................................................... 7 2.4 TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING ............................................................................................................. 8
3 GENOMFÖRANDE.............................................................................................................................. 8
3.1 DEFINITIONSARBETE ....................................................................................................................... 8 3.2 UTVECKLING AV SYSTEMET ............................................................................................................ 8 3.3 PILOTDRIFT ..................................................................................................................................... 8 3.4 ÖVRIGT UTVECKLINGSARBETE ........................................................................................................ 9 3.5 KOMMUNIKATION OCH ANALYS ...................................................................................................... 9
4 RESULTAT ........................................................................................................................................... 9
4.1 DESIGN OCH FUNKTION THR-SYSTEMET ........................................................................................ 9 4.1.1 Inmatning i THR ..................................................................................................................... 10 4.1.2 Söka och visa händelse ........................................................................................................... 11
4.2 ANALYSER, SAMMANSTÄLLNINGAR OCH RAPPORTER ................................................................... 12 4.3 AVTALSFÖRHÅLLANDEN ............................................................................................................... 12 4.4 NULÄGE OCH PROGNOS GÄLLANDE IMPLEMENTERINGEN .............................................................. 12
5 KVARSTÅENDE ARBETE ............................................................................................................... 13
6 SLUTSATSER/DISKUSSION ........................................................................................................... 13
6.1 FÖRSLAG TILL VIDARE UTVECKLING ............................................................................................. 13
7 BILAGOR .............................................................................................................................................. 1
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
3
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Kunskap om de händelser1 som inträffar i kollektivtrafiken, utgör en mycket viktig del av
det underlag som krävs för att utveckla trafiken till att bli säkrare och tryggare för resenär
och personal. Dagligen sker incidenter, händelser som hade kunnat leda till en olycka, av
olika slag i kollektivtrafiken. Ofta rör det sig om mindre saker, exempelvis plåtskador,
ibland är det ”nära ögat” att en allvarligare olycka inträffar. Då det naturligtvis är önskvärt
att förbättringar av tryggheten och säkerheten skall eliminera de reella faror och risker som
finns i trafiken, krävs att underlaget har en hög kvalité och bygger på många händelser.
Hot och våld riktat mot personal och resenärer inom kollektivtrafiken är ett oacceptabelt
men ett konstaterat faktum idag. Detta är ett av de viktigaste områdena och något som
branschens intressenter måste prioritera. En samlad, lokal/regional och nationell, statistik
med gemensamma definitioner över dessa incidenter saknas, men skulle utgöra ett mycket
bra underlag för utvecklingen av säkerheten och tryggheten i kollektivtrafiken.
För att kunna tillgodose detta, krävs att aktörerna i kollektivtrafiken registrerar och arkive-
rar händelser på ett sådant sätt, att det är lätt att ta fram statistik, göra jämförelser och ut-
värderingar. I vissa fall räcker inte det underlag som en enskild aktör arkiverat för att få
tillräckliga kunskaper om vilka risker och andra tillstånd som finns i trafiken. Underlaget
behöver vara baserat på en större verksamhet än den egna.
Strukturerad kunskap om de händelser som sker, ger en synlig, analyserbar bild av vilken
trygghet och säkerhet som finns i den egna verksamheten. Det blir även möjligt att följa
hur förändringar i verksamheten, på gott och ont, påverkar personals och resenärers säker-
het och trygghet. När det gäller att prioritera olika åtgärder, behövs denna kunskap för att
få störst verkan av tillgängliga resurser genom att åtgärda rätt saker.
För branschen - som har behov av att få gehör för sin verksamhet hos både allmänheten
och hos myndigheter - ger kunskap om händelser, ordnade på ett systematiskt sätt, utom-
ordentliga argument för förbättringar av branschens villkor.
Idag styrs, till stor del, registreringen av händelser av de regler som gäller för spårtrafiken.
De som bedriver spårtrafik skall enligt myndighetskrav registrera och följa upp händelser.
I busstrafiken finns det inga sådana krav. Hos en del av dem som registrerar händelser
finns utvecklade IT-system för händelserapportering, medan de hos andra görs i stort sett
manuellt.
Klassificering2 och kategorisering
3 av händelser - vilket är ett villkor för att kunna ta fram
statistik på ett hanterbart sätt - görs idag utan någon enhetlighet. De aktörer som registrerar
händelser gör det idag med egna metoder och med egenutvecklad klassificering och kate-
gorisering.
1 Med händelse menas en viktig, definierad avvikelse i verksamheten som inte är planerad eller avsiktlig. 2 Med klassificering menas att indela händelser i grupper som ligger i olika nivåer, där den lägsta nivån innebär att alla registrerade
händelser indelas i ett litet antal grupper. För varje ökande klass grupperas händelserna i fler och fler grupper för att i högsta klassen
vara uppdelade i enskilda händelser 3 . Med kategorisering menas att indela enskilda händelser i olika bestämda kategorier för att i sammanställningar kunna söka och
sammanställa alla enskilda händelser som är av liknande art.
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
4
I Svensk Kollektivtrafiks och BRs trygghets- och säkerhetsprogram4 finns målsättningen
att samtliga tillbud, incidenter och olyckor (avvikelser inom tågtrafiken) som sker inom
kollektivtrafiken ska utredas och dokumenteras så att uppföljning möjliggörs. Händelse-
/tillbudsrapporteringen ska vara nationellt enhetlig. I programmets handlingsplan står att
Svensk Kollektivtrafik och BR ska specificera vilken statistik/information branschen vill
få ut från ett händelserapporteringssystem. Svensk Kollektivtrafik och BR ska även verka
för att ett eller flera system för tillbud, incidenter och olyckor görs tillgängligt för
branschen.
1.2 Den goda kollektivtrafiken
Den goda kollektivtrafiken erbjuder en trygg och säker resa för alla resenärer samt en trygg
arbetsplats för personalen. Resenärer som inte känner sig trygga när de reser kollektivt
kommer efter hand att sluta använda dessa färdmedel. Forskning visar att en del människor
känner sig otrygga när de åker kollektivt, de är bland annat ängsliga för att bli utsatta för
hot och våld.
Resenärerna och personalen spelar de avgörande och viktigaste rollerna för att alla inblan-
dade ska uppleva ökad trygghet och åtnjuta större säkerhet i kollektivtrafiken. Det är också
viktigt att personalen upplever trygghet på sin arbetsplats och i sitt arbete. Personalens
upplevda trygghet är också en förutsättning för att resenärerna ska känna sig väl omhän-
dertagna och få den hjälp de behöver. Människors känslor är i högsta grad hårda fakta,
eftersom det påverkar efterfrågan och därmed företagets ekonomiska överlevnad. Att resa
med kollektivtrafik är generellt sett ett säkert sätt att färdas. Säkerheten handlar om att
eliminera risken för olyckor och minska konsekvenserna av fel. Det är dock viktigt att
hålla isär den del av en resa som sker i ett fordon från den del som sker till och från fordo-
net.
Säkerheten i kollektivtrafikfordon är mycket hög medan situationen för oskyddade trafi-
kanter är betydligt mer osäker. Säkerhetsläget kan dock vara mycket gott samtidigt som
resenärer och personal upplever otrygghet, eftersom tryggheten i så stor utsträckning är
beroende av andra personers agerande. Resenärerna kan också uppleva otrygghet till ex-
empel när kollektivtrafiksystemet som resenären vill använda är opålitligt, trasigt, med
inställda förbindelser, med brutna anslutningar med mera. Tryggheten kan bara mätas i
form av människors upplevelser. Säkerhetsnivå kan däremot mätas i form av pålitlighet i
tekniska system och antal skadade eller personer som råkat illa ut på annat sätt. För be-
dömning av säkerhetsnivå kan också inkluderas antalet rapporterade incidenter som drab-
bar resenärer.
BR och Svensk Kollektivtrafik arbetar gemensamt för att ständigt förbättra trygghet och
säkerhet för resenärer och personal. Vision, mål och aktiviteter åskådliggörs i ett över-
gripande policydokument samt tre handlingsprogram avseende personal, infrastruktur och
fordon.
4 Program för en trygg och säker kollektivtrafik, Personalens förutsättningar att skapa en trygg och säker kollektivtrafik, SLTF och BR,
juni 2005.
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
5
Policydokument
Handlingsplan personal Handlinsplan infrastruktur Upphandlingsrekommendationer fordon
1.3 Syften, mål och nytta
Syftet med projektet är att branschen i samförstånd tar fram en klassificering och kategori-
sering av händelser som kan användas av alla aktörer.
Målet är att branschen ska ha ett mer enhetligt sätt att rapportera och registrera händelser.
Med ett system som gör det möjligt att ta fram statistik och jämförelser som är baserade på
stora mängder händelser möjliggörs det för branschen och andra intressenter (t ex for-
donstillverkare, kommuner och myndigheter) att ha bättre kunskap - och i och med det
bättre kontroll - över händelser i kollektivtrafiken.
1.3.1 Nytta för förare
Statistik ger statushöjning - Statistiken visar årligen hur mycket säkrare kollektivtrafi-
ken är jämfört med andra färdmedel. En årlig redovisning av denna i stil med ”Baro-
metern” bidrar troligen till att öka stoltheten hos förarna eftersom det är de bakom
ratten som mest bidragit till färre olyckor. På sikt också statushöjande för yrket.
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
6
Förbättrad arbetsmiljö - Om händelser som rapporteras senare åtgärdas kan föraren se
att hans/hennes synpunkter beaktas och leder till förbättringar, exempelvis för arbets-
miljön.
1.3.2 Nytta för entreprenörer
Bättre ekonomi – Åtgärda problem och göra rätt prioriteringar underlättas med statistik
över händelser.
Arbeta förebyggande – Att analysera ”nästan-olyckor” och åtgärda problem gör att
incidenter och olyckor kan undvikas. Underlag för beslut om säkerhetshöjande åtgär-
der (arbetsmiljön) eller för beslut om installation av kameraövervakning.
Underlag för budgetkalkyler om kostnader vid exempelvis upphandlingar.
Systematiskt säkerhetsarbete – internt verktyg, men även för redovisning till fackliga
organisationer eller till trafikhuvudman.
Bättre urval vid rekrytering av förare - Förbättrad arbetsmiljö och status för förarna se
ovan, bör bidra till bättre urval vid rekrytering
1.3.3 Nytta för trafikhuvudmän
Aktuell bild av verksamheten – systemet ger den totala bilden av hur verksamheten
ligger säkerhets- och trygghetsmässigt. Uppfyller vi uppsatta mål?
Underlag för information till politiker, massmedia om den verkliga situationen i kol-
lektivtrafiken utifrån säkerhet/trygghetsperspektivet.
Systematiskt trafiksäkerhetsarbete - För att långsiktigt kunna, upphandla, bedriva och
följa upp en transportverksamhet som skall vara säker och trygg för användarna måste
huvudmannen kräva att en entreprenör har ett system som registrerar och
dokumenterar säkerhets- och trygghetshändelser som sker i verksamheten. Prioriterar
vi våra åtgärder rätt? Får åtgärderna de resultat vi hoppades på?
Myndighetskrav - Med en nationellt enhetlig händelserapportering skapar vi bättre
förutsättningar att möta mindre väl grundade krav. Det är huvudmannen som får ta
konsekvenserna när Arbetsmiljöverket, eller andra, kräver långtgående förändringar
av rutiner eller utrustning på grund av att de tycker att säkerhets- trygghetsarbetet
skötts ineffektivt.
Försäljningsargument mot kund – Ger oss möjlighet att tydligt visa att kollektivtrafi-
ken är det säkraste och tryggaste sättet att färdas på väg.
Underlag i diskussion med väghållare - Argument mot kommun/Vägverk för att få
bättre framkomlighet och kommunen som medspelare
Underlag för information till polisen.
Underlag för beslut om/prioritering på linjenivå om förarstödsgruppen/ordningsvakter
1.3.4 Nytta för branschen (Svensk Kollektivtrafik, BR, BuA, KfS)
Underlag i diskussion med myndigheter och departement - bra lobbingverktyg.
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
7
Försäljningsargument mot kund – Ger oss möjlighet att tydligt visa att kollektivtrafi-
ken är det säkraste och tryggaste sättet att färdas.
Information till massmedia och politiker om branschsituationen.
Ökad möjlighet till jämförelse med bilresor
Underlag för branschkrav om säkerhetshöjande åtgärder.
Underlag för jämförelser mellan trafikhuvudmän.
1.3.5 Nytta för myndigheter (Vägverket, Arbetsmiljöverket, BRÅ, Polisen)
Underlag för prioritering av åtgärder
Underlag i diskussion med departement
Underlag för beslut om ex.vis hur kontanthantering ombord ska hanteras
Underlag för polisiär prioritering
1.3.6 Nytta för resenärerna
En bättre kontroll av händelser och kunskap kring händelser i kollektivtrafiken skapar på
sikt en tryggare och säkrare trafik till nytta för kollektivtrafikens slutkunder – resenärerna.
2 Projektbeskrivning
2.1 Organisation
Svensk Kollektivtrafik genom Maria Rydström och Lasse Annerberg har varit
projektledare tillsammans med Tommie Vesterlund från BR. Projektet bygger på en
samverkan mellan styrgrupp, arbetsgrupp och T-Systems (se projektorganisation,
bilaga 1).
I styrgruppen har ingått Ulf Edvardsson, Veolia Transport Sverige AB, Gert Rehn, Buss i
Väst AB, Stefan Eriksson, Östgötatrafiken, Göran Lundblad, Skånetrafiken, Stig-Arne
Rosenlundh, Västtrafik och Erik Stenbäck, SL samt projektledare (sammankallande).
I arbetsgruppen har Ulf Edvardsson, Veolia Transport Sverige AB, Stefan Eriksson, Öst-
götatrafiken, Erik Stenbäck, SL samt projektledare (sammankallande) och representanter
från T-systems deltagit.
2.2 Avgränsning
Projektet avgränsas i detta steg till att omfatta entreprenörer som har avtal med trafikhu-
vudman samt tekniskt utveckla webbaserat system samt gränssnittstandard.
2.3 Tidplan
Projektet startades den 9 januari 2007. Detaljerad tidsplan, se bilaga 2.
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
8
2.4 Tillämplig lagstiftning
Arbetsmiljölagens tredje kapitel, § 2a föreskriver följande:
”Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt
som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han skall
utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder
som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart skall tidsplaneras. Ar-
betsgivaren skall i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och
arbetet med denna. Handlingsplaner skall därvid upprättas. Arbetsgivaren skall vidare se
till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och
rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt
22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring vilar på honom. (Paragrafen ändrad ge-
nom SFS 2003:365)”
Med ett system för registrering och kumulering av händelser ökar sannolikheten för att
företaget kan identifiera risker, bedöma dessa och inleda åtgärdsprogram och således upp-
fylla kraven i arbetsmiljölagen.
3 Genomförande
3.1 Definitionsarbete
Definitionsarbetet inleddes med att arbetsgruppen:
Utformade en behovsanalys
Kartlade ett antal befintliga system på marknaden
Utvecklade och antog en kravspecifikation
Utformade en offertförfrågan gällande system
3.2 Utveckling av systemet
Utvecklingen av THR har baserats på BR/Svensk Kollektivtrafiks kravspecifikation samt
på plattformen Boomerang och dess modul för trafikhändelsehantering.
I det system som upphandlades kan inmatning ske via tre olika sätt:
Från företagsspecifika system via gränssnitt
Via modul i Boomerang
Via direkt inloggning på specifik webbplats
3.3 Pilotdrift
Under maj och juni 2007 genomfördes två pilotprojekt avseende systemets design och
funktion. För att erhålla en så bred användarbas som möjligt samt att prova två olika
ingångar till systemet valde styrgruppen att pilotdriften skulle genomföras i Västerbotten
och Östergötland. Valet av regioner gjordes även med hänsyn till antalet entreprenörer och
entreprenörernas heterogena storlek.
Västerbotten – entreprenörer med egen inloggning utan Boomerang
Östergötland – entreprenörer med egen inloggning med Boomerang
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
9
3.4 Övrigt utvecklingsarbete
Under projektet har även en samverkan och avtal med Samtrafiken utgjort en grundbult.
Detta för att harmoniera trafikdata som ligger i trafikhändelsesystemet. Trafikdatan i THR
baseras på den som finns i databasen för Resplus.
Utvecklingen av webservicen har skett i samverkan med Västtrafik för att de ska kunna
utveckla det regionala systemet som ligger under Frida fordondatabas. Samverkan sker
även med Swebus/Concordia Bus och SL för att harmoniera företags- och organisations-
specifika system med det nationella systemet THR.
3.5 Kommunikation och analys
Under hösten 2007 arrangerade Svensk Kollektivtrafik/BR ett antal workshops runt om i
landet för att sprida information kring projektet och den nytta som användingen av
systemet bedöms få. Information om systemets nytta och funktionalitet har även delgetts
internt hos både BR och Svensk Kollektivtrafik samt externt vid olika sammankomster.
Exempel på aktiviteter, se bilaga 3.
4 Resultat
4.1 Design och funktion THR-systemet
Det finns tre huvudsakliga vägar att rapportera in i THR-systemet. För de företag som inte
har något eget händelserapporteringssystem eller använder sig av Boomerang, finns en
direkt möjlighet att logga in i THR-systemet och där rapportera all fakta kring händelsen.
För Boomeranganvändare går vägen in i systemet genom Boomerangs hemsida via en sär-
skild flik. Väl där ser systemet likadant ut som via en direktinloggning i THR.
För de företag (operatörer eller THM) som har ett eget händelserapporteringssystem har
det utvecklats en webservicefunktion. Via ett webgränssnitt kan data skickas direkt till
THR-databasen. Data skickas minst en gång per vecka från dessa externa system.
Parallellt med denna datahantering skickas även trafikdata från Samtrafikens trafikdatabas
till THR med jämna mellanrum. Den trafikdatan – linjenummer, hållplatsnamn – ligger
sedan som grund för respektive område och finns automatiskt i systemet då en ny händelse
ska rapporteras.
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
10
Fig. 1 Översiktsbild THR-systemet.
4.1.1 Inmatning i THR
Rapportering av trafikhändelser görs i merparten av fallen av en person på trafikledningen.
Varje företag som kör trafik åt trafikhuvudmannen får ett särskilt lösenord för att kunna
logga in i THR.
Fig. 2 Inloggning via webb. Fig. 3 Inloggning via modul i Boomerang.
Efter inloggning kan användaren välja att registrera en ny händelse. Användaren anger då
rubrik, datum och tid för händelsen samt en beskrivning.
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
11
Fig. 4 Registrera ny THR händelse.
Det som i kommande steg sedan är obligatoriskt att ange är följande: eventuell person-
skada, län, kommun, trafikhuvudman, entreprenör, trafikslag, eventuellt tillkallade resurser
och händelsekategori. Det finns 24 olika händelsekategorier uppdelat på trygghets-
respektive säkerhetshändelser. Se bilaga 4. Övrig data som är frivillig att ange är
exempelvis linje, hållplats, depå samt fordonsid.
4.1.2 Söka och visa händelse
För att söka en eller flera händelser kan man välja exempelvis att ange en datumgräns för
när händelserna har inträffat. Man kan även söka på enskild entreprenör, THM, händelse-
kategori etc.
Fig. 5 Söka och visa händelse.
Då vissa händelser kräver särskild uppföljning eller om man önskar sprida information om
någoting som har inträffat har en särskild funktion utvecklats: ”skicka som e-post”. Med
en enkel knapptryckning skickas händelsen med fakta iväg till den e-postadress man öns-
kar.
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
12
4.2 Analyser, sammanställningar och rapporter
I systemet THR ingår ett analysverktyg, Boomerang Intelligence. Med hjälp av analys-
verktyget kan händelsedata sorteras och analyseras för att presenteras i rapportform. An-
vändarföreningen för systemet beslutar om rapportutforming och hur data ska bearbetas
och presenteras. Data kan exempelvis redovisas med hänsyn till händelsetid och geogra-
fisk plats som län, kommun och hållplatsnivå.
4.3 Avtalsförhållanden
Svensk Kollektivtrafik/BR har ett huvudavtal tecknat med T-systems. Avtalet reglerar
samarbetet mellan Svensk Kollektivtrafik/BR och T-systems avseende utveckling och
driftsättandet av tjänsten.
Svensk Kollektivtrafik har också tecknat avtal med Samtrafiken angående leverans av
trafikdata. Detta avtal reglerar Svensk Kollektivtrafiks möjlighet att nyttja data från
Samtrafikens trafikdatabas.
Därutöver tecknar respektive THM ett avtal med T-systems som reglerar driftsättning och
support.
4.4 Nuläge och prognos gällande implementeringen
Svensk Kollektivtrafiks och BRs målsättning är att samtliga trafikhuvudmän ska teckna
avtal och påbörja inrapporteringen så snart avtal tecknats och utbildning genomförts.
I juni 2008 har Värmlandstrafik tecknat avtal med T-systems och implementerat THR-
systemet. Östgötatrafiken och Västerbotten har också skrivit på och Västtrafik och
Skånetrafiken kommer att gå igång under augusti-september. Signaler har kommit från
flera THM om en önskan om implementering efter sommaren. Det är i dagsläget svårt att
säga när samtliga THM kan tänkas vara inne i systemet. En grov uppskattning är att samt-
liga kan vara igång och rapportera hösten/vintern 2010/2011.
Tid och volym Antal thm Andel trans-
portarbete (THM)
2009/01 5 Ca 30 %
2010/01 10 Ca 85 %
2011/01 Alla 100 %
Diagram 1 Volymutveckling
Därefter bedöms ytterligare tid tas i anspråk för att säkerställa kvalitativ data vad gäller
rapportframtagnde. För bedömning av interna åtgärder baserade på registrerade händelser
bedöms systemet redan under 2010 kunna användas.
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
13
5 Kvarstående arbete
Svensk Kollektivtrafik behöver aktivt bearbeta sina medlemmar att snarast implementera
THR. Detta kommer ske genom direktkontakter samt informationsspridning inom organi-
sationens olika nätverk och konferenser.
BR behöver aktivt enskilt och i samarbete med trafikhuvudmän, arbetsmarknadens parter
m.fl. bistå samtliga entreprenörer med information och utbildningsinsatser för att få igång
och stimulera användare att adekvata rapporteringsrutiner införs.
En användarförening kommer att bildas under hösten 2008 som framgent kommer att
hantera utvecklingsfrågor för THR. Samtliga som tecknar avtal om att nyttja THR kommer
tilldelas plats i användarföreningen.
6 Slutsatser/diskussion
Strukturerad kunskap om de händelser som sker, ger en synlig, analyserbar bild av vilken
trygghet och säkerhet som finns i den egna verksamheten. Det blir även möjligt att följa
hur förändringar i verksamheten påverkar personals och resenärers säkerhet och trygghet.
När det gäller att prioritera olika åtgärder, behövs denna kunskap för att få störst verkan av
tillgängliga resurser genom att åtgärda rätt saker.
För branschen - som har behov av att få gehör för sin verksamhet hos både allmänheten
och hos myndigheter - ger kunskap om händelser, ordnade på ett systematiskt sätt, utom-
ordentliga argument för förbättringar av branschens villkor.
6.1 Förslag till vidare utveckling
Incidentrapportering vad gäller vägtrafik ligger generellt sett långt efter motsvarande ar-
bete inom järnväg, sjöfart och lufttrafik. THR-systemet skulle med vissa enklare justerngar
kunna anpassas för i princip all yrkestrafik på väg. Av särskilt intresse för kollektivtrafik-
branschen är att utveckla motsvarande system för den särskilda kollektivtrafiken, dvs
främst färdtjänst och sjukresor.
Ökad nytta för operatörer
Vi ser även att systemet i nuvarande form kan utgöra ett utmärkt komplement hos entre-
prenörer vad gäller ”lean production”, det vill säga att eliminiera slöseri. Kartlägger man
och åtgärdar händelser som är negativa för tjänsteproduktionen ökar det leveranssäkerhe-
ten och detta ofta till en lägre kostnad.
Vi ser även ett behov av att utveckla systemet så att händelser som ska redovisas till behö-
rig myndighet automatiskt överförs från systemet. Detta för att effektivisera administration
på företagsnivå.
I framtida utveckling bör därför i systemet händelser kostnadssättas gentemot förlorad
produktivitet och minskad leveranssäkerhet. Händelser ska även klassificeras så att de kan
utgöra underlag till uppgifter som ska skickas till behöriga myndigheter.
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
14
Fler kategorier av händelser
I framtida utveckling bör systemet utökas till att omfatta fler antal händelser som bidrar till
otrygghet hos personal och resenär. Detta med syfte att nå branschens vision för en trygg
och säker kollektivtrafik.
Ökad detaljnivå
I takt med att systemet används och utvecklas bör händelsekategorier klassificeras på olika
nivåer. Detta för att precisera allvarlighetsgrader och vilka som ansvarar för händelser ska
åtgärdas
Enhetliga definitioner
Vi ser även behovet av att samhället behöver enhetliga definitioner på trygghetsrelaterade
händelser oavsett var i samhället händelsen inträffar. Ur ett resenärs- och medborgareper-
spektiv måste detta anses vara en uppgift för Transportstyrelsen som ska utgöra
trafikslagsövergripande myndighet. Det kan inte anses vara trovärdigt och rättssäkert för
ett civiliserat samhälle att en händelse som drabbar en medborgare bedöms med olika svå-
righetsgrad beroende på var händelsen inträffar
Fler användare
Vi ser även att systemet ska kunna nyttjas av fler beställare av trafik. Detta för att effekti-
visera och möjliggöra kontinuerlig uppföljning av beställd trafik.
Stockholm i oktober 2008
Svenska Bussbranschens Riksförbund Svensk Kollektivtrafik
Tommie Vesterlund Maria Rydström
Projektledare Projektledare
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
1
7 Bilagor
Bilaga 1
Projektorganisation
Svenska Bussbranschens Riksförbund
Svenska Lokaltrafikföreningen
Styrgrupp och projektledare
Arbetsgrupp
och
Projektledare
(Bransch)
Projektgrupp
(T-systems)
Referensföretag
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
2
Bilaga 2
Tidplan – teknisk utveckling THR
2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26
Veckonummer
Förstudie
Gränsnitt mot befintliga
THR
Presentation kravspec
Avtal med Samtrafiken
om att använda deras definitioner
Godkännande Kravspec
Utveckling
Integrationsspec.
Kommunikationsinsatser
Test
Acceptanstest
Utbildning
Pilottester
Bildande av
användarförening
Driftsättning
Akti
vit
et
Tidsplanering THR-Projektet
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
3
Bilaga 3.
Projektkommunikation THR
Vad sker i
projektet
SLTF/BR Aktivitet Material Färdigdatum Ansvarig(a)
Pilotdrift THR
2/5
Pressmeddelande,
Info på hemsidorna
Text samt
uttalande från
BR/SLTF VD
27/4 Anita +
Helena
Information
Kommunal
PDF/e-mail 27/4 TV/LA
Information
Transport
PDF/e-mail 27/4
Information SEKO PDF/e-mail 27/4
Information
BUA/KFS
PDF/e-mail 27/4
Information Almega PDF/e-mail 27/4
Information via styr-
gruppsmedlemmarnas
interna kanaler
PDF/e-mail 27/4
Information Kollega PDF/e-mail 27/4
Information Taxiför-
bundet
PDF/e-mail 27/4
Information Tågope-
ratörerna
PDF/e-mail 27/4
Skrivelse entreprenö-
rer om nyttan med
THR
BR-info
(PDF/e-mail)
27/4 TV
BRs styrelse antog en
Säkerhetsordning
Buss
23/4 TV
Skarp driftstart
THR
Infofolder
Pressmeddelande +
info på hemsidor.
Information till resp
styrelse (SLTF 31/5)
Tryckt, följer
layout enligt
trygg- och
säkerhets
projektt
1/6-07
THR erbjuds till
THM
Pressmeddelande +
info på hemsidor
1/6
Information SLTF:s
styrelse
1/6 Lasse
Info BRs styrelse och
regionala föreningar
1/6 Helena (BR)
Monadsbrevet 1/6 Mona
BR-info (veckoinfor-
mation)
V. 22-23 Helena (BR)
BRs Nytt i Bussbran- Juni 2007 Helena (BR)
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
4
schen
Information BR:s
styrelsemöte.
27 juni 2007 Tommie
Bildande av anv-
förening enligt
Boomerangmodell
juni-juli. (T-
systems ansvar)
Demo-möten hos de
tre pilotföretagen.
Veolia,
Östgötatrafiken,
Länstrafiken i Väster-
botten
På platsträff
hos de 3
pilotbrukarna.
Inbjudan till
thm/entr på
demonstration
TV/LA
Artikel i Res &
Trafikforum
20/5
Dialog med Vägtra-
fikinspektionen,
kanske få ett
”uttalande” om
THR:s möjligheter
till foldern
Maj samt
september
TV
Dialog med Vägver-
ket, se ovan
31/5 TV/LA
VD-möten SLTF 13/6-07 Mona
SLTF:s presidiedagar Bildspel och
textmaterial
samt infofol-
der
16-17 augusti LA
SLTF-dagarna Bildspel och
textmaterial
samt infofol-
der
19-20
september
LA
Demomöten
trafikhuvudman
BR och SLTF repre-
sentant deltar
Bildspel och
textmaterial
samt
infofolder
Löpande TV/LA
Uppstartsmöten
trafikhuvudman
BR och SLTF repre-
sentant deltar
Bildspel och
textmaterial
samt infofol-
der
Löpande TV/LA
Möten nationella
myndigheter
Inom ramen för BR
och SLTFs verk-
samhet
Bildspel och
textmaterial
samt infofol-
der
Löpande en-
ligt kalender
TV/LA
Möten regionala
myndigheter
Inom ramen för tra-
fikhuvudmans
verksamhet
Bildspel och
textmaterial
(reg.anpassat)
Resp. THM
Möten trafikhu-
vudman
SLTF deltar Bildspel och
textmaterial
Löpande LA
Möten entrepre- BR deltar Bildspel och Löpande TV
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
5
nörer textmaterial
BRs Årsstämma BR Webbdemo
samt folder
31 augusti
2007
TV
BRs säkerhets-
nätverk
BR Webbdemo
samt folder
12 september
2008
TV
Seminarium Jön-
köping
BR/SLTF Webbdemo
samt folder
24 april 2008 TV/MR
Seminarium Per-
sontrafik 2008
BR/ Svensk Kollek-
tivtrafik
Bildspel samt
folder
16 oktober
2008
TV/MR
Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering
___________________________________________________________________________________________________
6
Bilaga 4.
Händelsekategorier
Säkerhetsrelaterat
1 Urspårning/avåkning
2 Kollision mellan fordon
3 Påkörning oskyddad trafikant
4 Påkörning övrigt
5 Dörrklämning fordon
6 Av-/påstigningsolycka
7 Annan fordonsrelaterad olycka
8 Brand fordon
9 Sabotage
10 Försenad/inställd tur - oframkomlig gata/väg
Trygghetsrelaterat 1 Hot/ofredande/ärekränkning förare
2 Hot/ofredande/ärekränkning övrig personal
3 Hot/ofredande/ärekränkning resenär
4 Våld förare
5 Våld mot övrig personal
6 Våld mot resenär
7 Betalningsvägran
8 Stöld från personal
9 Stöld från resenär
10 Rån mot personal
11 Rån mot resenär
12 Annan ordningsstörning
13 Klotter och övrig vandalisering
14 Förare eller annan säkerhetspersonal alkohol-
och/eller drogpåverkad