Utveckling Irak

Orsaker och faktorer bakom de ekonomiska problemen

2013-05-30

Carl Löfberg: 920416-0890August Erikson: 890423-6232Omid Khodadad: 930108-1338Nozhan Nikzad: 860921-5796

NEGA 07

1

Innehållsförteckning:

1.0 Inledning………………………………………………………………………….2

1.1 Syfte………………………………………………………………………………4

2.0 Kvinnors ställning i Irak och ekonomisk påverkan……………………………….4

2.1 Politiska oroligheter och etniska konflikter…………………………………...….6

3.0 Komparativa fördelar……………………………………………………………..7

4.0 Bistånd…………………………………………………………………………....8

4.1 Ekonomisk utveckling och stagnation…………………………………………....8

4.2 Sammanfattning……………………………………………………………….....10

5.0 Korruption, spelregler och utveckling………………………………………...…10

6.0 Inflationsutveckling i Irak…………………………………………………….....12

6.1 Våld och inflation……………………………………………………………......13

6.2 Oljesektorn, svartamarknaden………………………………………………...…14

6.3 Åtgärder ……………………………………………………………………..….15

7.0 Avslutningsvis……………………………………………………………….….16

8.0 Källförteckning…………………………………………………………….……17

2

1.0 Inledning:

Irak är ett land beläget i västraasien och är en republik. Storleken är ungefär som Sverige och

gränsar bland annat mot Kuwait och Saudi Arabien. Landet kallades under antiken för

Mesopotamien benämns ibland som ``civilisationens vagga´´. Namnet Irak betyder ``två ådror

´´ som syftar på floderna Eufrat och Tigris. De officiella språken är arabiska och kurdiska.

Irak är ett mycket religiöst land och statsreligionen är Islam och de dominerande

inriktningarna är sunni och shia-islam. Inom Irak finns det även ca 4 miljoner kurder som till

störst del bor i landets norra delar i vad de kallar ``Irakiska Kurdistan´´.  

Landet Irak som det är idag blev självständigt från Storbritannien den 3 oktober 1932, och har

ca 30 miljoner invånare. Klimatet består till störst del av ökenklimat men det skiljer sig

mellan olika delar av landet. De västra delarna består mest av öken medan de områden som är

benägna runt floderna Eufrat och Tigris är bördiga och lämpar sig bra för jordbruk. De norra

delarna är kargare och består till stor del av berg.  Irak har länge varit drabbat av etniska och

religiösa konflikter och har varit ett av de mest våldsdrabbade länder under den moderna

historien. Landet har sedan 1980-talet varit inblandat i tre fullskaliga krig. Dels mot

grannlandet Iran och sedan Kuwaitkriget och nu allra senast den amerikanska invasionen

2003.

Landet Irak som det är idag blev självständigt från Storbritannien den 3 oktober 1932, och har

ca 30 miljoner invånare. Klimatet består till störst del av ökenklimat men det skiljer sig

mellan olika delar av landet. De västra delarna består mest av öken medan de områden som är

benägna runt floderna Eufrat och Tigris är bördiga och lämpar sig bra för jordbruk. De norra

delarna är kargare och består till stor del av berg.  Irak har länge varit drabbat av etniska och

religiösa konflikter och har varit ett av de mest våldsdrabbade länder under den moderna

historien. Landet har sedan 1980-talet varit inblandat i tre fullskaliga krig. Dels mot

grannlandet Iran och sedan Kuwaitkriget och nu allra senast den amerikanska invasionen

2003. 

3

Irak är världens tredje oljerikaste land, efter Saudi Arabien och Iran. Landet har varit mycket

konflikt drabbat och ekonomin och infrastrukturen har blivit mycket förstörd till följd av

detta. Landet har också i och med konflikterna varit svårt tyngt av sanktioner från FN vilka

har dragit ner ekonomin och drabbat folkhälsan svårt i form av svält och nöd etc. Redan innan

den USA ledda invasionen 2003 så har hade Iraks BNP sjunkit minskat med ca två tredjedelar

sedan 1983.

Efter invasionen 2003 så började landet sakta återhämta sig och infrastrukturen och ekonomin

behövde återuppbyggas från grunden. Irak var tyngt av stora skulder och krigsskadestånd,

sedan Kuwaitkriget. USA och Storbritannien satsade på att få igång landets infrastruktur alltså

vatten försörjning och vägar etc. För att minska skulden så behövde man få igång

oljeproduktionen därför gjordes de flesta stora investeringar i denna sektor. En annan

underlättande åtgärd var att FN släppte de tidigare frysta tillgångar som Irak hade i utlandet.

Detta utvecklingsarbete som påbörjats raserades till stor del av det våld som följde av den

utdragna konflikt som följde efter kriget 2003. Hotet från våldsamma grupperingar mot

utlänningar och framförallt representanter för utländska företag samt attentat mot

oljeledningar etc. skrämde iväg utländska investerare och gjorde så att utvecklingsarbetet

avstannade. Bistånden var inte heller effektiva eftersom stora delar försvann pga. korruption

och misslyckade projekt etc.

År 2009 så stod oljesektorn för ca två tredjedelar av landets BNP och för nästan hela

exporten. Oljeindustrin står för i princip alla statens intäkter. Eftersom att statens

budgetintäkter kommer från oljan så leder det till att den irakiska ekonomin blir väldigt

priskänslig och känslig för prissvängningar på marknaden, detta gör att landet även blir

ovanligt inflationskänsliga. Irak hade en årlig tillväxt av BNP mellan 2004 och 2008, den

4

positiva trenden vända dock och gick över i ett underskott 2009 och 2010. Irak har även haft

problem med inflation men den har till viss del bromsats upp tillföljd av det globala

ekonomiska läget.

Statens utgifter består till stor del av subventioner på livsmedel och olika former av bränsle.

Irak har sedan 2010 satsat på att främja jordbruket och energisektorn. Irak blev i december

2012 beviljade ett lån på 900 miljoner dollar för att skapa starkare institutioner, bättre kunna

ta till vara på resurser och främja nya arbetstillfällen. Det hävdades i en slutrapport från

amerikanska generalinspektören för Iraks återuppbyggnad. Det menades i rapporten att USAs

försök att återuppbygga Irak varit ganska fruktlösa. Av de 60 miljarder amerikanska dollar

som USA satsat på olika återuppbyggnadsprojekt så anses ca 8 miljarder vara bortkastade till

följd av korruption, dålig kommunikation mellan myndigheter etc.

1.1 Syfte:

Eftersom att Irak är ett konflikt drabbat land så är det svårt att få fram några säkra siffror på

den ekonomiska utvecklingen och välståndet. Därför har vi valt att använda oss av en mer

utvecklingsinriktad vinkel istället för en rent makroekonomisk. Vi har valt att fokusera mer på

de bakom liggande problemen som orsakat den oroliga ekonomiska och sociala situationen

som råder i landet. Vilka är dessa problem och hur ser utsikterna ut för att nå en lösning?

2.0 Hur är kvinnans ställning i Irak och dess inverkan på den ekonomiska

utvecklingen?

Kvinnors ställning i det konfliktdrabbade Irak har stadigt försämrats och många kvinnor lever

i dag under ständiga hot mot den egna säkerheten. Bland annat har kvinnor som kandiderat i

politiska val hotats av extrema religiösa grupper, som anser att kvinnor ska hålla sig i

hemmet, och kvinnor ur minoritetsgrupper begränsas av återkommande attacker mot

minoriteter.

Trots det fortsätter kvinnor att riskera sina liv för att arbeta för fred och mänskliga rättigheter.

De anser att det inte finns några andra alternativ än dialog och samarbete, om landet ska

kunna ändra inriktning från kaos till ett samhälle där kvinnor kan känna sig säkra och har rätt

att själva välja det liv de vill leva.

5

Trakasserier och diskriminering har blivit vardag för många irakiska kvinnor, samtidigt som

fattigdom är en del av vardagen.

Kvinnoorganisationernas behov i Irak är enorma och många efterfrågar Kvinna till Kvinnas

stöd eftersom kvinnors situation inte uppmärksammas tillräckligt av irakiska myndigheter, det

internationella samfundet eller av internationella organisationer.  i dagens samhälle tappar

kvinnorna allt mer mark. Och särskilt motarbetade blir kvinnoföreningar när de hamnar i

konflikt med religiösa krafter som bara får mer och mer inflytande i landet

Iraks kvinnor har fått mer inflytande i politiken, med 27 procent av platserna i parlamentet

idag. Det är viktigt, men det är minst lika viktigt att de får mer att säga till om i sina privatliv.

Kvinnor får vara med i politiken och i parlamentet, men i hemmen har de inget att säga till

om. De har folkets mandat att stifta lagar men måste fråga sin man om lov för att besöka sina

vänner.

Iraks ekonomi är sargad och landets infrastruktur är förstörd efter kriget. Landets nya

budgetplan skulle ha presenterats förra året men har fortfarande inte bestämts. Korruption och

stölder tär hårt på ekonomin. Men trots det sker det ändå små framsteg på sina håll. För

landets köpmän har villkoren och möjligheterna att tjäna pengar blivit bättre efter

ockupationen. Irak är ett av världens naturrikaste länder och en del ser en ljus, rik framtid

framför sig. 

I dagsläget, med den höga osäkerhetsfaktor som råder i Irak, sker en återgång till

stamstrukturer och patriarkalt tänkande, säger irakiska kvinnor som SvD talat med.

De ser det som ett trendbrott. Irak, med sin oljeekonomi, var trots diktaturen och det grymma

förtrycket av oliktänkande också i årtionden känt som ett land 

där kvinnor hade en mycket starkare ställning än i många andra arabländer. Det räcker att gå

till de många högutbildade irakiskorna som nu lever i Sverige för att skapa sig en bild av

kvinnornas tidigare ställning på den irakiska arbetsmarknaden.

Men i dagens Irak tvingas många yrkeskvinnor tillbaka in i hemmen. 

Läget är så allvarligt att inrikesministeriet i Bagdad uppmanar kvinnor att inte röra sig ute på

egen hand. ”Detta är ett muslimskt land och en attack mot en kvinnas anständighet är också

ett angrepp på våra religiösa värderingar”, säger Salah Ali, en tjänsteman på inrikesministeriet

till nyhetsbyrån Irin.

6

I fredagsbönen trummas budskapet ut från predikanter i både shiitiska och sunnitiska moskéer

att männen ska se till att deras kvinnliga familjemedlemmar håller sig hemma.

Detta kan ha en stor inverkan på ekonomin när Iraks kvinnor som är en stor andel av

arbetskraften tvingas att stanna hemma då blir det dålig för ekonomin. Det är då nästan

hälften av arbetskraften inte jobbar och detta bidrar till en segare tillväxt eller i värsta fall

”Negativ tillväxt” medan om Iraks kvinnor får komma in i samhället och vara med

produktions processen då ökar landets BNP och NP och detta bidrar till en tillväxt för landets

ekonomi.

2.1 Politiska oroligheter och etniska konflikter

Irak har världens tredje största oljetillgångar, efter Saudiarabien och Iran. Landet har även

gott om mineraler och bördig mark. Befolkningen är relativt välutbildad – även om

hundratusentals irakier med samhällsviktiga funktioner har flytt utomlands.

Irak består av 3 etniska grupper Araber (majoriteten), Kurder, turkmaner. Kurder är den

största minoriteten i Irak som bor i norra Irak (Kurdistan). De har alltid haft problem med

araber särskilt med central regeringen. Både under Saddam Husseins tid och efter. De har

alltid spelat en stor roll för ekonomin i Irak. Efter att Saddam störtats fick de i viss mån styra

sig själva, även fast de kallar det ”den federala eller regionala staten”. De tre grupperna i Irak

som sköter politiken består av shiamuslimer, sunnimuslimer och kurder.

Som vi tidigare nämnt så består den Irakiska demografin av tre grundpelare, kurder, shia och

sunni. Det kärvar på flera punkter mellan premiärminister Nuri al-Malikis regering i Bagdad

och den regionala regeringen i Erbil, till exempel när det gäller fördelningen av

oljeinkomsterna, vem som ska betala för de kurdiska säkerhetstyrkorna Peshmerga och den

infekterade striden om oljestaden Kirkuk, som alla gör anspråk på. Iraks president Jalal

Talabani, som är kurd, har brukat medla mellan sunni, shia och kurder, men just nu vårdas

han på sjukhus efter en stroke.

Efter skräckväldet som Saddam Husseins regim utövade mot Iraks kurder (med gasningen av

femtusen invånare i staden Halabja 1988 som kulmen) har ekonomiska och demokratiska

strukturer börjat byggas upp. Den globaliserade världens strömmar av människor och kapital

har hittat en fåra hit. Runt omkring citadellet växer stadens cirklar i vilda västern-stil.

7

Blåglasade hotell, tomter utstakade i rutmönster på den vinterbruna slätten, kvarter efter

kvarter av halvfärdiga cementstrukturer. Oljeprospektörer, biståndsarbetare och bankirer

flockas.

Ända sedan USA tillsammans med andra västmakter upprättade en flygförbudszon på platsen

efter det första Irakkriget för över tjugo år sedan, har kurderna kunnat utveckla sitt självstyre.

Investerare har lockats dit av en växande oljeindustri och den hittills goda

säkerhetskontrollen. Och trots ett begränsat utrymme för oppositionen att föra fram sin

politik, ett växande religiöst inflytande och ett fortsatt förskräckande kvinnoförtryck, verkar

demokratin ha fått ett visst fäste under senare år. Utan tvekan var irakiska Kurdistan en av de

stora vinnarna under den amerikanska ockupationen 2003-2011. Problemet är att trots ett

växande ekonomi i norra Irak och hyfsat bra stabilitet, så har inte resten av Irak fått samma

form. I andra delar av Irak, kan man lätt köpa pistol och vapen på gatan. Detta har gjort att

andra delar av Irak trots oljeinkomsterna inte har fått stabilitet när det gäller säkerhet och

ekonomi.

3.0 Har landet en komparativ fördel inom någon bransch?

Iraks ekonomi har sedan länge dominerats av dess oljesektor vilket vanligtvis har gett ca 95 %

av intäkterna inom utrikeshandeln då landet även är den tredje största exportören i världen

idag. Om man skall gå tillbaka i tiden kan man se att Irak faktiskt vid 1988 var den näst

största producenten av oljan i Mellanöstern efter Saudiarabien. Iraks oljeexport svarade också

för mer än 98 % av landets exportintäkter under slutat av 1980-talet. Förutom olja är Iraks

gasindustri även känd och har stor potential att växa men är idag i stort behov av teknisk

expertis. Landets viktigaste exportvaror är förutom råolja dessutom boskap och

jordbruksvaror då jordbruksindustrin ses som en sektor med stora fördelar för landet för dess

ekonomi. Denna sektor har tidigare också varit en utav de största i regionen.

Sammanfattningsvis kan man säga att de rika oljetillgångarna inom landet är en stor

bidragande faktor till den ekonomiska utvecklingen som dessutom ses som en stor fördel

inom oljebranschen.

Irak är ett rikt land, både när det gäller de mänskliga resurserna och naturresurser.

Man kan väl säga att den irakiska ekonomins fulla potential har ännu inte blomstrat och blivit

verklighet än. Detta kan man se som en källa av hopp för Iraks framtid.

(http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Irak/Fakta-om-Irak/)

8

4.0 Erhåller landet utländskt bistånd?

Irak är ett land som idag får mycket bistånd från utlandet både ekonomiskt och militärt. Om vi

ska ta Sverige förexempelvis så har vi sedan 1991 gett humanitärt stöd till landet. Vid sidan

av det humanitära stödet fokuserar den svenska regeringen på mer långsiktigt

återuppbyggande stöd men också bidra till att göra bidragshanteringen bättre och effektivare.

Samarbetsområdena är i detta fall mänskliga rättigheter, demokrati och stöd till den privata

sektorn. Dessa beslut togs av den svenska regeringen 11 juni 2009 där denna strategi gäller till

och med för året 2014.

Det svenska biståndet från Sida till Irak var 210 miljoner under 2011 där en del av stödet styrs

genom FN:s och Världsbankens särskilda fond för det så kallade återuppbyggandet av Irak.

Detta kan då beskrivas som ett multilateralt bistånd då det handlar om stöd till demokratisk

samhällsstyrning, val och energisektorn. I och med detta kan vi se ifrån Sveriges roll där vi ha

skrivit ned den irakiska statsskulden med 1,5 miljarder kronor för att underlätta

återhämtningen för den irakiska staten. Även USA och FN ger bistånd till återuppbyggandet

av landet.

Vi kan dessutom se idag ett partnerskaps-samarbetsavtal (Partnership and Cooperation

Agreement) färdigt mellan Irak och EU. Detta avtal skall stärka samarbetet mellan EU:s

länder och Irak när det kommer till frågor som har med mänskliga rättigheter, politiska frågor,

terrorism, investeringar och handel att göra.

FN:s flyktingorgan UNHCR har ett par pågående program i Irak för att möta de flyktingarnas

humanitära behov där även Sverige stöder för beredskap och samhällsskydd. Detta handlar

allt från kontorsbyggnad åt UNHCR till expertkompetens inom upphandling, projektledning

och annan administration.

(http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Irak/Sverige-och-Irak/)

4.1 Leder ekonomiskt bistånd till en ekonomisk utveckling eller till en

ekonomisk stagnation?

Det ekonomiska biståndet leder i och med till en ekonomisk utveckling i Irak. För att ens

kunna få fart på ekonomin kräver det hållbara grundläggande tjänster, skapande av

arbetstillfällen och till sist inkomstgenererande verksamhet. Detta kommer då på sikt gynna

säkerheten, utnyttjandet av det mänskliga kapitalet och befolkningens livskvalitet. Sedan

9

kommer en effektiv administrativ ram kunna garantera att ekonomin förvaltas korrekt,

väsentliga offentliga tjänster kan erbjudas och att olika politiska strategier utvecklas och

genomförs. Ekonomiska reformer av den offentliga förvaltningen som får stöd av

världssamfundet kommer leda till höjd kompetens och modernisering av landet.

Det ekonomiska biståndet som Irak får hamnar inom olika sektorer. Iraks ekonomiska

utveckling bör bygga på landets energiresurser då det finns fortfarande outnyttjad olje- och

gasreserver. Pengarna i detta fall går till att bygga upp föråldrad infrastruktur och teknik till

att kunna utnyttja det outnyttjade olje- och gasreserver som finns. Den andra ekonomiska

utvecklingen bör bygga istället på sektorer rörande jordbruk och vatten, vilket i sin tur ger

intäkter, skapar arbetstillfällen och uppmuntrar till utlänska investeringar. I detta fall måste

detta ske under rättslig och budgetmässig ram. Biståndet hjälper alla dessa sektorer vilket i sin

tur ger en ekonomisk tillväxt och välfärd.

(http://europa.eu/legislation_summaries/external_relations/relations_with_third_countries/

middle_east/r15010_sv.htm)

Statens svaghet under de ekonomiska reformerna har med de starka särintressena och höga

nivåer av korruption att göra. Detta har i många fall hindrat/bromsat ner både ekonomiska och

politiska reformer men har ändå lyckats göra många framsteg inom dessa sektorer. Idag vet

man att den irakiska ekonomin belastas av många systemproblem och menar att landet måste

förnyas inom många av dess sektorer innan man kan gå vidare till nästa steg. Det är vid denna

steg/fas Iraks ekonomi för nuvarande befinner sig. För att det ens skall finnas en ekonomisk

grund krävs det att landet har en effektiv penning-finanspolitik vilket inte existerar. Det svaga

finansiella systemet tillsammans med sin begränsade roll inom ekonomin gör att det hämmar

både investeringar och det dagliga drivandet av företagen som finns inom landets ramar.

(http://www.heritage.org/index/country/iraq)

Om man ska gå in direkt på djupet om varför landet idag har en slags ekonomisk stagnation

fast landet är öppet för utlänska investeringar, har det då med att göra med byråkrati. Den

tröga byråkratin tillsammans med politisk osäkerhet och säkerhetsfrågor stör investeringarnas

tillväxt. En annan faktor är som nämnt tidigare är att Irak saknar en fullt fungerande modernt

finansiellt system vilket den ekonomiska stagnationen utgör.

(http://www.heritage.org/index/country/iraq open markets)

10

4.2 Sammanfattningsvis

Man kan se att de avtal som Irak har med de större oljebolagen har potential att växa och

utöka deras oljeexport och intäkter. Detta kan endast hända om Irak fortsätter sina

uppgraderingar inom oljesektorn när det kommer till pipeline, oljebearbetningen och export-

infrastrukturen. Irak går långsamt framåt när det kommer till att stifta moderna lagar och

institutioner som gör att man genomföra den ekonomiska politiken. Det handlar bland annat

om de politiska reformer som lugnar investeringarnas oro över osäkra affärer. Andra hinder

som står framför de utlänska direktinvesteringar är korruptionen, föråldrad infrastruktur,

bristen på kompetent arbetskraft och de föråldrade lagarna som jag nämnt innan. Dessa

sektorer är under reformer då det ekonomiska biståndet hjälper till att utföra dessa. Sist men

inte minst så är arbetslösheten fortfarande ett problem för landet då de ekonomiska bistånden

hamnar inom andra sektorer. Att främja privata företag genom avregleringar skulle göra det

lättare för irakiska medborgarna och de utlänska investerarna att starta nya företag. Andra

lösningar till den Iraks ekonomi är att utrota korruptionen, utveckla den privata sektorn,

genomföra de reformer som är under utveckling och strukturera om bankerna. Dessa är

viktiga steg för Iraks framtid och ekonomi.

(https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/iz.html economy)

5.0 Korruption, spelregler och utveckling

Irak är ett land som lider utav utbredd korruption, vilket har gjort återuppbyggnadsarbetet

efter kriget 2003, och Saddam Huseins fall svårare och mer utdraget. Det har också lett till att

det blivit svårare att locka till sig utländska investerare. Detta har bidragit negativt till

ekonomin och försvårat Iraks väg till att skapa ett ekonomiskt och institutionellt stabilt

samhälle (Gert Holmertz, 2012).

Korruptionen har bland annat gjort det svårt för svenska företag som vill etablera sig i Irak.

Tidigare så gick en tredjedel av all svensk export i mellanöstern till Irak, och landet var

Sveriges största exportmarknad i regionen. I och med de krig och oroligheter som drabbat Irak

så minskade den svenska exporten och många utländska företag drog sig ur landet

(http://sverigesradio.se).

Detta har haft en negativ påverkan på det ekonomiska välståndet och en hämmande effekt på

landets konkurrenskraft. Efter krigets slut så har arbetet för att bygga upp landet pågått

11

intensivt och svenska och andra utländska företag är på väg tillbaka. Den utbredda

korruptionen bromsar dock denna positiva utveckling, t.ex. så försöker företagen etablera bra

kontakt med ministrar och ministerium etc. för att på så sätt kunna ta sig förbi de lägre

nivåerna där korruptionen är utbredd. Detta är lättare att göra för det stora företagen och detta

missgynnar på så vis de mindre företag som söker att investera i Irak (http://sverigesradio.se).

Denna taktik är dock ingen garanti för att undvika att drabbas av korruptionens negativa

effekter. Även inom ministerium och bland ministrar så är korruptionen ett problem, t.ex. så

har det funnits korruptionsproblem inom handelsministeriet. Detta är olyckligt eftersom att

det är handelsministeriet som sköter frågor gällande export, import och tullar etc. Dessa

korruptionsproblem har påverkat handeln och utländska företags investeringsvilja negativt

och försvårar arbetet mot en stabil ekonomisk utveckling (http://sverigesradio.se).

Sedan Saddam Husseins fall 2003 har landet varit drabbat av våld och konflikter. När Saddam

störtades så fanns det stora förhoppningar om att det skulle kunna åstadkommas en stabil

övergång till ett mer demokratiskt styre och föra landet i en mer positiv riktning. Tiden efter

de amerikanska trupperna lämnade landet 2011 så har det rådigt starka politiska konflikter och

samhället har varit svårt ansatt av våldsaktioner från olika militanta grupperingar. De positiva

förhoppningarna som man hade när regimen föll slog inte in och Irak har fortförande långt

kvar till ett fredligt och demokratiskt samhälle (http://www.sida.se, 2013).

Trots detta så har ett mer fredligt och demokratiskt styre lyckats införas och landet styrs utav

en genom folkligaval utsedd regering. Irak är ett av det mer korrupta länderna i världen och

korruptionen är en av de främsta orsakerna till att det är så svårt att lyckas med att driva ett

stabilt och hållbart utvecklingsarbete. Korruptionen är utbredd i hela samhället och politiken

är också drabbad. Enligt listan över korrupta länder utfärdad av Transparency International, så

hamnade landet på plats 169 av 174 år 2012 (http://www.sida.se, 2013).

År 2006 kom en amerikansk övervakningsmyndighet fram till att ungefär en tiondel av den

irakiska statens inkomster gick till spillo till följd av korruption (Gert Holmertz, 2013).

Korruptionen försvårar alltså utvecklingsarbetet i Irak dramatiskt och den påverkar också

landets BNP negativt eftersom att stora delar av statens inkomster går förlorade.

Dessa inkomster skulle annars kunnat användas till att främja arbete, hälsa och produktion

etc. och på så sätt öka produktiviteten och välståndet och föra landet i en ljusare riktning. Den

utbredda korruptionen försvårar också för utländska företag som vill investera i landet. Detta

12

bidrar till att landet går miste om stora potentiella inkomster, alltså måste Irak på något sätt

lyckas minska korruptionen och de negativa effekterna av denna för att kunna nå en stabil

utveckling.

Korruptionen har också negativa effekter på andra områden t.ex. så är lagstiftningen och

spelreglerna inom samhället väldigt oförutsägbara. Klyftorna inom det irakiska samhället är

väldigt stora och dina förutsättningar för att kunna förbättra din situation grundas till stor del

på stöd från släktingar och vänner som sitter på högre positioner i samhället. Har du inga

sådant stöd så blir det väldigt svårt att avancera uppåt på samhällsstegen (Gert Holmertz,

2012).

Det är alltså avgörande att ha kontakter i regeringen, ministerierna eller andra institutioner för

att kunna få möjligheten att starta företag eller få mer eftertraktade yrkespositioner. Detta

påverkar landets utveckling negativt eftersom att korruptionen gör att det blir mycket svårare

att starta företag och få ett relevant arbete (Gert Holmertz, 2012). Detta kan göra så att

effektiviteten blir lidande eftersom att det handlar mer om vem du känner än om vad du kan.

En följd av detta är också att man ofta får underkvalificerade individer inom viktiga yrken och

positioner i samhället, vilket naturligtvis inte är bra för effektiviteten i samhället.

En följd av korruptionen är också att många människor saknar tillgång till den nödvändigaste

samhällsservicen, och aldrig får uppleva något av det välstånd som de stora oljeinkomsterna

skulle kunna skapa. Istället hamnar stora delar av pengarna från oljan och bistånd etc. direkt

hos olika politiker och entreprenörer. Människor blir istället ofta tvingade att muta sig fram

hos tjänstemän och myndigheter för att få den hjälp de behöver (Gert Holmertz, 2012).

6.0 Inflations utveckling i IraqAtt hålla inflationen stabil har varit en av de mest utmanande aspekterna av den ekonomiska

förvaltingen i Irak.

Efter USA och Storbritanniens invasion av Irak 2003 så kämpande man i flera år med en hög

inflation, inte förens 2008 hade man inflationen under kontroll. Orsakerna till den höga

inflationen tros vara många till exempel: brist på råvaror, det ihållande våldet, korruption,

dollariseringen, dålig information, svag penningpolitik och ett dåligt banksystem. Alla dessa

faktorer gjorde det svårt för Irak att planera och genomföra olika strategier för att få ner

inflationen. Huvudargumenten till varför inflationen var hög var

korruption(vinstmaximerande beteende) inom oljesektorn(som motsvarar nästan hela den

statliga inkomsten) och framförallt våldet.

13

6.1 Hur våldet påverkar inflationenDet utbredda våldet påverkar både människorna och företagen, mellan åren 2003-2007

förekom det många attacker mot oljeanläggningar och dess infrastruktur. År 2005 skedde det i

snitt en attack varannan dag mot oljesektorn (186 st).

Samtidigt under attackerna förstördes inte bara oljeanläggningarna utan 41 oljeingenjörer och

över 90 säkerhetsvakter/poliser dödades under dessa aktioner. Just oljesektorn är väldigt

känslig för förstörelse efter som de olika delarna i anläggningarna är sammankopplade, och

förstörs en del så påverkar det flera andra grenar i produktionen. Samtidigt är det svårt att

övervaka hundratals mil av oljeledningar.

Det är självklart inte bara oljesektorn som är påverkad utav våldet men det är den som är

enklast att mäta i siffror och förmodligen den som påverkar mest då brist på bränsleprodukter

driver upp priserna(inflationen) inom andra sektorer. Alltså med minskat utbud av olja som

uppstår av ökat våld följer brist på varor för hushållen att konsumera och inflation.

Konsekvenserna av det ihållande våldet påverkar också inflationen då aktörers förväntningar

14

påverkas och som resultat förändrar deras nuvarande beteende. Förväntningar kan formas av

regeringens förmåga att upprätthålla säkerheten, samla in intäkter och kunna säkra en

makroekonomisk stabilitet, vilket i sin tur kan ge insikter i den framtida tillgången på

basvaror till förutsägbara priser. (Eftersom osäkerheten är hög kan tänkas att

inflationsförväntningar spär på inflationen ytterligare eftersom löntagare, långivare och

prissättare vill gardera sig).

Denna graf visar att det finns ett samband mellan våldet och inflationen.

6.2 Korruption/svartmarknad för bränsleDet har uppkommit en väldigt stor svartmarknad för bränsle då bristen på bränsle är stor i och

med allt våld. Detta har lett till att Irak nu ligger långt under världsmarknadens bensinpris och

även sina grannländer. Individer kan nu utnyttja detta och sälja bensin på den svartmarknaden

till höga priser till grannländer, därför har smuggling av bränsle ökat under åren 2003-2007.

Den utbredda smugglingen leder också till att undergräva regeringens ansträngningar till att

öka utbudet av bränsleprodukter.

15

Övrigt

Andra orsaker till inflation kan vara just avsaknaden av en kredit marknad, då de flesta affärer

görs med pengar, och då penningmängden påverkar inflationen kan det vara en av orsakerna.

Eftersom staten får in stora summor pengar(utländsk valuta) vid oljeexporten.

6.3 Åtgärder som hjälptIMF(International Monetary Fund) hjälpte till att bygga upp ett starkare banksystem i Iraq

med en Irakisk centralbank, som blev fri från statlig inblandning. År 2007 stramade

centralbanken åt penning- och valutapolitiken, för att få högre efterfrågan på egna valutan och

få ner den höga inflationen. Det gjordes genom att höja styrräntan i två steg till 20%. Vid

början av 2004 var dinar knuten till dollarn i fast växelkurs, men i slutet på 2006 och början

av 2007 så tilläts den nu att apprecieras. Och i december 2007 hade dinar apprecierats med

17%.

Genom att erbjuda en högre avkastning för dinar valuta kontra dollarns valuta via gradvis

appreciering, hoppades myndigheterna på att motverka dollariseringen och stärka

effektiviteten i penningpolitiken. Denna uppskattning skulle, på samma gång, direkt minska

den importerade inflationen. Detta lyckades, man fick ner inflationen och samtidigt höjde man

efterfrågan på dinar.

Egna reflektioner

När man kollar olika källor visar dom olika resultat för inflationen i Irak, och samtidigt bör

man vara kritisk mot flera av källorna som kommer från Irak. Det man kan konstatera utifrån

de olika källorna är i alla fall att inflationen har varit ett stort problem. Nu tack vare IMF

16

(international monetary fund) har den stabiliserats när man hjälpt till att bygga upp en stabil

Irakisk central bank som kan hålla inflationen någorlunda stabil. Samtidigt ser man, trots

försöken med att hålla en jämn nivå på inflation så svänger den väldigt mycket ändå både upp

och ner (hade till och med deflation ett tag).

Vilket kan förklaras med Iraks svåra situation då de dels egentligen bara har en exportvara,

olja. Som gör att landet blir väldigt priskänsligt i förändringar av oljepriset på

världsmarknaden.

Samtidigt är korruptionen extremt hög och säkerhetsläget är allvarligt, vilket alla påverkar

inflationen. Det är och kommer fortsättningsvis att vara svårt för regeringen i Irak att hålla en

stabil makroekonomisk politik så länge våldet är så utbrett som det varit under senaste

decenniet.

7.0 Avslutningsvis:

För att få igång industrier i landet så krävs det ökande investeringar i humankapitalet. För att

detta ska fungera krävs att våldet minskar. Det krävs även att man får bukt med problemen

rörande korruption för att öka utländska investeringar och främja ett hälsosamt klimat på den

inhemska marknaden. Trots alla resurser som lagts ner för att minska våldet och skapa

ekonomisk utveckling och välstånd så har resultaten varit blygsamma. Till stor del pga. de

utbredda politiska och etniska våldet, men också pga. korruption som gör att stora delar av

bistånd och oljeinkomster försvinner i tomma intet.

17

8.0 Källorförteckning:

-Inflation and conflict in Iraq: The Economics of shortages revisited; by David A. Grigorian

and Udo Kock; IMF working paper 10/159, July 1, 2010

(http://www.imf.org/external/pubs/ft/wp/2010/wp10159.pdf)

-http://www.imf.org/external/np/speeches/2007/031607.htm

-http://www.riksbank.se/en/Monetary-policy/Inflation/Why-inflation-targeting/

http://www.riksbank.se/en/Monetary-policy/Inflation/What-is-inflation/

http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Irak/Politiskt-System Gert Holmertz, 2012.

http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Irak/Sociala-Forhallanden Gert Holmertz, 2012.

http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/Asien/Irak/Utvecklingen-i-Irak/

http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Irak/Ekonomi/ Gert Holmertz, 2013.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?

programid=83&artikel=4728504&play=3497731&playtype=Ljudklipp

(https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/iz.html economy)

(http://www.heritage.org/index/country/iraq open markets)

(http://www.heritage.org/index/country/iraq)

(http://europa.eu/legislation_summaries/external_relations/relations_with_third_countries/

middle_east/r15010_sv.htm)

(http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Irak/Sverige-och-Irak/)

(http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Irak/Fakta-om-Irak/)

18