Utveckling, uppmأ¤rksamhet och reaktion Felipe Estrada 461320/... Skolvأ¥ldet: reaktion och utveckling

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of Utveckling, uppmأ¤rksamhet och reaktion Felipe Estrada 461320/... Skolvأ¥ldet: reaktion och...

  • Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem

    Utveckling, uppmärksamhet och reaktion

    Felipe Estrada

    Kriminologiska institutionen Stockholms universitet

    Avhandlingsserie Nr 3 1999 ISSN: 1404-1820 ISBN: 91-7153-992-1

  • ii

    Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen 1999 vid Stockholms universitet, 106 91 Stockholm

    Title: Juvenile Delinquency as a Social Problem. Trends, media attention and societal response Language: Swedish

    Abstract The principal aim of this doctoral thesis is to describe the evolution of juvenile delinquency as a social problem during the post-war period. Through its four empirical studies the thesis advocates an understanding based on a contextual constructionism, which represents a compromise position between the objectivist and constructivist perspectives that dominate the field of social problems.

    The first study (Chapter 2) comprises an analysis of the development of juvenile delinquency in Sweden after 1975. The study is based on official crime statistics, victim surveys, insurance statistics and surveys of the alcohol and drug habits of young persons. The analyses do not allow for an exact determination of the actual trends in juvenile crime, but the indicators suggest that at worst the number of juveniles offenders has remained more or less stable since the mid 1970s, whilst at best the number has diminished.

    Chapter 3 describes the trends in juvenile crime in ten European countries during the post-war period. The data comprise reports, articles, statistics and personal information from researchers in the countries analysed. The study concludes that in all the countries examined, juvenile crime increases sharply during the first decades of the post-war period (1950-75). After this point, however, these trends level off in most countries.

    By means of a content analysis of editorials, Chapter 4 deals with the attention focused on juvenile delinquency in the Swedish daily press during the post-war period (1950- 1994). The study shows both qualitative and quantitative changes in the way the press portray juvenile crime. Most importantly, 1986 saw the problem of juvenile violence suddenly becoming the dominant issue.

    Chapter 5 deals with the development of, and the societal response to, violence in schools (1980-1997). A content analysis of a journal for school employees indicates that responses to problems of violence in school underwent a transformation at the end of the 1980s. A study of police reports shows that reported cases of violence in schools have increased considerably. The explanation for this rise is to be found in a change in the size of the dark figure. Besides the response-sensitive official crime statistics, there is very little to indicate any substantial change in the number of juveniles being subjected to, or subjecting others to violence.

    Chapter 6 discusses the main finding produced by the thesis – namely that there has been a change in the way society reacts to juveniles who commit criminal offences that cannot be explained by the crime trends. Three alternative explanations are discussed: the media and moral panics, the ”racialisation” of the crime problem and the structural crisis of legitimacy faced by the welfare state.

    Key words: Youth, crime, trends, violence, social problems, media, constructionism, realism, comparative, social control, moral panic.

     Felipe Estrada ISSN 1404-1820; ISBN 91-7153-992-1 Akademitryck Edsbruk 1999

  • iii

    Kriminologiska institutionen

    Avhandlingsserie Nr 3

  • iv

  • v

    Innehållsförteckning

    Tabellförteckning viii Diagramförteckning ix

    Förord xi

    Kapitel 1 Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem

    1. Inledning 1 2. Definitioner 2

    2.1. Vad är ungdom? 2 2.2. Vad är brottslighet? 4

    3. Ungdomsbrottslighet 5 3.1. Ungdomsbrottslighetens struktur 6 3.2. Ungdomsbrottslighetens datakällor 9

    4. Avhandlingens fyra studier 12 4.1. Ungdomsbrottslighetens utveckling i Sverige 13 4.2. Ungdomsbrottslighetens utveckling i efterkrigstidens Europa 15 4.3. Ungdomsvåld: upptäckten av ett samhällsproblem 16 4.4. Skolvåldet: reaktion och utveckling 18

    5. Teoretiska perspektiv 19 5.1. Det objektivistiska perspektivet och dess begränsning 19 5.2. Den konstruktivistiska synen på samhällsproblem 21 5.3. Kritiken mot konstruktivismen 23 5.4. Objektivism eller konstruktivism? 26

    Kapitel 2 Ungdomsbrottslighetens utveckling i Sverige Minskning, avmattning eller oförminskad ökning?

    1. Inledning 31 2. Ungdomsbrottslighetens utveckling 1913-1994 33 3. Debatten om utvecklingen efter 1974: 33

    3.1. Trendbrottshypotesen 33 3.2. Kritik mot trendbrottshypotesen 34 3.3. Invändningar mot Ahlbergs kritik 35

    4. Undersökningens metod och uppläggning 36

  • vi

    5. Resultat 37 5.1. Personanknuten kriminalstatistik: lagföringsstatistiken 37 5.2. Statistiken över misstänkta personer 39 5.3. Icke personanknuten kriminalstatistik: anmälda brott 40 5.4. Typiska ungdomsbrott och övriga brott 40 5.5. Alternativ statistik och andra asocialitetsindikatorer 43

    6. Sammanfattande diskussion och slutsatser 44

    Kapitel 3 Ungdomsbrottslighetens utveckling i efterkrigstidens Europa

    1. Inledning 47 2. Metod och material 48 3. Resultat: Ungdomsbrottslighetens utveckling i Europa 53

    3.1. Väst- och Centraleuropa 53 3.2. Storbritannien 54 3.3. Norden 56 3.4. Sammanfattning av resultaten 57

    4. Diskussion 59

    Kapitel 4 Ungdomsvåld: upptäckten av ett samhällsproblem Ungdomsbrottslighet i svensk dagspress 1950-1994

    1. Inledning 63 2. Metod och material 65 3. Resultat 68 4. Ungdomsbrottslighet i svensk dagspress:

    vilka förändringar har skett? 71 5. Samhällsproblem 71 6. Den objektiva ansatsen:

    ungdomsbrottslighetens utveckling 73 7. Den konstruktivistiska ansatsen:

    bilden av ungdomsvåldets utveckling 75 7.1. 1980-1985 76 7.2. Sommaren 1986 77 7.3. Hösten 1986 78 7.4. 1987-1992 79

    8. Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem en sammanfattande diskussion 81

  • vii

    Kapitel 5 Skolvåldet: reaktion och utveckling

    1. Inledning 85 2. Syfte och frågeställningar 87 3. Trendanalys av misshandelsstatistik 88

    3.1. Metod och material 88 3.2. Tolkningsram 89 3.2. Resultat 90 3.3. Sammanfattning av delstudiens resultat 92

    4. Reaktion på våld som sker i skolan 93 4.1. Metod och material 93 4.2. Resultat 95 4.3. Sammanfattning av delstudiens resultat 102

    5. Analys av misshandelsanmälningar 103 5.1. Metod och material 103 5.2. Tolkningsram - våldsbrottslighetens mörkertal 108 5.3. Resultat 109 5.4. Sammanfattning av delstudiens resultat 117

    6. Diskussion 119 6.1. Ungdomsvåldets utveckling... 119 6.2. ...och samhällets reaktion på våld 122

    Kapitel 6 Avslutande diskussion

    1. Avhandlingens slutsatser 125 2. Förklaringar till reaktionsförändringen 128

    2.1. Brottsutvecklingen? 128 2.2. Massmedia och moralisk panik? 128 2.3. Ungdomsbrottslighetens rasifiering? 131 2.4. Högervåg och välfärdsstatens legitimitetskris? 133

    English summary 137

    Bilagor A. Statistik för beskrivning av ungdomsbrottslighetens utveckling 149 B. Sammanfattning av Europamaterialet 160 C. Kodschema, kvantitativ analys av Skolvärlden 161 D. Sammanställning över artiklar i Skolvärlden 162 E. Kodschema, polisanmälningar om misshandel i Stockholm 163

    Referenser 171

  • viii

    Tabellförteckning

    Tabell 1.1. Att bli vuxen: urval av ansvar och rättigheter. 4 Tabell 1.2. Vanligaste ungdomsbrotten. Andel niondeklassare som uppger brott under senaste året. 1995. 8 Tabell 1.3. Självrapporterad brottslighet bland pojkar och flickor i åk 9. Urval av brottstyper. Procent. 9 Tabell 3.1. Sammanställning av validitetsindikatorer i europamaterialet. 52 Tabell 3.2. Sammanfattning av resultaten i europamaterialet. Ungdomsbrottslighetens generella trend, ungdomsvåldets utveckling, viktigaste källor. 58 Tabell 5.1. Misshandel respektive grov misshandel mot barn 7-14 år. Offer och gärningsman obekanta. Polisanmälningar 1981-1997. 91 Tabell 5.2. Offrens och gärningsmännens kön och ålder efter ”skolvåld” respektive ”ungdomsvåld”. Polisanmälningar om misshandel mot 7-14 åringar. 1981-1997, Stockholm stad. 110 Tabell 5.3. Våld i skolan. Anmälare av misshandeln. Polisanmälningar om misshandel mot 7-14 åringar. 1981-1997, Stockholm stad. Procent. 112 Tabell 5.4. Våld i skolan. Anmälningssätt. Polisanmälningar om misshandel mot 7-14 åringar. 1981-1997, Stockholm stad. Procent. 113 Tabell 5.5. Våld i skolan. Förekomsten av vapen. Polisanmälningar om misshandel mot 7-14 åringar. 1981-1997, Stockholm stad. Procent. 113 Tabell 5.6. Våld i skolan. Beskrivning av misshandelns karaktär. Polisanmälningar om misshandel mot 7-14 åringar. 1981-1997, Stockholm stad. Procent. 114 Tabell 5.7. Våld i skolan. Beskrivning av offrets skador. Polisanmälningar om misshandel mot 7-14 åringar. 1981-1997, Stockholm stad. Procent. 115 Tabell 5.8. Våld i skolan. Sjukvårdsbehov. Polisanmälningar om misshandel mot 7-14 åringar. 1981-1997, Stockholm stad. Procent. 115 Tabell 5.9. Våld i skolan. Misshandelns grovhet. Kombination utifrån misshandelns karaktär, skador och sjukvårdsbehov. Polisanmälningar om misshandel mot 7-14 åringar. 1981-1997, Stockholm stad. Procent. 116 Tabell 5.10. Polisanmälningar om grov misshandel mot 7-14 åringar där gärningsmannen varit yngre än 21 år. 1981-1997, Stockholm stad. Antal grundhändelser i absoluta tal. Urval