Upload
azizah-galvez
View
219
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
8/9/2019 Vad r meningen med livet
1/24
1
Vad r meningen med livet?
AvMostafa Malaekah
Copyright 2007 Mostafa Malakeah. All rights reserved.*
*(Omtryckning eller reproducering av detta hfte r tilltet fr islamiska organisationer
p villkor att absolut ingen ndring, tillgg eller utelmnande grs)
8/9/2019 Vad r meningen med livet
2/24
2
Det sgs att dren lever fr att ta och den vise mannen ter fr att leva. Men d terstr
frgan: fr vilket syfte lever den vise mannen? Att leva borde inte vara ett ml i sig sjlvt. Det
mste finnas ett syfte som man lever fr. Vad r d detta syfte?
En arabisk kristen poet, Elya Abu Madhi, uttryckte 1927 sin oskerhet infr livets mening i
sin dikt,At-Talasim, som betyder "villrdighet". versatt till svenska lyder den:
Jag kom utan att veta varifrn, men jag kom.
Och jag sg en vg framfr mig, s jag gick.
Och jag kommer att fortstta g, vare sig jag vill det eller ej.
Hur kom jag? Hur sg jag min vg?
Jag vet inte!
r jag ny i denna existens eller r jag gammal?
r jag fri och obunden eller vandrar jag i kedjor?
Leder jag mig sjlv i livet, eller blir jag ledd?
Jag nskar att jag visste, men
Jag vet inte!
Och min vg, O vilken r min vg? r den lng eller r den kort?
Gr jag uppt eller gr jag nert och sjunker?
r det jag som gr p vgen, eller r det s att vgen rr sig?
Eller str vi bda stilla medan det r tiden som rr sig?
Jag vet inte!
Tror du, innan jag var en fullvrdig mnsklig varelse,
Att jag inte var ngonting obegripligt? Eller tror du att jag var ngonting?
Finns det ngot svar p denna villrdighet, eller kommer den att vara fr evigt?
Jag vet inte... och varfr vet jag inte?
Jag vet inte!
Dessa ord uttrycker en oskerhet om den nuvarande existensen, en inreotillfredsstllelsemed
det som verkar som en meningsls typ av liv. Sdana tankar kommer till mnniskor som
lngtarefter att veta att det finns ett mlmed deras existens.Faktum r att varje mnniska
nskar tro att hon r vrdefull och lever fr ett syfte.
8/9/2019 Vad r meningen med livet
3/24
3
Varifrn? Varthn? Och Varfr?Ingen mnniska borde fortstta att vara okunnig om anledningen till sin existens, sitt ml i
livet eller sitt tillstnd efter dden. Mnga tnkare har uttryckt ngra grundlggande frgor i
enkla ord: Varifrn? Varthn? och Varfr? Det vill sga: Varifrn kommer jag? Vart r
jag p vg? Och varfr r jag hr?
De som inte erknner ngot annat n den materiella vrlden och inte tror p en Skapare
kommer endast att acceptera det som kan uppfattas med sinnena och bekrftas genom
erfarenhet. De antar att det hr universumet och allt som finns i det kom till av sig sjlvt och
att hela dess ordning finns till enbart p grund av en ren slump. De tror att mnniskan bara r
ett annat djur som ska existera under en kort period och sedan sluta sina dagar precis som
vilken annan skapelse som helst.
Frn den tidigast upptecknade historien, har mnskligheten dock generellt accepterat
uppfattningen, att det finns en Skapare, eller en hgre makt, som dyrkas, och ett liv efter
dden. Antropologer och historiker r nstan verens om detta. En av de stora historikerna sa:
"Historien visar att det har funnits stder utan palats, utan fabriker och utan fstningar, mendet har aldrig funnits stder utan hus fr tillbedjan". Sedan urminnes tider har mnniskan trott
att hon inte skapades bara fr det hr livet, fr den hr korta tiden p jorden, och att hon
slutligen skulle frdas till en annan boning. Vi ser bevis fr detta hos de tidiga egyptierna, fr
tusentals r sedan, d de mumifierade sina dda och byggde stora pyramider ver gravar. De
placerade till och med de ddas skatter i deras gravar tillsammans med mat och dryck! Vi
finner att folk i andra delar av vrlden ocks byggde gravar dr de placerade de dda
tillsammans med mat och dryck fr att frsrja dem i nsta tillvaro.
Mnniskor har dock haft olika uppfattningar om Skaparens innersta vsen, p vilket stt han
ska dyrkas och om nsta livs natur. Till exempel tror hinduer p reinkarnation, att sjlen efter
dden gr ver i en mnsklig kropp eller ett djurs kropp, beroende p om man utrttat goda
eller onda grningar under sitt liv. De tror att den hr processen fortstter tills sjlen uppnr
perfektion och blir ett med sin Skapare. Mnniskor med andra religioner som judar, kristna
och muslimer tror ocks p ett liv efter dden, men inte p reinkarnation som hinduerna. Var
8/9/2019 Vad r meningen med livet
4/24
4
och en av de tre - judar, kristna och muslimer - har olika syn p vad som hnder med sjlen
efter dden.
Mnniskans tro p en Skapare baserades p budskapfrmedlade avindivider som hvdade att
de var profeter frn Gud, Skaparen. En del av dem stddes av mirakler. Det faktum att de
flesta nationer och samhllen genom historien trodde p en Skapare betydde att profeternas
uppdrag var att lra ut den rtta dyrkan av denne Skapare, snarare n att bevisa Hans existens.
Varfr vnde sig mnniskorna bort frn Gud?
Situationen i vrlden idag r annorlunda eftersom det nu finns ett mycket stort antal
mnniskor som inte tror p en Skapare eller ett liv efter dden. Till exempel fann man i en av
tv underskningar i Tjeckiska Republiken r 2000 att endast 13% av befolkningen trodde p
ett liv efter dden, och i den andra fann man att endast 17% trodde p Gud. 1 I en svensk
akademisk studie2, som genomfrdes 1998, fann man att bara 18% av mnniskorna i Sverige3
trodde p en personlig Gud. Detta beror delvis, under det senaste rhundradet, p
accepterandet av evolutionsteorin av Darwin och, i vissa lnder, p effekten av det totalitra
kommunistiska styret. Trots att evolutionsteorin p senare tid har visats av specialister inte hangon akademisk eller vetenskaplig substans4, har den vunnit gehr hos s mnga mnniskor
fr att den bekrftar deras tvivel p den Gud de blivit tillsagda att tro p. Om du ger en
tnkande person en beskrivning av en gudom som r ologisk eller ofullkomlig kommer han
skerligen att vgra att tro.
Till exempel r ngra viktiga lrosatser inom kristendomen lran om treenigheten, Jesu
gudomlighet eller frhllandet att Jesus ses som Guds son, arvsynden och frsoningen genomJesu dd - varken rationella eller i verensstmmelse med vad Jesus sjlv lrde ut.
1The Prague Post, 25-10-20002Folkkyrkor och religis pluralism den nordiska religisa modellen, Gustafsson & Pettersson (red), 2000, sid 82.3Den hr siffran innefattar mnniskor med utlndsk bakgrund, dr majoriteten tror p Gud. Det betyder att andeleninfdda svenskar som tror p Gud egentligen r mindre n 18%.4Evolutionsteorin handlar om att vi alla hrstammar frn en och samma urcell. Att livets utveckling fortgr och att t exmnniskans frfder hrstammar frn fiskarna. Problemet r att denna teori, som idag erknns som vetenskap
(sanning), nnu inte r bevisad. Man har inte lyckats lgga fram fossiler som bevisar stegen mellan mnniska och apa,fgel och fisk, osv. Ett flertal bevis man har frskt lgga fram har senare visat sig vara falska eller missledande. Frutfrlig diskussion av evolutionsteorins svagheter kan man lsa p www.harunyahya.com.
8/9/2019 Vad r meningen med livet
5/24
5
Religionen som uppenbarades fr profeterna frn olika nationer r i sjlva verket densamma,
men efter tidens gng har budskapet ndrats och ofta blandats med hednisk mytologi.
Konceptet en Gud, det verkligt centrala i gudomligt uppenbarad religion, degraderades
slutligen genom:
1. Tendensen att gra Gud till en varelse med mnsklig form och mnskliga brister.
2. Associerandet av andra varelser med den ende Guden i Hans Gudom (som i hinduismen
och kristendomen).
3. Synen p profeterna som "avatarer" (uppenbarelseformer) eller inkarnationer av Gud (t ex
Jesus i kristendomen, Buddha i mahayanabuddhismen , och Krishna och Rama i hinduismen).
4. Uppdelningen av Guds attribut mellan separata gudomligheter (t ex den kristna
treenigheten Fadern, Sonen och den Helige Anden, den hinduiska treenigheten Brahma,
Vishnu och Shiva, och den buddhistiska treenigheten Buddha, Dharma och Sangha).
P grund av de stora religionernas frvrngning av Guds enhet och vsen, lrs nu elever i
skolan i Vstvrlden att acceptera Darwins evolutionsteori som ett faktum. Som ett resultat av
det r nu fler och fler studenter i skol- och universitetsldern ateister och agnostiker.
Jag gick r 2000 p en frelsning i Sverige, som hlls av en muslim fr en grupp
pensionerade mn och kvinnor. Fredragshllaren frgade frst gruppen: "Hur mnga av er
tror p Gud?" Alla rckte upp handen utom tv mn. Sedan frgade fredragshllaren: "Vilka
av er tror inte p Gud?" De tv terstende ldre mnnen rckte d upp handen. En av dem
hejdade sig emellertid och avbrt frelsaren genom att sga: "Tala om vad du menar med
Gud s kan jag svara dig!" Efter fredraget sade jag till fredragshllaren: "Den hr mannen
r en djup tnkare, eftersom han frst sade att han inte trodde p Gud, troligen p grund av det
kristna gudsbegreppet, men sedan var han villig att tnka om beroende p vilket gudsbegrepp
som kunde presenteras av muslimen.
8/9/2019 Vad r meningen med livet
6/24
6
Varfr skapades vi?De som tror p Skaparen kan svara p frgorna: "Varifrn?" och "Varthn?" Men hur r det
med den tredje frgan: "Varfr har vi blivit skapade?" Om vi skapades av en Skapare, borde
Han d inte tala om fr oss syftet med att vi r skapade, vad Han frvntar sig av oss och om
och p vilka grunder Han kommer att dma oss p uppstndelsens dag?
Vad r den islamska synen?Muslimer sger att de vet vad som r meningen med livet eftersom de har Koranen. Men
mnniskor i andra religioner har ocks sina egna skrifter, s vad r d s speciellt medKoranen? Koranen r i grund och botten en bok med gudomlig vgledning p omrden som
inte kan upptckas av de mnskliga sinnena eller intellektet. Koranen r den sista
uppenbarade skriften frn Allah. "Allah" r Guds egennamn och anvnds inte fr att beteckna
ngon annan varelse. Drfr kommer det att anvndas hr hellre n ordet Gud.
Koranen r de nedtecknade orden frn Allah Sjlv. Den dikterades ordagrant fr den slutlige
Profeten Muhammad i delar genom ngeln Gabriel under en period av 23 r, mellan 610 och
633 e Kr. Den r indelad i 114 kapitel, dr varje kapitel kallas en "Surah". Muhammad mottog
uppenbarelser av Koranen nrhelst Allah ville ge honom ny information. Muhammad hade en
grupp skrivare, som var betrodda med att omedelbart skriva ned det som uppenbarades fr
honom. De uppenbarade verserna lrdes ven utantill. Sjlva recitationen av Koranen r i sig
en form av dyrkan, och muslimerna refererar till dessa verser fr sina levnadsregler och
reciterar dem i de fem dagliga bnerna. P s stt bevarades Koranens verser under Profeten
Muhammads livstid i muslimernas hjrtan samtidigt som de nedtecknades. Ingen uppenbarad
bok har ngonsin bibehllit samma autenticitet som Koranen.
Efter Muhammads dd gav den frsta Kalifen, Abu Bakr, i uppdrag t en av de ursprungliga
skrivarna, Zaid bin Thabit, att leda insamlandet av originalmanuskripten av Koranens
uppenbarelser, och att sammanstlla ett exemplar av hela Koranen. Detta gjordes inom de tv
nrmaste ren efter Profetens dd. Kopian togs sedan omhand av den andra Kalifen, Omar,
och sedan av den tredje Kalifen, Othman. Othman uppmanade Zaid att bli ledare fr en
kommitt med fyra lrda, som tog sig an uppgiften att gra fler kopior. Dessa sju kopior (som
8/9/2019 Vad r meningen med livet
7/24
7
producerades inom 14 r efter Muhammads dd) distribuerades till olika centralorter inom
den muslimska staten,fr att vara den officiella referenskopian i varje centralort. tminstone
tre av dessa ursprungliga Korankopior r fortfarande idag intakta, en finns i Tasjkent, en i
Istanbul och en i Kairo. Det finns inte ens en enda bokstavs skillnad mellan dem och de
miljoner kopior av Koranen som cirkulerar idag. Det hr bevarandet av den slutliga
uppenbarelsen r i sig sjlv mirakulst. Koranen r den enda gudomliga skrift som har hllits
intakt p exakt samma sprk som det den uppenbarades p, ord fr ord och bokstav fr
bokstav. Koranen r unik fr att den r Skaparens ord i sin renaste form.
Muslimer tror p de ursprungliga uppenbarelserna som snts ned till Profeterna Mose, David,
Jesus och andra, men ingen av dessa uppenbarelser finns bevarad intakt och ingen av dem
finns p uppenbarelsens originalsprk. Koranen kom till araberna p deras eget sprk medan
de stod p hjden av sin vltalighet, och den utmanade dem att producera en bok som den
eller tio kapitel som den eller ett enda kapitel som den. Denna utmaning existerar fortfarande
idag, och ngot gensvar har nnu inte frekommit. Eftersom Koranen r Skaparens ord, mste
ocks varje mne som den innehller vara unikt.
Vid sidan om religis vgledning innehller Koranen hundratals verser som talar om
universum, dess komponenter och fenomen, s som jorden, solen, mnen, stjrnorna, bergen,
vinden, vattnets kretslopp, vxter, djur, och de olika stegen i mnniskans fosterutveckling. I
Koranen kan man rkna till ver 1000 verser som relaterar kosmiska fakta eller kosmiska
fenomen. Vid tiden fr dess uppenbarelse var den vetenskapliga kunskapen om universum
nstan obefintlig. Det var drfr inte ltt att frklara verser som relaterar till universum eller
dess fenomen annat n inom den tidens begrnsningar. Nu vet vi emellertid mycket mer n
tidigare om universums lagar. Det r drfr man, nr man tittar tillbaka p de verser som r
relaterade till kosmos, mnniskan och hennes omgivning, avsljar ett av de mest tydliga
miraklerna i Koranen, som uppenbarades fr mer n 1400 r sedan. Den har befunnits
innehlla mnga vetenskapliga fakta, trots att den uppenbarades under en tid nr mnniskor
inte hade ngon som helst kunskap om sdana fakta. Koranen har talat om dem p ett sprk
som r mer precist, korrekt, kort och koncist n vetenskapsmnnens. Ingenting i Koranen
motsger ngot etableratvetenskapligt faktum. Eftersom de inte alla kan tckas in i en kort
artikel har jag valt ut endast fem av de verser som ur en vetenskaplig synvinkel vittnar om
Koranens mirakulsa natur och p s stt dess autenticitet och trovrdighet:
8/9/2019 Vad r meningen med livet
8/24
8
1- Universums skapelse har nyligen frklarats av astrofysiker med ett fenomen som populrt
kallas "Big Bang". Det stds av data baserade p observationer och experiment, insamlade av
astronomer och astrofysiker under de senaste decennierna. Enligt "Big Bang"-teorin formades
hela universum ur explosionen av en supertt massa, en ondligt liten och kompakt punkt som
expanderade till en enhetlig massa som sedan separerades fr att bilda galaxer. Dessa delades
sedan fr att forma stjrnor, planeter, solen, mnen, etc. Koranen innehller fljande vers,
som handlar om universums ursprung: " Inser de inte, de som inte tror, att himlarna och
jorden [en gng] utgjorde en enda, sammanhllen massa och [att] Vi5 skilde dem t? Och
[vet de inte] att Vi har ltit allt liv uppst ur vatten? Kommer de d inte att tro?" (Koranen
21:30) Hur kunde en skrift, som frst upptrdde i Arabiens knar fr 1400 r sedan, innehlla
en sdan djupgende vetenskaplig sanning?
2- r 1929 kom en Amerikansk astronom, Edwin Hubble, med bevis grundade p
observationer fr att alla galaxer avlgsnar sig frn varandra. Detta innebr att universum
expanderar. Universums expansion r numera ett etablerat vetenskapligt faktum. S hr sger
Koranen om universums utformning: "Vi har byggt vrldsalltet och gett det en fast struktur,
och frvisso r det Vi som utvidgar det."(K 51:47) I sin bok, "A Brief History of Time", sger
Stephen Hawking: "Upptckten att universum expanderar r en av nittonhundratalets stora
intellektuella revolutioner." Men Koranen nmnde den lng tid innan mnniskan ens lrt sig
att bygga ett teleskop!
3- Forskarna fastslr att innan universums galaxer bildades, existerade universums materia
initialt i form av gasmateria. Det fanns stora gasmassor innan galaxer bildades. Fr att
beskriva universums materia r ordet "rk" mer passande n gas. Fljande Koranvers refererar
till detta tillstnd hos universum: "Och Han [Allah] vnde sig mot vrldsalltet, som var
rk..."(K 41:11). Detta faktum r terigen i samstmmighet med "Big Bang"-teorin och varinte knt av mnskligheten under Profeten Muhammads tid. Vad kan d ha varit kllan till
denna kunskap?
4- Om jrnets ursprung lser vi i Koranen: "Och frvisso har Vi snt ned jrnet, som har
fruktansvrd styrka och som r mnniskan till nytta... (K 57:25) Det har nyligen bevisats att
allt jrn, inte bara p vr planet, utan i hela solsystemet, kommer frn yttre rymden. Detta
5 Skaparen refererar, i vissa verser i Koranen, till sig sjlv i pluralform vilket betecknar makt, upphjdhet och majestt.
8/9/2019 Vad r meningen med livet
9/24
9
beror p att den mttliga temperaturen p solen inte kan generera jrn. Solen har en
yttertemperatur p 6000 grader Celsius och en krntemperatur p runt 20 miljoner grader
Celsius. Det finns betydligt hetare stjrnor, som kallas novor eller supernovor, dr
temperaturen kan n upp till hundratals biljoner grader Celsius, och det r i dessa stjrnor som
jrn formas. Nr andelen jrn uppgr till en viss procent av stjrnans massa, exploderar den,
och partiklarna frdas i rymden tills de fngas in av andra himlakroppars gravitationsflt. Det
r s vrt solsystem har ftt allt sitt jrn, och det r ett etablerat faktum idag att allt jrn i vrt
solsystem inte genererades inom systemet, utan har kommit till det frn yttre rymden.
5- Modern geologi har bevisat att berg inte bara r upphjningar p ytan, utan att de strcker
sig 10-15 gnger s lngt under som ver marken. Den del som befinner sig under markens
yta kallas bergens rtter. Bergens rtter var oknda fr forskarna fram till brjan av 1900-
talet. Om vi tittar p en tltpinne finner vi att strre delen av dess lngd finns under jorden,
medan en liten del sticker upp ovanfr marken. Berg r utformade som tltpinnar6 och har en
liknande funktion, nmligen att stabilisera kontinenterna. Koranen beskriver berg som pinnar
eller plar: "Har Vi inte gjort jorden till en viloplats? Och [har Vi inte gjort] bergen som
tltplar?" (K 78:6-7). Vi har ocks lrt oss att jordens yttre hrda lager genom frkastningar
spruckit till plattor som flyter p smlt magma. Med jordens rotation runt sin egen axel skulle
dessa flytande plattor hela tiden ha frskjutits om det inte hade varit fr bergens stabiliserande
inflytande. Ingen jord skulle ha samlats, inget vatten skulle ha lagrats i jorden, ingen vxt
skulle ha grott, inget hus kunde ha byggts, och liv skulle vara omjligt p vr planet. Detta har
man precis brjat frst inom plattektoniken sedan senare delen av 60-talet. nd nmnde
Koranen dessa vetenskapliga fakta fr 1400 r sedan: "Och Han har snkt ned i jorden fast
frankrade berg, s att den inte svajar under er fot." (K 16:15) Profeten Muhammad sa: "Nr
Allah skapade jorden brjade den skaka och sklva, d fixerade Allah den med berg och den
stabiliserades."7
Man kan undra varfr Koranen nmner sdana hr mnen, saker som ingen knde till vid
tiden fr uppenbarelsen eller ens flera rhundraden senare. Men Allah visste i Sitt eviga
allvetande, att det skulle komma en tid d mnniskor skulle upptcka dessa fakta och f
ytterligare ofrnekliga bevis fr att Koranen inte var ett verk av Muhammad eller ngon
6Earth, Press and Siever, sid 413 & 435. Se venEarth Science, Tarbuck and Lutgens, sid 157-158. venAnatomy ofthe Earth, Cailleux, sid 220.7Hadith berttad av Ahmad och at-Termdhi.
8/9/2019 Vad r meningen med livet
10/24
10
annan mnniska, utan gudomlig uppenbarelse frn Skaparen av dessa fenomen. Allah gjorde
Koranen till ett bestende mirakel som innehller bevis som ska avsljas gradvis i takt med att
mnniskor kar sin kunskap om universum.
S vad r meningen med livet?
Vad sger Skaparen, Allah, till oss om meningen med livet? I islam finns det tre huvudsakliga
ml med mnskligt liv, vilka har satts upp av Allah:
1. Att dyrka Allah, den Upphjde, som Han visade genom att sga: "Jag har skapat djinnerna
(de osynliga vsendena) och mnniskorna enbart fr att de skall [knna Mig och] dyrka
Mig." (K 51:56). Krnan i Allahs budskap genom alla profeterna var ocks: "O mnniskor,
dyrka Allah; ni har ingen annan gud n Honom" (K 7:59) Dyrkan r emellertid inte
begrnsad till enbart religisa riter, utan innefattar allt som avses eller grs med mlet att lyda
Allah i allt som Han har freskrivit eller frbjudit, eller att f Hans godknnande och
belning.
2. Att representera Allahs auktoritet p jorden (khilafah), som Han visade genom att sga:" Frvisso skall Jag tillstta en stllfretrdare p jorden." (K 2:30) Allahs auktoritet
frverkligas genom etablerandet av sanning och rttvisa, och spridandet av allt som r gott
och rtt, som Han sa till Profeten David: " David! Vi har gett dig makt och myndighet
(auktoritet) p jorden. Dm drfr mellan mnniskor med sanning och rttvisa och flj inte
dina [egna] nskningar [fr eller emot en part], fr det kommer att leda dig bort ifrn Allahs
vg." (K 38:26)
3. Att befolka och utveckla jorden (imaratul-ardh), som Allah sa: "Han skapade er av jord
och Han gav er i uppdrag att utveckla den". (K 11:61) Utveckling av jorden uppns genom att
plantera, bruka, bebygga och frbttra den och samtidigt undvika att frdrva den och stra
ordningen: "Ordningen har strts och frdrv har visat sig p fasta land och i havet, allt verk
av mnniskohand. " (K 30:41) "Och str inte ordningen och sprid inte sedefrdrv p jorden,
sedan allt dr har stllts tillrtta. " (K 7:85)
8/9/2019 Vad r meningen med livet
11/24
11
Alla dessa ml r sammankopplade, komplementra och oskiljaktiga. Utveckling av jorden r
ett ansvar fr stllfretrdaren och bda dessa r en aspekt av dyrkan av Allah.
Begreppet dyrkan i islam
Dyrkan r inte ngot som praktiseras utanfr det vanliga livet. Snarare r det den
fundamentala anledningen till att Allah uppenbarade skrifterna och snde Sina sndebud fr
att pminna mnniskorna om det nrhelst de glmde eller gick vilse. I den sista av skrifterna,
Koranen, deklarerade Allah att Hans syfte med att skapa ansvariga varelser r att de ska
kunna vlja att lra knna Honom, Sin Herre, och dyrka Honom: " Jag har skapat djinnerna
och mnniskorna enbart fr att de skall [knna Mig och] dyrka Mig. " (K 51:56)
Omrden fr dyrkan
Eftersom Allah skapade oss fr att dyrka Honom, p vilket stt ska den hr dyrkan ske och
vilka r dess metoder? Svaret p den hr frgan kommer att illustrera en viktig realitet:
innehllsrikedomen i dyrkan i islam hur den inkluderar hela religionen, hela ens liv och hela
mnniskan.
Den inkluderar allt som gr Allah njd av ord, handlingar och attityder. Inte bara de knda
islamiska riterna som bner (salah), allmosor, fasta och pilgrimsfrd, utan ocks
sanningsenlighet, godhet mot frldrar och slktingar, att hlla lften och kontrakt, att
bekmpa orttvisor och hyckleri, att behandla grannar, behvande och tjnstefolk vl, att
kalla Allah och komma ihg Honom r alla former av dyrkan. Dyrkan innefattar ocks att
behandla andra mnniskor vl och observera deras rttigheter, visa godhet mot denfrldralse, den fattige, den svage och mot djuren. Det innefattar alla mnskliga dygder, s
som rlighet och lojalitet, och hjrtats grningar, s som krlek till Allah och Hans Sndebud,
uppriktighet i religionen, nger, tlamod, tacksamhet, acceptans, fruktan fr Allah och tillit till
Honom. Det innefattar ocks de huvudsakliga plikterna: att anbefalla det som r rtt, frbjuda
det som r fel och strva fr Allahs skull.
Dyrkan av Allah omfattar allting i livet. Den bringar ordning i alla frgor, frn bordsskick till
utvecklingen av en nation, regerings- och finanspolitik, social rttvisa och internationella
8/9/2019 Vad r meningen med livet
12/24
12
relationer. Allt detta blir dyrkan nr det grs samvetsgrant samtidigt som man sker Allahs
godknnande. Eftersom det hr omfattande spektrat av dyrkan innefattar alla livets aspekter r
det syftet fr vilket mnniskan skapades, som Allah har fastslagit i Koranen8.
Att dyrka Allah betyder att flja den livsvg som Han freskrivit. Det betyder aktning fr
Hans lag och fr allt som behagar Honom i form av tro, tal eller grningar, och att forma sin
karaktr och uppfra sig i enlighet med Hans vgledning och lagsystem. Vad Allah n befaller
en muslim att gra eller frbjuder honom och vad Han n deklarerat som tilltet eller otilltet
krver prompt och villig lydnad. Skillnaden mellan en troende och andra r att en troende har
skiftat frn dyrkan av sig sjlv och andra mnniskor till dyrkan av sin Skapare och
Upprtthllare, frn att lyda sina egna infall och nskningar till att lyda Allah. Frutom
fullstndig underkastelse och lydnad gjorde Profeten Muhammad krlek till Allah till ett
villkor fr dyrkan och tro i mnga av sina uttalanden. Nr han blev tillfrgad om vad tro var
svarade han: "Att Allah och Hans sndebud r er mer kra n ngonting annat."9
Vlgrande socialt arbete r ocks en form av dyrkan och ett stt att komma nra Allah.
Faktum r att det r ett av de bsta stten frutsatt att det grs uppriktigt och inte fr att f
berm eller fr att skaffa sig ett rykte bland mnniskor. Varje handling som tar bort
sorgsenhet, lttar ett lidande, lttar smrta, kompenserar en frlust, strker den frtryckte att
ltta en skuldbrda, stdja en behvande familj, hjlpa en frmling, lra ut kunskap, vgleda
och ge rd, frhindra att ngon skapelse skadas eller gra gott fr den allt detta r en del av
religionen och handlingar av dyrkan uppskattas och belnas av Allah s lnge det r syftet
bakom dem.
Profeten Muhammad gav ngra exempel p den hr typen av dyrkan. Han sa:
- "Ska jag inte informera er om vad som r bttre n [frivillig] bn, fasta och allmosa? Det r
att frsona tv parter. Dliga relationer skalar bort ens religion."10
8I Koranen 67:2, 76:2, 18:7, 21:35 (och p andra stllen), fastslr Allah att Han skapade mnniskan fr att prvahenne. Detta r inte motsgelsefullt eftersom mnniskan lyckas med sitt test endast genom att dyrka Allah p de sttsom r passande i varje situation: genom tlamod och kallan eller tacksamhet och lovprisning, genom att vara trogen i
lydnad till Honom och geners i sitt upptrdande mot Hans skapelser.9 Berttad av Ahmad (15605).10Ahmad (26236), Abu Dawud (4273) och at-Tirmidhi (2433).
8/9/2019 Vad r meningen med livet
13/24
13
- "Den som besker en sjuk person tilltalas frn himlen: "Du r god, din vg r god och du
ska f din boning i Paradiset."11
- "Medan en man gick lns vgen hittade han en taggig gren och tog bort den, s Allah
uppskattade att han gjorde det och frlt honom."12
- "Mitt folks handlingar visades fr mig, bde de goda och de dliga, och jag fann att bland de
bsta av dem r att ta bort ngot skadligt frn gatan."13
Sdana handlingar uppmuntras inte bara i islam. Snarare r de freskrivna som en del av
muslims dagliga plikter som fr honom mot Paradiset och bort frn Helvetet. Nr Profeten
tillfrgades om vad som rddar en person frn Helvetet sa han, "Tron p Allah". Sedan
nmnde han ngra handlingar som man kan lgga till: "Att ge av det som Allah har gett er,
[och om man inte har ngonting] anbefalla det rtta och frbjuda det onda, [och om man inte
kan] lra ngon ett yrke, stdja den som blivit frorttad, [eller tminstone] lta bli att skada
mnniskor. Den troende som tar sig an en av dessa saker kommer att ledas in i Paradiset."14
Den hr typen av dyrkan kan praktiseras nr som helst av vilken muslim som helst efter hans
frmga och r inte begrnsad till de rika, de mktiga eller de hgutbildade. Det finns andra
uttalanden av Profeten som nmner medmnskliga former av dyrkan: att mta sin broder med
ett leende, hjlpa en dv person att hra, leda en blind, leda ngon till det han behver, skynda
sig att hjlpa ngon som har svrigheter, lyfta eller bra ngot t ngon som r svag, etc. Han
deklarerade ven att en rlig, uppriktig kpman kommer att vara med profeterna, dem som
hller p sanningen och martyrerna [i paradiset].15
Detta innebr ocks att det inte r tilltet fr en muslim att vara beroende av andra av lathet
eller att vara en brda fr samhllet eller att isolera sig frn det vanliga livet under
frevndning att han gnar sig t dyrkan. Istllet r en muslim ngon som entusiastiskt ger sig
in p alla omrden i livet, utmrker sig i produktion, precision och frdigheter och genom att
gra det fr han en dyrkares belning.
11At-Tirmidhi (1931) Ibn-Majah (1433).12Al-Bukhari (2292) och Muslim (4744).13
Muslim (859).14Al-Bayhaqi i Sahih Altargheeb (876) av al-Albani.15At-Tirmidhi (1130).
8/9/2019 Vad r meningen med livet
14/24
14
P s stt r en muslim en klla till nytta, vlsignelse och barmhrtighet i sitt samhlle. Han
utfr ett gott arbete, frmjar det och leder andra till det. Hans barmhrtighetsgrningar r inte
begrnsade till endast mnskligheten utan innefattar skapelsen i allmnhet. Han kommer
nrmare Allah ven genom att visa godhet mot djur och fglar och genom att frhindra att de
blir skadade. Profeten Muhammad berttade fr sina fljeslagare om en man som fann en
hund som flmtade och t stoft p grund av extrem trst. Av barmhrtighet gick han till en
nrliggande brunn, fyllde sin sko med vatten och gav hunden att dricka. Tack vare det frlt
Allah honom hans synder. Nr de hrde den berttelsen frgade hans fljeslagare: "Fr vi
belning fr djur, o Allahs sndebud?" Han svarade: "Fr varje levande varelse finns en
belning."16 Han sa ocks: "Det finns ingen muslim som planterar en vxt eller ett fr, som en
mnniska, ett djur eller en fgel ter frn, utan att det rknas fr honom som en allmosa." 17
Inom detta vida flt av rttrdiga grningar finner man de stt att dyrka som passar fr
behoven i ens samhlle och som stmmer med ens egen vilja att tjna i barmhrtighet.
Det r ven mer fantastiskt att vanliga vrldsliga saker som en troende gr under sitt liv, fr
sig sjlv och sin familj, blir dyrkan nr vissa villkor r uppfyllda: (1) att arbetet eller
handlingen r tillten i islam, (2) att den grs till nytta fr honom sjlv, hans familj eller hans
samhlle, (3) att den grs noggrant och rligt och (4) att den inte avleder honom frn hans
religisa plikter. Nr muslimen observerar allt detta samvetsgrant med avsikten att gra Allah
njd blir hans liv fyllt av sann dyrkan.
Nr Profeten informerade sina fljeslagare om att ktenskapliga relationer med ens fru ger
belning sa de: "Genom att uppfylla sitt behov kommer var och en av oss att f belning?!"
Han svarade: "Tnker ni inte p att om ni gjorde det p ett otilltet stt (d v s utanfr
ktenskapet) skulle ni frtjna ett straff? P samma stt blir ni belnade nr ni gr det p ett
tilltet stt."18 Det r Allahs perfekta barmhrtighet att Han belnar en tjnare nr han avser
att undvika det otilltna och att tillfredsstlla sin fru ocks.
16
Al-Bukhari (2190).17Al-Bukhari (2152) och Muslim (2904).18Muslim (1674) och Ahmad (20508).
8/9/2019 Vad r meningen med livet
15/24
15
Dyrkan omfattar hela ens varelse
Dyrkan av Allah omfattar inte bara hela ens liv och aktiviteter, den omfattar hela ens varelse.
Muslimen dyrkar Allah i sina tankar, genom att begrunda sig sjlv och allt runt omkring sig,
himlarnas och jordens skapelse och allt som Allah har skapat, uppenbarelsen av Koranens
verser och vad de innehller av vgledning och visdom, berttelser om tidigare nationer och
lrdomar frn historien. Allt detta fr en nrmare Allah som uppenbarade Sin Bok fr
mnskligheten " s att mnniskorna kan reflektera ver dess verser och s att de som har
frstnd ska bli pminda. " (K 38:29)
Muslimen dyrkar ocks Allah i sitt hjrta genom sina knslor; han lskar Allah och fruktar
Honom, han hoppas p Hans barmhrtighet samtidigt som han fruktar Hans straff. Han
accepterar Hans pbud, har tlamod vid prvningar, r tacksam fr vlsignelser, skms fr att
vara olydig mot Honom, har tillit till Honom, och han r uppriktig i sin dyrkan av Allah som
Han har befallt.
Hans tunga dyrkar genom att recitera Koranen, genom kallan och genom att nmna och prisa
Allah. Koranen adresserar de troende genom att sga: "Troende! kalla Allah och ha
Honom alltid i era tankar och prisa Hans namn morgon och afton!" (K 33:41-42) Profeten sa:
"Hll din tunga fuktig genom att nmna Allah"19. Detta var vad Profeten brukade gra vid alla
tillfllen: nr han skulle sova och nr han vaknade, morgon och kvll, innan och efter det att
han t och drack, nr han red och nr han reste, under vind och regn, vid alla tider och under
alla omstndigheter.20
Muslimens hela varelse dyrkar Allah, antingen genom att avst frn ngot, som vid fasta, eller
genom handling som vid bn, dr han rr sin tunga och sin kropp tillsammans med sitt sinne
och sitt hjrta. Han dyrkar Allah genom att ge av sin hgt lskade rikedom i bde
obligatoriska och frivilliga allmosor. Muslimen dyrkar Allah genom att anstrnga sig och
genom att offra en del av sina egna tillgngar eller intressen fr att gra Allah njd, genom att
inbjuda mnniskor till Allahs vg, genom att mana till det som r gott och frbjuda det som r
ont, genom att st emot lgnaktighet och orttvisa, genom att lmna bekvmligheten i hemmet
och med familjen fr att utfra pilgrimsfrden, genom att studera och lra sig ngot som r till
19Al-Tirmidhi (3297).20Islamlrda har sammanstllt mnga hadith-bcker i detta mne.
8/9/2019 Vad r meningen med livet
16/24
16
nytta eller genom att frsvara sitt hemland. Varje form av dyrkan brjar dock i hjrtat med ens
avsikt.
Den rtta avsikten gr hela livet till dyrkan
Det rcker fr en muslim att veta att han r Allahs frvaltare p jorden. Hans ansvar r att
etablera de grnser som r satta av Allah, sprida Hans ord och uppfylla sin plikt att dyrka
Honom. Detta r tillrckligt fr att gra alla hans ord och grningar, hans alla rrelser och
hans stillhet till dyrkan av Allah och det r den faktiska betydelsen av vad Han fastslagit i
Koranen: "Jag har skapat djinnerna och mnniskorna enbart fr att de skall [knna Mig och]
dyrka Mig." (K 51:56) Om begreppet dyrkan var begrnsat till religisa riter som upptar bara
en liten del av ens tid skulle inte den hr versen verka logisk. Emellertid r islam inte ngra f
handlingar som kan rknas p ena handens fingrar; snarare r det en persons uppfyllelse av
sitt uppdrag i livet och syftet med att han skapades.
Varfr dyrka Allah?
Man kan undra: "Varfr har Allah gjort det obligatoriskt att lyda Honom och varfr krverHan av oss vissa handlingar av dyrkan trots att Han r sjlvtillrcklig och inte behver
ngonting frn sina tjnare?" Svaret r att Han frvisso inte har ngon nytta av sina tjnares
dyrkan. Han skadas inte heller av deras vgran. Men frutom att Han som vr Skapare och
Upprtthllare har rtt att beordra och lgga oss vad Han vill, gr Han det enbart till frdel
fr Sin skapelse fr vrt bsta, vi som behver Honom fr varje andetag vi tar genom livet:
"Mnniskor! Det r ni som r i behov av Allah, medan Allah r Den som r fri frn behov,
Den som allt lov och pris tillkommer." (K 35:15) Dyrkan ger nring till sjlen. Fr enmnniska r inte bara den fysiska kroppen som vi uppfattar som behver nring frn jorden.
Det element som i realiteten gr henne till den dla mstaren fr alla skapelser p jorden r
sjlen som fr sin vitalitet och frfinas genom kommunikationen med sin Skapare. Sledes r
det dyrkan av Allah som frser sjlen med nring och vxt och upprtthller den dagligen
med kontinuerlig frstrkning. Det mnskliga hjrtat knner alltid behovet av Allah och
ingenting kan fylla det hr behovet utom en god relation till Honom. Detta r dyrkans roll nr
den utfrs uppriktigt och korrekt.
8/9/2019 Vad r meningen med livet
17/24
17
P s stt freskrev Allah en mngd olika former av dyrkan i viss mngd och p vissa tider
under dagen, kvllen, veckan, mnaden, ret och en gng i livet fr att tillfredsstlla sjlens
behov. En del former av dyrkan r obligatoriska, medan andra endast r frivilliga men
rekommenderade. I kombination, och om de utfrs p rtt stt, ger dessa metoder fr dyrkan
sjlen dess nring och botar dess sjukdomar. Utan tron p Allah och den trygghet och nrhet
som kommer av att dyrka Honom, kommer mnniskan till slut att knna djup tomhet och
obehag i sjlen. Allah bekrftar detta: "Men den som vnder ryggen t Mig [och Mina
budskap] skall f ett elndigt liv." (K 20:124)
Men fr att kunna dyrka Allah, mste vi knna Honom, annars kan vi utforma en frvrngd
uppfattning av Honom och p s stt g vilse. I Koranen talar Allah om fr mnskligheten vad
Han r och vad Han inte r. Till exempel, som svar p en frga om Allah, som var stlld till
Profeten Muhammad, instruerade Allah honom att ge fljande svar: "Sg: "Han r Allah [som
r] En, Allah, den Evige [den av skapelsen Oberoende, av vilken alla beror]. Han har inte
avlat och inte blivit avlad, och ingen finns som kan liknas vid Honom." (K 112:1-4)
I Koranen talar Allah ocks om fr oss att alla profeter kom med samma budskap till sitt folk
- d v s att tro p Allah och att dyrka Honom. Han informerar oss ocks om att folk frn
tidigare nationer har avvikit frn sina profeters ursprungliga lror. Detta beror p det faktum
att tidigare skrifter inte bevarades vl och oftast verfrdes muntligt, s med tiden ndrades
de eller gick frlorade. En annan orsak r att kyrkans auktoriteter introducerade lrosatser
som aldrig varit en del av Guds religion21. P grund av de ndringar som smugit sig in i
religionen tidigare, talar Allah om fr oss att Han snde Profeten Muhammad som Sitt slutliga
sndebud fr att vgleda hela mnskligheten, och uppenbarade fr honom en skrift som Han
lovat ska bevaras fr evig tid.
Allah lmnade ett kriterium fr att bevisa att Koranen kommer frn Honom: "gnar de ingen
eftertanke t det som Koranen [innehller]? De skulle skert ha funnit mnga motsgelser i
den, om den inte varit frn Allah." (K 4:82) Koranen r tillgnglig fr noggrann granskning
och utforskning av vem som helst. Faktum r att detta test mste tillmpas p varje skrift som
hvdar att den r Guds ord.
21T ex den kristna "treenighetslran" formaliserades efter kyrkomtet i Nicea r 325 e Kr och kyrkomtet iKonstantinopel r 386 e Kr.
8/9/2019 Vad r meningen med livet
18/24
18
Det finns ingen "blind tro" i islam
Islam r inte en religion som bygger p "blind tro", utan det r en religion som starkt
uppmanar mnniskan att anvnda sitt intellekt och sin frmga till logik och resonemang. I
Koranen betonar Allah att mnniskor mste tnka, resonera och anvnda sitt frstnd. Ordet
"frstnd" eller "resonemang" nmns 49 gnger i Koranen.22 Allah refererar ocks till
"mnniskor som har frstnd" 16 gnger i Koranen.23 Han refererar till "dem som [styrs av]
sitt frnuft" tv gnger,24 och refererar i mnga verser i Koranen till intellektet,25 hjrtat,26 och
till "uppfattningsfrmga och insikt ".27 Koranen betonar ocks behovet av att "begrunda" och
"tnka efter",28 "minnas" och "pminna sig om"29 relevant kunskap och hndelser som kan ha
glmts bort men som r viktiga fr att strka ens tro.
Allah lovordar mnniskor som anvnder sitt frstnd: " I skapelsen av himlarna och jorden
och i vxlingen mellan natt och dag ligger helt visst budskap till dem som vill anvnda sitt
frstnd; de som minns Allah nr de str, nr de sitter och nr de ligger p sidan [fr att
vila], och som, nr de begrundar himlarnas och jordens skapelse [ber med dessa ord]:
"Herre! Du har inte skapat [allt] detta utan ml. Stor r Du i Din hrlighet! Frskona oss d
frn eldens straff! " (K 3:190-191). Om Koranen sger Allah: "Detta r en vlsignad Skrift
som Vi har uppenbarat fr dig, [Muhammad] s att mnniskorna kan reflektera ver dessverser och s att de som har frstnd ska bli pminda." (K 38:29) "Reflekterar de d alls inte
ver vad Koranen [har att sga]? Eller har de dragit fr regeln fr sina hjrtan? " (K 47:24)
I Koranen frekommer uttryck hrledda ur ordet "kunskap" 865 gnger. I en vers sger Allah:
" Kan de som vet likstllas med dem som inte vet? Men bara de som har frstnd tnker
igenom [dessa frgor]. " (K 39:9) "Och [det sker] fr att de som har ftt del av kunskap skall
veta att denna [d v s Koranen] r sanningen frn din Herre och [drfr] tro p den och fratt deras hjrtan dmjukt skall underkasta sig den. " (K 22:54)
22P arabiska taqiloon 24 gnger,yaqiloon 22 gnger, och aqal, naqilochyaqilen gng vardera.23P arabiska ulul-albab ellerulil-albab.24Med den arabiska termen ulin-nuha.25Med den arabiska termen al-fuad.26P arabiska al-qalb.27
Med det arabiska ordet al-hijr.28P arabiskafikrellertafakkur.29P arabiska dhikrellertadhakkur.
8/9/2019 Vad r meningen med livet
19/24
19
andra sidan avvisar Koranen starkt stndpunkter som baseras p myter, illusioner,
okunskap, blind imitation av andra, gissningar, frdomar, infall och vrldsliga nskningar.
Allah bekrftar att de flesta mnniskorna p jorden har gtt vilse genom okunskap,
frmodanden och antaganden: "Om du vill gra flertalet av jordens invnare till viljes,
kommer de att leda dig bort frn Allahs vg. De gr bara efter [lsa] antaganden och
frvrnger." (K 6:116)
Finns det verkligen ett liv efter dden?
Alla Guds profeter uppmanade sina folk att dyrka Gud (Allah), och att tro p livet efter dden.
De lade s stor vikt vid tron p livet efter dden att tvivel p det betydde att frneka Guds
budskap. Det faktum att alla Allahs profeter har behandlat denna metafysiska frga om livet
efter dden med sdan frtrstan och s enhetligt (tiden mellan deras budskap har i vissa fall
varit tusentals r) bevisar att kllan till deras kunskap om det var densamma fr alla, d v s
gudomlig uppenbarelse. Vi vet ocks att de tidiga profeterna mtte starkt motstnd hos sitt
folk, framfrallt i frgan om livet efter dden, eftersom de flesta bland folket sg det som
omjligt. Men trots motstndet vann profeterna ocks mnga uppriktiga anhngare.
Frgan uppstr nu: Vad fick dessa anhngare att lmna sina frfders etablerade tro,
traditioner och sedvnjor, trots risken att bli totalt utsttta frn sitt eget samhlle? Det enkla
svaret r att de anvnde sig av sitt frstnds och sitt hjrtas frmgor och insg sanningen.
Knde de igen sanningen genom sina sinnesfrnimmelser? Det kan de inte ha gjort eftersom
det r omjligt att skaffa sig ngon erfarenhet av livet efter detta genom sinnesfrnimmelser.
Allah har, vid sidan av varseblivningsfrmgan, givit mnniskan rationellt, estetiskt och
moraliskt medvetande. Det r den hr typen av medvetande som vgleder henne nr det gllerrealiteter som inte kan bekrftas genom sinnena. Det r drfr alla Allahs profeter, d de
uppmanade mnniskor att tro p Honom och livet efter dden, vdjade till mnniskans
estetiska, moraliska och rationella medvetande.
Koranen fastslr mycket tydligt att de icke troende inte har ngon hllbar grund fr sitt
frnekande av livet efter dden: "Och de sger: " Det finns inget liv utom livet p jorden.
Ngra [av oss] dr och ngra lever [vidare] och ingenting frintar oss frutom tiden." Men
om detta har de ingen kunskap de rr sig bara med lsa antaganden. Och nr Vra verser
8/9/2019 Vad r meningen med livet
20/24
20
reciteras fr dem som klara bevis, r deras enda argument att de sger: "Lt d vra frfder
stiga fram, om det ni sger r sant." Sg: "det r Allah som ger er liv och sedan lter er d
och som, nr Uppstndelsens dag r inne hr finns inte rum fr tvivel skall samla er [till
Sig]; men [om detta] har de flesta mnniskor ingen kunskap." (K45:24-26)
r det mjligt att allting skulle ta slut helt och hllet genom dden fr tjuvar, mrdare,
kriminella, frtryckare och tyranner utan att ngon av dem fr sitt rttmtiga straff? Hur
mnga har inte andra sidan gjort gott, offrat sig och kmpat fr rttvisa utan att f sin
belning? Hur mnga mnniskor har inte uppmanat till det rtta, hllit fast vid det och
frsvarat det men tyrannerna stod i deras vg, frfljde dem, gjorde dem illa, ansatte dem,
gjorde dem hemlsa och torterade dem tills de dog fr rttvisans skull? Detta medan deras
frtryckare levde i skerhet, fred och lyx. Det naturliga sinnet fr rttvisa som finns
inplanterat i mnniskans sjl krver balans att det existeraren annan boning dr de som har
gjort gott kan belnas och de som gjort ont kan straffas. Om det inte fanns ngot liv efter
dden skulle sjlva tron p Gud bli meningsls, eller, ven om man trodde p en skapare,
skulle det vara en orttvis och likgiltig skapare som en gng hade skapat mnniskan och sedan
inte brydde sig om hennes de. Allah bekrftar denna sanning i Koranen: "Vi har inte skapat
himlen och jorden och allt som r emellan dem utan ml, ssom de som inte tror frmodar.
S ve dem som inte tror! Elden r deras ml! Eller skulle Vi behandla dem som tror och lever
rttskaffens p samma stt som dem som str ordningen p jorden och sprider sedefrdrv?
Skulle Vi behandla de gudfruktiga p samma stt som dem som har sjunkit djupt i synd? " (K
38:27-28) "Tror de som begr ortt att Vi skall ge dem samma behandling, i livet och i dden,
som Vi ger dem som tror och lever ett rttskaffens liv? Hur illa dmer de inte! Allah har
skapat himlarna och jorden i enlighet med en plan och ett syfte, och fr att var och en skall f
den ln som han har frtjnat och ingen tillfogas ortt." (K 45:21-22) "Vi har inte skapat
himlarna och jorden och allt som finns dremellan fr Vrt njes skull; nej, Vi har inte skapatdem utan en plan och ett syfte, men de flesta [mnniskor] inser det inte. Frvisso r
tskillnadens dag [d de orttfrdiga skall skiljas frn de rttfrdiga, d v s Domedagen] den
utsatta tiden, d alla [skall samlas ter]." (K 44:38-40)
Koranen fastslr med eftertryck att Uppstndelsens Dag mste komma och att Allah kommer
att avgra varje mnniskas de beroende p hans eller hennes grningar: "Men de som inte
tror sger: "Den Yttersta stunden drabbar oss aldrig! " Sg: "Jo, vid min Herre! Helt visstskall den drabba er! Vid Honom [Allah] som vet allt som r dolt [fr mnniskor skall den
8/9/2019 Vad r meningen med livet
21/24
21
drabba er]!" Ingenting i himlarna eller p jorden, [ven om det bara har] en atoms vikt,
undgr Honom och ingenting finns, vare sig mindre eller strre n detta, som saknas i
[Allahs] ppna bok, fr att Han skall belna dem som tror och lever som rttskaffens
[mnniskor]; dem vntar syndernas frltelse och en frikostig belning. Men de som
motarbetar Vra budskap och framstller dem som betydelselsa fr se fram mot ett svidande
bittert straff." (K 34:3-5)
Uppstndelsens dag kommer att vara den tid d Allahs attribut rttvisa och nd kommer att
manifesteras fullt ut. Han kommer att sa sin barmhrtighet ver dem som lidit fr Hans skull
i det vrldsliga livet i tron p att en riklig belning vntar dem. Men de som frnekade och
missbrukade Allahs gvor, utan att bry sig om det efterkommande livet, kommer att hamna i
det mest elndiga tillstnd. I en jmfrelse mellan dem sger Koranen: "Kan den som Vi lovat
det [hgsta] goda, ett lfte som han fr se uppfyllt [vid uppstndelsen], jmfras med den
som Vi har sknkt jordisk gldje men som sedan p Uppstndelsens dag skall hra till dem
som radas upp [fr att straffas]?" (K 28:61)
Tron p livet efter dden garanterar inte bara framgng i Livet efter detta, utan gr ocks den
hr vrlden fylld av frid och gldje genom att gra individerna s ansvariga och plikttrogna
som mjligt i sina aktiviteter: "Varje mnniska skall smaka dden; och Vi prvar er genom de
frestelser [som fljer] med svl motgng som medgng. Och till Oss skall ni fras tillbaka."
(K 21:35)
Varfr skall man lsa Koranen?
Ingen mnniska borde vara okunnig om Koranen, fr den r grundlagen som uppenbarats av
Allah fr att reglera och styra mnskligt liv. Den talar med Skaparens perfekta kunskap om
Hans skapelse. Den avsljar sanningen och inbjuder mnniskan till sanningens vg. Den
innehller viktig information om mnsklighetens och individens de. Den undervisar och
hjer mnniskor till den hgsta moraliska, intellektuella och sociala nivn nr de strvar efter
att frst den och tillmpa dess lrdomar i livet.
Dessutom r den Allahs faktiska ord inte skapade utan uppenbarade av Honom genom
ngeln Gabriel fr en mnsklig budbrare, Muhammad, till nytta fr mnskligheten. Den rett evigt mirakel verlmnat till den siste profeten, Muhammad, som ett bevis fr att han var
8/9/2019 Vad r meningen med livet
22/24
22
profet och som en utmaning till alla kommande generationer. Dess kvalit r unik och omjlig
att imitera. Den uppenbarades fr 1400 r sedan och r n idag helt intakt och ofrndrad i sin
ursprungliga arabiska form.
Vad upptcker man nr man frstr Koranens innebrd? Svaren p den hr frgan kan delas in
i fyra huvudkategorier:
1. att man kan lra knna sin Skapare s som Han har beskrivit sig sjlv.
2. att man kan f veta meningen med livet p den hr jorden och vad som frvntas av varje
person under det hr livet.
3. att man blir medveten om konsekvenserna av sina attityder och sitt uppfrande.
4. att man vet hur man ska frhlla sig till allting till Allah genom dyrkan och lydnad, till sin
medmnniska genom att vara rttvis mot alla, och till universum i allmnhet genom att
anvnda de saker som r under ens kontroll p ett bra stt.
Det hr gudomliga budskapet uppenbarades fr att bekrfta och frnya relationen mellan
mnniskan och hennes Skapare och fr att terupprtta den rliga och korrekta dyrkan av den
ende sanne Guden, Allah, som sger: "Och uppmana dem att besvara Mig [med lydnad] och
att tro p Mig s att de skall ledas p rtt vg." (K 2:186)
Uppvaknande
Fr mnniskan r det vrldsliga livet en vrdefull skatt som hon har till lns frn Allah. Det rrmaterialet till hennes eviga liv som kommer att ge henne antingen bestende vlsignelse
eller smrtsamt straff. Koranen frblir ett tidlst mirakel, ett meddelande frn Allah till
mnskligheten bortom skapelsens begrnsningar. I den finns svaren p frgor som fortstter
att upprra de icke troendes hjrtan, trots deras fantastiska framsteg inom vetenskap och
teknologi frgor som: "Varifrn kom vi och vart r vi p vg?" "Varfr finns vi?" "r vi
skapade av en slump och lmnade t slumpen?" "Om det finns ett syfte med att vi r skapade,
vad r det i s fall?" Utan svar p dessa frgor som r inneboende i den mnskliga naturen
kommer sjlen antingen att frbli rastls och strd eller ocks kommer den att ska skydd frn
8/9/2019 Vad r meningen med livet
23/24
23
omedveten ngslan och oro genom att dva sig med vrldsliga angelgenheter speciellt de
sysselsttningar som ger en falsk knsla av mening och fullndning.
I Sin barmhrtighet har Allah gett oss ett botemedel fr sjlens sjukdomar, genom att erbjuda
vgledning och riktlinjer fr den som vill acceptera dem. Det ger lugn och tillfrsikt i en
stndigt frnderlig vrld. I Sin barmhrtighet har Han kommit med bevis fr att tillfredsstlla
den undrande sjlen och det oroliga hjrtat: "Vi skall visa dem Vra tecken vid horisonterna
och inom dem sjlva, nda till dess [Koranens] sanning str klar fr dem !" (K41:53)
Allting i skapelsen har en brjan, och vr brjan r uppvaknande insikten att allt inte r vl
inom en sjlv. Detta uppvaknande kan komma tidigt i livet, eller det kan komma ganska sent.
Det kanske till och med kan finnas flera starter efter perioder av stagnation. Varje brjan har
dock den strsta mjligheten och detta r en stor nd frn Allah.
Hur lng eller kort en livstid n m vara, bestms dess kvalit frn den punkt nr man tar i
ansprk sina mnskliga frmgor att tnka och resonera och vaknar upp och inser meningen
med sin skapelse och tar sig an att uppfylla sitt ansvar p jorden i lydnad infr sin Skapare.
Frn den hr brjan vxer det riktiga livet fram ett liv av hgre kvalit som bara den troende
kan uppn "r d den som var [andligen] dd och som Vi vckte till liv och sknkte ljus,
med vars hjlp han kan finna sin vg bland mnniskorna, att likstlla med den som [omges
av] djupt mrker varifrn han inte kan komma ut?" (K 6:122)
Varfr Islam?
Meningen med livet r att lra knna Allah, att tro p Honom och att dyrka Honom s som
Han har anvisat. Det betyder att leva vra liv i enlighet med Hans befallningar.
I Koranen fastslr Allah att budskapen frn alla profeter fre Muhammad har ndrats, s deras
ml kan inte uppns p ngot annat stt n genom att troget flja Hans sista och slutliga
budskap, vilket r islam. Han kommer att dma mnniskorna p Uppstndelsens Dag utifrn
om de trott p och hllit fast vid det hr budskapet, och Han har slagit fast: "Frvisso, fr
Allah r [den sanna] religionen islam." (K 3:19) Han har ocks sagt: "Och om ngon vill anta
en annan religion n islam kommer detta aldrig att accepteras frn honom, och i nsta liv
skall han st bland frlorarna." (K 3:85)
8/9/2019 Vad r meningen med livet
24/24
Det hr livet r en prvning i frberedelse fr nsta tillvaro. Muslimer vet att mnniskan inte
skapades endast fr det hr vrldsliga livet; snarare skapades den hr vrlden fr mnniskan.
S om en dre lever fr att ta och en vis man ter fr att leva, r en visare man den troende
som lever fr att bli accepterad av sin Skapare och fr sitt nsta, eviga liv.
Hur blir man muslim?
Fr att bli muslim behver en person helt enkelt sga shahada (Trosbeknnelsen) med
uppriktig vertygelse: "Ash-hado al-la ilaha illa-Allah wa ash-hado anna Muhammadan
rasolo-Allah". Det betyder: "Jag vittnar om att det inte finns ngon gudom [vrd att dyrkas]
frutom Allah, och jag vittnar om att Muhammad r Allahs sndebud."
Fr mer information om islam besk:
1-www.islamiska.org
2-www.islamguiden.com
3-www.harunyahya.com (p engelska)
4-www.sultan.org (p engelska)