Vad är kommunism? - DiVA portal325133/FULLTEXT01.pdf · 2010-06-17 · vänsterpartiets ledare Lars Ohly kallade sig för kommunist och hade en positiv beskrivning av begreppet,

Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

[email protected] www.kau.se

Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper

Samhällskunskap

Gustav Strömberg

Vad är kommunism?

En diskursanalytisk studie av politikers och läromedels syn

på kommunism

What is communism?

A discourse analysis of how politicians and textbooks view communism

Examensarbete 15 högskolepoäng

Lärarprogrammet

Datum: 2010-06-09 Handledare: Anders Broman

Abstrakt

The purpose of this study is to examine how Swedish politicians and textbooks in social

science choose to describe communism, this in order to see if there is a main discourse that

controls what communism is associated with. The study is structured by the following

question: How does Swedish politicians and textbooks choose to describe communism, is

there a main discourse that controls how language is used? The method chosen for the

analysis is discourse analysis. Chain analogy is used to structure the studied texts discursive

content. Four textbooks in social science are analyzed and a number of public government

documents that contains discussions about communism and the agency Forum för levande

historia.

The analysis shows that there is a clear discourse among leading politicians that dictates that

communism is to be associated with a spectrum of negative words and concepts, but when it

comes to the textbooks there isn’t an equally clear discourse and the textbooks differ among

themselves in general content. When both discourses are compared, the result is that the only

thing the politicians and the textbooks have in common is their view that Soviet Union was a

communist dictatorship.

Keywords: communism, textbooks, politicians, discourse

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledande svenska politiker samt läromedel i

samhällskunskap väljer att beskriva kommunism. Detta för att se om det finns en

dominerande diskurs som formar vad kommunism associeras med. Frågeställningen är

följande: Hur väljer svenska politiker och läromedel att definiera begreppet kommunism,

finns det en språklig diskurs som kan betecknas som dominerande? Metoden som används för

analysen är diskursanalys. Analogikedjor används för att strukturerar upp texternas diskursiva

innehåll. Fyra läromedel i samhällskunskap analyseras och en rad olika riksdagsdokument

som diskuterar kommunism och den statliga myndigheten Forum för levande historia

granskas.

Resultatet visar att det finns en tydlig diskurs bland ledande politiker som innebär att

kommunism sammankopplas med en rad negativa ord och begrepp, men att det i läromedlen

inte finns en lika tydlig diskurs och att läromedlen i sig skiljer sig mycket från varandra i

innehåll. Då de båda diskurserna jämförs blir resultatet att det enda de har gemensamt är

synen på Sovjetunionen som kommunistiskt diktatur.

Nyckelord: kommunism, läromedel, politiker, diskurs

1. Inledning .............................................................................................................................................. 5

1.1 Syfte och frågeställning ................................................................................................................. 6

1.2 Forskningsläget .............................................................................................................................. 6

1.3 Metod ............................................................................................................................................ 7

1.4 Urval och avgränsning ................................................................................................................... 9

1.5 Disposition ................................................................................................................................... 11

2. Statens läromedelsgranskning .......................................................................................................... 11

3. Analys av riksdagsdokument ............................................................................................................. 13

3.1 Skriftliga frågor och svar .............................................................................................................. 13

3.2 Motioner ...................................................................................................................................... 16

3.3 Sammanfattande analys av riksdagsdokumenten ...................................................................... 19

4. Läromedelsanalys .............................................................................................................................. 20

4.1 Forum A plus ................................................................................................................................ 20

4.2 Millennium A-B-C ........................................................................................................................ 24

4.3 Z-futura A+B ................................................................................................................................ 27

4.4 Reflex A-kurs plus ........................................................................................................................ 30

4.5 Jämförande analys av läromedlen ............................................................................................... 33

5. Jämförande analys av riksdagsdokumenten och läromedlen ........................................................... 35

6. Slutsatser ........................................................................................................................................... 37

7. Diskussion .......................................................................................................................................... 37

8. Förslag på vidare forskning................................................................................................................ 40

Litteratur................................................................................................................................................ 41

Tryckta källor ..................................................................................................................................... 41

Läroböcker ......................................................................................................................................... 41

Internetkällor ......................................................................................................................................... 42

Riksdagsdokument ............................................................................................................................ 42

5

1. Inledning

Vad är kommunism? En fråga som säkert de flesta vuxna människor i Sverige har ett svar på.

Men begreppets innebörd har precis som andra begrepp skiftat beroende på vem du frågar och

i vilken tidsepok du ställer frågan. För inte så länge sedan var det en debatt kring just

begreppet kommunism, en debatt som forsätter än idag. År 2005 handlade den om att

vänsterpartiets ledare Lars Ohly kallade sig för kommunist och hade en positiv beskrivning av

begreppet, något som han efter en häftig debatt fick ändra på.1 Bara några år senare blossade

debatten kring hur man definierar kommunism upp igen. Denna gång kopplat till att den

statliga myndigheten Forum för levande historia skulle börja en kampanj för att upplysa om

kommunismens brott mot mänskligheten. Detta ifrågasattes av många, bland annat en grupp

akademiker som menade att staten inte ska ge sig på att definiera ideologi på detta sätt.2

Att människor som har olika synsätt väljer att beskriva begrepp på olika sätt är inget konstigt i

sig utan en grund för argumentation. En intressant aspekt är hur större samhällsinstitutioner

väljer att definiera olika begrepp eftersom dessa definitioner är det som sedan kommer att

förmedlas till folket via olika kanaler. Ett vanligt sätt för ett samhälle att socialisera in

värderingar i sina innevånare är genom skolan. Skolan i Sverige har idag ett tydligt uppdrag

att bland annat förmedla demokratiska värden.3 Något som ofta görs av

samhällskunskapslärare eftersom det är naturligt att ta upp hur olika politiska system fungerar

i det ämnet. Men samhällskunskapsläraren får även ofta vara den som väljer att beskriva olika

politiska ideologier för sina elever och mot bakgrund av debatten som har pågått sen 2005 kan

man fråga sig, hur skall en samhällskunskapslärare definiera kommunism? Inte bara läraren

ska göra sådana begreppsdefinitioner utan även läromedel i samhällskunskap innehåller ofta

beskrivningar av de stora ideologierna. Läromedlens betydelse för vilken undervisning som

bedrivs i klassrummen kan diskuteras, men man får anse att det är en viktig form av litteratur i

och med att det är den mest lästa och spridda litteraturgenren i vårt land.4 Läromedel spelar

antagligen en stor roll för nyblivna och oerfarna lärare som snabbt behöver både material och

struktur på sin undervisning och där kan läromedel vara till stor hjälp.

1 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article325404.ab

2 http://www.dn.se/debatt/regeringen-gor-historia-till-ideologiskt-slagfalt-1.755817

3 LPF 94 sid. 3

4 Johnsson Harrie. 2009, S. 17

6

Svenska läromedel var fram till 1991 förhandsgranskade och godkända av en statlig

myndighet men är det inte längre.5 I och med att läromedlen är fria från direkt statlig

inblandning så är det intressant för läraren att se hur definitioner görs i och med att det nu

endast ligger på läraren att granska läromedlens innehåll. Hur ligger det till, följer

läromedelsförfattarna en eventuell diskurs som drivs av ledande politiker eller finns det

många olika sätt at definiera kommunism på?

Läraren är en tjänsteman, hur ledande politiker och myndigheter vill att ett begrepp ska

definieras kan få konsekvenser för undervisningen, likaså hur definitionerna ser ut i

läromedlen. Därför är det intressant att mot bakgrund av debatten kring kommunism se hur

politiker och läromedel faktiskt definierar begreppet, och fundera över vilka didaktiska

konsekvenser det kan få för samhällskunskapsläraren.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att analysera hur begreppet kommunism definieras av ledande

politiker (riksdagsledamöter och statsråd) samt i läromedel i samhällskunskap.

Hur väljer svenska politiker och läromedel att definiera begreppet kommunism, finns

det en språklig diskurs som kan betecknas som dominerande?

1.2 Forskningsläget

Fram till och med 2000-talet var forskning om läromedel inte speciellt omfattande i Sverige.6

Men sedan dess har det kommit en rad olika avhandlingar på området. Jag kommer här

presentera de som använts i denna studie.

Om statens läromedelsgranskning och dess påverkan på innehållet i bland annat

samhällskunskapsläroböcker handlar Anna Johnsson Harries avhandling från 2009: Staten

och läromedlen. Den riktar in sig på att granska den statliga förhandsgranskningen av

läromedel som skedde 1938-1991. Avhandlingen är uppdelad så att den dels går igenom de

statliga direktiv som fanns, dels undersöks hur granskarna faktiskt genomförde sitt arbete och

slutligen ges ett exempel på ett ärende kring ett läromedel i samhällskunskap. Avhandlingen

är av intresse för alla som studerar läromedel både före och efter 1991 framförallt om man är

5 Johnsson Harrie. 2008. S. 13-14

6 Hultman, Martinsson (red) 2005. S. 113

7

intresserad av statens syn på innehållet i läromedlen. För denna studie är den specifikt

intressant då den tar upp några exempel på bl.a. när läromedel blivit avvisade för att de har

haft en allt för positiv syn på kommunistiska stater exempelvis Cuba.7

Janne Holméns avhandling: Den politiska läroboken (2006) diskuterar också

läromedelsgranskningens inverkan, men huvudsyftet med hans avhandling är att studera hur

ett brett spektrum av SO-läromedel från Norge, Finland och Sverige väljer att beskriva USA

och Sovjetunionen under sju decennier. Holméns tes är att läromedel i SO-ämnen

(samhällskunskap, historia, geografi) är känsliga för det utrikespolitiska läget dvs. innehållet

kan snabbt ändras när samhällsklimatet påbjuder. De slutsatser han drar är att så är fallet

framförallt för samhällsvetenskapsläroböcker, t.ex. förändrades synen på Sovjetunionen till att

bli relativt positiv under 1970-talets vänstervåg för att sedan ses med väldigt negativa ögon

efter dess fall.8 Vi kan alltså tala om innehållsdiskurser för läromedel, diskurser som påverkas

dels av ett samhällsklimat och dels av statlig inverkan genom myndigheter.

Ett annat perspektiv på läromedelsforskning finner vi i Sture Långströms avhandling:

Författarröst & lärobokstradition (1997). Den skiljer sig från massan då han inte direkt

fokuserar på läromedlens stoff utan mer på författarna bakom läroböckerna. Detta genom en

rad ingående intervjuer. De slutsatser som han drar är bland annat att läroboksförfattarnas

egna politiska åsikter har haft inverkan på hur de har skrivit sina böcker, att statens

förhandsgranskning har påverkat innehållet i böckerna och att under senare delen av 1900-

talet har stoffet om Sverige minskat till fördel för omvärlden.9

1.3 Metod

För att kunna svara på min frågeställning har jag valt att inrikta mig på riksdagsdokument där

statsråd och riksdagsledamöter uttrycker åsikter kring kommunismen. Jag har även valt att

inrikta mig på fyra läromedel i samhällskunskap utgivna under 2000-talet.

Metoden jag valt för att analysera riksdagsdokumenten och läromedlen är diskursanalys.

Diskursanalys är ett bra redskap när man ska studera språkets inverkan på hur verklighet

7 Johnsson Harrie. S. 192-193

8 Holmén. S 319-320, 323-326

9 Långström 1997. S. 221-22

8

konstrueras.10

Metoden passar väl som en kvalitativ textanalys där man vill fokusera på vilken

betydelse som ges vissa ord och hur det skapar en viss syn på ett ämne. Diskursanalysen är

även ett mångvetenskapligt verktyg som går enkelt att anpassa till den studie man valt att

göra.11

Min analys handlar i sin första del om hur svenska statsråd och riksdagsledamöter väljer att

beskriva kommunism, med vilka ord och begrepp. I den andra delen granskar jag hur

läromedel i samhällskunskap väljer att se på kommunism, detta för att sedan jämföra de båda

delarna. Att analysera hur vissa värderingar finns kring ett begrepp (som t.ex. kommunism)

och hur en verklighetsuppfattning sedan konstrueras utifrån detta passar diskursanalys väl till

att göra.12

För att underlätta både själva analysen och sammanställningen av den kommer jag att använda

mig av analogikedjor.13

Det är ett verktyg som bygger på att man sammanställer olika

framställningar (eller föreställningar) och länkar dem samman för att på så sätt få fram

diskursens kärna och se vad texten som studeras anser vara centralt. Jag kommer att använda

mig av analogikedjor på så sätt att de får framhäva de centrala begreppen som används i

texterna och i vilket förhållande de står till varandra. Exempelvis:

Analogikedja: socialism – kommunism – Kina – diktatur – planekonomi

Det blir som en slags sammanfattning av den studerade texten samtidigt som det tydligt visar

vilka begrepp som kopplas till vad, i exemplet ovan kopplas t.ex. kommunism med Kina och

sedan diktatur. Det är en central del av framställningen i texten och kan då ses som en del av

diskursen som läroboken är en del av. Efter varje genomgång av hur läromedlen väljer att

framställa kommunism följer en analogikedja likaså efter varje riksdagsdokument. Min

förhoppning är att genom denna metod kunna få fram tydliga mönster hur, två för skolan

viktiga aktörer, väljer att framställa kommunism. Sedan ska jag jämföra dessa och se om det

är någon specifik diskurs som är dominant. Viktigt i en diskursanalys är att texten läses

väldigt noga, därför kommer beskrivningen av innehållet vara så omfattande som möjligt.14

Metoden kan tolkas som kvantitativ eftersom man delvis är ute efter att finna vissa enskilda

ord. Men jag anser att det centrala inte är ordens förekomst utan främst vilken kontext de

10

Bergström, Boréus (red). 2008. S. 305-306 11

Ibid. S. 306 12

Ibid. S 357 13

Ibid. S. 337 14

Ibid. S. 358

9

finns i och vilka värden de tillskrivs, därav är metoden kvalitativ. Viktigt att påpeka är att

denna studie inte tar ställning till om det som skrivs av politiker eller i läromedel är korrekt

utan, studien syftar endast till att redovisa innehållet.

En källkritisk aspekt med denna metod är att analogikedjorna som presenteras i slutet på varje

avsnitt kommer att vara influerad av min läsning och tolkning av materialet. Det är något som

inte går att undvika i någon sorts textanalys. Detta är kärnan i den största kritiken mot

diskursanalys och mot humanistiska vetenskaper överlag nämligen inslaget av relativism.15

Eftersom alla resultat alltid är påverkade av den som genomför studien, i det här fallet

textanalysen hur kan man kalla det för forskning då resultatet kan variera varje gång

undersökningen genomförs? Det är en viktig kritik, samtidigt om man tar relativitetsbegreppet

så pass långt måste det även inbegripa all forskning eftersom resultaten i t.ex.

naturvetenskaplig forskning också tolkas av olika forskare. Tar man kritiken så långt gör man

att forskning blir något som är omöjligt att genomföra.

Just när det gäller diskursanalys är grundtanken med kritiken befogad men jag anser att

problemet löses enkelt genom att undersökningen bedrivs på ett universitet och måste

genomgå en prövning för att bli godkänd, därför kan inte studien genomföras utan att andra

får ha synpunkter på den och mina tolkningar av texternas innehåll står inte omotsagda

I denna studie kommer materialet som granskas att presenteras så grundligt som möjligt,

därav kommer det bli mycket referenser i undersökningsavsnittet.

1.4 Urval och avgränsning

Jag har valt att analysera riksdagsdokument som behandlar begreppet kommunism och Forum

för levande historia. Materialhämtningen har skett på riksdagens hemsida och söktermen har

varit: kommunism OCH ”forum för levande historia”. Perioden för sökningen har varit

dokument publicerade 2005-01-01 till 2007-12-31. Denna tidsavgränsning är medvetet

kopplad till att myndigheten fick sitt utökade uppdrag att belysa kommunismens brott mot

mänskligheten i december 2006. Jag vill undersöka dokument som vittnar om processen innan

och efter beslutet tagits och vilka åsikter och värderingar som framkommer kopplat till detta.

Sammanlagt fyrtioen dokument finns från denna period. Av dessa väljer jag att granska

motioner och skriftliga frågor och svar. Anledning till det är för att materialet annars blir för

15

Bergström, Boréus (red). 2008. S. 348-351

10

stort. Intressant hade varit att studera de kammardebatter som finns, men de är enorma i text

och en argumentationsanalys hade passat bättre som metod för det. För en diskursanalytisk

metod är det lämpligare att studera dokument där politiker får uttrycka sig precis som de vill

utan pressen av att vara i en live debatt. Denna studie kommer att granska totalt tio skriftliga

frågor och svar och tolv motioner, de som inte har relevans för syftet kommer inte att studeras

närmre.

Vidare har jag valt att analysera innehållet i fyra olika läromedel i samhällskunskap. Alla är

skrivna för gymnasieelever och samtliga riktar sig till A-kursen. Två av böckerna riktar sig

även till B-kursen och den andra till B och C-kursen. Samtliga är så kallade plusutgåvor dvs.

de har ett bredare innehåll än en standardutgåva. Utgivningsåren för böckerna är: 2004, 2006,

2007 och 2008. En av böckerna är första upplagan, en annan är tredje upplagan och två är

fjärde upplagan. Variationen i utgivningsår och upplaga kan ses som ett problem, böckerna

representerar inget givet snitt som om de skulle varit publicerade samma år. Dock är urvalet

för denna studie baserat på att det ska vara böcker som är utgivna under 2000-talet och att det

är böcker som används och har en bred utgivning. Dessa kriterier möts. Att det finns viss

variation i utgivningsåren spelar ingen roll då det är innehållet som är centralt, det går att

jämföra diskurser mellan dessa läromedel eftersom de inte har haft någon anledning att ändra

på sig. Hade skillnaden varit mellan 80- och 90-talet eller före och efter 11 september 2001 då

epokgörande saker hände kan en sådan kritik vara befogad eftersom läromedel, framförallt i

samhällskunskap enligt Holmén är känsliga för stora politiska förändringar.16

Men så är alltså

inte fallet med läromedlen i denna studie, inget revolutionerande i världen har hänt som skulle

få läromedelsförfattarna att omvärdera kommunism. Vidare kan man alltid diskutera hur stort

ett urval bör vara, man kan alltid ha ett större urval, men tidsaspekten förhindrar en stor

studie, fyra stycken läromedel anser jag räcker för att kunna se tendenser i läromedel utgivna

2004-2008 överlag.

En viktig didaktisk kritik mot läromedelsforskning är att ofta när en studie granskar stoffurval

förbiser den helt lärarens roll i elevernas utbildning. Det går inte att dra för breda didaktiska

slutsatser av läromedlens innehåll eftersom man måste tänka på att läraren finns där och kan

fylla i eventuella luckor eller förtydliga begrepp eller rent ut av bestämma hur läromedlet

används. Men läromedel är viktiga, särkilt för oerfarna lärare som behöver färdiga mallar och

stoff att hämta när han/hon planerar sin undervisning. Därför är det ett intressant

16

Holmén. 2006. S. 325-326

11

forskningsområde, man ska nog bara akta sig för att dra för breda didaktiska slutsatser kring

läromedlens inverkan på undervisningen i klassrummet.

Mot bakgrund av min valda metod och mina urval/avgränsningar kommer jag här presentera

tre stycken analysfrågor som kommer att hjälpa mig svara på min huvudfrågeställning:

Hur definieras begreppet kommunism av riksdagsledamöter och statsråd under

perioden 2005-2007?

Hur väljer läromedel i samhällskunskap utgivna 2004-2008 att definiera kommunism?

Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagsledamöter och statsråd och svenska

samhällskunskapsläroböckers definition av kommunism.

1.5 Disposition

Undersökningen inleds i kapitel 2 med en översikt av statens tidigare förhandsgranskning av

läromedel. Efter det analyseras riksdagsdokument i kapitel 3, de har för enkelhetens skulle

delats upp med bokstäver som separerar dem, dessa bokstäver har ingen annan funktion än att

underlätta läsningen. Efter genomgången av innehållet i dokumenten jämförs de med

varandra. Sedan analyseras läromedlen i kapitel 4, deras innehåll sorteras utifrån några avsnitt

där kommunism eller kommunistiska stater vanligen förekommer, men även hela böckernas

innehåll granskas. Efter att alla fyra läromedel har analyserats så jämförs deras innehåll. Efter

det jämförs riksdagsdokumenten med läromedlen i kapitel 5 för att se vilka likheter och

skillnader som finns. Undersökningens slutsatser presenteras i kapitel 6, resultaten diskuteras i

kapitel 7 och slutligen ges förslag på vidare forskning i kapitel 8.

2. Statens läromedelsgranskning

Mellan 1938-1991 förhandsgranskade svenska staten via olika myndigheter de läromedel som

användes i skolan. Efter 1973 förhandsgranskades endast basläromedel inom SO-ämnena.17

Granskningen gav till och från en het politisk debatt mellan de som ville avveckla den och de

som ansåg att det låg i statens intresse att ha den kvar.18

I början på 90-talet avskaffades

förhandsgranskningen, lite oväntat helt utan debatt. Samtliga partier var överens och

17

Johnsson Harrie, 2009. S. 76 18

Ibid. S. 87

12

avvecklingen gick mycket fort. Staten behöll endast rätten att i efterhand granska om

läromedel följer läroplanernas upplägg, vilket har gjorts en enda gång år 2006.19

Efter

avvecklingen av granskningen är det tänkt att marknaden dvs. lärarna ute på skolorna ska stå

för granskningen genom att de beslutar vilka läromedel som köps in.20

Orsaken till den snabba avvecklingen är forskarna inte överens om. Långström menar på att

efter Sovjetunionens fall kände inte längre svenska staten något behov att kontrollera om det

skrevs något känsligt om grannlandet i öst, man behövde inte heller se till att läromedlen

starkt hävdade olikheterna mellan det demokratiska Sverige och sina odemokratiska

grannar.21

Holmén anser att den förklaringen inte är speciellt trolig, utan han förklarar med en

minskad tilltro till statlig inverkan efter ”det andra systemet” Sovjetunionens fall.22

Johnsson

Harrie är inne på samma linje men menar på att den minskade tilltron till central styrning från

statsmaktens sida pågått ända sedan 70-talet och när vi nått 1990 var inte längre någon inom

staten (något av partierna) intresserad av att ha förhandsgranskningen kvar.23

På 90-talet stod läromedlen i samhällskunskap fria från förhandsgranskning jämfört med de

utgivna på 80-talet. Men påverkade förhandsgranskningen innehållet i läromedlen? Svaret är

ett tydligt ja. Under perioderna från 1948 – 1991 granskades ett stort antal läromedel och de

allra flesta som fått kritik på något vis var tvungen att korrigera så att granskarna blev nöjda.24

Exempelvis under 70-talet så beklagade sig många granskare kring att de kommunistiska

staterna framställdes så pass okritiskt och USA istället väldigt kritiskt, de efterfrågade ofta

mer balans i stormakternas förhållande till varandra. Framförallt beskrivningen av Kinas

historia fick många böcker kritik för.25

Även under 80-talet kritiserades många böcker för

bristande balans framförallt i sina framställningar av kommunistiska länder kontra USA.

Många granskare efterlyste att Sovjetunionen och USA skulle behandlas ungefär lika och att

Latinamerikas historia skulle behandlas utförligare.26

19

Johnsson Harrie, 2009. S.223-224 20

Ibid. S. 98-104 21

Ibid. S. 215 22

Holmén. S. 325-326 23

Johnsson Harrie, 2009. S. 215-216 24

Ibid. S. 168 - 171 25

Ibid. S. 154-157 26

Holmén, 2006. S. 84-85

13

3. Analys av riksdagsdokument

3.1 Skriftliga frågor och svar

Totalt finns det tio stycken skriftliga frågor till statsråd där kommunism och levande historia

nämns under den valda undersökningsperioden. Åtta av dem innehåller någon form av

beskrivning av kommunism och är intressant för undersökningen. Ibland besvaras två frågor i

samma svar, För att underlätta läsningen gör jag en enkel indelning av frågorna och svaren,

efter varje fråga och svar presenteras en analogikedja. Samtliga frågeställare är

riksdagsledamöter.

A

I en fråga från riksdagsledamoten Elisabeth Svantesson (m) till kulturminister Lena Adelsohn

Liljeroth (m) kan vi läsa: ”Unga människors okunskap om kommunism är ett välkänt faktum.

I en nyligen gjord undersökning av Demoskop framgår att hela 90 procent av Sveriges

ungdomar mellan 15 och 20 år inte känner till Sovjetkommunismens dödsläger.”27

Svantesson ger exempel på ungdomarnas okunskaper t.ex. att många tror att kommunism gett

ökat välstånd i världen och att så många som var femte ung person ser det som ett

demokratiskt styrelsesätt. Vidare talar hon om att det vore lika önskvärt att upplysa om

kommunismens brott och dess följder som att upplysa om Förintelsen vilket redan görs.

Frågan till kulturministern blir vilka åtgärder som hon tänker ta för att öka ungdomars

kunskaper om kommunismens brott.28

I sitt svar beskriver kulturministern kommunismen som en ”ideologi som skördat och skördar

många offer” och att det är önskvärt att upplysa om kommunismens svarta historia. Därför har

regeringen gett Forum för levande historia det uppdraget. 29

Analogikedja: okunskap – kommunism – en ideologi som skördat många offer -

Sovjetkommunismens dödsläger – Förintelsen.

27

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=67&dtyp=frs&rm=2006/07&dok_id=GU111147&nr=1147 28

Ibid. 29

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=71&dtyp=frs&rm=2006/07&dok_id=GU121147&nr=1147

14

B

Henrik von Sydow (m) ställer en fråga till statsrådet Jan Björklund (fp) där samma Demoskop

undersökning hänvisas till. Begrepp som kommunismens brott mot mänskligheten och

Sovjetkommunismens koncentrationsläger Gulag. Kommunismen har enligt von Sydow

skördat över hundra miljoner offer. Han vill att skolan ska upplysa om brott inspirerade av

totalitära ideologier.30

Jan Björklund kombinerar sitt svar på Henrik von Sydows fråga med

svaret på en liknande fråga från Mats Johansson (m) som använder samma terminologi som

von Sydow. I Björklunds svar används begrepp som kommunismens brott mot mänskligheten

och totalitära ideologier. Kommunismens brott jämförs med nazismens brott. Att historia

kommer bli obligatoriskt på gymnasiet ger Björklund som en åtgärd för att rätta till elevers

okunskaper om detta. 31

Analogikedja: kommunismens brott mot mänskligheten – Sovjetkommunismens

koncentrationsläger – hundra miljoner döda – totalitär ideologi – nazism.

C

Lennart Sacrédeus (kd) jämför i sin fråga till utbildningsministern Lars Leijonborg den

kommunistiska ideologin med nazismen: ”Under Göran Perssons regeringstid genomfördes en

välkommen upplysningskampanj om nazismen och dess förbrytelser, inte minst Förintelsen av

sex miljoner judar. ”Om detta må ni berätta …” fick stor uppmärksamhet nationellt men också

internationellt. Även den kommunistiska ideologins konsekvenser har varit fruktansvärda i

vår närtid och geografiska närhet.”32

Vidare hänvisar Sacrédeus till Demoskopundersökningen som visar på ungdomars bristande

kunskaper om kommunismen. Kommunismens skuld till hundra miljoner dödsoffer nämns.

Frågan handlar om vilka åtgärder utbildningsministern ska ta för att få till en

informationskampanj. Frågan besvaras av Jan Björklund med motiveringen att arbetet i

regeringen är fördelat så. Brott mot mänskligheten och de mänskliga rättigheterna i

kommunismens namn är begrepp som Björklund använder.33

Svaret liknar väldigt mycket det

som Björklund gav till frågan ovan.

Analogikedja – nazism – kommunism – brott mot mänskligheten - hundra miljoner dödsoffer

30





15

D

I en fråga från Tobias Krantz (fp) till Jan Björklund nämns samma Demoskopundersökning

och Sovjetkommunismens dödsläger Gulag. Kommunismen är ansvarig för förbrytelser enligt

Krantz.34

Margareta Cederfelt beskriver i en fråga (som besvaras samtidigt som Krantz av

Björklund) ungdomars bristande kunskaper om Gulag, Warszawapakten och Nordkorea.

Människor lever utan mänskliga fri- och rättigheter i kommunistiska diktaturer. Hon beskriver

kommunismen som en motsats till demokrati: ”Kunskaper om historien och det öppna

samhällets värdegrunder och dess motsatser är en nödvändighet i ett civiliserat samhälle –

utan kunskaper finns ingen möjlighet till egna värderingar och ställningstaganden. På sikt

finns risk för att det demokratiska samhället hotas och att antidemokratiska strömningar kan

få fäste i vårt land.”35

Björklund ger i princip samma svar som tidigare. Nazismens brott jämställs med

kommunismens och man ska ta upp frågan i den genomsyn som man gör av skolan just nu.36

Analogikedja: kommunism – nazism – brott mot mänskliga fri- och rättigheter – ej

demokratiskt.

E

Ledamoten Hans Backman (fp) hänvisar också till Demoskopundersökningen i sin fråga. Han

målar upp kommunismen på följande sätt: ”Ett halvt sekels kommunistiska förtryck av halva

vår kontinent, med sönderslagna samhällsstrukturer, förtrampandet av mänskliga fri- och

rättigheter, oräkneliga ödelagda liv, många miljoner dödsoffer och en gigantisk

miljöförstöring – vad har dessa händelser gett för avtryck i de svenska skolungdomarnas

kunskaper?”37

Vidare beklagar han sig över svenska skolungdomars bristande kunskapar om kommunismen

och undrar vilka konsekvenser det kan få för vårt fria samhälle. Björklund ger nästan

ordagrant samma svar som ovan. Kommunismens brott och nazismens brott likställs och man

ska återkomma efter översikten av skolan.38

34





http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=71&dok_id=GU121241

16

Analogikedja: - kommunistiskt förtryck – inga mänskliga fri- och rättigheter – brott mot

mänskligheten – nazism.

F

Lennart Sacrédeus undrar i en fråga till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth varför Forum

för levande historia inte deltog i en utställning om motståndsrörelsen i de Baltiska länderna

och varför myndigheten inte vill samarbeta med arrangören föreningen: Upplysning om

kommunismen. I frågan citerar Sacrédeus kulturminister att ”kommunismen är en ideologi

som skördar och skördat många offer.”39

I sitt svar menar kulturminister att Forum för

levande historias uppdrag inte har någon begränsning i tid eller rum och att myndigheten

mycket väl borde ta upp de brott mot mänskligheten som pågick i Baltikum.40

Analogikedja: kommunism – ideologi som skördat många offer – Baltikum

3.2 Motioner

Det finns totalt tolv motioner som nämner kommunism och Forum för levande historia av

dessa är sju relevanta för min undersökning då de innehåller beskrivningar och värderingar av

kommunism.

A

I en motion av Aleksander Gabelic (s) så talar han om Forum för levande historias uppdrag att

belysa brott som begåtts i kommunismens namn. Han tycker det är positivt men vill rikta ett

större fokus på ”Stalins svältauktion mot Ukraina”. Det beskrivs som ett folkmord och som

resultatet av kollektiv och systematisk ondska. Motionären vill att Sveriges riksdag

uppmärksammar händelsen och erkänner den som ett folkmord. 41

Analogikedja: kommunism – Stalin – folkmord – Ukraina – kollektiv och systematisk ondska.

B

Max Andersson (mp) motionerar för att Forum för levande historia ska läggas ner. Han

ifrågasätter varför skattemedel ska läggas på att informera om kommunismens brott när man

inte gör det med andra t.ex. kolonialismens eller katolicismens brott. Vidare skriver han:

39

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=67&dok_id=GV11289 40

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=71&dtyp=frs&rm=2007/08&dok_id=GV12289&nr=289 41

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GV02U291

17

”Kommunismen är i dag en död ideologi, och den utgör inte längre något hot. De

kommunistiska diktaturerna i Östeuropa har fallit och de kommer aldrig mer att återuppstå.

Kina är fortfarande en diktatur, men man kan knappast kalla den kommunistisk. Även där är

diktaturens dagar förhoppningsvis räknade.”42

Andersson menar också på att kommunistiska

staters brott tillhör allmänbildningen och behöver därför inte belysas extra. Han uttrycker oro

för att staten skriver historia och bedriver en kampanj som endast går ut på att motarbeta

vänsterpartiet. Motionären vill att riksdagen skall rösta om att avveckla Forum för levande

historia.43

Analogikedja: kommunism – död ideologi – tillhör allmänbildningen - Kina – ej

kommunistiskt – kampanj mot vänsterpartiet.

C

Rolf K Nilsson och Lars-Arne Staxäng (m) vill i en motion att Forum för levande historia ska

förutom att uppmärksamma kommunistiska stater som Sovjetunionen, Kina och Kambodja

även uppmärksamma de svenskar som på hemmaplan stött kommunismen. Begreppet brott

mot mänskligheten kopplas till de kommunistiska staterna och man menar att det fanns

svenskar som mer eller mindre öppet ville införa samma idéer i Sverige. De svenska

kommunisterna jämförs med de svenska nazisterna: ”Precis som vi under 1930- och 1940-

talen hade svenskar aktiva på hemmaplan som i lönndom agerade för den nazistiska regimen i

Berlin har vi haft enskilda och organisationer som både öppet och i det dolda gått de

kommunistiska diktaturernas ärenden.” 44

Man nämner att det funnits partier som varit lojala mot Sovjetunionen och Kina och dess

ledare och att det är av stor betydelse att belysa just den svenska kommunismen för

uppdragets trovärdighet.45

Analogikedja: kommunistiska stater – Sovjetunionen, Kina, Kambodja – brott mot

mänskligheten – samma idéer – svenska kommunister – svenska nazister.

42

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GV02Kr240 43

Ibid. 44

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GV02Kr262 45

Ibid.

18

D

Annelie Enochson (kd) jämför i sin motion46

nazism, kommunism och antisemitism. Hon

beskriver kommunism på följande sätt:

Kommunismen är en annan ideologi som skördat många offer. Under kommunistiska diktaturer har, enligt

försiktiga uppskattningar, 100 miljoner människor offrats. Sovjetunionen, Kina och Kambodja är länder som

blev synonymer med utrotning, svält, mord och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Av de

kommunistiska länderna kvarstår framför allt Nordkorea, Kina och Kuba där förtryck fortfarande råder och

människor ännu kastas i fängelse för att de ifrågasätter diktaturen och hävdar sin rätt till mänskliga fri- och

rättigheter.47

Enochson menar även på att enda skillnaden mellan nazistiskt förtryck och kommunistiskt

förtryck är att det förra blivit mycket mer belyst i samhället. Vidare står att kommunism och

demokrati inte är förenliga och det råder allt större okunskap i samhället om kommunismens

brott. Hon skriver också att kommunism och nazism liknar varandra i det att de båda är

antisemitiska. 48

Analogikedja: kommunism – nazism – skördat många offer – ej demokratiska – antisemitiska

– dålig kunskap i samhället.

E

Aleksander Gabelic (s) vill i sin motion att mer historisk fakta finns samlad och tillgänglig för

skolorna. Anledning till det är:

”Men informationen om kommunistiska regimers förtryck och massmord har inte

uppmärksammats på samma föredömliga sätt. I dag när unga människor söker sin identitet

händer det ofta att kommunistiska diktatorer lättvindigt finns tryckta på deras tröjor.”49

Han vill att allmänheten får en bredare kunskap om de avskyvärda brott som begåtts under

t.ex. Stalins, Pol Pots, Mao Zedongs styre.

Analogikedja: kommunistiska regimer – förtryck och massmord – dålig kunskap – brott mot

mänskligheten.

46

En mer eller mindre identisk motion finns lagd ett år senare, på grund av sin likhet med denna tas den inte upp. 47

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GU02Kr287 48

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GU02Kr287 49

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GU02Kr266

19

F

Staffan Danielsson (c) och Roger Tiefensee (c) Menar i sin motion att en paradoxal risk med

att belysa nazismens brott är att kommunismens och Sovjetkommunismens oerhörda brott mot

mänskligheten kommer i skymundan. Vidare menar motionärerna att kommunismen idag är

aktivare än nazismen och därför vore det bättre att fokusera på just kommunismens ideologi

och lära och hur den har lett till förtryck. Texten är ganska omfattande så här redovisas några

begrepp som associeras med kommunismen i motionen: kommunisternas terror, revolutionärt

tillstånd, klasshat, ideologisk förintelsemaskin, röd terror, skräck. I ett stycke får vi en

jämförelse med nazism och fascism:

Det röda våldet är inte mindre destruktivt än det svarta. Som mörk politisk kraft är

klasshatet lika förödande som rashatet. Att kalla sig antifascist och i handling följa exakt

samma mönster som fascisterna betyder bara att göra lögnen till ett vapen och lägga det i

sin arsenal bredvid våldet, hänsynslösheten och människoföraktet.50

Motionen vill mot bakgrund av detta att Forum för levande historia ska få i uppdrag att

upplysa om kommunismens brott.

Analogikedja: kommunism – ideologi – förtryck – terror – fascism och nazism – klasshat.

3.3 Sammanfattande analys av riksdagsdokumenten

När det gäller frågorna till stadsråden och deras svar finns det ett tydligt mönster.

Kommunism beskrivs som en ideologi som står för brott mot mänskligheten, massmord,

förtryck, diktatur och mer. Den likställs på många sätt med nazismen. Skribenterna utrycker

ofta dessa åsikter om kommunismen inför det faktum att svenska ungdomar inte verkar ha den

kunskapen. Huvudanledningen till att man skriver frågor till stadsråden är också för att man

har tagit del av en Demoskopundersökning som visar på ungdomars bristande kunskaper och

vill se till att brott mot mänskligheten i kommunistiska stater belyses mer. Inte i någon av de

skriftliga frågorna finns något positivt med kommunismen, och de saker som skett i dess

namn beskrivs som en naturlig del av dess ideologi, precis som nazismens brott var en del av

sin ideologi.

50

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GT02Kr347

20

Om vi sedan ser till motionerna finns det även där ett väldigt tydligt sätt bland skribenterna att

beskriva kommunismen. Överlag likställs det med nazism, dock inte lika tydligt som i de

skriftliga frågorna. Kommunismen beskrivs ha orsakat oerhörda massmord/folkmord och att

förtryck och terror är en del av dess ideologi. Flera av motionerna pekar ut kommunistiska

diktaturer varav en pekar ut Cuba.

En av motionerna sticker ut väldigt mycket från de andra. Max Anderssons motion om

avvecklandet av Form för levande historia. Motionen skiljer sig inte bara i det att han vill

avveckla istället för att bredda myndighetens uppdrag som många andra vill, det skiljer sig

även i synen på kommunism. Andersson menar på att det är en död ideologi, alltså att den i

princip inte finns längre och därför är det inte vettigt att ge den så stort fokus. Samtidigt

menar han att det brott som begåtts i kommunistiska stater tillhör allmänbildningen och

behöver således inte belysas av en myndighet. Han menar på att Kina inte är kommunistiskt

om än fortfarande en diktatur. Främst riktar sig Anderssons kritik mot att staten skriver

historia och i detta fall bedriver en kampanj mot vänsterpartiet.

Max Anderssons motion skiljer sig som sagt väldigt från övriga motioner och skriftliga

frågor, så pass mycket att motionen får ses som ett undantag. Övriga riksdagsledamöters

beskrivningar och tolkningar av kommunismen är mycket enhetlig, Anderssons motion ger

liten påverkan på den bredare diskursen. Gnager den lite i kanten möjligen men de

beskrivningar han gör av kommunism står väldigt ensamma.

Det finns enligt denna studie en övergripande diskurs hos riksdagsledamöter och statsråd som

dikterar med vad som kommunism skall associeras med:

Sammanfattande analogikedja: kommunism – en ideologi – folkmord/massmord – diktatur

och förtryck – brott mot mänskligheten – nazism.

4. Läromedelsanalys

4.1 Forum A plus

Forum är utgiven 2006 det är första upplagan. Boken lyfter fram att de undervisningsmål som

finns i kursplanen är ”lite luddiga” och därför finns det ett ganska stort friutrymme för vad

som ska tas upp. I inledningen förklaras jordens samhällen som båtar där den svenska båten

har ett demokratiskt styrelsesätt. Vidare förklaras studiet av samhällskunskap vara viktigt för

21

att vi ska kunna fungera som demokratiska medborgare. Bokens författare menar att boken

har en tydlig struktur och den är indelad i fyra block som i sin tur är uppdelade i fyra kapitel

som utgår från olika perspektiv: grunderna, individen, Sverige och världen.51

4.1.1 Avsnitt om ideologier

I avsnittet om ideologier finner vi ett avsnitt med underrubriken socialism. Där beskriver

boken kortfattat framväxten av arbetarrörelsen och socialismen. De som förespråkade

socialismen ville till en början se en revolution som skulle leda till det kommunistiska

klasslösa samhället.52

Proletariatets diktatur beskrivs som när arbetarna tar makten.

Men i efterhand delades socialismen upp i två delar, kommunismen som ville göra revolution

och socialdemokratin som ville göra reformer. I en faktaruta kan vi läsa att: ”Marx och Engels

skrev Det kommunistiska manifestet som kom att bli kommunisternas viktigaste skrift

tillsammans med Marx Kapitalet.”53

Ovan texten finns tre stora bilder (i förhållande till texten). Den ena föreställer Fidel Castro,

den andra maoister och den tredje föreställer svenska demonstranter. En kort text till bilderna

lyder: ”Socialism i tre länder: revolutionen på Kuba, Maos lilla röda i Kina och

demonstrationer i Sverige”.54

Ytterligare en bild på samma sida beskriver socialismens olika

förgreningar där kommunismen är en och dess innehåll beskrivs som: ”Revolution, krossa det

kapitalistiska samhället, statligt ägande”55

.

På nästa sida kan vi under rubriken Andra politiska ideologier läsa att anarkismen och

syndikalismen har en hel del gemensamt med kommunism. Vidare på följande sida finns ett

avsnitt betitlat Vänster och höger där boken i ett antal bilder ställer upp olika ideologier

längs med olika skalor. I en bild ses exempelvis nyliberalismen som kommunismens

motpol.56

I en annan som lägger upp olika ideologier och placerar dem på en vänster/höger

51

Brolin, Nohagen. 2006. S. 6-13 52

Ibid. S. 291 53

Ibid. S. 290 54

Ibid. S. 290-291 55

Ibid. S. 291 56

Ibid. S. 295

22

skala och som i skalan anger om de är demokratiska eller inte, kan man se att kommunism

hamnar delvis utanför demokrati ”zonen” men till största del är inom den.57

Analogikedja: Socialism – ideologi - förgreningar – kommunism – revolution – delvis

odemokratisk – Cuba och Kina – socialistiska.

4.1.2 Avsnitt om internationell politik

I bokens kapitel benämnt Politik i världen används ordet kommunism en gång. I en

förklaring till varför det finns så många stater säger boken att det bland annat beror på

kommunismens fall i Östeuropa.58

I övrigt nämns inte ordet kommunism i någon form.

Vid ett tillfälle nämns USA:s handelsblockad med Cuba, syftet med den var att få Fidel

Castro att avgå men det har inte lyckats. Bredvid det korta stycket finns en bild med Castro

som håller tal med en Che Guevara affisch i bakgrunden, men kommunism nämns inte, inte

heller något utförligare om Cuba.59

Nordkorea nämns också i förbifarten som ett land som tros

ha massförstörelsevapen, på samma sida finns en bild på Kim Jong Il, men inget mer sägs om

Nordkorea eller om dess styrelseskick.60

Analogikedja: kommunismen – föll i Östeuropa

4.1.3 Generell översikt

I kapitlet om Ekonomins grunder nämner boken planekonomin, att det är en del av den

socialistiska ideologin som formulerades av Karl Marx och att den prövades i Sovjetunionen.

Planekonomin står för gemensamt ägande och politisk styrning av ekonomin.61

I ett avsnitt som behandlar Makt och politik finner vi i underrubriken Diktatur att: I dagens

värld finns det många partidiktaturer kvar, till exempel i Nordkorea och Kina.”62

På

nästliggande sida när boken börjat diskutera totalitära diktaturers angiverisystem nämns det

57

Brolin, Nohagen. 2006. S. 294 58

Ibid. S. 360 59

Ibid. S. 370 60

Ibid. S. 374 61

Ibid. S. 143 62

Ibid. S.267

23

kommunistiska Sovjetunionen som ett land där det var vanligt förekommande. Nazityskland

nämns efter som ett annat exempel.63

Några sidor fram finner vi en karta som delar världen in i tre färger, de som är demokratiska,

de som är delvis demokratisk och de som är ickedemokratiska. Kina och Vietnam pekas ut

som icke demokratiska medan Cuba enligt boken är delvis demokratiskt.64

På följande sida

under rubriken Demokrati utan mänskliga rättigheter – en omöjlig kombination står

följande: Under 1900-talet kallade sig många kommunistiska länder för folkdemokratier. De

levde inte upp till kraven på mänskliga rättigheter och var i praktiken partidiktaturer som

förföljde oliktänkande och censurerade medierna.65

Enligt boken ansåg dock dessa länder att

de var mer demokratiska än västerländska demokratier eftersom de hade ekonomisk

demokrati.

Längre fram under rubriken Demokratins fiender beskrivs det att Karl Marx skrev i Det

kommunistiska manifestet att revolution skulle genomföras med våld och att människor

kunde offras för samhällets bästa. Dessa tankar om kollektivism och den egna gruppens

överlägsenhet likställs i boken med fascism, nazism, kristna högergrupper och judiska

bosättare, både i text och i bilder ovan texten.66

I de gamla kommunistdiktaturerna var man

villig att offra enskilda individer för kollektivets bästa konstateras på samma sida.

Analogikedja: Partidiktatur – Kina och Nordkorea – totalitär kommunistisk diktatur –

Sovjetunionen – kommunistiska folkdemokratier – ej mänskliga rättigheter – angiveri

kollektivism.

4.1.4 Sammanfattning

Läser man bokens olika kapitel för sig ges olika bilder av hur man ska definiera kommunism

och vilka stater som var/är kommunistiska. I ideologiavsnittet antyds det i en bild (som inte är

helt lättolkad) att kommunismen ligger delvis bortom de demokratiska ideologierna men att

den samtidigt är en demokratisk ideologi. I övrigt är boken beskrivande när den tar upp

socialism och Karl Marx, i ett annat avsnitt om ekonomi är boken också beskrivande gällande

63

Brolin, Nohagen. 2006. S. 269 64

Ibid. S. 273 65

Ibid. S. 274-275 66

Ibid. S. 278-279

24

Marx och planekonomi men i ett kapitel om demokrati och diktatur sammankopplas Marx

verk med totalitära diktatoriska ideologier.

I vissa avsnitt var Sovjetunionen socialistiskt men tydligast beskrivs det som kommunistiskt.

Kina och Nordkorea beskrivs inte som kommunistiska men som diktaturer. Cuba beskrivs

som (endast i en bild) socialistiskt och i en annan bild av en karta kan vi se att det är ”delvis

demokratiskt”. Läses hela boken blir kontentan att kommunism är en totalitär ideologi och att

många diktaturer varit kommunistiska. Men Kina, Nordkorea och Cuba är inte kommunistiska

och Cuba är delvis demokratiskt jämfört med Kina och Nordkorea som är diktaturer.

Sammanfattande analogikedja: Kommunism – finns i totalitära diktaturer – Sovjetunionen –

Kina Nordkorea – ej kommunistiska – Cuba – delvis demokratiskt.

4.2 Millennium A-B-C

Millennium är utgiven 2007, det är fjärde upplagan. Författarna säger att Millennium är ett

heltäckande läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan och komvux. Boken är

anpassad efter A, B och C kursen. Boken är strukturerad i fyra block som börjar med

individen och sedan rör sig utåt mot bredare samhällsfrågor.67


I kapitlet som handlar om ideologier under underrubriken socialism skrivs det att

motståndarna till en revisionistisk socialism kallade sig för kommunisterna och menade att en

proletär revolution var nödvändig för att nå målen med ett klasslöst samhälle.68

På nästa sida

beskrivs kommunism som en egen ideologi (med egen rubrik). Kommunismens

förgrundsfigurer är Marx och Engels. Vidare beskrivs marxistisk teori med bland annat

begrepp som proletär och mervärde. I slutet av avsnittet kan vi läsa: ”Den revolutionära

socialism som Marx beskrev omformades i vis mån av bl.a. Lenin och kom att bli den enda

tillåtna i det forna Sovjetunionen.”69

67

Palmquist, Widberg. Förord 68

Ibid. S. 2007. S. 241 69

Ibid. S. 242

25

På samma sida kan vi läsa att anarkisterna delvis sympatiserar med kommunisterna. Efter

kommunism och anarkism kommer ett avsnitt som beskriver Icke-demokratiska rörelser där

fascism och nazism tas upp. Med rubriksättning särskiljer man alltså mellan kommunism och

icke-demokratiska rörelser.

Analogikedja: socialism – proletär revolution – Lenin – kommunister.


Under rubriken Kalla krigets doktriner beskrivs USA:s antikommunistiska politik. USA och

Kina ansågs som motståndare och man skulle förhindra att kommunismen spreds med alla

tänkbara medel. USA:s roll beskrivs som ”världspolis mot kommunismen” och boken

beskriver Brezjnevs doktrin att de socialistiska länder som vill övergå till ett kapitalistiskt

system kommer att vara ett problem för alla andra socialistiska länder.70

Kapitlet handlar om

de två supermakternas åsikter om varandra. Vidare följer långa avsnitt om olika aspekter av

internationell politik. Avsnitten varvas med exempel från hur det såg ut under kalla kriget.

Cubakrisen och Vietnamkriget nämns men bara i förbifarten och inget om dessa staters

styrelsekick eller ideologi. Ett exempel finns där boken menar att det var på ideologisk grund

som Carl Bildt ville dra in biståndet till Vietnam om de inte började demokratisera sig, och

gjorde så gällande Cuba.71

Kina nämns flera gånger i förbifarten, utan någon koppling till kommunism eller

styrelsestruktur. Endast en gång kan vi i texten till en liten bild läsa att Kinas president ville ta

bort olämpligt material från internet och göra det till en ”plattform för kommunistpartiets

dogmer”.72

Begreppet kommunism används frekvent i kapitlet om internationell politik men endast i

relation till USA:s utrikespolitiska agerande under 1900-talet. Sovjetunionen pekas av USA ut

som kommunistiskt. Cuba och Vietnam pekas ut av Carl Bildt som odemokratiska och det

nämns att Kina har ett styrande kommunistparti.

Analogikedja: kalla kriget – USA – antikommunism – Sovjetunionen – Kina – kommunistiskt

parti.

70

Palmquist, Widberg. 2007. S. 440 71

Ibid. S. 454 72

Ibid. S. 456

26


Som en inledning till ett avsnitt om de svenska riksdagspartierna görs en kort genomgång av

de tre stora politiska ideologierna (liberalism, konservatism och socialism). Här nämns att

socialismen splittrades i en reformistisk och en kommunistisk gren. Den reformistiska tog

avstånd från den kommunistiska gällande införandet av ett proletariatets diktatur.73

På en bild några sidor längre fram finner vi en karta som delar in världen i tre färger: fullt

utvecklade demokratier, länder med politiska friheter och mänskliga rättigheter och länder

med inga eller obetydliga demokratiska inslag. Cuba, Vietnam och Kina hamnar i den sista

kategorin.74

I en beskrivning av planekonomi finner vi följande citat: ”Fungerande exempel på

planekonomier är svårt att hitta efter sovjetunionens fall och den ekonomiska liberaliseringen

av Kina. Nordkorea och Kuba är möjligen några exempel på länder som har planekonomi.”75

Marx beskrivs också som planekonomins främsta företrädare.

Sovjetunionens sammanbrott ägnas ett kapitel åt.76

Där beskrivs olika händelser så som

upproret i Polen, Gorbatjovs glasnost, berlinmurens fall med mera. Kapitlet är väldigt

beskrivande i sin natur men samlat kan man utläsa av beskrivning av Sovjetunionen att: det

var en kommunistisk diktatur, vars motsats är frihet och demokrati.77

I bokens fördjupningsdel finns ett avsnitt som tar upp ekonomisk teori och politik mer

genomgående än tidigare i boken. Här finns bland annat en längre beskrivning av Karl Marx

och hans teorier. Inget om kommunism nämns.78

På andra sidan som beskrivningen av Marx

och hans teori finns finner vi det en bild på Cubanska ungdomar som klätt ut sig till Fidel

Castro och Che Guevara. Texten till bilden lyder: ”Kuba är ett av få marxistiska länder idag,

och har kvar samma ledning som vid revolutionen 1959. Revolutionen var inte marxistisk i

73


Ibid. S.14 75

Ibid. S. 100 76

Ibid. S. 168-174 77

Ibid. S. 172 78

Ibid. S. 367-368

27

sig, men landet fick ett mer och mer marxistiskt styre eftersom det var tvunget att söka stöd

hos Sovjet, när det utsattes för bojkott av USA.”79

Här pekas Cuba ut som marxistiskt, och som att det mer eller mindre tvingades av USA att bli

det.

Analogikedja: Sovjetunionen – kommunistisk diktatur – odemokratiska – Kina, Vietnam,

Cuba – marxistisk


Ser man till avsnittet som handlar om ideologier får man ingen indikation att kommunism

skulle vara odemokratiskt, på ett ställe nämns proletariatets diktatur men inte vad det innebär.

Men om man läser in sig på de stater som är kommunistiska beskrivs samtliga som diktaturer.

Vietnams politiska tillhörighet är osäker och Cuba benämns som marxistiskt och har

planekonomi.

Sovjetunionen beskrivs tydligt som en kommunistisk diktatur. I och med att boken har mer

eller mindre samma avsnitt förekommande två gånger då andra gången ska vara

fördjupningsdelen kan utvecklandet av begreppen kännas något förvirrande om man läser allt

i sträck.

Sammanfattande analogikedja: socialism – Lenin – kommunism – Sovjetunionen – diktatur –

Cuba – marxistisk planekonomi.

4.3 Z-futura A+B

Z-futura är utgiven 2008 och är tredje upplagan. Boken riktar sig mot gymnasieskolan och

komvux. Denna bok som går under namnet A+B är avsedd för den samhällsvetenskapliga

inriktningen på SP.80

Boken delas in i sex block där varje block är tänkt att vara en delkurs.

Bokens struktur sägs vara i enlighet med kursplanerna.81

79


Samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet 81

Bengtsson 2008. Förord

28


I kapitlet som handlar om ideologier finner vi underrubriken Somliga socialister

förespråkade revolution. Där nämns att Marx och Engels och den vetenskapliga

socialismen, kommunistiska manifestet nämns och begrepp som proletär och proletariatets

diktatur förklaras med arbetare och arbetarnas envälde. Samhället skulle förändras genom

revolution enligt Marx. Om det kommunistiska samhället kan vi läsa: ”Denna framtidsdröm

döptes senare av Lenin, den ryska revolutionens ledare till det kommunistiska samhället.”82

Vidare på samma sida beskrivs revisionisterna och hur de ville förändra samhället genom

reformer istället, och mot dem stod de som var inspirerade av en leninistisk revolution dvs.

kommunister.83

På nästa sida nämns anarkismen och syndikalismen som något som står i

konkurrens med marxismen och att de har få likheter.

Analogikedja: socialism – Marx – Lenin – kommunistiska samhället – ej anarkism.


Inget specifikt nämns om kommunism eller kommunistiska stater i avsnittet om internationell

politik. Något längre fram under rubriken Staterna – de viktigaste aktörerna nämns

Sovjetunionen en gång som ett exempel på en stor stat som splittrats till en rad mindre

stater.84

Men det är allt som nämns.

Analogikedja: Sovjetunionen – splittrades


I ett kort kapitel om ideologier som funkar som introduktion till de svenska riksdagspartierna

finns en halvsida stor bild med kvinnor i militärutstyrsel som marscherar. Till bilden kan vi

läsa texten:

82

Bengtsson 2008. S. 277 83

Ibid. S. 277 84

Ibid. S. 203-204

29

”Rött är socialismens färg! Detta färgstarka foto togs i Kinas huvudstad Beijing och visar en

grupp disciplinerade deltagare i en av många parader hösten 1999. Då firade nämligen det

enda tillåtna partiet i Kina – dvs kommunistpartiet – att man suttit vid makten i 50 år.”85

Lite längre fram kan vi se vilka kopplingar till ideologier de svenska riksdagspartierna har.

Marxism-leninismen beskrivs som sprungen ur socialismen.86

I avsnittet betitlat Ekonomi – de grundläggande begreppen finns en fakta ruta som jämför

planekonomi med marknadsekonomi. Planekonomin beskrivs som socialistiskt, att det är

politikerna som styr vad som produceras. Lite längre ner står: ”Men under kommunismens

epok på 1900-tlaet (den gick i graven 1989-1990) tillämpades ändå i huvudsak socialistisk

planekonomi i många länder – främst i Kina, Sovjetunionen och staterna i Östeuropa.”87

Och

under det stycket kan vi läsa att idag finns det inga socialistiska planekonomier kvar, förutom

kanske Cuba och Nordkorea. Kapitlet avslutas med ett stycke som talar om att det i slutet av

1980-talet fanns många socialistiska planekonomier (Kina Cuba, Sovjetunionen och flertalet

av staterna i Östeuropa) men i och med kommunismens sammanbrott så började staterna ”en

övergång från socialism till kapitalism och från planekonomi till marknadsekonomi”.88

Ett kapitel ägnar sig helt åt kalla kriget. Inledningsvis kan vi läsa att andra världskriget i

Europa främst utkämpades mellan det nazistiska Tyskland och det kommunistiska Sovjet.89

Lite längre fram står det: ”Det var kommunistisk planekonomi och proletariatets diktatur på

den ena sidan mot kapitalistisk marknadsekonomi och västerländsk demokrati på den

andra.”90

Men på nästa sida får vi veta att det var socialistiska planekonomier och socialism

som rådde i de länder med planekonomi. Kina beskrivs inte som en del av dessa länder utan

som ett u-land.91

I en beskrivning av kalla krigets allianser står det att Sovjetunionen strävade efter att se till

att länder i Östeuropa fick vänligt sinnade regeringar som dominerades av kommunistpartiet.

Detta genomfördes bland annat genom förföljelse av oppositionella.92

Något längre fram när

boken diskuterar kärnvapen och rustningskontroll benämns Kim Jong Il som Nordkoreas

85

Bengtsson. 2008. S. 50 86

Ibid. S. 53 87

Ibid. S. 125 88

Ibid. S. 126 89

Ibid. S. 396 90

Ibid. S. 397 91

Ibid. S. 398 92

Ibid. S. 399

30

kommunistiska diktator. Det sovjetiska kommunistpartiet nämns också flera gånger som en

aktiv part i det kalla kriget och Vietnamkriget nämns i förbifarten.93

Analogikedja: Kina – kommunistisk diktatur – u-land - socialism – samma som kommunism

– planekonomi – Cuba och Nordkorea – Sovjetunionen – kommunistisk planekonomi och

proletariatets diktatur – vs kapitalistisk marknadsekonomi och västerländsk demokrati.


Helt beroende på var man läser i boken ges olika uppfattningar om ideologiska begrepp.

Undersöker man planekonomi märker man att det inte är någon skillnad på socialism och

kommunism. Studerar man avsnittet om ideologier ser man att kommunism är Lenins tolkning

av socialism. Kina och Nordkorea är kommunistiska diktaturer medan Cuba är både en

socialistisk och en kommunistisk planekonomi, Vietnams ekonomiska och politiska system

definieras inte. Det är i text en väldigt omfattande bok men överlag skrivs det väldigt lite om

kommunism och kommunistiska stater, även i kapitel som handlar om kalla kriget.

Sammanfattande analogikedja: socialism – Lenin – kommunism - Sovjetunionen, Kina,

Nordkorea – kommunistiska diktaturer – Cuba – planekonomi.

4.4 Reflex A-kurs plus

Reflex är utgiven 2004, det är fjärde upplagan. Boken riktar sig till dem som läser A-kursen i

samhällskunskap på gymnasiet eller på komvux. Författarna skriver att boken kan läsas från

pärm till pärm eller användas som uppslagsverk.94


Avsnittet om ideologier finns som underrubrik i ett kapitel betitlat Demokrati och diktatur,

vi kan redan på första sidan lära oss genom bild och text att Nordkorea är ett av världens mest

diktatoriska länder.95

Lite längre fram går att läsa att Ryssland och andra före detta

93

Bengtsson. 2008. S. 403-405 94

Almgren, Höjelid, Nilsson 2004. Förord 95

Ibid. S. 66

31

kommuniststyrda diktaturer i öst nu ligger i en gråzon mellan demokrati och diktatur. De har

fortfarande brister gällande mänskliga rättigeter.96

Vidare i ett avsnitt med underrubriken vad är diktatur tar boken återigen upp Nordkorea

med både text och bild. Landet beskrivs som extrem diktatur och det fördöms mer eller

mindre av bokens författare.97

Längre fram under samma huvudrubrik nämns Kina som ett

land som bryter mot de mänskliga rättigheterna Östtyska Stasi tas också upp när boken

diskuterar brott mot mänskliga rättigheter.98

Sedan kommer vi till de politiska ideologierna och här får vi reda på att socialism ibland

kallas för marxism då Karl Marx var en av de främsta tänkarna bakom ideologin. Efter det

beskrivs delningen mellan socialdemokrati och kommunism där de senare inte drog sig för att

använda väpnad revolt. Dock finns knappt kommunism idag enligt boken: ”Den splittringen

finns kvar än idag, men sedan det kommunistiska systemet föll i Sovjetunionen och övriga

Östeuropa 1989 är den kommunistiska formen av socialismen endast en vindpust.”99

Analogikedja: kommunism – väpnad revolution – Sovjetunionen – försvunnit – Kina – brott

mot mänskliga rättigheter – Nordkorea – hårdförd diktatur.


Kapitlet som behandlar internationell politik heter Statsskick i andra länder.

Kommunismens fall nämns kortfattat i sammanhanget att de stater som var kommunistiska

numer ofta har presidentstyre. Kommunismens fall nämns igen när boken förklarar

Tjeckoslovakiens delning.100

Längre fram beskrivs olika partisystem och enpartisystem

förklaras så här: ”Enpartisystem finns idag framförallt i många u-länder och i de kvarvarande

kommuniststyrda staterna Kina, Nordkorea och Cuba.101

På samma sida beskriver boken först

hur många partier går mot mitten då efter kommunismens fall det kommunistiska alternativet i

princip försvunnit, sedan sägs att i princip alla länder i världen tillämpas allmän rösträtt men

96

Almgren, Höjelid, Nilsson. 2004. S. 73 97

Ibid. S. 76 98

Ibid. S. 78 99

Ibid. S. 81 100

Ibid. S. 152-153 101

Ibid. S. 157-158

32

att i de gamla kommunistiska staterna var det bara till för att legitimera makten och så är det

fortfarande i Nordkorea.102

Analogikedja: Kommunismens fall – stora politiska förändringar i Europa – kommunistiska

stater – Kina, Cuba, Nordkorea.


I ett kapitel som handlar om massmedierna och verkligheten finns en bild på en gammal

kinesisk propagandaaffisch som föreställer barn med Maos lilla röda och Mao i bakgrunden.

Texten till bilden är: ”Personkult är ett viktigt inslag i all politisk propaganda. I

kommunistiska diktaturer tar det sig ofta uttryck i hjältedyrkan. Bilden som är från Kina visar

den tidigare partiledaren Mao Zedong.”103

Kapitlet samhällets ekonomi beskrivs planekonomi som ett alternativ till marknadsekonomi

som dök upp i Ryssland sedan kommunisterna tagit makten där. Systemet byggde på Karl

Marx idéer och det spred sig med kommunismen till Östeuropa och andra delar av världen.104

Men idag finns det bara kvar i ett fåtal länder, bland annat Nordkorea. Sedan beskrivs vilka

problem planekonomi medförde i de kommunistiska länderna. Avsnittet avslutas med följande

mening: ”En öppen debatt om missförhållanden i det ekonomiska systemet förekom inte

eftersom de kommuniststyrda länderna var diktaturer.”105

Begreppet kommunism i någon form förekommer rätt mycket igenom hela boken men oftast

som en slags epokindelningsangivelse t.ex. ”efter kommunismens fall”.

Analogikedja: Kina – kommunistisk diktatur – planekonomi – kommunistiska länder –

Nordkorea – diktatur.


Boken är tydlig med att Nordkorea är en kommunistisk diktatur och att det är viktigt att

påpeka det. Trots att det är ett litet land förekommer det på totalt tre bilder och i många olika

102

Almgren, Höjelid, Nilsson. 2004. S. 158 103

Ibid. S. 46 104

Ibid. S. 251 105

Ibid. S. 252

33

textstycken. Kommunismen beskrivs med negativa ordalag, samtidigt som en nästan

försvunnen ideologi. Cuba och Kina sägs också vara kommunistiska stater, Kina sägs vara en

diktatur men det nämns inte om Cuba. Dock får man anta det om man ser till hur

kommunistiska stater beskrivs överlag i boken. Det råder ingen förvirring gällande

ideologiska begrepp utan det hålls simpelt, socialismen utvecklades i två grenar, en

socialdemokratisk och en kommunistisk.

Noterbart är att boken över huvud taget inte talar om kalla kriget. Flera gånger nämns

kommunismens sammanbrott och flera gånger nämns Sovjetunionen, men inte kalla kriget

eller någon av dess konflikter. Det nämns kort att det har skett kriser mellan USA och

Sovjetunionen men inget mer än så. Vietnam nämns inte alls i boken.

Sammanfattande analogikedja: socialism – kommunism – Kina, Cuba, Nordkorea - diktaturer

– forna Sovjetunionen och Öststaterna – kommunismen i praktiken borta.

4.5 Jämförande analys av läromedlen

Det finns både stora likheter och olikheter mellan de studerade läromedlen. De centrala

likheterna är att före detta Sovjetunionen benämns som kommunistiskt och alla böcker

beskriver Sovjet på ett eller annat sätt som en diktatur. Karl Marx ses som grundaren eller den

mest inflytelserika personen bakom socialismen. En av böckerna (Forum) pekar ut Marx teori

som direkta grunden för ett totalitärt system, fast i ett annat avsnitt beskrivs ideologin i en bild

som delvis demokratiskt. I de andra tre böckerna behandlas Marx teori på ett annorlunda sätt,

kortfattat: Marx grundar socialismen och sedan kom en gren av den att kallas för

kommunismen. Lenin ses som frontfigur för den inriktningen. Överlag är beskrivningen av

kommunism på ideologidelen i böckerna kortfattad och man drar sig för att beskriva det i

termer av diktatur och förtryck. Ordet proletariatets diktatur förekommer men det förklaras

inte, förutom i en bok (Z-futura) och då med – arbetarnas envälde. Böckerna väljer att

särskilja kommunismen från icke-demokratiska ideologier genom rubriksättning. I Forum

likställs Marx teori med fascism på ett ställe men återigen kan man finna ett annat avsnitt där

boken särskiljer de båda. Men överlag är böckernas avsnitt om ideologier väldigt lika

varandra i deras beskrivning av kommunism, inga tydliga värderingar finns eller kopplingar

till diktatur eller totalitarism.

34

Alla böcker tar upp planekonomi, alla utom en (Z-futura) kopplar systemet till Marx teorier.

Böckerna skiljer sig mycket med vilken politisk definition de vill sammankoppla den

planekonomiska teorin. Det definieras som ett socialistiskt system, kommunistiskt system

eller båda begreppen i följd på varandra beroende på vilken av böckerna som studeras. Vi får

i samtliga böckers fall exempel på där planekonomi funnits och vart det fortfarande finns och

där pekas kommunistiska stater ut. Trots skillnaderna mellan böckerna kring till vilken

politisk grund man ska koppla planekonomi är avsnitten om planekonomi relativt lika i tre av

böckerna, Reflex sticker ut något genom att man beskriver konsekvenser av systemet kopplat

till Sovjetunionen (långa köer till affären osv.)

Nordkorea beskrivs som en diktatur i alla böcker, som kommunistiskt i tre (ej i Forum). I

Reflex tar man nitiskt upp flera gånger vilken extrem diktatur Nordkorea är i övriga böckers

nämns det bara i förbifarten.

Den sista aspekten där böckerna liknar varandra är hur man väljer att beskriva Kina. Alla

böcker beskriver Kina (om man letar lite) som en diktatur, i alla utom en (Forum) är det en

kommunistisk diktatur. Kina ges i förhållande till andra stater relativt stort utrymme i texterna

och i många bilder i olika avsnitt är motiven ”kinesiska”.

Ser man till olikheterna i böckerna är några centrala. När det gäller kalla kriget tas det upp

med varierande utrymme i böckerna, noterbart är att Reflex inte tar upp det alls, trots att

Sovjetunionen förekommer frekvent i boken. Millennium och Z-futura ägnar hela kapitel åt

det. Trots det beskrivs Vietnam(kriget) och Cuba(krisen) extremt lite i alla böcker.

Just Cuba och Vietnam beskrivs på väldigt olika sätt i väldigt olika omfång i böckerna. En

bok (Reflex) pekar ut Cuba som en kommunistisk diktatur, en bok (Z-futura) menar att Cuba

har socialistisk eller kommunistisk planekonomi (beroende på vilken sida du läser) men

landet beskrivs inte direkt som en diktatur. Det går genom association att komma fram till att

Cuba är en diktatur, det sätts likhetstecken bl.a. mellan Cuba och Nordkorea. En bok

(Millennium) beskriver Cuba som marxistiskt och en bok (Forum) beskriver Cuba som

socialistiskt. Intressantast här är att två av böckerna har kartor där de sätter färg på

demokratiska respektive odemokratiska stater. I Forum beskrivs Cuba som ”delvis

demokratiskt” medan i Millennium har Cuba ”obetydliga demokratiska inslag”.

Vietnam pekas ut i två av böckerna (Millennium Z-futura) som odemokratiskt, men i övrigt

finns det extremt lite att läsa om Vietnam i samtliga böcker, även de som tar upp kalla kriget

35

och som nämner Vietnamkriget. I Millennium pekas Vietnam ut som en kommunistisk

diktatur medan i de andra är det antingen en diktatur eller så tas det inte upp alls.

Samtliga böcker pratar om Sovjetunionen som en kommunistisk diktatur men endast i Reflex

skrivs det om vilka illdåd som begicks och då nämns förföljande av oliktänkande. Gulag eller

massutrensningar nämns inte i någon bok. Samma sak när det gäller Kina, Reflex tar också

upp hur Kina bryter mot mänskliga fri- och rättigheter då gällande deras osäkra rättsystem.

Men det skrivs inget om utrensningar eller brott mot mänskligheten i någon bok. Få

kommunistiska ledare nämns i text, dock förekommer de ibland i bilder, Castro är något av en

bildfavorit han beskrivs aldrig som en diktator utan som Cubas ledare.

Kommunismens ursprung i Marx idéer och beskrivningen av staten Sovjetunionen som en

kommunistisk diktatur är en diskurs som samtliga böcker är en del av. Sedan varierar det rätt

mycket i böckernas diskursiva hållning till begreppet kommunism och vilka stater som är

kommunistiska. En annan gemensam diskurs ligger i vad man inte nämner exempelvis Gulag

eller andra brott mot mänskligheten i kommunistiska stater. Här under följer en

sammanfattande diskursbeskrivning, den kan betecknas som stark i det att den beskriver ett

gemensamt innehåll för alla böckerna. Men allt som inte beskrivs på samma sätt i alla böcker

är uteslutet. Det är alltså en sammanfattande presentation av böckernas gemensamma diskurs.

Sammanfattande analogikedja: Marx – socialism – Lenin – kommunism – Sovjetunionen –

kommunistisk diktatur

5. Jämförande analys av riksdagsdokumenten och läromedlen

Det finns en tydlig diskurs bakom hur statsråd och riksdagsledamöter anser att kommunism

skall tolkas. Inte lika tydlig bland läromedlen, men de har några saker gemensamt. Först pekas

Sovjetunionen ut av båda som en kommunistisk diktatur, i riksdagsdokumenten kan vi hitta

begreppet Sovjetkommunismen ett flertal gånger medan i läromedlen kopplar man samman

kommunism med Lenin och sen vidare med Sovjetunionen under kalla kriget. Att det är/var

en diktatur är i båda fallen tydligt. Men vi kan direkt se en skillnad i vilken betydelse som

tillskrivs den kommunistiska diktaturen i Sovjetunionen, i riksdagsdokumenten är det centrala

att beskriva vilken terrorregim det var och hur många liv den har på sitt samvete. I läromedlen

nämns väldigt lite om konsekvenserna av regimen för folket. Att det var en diktatur är klart, i

något fall skrivs det om dess förföljande av oliktänkande men saker som massmord och Gulag

36

nämns inte. Sovjetunionen förekommer oftast när läromedlen ska beskriva kalla kriget och

dess kriser och då som en aktör precis som USA. De båda skiljer sig alltså vad de tar fram

som centralt med den kommunistiska diktaturen i Sovjetunionen.

Ser vi till när kommunism definieras som en ideologi beskrivs det i riksdagsdokumenten att

det är själva ideologin som ligger bakom alla folkmord och terror, det är alltså en del av dess

kärna. Medan i läromedlen talas det mycket mer om dess ursprung ur socialismen, om Karl

Marx, och även om proletariatets diktatur nämns förklaras det aldrig riktigt. När kommunism

beskrivs som en ideologi pekas den aldrig riktigt ut som odemokratisk i läromedlen och den

associeras inte med nazism och fascism. I mer eller mindre samtliga riksdagsdokument

likställs kommunismen med nazismen, många riksdagsledamöter och statsråd menar att inte

bara konsekvenserna av ideologierna är lika utan även själva innehållet i dem t.ex.

antisemitism. Begreppet socialism används aldrig i riksdagsdokumenten medan det

förekommer ofta i läromedlen, ibland används det istället för kommunism och ibland sätts det

likhetstecken mellan de båda.

Gällande andra kommunistiska stater förekommer det inte många hänvisningar i

riksdagsdokumenten, Sovjetunionen är kärnan för dess kritik men Kina och Nordkorea

nämns. Vissa ledare för andra länder t.ex. Kambodja tas upp och en gång nämns Cuba.

Läromedlen talar om andra kommunistiska stater än Sovjetunionen men med väldig variation.

Kina är en diktatur är alla överense om men en av böckerna (Forum) benämner inte staten

som kommunistisk, Nordkorea beskrivs som en diktatur men inte alltid som en kommunistisk

sådan. Störst skillnad finns i hur man beskriver Cuba, landet är antingen socialistiskt,

marxistiskt eller kommunistiskt, i ett av läromedlen (Forum) delvis demokratiskt också. Den

största skillnaden i jämförelsen med riksdagsdokumenten är att Kambodja eller vad som

skedde där under dess kommunistiska regim nämns i princip inget alls i läromedlen.

Även om vi finner vissa likheter är innehållet i läromedlen och riksdagsdokumenten i stort

olikt. Vi får två generellt sett olika definitioner av innehållet i begreppet kommunism. I

riksdagsdokumenten är det unisont väldigt mycket värdeladdade negativa ord som kopplas till

kommunism medan läromedlen dels, inte ger ett enat helhetsintryck och dels är det väldigt lite

värdeord som kopplas till kommunism. Att Sovjetunionen var kommunistiskt och att det var

en diktatur är båda överens om.

37

6. Slutsatser

Det finns enligt denna studie, under perioden 2005-2007, en tydlig diskurs för hur

kommunism definieras hos riksdagsledamöter och statsråd. Den diskursen kopplar ord och

begrepp som: nazism, folkmord, diktatur, Sovjetunionen och terror med begreppet

kommunism. Vidare finns det en diskurs i läromedel i samhällskunskap utgivna 2004-2008

där kommunism kopplas samman med socialism och Karl Marx och en till där det kopplas

samman med Sovjetunionen och diktatur, men dessa två kompletterar inte varandra. Många

skillnader finns i läromedlens framställning om och diskussion kring begreppet kommunism

och kommunistiska stater. En likhet mellan läromedlen och riksdagsdokumentens innehåll är

att båda kopplar kommunism till diktatur när man pratar om Sovjetunionen, i övrigt finns det

inte några direkta likheter. Skillnaderna är främst att riksdagsledamöterna och statsråden

kopplar kommunism med nazism och har generellt väldigt värdeladdade beskrivningar av

begreppet, Gulag nämns väldigt ofta. Medan i läromedlen görs ingen koppling mellan nazism

och kommunism, väldigt få värdeladdade ord används (diktatur i princip det enda) och Gulag

nämns inte alls.

Slutsatserna av detta blir att hos svenska politiker råder en språklig diskurs som definierar

kommunism på ett specifikt sätt. Denna diskurs får ses som starkt påverkande då nästan alla i

undersökningen valde att definiera kommunism efter termer dominerande i diskursen. I

samhällskunskapsläroböcker finns det också en diskurs för hur kommunism beskrivs och vad

det kopplas till men den är inte lika tydlig/stark. Läromedlen skiftar mycket mer i sitt innehåll

än riksdagsdokumenten vilket gör att de inte ger ett lika starkt diskursivt helhetsintryck. Om

man försöker samföra diskurserna för läromedlen och riksdagsledamöterna och statsråden blir

kärnan att: kommunism fanns i Sovjetunionen som var en diktatur.

7. Diskussion

Inledningsvis bör en aspekt som påverkar resultatet diskuteras. För det första är syftet med de

två källorna som granskas här ganska olika. Riksdagsdokumenten som analyserats uttrycker

politiska åsikter och dess innehåll ska vara väldigt målande eftersom politikerna ska/vill ta

ståndpunkt. Att innehållet och diskursen ser ut som den gör med väldigt målande värdeladdat

språk påverkas självklart av detta faktum. På samma sätt påverkas läromedlens innehåll av att

författarna troligen strävar efter, att i språket, låta så vetenskapliga och neutrala som möjligt.

38

En möjlig förklaring kring varför läromedlens stoff såg olika ut kan vara för att författarna ser

att sådant som kommunismens brott och vissa framträdande ledare skall tas upp i

historieämnet istället. Men samhällskunskap måste innehålla mycket historiska perspektiv för

att kunna förklara nuet och många avsnitt i böckerna ger ett förvirrat intryck om de står för sig

själva, alltså utan att t.ex. en lärare har gett en historisk bakgrund först.

Mycket av innehållet i de politiska dokumenten är skrivna på så sätt att man målar upp något

som är fel och som behöver korrigeras, därför är språket strukturerat på så vis, medan i

läromedlen strävar författarna efter att ge utrymme för läsarna att själva kunna ta ställning.

Men dessa faktorer gör inte studien mindre relevant. Vi kan tydligt se från genomgången av

statens läromedelsgranskning att statlig påverkan är en faktor som påverkade innehållet i

läromedel. Idag har vi inte statlig förhandsgranskning längre men vi har däremot en annan

myndighet som riktar sig till lärare och elever med ett statligt uppdrag att upplysa om

kommunismen.

En tanke är att statsmakten känner behovet av att ha en sådan myndighet då läromedlen inte

möter de krav (har samma synsätt) som de ledande politikerna. Exempelvis tas inte Gulag upp

alls i de studerade läromedlen medan de flesta av politikerna i studien tycker det är väldigt

viktigt. Forum för levande historia tar nu bland annat upp Gulag, där finns det en lösning för

politikerna.

Vilka definitioner av kommunism som finns bakom Forum för levande historias uppdrag är

intressant att jämföra med samhällsvetenskapsläroböcker, det finns i det här sammanhanget

risk för att samhällskunskapsläraren får två väldigt olika sätt att beskriva kommunism på och

det får i sin tur didaktiska konsekvenser. Ska läraren som tjänsteman ta till sig vad en

myndighet säger eller ska läraren ta till sig läromedel vars innehåll helt kanske beror på

författarens egna åsikter?

Användandet av metoden diskursanalys har självklart också haft en inverkan på resultatet. Går

det verkligen att tala om en gemensam diskurs för riksdagsledamöter och statsråd? De som

granskats kommer främst från högerpartierna, den enda som helt skiljde sig från övrigas

definition av kommunism var en miljöpartist. Vore det kanske inte bättre att prata om höger

och vänsterdiskurser? Det är mycket troligt att en sådan faktor spelar in men eftersom syftet är

att undersöka om det finns en diskurs bland ledande politiker behövs inte en sådan distinktion

göras eftersom de som analyseras är ministrar eller tillhör den styrande gruppen i riksdagen.

Det är också mer eller mindre bara dessa personer som förekommer i diskussionen om Forum

39

för levande historias uppdrag om kommunismen. Det finns säkert en rad andra åsikter bland

andra riksdagsledamöter men i denna fråga kommer de inte fram och kan således inte

granskas.

Det verkar som att den snabba avvecklingen av förhandsgranskningen av läromeden i

efterhand inte var genomtänkt av politikerna. Debatten kring Forum för levande historia visar

på att statsmakten har ett behov av att blanda sig i historieskrivning och begreppstolkning.

När skolverkets läroplaner inte innehåller några konkreta bestämmelser för innehållet i

undervisningen kommer en annan myndighet in och fyller i där politikerna anser att det finns

luckor.

För mig som blivande samhällskunskapslärare är denna studie intressant av två anledningar.

Dels den rena läromedelsanalysen som visar på hur pass olikt stoffurvalet i böckerna är. Anser

jag att Cuba är en delvis demokratisk socialistisk republik kan jag välja en bok medan om jag

anser att det är en kommunistisk diktatur kan jag välja en annan. Ett alternativt perspektiv är

att om jag inte har några djupa kunskaper om Cuba kan olika läromedel påverka mig

kunskapsmässigt i olika riktningar. Det kan ses som ett problem att läromedlen ser så pass

olika på saker att deras framställning står i konflikt med varandra. Samtidigt finns det inte

längre någon faktor som kan likrikta läromedlen därav kommer antagligen

läroboksförfattarnas åsikter lysa igenom allt mer. Här blir det viktigt för den blivande läraren

att ha mycket kunskap med sig från sin lärarutbildning så att han/hon redan från första början

aktivt kan vara den som granskar innehållet i läromedlen och välja bort dem som inte har en

tillfredställande vetenskaplig framställning. Jag tror att det är svårt för många nyblivna lärare

även om de har mycket kunskap med sig. Situationen att få till enkel och begriplig

undervisning gör nog att många tar till sig innehållet i läromedlen okritiskt istället för att

granska det.

Som blivande lärare kommer jag ta med mig en sak från denna studie och det är vetskapen att

olika diskurser verkar i olika delar av samhället, många försöker leta sig in i klassrummet på

ett eller annat sätt och det är jag som lärare som ska avgöra vad som är korrekt kunskap och

vad som är inkorrekt kunskap.

40

8. Förslag på vidare forskning

Att bredda urvalet bland både riksdagsdokumenten och läromedlen skulle kunna ge en sådan

här studie mer djup. Att se diskursiva förändringar över tid t.ex. att analysera likt Holmén

eventuella diskurser under flera årtionden likaså. Överlag kan man med ett bredare material

dra större slutsatser. När det gäller läromedlen skulle det vara intressant att även inkludera

historieläroböcker eftersom de också ofta har beskrivningar av kommunismen. Fler typer av

riksdagsdokument och från ett längre tidsperspektiv skulle också bredda synen på eventuella

diskurser bland ledande politiker. Om man fastnat för en analys av hur begreppet kommunism

definieras av politiker lämnar denna studie det öppet för att granska huruvida det skiljer sig

mellan politiker tillhörande vänster- respektive högerpartier.

Överlag kan många studier göras med ett diskursanalytiskt verktyg. Diskursanalys används

ofta som analysinstrument inom viss samhällsvetenskaplig forskning. Men det är inte så

vanligt förekommande som metod när det gäller läromedelsanalyser, därför vore det intressant

att göra fler sådana undersökningar med den metoden. Överlag funkar den väldigt bra till att

granska politiska dokument och vilka åsikter och värderingar som framträder där. Är man

intresserad av ett maktperspektiv i sin forskning bör man överväga diskursanalys.

Ur didaktisk synvinkel vore det intressant att bredda denna studie till att också inkludera

lärare och i slutändan se hur olika diskurser påverkar uppfattningen hos de som alla

undersökta instanser har för avsikt att påverka, nämligen eleverna i skolan.

41

Litteratur

Tryckta källor

- Bergström Göran & Boréus Kristina (2005). Textens mening och makt Metodbok i

samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur

- Johnsson Harrie, Anna (2009), Staten och läromedlen. En studie av den svenska

statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991. Linköping: Institutionen för

beteendevetenskap och lärande - Linköpings universitet.

- Holmén, Janne (2006). Den politiska läroboken. Bilden av USA och Sovjetunionen i

norska, svenska och finländska läroböcker under Kalla kriget. Uppsala: Acta

Universitatis Upsaliensis. Studia Historica Upsaliensia, 221

- Hultman, Glenn, Martinsson, Bengt-Göran (red). (2005) Pedagogiskt arbete som

forskningsfält. Några forskningsinriktningar vid Linköpings universitet. Linköping:

Skapande vetande – Linköpings universitet

- Långström, Sture. (1997) Författarröst & Lärobokstradition. En historiedidaktisk

studie. Umeå: Borea bokförlag

Läroböcker

- Almgren, Hans, Höjelid, Stefan, Nilsson, Erik. (2004) reflex A-kurs plus. Kristianstad:

Gleerups

- Bengtsson, Bent-Arne. (2008) Z-futura Samhällskunskap A+B. Slovenien: Liber

- Brolin, Krister, Nohagen, Lars. (2006) Forum Samhällskunskap A Plus. Falköping:

Bonniers

- Palmquist, Christer, Widberg, Hans Kristian. (2007) Millennium Samhällskunskap A-

B-C. Norhaven: Bonniers

42

Internetkällor

Samtliga källor inhämtade 2010-06-04 kl: 10:00

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article325404.ab

http://www.dn.se/debatt/regeringen-gor-historia-till-ideologiskt-slagfalt-1.755817

Riksdagsdokument

Skriftliga frågor och svar

Skriftlig fråga 2006/07:1147 av Elisabeth Svantesson (m)

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=67&dtyp=frs&rm=2006/07&dok_id=GU1

11147&nr=1147

Svar på skriftlig fråga 2006/07:1147 av Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)


Skriftlig fråga 2006/07:1148 av Henrik von Sydow (m)


11148&nr=1148

Svar på skriftlig fråga 2006/07:1148 och 2006/07:1161 av Statsrådet Jan Björklund (fp)


21148&nr=1148

Skriftlig fråga 2006/07:1163 av Lennart Sacrédeus (kd)


11163&nr=1163

Svar på skriftlig fråga 2006/07:1163 av Statsrådet Jan Björklund (fp)


21163&nr=1163

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article325404.ab

http://www.dn.se/debatt/regeringen-gor-historia-till-ideologiskt-slagfalt-1.755817












43

Skriftlig fråga 2006/07:1167 av Tobias Krantz (fp)


11167&nr=1167

Skriftlig fråga 2006/07:1192 av Margareta Cederfelt (m)


11192&nr=1192

Svar på skriftlig fråga 2006/07:1167 och 2006/07:1192 av Statsrådet Jan Björklund (fp)

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=71&dtyp=frs&rm=2006/07&dok_id=GU121167&

nr=1167

Skriftlig fråga 2006/07:1241 av Hans Backman (fp)


11241&nr=1241

Svar på skriftlig fråga 2006/07:1241 av Statsrådet Jan Björklund (fp)


21241&nr=1241

Skriftlig fråga 2007/08:289 av Lennart Sacrédeus (kd)

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=67&dok_id=GV11289

Svar på skriftlig fråga 2007/08:289 av Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=71&dtyp=frs&rm=2007/08&dok_id=GV1

2289&nr=289

Motioner

Motion 2007/08:U291 av Aleksander Gabelic (s)


Motion 2007/08:Kr240 av Max Andersson (mp)

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GV02Kr240

Motion 2007/08:Kr262 av Rolf K Nilsson och Lars-Arne Staxäng (m)












http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=67&dok_id=GV11289

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=71&dtyp=frs&rm=2007/08&dok_id=GV12289&nr=289

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=71&dtyp=frs&rm=2007/08&dok_id=GV12289&nr=289




44

Motion 2006/07:Kr287 av Annelie Enochson (kd)


Motion 2006/07:Kr266 av Aleksander Gabelic (s)


Motion 2005/06:Kr347 av Staffan Danielsson (c), Roger Tiefensee (c)





Documents

Vad är kommunism? - DiVA portal325133/FULLTEXT01.pdf · 2010-06-17 · vänsterpartiets ledare Lars Ohly kallade sig för kommunist och hade en positiv beskrivning av begreppet,