Välkommen till ”RUS” Kick-Off

Regional utvecklingsstrategi 2014-2020

Information om processen, arbetsgrupperna och viktiga dokument kommer att finnas samlade på www.rus2014.se

Program10:00 Inledning - Anna Petersson

Introduktion till dagen – Göran Hallin, Kontigo 10:10 Den regionala utvecklingsstrategin – Thomas Westerberg 10:20 Förväntningar på arbetsgrupperna – Niklas Gandal 10:30 Behovet av att mäta resultat – Daniel Levisson 10:40 Regionens nuläge – Anna Norin 11:05 Viktigt i gruppernas arbete – Europa 2020 och Västerbottens läns utvecklingsstrategi

Flernivåstyre: Peter Hedman, Jenny MozgovoySmart tillväxt: Anders AlmbergHållbar tillväxt: Malin Lagerwall - TyrénsInkluderande tillväxt: Ewa-Kristina Sandgren - Genusakuten

12:00 Lunch 13:00 Arbete i grupperna 14.30 Återsamling 15:00 Fika

Den regionala utvecklingsstrategin i ett nationellt och EUropeiskt sammanhang

Thomas Westerberg

Förordning 2007:713 om regionalt tillväxtarbete7 § Det regionala utvecklingsprogrammet ska utgöra en samlad strategi för ett eller flera

läns regionala tillväxtarbete. Utvecklingsprogrammet binder samman planeringsprocesser med betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen.

Det regionala utvecklingsprogrammet ligger till grund för regionala strukturfondsprogram, territoriella program, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser.

8 § Det regionala utvecklingsprogrammet ska upprättas utifrån en analys av de särskilda utvecklingsförutsättningarna i länen.

9 § I det regionala utvecklingsprogrammet ska mål, inriktningar och prioriteringar i arbetet anges. Programmet ska innehålla en plan för uppföljning och utvärdering.

10 § Det regionala utvecklingsprogrammet ska utarbetas i samråd med kommuner och landsting. Samråd bör också ske med näringsliv och organisationer. Programmet ska ligga till grund för samverkan mellan kommuner, landsting, statliga myndigheter, näringsliv och organisationer.

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRUKTURFONDER

ÖSTERSJÖSTRATEGIN

HORIZON 2020

EUROPA 2020 NATIONELL STRATEGI FÖR REGIONAL TILLVÄXT

Sveriges nationella innovationsstrategi

HANDLINGSPLAN FÖR

JÄMSTÄLLD REGIONAL TILLVÄXT

RUS

LST

RegionförbundKommun A

Universitet

VLL

Kommun B

Kommun C

Regionala myndigheter

Nationella myndigheter

Näringsliv

Civila samhället

STRATEGI FÖR REGIONAL UTVECKLING

Förväntningar på arbetsgrupperna

Niklas Gandal

Varför arbetsgrupper?

– För att konkretisera– För att nå ut bredare– För att skapa ett gemensamt ägande

Förslag till prioriteringar och insatser

Kunskap från andra

arbetsgrupper

Kunskap från aktörer utanför

arbetsgrupperna

Gruppmedlemmarnas kunskap

Vad förväntas av arbetsgrupperna?

1) Identifiera och involvera intressenterna2) Förhålla sig till integrerade teman och de andra gruppernas

arbete3) Sammanställa förslag till mål, prioriteringar och insatser

- Levereras senast den 15 februari 2013

Integrerade teman i processen

1: Jämställdhetsintegrering2: Flernivåstyre3: Smart specialisering4: Den demografiska utvecklingen5: Fysisk planering6: Mångfald

Vad förväntas av arbetsgruppsmedlemmen?

1: Bidra med kunskap och perspektiv2: Föra in kunskap från det egna nätverket3: Föra ut arbetsgruppens diskussioner och slutsatser på

hemmaplan

- Fokusera på det regionala mervärdet!

Att mäta utveckling

Daniel Levisson

Om att mäta utveckling• Genom att tydliggöra Målen problematiseras Prioriteringar

och Insatser

• Ett sätt att förtydliga vad som verkligen är viktigt

• Tvingas till konkretisering– En RUS där strategierna genomförs och följs upp

Att arbeta med SMARTa mål• S Specifika eller precisa – målen måste vara uttryckta i precisa termer så att vi

förstår vad som avses

• M Mätbara – målen bör vara möjliga att mäta för att granska måluppfyllelse. Om målen inte är direkt mätbara kan ett riktmärke ändå vara att man bör formulera mål som är tydliga nog för att vi ska vara överrens om huruvida de är uppnådda eller inte

• A Accepterade eller förankrade – målen bör omfattas av alla intressenter. Bristande förankring är en av de vanligaste orsakerna till bristande måluppfyllelse

• R Relevanta – målen bör vara relevanta i förhållande till motivet för insatsen

• T Tidssatta – det bör tydligt framgå när olika mål ska vara uppfyllda

Mål – Prioritering - Insats

Lönesumman i Västerbottens län skall

öka med 5 procent

2000 nya jobb (netto) skapas i regionen

1000 personer genomgår kompetensutveckling

4000 personer deltar i nystartsaktiviteter

Förädlingsvärdet i länets företag ökar med 10

procent

300 företag medverkar i affärsutvecklingsinsatser

Mål

Aktivitet / Insats

Resultat / Prioritering

Regionens nuläge

Tillgänglig på www.rus2014.se

Europa har haft sämre tillväxt

Smart, hållbar och inkluderande tillväxt i Europa ●sysselsättning ● forskning ●utbildning ● fattigdomsminskning ● klimat ● energi

USD, 2000 års priser

Källa: World Bank

Utmaningar

●demografi ● urbanisering ●tillväxt ● klimat

Demografisk utmaning i mindre kommuner…

Utmaningar

Andelen som ska försörja hela

befolkningen minskar

Stora pensionsavgångar och små ungdomskullar innebär brist på arbetskraft

Brist på kvinnor i barnafödande ålder

Källa: Konjunkturläge Västerbotten, våren 2012

…och i större kommuner

Utmaningar

Andelen som ska försörja hela

befolkningen minskar

Stora ungdomskullar kommer samtidigt ut på arbets- och bostadsmarknaden

Utflöde av unga människor efter avslutade studier

Ökande urbanisering

Hög befolkningskoncentration i norra Sveriges FA-regioner

Befolkningskoncentrationen har ökat i alla FA-regioner mellan 2000 och 2010

(utom Jokkmokk)

Utmaningar

Samtidigt ökar inflyttningen till städer:Umeå +10,5%Stockholm +12,7%Peking +44%

Mellan 2000 och 2010

Källa: Regional tillväxt, Tillväxtanalys

Europa, en liten kontinent som förväntas minska

Utmaningar

Källa: Förenta Nationerna, 2006

Förutsättningar för tillväxt i Västerbotten

Utmaningar

Tillväxt +90% sedan 1993

Real tillväxt +34% sedan 1993

SEK, miljarder

BRP i länet relativt andra delar av Sverige

Utmaningar

Sektorns andel av bruttoregionprodukten 2009 i länet relativt samma andel i andra delar av Sverige. Värde >100 innebär att sektorn är större i Västerbotten, värde<100 att sektorn är mindre i Västerbotten.

Västerbotten relativt:Sektor:

Riket Småland-Blekinge

Värmland-Dalarna

Norrbotten Jämtland Väster-norrland

Varuproduktion (SNI A01-F43) 129 99 104 104 98 103

Tjänsteproduktion (SNI G45-T98) 70 85 96 107 96 91

Offentliga myndigheter 141 135 100 89 109 110

Relativt låg privat tjänsteproduktionRelativt hög varuproduktion och offentlig verksamhet

Mindre privat tjänstesektor i Västerbotten än de flesta jämförda regionerna

Globala miljöproblem utmaning för tillväxt

Utmaningar

När målen är minskade växthusgasutsläpp, ökande befolkning

och positiv ekonomisk tillväxt

krävs minskad användning av icke-förnybara energikällor och minskad energiintensitet

Växthusgasutsläpp Energi-intensitet

Kolutsläppper

energienhet

BRPper

invånare

Befolknings-storlek

Svenska målen för EU2020

Målen

●sysselsättning ●utbildning ● utanförskap ● forskning ● klimat ● energi

EU 2020 sysselsättning

Andelen sysselsatta ska öka till väl över 80% till år 2020

Lägre andel sysselsatta bland kvinnor och betydligt

lägre bland utrikesfödda

EU2020 utbildning

Andelen som går ut gymnasiet ska öka till över 90% till år 2020*

EU2020 utbildning

Andelen 30-34 år som har en eftergymnasial utbildning ska vara minst 40-45% år 2020*

Kvinnor MänVästernorrland 49% 33%Jämtland 51% 32%Västerbotten 59% 42%Norrbotten 51% 33%

EU2020 utanförskap

Andel 20–64 år som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande),långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14 procent 2020

Andel 20-64 år som varken förvärvsarbetar eller studerar

Det saknas data för långtidsarbetslösa och

långtidssjukrivna

Underskattar omfattningen

EU2020 FoU

Andel av BRP som går till FoU ska vara minst 4%

Västerbotten lägre än storstadsregionerna

men högre än övriga

EU2020 klimat

Växthusgasutsläpp ska minska med 40% till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer

Största källan till utsläpp har ökat

Användning av fluorerande gaser

Största minskningen inom energiförsörjning

Västerbotten -6%Riket -9%

Ton/år

EU2020 energi

Energiintensiteten* ska minska med 20 procent från 2008 (MWh/miljoner SEK)

Förändringen sedan 1995 ska upprepas

Något högre energiintensitet än riket

EU2020 energi

Skift mot ökad andel fjärrvärme

Andelen förnybar energi ska vara minst 50% av totala energianvändningen

Andel förnybart:1990 ca 63%2009 ca 66%

Total energiproduktion i Europa

Regionala utvecklingsstrategin/regionala tillväxtprogrammet (RTP)

Instrument

●regionala mål ●tillväxtarbete

Regionala mål/tillväxtarbete

EU2020

Nationella strategier

RUS/RTP

EU-finansiering

Nationella anslag

Regional/lokal medfinansiering

Projekt som en del av det regionala tillväxtarbetet

Beviljade medel mot olika prioriteringar

Regionala mål/tillväxtarbete

Projekt som genomförts helt eller delvis i Västerbotten har totalt beviljats 6,3 miljarder 2007-

Många gränsöverskridande

projekt

Mest medel till innovativa miljöer

SEK, miljoner

Vad blir prioriteringarna i Västerbotten fram till 2020?

Flernivåstyre

Peter Hedman

• Vi ska utveckla flernivåstyre i RUS!

• Vi får bättre effekt av våra ”utvecklingsverktyg” om vi arbetar fokuserat och samordnat utifrån våra lokala och regionala förutsättningar!

FlernivåstyreVad ska vi göra och varför?

Vad är flernivåstyre?

• EU har under de senaste 10-20 åren arbetat för att utveckla flernivåstyre (multi level governance) för att involvera de olika nivåerna.

• Flernivåstyre är en statsvetenskaplig teori som härrör från studier av EU:s politiska processer, i synnerhet arbetet med EU:s strukturfonder.

• Styrform som omfattar dels aktörer på olika nivåer: lokal, regional, nationell och EU, dels offentliga, privata och ideella aktörer.

• Vi vill utveckla flernivåstyre ”i praktiken“!

Hur utvecklar vi flernivåstyre?• Kommissionsuppdrag att utveckla metoder för

implementering av flernivåstyre i Östersjöstrategin• Pilotlän – utveckla och testa flernivåstyrning i den regionala

tillväxtpolitiken• Flera projekt som genomförs av olika aktörer• Flernivåstyre i RUS-arbetet

a) alla grupper ska ”tänka” flernivåstyreb) alla grupper ska vara flernivåbaseradec) kompetensutveckling för gruppledare och seminariedag för alla grupper under våren

• Vi tillhandahåller processtöd!

Hur ”tänka” flernivåstyre?• Stärkt dialog med fler aktörer i flernivåsystemet

- Vilka insatser på EU, nationell, regional och lokal nivå påverkar vår regionala utveckling och hur de kan samordnas och förstärkas? - Vilka myndigheter och aktörer på olika nivåer ska delta i den utvecklade dialogen?

• Från samverkan till samhandling i flernivåsystemet- Hur utvecklar vi gemensam kunskap, analys, målbild, uppföljning och lärande hos berörda aktörer?- Hur samordnar vi planeringen och genomförandet?

• Stärkta förutsättningar för regionalt ledarskap i flernivåsystemet- Hur stärker vi förutsättningarna för det regionala och lokala ledarskapet?

Smart tillväxt

Anders Almberg

47

1. Höja sysselsättningsgraden från 69% till minst 75%2. Investera 3% av BNP i FoU3. 20/20/20 målet skall uppnås4. Minska andelen ungdomar som slutar skolan i förtid från 15% till 10%, öka andelen

30-34 år med högre utbildning från 31% till minst 40%5. Minska andelen EU-medborgare som lever under fattigdomsmålet med 25%

Överordnade mål

Smart tillväxt Hållbar tillväxt Tillväxt för alla

Innovation”Innovationsunionen”

Utbildning”Unga på väg”

Ett digitalt samhälle”En digital agenda för

Europa”

Klimat, energi och miljö”Ett resurseffektivt Europa”

Konkurrenskraft”Industripolitik för en

globaliserad tid”

Sysselsättning och kompetens

”En agenda för ny kompetens och nya

arbetstillfällen”

Fattigdomsbekämpning”Europeisk plattform mot

fattigdom”

Smart tillväxt

• Smart tillväxt innebär att kunskap och innovation stärks som drivkrafter för vår framtida tillväxt.

• Slutsats: Vi måste framförallt agera på tre områden1) Innovation2) Utbildning och livslång lärande3) Det digitala samhället

RUS

InnovationsstrategiDigital agenda för Västerbottens län

Tre sammankopplade processer

Innovationsunionen

• Ett av sju flaggskeppsinitiativ, med ambitionen att öka Europas konkurrenskraft genom ett strategiskt tillvägagångssätt för innovation och forskning, innehållande fokus på;

• tillväxt och jobbskapande• fortsatt hög europeisk levnadsstandard• att lösa våra stora samhällsutmaningar.

För att uppnå Innovationsunionen:• fortsatta och ökande investeringar i utbildning, forskning och IT• bättre länkning av innovationssystem i MS och EU• utbildningssystemet behöver moderniseras mot excellens i världsklass• fri rörlighet för forskare och innovatörer behöver realiseras inom EU

• Uppföljning genom att mäta investeringar i FoI som procent av BNP ( Svenskt mål 4 %) samt genom indikatorer (andelen snabbväxande innovativa företag)

Medlemsstaterna och regionerna kan bidra till att uppnå Europa 2020-målen för smart tillväxt genom att;

1. Utforma strategier för smart specialisering2. Använda finansieringsinstrument i större utsträckning för att stödja innovation,

inklusive mjuka lån, garantier och riskkapital särskilt till små och medelstora företag

3. Finansiera interregionalt samarbete för att främja forskning och innovation4. Nyttja möjligheten med offentlig upphandling som samfinansieras av Eruf för att

öka innovationsinnehållet5. Verka för att forskningsprojekt mer systematiskt genomgå internationell

granskning6. Låt ERUF finansiera lämpliga projekt som valts ut inom sjunde ramprogrammet

och CIP7. Skapa ömsesidigt lärande i plattformar och nätverk inom sjunde

ramprogrammet, CIP och Interreg IV C

Vad är Smart Specialisation ?

Problem: fragmentering / imitation / kopiering av offentliga FoU-investeringar

Betonar rollen för alla regioner i den kunskapsbaserade ekonomin, att identifiera komparativa fördelar i specifika FoI domäner / kluster

Utmaningar: Smart specialisering måste anamma begreppet öppen innovation, inte bara omfattar investeringar i (grund) forskning

Fokusera investeringarna på regionala konkurrensfördelar

Ansamling av kritisk massa

Inte nödvändigtvis fokusera på en enda sektor, men korsbefruktning

Bli bättre / excellent med något särskilt

Kommissionen

• Ex ante villkor som måste vara uppnådda innan fondmedel distribueras inom Horizon och Strukturfonderna;

- ska existera en nationell eller regional forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering

Vad innebär detta för oss?

• Vi måste finna de områden där Västerbotten kan bidra med innovationer på en global skala– Platsbaserat, men med sikte på globala utmaningar!– Närma oss en smart specialisering

• Vi måste stärka innovationsstödsystemet!

• Vi måste använda de verktyg och plattformer som finns för att internationalisera vårt innovationsarbete!– Horizon 2020– De territoriella programmen– Östersjöstrategin – m.m.

Devisen

Smart tillväxtregion ?

Hållbar Tillväxt

Malin LagerwallTyréns AB

Lycksele 26/9 2012

GenusAkuten

Hållbar mångfald

Ewa-Christina W Sandberg

GenusAkuten

Europa 2020

• Långsiktighet• Hållbarhet

GenusAkuten

Varför mångfald?

• Ekonomisk vinst för regionen! • Ökad hälsa, välmående, kvalité,

produktivitet!

GenusAkuten

• Kartläggning!• Tänka utanför ramarna !• Locka fram nya idéer från nya grupper av människor genom

nya grepp• Locka nya grupper av medborgare till nya områden!

GenusAkuten

Hållpunkter

• Vilka är medborgarna?• Vilka kompetenser finns?• Vilka kompetenser önskas?

GenusAkuten

Hållpunkter• Vad behövs för att locka medborgare att stanna/flytta in ?

- nya utbildningar,-bostadsområden- fritidsanläggningar-vägar/kollektivtrafik

GenusAkuten

Hållpunkter

• Skapa en levnadsmiljö som fungerar för alla grupper av medborgare!

GenusAkuten

Hållpunkter

• Öppna ögon mot omvärlden!• Lär av goda såväl som dåliga exempel

runt om i Europa

GenusAkuten

Sammanfattning• Handlar om att tänka i nya banor1• Se på alla medborgare som humankapital!• Hitta nya möjligheter och utvecklingslösningar genom att ta in

idéer från ”nya” grupper!• Skapa en socialt hållbar infrastruktur och miljö!

GenusAkuten

Blivande civilingenjör?