väste

rut

magasin

et

för

västr

a å

ngerm

anla

nd

2/2007nummer

www.vasterut.se

väste

rut

magasin

et

för

västr

a å

ngerm

anla

nd

1/2008nummer

www.vasterut.se

”Sedan saknar jag faktiskt att folk vet

vem man är utan att man ska presentera

sig hela tiden”Moa Mårdberg

FjällsiktenRädda Röån

Sportelektronik i BackeFörening på Räls

Midvinterfest i NäsåkerSom att leva sin dröm

västerut nummer 1/2008 reportage sid � sid 2 innehåll västerut nummer 1/2008

� Designinformation4 Hänt i västra5 Annonser6 Midvinterfest i Näsåker7 Annonser8 Reportage om Ivars Bil9 Annons10 Fjällsikten11 Annons12 Rädda Röån1� Rädda Röån14 Rädda Röån15 Annonser16 Reportage om Karin Annersten17 Reportage om Karin Annersten18 Utställning, Space 4 Q

19 Svart regn över Ångermanland20 Reportage Ylva Warik21 Annonser22 Krönika Anna Greta Eriksson2� Krönika Anna Greta Eriksson24 Erik Olov Älg25 Erik Olov Älg26 Sportelektronik i Backe27 Annonser28 Moa Mårdberg29 Moa Mårdberg�0 Gästtyckare, Gunilla Carlsson�1 Annonser�2 Mikael Wiklund �� Mikael Wiklund �4 Förening på Räls

västerut magasinet för västra ångermanland

Produktion: DeSign lena & lenaAnsvarig utgivare: Lena Dalgren Annonser: DeSign lena & lenaFoto/text: Lena Dalgren Idé och form: Lena Strandqvist Gästskribenter: Åsa Tova Bergh, Christer Borg, Kent Wassdahl Jimmy Rinblad, Anna Greta Eriksson, Gunilla Carlsson, Elisabeth Humlesjö.Tryck: Sollefteå Tryckeri AB

Redaktionena förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

Magasinet distribueras till hushåll som ODR utskick, i västraområdet. Näsåker, Junsele, Ramsele, Edsele, Backe, Rossön och Hotings postnummerområden. Våra utlämningsställen på varje ort finns på www.vasterut.se

Prenumeration av 4 nummer/120 kronor kan beställas på följande vis:• insättning av 120:- på bg: 5773-8833• maila prenumeration@vasterut.se • fyll i formuläret på hemsidan www.vasterut.se. • skicka ett kort med namn och adress till Västerut Storgatan 54 880 40 Ramsele • ring design lena & lena tel: 0623-71071, 744 710

innehåll

www.vasterut.se • www.vasterut.se • www. vasterut.se

västerut nummer 1/2008 reportage sid � sid 2 innehåll västerut nummer 1/2008

www.vasterut.se • www.vasterut.se • www. vasterut.se

västerut nummer 1/2008 design information sid �

Med nästa nummer av Västerut, som kommer den 19 juni,

följer en bilaga där vi presenterar evenemang och besöks-

mål i västraområdet.

Bilgan kommer även att tryckas som särtryck för att kunna

läggas ut på tursitbyråer, besöksmål och Inlandsbanan, och

tanken är att få en komplett guide till vad som händer “väs-

terut” i sommar.

Delatagandet i evenemangskalendern är gratis och målsätt-

ningen är att få med alla! Därför behöver vi er hjälp. Med-

dela oss vilka evenemang ni planerar i sommar så att vi kan

ta med det i kalendern.

Det blir även plats för att presentera besöksmål kortfattat.

Så tipsa gärna om det också!

Vill du annonsera i bilagan så går det bra. Här finns möjlig-

het att synas i samband med ett speciellt besöksmål eller ett

speciellt evenemang. Annonspriserna för bilagan finns på

hemsidan www.vasterut.se

Materialet måste finnas oss tillhanda senast den 19 maj.

Len

a D

algr

en

Ans

varig

utg

ivar

e,

skrib

ent &

foto

graf

.

redaktionen medarbetare i detta nummer

Gör

an S

and

man

Ann

onsf

örsä

ljnin

g

Len

a St

ran

dqv

ist

Gra

fisk

form

givn

ing

Jim

my

Rin

blad

Skr

iben

t

Ch

rist

er B

org

Skr

iben

t & fo

togr

af

Åsa

Tov

a B

erg

Skr

iben

t

Ken

t W

assd

al

Skr

iben

t & fo

togr

af

Evenemang & besöksmål!

affischer, foldrar, visitkort, vykort, program/

säljblad m.m. Upp till A3-format.

Musik och KåseriAnette Linné i Edsele

· www.linne.edsele .nu · 0623-200 23 · 073-835 01 29 ·

Genuspedagogisk handledning för arbete med bilderböcker

Lådorna lånas från Sollefteå bibliotek.Ring 0620-68 25 00 för beställning.

Ny skrivare, nya möjligheter

deSign lena & lenaStorgatan 54 Ramsele

Tel. 0623-71071, 744 710E-post: design@ramsele.com

vi kan erbjuda tryck av bl.a

Eve

nem

ang

& b

esök

smål

!

kören

Sollefteå kyrka

Gabr

iel F

orss

Lördagen 10 November kl.19.00

Välkommen

Gabriel Forss och Solatonumkörenmed gäster!

Biljettpris:150:-(barn/skolungdom100:-)

Förköp:DahlbergsbokhandelUtlottning av skiva på biljettnumret!

Tryck-saker?

sid 4 hänt i västra västerut nummer 1/2008

Examen på HUNDraelvan!Den gamla byskolan i Åsmon stängde redan år 1950 – men

nu har man ändå firat sin första examen på ett halvt sekel.

Det var sista helgen i januari som 2007 års Hundinstruktö-

rer examinerades. Lördagen inleddes med ett förmiddags-

långt skriftligt prov med frågor inom bland annat etologi,

psykologi, raskunskap och inlärningsmetodik. På söndags-

morgonen var det dags för ett muntligt och praktiskt prov

inför examinatorerna. Uppgiften var att instruera en grupp

hundägare i övningar som fördelades genom lottning en

minut innan provet startade.

Att samtliga elever klarar båda proven är mycket ovanligt

men tydligen var detta ett ambitiöst gäng som numera

samtliga kan titulera sig diplomerade instruktörer!

I och med instruktörsutbildningen har en del gamla tradi-

tioner väckts till liv. När ”skolan” började i våras blev det en

hel del undervisning i det fria. Huvudläraren Cilla Daniels-

son från Hundens Hus stod på trappen och ringde i klockan

när det var dags för samling – precis som äldre tiders lä-

rarinnor gjorde. Kursen lockade deltagare från Gällivare i

norr till Lidköping i söder och de nybakade instruktörerna

arbetar enligt IMMI-principer, alltså med mjuka metoder

och operant inlärning.

Från våra trakter fanns tre deltagare, nämligen Heléne Gus-

tafsson, Åsa Tova Bergh och Jenny Nilsson. Dessa planerar

en del samarbete och även en gemensam hemsidesportal.

Ung företagareInte många ungdomar under 25 år väljer att starta eget. En

som tagit steget trots sin ringa ålder är Anja Gottfridsson

från Ramsele, som i mitten av december öppnade salong

Hair Fashion i Junsele. Anja som gått frisörskolan i Ö-vik,

jobbade efter avslutad utbildning i Sollefteå.

Men hela tiden fanns längtan att kunna flytta hemöver

igen, och att jobba som egen. Att valet sedan föll på Junsele,

berodde på att antalet frisörer här är färre än i hemorten

Ramsele.

Till en början pendlade hon mellan Ramsele och Junsele.

Men efter ett tag märktes att för mycket tid gick åt till att

bara sitta i bilen. Så nu hyr Anja en lägenhet i Junsele, och

trivs väldigt bra.

Kunderna har redan från början hittat till salongen som lig-

ger bakom ICA centralt i byn. En hel del ”gamla” kunder,

från Sollefteå, gör sig även besväret att åka till Junsele för

att klippa sig hos Anja. Lokalen som hon hyr har hon reno-

verat och inrett själv, med lite hjälp från släkt och vänner.

- Jag fick fria händer att måla och göra om här som jag ville,

berättar hon. Det har varit ett roligt jobb, även om jag fått

låna en hel del pengar för att kunna bekosta allt, samt köpa

all inredning, alla verktyg och produkterna.

På det stora hela är hon väldigt nöjd med starten. Även om

det är jobbigt med allt nytt, och allt som måste ordnas kring

detta med själva företagandet. Hon har tagit hjälp av Sollef-

teå Kommuns tillväxtenhet för att hålla koll på alla bestäm-

melser och papper, och en revisionsbyrå hjälper henne med

bokföringen såhär i början.

- Kanske kan jag sköta det själv sen, men just nu är det för

mycket annat som tar tid, berättar Anja samtidigt som hon

tar emot nästa kund.

På bordet syns en del av den kurslitteratur som ingått i instruktörsutbildningen. Från vänster Heléne Gustafsson, Åsa Tova Bergh och Jenny Nilsson.

västerut nummer 1/2008 annonser sid 5

Öppet: mån-fre 8-17

Vi söker återförsäljare! Gränslös frihet med pontonfl otte

Junselefl otten ger hela familjen en säker och bekväm sjötur. Perfekt även som brygga

vid sommarstugan.

Passar utmärkt för • badutfl ykter & fi ske • transporter i skärgården • är handikappanpassad

Åke E Nilsson880 37 Junsele

Telefon:0621-320 06

070-641 29 20

E-post:ake.nilsson@

husbatskompaniet.se

Hemsida: www.husbatskompaniet.se

sid 6 reportage västerut nummer 1/2008 västerut nummer 1/2008 annonser sid 7 sid 6 text: elisabet humlesjö västerut nummer 1/2008

StraxförejulanordnadeeldsjälarnaÅsaRockberg,IngridAmling,KimJensenochmedhjälpareåterigenMidvinter-festiNäsåker.DenfiraspådagenförVintersolståndet21december,dåsolenstårsomallralägstpåhimlenpånorrahalvklotet.Dåharviåretskortastedag.Senvänderdet.Dagarnablirlängreochljusetåterkommer.Ljusceremonin, där alla är välkomna, samlade ett 30-talpersonervidgamlastenåldersboplatsennerevidNämfor-sen.Kringeldenblevdetenstundavbegrundankringåretsom gått, vad som hänt av glädje, sorg eller svårigheterunderdetsenastesolvarvet.Mankundeslängadetgamla,sommanvillelämnabakomsig,påelden.Ochsentändaenfacklafördetmanlängtadeefterochhoppadesskullekommamedljuset.Tänkatystelleruttalahögt.Detblevenmeditativstundigemenskapmedsnö,eldochmörkerruntomkring.

UtanförMarkusgårdenfickvisenseeldkonstnärer,grup-penIgnisIncensus,medsnurrandeeldklotochandedräk-teraveld,sompåUrkult.Endansmedvingaraveldvarmagisktvackerisnöochkyla.

Sådags för färgrikvegetariskbuffé lagadavAnnaFerm.MarkusgårdenscafévardekoreratavAnnaAbrahamssonmedissomtema.

I biosalongen följde programmet ”Kärleksljus i mörkret”meddansochFiaBerggrensomfängslandesagoberätter-ska.NämforsensBarndansgruppdansadesinegensagasomväxt fram under Åsa Rockbergs ledning. Åsa Rockbergframförde sen en del ur sin dramatiska dansförställning”MariaMagdalena–enförebild”tillRavelsmusikBolero.En mycket kraftfull gestaltning. Därefter uttrycksfulla,spännande och sensuella danser av Elementagruppensmedlemmar.Man förundrasövervad somkanuttryckasordlöstmedkroppen,tillmusik.Kvällengavmångastarkaupplevelser.NärdetgällerdansupplevelserliggerNäsåkerverkligenmittivärlden.

Som avslutning på kvällen drog Elementadansarna medpubliken, i alla åldrar, i enworkshopmeddansimprovi-sationer.

PS Näsåker var först. Men jag läste att även Skansen i år firade Midvintersolståndet med isskulpturer och eldslukare.

Midvinterfesten i Näsåker

Åsa Rudehill “Här” under ledning av Åsa Rockberg www.earthheart.se • Foto: Jenny Staaf

Gru

pp

en

Ig

nis

In

cen

sus,

eld

ko

nst

näre

r •

Fo

to:

Jen

ny S

taaf

sid 6 reportage västerut nummer 1/2008 västerut nummer 1/2008 annonser sid 7 västerut nummer 1/2008 annonser sid 7

sid 8 text & foto: kent wassdahl västerut nummer 1/2008

Ivars Bil AB - ett begrepp, inte bara inom bilbranschen,utanävenettföretagsomstårförpositivutvecklingavbådeföretagsamhet och glesbygd. Företagethar nu varit verk-samtidryga50år,ochmedtidengåttigenommångaolikaförändringar.Företagets skapare - IvarEriksson - somnugåtturtiden,startadeiHotingmedliteochingenting.Detharunderhansledningväxttillattblienavlandetsmestframgångsrika,enskildabilhandlare.FramgångarnaharhelatidenvisatattgrundtankensomIvarhade,närhanfrånbör-jan startade företaget, har fungerat. Genom att sälja braprodukter tillettbrapris,ochmedgodservice,harmanlyckats.

SomsönertillgrundarenIvarhardebådabröderna,JörgenochNiclas,lärtsighurdeskaskötaföretagetochförvaltadetsombyggtsupp.Kunskapersomdebådaharfåttfrånsinfargenomåren,redanfråntidigålder.Detta,tillsam-mansmedsinaegnaerfarenheter,görattdesköterföreta-getföredömligtochframgångsrikt.Intebaranärdetgälleratt bevara mycket av företagets grundidé. Utan även atttillföramernyskapandelösningar,somiblandkanvaramereffektivaidagenssättatttänka.Niclas startade sinkarriär i företaget -95,och Jörgenharvarit anställd sedan -96, båda som säljare vilket de trivtsbramed.Brödernaharkommitinijobbenrätttidigt,dåderedansomungajobbadeextrahossinfar.Attdestannatkvar i glesbygden,med företaget och familjerna,har tettsignaturligtfördem.Underårenhardefåttsettolikadelaravlandet,dåföretagetharvaritstörreochhaftflerfilialerruntom iSverige.Mendeharhittat sinnisch,ochnågrastora omvälvande planer på att regera hela bilbranschenfinnsinte.Deharenklarbildochstårmedbådafötternastadigt påmarken, vilket syns ochkännsnärman träffardem.Ävenettbesök i någon avderashallar, ger sammakänslaförföretaget.

Företagetsfastighetsinnehavharavvecklatstillstoradelar,och idag koncentreras verksamheten kring bilförsäljning,ochdenbilsamlingsomutgjortmuseumundermångaår.Museet är justnuunder förändring,dåmanplanerar attbyggaenmerverksamhetsnäraanläggning.Helasamlingenharflyttatsfråndegamlalokalerna,ochskaenligtplanernaställasutigensåsnartdetärgenomförbart.Förhoppnings-visskadetvarafärdigttillsommaren,enligtbrödernaEr-iksson.

JagsitterochsamtalarmedNiclas,iväntanpåJörgensomjust fåttett avdagensalla telefonsamtal.Trotsattdetärförmiddagärdetfullfart.–Underenperiodnuhardetvaritstabilt,berättarNiclas.Desenasteprishöjningarnapåbränsle,ochskatterförför-säkringar, har ännu inte påverkat bilförsäljningen någotnämnvärt. Numera när det finns somliga skattefördelarmedenheltnybil,ochmångainserfördelarnameddetta,ärnybilsförsäljningengod.

Företagetbeståravfyrabutiker,ochdetärHotingsomärutgångspunkten med sitt huvudkontor. Sedan ligger Sol-lefteåochStorumandirektkopplademotHoting,medanÖstersundsbutiken i stort sett sköter sig själv. ÖstersundvardensistabutikensomIvarförvärvadetillkoncernen.

Atthabutikerpåsåmångaställen,ärförståsfylltmedresorochframföralltansvar.Menverksamhetenharbyggtsuppsåattvarjebutik fungerar somenegenenhet.Dettahargjortattföretagetidag,trotsförlustenavsingrundare,levervidareochfrodas.Mycketefterhansplaner,menävenmednyareinslagochidéer.

Att sedan sprida sinagracer till flerabilmärken,och integörasigberoendeavenendaleverantör,harvisatsigvaraklokt. Idag säljer de Citroën, Nissan, Subaru och BMWsomhuvudproduktermenharinteratatbegagnatmarkna-den,vilketgerstabilitetiföretaget.

Dåfråganomframtidenkommerpåtal, sägerNiclasattdetkommerdetaallteftersom.Förtillfälletståringastörreförändringarfördörren,meränmuseetsframtidaplaceringpåenmerlättillgängligplats.Ochattdetskahamerkopp-lingtilldenövrigaverksamheten.Vadsomärsäkertärattmuseetskaköraigång,ochattdetskavarakvariHotingsomvanligt.Senattdetkommerattskenyasakerärnatur-ligt,ochvisstfinnsdetfunderingar.–Mensomsagt,detärfunderingar,lerNiklas.

DetsomskeriframtidenmedIvarsBilABkommersynas,ochderasengagemangiglesbygdensframtid,ärnågotsomvihoppasskafortsättavaraledstjärnafördemiframtiden.Mångaärdesomgenomårenfåttstöttning,bådegenomsponsringochengagemang,frånföretagetochsomIvarengångsa:–Detärroligtattfågetillbakalitetilldenbygdsomliggerennära.Iv

ars

Bil

• S

trö

msu

nd

sväg

en

27

19

• 8

30

80

HO

TIN

G •

0

67

1-7

13

00

0 •

ww

w.i

vars

bil

.se

Ivars Bil Hoting

västerut nummer 1/2008 annonser sid 9

Husvärd för Näsåker/Junsele är Lars Lundgren,

I husvärdslokalen, Storgatan 10 Ramsele finns Greger Albertsson tisdagar och torsdagar.

I husvärdslokalen, Sesamhuset Junsele finns Annelie Edlund tisdagar och torsdagar.

Junsele2 RK Gunillavägen 14 C 67 kvm 4.983 kr

Våra lediga lägenheter i Västraområdet

finns på www.solatum.se

honom når du på 0622-100 76 mellan 10:00-11:00varje dag.

Just nu kan vi erbjuda;

Ewa Norén Svensson 0620-68 28 63

Helen Bystedt 0620-68 28 60

Ramsele2 RK Storgatan 10 A 65 kvm 4.041 kr

Näsåker2 RK Orrvägen 1B 70 kvm 5.005 kr

Edsele1 RK Byvägen 34 45 kvm 3.195 KR

OVIKENS MEKANISKAsvets & smide

Box 94 • 830 24 OVIKEN • 0643-105 60

Tillverkning efter önskemål. Ring för offert!

Vi tillverkar;

fyrhjulingsvagnar

snöskoterkälkar

älgdragare

Älgdragare10.500:-

exkl. moms

sid 10 reportage västerut nummer 1/2008 västerut nummer 1/2008 annonser sid 11 sid 10 text & foto kent wassdahl västerut nummer 1/2008

Verksamheten omfattar inte enbart restaurangen utan även

stuguthyrning. Det finns ett antal flerbäddsstugor som hyrs

ut till den som önskar, skönt placerade intill skidbacken

med en utsikt som inte går att beskriva. I huset finns även

en relaxavdelning för gästerna.

Med denna utsikt över hela tåsjödalen och långt mot

Borgafjäll, Norge och Frostviken finns all anledning att be-

söka Tåsjöberget. Lägg därtill välskötta skoterleder och spår

för längdskidåkning.

Samverkan mellan företag, verksamheter och föreningsliv

har varit grundstenen i Fjällsiktens framgångar. Marie är

känd för sin förmåga att vara vaken för samverkansaktivite-

ter. Det kan röra sig om fester, hemvändardagar och mark-

nader. Hennes förmåga att organisera och klara av skiftan-

de uppdrag är beundransvärd. Det är en ständig verksamhet

som har sina toppar vid semestertider, jul, påsk, jakttiden

etc.

Varför inte passa på att tillbringa vinterloven här, och nå-

gon tid under sommaren. Förutom ställets alldeles egna själ

kan jag lova måltider som får de mest kräsna konnässörer

att avundas oss som har närheten att besöka restaurangen.

Tidigt en disig morgon beger jag mig upp mot Tåsjöbergets

topp för att möta en av Tåsjödalens företagare. På Restau-

rang Fjällsikten möter Marie Eriksson upp och hälsar glatt

god morgon. Hon sitter och fikar med grabbarna som sköter

anläggningen och slalombacken. Det är en morgon med dis

och dimma som avtecknas när man ser ut från restaurang-

ens fönster. Vi befinner oss 635 meter över havet, en bit över

dimtäcket som gömmer Tåsjöns vatten och större delen av

byarna kring sjön. Det är som det låg ett lock över dalen.

Borta i fjärran syns tydligt solen stiga upp över landskapet.

En förtrollande utsikt som möter Marie och hennes kamra-

ter där uppe på Fjällsikten varje dag.

Jag funderar på hur man kan titulera henne men inser ge-

nast svårigheten. Hon är källarmästare, kock, restauratör,

entreprenör, turistambassadör, ja listan kan göras längre.

Men framförallt inser jag snart att hon är just Marie med

allt vad det innebär. Ett energiknippe som tar tag i saker

kring sig och driver sitt företag framgångsrikt i en glesbygd

som är i ständig förändring.

På frågan, om det faktum att hon är kvinna på något sätt

avgör hur hon sköter sitt företag? ler hon och skrattar till

när hon svarar att ”Jag är i första hand Marie”. Sen att hon

är tjej, är som det är. Vissa saker tar hon hjälp av från grab-

barna på anläggningen, med men det är mer för att hon

inte fysiskt klarar av det. För rädd att ta i är hon långt från.

Under högsäsongen arbetar även hennes kille som kock

och hjälper till med allt möjligt. Dessutom har hon städs-

lat några tjejer som jobbar timtid när det behövs. Det kan

vara vid konferenser, kurser, högtider, sällskap och sådant.

Vilket stundtals är rätt mycket. Hon driver sitt företag som

hon en gång började för tolv år sedan. Hennes ambition har

inte varit att bli störst utan att ha en verksamhet som är

hanterbar. Att vara flexibel i sitt företagande har visat sig

vara en god och fungerande ide.

Fjällsikten

Mari

e E

rikss

on

• Tele

fon

: 0

67

1-2

00

50

• K

yrk

tåsj

ö 8

30

80

HO

TIN

G •

w

ww

.fja

llsi

kte

n.s

sid 10 reportage västerut nummer 1/2008 västerut nummer 1/2008 annonser sid 11 västerut nummer 1/2008 annonser sid 11

Vi har fått nya tänder hos Tandläkare ANDERS NIGARD!

Ring oss för en kostnadsfri konsultation!

Tandimplantat– lika naturligt som dina egna tänder!

Skolvägen 8 • 880 40 RAMSELE • Tel: 0623-710 10

Ångermanland

Härnösand Kramfors Sollefteå0611-232 35 0612-843 40 0620-155 90 Härnösand Kramfors Sollefteå0611-232 35 0612-843 40 0620-155 90

Beställ vårensstudieprogramkostnadsfritt!

Besök även vår hemsida: www.angermanland.abf.se

Näsåkersvägen 50 • 880 40 RAMSELE •

Tel: 0623-10277

SPECIAL-SNICKERIER

sid 12 text & foto: christer borg västerut nummer 1/2008

Jaha, så var det dags igen. Ännu en gång vill ett bolagtjänalitemerpengargenommissbrukavvårnatur.Förragången,dåvitillallas(nåja,interiktigtallaförstås)glädjelyckadesstoppaplanernavar iNämforsennärVattenfallvillelägganågonmiljonextratillsindårekordstoravinstpå 17 miljarder kronor. Nu är det SCA och StatkraftsommedmiljöflaggansvepandeivinddragetavdetstoraKlimathotetvilltaRöånochutnyttjadessvattentill liteenergiochlitemerpengar(detjänadejumycketmindreänVattenfall,bara5,5miljarderefterskatt2006:-).

Ja, men är det inte så att vi lever under ett klimathot och visst har ju Sverige fått hårda krav på sig att använda mer förny-elsebar energi. Och vattenkraft är ju förnyelsebar, eller hur?

Jodå, vattenkraften är förnyelsebar och visst ska Sverigebliduktigarepåattanvändamerförnyelsebarenergi.Menlåtoss tittapådettaur ett annatperspektiv ändet som”det ständigthotade”näringslivetochdesspåhejare frånvänstertillhögeripolitikenanvänder.

Attindustrinochdåkanskeframföralltpappers-ochmas-saindustrin säger sig ha orimligt höga elkostnader är ensanning med modifikation. Vi har i Sverige haft väldigtlåga elpriser, mycket tack vare att vi i Västernorrlandtillsammansmedandra”vattenlän”lagtmerpartenavvåravattenpådet”allmännasaltare”.Ivårtfallär95%avvat-tendragenberördaavexploatering.Dettaärettoffer tilldet allmänna; kompensationen för all el vi producerar i Norrland är minst sagt dålig.Deinternationellt sett lågaelpriserna innebärattenergi-besparingar har varit lågt prioriterade i svensk industri.SvensktNäringslivsomjuständigthjälptallianspartiernamedekonomisktstödtillvalkampanjermåstejuhavaritmedvetnaomattnärvigickmediEUochnärviavreg-leradeelmarknadenskulleprisernagåupp.Ellerblevdeluradeavsinaegnapåståendenombättrepriserefterenavreglering?Såhar inte skettnågonstanspå jorden,varesigdetgällerelellervatten,detbordedehaftkollpå…Det finns vederhäftiga och oberoende forskare, blandannat på Linköpings universitet som under många århävdat att svensk industri kan spara mycket energi. Endoktorsavhandling i ämnet som publicerades förra åretvisarpåbesparingsvinsterpåupptill30%.Ochdetmärk-liga(eftersomingen,varesignäringslivellermyndigheterverkar bry sig) är att dessa besparingar i slutändan intekostarnågot;summakardemummavisardetsigattden el de slipper betala för när de spar energi motsvarar inves-teringskostnaderna.

Jaha, varför spar man inte då, det kan väl inte stämma, kan de tjäna pengar genom att spara skulle de väl göra det?

Nja,orsakernatilltröghetenochdennegativainställning-ensomgörattmanhellreförespråkarmerkärnkraftochmer vattenkraft är flera. En förklaring är att en ledandeteoriinomdenglobalamarknadsekonominäratttillväxtiallaformeralltidlöserallaproblem.Ochdetbetyderattsparaansesvarakräftgångochåandrasidanbygga(texkärnkraftverk och nya vattenkraftverk) betyder framåt-skridandeidennateori.Utanattgemiginiendiskussionomhuruvidaständigtökandetillväxtverkligenärallena-rådande bra för alla, kan dock de flesta oavsett politiskfärghållamedomatttillväxt utan miljöhänsyn är av ondo.Klimatförändringarnatalarsitttydligaspråk.Vi har alla (i väst) under det senaste århundradet fått det ofantligt mycket bättre materiellt sett, men till ett pris som vi och våra barn och barnbarn nu måste börja betala.

ww

w.r

ad

daro

an

.nu

•

Stö

d R

öån

gen

om

att

skri

va p

å n

am

nli

stan

: h

ttp

://

ww

w.n

am

nin

sam

lin

g.c

om

/si

te/

get.

asp

?R

oan

sByala

g_

Rad

daR

oan

FaktaSCA:

Resultat 2007: 8,2 miljarder SEK före skatt (+ 21%)

Sverker Martin-Löf, styrelseordförande och tidi-gare vd på SCA. Avtal: vd-lön plus styrelsearvode

till 65 år. Därefter 70 procent av lönen till dess att han fyller 85.

Kostnad för SCA: 100 miljoner SEK. Motsvarar 62 års vinst av

ett totalförstört Röån. – ”SCA har för avsikt att…bygga relationer som

grundas på ömsesidig respekt, ansvar och högklas-sighet på ett socialt och miljömässigt ansvarsfullt

sätt.” Källa: www.sca.com

Statkraft:Resultat 2006: 6,3 miljarder NOK efter skatt.

Röån:Max teoretiskt ekonomiskt värde (maximal utbygg-

nad/minimal byggkostnad, elcertifikat ej medräk-nade): 1,6 miljoner SEK/år.

Max energi från Röån motsvarar 1-2 optimalt fung-erande vindkraftverk av de av SCA/Statkraft

totalt drygt 380 planerade, dvs. mellan 0,25 – 0,5 procent.

Röån har bestånd av bl.a. utter och flod-pärlmussla, utsedda av Länsstyrelsen i

Västernorrland till ansvarsarter. Röån tillhör de sista 5 procenten av oexploa-

terade vatten i Västernorrland.

RäddaRöån

västerut nummer 1/2008 reportage sid 1�

Ofrånkomligt och oundvikligt om vi och vår natur skaöverleva.Sedanärdetocksåvanligmänskligfartblindhet,attbyggautenergisystemenharalltidvaritdensjälvklaralösningen;attsparaingårinteidenordinarieuppsättningenverktygförattlösakriser.Dessutom har ju den nuvarande regeringen åter lagt innyetableradvattenkraftielcertifikatsystemet,vilketsam-manfattningsvisbetyderattdetnuärekonomiskt intres-sant att bygga vattenkraft igen, utan dessa subventioner skulle det inte löna sig att förstöra t ex Röån. Tyvärr(ochjagmenardet)harmarknadsekonomin ännu inteutvecklatssålångtattdetfinnsegnaeffektivainbyggdabromsarmotskövling och rovdrift. Något som en av världens rikastemän,GeorgeSoros,finansmannensomsänktedensvenska

kronan i början på 1990-talet genom att sälja sin egenandelavsvenskvaluta,djuptbeklagar.Hanmenarattomintedeglobalaekonomiernasnabbtbyggerinnågonformavmoral i systemenkommermänsklighetenatt förkastaävenkapitalismensomsåmångaandra”ismer”.Nåja,påSCAärmanuppenbarligenobekantmeddenneSorosdrömmaromenbättremarknadsekonomi,därgårmanpå iullstrumpornaochtillämparbarade lagar somfinns,oavsettkonsekvenserförRöånochAmmerånmedfleravattendrag.IntressantärattävenenindustrimansomgamleVolvochefenPerGyllenhammarnyligenieninter-vjuiDagensNyhetermenarattpolitikernagörförliteförmiljön,industrinkommeraldrigattsjälvmantgöranågraförbättringar,alltenligtPG.

sid 14 reportage västerut nummer 1/2008

Menjaganserattdetkanintevarariktigtochrättattpri-vata företagskakunnaväljapåattantingensparaenergieller förstöramernatur. Självklartbordemyndigheternaställakravpåbesparingaromindustrinmenarsigbehövamerenergiochförstnärdemöjligheternaärheltuttömdatittapåattskapamernyttjbarenergi.Dåskullemanocksåvisaattmanpåettdjupareplanförståttanledningentilldeklimatförändringarsomnusker.SCAochStatkraftharfortfarandechansenattvisasittansvargenomattuppfyllalöftet från mötet i slutet av januari, då man sa att manintegårvidare iplanernaomde lokala representanternaäremot.

Jamen,desägerjuattnyavattenkraftverkärmiljöanpas-sade?Jo,detärriktigt,manharnuutvecklatteknikensålångtdetgår,menfortfarandeinnebärvattenkraftsexploa-teringskadorpåmiljöochekologiskasystemsomintekanreparerasförränvihaftännuenistid.Ochvemnulevandekantasigdenrättenmedgottsamvete?Klimathotetärjuetthotmotolikabiologiska system, såkalladebiotoper.Att använda ny vattenkraft blir då ett sätt att bekämpahotetmotbiotopergenomattförstörabiotoper;hållmedomattdetblirbakvänt.Ommanvägerinattbehovetavnyvattenkraftintepånågotsättärettteknisktbehovutanrättochslättbaraärfrågaommervinsttillprivataföretagblirdetnärmastabsurt.

Men sysselsättningenhotasvälomde inte fårmerbilligenergi?

Detärdetfinaikråksången.Omindustrinverkligenskullesatsa helhjärtat på energibesparingar så innebär det inte

någrahotmot sysselsättningen förden sakens skull.Detforskarnaharhaftsomgrundärattenergibesparingenskaske med nuvarande produktion, siffran 30 % besparingbetyderintelägreellerdyrareproduktion.Tvärtombordeen sådan investering framtidssäkra de etableringar somfinns;varförövergenågotsomärnyinvesteratochsomärkonkurrenskraftigtpåvärldsmarknaden?

Sist,blanddetviktigasteidettamittresonemang;ommansparenergiochommansamtidigtbyggerutvindkraftenochpåsåsättspardevattendragsomännuäroförstördasåsäkrarmanintebaradeindustrinäringarsomnufinnsochsombehövs,utangerocksåförutsättningarförännuennäringatt fåväxa.Jagtänkerdåpåturismochfram-föralltnatur-ochkulturturismiolikaformer.Denkräverförattfungeraattdefåområdenavnatursomännuinteärexploateradeförblirorörda.GårviiställetpåSCAochStatkrafts linje så tjänar inte industrin något vad gällersysselsättning,mendäremotförstörsförutsättningarnaförentreprenörersomarbetarmedturism.EnnäringsomärdenkraftigastväxandeiSverigeallakategorier.Ennäringsom genererar 3 anställda i jämförelse med industrins 1anställd per omsatt miljon. En näring som rätt nyttjad isiginnebärutökatskyddförvåragemensammanatur-ochkulturmiljöer.

Förmigärvaletavvägväldigtenkelochklar.Vifårhop-pasattSCAochStatkraftocksåserdetsjälvklaravägvaletoch därmed besinnar sig vad gäller vattenkraften. Satsarde på vindkraften och på energibesparingar har de gjortsigförtjäntaavfullrespekt,annarsingenalls.

sid 14 reportage västerut nummer 1/2008 västerut nummer 1/2008 annonser sid 15

ca

pri

co

lle

cti

on

c

storgatan54www.

.se

Trött på trånga svettiga provrum? Kom och prova vårens kläder i trivsam miljö med dina vänner

Boka visning!

Lena Dalgren 0623 · 52048 070 · 1703577

rum · lägenhet · kontoruthyres kortare eller längre tid · trapphiss, motorvärmare, internet

ramselegården · storgatan 54 · per sidén · 0623-52048 · 073-813 13 75

Karin-människa,bildmakare,mikrobiolog…–Konstnärlåtersåstort,menarKarinAnnersten.Jagkallarmighellreförbildmakare.Enmänniskabestårjuavsåmångadelar.Menvisstärskapan-detviktigtförmig,påfleraplan…ochsåhärpåvinternfinnsdetmertidattmåla.Förettparår sedan lämnadeKarin lärdomssta-denLund till förmån förNäsåker.TillsammansmedmakenAlvarobeslöthonsigförattföljadenkänslasommanadetillförändring.–VikändeattvivarfärdigamedLundochvilleprova på något annat. Sonen hade blivit vuxenochflyttathemifrån.Manblirjuintedirektpig-garemedårenochdetkändessomattvikanskeskulleångraosslängreframomviintetogchan-sen.IdagdriverAlvaroenuppskattad-omänidagslä-getintesåstor-cateringfirmaiKläpp.Påmenynstårgourmetmatavhögklass,dessutomförädlasskogensråvarortilldelikatessersåsomblåbärssyltmedäktavanilj,vinäger,lingon,ketchupochost-confiture,ensortsskivbarmarmelad.Själv jobbarKarinhalvtid i Junselesomlabora-torieingenjörvidAlpha-Helix,ettjobbhontrivsbramed,inteminstförattstämningenärsågod.–Detärroligtmedentusiastersomvågartropåattstartaföretaghär.BådeminchefMatsMalm-quistochhansbrorStighardragitigångföretagisammahus.ÖvrigtidägnarKarinåtatthjälpaAlvaroochtarsigsomsagtdessutomgärnatidattmåla.Någotsomlett tillatthondeltagit i flerakonstutställ-ningarävenefterflyttennorrut.JustnuärKarinAnnerstenaktuelliKvinnomin-neslokaler,därmaninrettdetgamlasammanträ-desrummettillgalleri.EnfinmiljösomfårhögtbetygavKarin,somställerutakrylmålningarochfotokonst.–Fotoärjätteroligt,tidenrusarivägnärmansät-terigång.JaghargåttenkursiphotoshophäriNäsåkerochäven lärtmigtryckavidbynsdigi-taltryckeri.Detgerenormamöjligheteroch jaghoppas att fler upptäcker denna pärla! Det gårinteallsatt jämföramedvadenvanligfärgskri-varekanprestera.FördensomärnyfikenpåutställningenkommerKarinattfinnasdärunderettantallördagarmellanklockantolvochtre.DessutomkanmankontaktaKvinnominne förhjälpattlåsauppvidandratider.–Imittmålerieftersträvarjagatthittaharmoninmellanfärg,formochstruktur,berättarKarin.Strukturenärvik-tig, det hänger ihop med min bakgrund som keramiker,

någotjaggärnaskullehafortsattmed,men ibland fårmanväljabort saker. ILundhadevienkollektivkeramikverk-stadoch jaghargjortbådebruks-ochkonstföremål såväl som provat att ra-kubrännagodset.Förattfåframdeneftersträvadestruk-turenisinamålningarförberederKarindukarnagenomattgrundamedtillex-empelsilkespapper,gasvävochspackel.Därefter lägger hon på färgen, oftaremedknivänmedpensel.Honanvänderakrylfärg,somharfördelenattdentor-karsnabbareänolja.–Detpassarmigbättre,konstaterarKa-rin. Jag har ofta flera projekt på gångsamtidigt och vill kunna arbeta i etthögttemponärstämningeninfinnersigochtidenfinns.Såhärårshinnerhonmålaenheldeloch trivs med både naturen och denorrländskavintrarna.–DetärmycketbättreäniLund.Därär det både blåsigt och regnigt - ochmörkt,eftersomdetinteärnågonsnö.Häruppefinnsettlugniattvarahem-maochelda.Vinternärmysigochnugår det ju fort mot ljusare tider. Fastommanintehadenågotattgörakanskemanskullefålappsjuka..?En klar nackdel jämfört med livet iLund tycker Karin är att man är såberoende av bilen. I Lund kunde honcyklaöveralltochomhonskullelängrebortfannsdetbådebussaroch”pågatå-get”atttillgå.–Fastjagbegriperjuattdetintegårattbyggautkommunikationenpådetsät-tethär;avståndenärlångaochmännis-kornafå.Menheltklartharmanfåttenannanförståelseförvad”glesbygdspro-blem” innebär i praktiken. Samtidigtfinnssåmångafördelar,inteminstna-turen,möjligheten att åka längdskidorändahemifrån…Enannanoerhörtfin

vardagslyxärbadhusetiNäsåker.Jagnjuterstortavvat-tengympanochöverhuvudtagetstämningen- ja,baraensådansaksomattmanintebehöverlåsainalltärfantas-tisktnärmanupplevtmotsatsen!– Vad är bäst med Näsåker?, undrar Magasin VästerutsutsändaochKarinblirintesvaretskyldig.–Oj,detärflerasaker!ManflyttarjuintehitbaraavEN

Karin

männis

ka,

bildm

akare

, m

ikro

bio

log…

sid 16 text: åsa tova bergh västerut nummer 1/2008

västerut nummer 1/2008 reportage sid 17

anledning...Jagtyckermycketommänniskorna,bådedejagumgåsoftamedochde jagmöterpåbyn.Viharblivitvälmottagnaochdessutomärdetoerhörtvackerthär.Jaggillarlantlivetslugnochsaknarintestorstadensutbud.Visstvoredetkulattexempelviskunnagåpåliteflerochstorautställ-ningar. Men bor man i stan så upplever man inte nödvän-digtvismer.Oftastskjutermanuppattgöragrejereftersomdetalltidgesflertillfällen.Mennärdethändernågothärsåhinnermanmed!Karin nämner flera konserter hon hört under vintern ochberättarocksåattdetvarvid familjens förstabesökpåUr-kultfestivalen sommandefinitivt bestämde sig. Inlednings-visskullehusetvarasommarbostadmensnartgickdetstoraflyttlassetnorrut.Konstenattrenoverabostadharparetprak-tiseratmycketunderdesenasteåren;förstvardetlägenheteniLundochsedantvåhusiNäsåker.NuärettviktigtdelmålattfådengamlaladugårdeniKläppklar.PlanenärattAlvaroochKarinskakunnahaettlitetkonstgallerimedsommarser-veringdär.Förhoppningenärattkunnainvigadettaprojektmedensamlingsutställningkringmidsommar.–Ensaksomhamnarpåminuskontotärattsommarenärsåkortsamtidigtsomdetnästaninteärnågonvår.Höstarnaärstorslagnamendekanjuvaraöverpåettparveckor.Vihartremånaderdåmanhelstvillhinnauträttaallting…Detärturattjaggillarminusgraderochsnöfördetblirjuenheldelsådanadagar.Karin är född i Uppsala, men bodde under uppväxten enperiodinorraKanada,entraktmedhårdarevintraränhär.SenareblevdetettparåriKenya-ochefter25åriLundlan-dadehonalltsåiNäsåker.Alltihopärjupåsittsättytterlighe-ter.DessutomharhonvaritenheldeliAlvaroshemtrakter,

MontevideoiUruguay.HenneshjärtaklapparextraförLatinamerika,därstoraförändringarärpågångjustnu.– Idagkännsdetbraattvarahär,menvisstärdetenlångprocessattbrytauppochbytamiljö.Litegrannärjagnogändåennomad…GenomdenmodernateknikenharKarinmöjlighetattfåinspirationfrånmångahåll.PåinternetfinnsdeflestagallerierrepresenteradeochnuivinterharKarinhaftenintensivperiodav”surfandeikonstvärlden.”–JagkanbesökautställningarpåNyaZeeland,iKanadaochAustralienunderenvanligeftermiddag…Visst,detärgivetvis inte sammasak somattvaradärpå riktigtmenfaktisktetttrevligtalternativ.Manmåstejuhanyaimpulserochdetkanmanfådenvägen-samtidigtsommanbortusentalsmildärifrån.Karinmenarattinternetinnebärstoramöjligheterförosssomleveriglesbygden.MakenAlvaroharenhem-sidaförsinfirma.DärpresenterasävenendelavKarinsmålningar,meninulägetärdetinteaktuelltmednågonegensida.–Detfinnssåoerhörtmycketattgöra,konstaterarKa-rin.Attmarknadsföravåraprodukterärenviktigupp-gift.Samtidigtharingenavossnågotpersonligtbehovavattsynasimedia-viharjusöktosshitförfriden...Någotannatroligtvoreommankundegöraen”Näs-åkersbiennal” till hösten. Tänk att bjuda in alla i bynsomöverhuvudtagethållerpåmednågothantverk-vä-vande, keramik, stickat, snickerier…! Det skulle varafulltmöjligtommanvarfleraintresseradesomhjälptesåt…Möjligheter,somsagt.Mittidenverklighetvileveri.K

ari

n A

nn

ers

ten

• M

ob

il:

07

3-8

16

16

75

• w

ww

. alv

aro

ikla

pp

.co

m F

OTO

: Len

a D

alg

ren

Alla företagare vet att kontakter är viktiga, och att oväntade

möten kan leda till nya kunder och affärer. Som småföreta-

gare i glesbygd är det svårt att skaffa och upprätthålla dessa

kontakter. Jag tänker dessutom sticka ut hakan och säga, att

om företagaren dessutom är kvinna blir situationen ännu

tuffare. Att sätta sig i bilen och åka in till tätorten för möten

och sammankomster, om än jättetrevliga, kan kännas tungt

efter en lång arbetsdag, och kanske några hushållsnära syss-

lor efter det.

Lokalt Resurscentrum i Sollefteå, har under en tid disku-

terat detta och frågat sig vad man kan göra åt saken. Ef-

terhand växte en idé fram om en interaktiv mötesplats på

nätet, och det hela mynnade ut i projektet Space 4 Q, som

precis kommit igång.

Projektets mål är fler företag och fler livskraftiga företag

som ägs och drivs av kvinnor, och är uppdelat i två delar.

Den första delen är ett samarbete med arbetsförmedlingen,

där nätverkets medlemmar går in och ger support till nya

företagande kvinnor på olika sätt. Den andra delen är att

bygga en mötesplats på nätet. Att lära känna varandra bätt-

re, och bli medveten om vilka varor eller tjänster de olika

företagen erbjuder, är huvudsyftet. I slutändan ska detta

leda till ett ökat antal affärer mellan företagen. Från sidan

kommer man som medlem även att erbjudas utbildning, se-

minarier, diskussionsforum eller bara en trevlig stund.

Sidan med namnet www.space4Q.se kommer till viss del att

vara öppen för alla. Ett bra ställe att hålla koll på vad som

är på gång!

sid 18 text: lena dalgren västerut nummer 1/2008

Karin Annersten aktuell i Kvinnominnes lokaler, (vissa) lördagar mellan 12-15.OBS: På dessa foton är konstverken beskurna!

västerut nummer 1/2008 text & foto: lena dalgren sid 19

Efterettlångt,hårtochuppskattatarbetemedenföreställningkandetkännstomtnärdethelaäröver.Mankantänkasigattdetvardetsomhändeefterförraåretssuccé“SångenomTaråberg”.Manusför-fattareochregissörtilldenpjäsenvarLarsSvedbergochJuanRodri-gues.Detvarundereftersnacketsomidéntillnästaprojektkläcktes.–Vibörjadefunderakringvaddetärförhistoriersomberättasibyg-derna, ochkom fram till att alla vet vadde gjordenärÅngerman-landdrabbadesavnedfallfrånkärnkraftsolyckaniTjernobyl,berättarLars.

Detvarden26april1986somolyckanskedde.Meninformationenom det kom aldrig fram från dåvarande Sovjetunionen. I Sverigemärkteman försthur radioaktiviteten steg runtvårakärnkraftverk,ochbörjadesökaläckandär.Såsmåningomden1majkomnyhetenomvaddetvarsomegentligenhadehänt.Maninsågdåattdetregnsomfallitdageninnanvaritradioaktivt...

Omdettaochhurfolkreageradehandlarpjäsen“SvartregnöverÅng-ermanland”, somsättsupppåKulturhuset iSkogsnäsundervåren.Handlingenutspelar sigblandmänniskor somska taemot strålska-dadebarnfrånTjernobyl,ochrörsigintebarainutidochdåtid,utanäveniendrömvärld.

Premiärenblirden26april,pådagentolvårefterolyckan.Larsharbådeskrivitmanusochregisseratdenhärgången.Ensemblenbeståravidelkändaansikten från “Sången om Taråberg”.Ingegerd Evans, Karin Jonsson, SannaQuigleyochPerSchultzackompanjerasavOlovSjögrenpåbland annat flygeloch tramporgel. Ylva Warik har ståttför scenografin, som smälter väl in iKulturhusetsmiljö,samtidigtsomdengerenklarteaterkänsla.Ylvatarävenhandomkläderochrekvisitaipjäsen.Dessutom får man hjälp med koreo-grafinavMiraBjörkman.

Efterpremiären räknarmanmedattvisatolvföreställningariKulturhuset.Efterdetdrarmanutpåturnéomin-tressefinns,ochommankanlösadethelapraktiskt.Syftetmeddethelaäratt väcka känslor och skapa diskus-sion. Inte minst viktigt nu när våraenergikällorsmiljöpåverkandiskute-rasflitigt.Ochkärnkraftärju“rent”ellerhur...

Svart regn över Ångermanland

sid 20 text: jimmy rinblad västerut nummer 1/2008

JagsittertillsammansmedYlvaWarikihenneskök,medenkaffekoppframförmig,ochvibörjarprata…FrånbörjankommerhonfrånGöteborg,därhonbörjadesinbanamotdenkonstnärinnahonäridag.Närhonvar17årgickhonkonstskola,förattsedanläsateaterkunskap.Hon flyttadedärefter tillStockholm,och studerade textochbildpåJakobsbergsFolkhögskola.Honföddesittför-stabarn,sonenJonn,ochnärhanvar5årkändehonatthonvillegåenutbildningsomgavhenneettyrke.Därförsökte hon in till Nordiska Scenografiskolan i Skellefteå.TillenbörjanfickhonläsaingymnasietpåKomvux,menefterentidkomhonin.Somkomplementharhonävenlästsmåkurseriblandannatkeramik.

EftersintidiSkellefteå,hadehoningenlustattflyttatill-bakstillStockholm,utanflyttadetillsinJanne,ochSkogs-näskollektivet.Detvarsnart16årsedan,ochdetverkarsomhon funnit sinplatshär.Hon arbetarmeddethonbrinnerför,sittskapande,ochharsinmanochsinfamilj.Dethonjobbarmedärmestadelsscenografi.Medandraord;honbyggeruppmiljöerförolikateaterföreställningarochliknande.Honärmedochformgerhurscenenskaseut.Dettakaninnebäraolikasaker.Tillexempeldekorar-beten,ochiblanddockorellermasker.Vissajobbinnebäratthonfåragerakostymtecknare,elleratthonärmedochformger reklambladen. Eftersom hon har en stor bredd,blirdetoftastfleraolikadelarhonärmedattarbetafram.Påsåsättblirdetattallthängerihop,attdetfinnsenrödtrådihelauppsättningen.Frånaffischernasomsitteruppepåstan,tilldekoren,klädernaochdockornapåscenen.

Förattnämnanågraarbetenhongjort,såärdetutomhus-föreställningensommaren2006på”SångenomTaråberg”iSkogsnäs,barnoperanPelleSvanslösiÖstersundochtvådockortillHedenhöslandiNäsåkerföreställandeStenochFlisa.Närhongördockorochmaskersåarbetarhonmes-tadelsmedpapiermache,menävenandramaterial somtillexempelträ,tygellerfoamlatex.

Detärintealltidhonharturenattkunnaarbetanärahem-met,utanoftastinnebärdetresorruntomihelaSverigeochtillochmedutomlands.Endel jobbtarfleramåna-der,menfördetmestasåjobbarhonhemmaförstadelenmedolikaförberedelser.Detkanvaraattgöradockorellerliknande,eller skissauppdekoren.Skissernagörhonförhand,menhontyckerävenomattgöraenminiatyrmodellavdetsomskabyggas.Senskickasskisserochmodelltillsnickare, som gör själva jobbet i verklig skala. På störreföreställningar har de oftast sina egna arbetare som må-lardekoren.Meniblandkanhonintehållasigborta,utanhamnarmedpenselnihandenochhjälpertill.

Justnuharhontrestörreprojekthonarbetarflitigtmed.DenenaärendockteaterpjäsnereiSpanien,tillsammansmed ”Tanta Rhei”. Där gör hon scenografin, kostymer,maskerochdockor.Företttagsedanvarhondärpåbesök,ochförberedde,förattsedankunnaarbetahemifrån.Allteftersomhonblir klar, skickarhon iväg sina arbetenditner.Ioktoberkommerhonävenattresanerförattsättaihopdetsista,införpremiärenibörjanavnovember.Den andra är en sommarteater, som kommer att spelasutomhus i enpark iUmeå.Föreställningen sättsuppav”Ögonblicksteatern”. Regissören för dessa två, är JuanRodriguez.Sist,meninteminst,arbetarhonävenmedSkogsnäsföre-ställning”SvartregnöverÅngermanland”somhandlaromhurTjernobyl-olyckanspåverkadevåratrakter.Därarbe-tarhonmedscenografi,kläderochrekvisita.

Närhoninteharnågotarbetepågång,såsitterhonintesysslolös.– Jagklarar inteavatt intehanågontingatt sysslamed,sägerYlva.Somfritidspyssel,somhonkallardet,sågörhonfleraolikahantverk.Hongöregnasmycken,kuddar,lampor,skålari papier mache, målningar som sedan trycks till vykortmedmera.Honverkarhaenoändligkreativitet,ochhur

Med Europa som arbetsfält

FO

TO

: Len

a D

alg

ren

YRKE:Scenograf

NAMN:Ylva Warik

ADRESS:

Stromnas 106

880 40 RAMSELE

Tel:0623-320 51

Mobil:070-6837195

västerut nummer 1/2008 text: lena dalgren sid 21

många idéer som helst. Ochsomomintealltdettavorenog,har hon även varit med att geutbarnböcker,därhonståttförillustrationerna. Det börjademedatthonochförfattarinnanStinaBerge, skickade in till enbarnbokstävling, där de vannförsta pris. Detta resulterade iutgivningen av ”Vad säger dunudå?”.Efterdettagavdeävenut en bok till; ”TigermammanochLytte”.Meningenvarattdeskulle fortsättamedytterligareböcker,mennunärStinaBergeflyttatfrånNäsåker,ochnertillStockholm, har det ännu inteblivitav.Menvemvetvadsomkommeratthändaiframtiden?

Jag tackar förpratstundenochkaffet, sätter mig i bilen ochkör hemåt. Efter att ha spen-derattidenhosYlva,börjarjagsprudla av energi och skapar-lust. Det kliar i fingrarna, ochjagvillgöranågonting.Menjagäringenkonstnärpådetsättet,ochturärväldet.Tänkomallamänniskor skulle vara det. Dåtrorjaginteviskulleuppskattaandra kreativa själars verk påsammasätt.Såjagsläppermedlätthet lusten att skapa, ochlängtar till nästa gång jag fårupplevaettkonstverk…

Ett stycke historia från en liten by i västra Ångermanland.

Sommaren 1938 är ovanligt varm och åskrik. Mor stårvid sin nya vedspis och gräddar pannkakor, gläds åt detnyrenoveradehusetsomjustblivitklart.Åskanmullrarpåtryggtavstånd. Jagärettochetthalvtårgammal, sovermiddag.Åskankommernärmare.Morkännerrädslan,tänkomblixtenslårneridetnyafinahuset.Rädslanbesannasmedenvåldsamurladdning.Jagvaknar,rycksuppurminsäng.Morskrikerförtvivlat.Detbrinner,detbrinner.

Faroch storebror som ståttpåvedbackenoch sågat vedrusarmotbrunnen.Vattenärdetendasomgällernu.Menelden fårett för snabbt förlopp. Ingentinggåratt rädda.Mittförstahemliggeriaska.Vifår,utannågontingannatändekläderviharpåoss,flyttatillettgammalthussomtillhörengranneVi,detärfarmor,allmäntkalladPellesKarin,minaföräldrarAdaochJohanEriksson,minstorebrorHans-Ingvarochjagsjälv,Annagreta.

Häridettahuskommerjagattbotillsjuårsålder.

Detäromlivet ibynunderdessamina förstaår jagvilldelgeer.Hurjagupplevtdentidenmedtryggheten,män-niskorna,djurenochnärhetentillnaturen.

Åretär1939.Jagharblivittvåochetthalvtårochfåttenlillebror,Jan-Ola.Hankommerattbliminbästakompisochlekkamrat.Ettårhargåttefterdenstorabrandkata-strofen.Livetharbörjatgåvidaremedhjälpavsnällagran-narsombidragitmeddetnödvändigaste.Vårfamiljärdeendatorparnaibyn.Farärjägare,denendeibynsomkanförsörjasigpåjaktochfiske.Engåvahanärvtfrånsinfar.

Morgåridagsverke,hjälpertilldärdetbehövs.Vidbar-nafödsel, dödsbädd, liksom ladugårdsskötsel och ute pååkern. Betalning får hon i natura som kött, fläsk, mjöl,smör, ägg med mera. Hon kan även få en kalv eller ettlammföruppfödning.Ellerettlasskoskitochplöjningavpotatisland.Grishållervisjälva.Potatisochgrönsakerod-larvisjälvapåTorpet.Såhungrigabehöverviintegå.

Någonbarnpassningförekominte.Vifickföljamor.Varamedihennesarbete,lekamedgårdensbarn,klaraosssjäl-va, ta ansvar.Såbörjade enhärliguppväxt, tillsammansmedbynsallainnevånaredärglädjeochsorgdeladeslika.

Vilekteuteiallaväder.Attåkaskidorvarettäventyr.Jagochminbrorägdeettparskidortillsammanssomviåktepå.Iblandpåvarsinskidamedvarsinstav.Ellersåstodvibådapåsammaskidor.Vibildadetågmedsparkstötting-arnaochåktetillsammansmedbarnenibyn.Frösvigickviininärmstagårdochvärmdeossvidvedspisen,ficknåtvarmtattdricka,kanskeentunnbrödssmörgås.

Julenvarsomjagminnsdenkall,månljusochstjärnklar.Dagenförejulaftonvarspännande.Domsmåenklasjälv-tillverkadejulklapparnatillbynsallainnevånareskullevaraklara att hämtas av tomtarna. Nyfikna sprang vi mellanfönstren,ellerstoduteochlyssnadeefterpinglorochmed-arsgnisslandemotdenkallasnön,förattfåseenskymtavtomten. Inomhusvardetpyntatoch fintmedgirlander,röttkräppapper runtblomkrukorna, levande ljusochnyvaxdukpåköksbordet.Påjulaftonvarviallafinkläddaochvibarnfickkaffemeddopp.Julmatenstodpåbordetochjulgranentändes.Efterenlångdagsväntankomtomtarna.Ingenficköppnapaketenförräntomtarnagått.Juldagenskullevivarahemma,menpåannandagenfickvigåruntiallagårdarochsevaddeandrabarnenibynfått.

Närdagarnablirlängreochljusareliggerisenblankochfinpåsjön.Jagharingaskridskor,menmedsparkochbroddgårdetfortochlättatttasigfram.Jagkännerfrihetenochnärhetentilldetoändligaoutforskade.NärmarmigLap-påsen.DärborTantBeda,tryggochglad,kläddiförklädemedhändernavilandepåmagenvälkomnarhonmig.Bju-derpåkaffeochLappåskubb. JagberhenneberättaomsinaresorLyssnarstorögtomhurhonåkttåg,settstorahusmedelektriskalampor,åkthiss,gåttpådassinomhus,honkallardetförclosett.

Sistaaprilnärmarsig.Brasanskadrasihop.Allahjälpsåt,detskablidenstörstabrasannågonsin.Dåblirdetbyfest.Förtäringordnasgenomknytkalas.Allaibyntarmedsig

sid 22 krönika västerut nummer 1/2008

Torpet min barndoms trygghet.

västerut nummer 1/2008 text: anna-greta eriksson sid 2�

vadsomfinnsatttillgå.Ävenkoppar,skedarochkaffepan-nor.Raketerlyseruppvårhimlen.Smällareekaröverber-gen.Brasansprakarochvärmer.Gammalsomungdeltarilekarsomsistaparetut,brobrobreja,dunkochsåvidare.Detvartryggabarnsomsomnadedenkvällen.

Vårennärmar sigmed ljusareochvarmaredagar. Spän-nandesakerhänderinaturenochiladugårdar.Vårfåglarnavaknartill liv,kornakalvar,killingarochlammföds.Jagspringerruntiladugårdarna,klappar,beundrarochjämförnykomlingarna.

Allsnöharnusmältbort.Sjönharrivit,flyttfåglarnaan-länt.Nublirdetbråttompågårdarna.Vårbruk, flytt tillbryggstugaochsommarladugård.Morfårmycketattgöra.Storstugorskallskurasliksomladugårdar,vinterbyketnerevidsjönellerånskagöras.Karlarnaplöjer,harvarochsår.Jagförstodnogintedåsåmycketarbetedetvar.Lyckligtovetandesprangjagomkringochvarendelavdethela.

Det börjar lukta gott i byn, hjälpbagerskan Gerda harkommit. Vårbaket har kommit igång, jag hälsade på ivarje gård, lyssnade till kruskavlens speciellamelodiochkvinnornas småprat. Väntade, visste att jag skulle få en”lillkaka”.Gladochmättsprangjagvidare.

Svalorna har anlänt, tjälen har gått ur marken, jag fårspringabarfota.Detärdagsförförstadoppetisjön.Vemblirförst??Så följerännuen sorglös sommarmed lekochbad.Vårbadplatsliggerbakom”Jittödd’n”.Denharfåttsittnamn

avattJennyharsinagetterdär.JagochJan-Olabrukarfåfölja Jenny över i ekanditnärdetärmjölkdags. Iblandglömmervitidochrumförvåra lekar.Menhonväntar,harenängelstålamodmedoss.

Fiskenharbörjat lekaochhoppa i sjön.Det ärdags atttillverkametspönavvideochal,somhängspåstugväggenförtorkning.HöjdpunktenärnärhelafamiljenroruttillHolmenförattmetaabborre.Vimetar,badar,njuteravsolvärmenochmatensommorlagatpåöppeneld.

Hösten är här, skördetiden har börjat. Jag åker hölass,tramparhö,görnyttapåvagnochilada.Potatisenskatasupp,kornetskördasochtröskas.Kornaflyttartillbakatillvinterladugårdenochfolketinistorstugan.

Närhöstarbetetäravklaratställerbyntillmedbjudnings-dans.Enlogesopasren,prydsmedbjörkris.Denärmastebyinnevånarna bjuds in. Vi barn får vara med en stundpå kvällen. Lyssna på musiken, försöka dansa som domvuxna. När det börjar bli stökigt får jag och Jan-Ola gåhem,ensammagenomskogen.Viärinterädda,iskogenärvitrygga.

Dethänderocksåattnågonavdeäldstaibynlämnaross.SomvårälskadefarmorKarin.Honsomnadestillaefterettlångtochsträvsamtliv.Morgjordehenneklarfördensistaresan in till kyrkbyn.Granris skullehämtas, klippasochströsfrånfarstugbronintillfarmorsomviladeisinöppnakista,ditbybornakommitföratttafarväl.Jagfickläramigrespektochvördnadinfördöden.

Såkommerdetolycksaligabrevet.Jagharblivit7årochskolpliktig. Jag får flytta frånbyn,bopå skolhem,börjaskolan.Allvaretharbörjat.Jagkommer i fortsättningenbarahemtillbynpåskollov,sommarlov.MenminaförstaåriBysjöhargivitmigdenstyrkasomburitochbärmigännugenomlivet.

Annagreta Eriksson.H Läs

mer

om

An

nag

reta

i b

öck

ern

a S

ko

lhem

son

gen

, M

irakle

t o

ch E

tt n

ytt

liv

. •

om

Bysj

ö p

å w

ww

.ju

nse

leb

yar.

se

sid 24 erik olov älg västerut nummer 1/2008

Få personer i västraområdet är så mytomspunna som Erik

Olof Älg. Han var en legend redan under sin livstid. Många

är de historier som berättats om “Norrlands Robin Hood”.

Det var under nödåren på 1860-talet, som han började jaga

och tjuvsköt älg på kronans mark, även fast det var förbju-

det. Köttet delade han sedan ut bland de fattiga.

Erik Olof föddes 1849 i Stensvattnet, Fjällsjö. I skolan var

han en sällsynt

gäst, men ef-

tersom han

höll skolfrö-

ken med mat

från fågel- och

småviltfällor,

hade hon över-

seende med

hans bristande

kunskaper och

s p o r a d i s k a

närvaro.

Endast 18 år

gammal stod

han inför rätta

första gången,

vid tinget i

Ramsele. Un-

der sitt liv till-

bringade han

sedan flera

gånger tid på

fästningen i

H ä r n ö s a n d ,

även om han

många gånger

gäckade lagens

män och kom

undan med

sitt tjyvskytte.

Någon fast bo-

stad hade han

inte under

perioderna då

han inte satt

på fästningen.

Oftast bodde

han i en liten

stuga hos en

bror i Stensvattnet. I själva verket var det inte mer än en

koja, med tre väggar som spikats ihop mot en stor sten som

fjärde vägg. Husliga bestyr såsom ved-

huggning var inget han ägnade sig åt.

Han släpade istället hem torrfuror som

han la över tröskeln och in i eldstaden.

Sedan sköt han undan för undan på, och

till kvällen kunde han stänga dörren.

På grund av denna inte så säkra metod,

brann stugan ner det år han fyllde 75

år. Myndigheterna försökte då placera

honom på ålderdomshem, men det gick

förstås inte. Han flyttade istället till sin

brorsdotter Anna i Stensvattnet, och lev-

de där fram till sin död tio år senare,

Kosthållningen bestod mest av älgkött i

alla dess former; kokt, stekt och torkat. I

en stor gryta, ovanför eldstaden i stugan,

tillredde han sina måltider. Men hans

livselixir var ändå kaffet. När han dök

upp oväntat vid stugdörren var det kaffe

han skulle ha, innan han började prata.

Och sisådär en åtta-tio koppar behövdes

det. Om det inte fanns kaffe i stugan dit

han kom, tog han av sitt eget som alltid

fanns i ryggsäcken, tillsammans med

torrkött och rulltobak.

Trots detta, och den något bristfälliga hy-

gien som man kan sluta sig till på grund

av levnadssättet, var han något av en

kvinnokarl. Kanske hade kvinnorna i by-

arna överseende med det, när han kom

med en nyskjuten älg och deras karlar

var borta “på skogen”. Obekant för de

flesta är att Erik Olof hade två döttrar,

tvillingarna Johnna och Kristina, med en

kvinna i Avaträsk, pigan Sigrid.

Efter sin död har Erik Olof Älg låtit höra

tala om sig i flera böcker. Han finns också

beskriven av Kjell Höglund i låten med

samma namn. Det senaste i raden av dokumentation

är en dokumentärfilm, som är under inspelning.

FaktaErik Olof Älg

Källa: www.matskarlsson.comFO

TO

: Fjä

llsj

ö h

em

byg

dsf

öre

nin

g

västerut nummer 1/2008 text: lena dalgren sid 25

För två år sedan deltog Sven-Gunnar Edström i projektet

RMSH i Backe. Litteraturstudier var en del av programmet

där, och Sven-Gunnar valde att läsa Karl-Erik Johanssons

bok om Erik-Olof Älg. Under läsandet föddes idén om att

filma berättelsen. Tillsammans med Lars Eriksson, också

från Backe, startade så förarbetet till dokumentären. För-

sta steget var att intervjua människor som kom ihåg Erik-

Olov och fortfarande var i livet. Detta har i sin tur lett till

ett sidoprojekt där man filmat intervjuerna, som inte bara

handlade om huvudpersonen, utan även om livet i stort. En

kulturskatt som nu finns bevarad.

Efter insamlandet av material, var det så dags att iordning-

ställa inspelningsplatsen. På Nagasjöhöjden har man så

byggt en stuga liknande den som Erik- Olof levde i, då han

inte satt på Fästningen i Härnösand. Den färdiga dokumen-

tären hoppas man kunna åka runt och visa, där intresse

finns. Det är det nybildade Erik-Olof Älgsällskapet i Backe

som sökt och fått bidrag, från bland annat Strömsunds

kommun, för inköp av film och annan utrustning.

FaktaErik Olof Älg

Ett annorlunda avbrott i inspelningen kom under skid-

skytte-VM i Östersund. Då blev Sven-Gunnar inbjuden som

Erik-Olof, och fanns på plats hela veckan. Han presenterades

som “världens första skidskytt”, och stod bland annat för en

del av publikuppvärmningen. En stuga byggdes upp på den

plats inom publikområdet, som gick helt i älgens tecken.

Där bjöds besökarna på dragspelsmusik och torkat älgkött.

RSMH = Riksförbundet för social och mental hälsa.

Erik Olof Älg en dokumentär

under inspelning

FO

TO

: b

järn

e e

ng

ho

lm

västerut nummer 1/2008 annonser sid 27 sid 26 reportage västerut nummer 1/2008 sid 26 text: lena dalgren västerut nummer 1/2008

DetstadigtväxandeföretagetiBacke,sport-elektroniklanserarpåjakt-ochfriluftsmäs-san, IWAOutdoor&Classics, iNürnbergsinsenasteprodukt,CanaxaCombi.Mäss-sanärvärldensstörstainomområdetvapen,jakt,friluftslivochpersonligsäkerhet.

CanaxaCombiärenutvecklingavdeskjut-mål som Sportelektronik tillverkat undermånga år.Målen somantingenärpop-up,vrid eller rälsmål har sina största kunderinompolisochförsvar.Genomennykon-struktion, utvecklad, på företaget i Backeharmannukunnatkombineradeolikaty-perna va mål till en enda enhet. Man harävenhittatförenkladetillverkningsmetoder,ochdärigenomkunnatdranerpå tillverk-ningskostnadenochhamnatpåennivåsomgjort attproduktenkanvara tillgänglig förtillexempeljaktskytteklubbarochjaktlag.

Sportelektronik, som samarbetar med fö-retagetCanaxa iSträngnäs,har genomsinsatsningpåattsynaspåinternetochgenomdeltagandepåmässorfåttkunderöverhelavärlden.SkyttemålfrånBackegårpåexporttillblandannatUSA,IndienochMalaysia.Ävenidessaländerärdetförsvarochpolissomärkunderna.

StaffanAndersson,somägerochdriverfa-miljeföretagetiBackemedtotaltsexanställ-da,serljustpåframtidenochlanseringenavCanaxaCombi.–Dethärärenproduktsomefterfrågatsochnärvinukansäljadentillettbrapristrorviattefterfrågankommerattblistor.

Sportelektronik i Backe lanserar ny produkt!självmarkernade mål: •popup • vrid •linbana

ww

w.s

po

rtele

ktr

on

ik.s

e •

Tel:

06

24

-10

5 1

0 •

Mail

: in

fo@

spo

rtele

ktr

on

ik.s

e •

FO

TO

: Len

a D

alg

ren

västerut nummer 1/2008 annonser sid 27 västerut nummer 1/2008 annons sid 27 västerut nummer 1/2008 reportage sid 27 västerut nummer 1/2008 annonser sid 27

Nu är det dags att Beställa plantor. Svenska skogsplantor erbjuder plantor anpassade för norrlänska förhållanden. Kontakta oss för mer information och hjälp att välja bästa skogsodlingsmaterial för just dina marker.

Kilåmons plantskolaJanne 0623-714 01 Olle 0623-714 04www.skogsplantor.se

Plantering - det säkra alternativet

Kvalitets-tryckför snabb leverans.

Hör av er tilldeSign lena & lena

Storgatan 54

880 40 Ramsele

0623-71071, 744 710

design@ramsele.com

sid 28 intervju: lena dalgren västerut nummer 1/2008

Jag föddes i Malmö våren

1979. Kort därefter valde

mina föräldrar att packa bilen och flytta upp till Edsele,

där min pappa hade fått jobb som lärare. Efter ett tag

köpte dom ett hus “uppe på fjället” – Lövåsen, som ligger

16 km från Edsele. Lövåsen är för mig det totala lugnet.

När man står utanför vårat hus och är helt stilla kan man

höra sitt hjärta banka. Det är avkoppling på högsta plan.

Allt i allt så trivdes jag väl-

digt bra. Det var först när jag

började i 7:an som jag på allvar började längta efter något

annat. Jag hade många bekanta, men få nära vänner. Idag

så ångrar jag att jag inte lärde känna folk på riktigt och

framför allt, lät folk lära känna mig. Så här i efterhand har

jag upptäckt en massa spännande människor, som jag tror

att jag hade kunnat “klicka” med.

Det började i 9:an när jag sökte till gymnasiet. Jag ville gå

något kreativt och då det fanns en medialinje i Sollefteå

valde jag den. Egentligen hade jag ingen aning om vad

det innebar… bara att det var något med fotografering

och att dom flesta tyckte om att åka snowboard. Eftersom

det inte riktigt fanns någon kunskap om denna utbild-

ning valde jag att hålla min praktik hos bildlärarinnan

på Gudlav Bilderskolan. Där fick jag lite inblick i vad som

väntade. Tyvärr har jag absolut ingen användning av min

gymnasieutbilning idag. Jag skulle ha valt något med

fler basämnen och mer språk… något bredare helt enkelt.

Nu bor jag i K ö p e n h a m n

och jobbar som Art

Director (AD) och kreativ chef på en reklambyrå i

Köpenhamn. Jag leder den kreativa processen när vi ska

utforma ett koncept till en reklamkampanj eller ett event.

Jag gör bland annat skisser, grafisk design, regisserar

fotograferingar, beställer illustrationer och övervakar pro-

duktionen fram till det färdiga resultatet. Jag har bland

annat jobbat med Nordic Music Awards, och utsmyckat

koncerter med Robbie Williams och George Michael. Det

är en speciell känsla att stå till en koncert med 50.000

Vad gör du nu?

Hur trivdes du?

Var växte du upp? andra, där du har utsmyckat allt man ser förutom själva

scenen. Det är en bra avslutning på ett stort jobb. När

vi får ett sånt projekt har vi allt från 3 månader, till 3

veckor och man är helt slutkörd efteråt. Många ser reklam-

världen som väldigt glamourös, men verkligheten ligger

långt ifrån. Jobbet är ditt liv. Vänner och familj kommer

ofta i andra hand, och man vet sällan hur nästa dag ser

ut. Det är ett speciellt liv att leva, men jag älskar det!

Det börja- de med att

jag efter gymnasiet

satt och läste platsannonser från arbetsförmedlingen. Jag

skulle till Norge och rensa fisk och tjäna en massa pengar

så att jag kunde åka till USA och åka snowboard. Jag

HATAR allt som luktar illa och är slemmigt, så hur jag

fick den idén vet jag inte. När jag satt där och letade, såg

jag en annons från en reklambyrå I Stockholm. “Vi söker

erfaren Art Director till nystartad reklambyrå”… Jajamän!

Det är ju jag det, tänkte jag och skrev en liten truddelutt

till dom i Stockholm, samtidigt som jag skrev ett “jag är

väldens bästa fiskrensare”-brev till Norge. När jag efter

någon vecka inte hade fått något svar från huvudstaden,

blev jag lite fundersam. Hade dom inte fått mitt brev?

Det måste undersökas, och jag lyfter luren och ringer.

Jo, visst hade dom fått mitt brev, men min profil stämde

inte med det dom sökte. Konstigt nog stämde den inte

nästa gång jag ringde heller! Eller nästa… eller nästa igen.

Till slut måste dom ha blivit trötta på mitt tjat, för

jag fick en flygbiljett Kramfors- Arlanda med pos-

ten. “Kom hit så att vi får träffa dig då…” sa dom.

Jag var inte alls vad dom ville ha. Inte var jag AD heller. Men

jag kunde ju prata i telefon, det hade jag bevisat genom

min telefonterror till chefen. En annan säkerligen avgöran-

de faktor var att jag nästan jobbade gratis. Så jag fick jobb

som receptionist! Eller… receptionistassistent. Sätta frimär-

ken på brev, koka kaffe och öppna dörren när det kom kun-

der. På kvällarna satt jag och lärde mig olika program på

datorn och jobbade som barnflicka för att få lite fickpengar.

Efter ca 6 månader gick det neråt för byrån. Det danska

huvudkontoret valde att stänga kontoret och jag fick sluta.

Igen erbjöd jag mig att jobba gratis och fick ett jobb som

AD-assistent på en tidning i Stockholm. Efter det gick det

hela vansinnigt fort. Han som jag assisterade slutade och

jag fick tills vidare ta över hans jobb. Jag hade nästan ingen

erfarenhet, och nu skulle jag göra en hel tidning nästan

själv… Jag jobbade ca 80 timmar i veckan för att hinna med.

Hur hamnade du där?

Hur kom du in på din yrkesbana från första början?

malmö • edsele • stockholm • köpenhamnm

oa@

ask

vig

.dk •

fo

to:

pri

vat

västerut nummer 1/2008 reportage sid 29

Vilken utbildning har du annars?

Jag satt med en “layout for dummies”-bok i ena handen och

telefonen i den andra. Jag ringde hem och grät nästan varje

kväll. Två nummer blev det, och dom kan säkert användas

i utbildnings syfte – “Hur du INTE ska göra en tidning.”

Jag är auto- didakt och har

kastat mig ut i det. Det är

ett bra sätt att lära sig

reklambran- chen, för att

du får det in under huden och lär dig ett hantverk från grun-

den. Hårt och slitigt, men vansinningt kul! Om man vill gå

en skola finns det ett fåtal bra utbildningar i Sverige, men

de flesta kostar pengar. Jag ville föreslå att man söker sig

till utlandet. Det kostar såklart också pengar, men du får så

otroligt mycket mer i bagaget. Central Saint Martins College

of Art & Design är att rekommendera. Det ligger i London,

och man är i princip garanterad jobb om man har gått där.

När jag hade jobbat på

t idningen i Stockholm i

ca 3 måna- der ringde

dom från reklambyrån jag varit på tidigare. Det var från

det danska huvudkontoret och dom undrade om jag hade

lust till att flytta ner och jobba lite hos dom. Jag flyttade

ner en vecka senare och skulle stanna i 6 månader. Nu har

det gått 8 år. Jag är inte på samma byrå längre, men dock

fortfarande i Köpenhamn. Det har varit otroligt hårt slit

och man ska ha lite jävlar annamma, annars går det inte.

Varför hamnade du i just Köpenhamn?

Vilken utbildning har du annars?

Ja, det gör jag ofta. Om det fanns ett pil-

ler mot hemlängtan skulle jag vara glad.

Att vara så långt ifrån familjen är jobbigt,

men jag åker hem ca två gånger om året.

Stillheten… Den kan jag sakna något så

otroligt… den totala stillheten! Den är

omöjlig att hitta här i Köpenhamn, där jag

bor nu. Sedan saknar jag faktiskt att folk

vet vem man är utan att man ska presente-

ra sig hela tiden. Sådana där små saker, som att man möter

folk i affären och pratar om ditt och datt och grannens katt.

Ibland kan det kännas

otroligt ytligt. Det är ju inte

så att jag räddar värl-

den direkt. Sen är det

mycket stress och långa arbetsdagar och korta deadlines.

Om man väl- jer att bo kvar

måste man a n t i n g e n

välja mellan de jobb som

finns, eller skapa sitt eget. Jag ser otroligt många möjlig-

heter med att starta eget företag i glesbygden idag. I och

med att det har blivit så lätt att kommunicera med män-

niskor idag kan man jobba med kunder över hela världen!

Jag tror på att det kommer en våg snart, med unga familjer

som är trötta på storstan och vill ut i naturen.

Har du någon gång

funderat på att flytta

tillbaks?

Finns det någon-ting du ångrar med ditt val av yrke?

Har du några tips till ungdomar i glesbygd?

Moa Mårdberg

sid �0 reportage västerut nummer 1/2008 västerut nummer 1/2008 annonser sid �1 sid �0 gästtyckare: gunilla karlsson västerut nummer 1/2008

gg ä s t t y c k a r e

G u n i l l a K a r l s s o n E d s e l egunilla.carlson@tele2.se

Jag bor mitt i en sällsynt rikedom. Som nyinflyttad njuter

jag i fulla drag.

Den som vistats här dagligen kanske inte tycker att det är

särskilt märkvärdigt. Men det vi har runt omkring oss bör-

jar bli sällsyntheter om vi ser på jordklotet som helhet och

på Europa i synnerhet.

På nätet kan man se bilder på jorden tagen från en satellit.

Några av dem är betagande vackra nattbilder där belysning-

en gör att man tydligt ser kontinenternas konturer, många

floder och stora städer. Nästan hela Europa är upplyst. Det

betyder att flertalet européer aldrig har möjlighet att se en

fullt strålande natthimmel.

Idag bor för första gången i mänsklighetens historia fler

människor i städer och tätorter än på landsbygden.

Fler än 25 städer i världen har var och en större folkmängd

än hela landet Sverige.

Alla som varit i en storstad vet att där är aldrig tyst. Trafiken

är igång dygnet runt. Luften är bemängd med luftförore-

ningar som vissa tider på året ger akuta hälsoproblem. Där

är aldrig mörkt och flikar av himlen är det som syns mellan

alla byggnader.

De flesta av storstadens människor både arbetar och bor i

en stressig miljö och behöver avkoppling. Många reser idag

bort till tätorter i andra länder för att koppla av, men det

finns ganska många som önskar uppleva något annat. Och

här finns vad de söker i rikt överflöd. Kan det bli bättre?

Här i Västra finns tystnad. Luften är ren. Det blir mörkt på

vinternätterna. Innan snön har kommit kan det bli så mörkt

att man inte ser handen framför ögonen. Det är något allde-

les speciellt att ha förmånen att få vistas ute i mörker. Det

går inte i en tätort och ännu mindre i en storstad.

Är himlen klar lyser Vintergatan över oss och det finns stjär-

nor över hela himlapällen ända ner till trädtopparna, till

skillnad mot i storstäderna där man endast kan skönja någ-

ra av de allra största himlakropparna. Men här finns motsat-

sen också. För den som bor söderut krävs full belysningen

redan klockan åtta på kvällen även under sommaren. Men

här kan det vara fullt solsken då. Och det är märkvärdigt.

Tänk att ha förmånen att kunna vistas ute i den norrländ-

ska sommarnatten.

I bäckarna rinner rent, drickbart vatten. Skogarna är fria

att vistas i och de är fulla med bär. Älvarna rinner genom

vackert böljande landskap mellan skogsklädda, ibland dra-

matiskt branta höjder (där de inte är torrlagda).

Sorgligt nog är det igenslyat på många håll, men får Nipaka-

demin fortsätta, så blir det återigen en skönhetsupplevelse

att åka längs älvarna.

Förutom den rikedom naturen bjuder, så är trakterna ännu

rika på fantastiskt vackra gamla byggnader. Den som ser

Antikrundan på teve och har hört röstläget på den expert

som hittat något riktigt sällsynt och gammalt, kan tänka

sig hur en besökare ser på de fina timmerhus som ännu

inte moderniserats till oigenkännlighet. Många är riktiga

antikviteter, handgjorda, vackra och med utsökta detaljer i

dörrar och fönster.

Visserligen saknar jag min barndoms skogar, där korna be-

tat och trampat upp sina stigar. Och jag saknar forsarnas

brus med hoppande laxar, men som helhet är detta land-

skap helt underbart, väl värt att vårda för vår egen skull och

kanske för att bjuda hit besökare från de övriga tätbebyggda

länderna i omvärlden.

en sällsynt

rikedom

sid30 reportage västerutnummer1/2008 västerutnummer1/2008 annonser sid31 västerutnummer1/2008 annons sid31

Installation av • värmepumpar • pannor • pelletsbrännare m.m

Fullständig VVS serviceKontakta oss vid behov av;

Micke: 070-211 05 81 Vi har materialet;HYVLAT OHYVLAT LISTERTRYCKIMPREGNERATVälkommen!

sid �2 text: lena dalgren västerut nummer 1/2008

–Sammadagsomjagslutadeniansattejagmigpåmop-pen och körde hem till Röån, berättar Mikael Wiklund.Hela skoltiden bodde familjen i Ö-vik, men Mikael till-bringadeallledigtidiRöånhosfarmorochfarfar.Ochnärskolanvaravklaradkundehanintetänkasignågotannatalternativänattflyttatillbakatillbarndomsbyn.Påegenhandhyrdehangamlaskolanibyn.ManförstårattMikaelvarenbeslutsamungman,dåhanberättaromdenförstavinterniskolan.Medendastvedspisatteldai,ochmedentemperaturpå-52grader,vardetsvårtatthållavärmen.Ennattvartemperatureninomhus-3grader.

Från sommarjobbpådjurparken i Junseleochhuggare iskogen, sökte han sig så småningom till vårdyrket. Detblev tolv år inomomsorgen innan längtan efter att göranågotannat tog fart.Genom intresset för friluftsliv,ochframförallt fiske, hade Mikael på flera sätt under årenkommitikontaktmedturistentreprenörerochmänniskorsomjobbademedbesöksnäringpåolikasätt.TillsammansmedBillRingfrånSollefteådeltoghanblandannat ienresaförentreprenörertillishotelletiJukkasjärvi.OchdetärdetsomhansjälvsersomstartskottettillidénomKåta-byn.Sommaren-95börjadeplanernaatttaform,ochpåtrettondagen-96,alltsåendastettochetthalvtårsenare,höllsinvigningenpåKåtabyn.DåhademanfråningentingbyggtuppenkonferensanläggningenmedäventyrsbanorianslutningtillJunseledjurpark.Eftersomturistbranschenalltidfascineratochlockat,vardetmedlivochlustmangavsiginisittnyaprojekt.Manficksnabbtbeläggningpåanläggningen,ochdrogtillsigmångakick-offsochteam-buildingsgrupper,menävenskolorochprivatpersoner.

UndernioårdrevMikaelKåtabyn,de sistaårenheltpåegenhand.UndertidenpåKåtabyntoghanocksåöverre-klambladetVästra-Tips,ochfrilansadeävensomskribentförolikafisketidningar.Mentillslutbörjadedetgåpåru-tin,ävenidettaspännandeochutmanandejobb,ochdåvardetdagsattsökasignågotnytt.Någraavsinafisketu-rerhadehantillbringatiArjeplogpåMiekaksfiskecamp.Underettavbesökenfickhanhöratalasomatttjänstensomvärdparpåcampenvar ledig.Fiskecampensomlig-gerfemmilfrånnärmasteväg,femmilovanförpolcirkeln,ärendasttillgängligviahelikopterellersnöskoter.Strömoch rinnande vatten saknas, men campen är ett paradisförjakt-ochfiskeintresserade.Härerbjudsjaktochfisketillsammansmederfarnaguider,ochboendeistugorbådepåcampenochuppepåfjället.–Förmigvardetsomatt levamindröm,strålarMikaelnärhanberättaromtidenpåcampen.Tillsammansmedsinsambo,Maggie,somtogtjänstledigtfrånsittordinariejobb,tillbringadehantreårdär.Jobbetvaretthalvårsjobbdelatpåtvåtremånadersperioder,enundersommarenochenundervintern.

NärMikaelförrahöstenåtervändetillcivilisationeniJun-sele, fanns behov av hjälp på Äventyrsberget och medVästra-Tips,ochsåvarhantillbakadärigen.EfterÄven-tyrsbergetskonkurs,harhanhelt tagitöver arbetetmedVästra-Tips,ochjobbarnuvidarepåattutvecklareklam-bladet.

Det sammanhang vi mest hört talas om Mikael i på se-naretid,ärgenomdokumentärenomNickeSjödin.Mi-kael,somalltidvaritintresseradavfilmochdokumentärerisynnerhet,harjobbatmedfilmimångaår.BlandannatmedfilmenomJunsele,somskickadestillfleratusenut-flyttadeJunseleborförnågotårsedan.Filmenfinnsattsepåwww.junsele.nu.

IntressetfördokumentärergjordeattMikaelvilleprovapåattgöraensjälv.Ochvadvardånaturligare,änattfrågahembynsstolthetNickeSjödin.Hanvarförsttveksamtillprojektet och undrade stilla vem som skulle se den fil-men.–Detblirvälduochjagdå,sahannärfrågankompåtal.–Dåfårdetbliså,svaradeMikaelochsåsattedeigång.Idag har filmen visats på femton platser, med fulla husöverallt. Och förfrågningar om att visa filmen kommerinhelatiden.Mikaelåkersjälvruntochvisarfilmen,ochNickeharvaritmedpådeflestavisningarna.Filmen,somheter“Påminbredafuladialekt”,harsomgrunddettretimmarlångasamtalsominleddefilmningen.HuvudtematifilmenberörNickesdialekt.Hurdenvaretthinderförhonomunderdeförstaskolåren iSollefteå,ochhurdensenareblevhanslevebrödochdethanidagärmestkändför.FilmningenfortsattesenpådeplatsersomNickebe-rättarom;ibostadeniSollefteå,undervardagligasyssloriRöån,ochutepåolikaföreställningardärNickeläserursinaböcker.Till sluthadeMikael35 timmars film, somefter500timmarsklippning,harblivitdenentimmelångafilmen.EnomklipptversionharskickatstillSVT,ochmanhoppasnupåattdeskavaraintresserade.

JustnusitterhanochklipperihopallatimmarsfilmfråntideniMiekak.Projektetsomgårundernamnet“Väglöstland”harredanefterfrågats,ochomresultatetblirbrakanMikael tänka sigattvisadenpå liknade sätt somfilmenomNicke.–Detäregentligenattklippafilmensomärdetroliga.Detärdetsomärhantverket,berättarMikael,somkantänkasig att göra fler dokumentärer om bara rätt tillfälle ochpersonuppenbararsig.

Mikael Wiklund

Mik

ael

Wik

lun

d •

Tele

fon

: 0

62

1-7

11

76

•m

wp

rod

ukti

on

@te

lia.c

om

• w

ww

12

3m

insi

da.s

e/

do

ku

men

tarfi

lm

Som att leva sin dröm

västerut nummer 1/2008 annons sid ��

sid �4 reportage västerut nummer 1/2008 sid �4 text & foto: christer borg västerut nummer 1/2008

EndagförrasommarentogGöranFrisk,enväntillmig,kontaktochfrågadeomjagintevarintresseradavattdraigångenlitenförening.EftersomNäsåkersnartäruppeiöveretthundraföreningar(trorjag)blevjaglitebryddattdetkundetänkasfinnasutrymmeförentill.Mennyfikensomjagärvarjagjuändåtvungenattfrågavaddetkundetänkasvaraförenförening…

Jo,Göranhadeen längretidtillsammansmednågraan-drapratatomattdetvorekulattfåigånglitepersontrafikpåvårForsmo-Hotingbana som idagendast trafikerasavtimmertåg.Kanskekundevikommaövernågotgammaltånglokattvårdaochrenoveraochsådrautdetpåturtilloch från på banan. Faktum äratttankenhadeslagitmigtidi-garesåsjälvklartblevjagintres-serad.

Nu har vi i den lilla samman-slutningenkommit så långt attvi har tagit ett beslut att ommöjligt bilda en underavdel-ningtillJärnvägsmuseiVänner.Detta innebär en del fördelarom man drömmer om att fåratta ett ånglok.Det är nämli-gensåattävenenlitenentusi-astförening lyder under exaktsamma regler och villkor somSJellernågotavdeandrastorabolagen. Med andra ord krävsutbildningar och tillstånd tillenkostnadsomvidaöverstigerenlitenideellföreningsbudget.Mensomunderavdelningkanvitydligen nyttja den kompetensochdetillståndsomfinnsihu-vudföreningen och då blir alltmycketenklare(ochbilligare).

Menvadärdetsomgörattmanvillhållapåmedlokochjärnvägar?Ja,tågharalltidfasci-neratmänniskor(ja,åtminstonesedandeuppfanns...)ochi vårt fall finnsdet juenhistorikochkultur att förvaltaruntdetta.

MångaäldreiNäsåkerochävenförståsiandrabyarlängsbanankanberättaomhurdeåktetågetellerrälsbussenideflestafall.Ja,äldreförresten,rälsbussengickändatill1985…Visomingåri”kärntruppen”harkanskeliteolikaincita-mentförattdelta;någraärintresseradeavsjälvamekandetmedlok,andravillsetågenrullamedfolkigenochvissatyckeralltsomharmedtågochstationerskabevaras,detärjuenkulturskatt.

Forsmo-Hotingbananvarklarförtrafik1925ochdenbygg-desmedavsiktattunderlättatransporternaavvirkeuttillkusten.TrotsnamnetstartarbananfaktisktfrånLångsele

ochibörjanvardetendastångloksomgällde. Från 30-talet kom rälsbussen,först den klassiska Hilding Carlsson-bussenförattsenarebytasutmotdensom de flesta äldre känner igen medsin karakteristiska rundade front, Y6-typen. 1980 kom en italiensk rälsbusskalladY1ochdetvarmeddensomper-sontrafikepokengickigraven1985.

Inträdesbiljett för att bli underavdel-ningärattvitarhandomettgammaltdiesellokochdetskavigöra,förhopp-ningsvisnereiLångseleomalltfallerpåplats.ÖvrigaplanersomfinnsjustnuärattundersökamöjligheternaattkunnaköraUrkultsbesökarefrånSundsvalltillÅdals-Lidens stationnär festivalen gåravstapelniaugusti.Hinnerviinteiårkommerdetjunyafestivalerframövergissarvi…

Villduvaramedochrestaureraettlokellerpåannatsättdeltaidettakulturre-noveringsprojektärduvälkom-menatttakontaktmedundertecknad.Huvud-saken är att vihar roligtnär vi träffasoch att målen är rimliga i förhållande

tilltidochinsats.Jaggissarattdennanyaföreningkommerattgåsompåräls…

•Spårvidd:1435 mm

•Längd: 121 km

•Dubbelspår: Nej

•Elektrifierad: Nej

•Fjärrblockering Nej

•ATC: Nej

Källa: www.jarnvag.netFörening på räls…

Faktaruta

sid �4 reportage västerut nummer 1/2008 västerut nummer 1/2008 reportage sid �5

www.vasterut.se