Fjäderfä 3-2010 23

Varde rätt ljusAtt tänka på vid val av stallbelysning

Artikel i tidningen Fjäderfä nr 3-2010

Historiskt har glödlampan varit vanlig inom belys-ning för hönsstall. Från den 1 september 2009 bör-jade dock glödlampan fasas ut och kommer snart attvara helt borta från marknaden. Så vad ersätter manden med? När det gäller energibesparing så finnsmycket att vinna på att byta sina glödlampor. Vi kani dag spara mellan 40 och 90% energi på alla äldreanläggningar. Vilket som passar bäst för en viss situ-ation varierar dock med stallets utseende, tidigareinstallation, inredning med mera. Det finns i dags-läget flera belysningsalternativ och jag skall ge enkort översikt av dessa.

HalogenlampanHalogenlampan har i mångt och mycket sammaegenskaper som glödlampan. Den är lite kallare iljuset och har lite längre livslängd samt lite bättreeffektivitet. En glödlampa har 6-10lm/w (lumen/

watt, lumen är ett mått på hur mycket ljus enljuskälla avger) medan en lågvoltshalogen (12V) harmellan 15-20 lm/w. En 230V halogen har 8-12 lm/woch den är lätt att dimra. Man kan använda halogen-lampor utan att behöva byta armatur. Dock är de likaskakkänsliga som glödlampor, så de skall inte sittapå maskiner som skakar, för nära dörrar som slåsupp och igen eller på andra utsatta platser på inred-ning med mera.

LEDLight Emiting Diod eller LED har funnits sen 1907men har först i dag blivit vettig att använda vad gäl-ler vitt ljus. Det finns många märken på marknaden.Vissa dimningsbara, andra inte. Några märken somfinns är Osram, Philips, Energisystem, Mega man,Narva, Sylvania och Hato. Att rekommendera ettvisst märke generellt är mycket svårt. Min rekom-

24 Fjäderfä 3-2010

Varde rätt ljusAtt tänka på vid val av stallbelysning

Ljus är nödvändigt för allt levande. Det är ensignal för när man skall vakna och när det ärdags för vila. Vi vet att hönsens beteende,produktion och välbefinnande påverkas avljus. Inte bara mängden ljus utan också hurljusets strålning är fördelat. Hur myckethönsen påverkas av detta och på vilka sätt ärdock inte helt utrett än.

Nedan ses två typer av halogenlampor (12V resp. 230V) i tänt respektive släckt läge.

TTeexxtt oocchh ffoottoo::JJoohhaann RRöökkllaannddeerr

mendation är att du vänder dig till sakkunnig åter-försäljare, installatör eller belysningsplanerare somkan hjälpa dig att välja rätt för det styrsystem somdu själv har. Din lokala elektriker skall kunna svaraenkelt på detta. Likaså den som sålt dit styrsystem.

LED har mycket lång livslängd, mellan 30 000 till100 000 timmar (på ett år går det 8760 timmar).Dess effektivitet ligger mellan 40 och 80 lm/w. LEDslocknar inte utan tynar sakta bort. Det innebär attdess ljusmängd avtar med tiden. Livslängden hosLED avser därför den tid det tar för lampan att gåner till 80% av sitt maxvärde. Det är en skaktåliglampa som finns som dimbar. Dock skall du nogakontrollera att den fungerar med det dimmersystemdu själv har. Prismässigt så ligger en lampa i dag påmellan 200 och 500 kr. I ditt val av lampa skall dutitta på hur mycket ljus man får för den instoppadeenergin (lm/w) men även se till livslängden.

LysrörLjusalstringen i lysrör sker genom att ett rör medgas spänningssätts och därmed alstrar uv-ljus somstrålar på ett lyspulver på insidan av en glaskropp.Lyspulvret alstrar i sin tur den strålning som vianvänder oss av i ljussammanhang. Beroende påpulvrets blandning kan man få olika egenskaper.Man kan alltså få ett gulare eller kallare vitare ljus.Eller så kan man få lysrör som ger bättre färgåter-givning på en yta eller mer uv-ljus. Lysrör kräver ettdrivdon för att dimras och det sitter skilt frånljuskällan. Lysrör är dimmbara ner till någonprocent innan de släcks. Effektiviteten ligger mel-lan 70-110 lm/w och livslängden kan vara upp till90 000 timmar.

LågenergilampaLågenergilampan bygger på samma grundprincipersom ett lysrör men drivdonet är inbyggt i ljuskällan.På marknaden finns i dag flera alternativ vad gällerlågenergilampor som är dimmbara. Philips, Osram,Govena, Megaman är några stora märken. Men detfins en uppsjö av mindre tillverkare och återförsäl-jare. Även här är det viktigt att du kontrollerar attlampan är kompatibel med det dimmersystem somdu har. Går den att dimra med en vanlig glödlamps-dimmer eller behöver den en bakkantsdimmer (tran-sistordimmer) eller rent av något annat system?Detta framgår enkelt hos de allra flesta märken menuppstår tveksamhet, fråga säljaren. Lågenergilam-pan tål skakningar relativt bra. Dess livslängd vari-erar dock kraftigt mellan olika märken. Från 5 000till 16 000 timmars brinntid. Effektiviteten liggermellan 30-80 lm/w. Ljuset från lågenergilampor ärockså olika beroende på märke och hur de är gjor-da. Lågenergilampor går sällan att dimra ända ner

Fjäderfä 3-2010 25

LED klar.

LED opal.

Lågenergi opal.

Lågenergi spiral.

Lågenergi stav

forts på nästa sida

26 Fjäderfä 3-2010

Grafen beskriver hur olika ljuskällor fördelar energin från ljuset över olika våglängder. Exempelvishur mycket UV ljus de ger i förhållande till andra våglängder. Man ser att att ljuset från LED-slangen som är gul bara ger energi inom ett smalt område av strålningsspektrat. Glödljusen ger enmer kontinuerlig strålning över hela spektrat. Lysrör, den blå grafen, visar hur man har mycketenergi inom smala band av spektrat. Olika lysrör, lågenergilampor och LED skiljer sig åt mellanolika märken och sorter.

till 1-2 procent. Oftast går de att dimra till 5-7 pro-cent och sen slocknar de. Lågenergilampan innehål-ler kvicksilver. Läs om hur man hanterar trasiga låg-energilampor på www.energimyndigheten.se (i sök-fältet skriver du lågenergilampor eller kvicksilver).

Spektral fördelningLjus är elektromagnetisk strålning mellan 400 nm(nanometer) och 780 nm. Våglängder under 400 nmbenämns uv-ljus och våglängder över 780 nmbenämns infraröd (IR) strålning. De olika fördel-ningarna av energi i strålningen påverkar oss påolika sätt. De kortvågiga väcker oss medan det lång-vågiga är till för att söva oss. Tillväxt, D-vitaminproduktion, vakenhet och stress är några av de sakersom påverkas av hur ljuset är sammansatt tillsam-mans med mängden ljus.

Solen har en fördelning av strålning som fördelarsig över ett stort spann av nm. De ljuskällor som harmest dagsljuslik spektral fördelning är glödlamporoch halogenlampor. Lysrör, LED och lågenergilam-por har inte samma spektral fördelning som glöd-lampan eller halogenlampan. Deras strålningssam-mansättning ser helt annorlunda ut. Ingen av demhar ett ljus som är naturligt, likt solljuset eller eldensljus. Det man kallar dagsljusliknande har inget medden strålning solen ger utan handlar om att lampanförsöker efterlikna dagens ljus visuellt. Dock är

deras fördelning av ljus inom de olika våglängdernainte alls som solens och himlens ljus.

SummeringAtt välja rätt belysning handlar om fyra kriterier:

• Energi; hur lite ström drar ljuskällan och hurmycket ljus får jag?

• Fungerar det tekniskt i mitt system?

• Var och hur? Är det rätt mängd på rätt plats?

• Vilket ljus? Är det ett bra ljus för sin uppgift? Rättspectralfördelning, ett ljus som stöder de biologiskafunktionerna?

Vi kan vara helt säkra på att ljusets kvalité harinverkan på hönorna. Vi kan dock än så länge intevara säkra på exakt hur ljuset påverkar hönorna.Men framtiden är ljus, vi får fler och fler svar helatiden. Forskningen går framåt och ny teknik kom-mer ut på marknaden.

Frågor?Har du frågor eller vill ha rådgivning är du hjärtligtvälkommen att höra av dig till undertecknad (JohanRöklander) på mail: johan@irrbloss.com eller pertelefon: 0733-56 26 76.