är inne på sin sista säsong som chefdirigent för Norrköpings Symfoniorkester sam-tidigt som han inleder ett nytt ledarskap som chefdirigent för The Florida Orchestra. Därutöver leder han The Mainly Mozart Festival i San Diego, USA. Framtiden ser

amerikansk ut för vår uppskattade dirigent, som har flyttat sitt hem från Eton, England, till Tampa Bay, Florida.

Francis passion för sport fick tidigt lämna förstaplatsen för kontrabas. Han insåg som tonåring att han ville dirigera och spelade så mycket i orkestrar som han kunde för att ta chansen att diri-gera när den dök upp. Han fick ett gott rykte. När Valery Gergiev blev sjuk i januari 2007, gjorde Francis ett legendariskt inhopp med The London Symphony Orchestra. En månad senare ersatte han tonsättaren och dirigenten John Adams i en konsert med dennes egna verk – med bara två timmars varsel.

Sedan dess har Michael Francis dirigerat bland många andra Royal Philharmonic London, Dresden Philharmonic och San Francisco Symphony. Vitt berest i Europa, USA och Asien, har han skapat sig ett namn som en lyhörd dirigent med en bred bas i musikhistorien.

Lang Lang, Baiba Skride, Rufus Wainwright. Många är de solister som Michael Francis har sam-arbetat med. Inte minst Valentina Lisitsa, som han spelat in Rachmaninovs pianokonserter med, tillsammans med London Symphony Orchestra. Violinisten Anne-Sophie Mutter hjälpte Francis och Norrköpings Symfoniorkester att grundlägga en tävling för unga kompositörer 2013, som Lisa Streich och Jonas Valfridsson sedermera vann.

Text: Molly Teleman

ARNOLD SCHÖNBERG (1874-1951)Verklärte Nacht. Sextett arr. för stråkorkester, op 4 (32’)

Arnold Schönberg var tjugofem år år 1899, autodidakt som kompositör, under-klass och jude i en tid då Wien blev alltmer antisemitiskt präglat. Den äldre generationen kompositörer hade stridit hätskt om hur musiken skulle fortsätta och var bara överens om en sak; Beethoven var mästaren. De som höll på Brahms trodde på den absoluta musiken, medan Wagners läger ville föra in utommusikaliska element och vilda, kromatiska utflykter. Schönberg ville för-ena de båda idealen.

Hans första försök med programmusik blev bara fragment. Så under en semes-ter med Alexander von Zemlinsky och dennes syster Mathilde, blev Schönberg förälskad. Och inspirerad. Senromantiska Verklärte Nacht är numera ett av hans mest populära verk, men han hann gifta sig med Mathilde innan det blev framfört. Musikstaden Wien var konservativ in absurdum.

Inte nog med att verket byggde på en dikt med samma namn av Richard Dehmel ur en skandalös diktsamling som förts till rätten två gånger – katolska Wien var inte överförtjust i hans teman kärlek och sex – dessutom hade den avancerade harmoniken ett inverterat nonackord som inte ens ”fanns” enligt Wiens musik-

Fotografering och bandupptagning ej tillåten

sällskap. När Verklärte Nacht urframfördes fyra år senare tvingades Arnolds storebror kasta ut upprörda åhörare. Det var magra år kring sekelskiftet för nygifte Arnold.

Verklärte Nacht är det allra första symfoniska poemet i kammarmusikalisk form och därtill ett med lyckligt slut. En kvinna och en man går i en skog (A). Kvinnan berättar att hon är gravid med en annan man (B). Efter en återtagning av A talar mannen, full av medkänsla (C). Låt oss ta hand om barnet tillsammans, säger han och de kysser varandra. De ”transformeras” tillsammans av hans kärlek.

Musiken följer samma rondoform, ABACA, och i synnerhet mannens parti visar en intim intensitet. Full av uppriktig, prestigelös lidelse. Kromatiskt flödande med roten i d-moll, med korta andlösa motiv, knappt en takt långa. En lyckad försoning mellan Brahms lyricism och Wagners kromatik.

Schönbergs elev Anton Webern menade att Verklärte Nacht var ”Frei phantasei-rend”. Fri, kanske jämfört med den tolvtonsmetod som Arnold skulle publicera drygt tjugo år senare, men tyglad av sträng självbehärskning i form av kontra-punkt. Behärskad som en tålmodig friare på knä på en kall trottoar.

LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827)Sinfonia Eroica. Symfoni nr 3, Ess-dur, op 55 (47’)”Composta per festeggiare il sovvenire di un grand Uomo”

I Allegro con brioII Marcia funebre: adagio assaiIII Scherzo: allegro vivaceIV Finale: allegro molto

Ludwig van Beethoven visste att hans tredje symfoni skulle bli större än något han komponerat tidigare. Storleken krävde ett musikaliskt flöde ständigt laddat med energi, för att inte falla ihop som ett korthus. Teman som öppnar istället för att runda av, överraskande moduleringar och tvära dynamiska kontraster skulle föra musiken framåt.

Även om Beethoven redan på sin tid var en mycket uppskattad tonsättare, så pass att han var den förste att kunna försörja sig som det, fick inte Eroica något vidare välkomnande. – En kreuzer till den som kan få stopp på musiken!, ropade någon under urfram-förandet. I ärlighetens namn hade konserten redan hållit på ett tag och Eroica

Fotografering och bandupptagning ej tillåten

Fotografering och bandupptagning ej tillåten Fotografering och bandupptagning ej tillåten

var lång och svårspelad för sin tid. Vissa ackord var dramatiskt dissonerande och en passage i synnerhet orsakade grubbel. Länge trodde förlag och dirigenter att det var ett feltryck (och korrigerade) när valthornet signalerar huvudmotivet i Ess-dur mot ett septimackord i B. Numera hör vi en koloristisk effekt.

Hundra år senare hade Eroica blivit ett av musikhistoriens mästerverk och gjorde stort intryck på Schönberg. Särskilt hur de många temata var släkt och hur Beethoven med lätt hand satte harmoniken i gungning. Med Eroica hade Beethoven skapat en ny sorts symfoni, i gränslandet mellan klassicismen och romantiken. I sig själv heroisk.

Beethoven hade Napoleon i tankarna när han komponerade, men han hade inte mycket till övers för programmusik just då. En modern teori är att det är han själv som åsyftas som den heroiske, så snart efter Heiligenstadtkrisen och en påtaglig hörselnedsättning. Han var även inspirerad av den franska revolutionen och dess frihetsideal. I och med nationalsocialismen skulle hjälteeposet Eroica ironiskt nog nå en grotesk upphöjelse, liksom Beethoven själv, Tysklands titan – men det krävde att man ignorerade det faktum att Beethoven var en frankofil. Det är en iögonfallande likhet mellan hans heroiska temata och de franska upp-rorssångerna och marscherna.

Marcia funebre är ett av de tydligaste exemplen på hur Beethoven inspirerats av den franska revolutionsmusiken. En av Beethovens friaste satser, men den växte mödosamt fram, takt för takt. Scherzot är å sin sida lätt och obesvärat, fött med segerhuva. Finalen hör till Beethovens mest originella skapelser. I princip en samling variationer, med fria delar. Det växer fram ur ett enda motiv, tätnar och blir allt intensivare för att nå ett triumferande slut. Inte bara för satsen utan för symfonin som helhet, i en tid då man brukade lägga mest krut på den första satsen. Det finns också bara en Eroica.

Text: Molly Teleman

Che

fdir

igen

tM

icha

el F

ranc

is

Vio

lin 1

1:e

kons

ertm

ästa

reH

enrik

Jon

Pet

erse

nVa

kant

Alt

kons

ertm

ästa

reM

ikae

l Wen

hov

2:e

ko

nser

tmäs

tare

Pau

l Wal

tman

Car

ina

Bec

kett

M

atts

Erik

sson

Jo

sep

Est

eve

Sar

ah D

odd

Falk

ebrin

g La

rs H

edb

org

Mag

nus

Ivar

son

Ingr

id O

lsso

n Ta

nja

Orr

aryd

N

ina

Söd

erb

erg

Joha

nna

Tafv

elin

And

ers

Törn

qvi

stK

ristin

a Li

ndho

lm V

ahllö

f

Vio

lin 2

R

uth

And

erb

erg*

Fred

rik A

nder

ber

g**

Håk

an J

onsä

ll**

Lars

And

erss

onB

oel B

engt

sson

Kar

in E

ngst

röm

Ann

e H

olm

erÅ

sa H

olm

Jin

Häg

erst

röm

Ric

hard

Mic

helin

Son

ja V

rieze

Car

in Ö

jeb

oVa

kant

Vio

laLe

nnar

t Fal

keb

ring*

Gun

nar

Enb

om**

Cris

ta K

end

e B

erge

ndah

l**

Nan

ako

Aka

iK

arin

Sva

nber

g A

ncke

rE

rika

Gab

riels

son-

Bac

klun

dB

jörn

Car

lén

Tho

mas

Hal

lP

erni

lla R

önnl

und

Mar

kku

Sor

riVa

kant

Cel

lo

So

lo-c

ellis

tN

ikla

as V

eltm

an

Bo

-Gör

an C

hris

tians

*Fr

edrik

Lin

dst

röm

**S

ofia

Pet

erse

n**

Tors

tein

Dal

ene

Agn

eta

Fred

ljung

Leif

Vahl

löf

Ingr

id Å

kerb

lom

Vaka

nt

Ko

ntra

bas

Bjö

rn M

alm

qvi

st*

Jan

Dud

a**

Ann

a-C

ecili

a B

ergm

an**

Em

ma

Jose

fsso

n B

jørn

evik

Dan

iel R

Tho

mas

Roi

ne U

dd

feld

t

Flö

jtVa

kant

*A

nnic

a d

e Va

l**

And

ers

Ble

ckm

an

Ob

oe

Pel

in L

ius*

Tho

mas

Bod

in**

Vaka

nt

Kla

rine

ttJo

hnny

Jan

ness

on*

Lars

Pau

lsso

n**

Bo

Pet

ters

son

Fag

ott

Linu

s B

ergl

und

*E

va P

ette

rsso

n Ve

ltman

**P

er J

onss

on G

ille

Ho

rnLe

nnar

t Lan

ger*

Ann

a A

hlen

ius*

*Ja

n Le

jonc

lou

Lars

Tha

pp

er

Elis

abet

h Å

kerv

all

Trum

pet

Elia

s S

vanb

erg*

Eiv

ind

Bjø

rnev

ik**

Ste

fan

Mat

tsso

n

Tro

mb

on

Eric

Sve

nsso

n*Va

kant

**

Bas

tro

mb

on

Joha

n W

iklu

nd**

Tub

aO

le C

hris

tian

Grø

nnin

g*

Puk

or

Lars

Gär

d*

And

ers

Dah

lste

dt*

*

Sla

gve

rkM

artin

Orr

aryd

* P

ette

r S

vens

son*

*

Har

pa

Del

phi

ne C

onst

antin

*

* S

täm

led

are,

**

Alt

stäm

led

are.

Tut

timus

iker

är

angi

vna

i alfa

bet

isk

ord

ning

.

Kommande konserter hösten 2015

SON samarbetar med Vi-skogenUtöver en blomma, som tack till våra artisters medverkan, planterar SON fem träd i Vi-skogen som en gåva till vår gemensamma jord.

VD/Konstnärlig ledare, ansvarig utgivare: Karin Veres. Kommunikationschef/marknadsansvarig: Agneta Lindmark Thomaswww.norrkopingssymfoniorkester.se, symfoniorkester@son.norrkoping.se

SILVERPARTNER

ABB, Advokatfirman Glimstedt, Amec Foster Wheeler, Almroth Industrifastigheter AB, Best Western Hotel Princess, Kurt och Brita Ehlert, Ernst & Young AB, Gunnar Gunnarsson

Fastighets AB, Holmen Paper AB, HSB, Hyresbostäder, Mattssons Fastighetsutveckling AB, Ringarums Busstrafik AB, Siemens Industrial Turbomachinery AB, Swedbank,

Tage Rejmes Bil AB, Tommy Holm Revisionsbyrå AB

Fond of Music donation från Marianne och Lennart Lindqvist Siw Ericsdotters stiftelse donation

GULDPARTNERS

Norrköpings Symfoniorkesters sponsorer 2015-2016

KO

MP

LU

S K

OM

MU

NIK

AT

ION

SB

YR

Å M

ICH

AE

L F

RA

NC

IS fo

to: M

AR

CO

BO

RG

GR

EV

E illu

stratio

ne

r: MA

LIN

LU

ND

GR

EN

SO

N fo

to: D

AV

ID E

INA

R (re

tusc

h M

AL

IN L

UN

DG

RE

N)

Läs mer om alla våra konserter på norrkopingssymfoniorkester.se

VALENTINA LISITSA TILLBAKA! TORSDAG 29 OKTOBER kl 19.00

De Geerhallen NorrköpingIntrod. kl 18.30 av Matts Eriksson

BACH/WEBERN RicercareBEETHOVEN Pianokonsert nr 4BRAHMS Symfoni nr 2

Norrköpings SymfoniorkesterDirigent Michael FrancisSolist Valentina Lisitsa piano

ALLTID PÅ EN MÅNDAGSTENHAMMAR QUARTETMÅNDAG 2 NOVEMBER kl 19.00 Crescendo NorrköpingSTENHAMMAR Stråkkvartett nr 4HAYDN ”Lärkkvartetten”BRAHMS Pianokvintett

Solister Stenhammar Quartet och Mats Jansson piano

Stenhammar Quartet avslutar med denna konsert sin serie med Sten-hammars stråkkvartetter som de har framfört på Crescendo de senaste säsongerna.

STRÄNGT TAGETONSDAG 4 NOVEMBER

kl 18.00 De Geerhallen NorrköpingROSSINI Kvartett och mycket mer

Medverkande Mikael Wenhov violin, Josep Esteve violin, Niklaas Veltman cello, Björn Malmqvist kontrabas, Delphine Constantin harpa

Soppa & nybakat bröd serveras i Bistron från kl 17.00. Boka soppan senast dagen före konsert. Konserten är cirka en timme lång.

ÖNSKEKONSERTLÖRDAG 7 NOVEMBER kl 15.00 De Geerhallen NorrköpingEn konsert som publiken har valt!

Konserten är ett sam-arrangemang med Norrköpings Tidningar.