Verksamhetsberättelse 2010

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2010LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Produkton LTHs kansli Foto Gunnar Menander, Mats Nygren m.fl. Intervjuer Anders Frick, Kristina Lindgärde Design & Layout Robin Poulsen, LTH Tryck Media Tryck

Lunds Tekniska Högskola

VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 3

Innehåll

Rektor

Grundutbildning

Tillströmning

Internationellt samarbete

Internationellt studentutbyte

Forskarutbildning

Forskning

EU - forskning

Personal

LTH i media

Hedersdoktorer

Stipendier och utmärkelser

Ekonomi

Nyckeltal

LTHs styrelse

4

6

7

11

12

14

16

17

18

22

23

24

27

32

34

2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE4

LTH satsar på framtidenLTHs ekonomi – bra eller dålig?VI GJORDE DET IGEN! We did it again! Vi lyckades alldeles för bra! Externa forskningsmedel har fortsatt att strömma in vilket gör att verksamheten inte hinner nyanställa i samma takt. Samtidigt tar det tid att bygga upp ny infrastruktur som skall beforska nya områden. Massmedia och riksrevisionsverk tycker att det är ett oskick att ha så mycket oförbrukade medel kvar vid årets slut. Att förklara detta för utomstående är en pedagogisk utmaning men vi skall försöka.

LTH har en forskningsbudget på 1 miljard varav nästan 70 procent är externa forskningsmedel som våra forskare söker i konkurrens med andra. Det första man kan konstatera är att vi är mycket duktiga som lyckas attrahera så mycket forskningsmedel. Samtidigt finns det uppenbarligen ett intresse för det vi gör. Problemet är att den fasta basen i form av fakultetsmedel är så liten. Det skapar en otrygghet, eftersom ett bortfall av forskningsmedel med nödvändighet leder till krav på ”friställning på grund av. medelsbrist”.

Detta är ohållbart, inte minst när det gäller doktorander, som har en garanterad anställning under sina forskarstudier. En klok forskningsledare eller prefekt ordnar så att det finns en intern säkerhet genom att skapa en liten finansiell reserv som kan klara tillfälliga bortfall av externa medel. I näringslivet kan man investera i fastigheter eller aktier men i det autonoma universitetet kan vi bara lägga pengarna på hög. Medlen är inte heller rörliga mellan olika verksamheter eftersom man fått forskningsmedel för att utföra specifika uppdrag. Detta kontrolleras av anslagsgivarna i kontinuerligt återkommande utvärderingar.

I denna uppochnedvända värld bör jag vara ledsen för att vi har ett överskott på 75 forskningsmiljoner. Att vi har 5 miljoner överskott inom grundutbildningen får nog mer betraktas som felräkningspengar på en grundutbildningsbudget på 500 miljoner (dvs ett överskott på 1 procent). I ärlighetens namn är vi nog trots allt mycket glada att vi har en god ekonomi. Flera av våra prefekter lever med minnet av friställningar då finanserna var dåliga.


LTH satsar på framtidenLund och LTH verkar vara attraktivt - antalet förstahandssökande har ökat med nästan 10 procent, vilket är mycket högre än för andra tekniska högskolor i Sverige. Det höga söktrycket kan också förklaras med demografi och lågkonjunktur. Våra studenter ”överproducerade”, det vill säga vi överskred det utbildningsuppdrag vi fått från universitetet. Detta beror på duktiga studenter men också på förlängningen av civilingenjörsutbildningen till fem år.

När vi tittar i kristallkulan ser vi en mycket kraftig demografisk nedgång av antalet studenter om fem-sex, år då vi i stället kommer att ha ett ”all time low”. Vi ser ett stort antal pensioneringar framför oss samtidigt som stora forskningssatsningar som ESS och Max IV sker i Lund. I skenet av detta satsar vi på framtiden. Om vi vill ha en förändrad situation om fem år måste investeringarna göras nu!

Just nu arbetar vi alltså mer för våra efterträdare än för oss själva. Den goda ekonomin gör att vi kan satsa på att anställa yngre forskare. Vi måste investera i forskare som länkar mot de stora forskningsanläggningarna, ESS och MaxIV. För att bygga upp en verksamhet tar det åtminstone 5 år men en forskargrupp är inte i full gång förrän efter 10 år. Och det passar ju ganska bra för då är ESS-anläggningen färdig för att tas i drift.

Med sikte på framtiden beslutade LTH att starta en ny civilingenjörsutbildning ”Medicin och teknik” (Biomedical Engineering), som startar 2011. Det bygger på den starka forskningsöverbyggnad som växt fram i gränslandet mellan LTH och medicinsk fakultet. Programmet ligger nära elektroteknikområdet med en gedigen matematikgrund som gör att de inte bara kan lösa biomedicinska problem utan också koppla dessa till tekniskt avancerade lösningar. Vi hoppas på detta sätt upprätthålla söktrycket även vid den framtida demografiska nedgången. Dessutom ökar vi antalet kvinnor inom klassiskt ”manliga” yrkesutbildningar.

För att förbättra studiemiljöerna för studenterna avsattes 15 miljoner för detta ändamål. E-huset fungerar som pilotprojekt. Våra studenter har tagit en synnerligen aktiv del i projektet. Arkitekthusets renovering påbörjades också. Det skall kännas spännande och stimulerande att komma in i ett hus på LTH. Det är här framtiden skall skapas!

Under året har Vattenhallen Science Centre etablerats som en publikmagnet med cirka 25000 besökare under året. Astronomiska institutionen inom naturvetenskapliga fakulteten har kunnat bygga upp sitt Planetarium i Vattenhallen. Ett spektakulärt vattenfall och en digital klättervägg har byggts med sponsring från företag och banker. Hela projektet är en framtidssatsning. Vi tror att grundskola och gymnasium behöver stöd för att öka intresset för naturvetenskap och teknik. LTH och Sverige behöver duktiga studenter för att utveckla spetskompetens inom teknikområdet.

Redan i december 2009 tog styrelsen beslut om att arbetet med en förnyad strategisk plan skulle starta. Detta arbete har pågått under hela året med åtskilliga möten i nämnder och på institutioner. Genom att diskutera våra framtidsval har vi kommit ganska långt i vårt strategiarbete. Det finns en samsyn om många vägval.

I denna årsredovisning blickar vi givetvis bakåt men med fokus på framtiden. 50-års jubiléet under 2011 blir ett avstamp för många framtidssatsningar. Under 2010 har vi lagt ner mycket tid på att förbereda jubiléumsåret, som vi hoppas skall bli ett år att minnas. Vi hoppas att många av våra alumner då kommer till oss och firar med oss.

ANDERS AXELSSON

Rektor LTH


ANTALET FÖRSTAHANDSSÖKANDE TILL LTH fortsätter att öka! Konkurrensen om platserna har ökat på i stort sett samtliga program. Det är en kombination av demografi med stora års-kullar, lågkonjunktur, ett fortsatt ökande intres-se för naturvetenskap och teknik samt LTHs/Lunds goda rykte som har skapat ett mycket högt söktryck. LTH är populärt!

De konstnärliga programmen, Arkitektur och Industridesign, har under året växt in i sin nya form som skolor. Utbildningen i industride-sign är nu helt uppdelad i två delar, ett treårigt kandidatprogram och ett, för hösten 2010, nytt tvåårigt masterprogram. Det nya masterspro-grammet var populärt med totalt 77 sökande, både nationella och internationella, till de 30 platserna.

På Campus Helsingborg driver LTH högskole-ingenjörsutbildningar, tekniskt basår och bas-termin samt livsmedelsteknisk högskoleutbild-ning. Som ett svar på industrins efterfrågan av kompetens inom automationsteknik har LTH startat ett nytt högskoleingenjörsprogram i elek-troteknik med automation och de första studen-terna antogs hösten 2010. Söktrycket till den nya utbildningen var bra.

Under 2010 har valideringsarbete lett fram till beslut om att LTH från och med hösten 2011 skall erbjuda ett civilingenjörsprogram i Medicin och Teknik. Utbildningen skall ges i samarbete med medicinska fakulteten och traditionella in-genjörsämnen kommer att varvas med medicin redan från dag 1. Det finns ett stort intresse för utbildningsprogrammet både från den starka medicintekniska forskningen på LTH, från mot-svarande industri och bland de gymnasieelever som tillfrågats i närområdet.

I arbetet med att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen har fokus under året legat på ex-amensarbete. Kvaliteten hos examensarbetet kommer att lyftas fram som en tungt vägande indikator för god kvalitet av utbildningspro-gram i högskoleverkets kommande utvärde-ringssystem. Därför har vi infört möjligheten

för studenten att utvärdera sina upplevelser av sitt examensarbete i det fakultetsgemensamma utvärderingssystemet. De första sammanställ-ningarna (läsåret 2009/10) visar att de allra flesta studenterna är nöjda med sina examensarbeten, 76% anger att de kan rekommendera en kompis att göra sitt examensarbete på samma ställe som de själva gjort. Vi har också dragit igång ett pro-jekt för att ta fram kriterier för vad vi på LTH menar kännetecknar ett bra examensarbete.

Bolognaarbetet har nu rullat igenom hela ut-bildningssystemet på LTH och även för de två avslutande åren, specialiseringen, inom civil-ingenjörsutbildningarna är planeringen färdig. Samordningsvinster mellan programmen är fullt utnyttjade och målsättningen är att utbu-det av kurser skall vara tillräckligt brett för att täcka samtliga specialiseringar samtidigt som antalet studenter per kurs måste vara tillräckligt stort för att täcka kostnaderna att ge kursen. Via ett samarbete mellan utbildningsnämnder och forskningsnämnder har också en kartläggning av forskargrupper och deras kopplingar till av-ancerade kurser inom specialiseringarna påbör-jats under året. Målet är att identifiera grupper där tillgången på kompetenta forskare/lärare kan bli kritisk inom några år, ofta p.g.a. kom-mande pensioneringar, och det kan därför bli aktuellt med strategiska satsningar för att täcka utbildningarnas behov..

Sammanfattningsvis kan man säga att vi har många studenter med höga förväntningar på LTH och det ligger ett stort ansvar på all per-sonal att skapa goda förutsättningar för dessa studenter så att de kan lämna LTH med många glada minnen, en bra utbildning och få en god start på karriären.

Grundutbildning

Ingrid SvenssonVicerektor för grundutbildningen


Tillströmning

2010 2010 2010 2010 2009 2009 2009 2009 2008 2008 2008 2008

HST HPR HPR/HST(%) EX HST HPR HPR/HST(%) EX HST HPR HPR/HST(%) EX

Civilingenjörsutbildning i

Bioteknik 269 245 91 41 265 240 91 41 252 230 91 70

Datateknik 428 372 87 60 416 346 83 57 374 314 84 61

Ekosystemteknik 257 232 90 24 221 195 88 38 208 192 92 46

Elektroteknik 314 270 86 26 286 225 79 45 249 211 85 63

Industriell ekonomi 503 411 82 68 485 407 84 53 446 396 89 76

Informations- och kommunikationsteknik 130 115 89 17 117 93 79 18 105 95 90 26

Kemiteknik 175 159 91 30 175 157 90 45 166 151 91 31

Lantmäteri 268 244 91 33 241 233 97 43 231 218 94 32

Maskinteknik 711 614 86 132 700 663 95 120 700 595 85 115

Riskhantering 52 52 99 34 84 81 97 47 71 67 94 45

Teknisk fysik 404 354 88 59 377 332 88 69 361 328 91 71

Teknisk matematik 157 132 84 19 146 112 77 19 142 128 90 23

Teknisk nanovetenskap 211 179 85 22 202 182 90 33 185 157 85 15

Väg- och vattenbyggnad 526 465 88 87 490 446 91 70 456 412 90 78

Teknologie kandidatexamen 3 2

Summa civilingenjörsutbildning 4 406 3 842 87 655 4 206 3 713 88 700 3946 3494 89 752

Arkitektutbildning 270 261 97 54 260 231 89 48 271 231 85 60

Kandidatexamen i arkitektur 30 7

Brandingenjörsutbildning 178 152 85 46 149 137 92 53 150 139 93 45

Industridesignutbildning 42 33 77 11 64 50 78 15 126 101 80 12

Kandidatutbildning i industridesign 68 65 95 20 53 47 89

Summa Ark, Br, ID 559 510 91 161 525 465 89 123 547 471 86 117

Högskoleingenjörsutbildning i

Bioteknik 0,5 1 3 1,05 4

Byggteknik 306 270 88 44 278 242 87 59 249 214 86 26

Datateknik 99 66 66 10 79 71 90 8 63,8 55 86 14

Elektroteknik 14 4 26 - 0 1 0,5 1,8 360 5

Geomatik

Kemiteknik 2

Multimediateknik 0,22 3 1 1 1 1,25 6,5 520 8

Produktionsteknik 0,38 0,38 100

Programvaruteknik 0,38 0,0 - 1 1 0,5 0,65 130 1

Summa högskoleingenjörsutbildning 420 341 81 58 358 315 88 73 315,05 279 89 60

Masterutbildningar 343 279 81 97 278 206 74 69 178 151 85 56

Påbyggnadsutbildning för

högskoleingenjörer 1

Livsmedelsteknisk högskoleutbildning 53 54 101 15 42 44 104 19 45 63 140 16

Basår 109 96 88 111 81 73 70 30,5 44

Fristående kurser m m 379 317 84 432 338 78 389 295 76

TM-ekonomer 4 15 19 131 31 30 97

Antal helårsstudenter (HST) , helårsprestationer (HPR) och examina


Avgörande informationskällor för valet av LTH Varför valdes LTH?

Varifrån kommer studenterna?

Skåne Göteborg Stockholm Mellansverige Norrland

2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009

Lund totalt 52 54 9 10 12 10 7 8 2 2

Helsingborg totalt 73 79 5 6 5 3 6 3 1 2

Teknisk fysik 64 46 4 13 2 14 9 9 2 0

Teknisk matematik 48 40 12 5 8 15 4 20 8 5

Teknisk nanovetenskap 46 64 5 6 11 8 5 11 5 0

Elektroteknik 63 70 5 3 3 7 8 3 2 2

Datateknik 63 66 9 1 12 10 7 7 1 1

Infocom 64 63 11 4 14 11 0 13 2 0

Maskinteknik 58 56 8 10 13 10 5 7 1 2

Industriell ekonomi 35 45 13 17 23 16 8 11 2 1

Väg och vatten 49 56 14 14 7 7 7 8 4 2

Ekosystemteknik 40 38 12 19 11 10 10 11 4 3

Lantmäteri 43 35 6 14 17 9 12 8 0 6

Kemiteknik 68 65 10 4 5 2 5 5 3 7

Bioteknik 51 53 14 11 8 10 12 5 4 1

Arkitektur 41 57 7 9 25 9 9 9 3 6

Industridesign 37 58 15 19 33 16 0 3 4 0

Brandingenjör 39 32 6 13 13 13 13 13 2 3

Datateknik HBG 74 94 3 2 5 2 3 4 1 0

Byggteknik – Järnväg HBG 69 71 6 9 6 4 9 4 1 1

Tekniskt basår 89 81 4 4 0 4 0 4 0 5

2010 2009 2008

LTH-katalog 12 14 18

Vänner 26 21 19

Internet 37 30 30

Familj 20 17 17

Besök på LTH 14 13 13

LTH-studenter 4 8 7

Lärare 5 3 3

Studievägledare 3 3 3

Nära hem Gott rykte Lund

2010 38% 78% 70%

2009 39% 73% 61%

2008 37% 72% 58%

2007 39% 73% 67%

2006 34% 72% 65%

2005 37% 67% 68%

2004 39% 67% 68%

2003 40% 70% 68%

2002 35% 67% 68%

2001 37% 65% 72%

2000 40% 58% 67%

1999 40% 54% 65%

1998 41% 53% 65%

1997 37% 34% 47%

1996 48% 37% 27%

1995 54% 26% 39%


Andel antagna kvinnor totalt

Avgörande för att söka till LTH per program 2010

2010 2009 2008 2007 2006

Civilingenjörsutbildningar 27% 32,5% 28% 28% 27%

Högskoleingenjörsutbildningar 24% 21% 24% 18% 20%

Arkitektutbildningar 57% 53% 60% 55% 59%

Brandingenjörer 32% 29% 22% 24% 21%

Industridesign 52% 42% 50% 69% 56%

Magister/Master 41% 26% 27,5% 26% 25%

LTH-katalog Vänner Internet Familj Besök på LTH LTH-studenter

LTH totalt 12 26 37 20 14 4

Teknisk fysik 9 32 19 22 18 4

Teknisk matematik 9 26 39 22 26 0

Teknisk nanovetenskap 12 9 36 9 19 5

Elektroteknik 16 23 37 19 19 4

Datateknik 10 33 24 23 15 4

Infocom 7 25 43 25 21 4

Maskinteknik 11 41 22 28 18 4

Industriell ekonomi 12 34 38 24 7 7

Väg och Vatten 17 27 33 26 10 8

Ekosystemteknik 15 15 56 14 15 8

Lantmäteri 25 27 27 25 11 3

Kemiteknik 10 19 31 19 21 5

Bioteknik 15 22 42 19 8 4

Arkitektur 4 32 43 16 7 3

Industridesign 9 32 36 23 18 0

Brandingenjör 14 25 57 12 5 3


Erik Iveroth – ordförande, TeknologkårenERIK IVEROTH, ordförande på teknologkåren TLTH, blickar tillbaka på 2010 som ett år fyllt av häftiga händelser och härliga människor med stort engagemang.

– Det engagemang som syntes i samband med nollningen och protesterna mot CSN:s regel-verk var helt fantastiskt. Och det har ju gjort skillnad. Trots att kårobligatoriet försvunnit vill 80 procent fortfarande vara med i kåren och tack vare våra CSN-protester så tvingas CSN nu göra om sina regler, säger Erik Iveroth.

Här är ett litet urval av den uppsjö av andra positiva händelser som förra året påverkat tek-nologkårens medlemmar:

» Bostadsbristen var mindre och TLTH behö-ver inte sätta upp några militärtält på cam-pusområdet.

» Lärandemiljöprojektet med en omgörning av E-huset klubbades igenom

» TLTH gick med i LUS och fick en enad röst gentemot universitetet

» 2010 var också ett karnevalsår med många engagerade LTH:are


LTH ÄR, OCH SKA VARA, en internationell utbild-nings- och forskningsmiljö. Medan högklassig forskning naturligt sker i internationella nätverk och värderas med en internationell måttstock, måste utbildningen internationaliseras genom medvetna åtgärder. LTH:s starka internatio-nalisering är en konkurrensfördel. I 2010 års enkät till alla nybörjarstudenter angav 27 % att de goda möjligheterna till utlandsstudier bidrog till att de sökte till just LTH. Skillnaderna mel-lan programmen är dock stora och sammanfal-ler med intresset senare under studietiden.

Många studenter avstår från utbytesstudier eftersom de vill följa kurserna inom LTH:s specialiseringar på avancerad nivå. En nyhet är därför att erbjuda studenter på några program att läsa en termin inom sitt obligatoriska grund-block utomlands, vilket är en form av struktu-rerat utbyte. Under 2010 tecknades avtal om detta med University of Connecticut och under hösten 2010 kunde sammanlagt åtta studenter från civilingenjörsutbildningarna i Väg- och vat-tenbyggnad, Industriell ekonomi och Bioteknik nomineras inför vårterminen 2011.

LTH erbjuder möjligheter att avlägga dubbla examina genom samarbete med ett stort antal ledande universitet. Under året har de första studenterna från Keio University och Kyushu University i Japan kommit till Lund för att ta dubbelexamen, och tre studenter från LTH har nominerats till våra japanska partners.

Lunds universitet och organisationen är kom-plex. Under 2010 kartlades, med betydande medverkan från LTH, mobilitetsprocessen inom Lunds universitet. LTH menar att kart-läggningen visade att stödsystem och arbetsme-todik måste samordnas mer inom LU, medan de studentnära processerna bör skötas än mer decentraliserat.

LTH erbjuder många attraktiva utbytesplatser som lockar fler sökande än det finns platser. Detta ställer stora krav på att processen för ur-val och nominering är rättvis och transparent. I maj 2010 beslutade rektor om nya regler som

började tillämpas hösten 2010. Regelverket ska utvärderas 2011, men erfarenheterna från 2010 är mycket goda.

Den stora, dominerande frågan under 2010 var emellertid införandet av terminsavgifter för stu-denter från ”tredje land”. Lunds universitet har under året satsat stort på att bli Sveriges mest attraktiva studiedestinationer. Förberedelsearbe-tet har varit väldigt komplext, men som helhet fungerat mycket bra inom universitetet. Trots det räknar LTH för år 2011 med en nedgång med minst 50 % relativt 2010, då LTH mottog 160 nya mastersstudenter.

Intresset för utbytesstudier ökar starkt efter en svacka kring 2008, och antalet nomineringar ökade vid samtliga utlysningar. Det totala anta-let utresande studenter ökade med 12 % relativt 2009. Övergången från en femårig utbildning till 3+2 inom Industridesign har dock medfört ett par övergångsproblem. Antalet inresande har minskat med 10 % till följd av att LTH har varit restriktiva med att ta emot studenter utöver av-talad nivå mot bakgrund av överproduktionen och bostadsbristen. Återhållsamheten i utbytet har dock inte tillåtits påverka LTH:s studenter negativt.

LTH har som mål att 25 % av studenterna som tar examen på något av de långa utbildnings-programmen skall ha studerat utomlands. 2010 nåddes siffran 19,9 %, att jämföra med 24,4% 2008. Orsakerna är dels att antalet utlandsför-lagda examensarbeten har minskat, dels den nämnda svackan i antalet utresande 2008.

Internationellt samarbete

Per WarfvingeVice rektor för internationella frågor


Inkommande studenter Utresande studenter Master studenter20002001200220032004200520062007200820092010

258 208273 176321 178390 198 64436 237 75426 292 72469 330 61472 312 111484 304 117419 294 162411 331 204

0

125

250

375

500

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Inkommande studenterUtresande studenter*Master studenter

Internationellt studentutbyteInkommande utbytesstudenter

Utbytesbalansen på LTH

*Den kraftiga ökningen av utresande studenter beror till stor del på att utlandsförlagda examensarbeten tas med i statistiken fr o m 2005.

2010 2009 2008 2007 2006FrankrikeTysklandSpanienSkandinavienÖvriga EuropaNordamerikaAsienSydamerikaAustralien & Nya Zealand

54 81 80 91 8670 83 98 80 7759 54 58 64 7215 13 6 10 12112 120 121 112 15441 45 53 54 5525 31 20 9 920 18 22 27 415 12 26 25 2

0

20

40

60

80

100

120

140

160

Frankrike Tyskland Spanien Skandinavien Övriga Europa Nordamerika Asien Sydamerika Australien & Nya Zealand

20102009200820072006


LTH-studenter utomlands

Andel studenter som studerat utomlands

2010 2009 2008 2007 2006

Arkitektur 25 24 34 40 29

Brandteknik 1 1 2 2 3

Datateknik 6 4 7 7 14

Industridesign 5 år 8 23 11 12 17

Industridesign 3år 8

InfoCom 1 0 2 3 4

Elektroteknik 5 4 2 4 6

Industriell ekonomi 73 70 38 40 67

Bioteknik 17 14 11 21 18

Kemiteknik 2 6 8 6 5

Lantmäteri 12 4 6 3 6

Maskinteknik 17 20 25 22 27

Maskinteknik Teknisk design 7

Riskhantering 1 0 0 2 4

Teknisk fysik 21 19 10 26 30

Teknisk matematik 5 9 7 10 9

Väg och vatten 12 12 17 9 8

Ekosystemteknik 18 11 4 13 15

Nanovetenskap 14 12 12 12 9

Examensarbeten 41 37 73 80 62

Praktik (kurs) ny 2008 45 26 35

Total 331 296 304 312 333

Arkitekter Brandingenjörer Civilingenjörer Totalt200220032004200520062007200820092010

58,3 9,4 14,9 18,257,6 6,3 10,1 12,562,5 9,8 11,5 14,950,0 0 13,3 15,241,7 4,8 15,7 17,348,2 3,4 17,2 19,646,7 14,9 22,5 24,334,5 7,5 19,0 20,141,2 10,9 17,1 19,9

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Arkitekter Brandingenjörer Civilingenjörer Totalt


LUNDS UNIVERSITET har under året arbetat med att ta fram en handlingsplan för kvalitetsarbete inom utbildning på forskarnivå 2011-2012. Vidare har mycket energi under året ägnats åt att ta fram förutsättningarna för Education Quality 2011 (EQ11) vars syfte är att höja kvaliteten på all utbildning inom Lunds universitet. Forskarutbildningen ingår som en del i självreflexionsinstrumentet, där frågorna berör alla utbildningsnivåer. Förutom detta kommer utbildningen på forskarnivå att särskilt behandlas i en enkät avseende uppfyllandet av målen för examensordningen.

En ny utvidgad poänggivande introduktionskurs för doktorander inom LTH har utvecklats under året. Denna kommer att ges på engelska varje termin med start under våren 2011. De lokala föreskrifterna för utbildning på forskarnivå har uppdaterats så att dessa stämmer med ändringarna i högskoleförordningen. Ett arbete har igångsatts vad det gäller tillgodoräknande av kurser inom utbildning på forskarnivå.

Under året har produktionen av forskarexamina inom LTH legat på en förhållandevis låg nivå. Detta är en effekt av den kraftiga nedgången av antalet antagna till forskarutbildning under åren 2004 och 2005. Glädjande är att antalet nyantagna doktorander har ökat vilket i sin tur till en del beror på att LTH varit framgångsrikt vad det gäller att attrahera externa forskningsmedel. Andelen kvinnor ligger något över 30% och motsvarar ungefär den andel kvinnor LTH har på sina utbildningsprogram.

Doktorandsektionen vid TLTH har bidragit till att forskningsnämnderna och forskningsberedningen har aktiva och engagerade ledamöter med starkt fokus på att förbättra utbildningen. Ett framgångsrikt mentorsprogram PLUME har startats.

Forskarutbildning

Ulla HolstProrektor

2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000

Antagna 161 114 134 105 121 86 107 167 139 167 171

Kvinnor (%) 32 39 30,5 34 26 34 33 30 27 35 32

Doktorsexaminerade 69 94 112 121 117 135 127 114 95 81 69

Kvinnor (%) 40 27 30 32 34 24 28 29 33 26 33

Licexaminerade 33 42 43 38 59 73 63 91 77 56 67

Kvinnor (%) 27 19 32,5 16 30 27 30 24 22 21 19

Forskarstuderande


2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000

Antagna 161 114 134 105 121 86 107 167 139 167 171

Kvinnor (%) 32 39 30,5 34 26 34 33 30 27 35 32

Doktorsexaminerade 69 94 112 121 117 135 127 114 95 81 69

Kvinnor (%) 40 27 30 32 34 24 28 29 33 26 33

Licexaminerade 33 42 43 38 59 73 63 91 77 56 67

Kvinnor (%) 27 19 32,5 16 30 27 30 24 22 21 19

Sven Lidin – professor i kemi2010 BLEV ETT förändringens år för Sven Lidin, professor i kemi. Det var då han handplockades hit från Stockholms universitet. Här ska han se till att svenska, och framförallt LTH:s, forskare tillvaratar de möjligheter som ESS och Max IV redan nu ruvar på.

– Svenska forskare får inte större chans att experimentera vid ESS. Konkurrensen om stråltid blir knivskarp. Däremot vet vi att sådana här anläggningar genererar en enorm mängd högteknologiska kringtjänster som också måste finnas på plats. Redan nu gäller att ta reda på vad som behövs så att vi kan anpassa oss i rätt riktning, förklarar han.

Och då passar det ju alldeles utmärkt, för att ta ett exempel, att det på LTH finns personer som kan det mesta om offentlig upphandling av mjukvara, något som ESS lär behöva i mängder. Eller att det finns andra som till besökande forskare kan ta fram en viss typ av proteiner, eller annat känsligt undersökningsmaterial, som inte klarar av vanlig postgång.

Lite egen forskning hinner han också med. Då handlar det främst om termoelektricitet, där han tillsammans med bland andra Heiner Linke, professor i nanovetenskap, undersöker hur spillvärme kan omvandlas till elektricitet.


Forskning

Ulla HolstProrektor

FORSKNINGEN VID LTH fortsätter att utvecklas på ett mycket positivt sätt. LTH har stor fördel av att vara en viktig del av Lunds universitets starka forskningsmiljöer där det multidisciplinära och tvärvetenskapliga samarbetet växer sig allt star-kare.

Under året har mycket kraft ägnats åt att starta upp de strategiska forskningsområdena där forskargrupper från LTH deltar i 11 av de 12 områden som tilldelats Lunds Universitet. För LTHs del är de största områdena nanove-tenskap och nanoteknik, IT och mobil kommu-nikation, e-Vetenskap och produktionsteknik. Koordinatorer, styrelser, vetenskapliga referens-grupper, avnämargrupper, kommunikations- ansvariga och administratörer har utsetts. Arbe-tet med den första avrapporteringen till Veten-skapsrådet som skulle göras redan i början av 2011 påbörjades under slutet av året.

De stora satsningarna på forskningsinfrastruk-tur i Lund, Max IV och ESS och nu senast Ideon Life Science Village kommer att få en mycket stor betydelse för LTH och kommer samtidigt att kräva en långsiktig satsning på forskning som länkar mot dessa områden.

Principerna för finansiering av forskningsin-frastuktur i Sverige har förändrats så att större ansvar för den lokala infrastrukturen har lagts på universiteten medan man nationellt genom Vetenskapsrådet (RFI, Rådet för forskningens infrastruktur) finansierar den nationella forsk-nings-infrastrukturen.

I linje med detta har Lunds universitet avsatt medel för utlysning och LTH har erhållit stöd för ett antal fakultetsövergripande satsning-ar. Även Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) som hittills finansierat en betydelsefull del av LTHs infrastruktur kommer i framtiden att fokusera på nationellt viktig infrastruktur.

Samtidigt har KAW introducerat ett nytt excel-lensprogram med anslag till forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential där universiteten förväntas ta stort ansvar för prioritering och medfinansiering. LTH deltar med flera ansök-ningar i första omgången.

Under året har LTH erhållit flera större forsk-ningsanslag från forskningsråden bland annat två större anslag inom det förbränningstekniska området. Två yngre forskare från Atomfysik respektive Immunteknologi har erhållit anslag inom SSF-programmet ”Framtidens Forsk-ningsledare”. Ett av årets kvinnliga Nobelpris som delas ut till en framstående kvinnlig fors-kare från varje kontinent gick till en forskare i Atomfysik.


LTH:S FORSKARE ÄR fortsatt mycket aktiva i EU:s sjunde ramprogram som startade 2007. Totalt deltar forskare i 50 av universitetet 144 projekt, vilket motsvarar 35% av deltagandet. Sammanlagt förväntas dessa projekt inbringa ca 22 miljoner euro till LTH i EU-bidrag.

Deltagandet är spritt över ett de flesta av ram-programmets forskningsområden, men starkast är Information and Communication Technolo-gies (ICT), Energy, Nano sciences, nano tech-nologies, materials & new production techno-logies (NMP), Food, Agriculture, Fisheries, and Biotechnology (Food). Tre samarbetsprojekt med flera europeiska deltagare koordineras av forskare vid LTH. Fyra forskare vid LTH har beviljats individuella forskningsanslag under fem år av det europeiska forskningsrådet (ERC). Anslagen har vunnits i mycket hård internatio-nell konkurrens.

Tre seniora forskare, professor Anne L’Huillier, Atomfysik, professor Bengt Sundén, Värme-överföring och professor Marcus Aldén, för-bränningsfysik, har tilldelats ERC Advanced Grant och professor Fredrik Kahl, Matematik, har tilldelats ett ERC Starting Grant.

De sista projekten i det föregående rampro-grammet, FP6, håller på att avslutas, ett tiotal pågår fortfarande på LTH. Sammanlagt har LTH deltagit i över 100 projekt i FP6.

LTH:s forskare är även aktiva i andra EU-finansierade projekt, tex energiforsknings-programmet Intelligent Energy Europe, folkhälsoprogrammet Public Health samt struk-turfondsprojekt.

EU:s sjunde ramprogram FP7

EU-forskning

Ramprogram FP7 Antal projekt

Cooperation

Health 2

Food/KBBE 5

ICT 15

NMP 5

Energy 5

Environment 1

Transport 4

SSH

Space

Security 1

Ideas

ERC Advanced Grants 3

ERC Starting Grants 1

People

Samarbetsprojekt (ITN mfl) 3

Individual Fellows 2

Capacities

Research Infrastructure 2

Science in Society

Research for SME 1

Totalt antal LTH 50

Totalt antal LU 144

Andel projekt av total 35%

EU-bidrag (Euro) 21 916 812


2010 2009 2008 2007 2006DoktoranderAdministratörer/övrigaLektorerAnnan akademisk pers.ProfessorAdjunktForskarassistentGästlärareTotalt

470 374 352 349 391

180 227 218 228 238171 191 194 176 164

156 212 175 185 162158 153 157 161 16460 53 54 62 6785 35 36 37 3717 20 18 22 13

1 297 1 265 1 204 1 220 1 236

0

125

250

375

500

Dok

tora

nder

Adm

inis

tratö

rer/ö

vrig

a

Lekt

orer

Post

doc

.

Prof

esso

r

Adju

nkt

Fors

kara

ssis

tent

Gäs

tlära

re

2010 2009 2008 2007 2006

Personal

TOTALT SETT HAR antalet anställda vid LTH ökat sedan lägstanivån 2008. Ökningen under 2009 fortsätter under hela 2010. I heltidsekvivalenter räknat har antalet doktorander ökat mest från 345 år 2008 till 412 i slutet av 2010. Antalet administrativ personal ökade mellan åren 2008 till 2009 vilket berodde på att Trafikhögskolan anslöts till LTH. Under 2010 skedde ingen ökning i gruppen administrativ personal.

Anställda vid LTH 2010 – heltidsekvivalenter

Nytillträdda professorer

Antalet lektorer har minskat de senaste två åren från 180 till 170 samtidigt som antalet professorer ökat från 154 till 158. Denna förändring hade sin grund i de befordringar från lektor till professor som ägt rum 2010. Under samma tvåårsperiod har gruppen post doc ökat stadigt från 115 till 154 heltidsekvivalenter.

3 externrekryterade professorer tillträdde under året, JASJIT SINGH (industridesign), SVEN LIDIN

(oorganisk kemi med inriktning mot fasta material) och ROBERTO CROCETTI (konstruktionsteknik).

1 tidigare adjungerad professor fick en fast anställning, KENNETH M PERSSON (teknisk vattenresurs-lära).

7 lektorer befordrades till professor under året, LARS WADSÖ (byggnadsmaterial), PATRICK JAN-

NASCH (polymerteknologi), MAGNUS PERSSON (teknisk vattenresurslära), VIKTOR ÖWALL (elektro-nikkonstruktion), MARIA SANDSTEN (matematisk statistik särskilt statistisk signalbehandling) samt OKSANA MONT (hållbar konsumtion och produktion vid Internationella miljöinstitutet).


Anställningar av lärare samt befordringar och docenter 2006 – 2010

Nya gästprofessorer

Nya adjungerade professorer

Antalet rekryteringar och befordringar har ökat kraftigt under de senaste fyra åren. Det är särskilt tydligt i gruppen lektorer och biträdande lektorer.

2006 2007 2008 2009 2010ProfessorAdj. professorFörjängn adj profGästprofessorFörlängn gästprofBefodran till professorLektorBefodran till lektorAdjungerad lektorDocentBiträdande lektorForskarassistent

1 3 4 2 34 5 6 2 7

2 1 2 3

6 7 10 9 1214 10 14 16 244 5 6 2 71 0 1 1 1

22 8 7 28 236 5 13 13 15

13 16 6 8 15

0

5

10

15

20

25

30

2006 2007 2008 2009 2010

Professor Adjungerad professor Förlängning adj prof GästprofessorFörlängning gästprofessorer Befodran till professor Lektor Befodran till lektorAdjungerad lektor Docent Biträdande lektor Forskarassistent

En tydlig ökning av andelen befordringar från lektor till professor har skett under perioden 2001-2010. Antalet nya docenter på LTH ligger runt 25 per år om man bortser från en plötslig minskning under 2007-2008.

DAWN TILBURY (reglerteknik), JUNE WERNER (datavetenskap, Hedda Andersson-professuren), VALARIE DAGGETT (bioteknik, Lise Meiter-professuren)

ANNA LEDIN (VA-teknik med inriktning mot organiska mikroföroreningar i urbana vatten), AN-

NIKA CARLSSON-KANYAMAN (miljö- och energisystem) samt MATS ÖBERG (byggnadsmaterial med inriktning mot helhetsprojektering)


Andelen kvinnor och män i procent vid LTH

Kvinnor MänAdjunktAdministrationDoktorandGästlärareLektorPostdokProfessorTeknisk personalÖvriga

26 7280 2033 6641 5624 7528 7215 8517 8245 54

0

20

40

60

80

100

Adjunkt Administration Doktorand Gästlärare Lektor Postdok Professor Teknisk personal Övriga

Kvinnor Män

Som framgår av figuren så har LTH fortfarande en stor utmaning i att uppnå jämställdhet, 40 – 60 % kvinnor/män på vissa anställningsformer. Det gäller såväl läraranställningar där andelen män är högre ju högre anställningsform som redovisas. Andelen kvinnor med anställning som pro-fessor är enbart 15 % och motsvarande siffra är 24 % i lektorskategorin. I gruppen doktorander är dock 33 % kvinnor vilket visar på en möjlig rekryteringsbas för fortsatt lärarkarriär. Men redan i gruppen post doc. har andelen kvinnor minskat till 28 %. Inom Administrationen är 80 % av de anställda kvinnor vilket också är önskvärt att förändra.


Jämställdhet och likabehandlingResurser har ställts till förfogande för underrepresenterat kön i form av ekonomiskt stöd vilket har resulterat i att fyra kvinnor under 2011 får möjlighet att delvis ägna sig åt arbetsuppgifter som främjar deras meritering.

Innehavare av Lise Meitner* gästprofessur 2010 har varit Professor Valerie Daggert USA.

Arbetsgruppen har arbetat vidare med rekryteringsprojektet Flickor på Teknis som är ett samarbete med ett stort antal gymnasieskolor i södra Sverige där flera av LTHs institutioner medverkar.

Under 2010 har LTH i samarbete med våra partnerföretag genomfört Future Female Leader Award vilket innebär att en kvinnlig teknolog, arkitekt eller industridesigner vinner ett 18 månaders traineeship program på tre av våra fyra partnerföretag.

Flertalet institutioner arbetar medvetet med val av kurslitteratur, val av bilder som ska sitta i kurskataloger och övrigt presentationsmaterial, ordnar lunchträffar för studenter som är föräldrar, ser till att det i introduktionsprogrammet finns något som gör att alla minoriteter känner igen/känner sig välkomna och tänker på att i undervisningssituationen få alla att känna sig sedda och uppmärksammade. LTHs studievägledning genomför varje år tillsammans med TLTH en phös och fadderutbildning där det bland annat informeras om de olika diskrimineringsgrunderna, attityder m.m.

Genombrottet

Den högskolepedagogiska fortbildningen för lärare utgör kärnan i Genombrottets verksamhet. Under 2010 deltog 250 LTH-anställda (150 seniora lärare och 100 doktorander) i totalt 510 veckors behörighetsgivande utbildning. Därutöver har Genombrottet gett 70 veckors högskolepedagogisk utbildning för deltagare från övriga delar av Lunds universitet. Inom ramen för samtliga kurser redovisas projektrapporter kring olika högskolepedagogiska frågeställningar relaterade till undervisningen vid LTH. Flera av projekten har presenterats externt i olika sammanhang.

Genombrottets pedagogiska utvecklingsverk- samhet – högskolepedagogisk utbildning, pedagogiskt konsultstöd, utvärderingar, högsko-lepedagogisk praktiknära forskning, kunskaps-spridning och mötesplatser samt pedagogisk meritvärdering – har under året uppmärksam-mats i hög utsträckning såväl nationellt som internationellt, genom ett flertal inbjudningar och besök på LTH.

* Lise Meitner (1878-1968) var en österrikisk-svensk fysiker, som var den första som identifierade fission. Hon var född i Wien och läste vid universiteten i Wien och Berlin. Tillsammans med den tyske, fysikaliske kemisten Otto Hahn, var hon med om upptäck-ten av element protactinium 1918.


LTH i mediaEN NY UTVÄRDERING av SI-metoden vid LTH. En smart väska som kan spåra bluffmedicin i tredje världen. Och positivt överraskande rön om hur bra vanlig mat kan vara för att minska risken för åldersdiabetes och hjärt- kärlsjukdo-mar. Det är tre exempel på nyheter från LTH som media berättade om under 2010.

Under året skickade LTH ut närmare 50 press-releaser. Många får god utdelning medan andra passerar mer obemärkta förbi. Flera av dem översätts till engelska och skickas ut till utländ-ska journalister. Ca 25 procent av LTH:s totala mediala publicitet härrör från pressmeddelan-den.

Ett stort antal LTH-företrädare syns i pressen och det finns alltså ett brett, gemensamt ansvar för LTH:s mediebild. När LTH figurerar i media handlar det vanligtvis om forskning eller fors-kare som gör en expertkommentar - mer sällan om studenter och utbildning.

LTH omnämns nästan alltid bara neutralt eller positivt i media, sällan i negativa ordalag. Som vanligt är Sydsvenskan den källa som rapporte-rar mest om universitetet.

LTH har även förstärkt närvaron i sociala medier. Under hösten startades ett Twitterkonto och ungefär 1000 personer har valt att gilla LTH:s sida på Facebook.


HedersdoktorerHENRIK ALMEIDA Bredbandsexpert och chef för Ericssons enhet för forskning inom bred-band på koppar (DSL), ansvarar för Ericssons forskning och standardisering inom bredbands-kommunikation på kopparnätet.

Henrik Almeida har en exceptionell förmåga att leda och inspirera forskning. Han har byggt upp en världsledande forskargrupp inom bred-bandsområdet och slagit världsrekord i bitar/sekund över telefontråd (500 Mbit/s). Genom sitt nära samarbete med LTH har Almeida öpp-nat dörrarna till Ericssons forskningsverksam-het. Han har visat ett starkt personligt engage-mang i doktorander och gett dessa möjligheten att vistas långa perioder på Ericsson. Med stor känsla och kreativitet har Almeida säkrat att deras forskningsresultat och problemval sam-tidig har haft hög akademisk kvalitet och hög teknisk relevans.

Almeida är en pionjär i att utveckla samver-kansformer mellan akademi och industri. En god förståelse för likheter och skillnader mel-lan forskning som bedrivs på universitet och inom industri har gett honom en förmåga att få dessa att lyfta varandra. Genom hans försorg har LTHs forskning stärkts betydligt både inne-hållsmässigt och finansiellt. Han har också en stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av forskningen vid LTH som kreatör av samver-kansformer, byggare av nya projekt, och som inflytelserikt ankare för forskningsfinansiering och teknisk relevans. Hans stora internationella kontaktnät är av ansenlig betydelse vid utform-ningen av projekt och forskningsmål.

Professor och arkitekt SIR PETER COOK är grun-dare av den epokbildande och radikala grup-pen Archigram. Han har verkat vid ett 20-tal skolor och föreläst vid 250-300. Han verkade som lärare för ett flertal av de i världen idag mest omtalade arkitekter (vid AA/London) och har därefter skolat en ny generation som ledare och professor vid Bartlett School of Architecture, London. Hans världsomspännande renommé grundar sig även på författarskap till böcker och inte minst som skribent i den ledande tidskrif-ten Architectural Review. För drygt 5 år sedan förvånade han världen på nytt med ett av sam-tidens mest radikala och spännande byggnads-verk (Graz, 2003).

Sedan år 2005 har professor Cook varit enga-gerad vid Arkitektskolan i Lund såsom gäst-professor. Under denna tid har han gett skolan ovärderliga bidrag i form av direkta utbildnings-insatser och ett generöst bjudande på sitt per-sonliga, och helt enastående, nätverk inom ar-kitekturens område. Arkitektskolan har kunnat notera en markant kvalitetshöjning av studiere-sultaten som en följd av det och idag återfinns ett stort antal yngre arkitektlärare från olika delar av världen vid skolan. Sir Peter Cook´s har också fungerat som en generös mentor till skolans ledning genom sin stora erfarenhet av ledarskap från ett par av världens mest renom-merade Arkitektskolor.


Stipendier och utmärkelserProfessor THOMAS LAURELL vid Elektrisk mätteknik, har försäkrats fortsatt stöd på 5,6 miljoner kronor för projektet “Integration of new biomarkers for prostate cancer diagnostics on high sen-sitivity nanotextured microchips” från Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet och VINNOVA gemensamt.

MARCUS ALDÉN, professor i förbränningsfysik har fått 3,5miljoner euro under fem år av Europe-iska forskningsrådet, ERC, för projektet ”Development and application of laser diagnostic techni-ques for combustion studies”

Professor HEINER LINKE, Fasta tillståndets fysik, får från Energimyndigheten 800.000 kr om året i tre år till projektet Nanotrådar för högeffektiv omvandling av värme till elektricitet.

Professor PER-ERIK BENGTSSON, Förbränningsfysik, får från Energimyndigheten 800.000 kr i tre år för projektet ”Laserdiagnostik på bränslen i förbränningsprocesser med avancerad koherent Ramanteknik”.

MARIA JOHANSSON, forskare i arkitektur och byggd miljö, får 4 miljoner för projektet ”Urban arki-tektur som stödjer ett uthålligt transportmedel - gång” i forskningsmedel av Formas.

MARIE PAULSSON, professor i Livsmedelsteknologi, får 1,3 miljoner för ”Milk genomics - genernas betydelse för teknologiska egenskaper hos mjölkprodukter”.

THOMAS LAURELL, professor i Elektrisk mätteknik, får också 1,3 miljoner för ”Chip-integrerad analys av råmjölk för direkt kvalitetskontroll i mjölkindustrin”.

ELIN ÖSTMAN, forskare i Industriell Näringslära och Livsmedelskemi, har fått ett planeringsanslag för projektet ”Utveckling av nya livsmedelsprocesser för färdigmat till små barn”.

Universitetslektor CHUANSI GAO på Avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi på Institu-tionen för designvetenskaper har fått 2,3 miljoner av AFA Försäkring för att studera sambandet mellan friktionen på olika underlag och arbetsskor i olika material.

ANNE L’HUILLIER, professor i Atomfysik, har fått det så kallade kvinnliga nobelpriset. Som delas ut av FN-organet UNESCO och L’Oréal Foundation. Anne L’Huillier får priset på 100.000 dollar för sitt arbete med att utveckla en teknik för att filma snabba rörelser som inte tar mer än en attose-kund. Hennes forskarteam var först med att lyckas fånga en elektrons rörelse på film.

LTH-forskarna JOHAN MAURITSSON, Atomfysik, och Johan Malmström, Immunteknologi får tio miljoner kronor vardera från SSF, Stiftelsen för Strategisk Forskning. Samtidigt föräras de titeln ”Framtidens forskningsledare”.

ANDERS MIKKELSEN, forskare inom synkrotronljusfysik vid Lunds universitet, har tilldelats 13 miljoner kronor, ett av Europeiska forskningsrådets bidrag för yngre forskare (så kallade starting grants). Pengarna ska användas till Mikkelsens forskning inom nanofysik, i samarbete med andra forskare inom Nanometerkonsortiet.

BENGT JOHANSSON, professor i förbränningsmotorer vid Lunds Tekniska Högskola får 89 miljo-ner kronor från Energimyndigheten, industrin och universitetet för att fortsätta forskningen inom kompetenscentrumet Förbränningsprocesser, KCFP.

RAJNI HATTI KAUL, professor i bioteknik och föreståndare för forskningsprogrammet Greenchem fick kemiteknikpriset, ett halvt kilo silver, som delas ut av Svenska Kemiingenjörers Riksförening, SKR.


Utmärkelsen Årets Miljöprofil 2010 har tilldelats tekn dr KARIN ADALBERTH för att ha byggt Sveri-ges första plusenergihus, Villa Åkarp.

Professor SUNE SVANBERG, Atomfysik, fick Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) stora guldmedalj för ”synnerligen framstående gärning inom akademiens verksamhetsfält”.

Professor emeritus KARL-JOHAN ÅSTRÖM, Institutionen för reglerteknik, har fått en utmärkelse av internationella organisationen IET, The Institution of Engineering and Technology i Storbritan-nien. Här har han utnämnts till ”Ruby Author” efter att ha leverat artiklar i decennier.

Universitetslektor ROBERT JÖNSSON utsågs till ordförande i den internationella brandsäkerhetsor-ganisationen SFPE, Society of Fire Protection Engineers under 2010. Han blev den första ”presi-denten” i organisationen som är verksam utanför Nordamerika.

Professor LARS SAMUELSSON fick skånska Morotspriset 2010, ett pris som delas ut till ”den skån-ska ledare som är bäst på att motivera sina medarbetare att prestera resultat och utvecklas”.

GUSTAF OLSSON, professor emeritus vid Institutionen för industriell elektroteknik och automation, har av International Water Association tilldelats priset IWA Publishing Award. Priset får han för sina insatser som chefredaktör för tidningen Water Science and Technology, som varje år publicerar omkring 800 artiklar.

LOUISE HAMMARBERG och CHRISTER GERDIN från Technology Management vid LTH och EHL har tilldelats Stora Property-priset 2010 på 50.000 kronor för sitt examensarbete ”Varför genomförs inte lönsamma energieffektiva investeringar? Dessutom har de fått Swecos pris på 25.000 kronor för bästa examensarbete

Årets Franckestipendium från Längmanska kulturfonden på 50.000 kr gick till ALEXANDER MIR-

HOLM, teknologen bakom LTHs kemiska adventskalender.

MARTIN WESTIN och ERIK KARLSSON har belönats av Sveriges Ingenjörer med 20.000 kronor för sitt examensarbete om bästa teknik för certifiering av olje- och gasutvinning.

MUSTAFA ALHAMAMI har fått bostadsbolaget Ekstas energistipendium på 25 000 kronor till Ivar Franzéns minne för examensuppsatsen ”Energieffektivisering av miljonprogrammet”.

MARION GUEGAN, student, tilldelas av byggföretaget Rambölls 20 000 kronor för examensarbetet Climate warming effects on hydropower demand and pricing in California”.

LINDA-MARI FRIDSTRÖM och SIGFRID VON SETH har fått stipendium på 15.000 kronor av Avfall Sverige, detta för sitt examensarbete ”Certifiering av avloppsslam för användning som växtnäring på åkermark”.

Svenska Byggingenjörers Riksförbund (SBR) har utsett och belönat de bästa byggstudenterna på Campus Helsingborg med ett stipendium på vardera 5000 kronor. I år var det KATRIN ALMQUIST

och SALAM JASSIM som blev utnämnda till kursettor.

LU-RACINGS hybrid-racerbil, som ett antal studenter bygger varje år, lyckades i år vinna andra pris i klassen för miljövänliga bilar på Silverstone.

(Listan är inte komplett)


Amanda Haux – Utbildningskoordinator i Vattenhallen Science Center LTH

2010 blev ett rekordår för Vattenhallen Science Center LTH. Totalt kan Vattenhallen nu räkna in drygt 23.000 besök, varav 8.100 skolelever, sedan invigningen 2009. Utbildningskoordinator Amanda Haux gläds åt siffrorna och åt de många aktiviteter som Vattenhallen genomfört under året. Bland hennes personliga favoriter finns bland annat Kulturnatten, planetarie- och vattenkraft-invigning samt teknikmässor tillsammans med högstadieelever.

Vattenhallen lockar särskilt unga på skolbesök. Hälften av alla elever på besök är i åldern 4-12 år och andra hälften 13-17 år. Besöken, som pågår ca två timmar, inleds med en samling där eleverna får en kort presentation av LTH. De som är äldre än 12 år får även en presentation av ”Vad gör en ingenjör?”

– En av årets nya attraktioner var en elektronisk klättervägg, DigiWall, som under hösten installe-rades hos oss. Det är en hybrid av klättervägg, datorspel och musikinstrument och är klart populär, säger Amanda Haux. DigiWallen kommer även att användas som en programmeringsövning för äldre elever.


”LUNDS UNIVERSITET BADAR I PENGAR” skrevs det i pressen. LTH bidrar till en stor del av uni-versitetets resultat. LTH:s bokslut för 2010 visar ett positivt resultat på 78,5 mkr varav 4,8 mkr avser utbildning. Det ackumulerade resultatet, myndighetskapitalet, uppgår till 267,4 mkr av vilket ca 80,5 mkr gäller utbildning. Huvuddelen av myndighetskapitalet inom forskning finns på institutionsnivå medan största delen av grund-utbildningskapitalet ligger på LTH centralt. Utöver detta har LTH periodiserat bidragsme-del för 615 mkr till budgetåret 2011!

Till följd av att statsmakten ökade anslagen med mycket stora belopp till forskningsråden, som i sin tur fördelat medlen till universitet och högskolor, har systemet tillförts medel i en omfattning som aldrig förekommit tidigare. Universitetet har inte haft möjlighet att expan-dera verksamheten tillräckligt snabbt. Till följd av att forskningsbidragen är tidsbegränsade och villkorade med återbetalning, om medlen inte utnyttjas, väljer forskargrupperna att förbruka dessa medel före fakultetsmedlen. Resultatet blir att myndighetskapitalet ökar samtidigt som de bidragsmedel som inte förbrukas periodise-ras.

Kraven på medfinansiering medför också att starka miljöer, som får stora bidrag, också till-förs anslagsmedel som ofta inte behövs i upp-byggnadsskedet, utan skulle kunna tillförts i ett senare skede av projektet. En ökad förbrukning av bidragsmedel kommer att betyda en minsk-ning av periodiserade bidrag, samtidigt som för-brukningen av anslag minskar med ökat myn-dighetskapital som följd.

LTH kommer under de närmaste åren att investera omfattande belopp i ombyggnad samt inredning och utrustning i projekt som ombygg-nad av A-huset samt ombyggnad för att skapa attraktiva studiemiljöer i E-huset, vilket medför att myndighetskapital centralt på LTH kommer att förbrukas.

Inom några år kommer forskningsverksam- heten ha ökat och verksamheten kommer för-bruka de reservationer som skapats under tidigare år. Den stora utmaningen är att anpassa kostnadsökningen så att verksamheten svarar mot aktuell medelstilldelning.

Ekonomi

Per Göran NilssonKanslichef


Intäkter per finansieringskällaIntäkter per verksamhetsområde

Inkomster från externa finansiärer

Intäkter per finansieringskällaGrundutbildningsanslagFakultetsanslagUppdrag och annan försäljningAvgift inkomstBidrag statliga finansiärerBidrag övriga svenska finansiärerBidrag utländska finansiärer

478 376366 979100 38837 207

306 001161 58680 738

5 %11 %

20 %

2 %7 % 24 %

31 %

GrundutbildningsanslagFakultetsanslagUppdrag och annan försäljningAvgift inkomstBidrag statliga finansiärerBidrag övriga svenska finansiärerBidrag utländska finansiärer

Intäkter per verksamhetsområdeGrundutbildningForskning / Forskarutbildning (anslag)Forskning / Forskarutbildning (bidrag)Uppdragsverksamhet

467 868341 352545 784102 799

7 %

37 %

25 %

32 %

GrundutbildningForskning / Forskarutbildning (anslag)Forskning / Forskarutbildning (bidrag)Uppdragsverksamhet

0

37 500

75 000

112 500

150 000

Vete

nska

psrå

det

FOR

MAS

VIN

NO

VA

Uni

v/H

ögsk

olor

SID

ASt

aten

s en

ergi

myn

digh

etÖ

vr s

tatli

ga fi

nans

iäre

rKo

mm

uner

och

Lan

dstin

g

Sven

ska

före

tag

SSF

Övr

iga

stift

else

r

EU

Övr

utlä

ndsk

aÖ

vrig

a ex

t fin

ansi

ärer

20102009


Kostnader per verksamhetsområde

Kostnader per kostnadsslag

GrundutbildningForskning / Forskarutbildning (anslag)Forskning / Forskarutbildning (bidrag)Uppdragsverksamhet

504 739225 325649 235

76 222

5 %

45 %

15 %

35 %GrundutbildningForskning / Forskarutbildning (anslag)Forskning / Forskarutbildning (bidrag)Uppdragsverksamhet

PersonalkostnaderLokalkostnaderDriftskostnaderIndirekta kostnaderAvskrivningar

845 008233 040197 605126 478

53 013

4 %9 %

14 %

16 %58 %

PersonalkostnaderLokalkostnaderDriftskostnaderIndirekta kostnaderAvskrivningar


Resultaträkning (tkr)

Balansräkning (tkr)

2010 2009 2008 2007 2006

Verksamhetens intäkter (exkl transfereringar)

Statsbudgetanslag 845 355 779 406 714 461 711 670 707 383

Intäkter av avgifter, uppdrag, övrigt 139 982 147 030 150 121 149 933 139 415

Intäkter av bidrag 547 927 529 897 480 960 440 347 424 771

Summa 1 533 264 1 456 333 1 345 542 1 301 950 1 271 569

Verksamhetens kostnader (exkl transfereringar)

Lokalkostnader 233 040 232 209 228 236 222 326 207 128

Driftskostnader 197 606 280 871 280 499 261 862 243 570

Personalkostnader 845 008 797 309 758 715 740 929 744 895

Indirekta kostnader 126 478 106 516

Summa (exkl avskrivningar) 1 402 132 1 310 390 1 267 450 1 225 117 1 195 593

Resultat före avskrivningar 131 132 145 943 78 092 76 833 75 976

Avskrivningar 53 012 52 367 52 849 55 175 57 816

Resultat efter avskrivningar 78 120 93 577 25 243 21 658 18 160

Finansiella intäkter och kostnader

Finansnetto 385 73 12 011 7 777 3 169

Kapitalförändring före justering 78 505 93 650 37 254 29 435 21 329

2010 2009 2 008 2 007 2006

Tillgångar

Anläggningstillgångar 135 377 122 301 135 314 143 655 161 971

Kundfordringar, förskott o andra fordringar 21 542 24 485 30 931 41 822 31 830

Upplupna intäkter 97 460 87 439 84 182 53 284 63 662

Övriga interimsfordringar 17 219 23 321 26 932 30 661 5 762

Kassa 757 429 691 328 510 286 439 537 373 761

Summa tillgångar 1 029 027 948 874 787 645 708 959 636 986

Skulder och myndighetskapital

Myndighetskapital

Balanserad kapitalförändring 199 517 105 996 68 742 39 184 15 906

Kapitalflyttning -10 642 -6 067 -6 067 -5 615 -5 603

Årets kapitalförändring 78 505 93 649 37 254 29 436 21 328

Summa 267 380 193 578 99 929 63 005 31 631

Skulder

Övriga kortfristiga skulder 40 333 0 221

Lån 0 33 440 40 371 47 709 27 950

Likviditetslån 0 24 750 35 750 41 250

Leverantörsskulder 17 993 10 516 46 204 17 880 29 926

Förutbetalda intäkter 711 930 657 415 570 881 505 189 467 435

Övriga interimsskulder 31 684 28 841 30 260 39 205 38 794

Summa 761 647 755 295 687 716 645 954 605 355

Summa skulder och myndighetskapital 1 029 027 948 873 787 645 708 959 636 986


Intäkter och kostnader per verksamhetsområde (före internelimineringar)

2010 2009 2008 2007 2006

Totalt LTH (Mkr)

Intäkt 1 539 1 470 1 389 1 332 1 326

Kostnad 1 461 1 376 1 352 1 303 1 305

Resultat 78 94 37 29 21

Myndighetskapital 267 194 91 63

Grundutbildning (Mkr)

Intäkt 507 475 470 462 485

Kostnad 505 472 454 453 446

Resultat 2 3 16 9 39

Myndighetskapital 77 84 83 67

Forskning/Forskarutbildning (Mkr)

Intäkt 947 891 809 760 736

Kostnad 874 800 779 737 748

Resultat 73 91 30 23 -12

Myndighetskapital 187 122 23 -2

Uppdragsverksamhet (Mkr)

Intäkt 85 104 110 110 105

Kostnad 82 104 119 113 111

Resultat 3 0 -9 -3 -6

Myndighetskapital -1 -6 -6 -1

2010 2009 2008 2007 2006

Grundutbildning

-investeringar 8 916 3 347 4 581 2 956 13 588

-intäkter* 478 376 440 228 418 367 424 367 484 973

investering/intäkt 2% 1% 1% 1% 3%

Forskning/forskarutbildning

-investeringar 36 584 44 602 39 281 32 902 63 926

-intäkter* 874 560 870 212 790 160 733 149 709 481


Uppdragsverksamhet

-investeringar 3 756 692 1 556 1 472 2 065

-intäkter* 76 222 147 426 152 356 151 966 105 686


*intäkter exklusive transfereringar

Investeringar (tkr)


Nyckeltal

Mått 2010 2009 2008 2 007 2006

Statsanslag (GU) Mkr 478 440 417 424 439

Helårsstuderande utfall* Hst 6166 5 855 5 223 5 194 5 246

Helårsprestationer utfall* HPR 5451 5 185 4 622 4 583 4 541

Helårsprestationer/Helårsstuderande % 88% 89% 88% 88% 87%

Statsanslag per HST utfall tkr /Hst 78 75 80 82 84

Civing examen och arkitektexamen uppdrag 09-12 Antal 2625 2625 2800 2800 2800

Civing examen och arkitektexamen utfall 2010 Antal 709 823 812 724 801

Utfall/Uppdrag % 27% 31% 29% 26% 29%

Externa intäkter** (GU) Mkr 8 13 16 3 9

Externa intäkter/Statsanslag (GU) % 2 3 4 1 2

Externa intäkter per Hst tkr/Hst 1 2 3 1 2

Summa intäkter** (GU) exkl uppdrag Mkr 486 453 433 427 448

Summa intäkter (GU)/Helårsstuderande tkr 79 77 83 82 85

Lektorer Antal 204 198 194 176 164

Helårsstuderande per lektor Hst/Lekt 30 30 27 30 32

Adjunkter Antal 53 57 54 62 67

Helårsstuderande per adjunkt Hst/Adj 116 103 97 84 78

* Utfall HST och HPR vid LTHs institutioner (exklusive kurser genomförda vid andra fakulteter).

** Intäkter exklusive räntor och transfereringar.

Mått 2010 2009 2008 2 007 2006

Utbildning Mkr 13 27 22 13 12

Uppdragsutb/Anslagsutb % 3% 6% 5% 3% 3%

Forskning och Forskarutbildning Mkr 85 83 85 95 93

FFU uppdr/FFU anslag % 23% 24% 29% 33% 35%

Nyckeltal - grundutbildning

Nyckeltal - uppdragsverksamhet


Nyckeltal - forskning och forskarutbildning

Nyckeltal - lärare

Mått 2010 2009 2008 2 007 2006

Statsanslag (FFU) Mkr 367 339 294 289 266

Statsanslag (FFU)/Statsanslag (GU) % 77% 77% 71% 68% 61%

Vetenskapsrådet Mkr 148 125 116 93 84

FORMAS Mkr 47 31 29 28 23

Stiftelsen Strategisk Forskning Mkr 60 56 40 45 42

EU Mkr 72 78 74 100 70

Statens energimyndighet Mkr 64 56 46 42 48

VINNOVA Mkr 63 67 62 45 41

Summa Mkr 454 413 367 352 308

Exterma intäkter/statsanslag (FFU) % 124 122 125 121 116

Övr externa intäkter (exkl uppdrag) Mkr 94 187 144 114 99

Övr externa intäkter /Statsanslag (FFU) % 26 55 49 39 37

Summa intäkter, FFU (exkl uppdrag) Mkr 915 939 805 755 673

Forskarstuderande Heltidsekvivalenter Antal 464 423 414 442 467

Licentiat examina Antal 31 42 43 38 59

Statsanslag (FFU)/Lic-examen Mkr 12 8,1 6,8 7,6 4,5

Examina/Forskarstuderande % 7 10 9 13

Doktorsexamina Antal 67 94 112 121 117

Summa intäkter FFU per Doktorsexamen Mkr 13,7 10 7,2 6,2 5,8

Statsanslag (FFU)/Doktorsexamina Mkr 5,5 3,6 2,6 2,4 2,3

Examina/Forskarstuderande % 14 21 27 27 25

Professorer Antal 156 151 157 161 164

Statsanslag (FFU)/Prof Mkr 2,4 2,2 1,9 1,8 1,6

Bidrag (FFU)/Prof Mkr 3,5 4 3,3 2,9 2,5

Mått 2010 2009 2008 2 007 2006

Disputerade lärare Antal 360 349 351 337 328

Intäkter (GU) per lärare Mkr 1,4 1,3 1,2 1,3 1,4

Intäkter (FFU) per lärare Mkr 2,5 2,7 2,3 2,2 2,1

Intäkter (GU+FFU) per lärare (exkl uppdrag) Mkr 3,9 4 3,5 3,5 3,4

Helårsstuderande/lärare Antal 17,1 17 15 15 16

Lic examen/lärare Antal 0,09 0,12 0,12 0,11 0,18

Dr examen/lärare Antal 0,19 0,27 0,32 0,36 0,36

Nyckeltalen ovan bygger på periodiserade intäkter och kostnader inom forskning och forskarutbildning till skillnad

från de operiodiserade inkomsterna i ekonomiavsnittet.

Antalen lärare etc är uttryckta i helårsekvivalenter.


LTHs styrelse 2010

Ola Troedsson, ordförandeIKEA Supply AG

Anders Axelsson, rektorProfessor

Kerstin GillsbroVD, Jernhusen AB

Gerhard KristenssonProfessor, elektro- och informationsteknik

Ulla Holst, prorektorProfessor

Solveig MelinProfessor, mekanik

Lars-Erik WernerssonProfessor, fasta tillståndets fysik

Carl BorrebaeckProfessor, immunteknologi

Agneta StåhlProfessor, trafikplanering

Jan SternbyForskningsdirektör, Gambro Lundia AB


Christer NilssonForskningsingenjör (TCO)

Daniel KristofferssonStudent

Per-Göran NilssonKanslichef

Teresa Hankala-JaniecUniversitetsadjukt (SACO)

Christian NilssonDoktorand

Beatrice NordlöfFakultetskoordinator

Olov PetrénStudent

Företrädare för personalorganisationer

Studentrepresentanter

Sekretariat

WWW.LTH.SE

Documents

Verksamhetsberättelse 2010