Vi vill vara med

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN PENSIONÄRERNAS RIKSORGANISATION PRO OCH SVERIGES PENSIONÄRSFÖRBUND SPFANNONS ANNONS

Distribueras med Dagens Nyheter augusti 2010

sidan 4

Hemma hos Bosse Parnevik

sidan 6

Reslust på äldre dar

Får jag lov? – dansa med Tony Irving

Äldrefrågan är glödhet sidan 12-13

Vi vill vara med SVERIGES 1,7 MILJONER PENSIONÄRER

ocksåockså

sidan 8-9

Foto Soren Hald/ Ina Agency

POLITIKER-UTFRÅGNING

Tisdagen den 31 augusti

Kl 09.30-12.00 ABF-huset, Sveavägen 4

1

Stockholm

Lika skatt på lika inkomst– en självklarhetsidan 2

2 ANNONSHELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN PRO OCH SPF

V

PRO Stockholms län, Box 7016, 121 07 Stockholm/GlobenBesöksadress: Renathvägen 2, 121 37 JohanneshovTel: 08-411 04 55, E- post: [email protected]

SPF:s distriktskansliBesöksadress:Torsgatan 37, 1 tr, 113 62 StockholmTel: 08-720 77 30, E-post: [email protected]

Producerad av:Active MediaPartner Nordic AB Textansvarig: Per-Åke Hultberg Johanna Engholm Formgivning: Camilla Lindmark / CL Media Repro: Bildrepro Stockholm AB Tryck: DNEX-tryckeriet

För bilagor kontakta: Active MediaPartner Nordic AB Andreas Wetche, 0705-25 19 [email protected]

www.activemediapartner.com

i samarbetar för en samhällsut-veckling som skall ge ekono-misk trygghet, god vård och omsorg och en bra livsmiljö. Vi samarbetar också mot diskriminering och orättvi-sor som drabbar pensionä-rer. Den fråga som irriterar oss mest idag är den diskri-minering som riksdag och regering utsätter oss för i skattesystemet.

I april fi ck vi alla blanket-ten för ”Självdeklaration för inkomståret 2009”. Med den följde en ”Sammanställning förvärvsinkomst”. På sista raden fi ck man reda på vilken ”Beskattningsbar inkomst” man skulle betala skatt för.

När man vet vilken ”Beskatt-ningsbar inkomst” man har skall man kunna gå till skatte-tabellen för att se hur mycket skatt man skall betala. Det skall bara den beskattnings-bara inkomsten avgöra.

Så borde det självklart vara, men när man tittar i skattetabellen upptäcker man att det fi nns sex olika kolumner. Samma ”Beskatt-ningsbara inkomst” kan allt-

Pensionärernas Riks-organisation PRO och Sveriges Pensionärs-förbund SPF är Sveriges två största pensionärs-organisationer.

Lika skatt på lika inkomst

Kerstin Hellgren, SPFHans-Eric Andersson, Pro

så ge helt olika skatt! På det sättet missgynnar man Sveri-ges 1,7 miljoner pensionärer! Det är skamligt. Det är en dis-kriminering beslutad av Sve-riges regering och riksdag.

Ingen kommun får beskatta sina medlemmar olika - det för-bjuder lagen. Samma regel borde självklart gälla också för riksdag och regering.

När det nya pensionssys-temet infördes tog man bort det extra grundavdrag som pensionärerna då hade. Mo-tivet var att alla inkomster i fortsättningen skulle beskat-tas lika. Genom att laborera med fl era kolumner i skat-tetabellen har regering och riksdagsmajoritet brutit sin egen pensionsöverenskom-melse!

Det kan PRO och SPF aldrig acceptera! Vi kom-mer aldrig att ge oss förrän vi nått målet ”LIKA SKATT PÅ LIKA INKOMST”.

Skatte-

system

missgynnar

Sveriges 1,7

miljoner

pensionärer.

Tala om dis-

kriminering.

Vid frågor om innehållet kontakta: Hans Jansson, PRO eller Shahla Safari, SPF.

www.pro.se

PRO Stockholms län är det största PRO-distriktet i Sverige med över 55 000 medlemmar.

Vid årsskiftet 2008/2009 fanns 140 PRO-föreningar i Stockholm.

PRO vill erbjuda medlemmarna en mötesplats för gemenskap, per-sonlig utveckling, glädje och hälsa. PRO driver också pensionärers in-tressen, utan partipolitisk hänsyn.

Det fi nns en rad olika kom-mittéer som utvecklar verksam-heten och genomför aktiviteter. Bridge-, konsument-, friskvårds-, studie-, data/IT- samt trafi ksäker-hetskommittén. Ring 08-411 04 55 för mer information.

PRO står för Pensionärernas Riksorganisation och är en organi-sation för alla pensionärer. Den är Sveriges största pensionärsorgani-sation med 405 685 medlemmar.

Du kan bli medlem om du själv har någon form av pension eller om din maka/make är medlem.

Medlemmar får förmåner, t.ex. tidningen PROpensionären, fri IT-support, rabatter och lokala förmåner.

www.pensionatet.pro.se är PRO:s mötesplats på internet

Läs mer på: www.pro.se

PRO i Stockholm

Stockholmsdistriktet omfat-tar 77 föreningar med cirka 48 000 medlemmar.

SPF Stockholm har nya loka-ler sedan juni. Torsgatan 37, 1 tr. Tel: 08-720 77 30

På distriktets hemsida www.spfpension.se/stockholmsdi-striktet kan du ta del av aktuella medlemsförmåner, kalendarium och hitta intressanta aktiviteter.

SPF står för Sveriges Pensio-närsförbund och har ca 260 000 medlemmar i omkring 850 för-eningar runt om i Sverige.

Medlemmar får möjlighet att påverka viktiga äldrefrågor,

teckna en förmånlig försäkring, medlemskort med många rabat-ter samt tillgång till en rad olika aktiviteter.

Den som fyllt 61 år, får pen-sion av något slag eller har en sambo/maka/make som får det är välkommen som medlem.

Medlemstidningen Veteranen kommer ut nio gånger per år och undersökningar visar att 40% av läsarna har den som sin favorittidning.

Läs mer på: www.spfportal.se

SPF i Stockholm

Le

da

re

Kerstin Hellgren, ordförande SPF och Hans-Eric Andersson, ordförande PRO.

es -

e

anns m.arnaper-

älsa.in-

syn.

m-r.s-, SPF i StockholmS

PRO och SPF anser att vård

och omsorg skall ha samma

standard i hela

Sverige!

❱❱❱ När medier berättar om pen-sionärer är de sjuka, svaga och i stort behov av vård och omsorg. Ger dessa beskrivningar en riktig bild av pensionärer? Nej, verkligen inte! I Sverige är pen-sionsåldern 65 år. Den man som fyl-ler 65 år har 15 år kvar innan han uppnår medellivslängden. För en kvinna som fyller 65 ligger medel-livslängden 18 år fram i tiden. En riktig bild av pensionärer visar män och kvinnor med lång livserfaren-het som samlat oceaner av kunska-per från alla tänkbara situationer i livet. Det handlar om resurser som samhället borde ta vara på mycket bättre! ■

❱❱❱ Mellan 1992 och 2006 stegreallönerna med 40%. Under sam-ma period gav pensionerna nästan ingen real inkomstförbättring alls. Efter 2006 fi ck de som fått de krafti-gaste inkomstökningarna också den största skattesänkningen! Rättvist? ■

❱❱❱ En kommun får inte beskatta si-na invånare med olika skattesatser. Lagen kräver att alla kommuninvå-nare skall behandlas lika och betala samma skatt på samma beskatt-ningsbara inkomst. Är det rimligt att inte krav ställs på riksdag och regering? ■

Åldersdiskriminering❱❱❱ Bara Sverige tar högre skatt av pensionärerna än av andra inkomst-tagare. Det ställer Sverige i skam-vrån. Många utländska besökare har svårt att tro att det är sant. Sverige har ju länge varit föregångare på många sociala områden. ■

❱❱❱ Sveriges 1,7 miljoner pensionä-rer är mycket dåligt representerade i Sveriges riksdag och i många an-dra politiska församlingar. Det är inte bara en omyndigförklaring av svenskar över 65 år. Det är också en misshushållning med de enorma re-surser pensionärerna representerar i form av livserfarenhet och kunska-per från alla tänkbara situationer i livet. ■

Vi vill också

vara med!

Foto Erik Mårtensson

Foto

isto

ckp

hoto

.com

Foto

isto

ckp

hoto

.com

Foto

isto

ckp

hoto

.com

www.spfpension.se/stockholmsdistriktet

3ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN PRO OCH SPF

Attendo Långbroberg är ett nyrenoverat och mo-dernt äldreboende som riktar sig till personer med särskilda omvårdnadsbehov, som demenssjukdom och Parkinsons sjukdom. Sedan den stora renove-ringen fi nns även möjlighet för äldre par att bo till-

sammans i större lägenheter på Långbroberg.

På Attendo Care utgår man från varje individs behov, öns-kemål och förutsättningar. Det blir tydligt på Långbroberg där det fi nns en mängd olika aktivi-teter som man kan delta i efter förmåga. Det kan vara allt ifrån pubkvällar med livemusik i den nya sköna vinterträdgården till snickarverksamhet eller växtod-ling på någon av de stora grön-skande balkongerna.

Varje människa är unik– De som bor här är människor

som varit aktiva hela sina liv, det ska man självklart även kunna vara när man blir äldre, betonar Lena Holm.

– Det ska vara roligt att leva, också när man blir äldre. Hos oss är de boende själva med och bestäm-mer vilka aktiviteter vi ska ägna oss åt.

Den breda kompetens och erfarenhet som fi nns bland medarbetarna på Långbroberg gör att man kan ta emot äldre med många olika behov. Utgångs-punkten är att varje människa är unik och ska bemö-tas individuellt.

– Det är en nyckelfaktor för att vi ska kunna erbju-da exempelvis parboende, då man ofta har helt olika behov, förklarar Taru Ylikylä, regional samordnare på Attendo.

Handplockad personalHon poängterar att all personal på Långbroberg är handplockad för att var och en med sin kompetens och erfarenhet ska kunna möta de behov som fi nns.

Alla har vårdutbildning i grunden och fl era har dessutom specialkunskaper i bagaget. Det kan röra

sig om musik, teater och konst, men även odling och hantverk.

– Under sommaren har vi haft ”allsång på berget” på en li-ten kulle på vår gröna bakgård. En av våra anställda är trubadur och har lett allsången som varit väldigt populär. Nu i höst ska hon dessutom leda körsång här i huset, även det på önskemål från våra boende, säger Taru Ylikylä

– Våra medarbetare är krea-tiva och tycker det är roligt att jobba och det bidrar självklart

till att vården, aktiviteterna och hela tillvaron här håller så hög kvalitet som den gör. Att vi dessutom håller till i helt nyrenoverade lokaler, med stora ljusa utrymmen och grönskande omgivningar bidrar till trivseln, poängterar Taru Ylikylä.

Nya saker under höstenDet händer också nya saker under hösten. Till exem-pel kommer Långbrobergs konstgrupp att inrätta ett eget konstgalleri i de nya lokalerna där konstnärer erbjuds att få ställa ut.

Dessutom kommer en av de boende att ställa ut egen konst. Långbroberg kommer även att få en egen biosalong i oktober för alla fi lmintresserade.

I vinterträdgården samlas varje dag de som är fi ka-

sugna, ofta över ett parti Yatzy.

Eva Lindström, undersköterska, och boende Lennart Johansson 80 år.

Taru Ylikylä, regional samord-nare på Attendo.

Lena Holm, verksamhetschef på Långbrobergs vård- och om-sorgsboende.

Foton Erik Mårtensson

På Attendo i Långbroberg fi nns 74 lägen-heter varav fyra är större än de vanliga lä-genheterna och anpassade för parboende.

Kontakta verksamhetschef Lena Holm om du har frågor: [email protected] eller på 0708-76 44 54

– Vår viktigaste uppgift är att göra dagarna meningsfulla och inspirerande för våra boende. Varje dag ska kännas värdefull, säger Lena Holm verksam-hetschef på Långbrobergs vård- och omsorgsboende som drivs av Attendo Care i Älvsjö strax utanför Stockholm.

www.attendo.se

Attendo är ett ledande företag inom vård och omsorg till äldre och funk-

tionshindrade samt inom individ- och familjeomsorg. Attendo samarbetar

med ett hundratal kommuner i Sverige och även i Norge och i Danmark.

– Vi som bor här är med och utvecklar vården och tillvaron här på Långbroberg. Det är särskilt viktigt för oss på Parkin-sonavdelningen. Det är ju ändå vi som har sjukdomen och som känner till den bäst, säger nyinfl yttade Lars Horn som för stunden fi kar i den nybyggda vinterträdgården.

Boende med guldkant Attendo Långbroberg – Stockholms första äldreboende med parlägenheter


D

Det gäller att behålla glädjen i livet

Bo

ss

e P

arn

ev

ik

Det säger Bosse Parnevik, en av våra mest folkkära artister som nu passerat 70 med ett par år. Vi sitter på glasveran-dan i hans hem i Österskär, en fantastisk herrgårdsliknan-de 1600-tals byggnad. Här har Bosse och makan Gertie bott sedan 1976. Dessförin-nan Stig Järrel i 19 år.

Vi dricker kaffe med hembakade bullar och tittar ut över vattnet. Vi får också efter en stund smakprov på hans imitationskonst, då han ger nytt liv åt ett par av sina ”gubbar”, både Hedlund och Palme. Läsare som var med på 70- och 80-talen vet vad vi talar om.

Det var då som Bosse stod på toppen av sin karriär som imitatör. Teveprogrammet ”Party hos Parnevik” 1978-79 blev en formidabel tittar-succé med, hör och häpna, 6 miljoner tittare. Fler än prinsessbröllopet i juni.

– Tack för teve, säger Bos-se med glimten i ögat. Det där charmiga leendet som vi lärt känna, leendet som förmed-lar både värme och glädje och som utan tvekan

starkt bi-dragit

till hans enorma popula-ritet.

– Det var inte

– Jag håller på så länge jag har lust. Det är ett av privile-gierna med att vara pensionär, man måste ingenting. Det ska vara kul!

så hård konkurrens på den ti-den, bara två kanaler, säger han som om han behövde be om ursäkt.

– Man måste ha roligt själv, annars går det inte, fortsätter han. 1987-88 gjorde han 322 föreställningar på Oscars-teatern med ny publik varje kväll och det är klart att det då inte alltid var så kul att åka till jobbet.

– Men när man ser allas förväntansfulla ögon så får man den där glädjekicken som är helt nödvändig.

Men 1994 var det inte längre så kul. Bosse hade tappat lusten för politisk satir och drog sig tillbaka från de stora sce-nerna, bara 56 år gammal. Ian och Bert blev hans sista ”gubbar”. Nu som riktig pen-sionär i sju år är han tillbaka i rampljuset sedan ett par år och drar fortfarande fulla hus. Men nu jobbar han helt i den takt han själv bestäm-mer. Men kicken är den sam-ma som förr, publikens glädje och förväntan.

– Det är de gamla gub-barna som gäller, säger han och skrattar. 75 procent av

publiken är pensionärer och de vill höra det gamla. Hela föreställningen är egentligen en kavalkad av hela Bosse Parneviks karriär.

– Jag har haft ett fantas-tiskt rikt liv och har material kvar ända sedan 1957 då jag började med Povel Ramel och Charlie Norman och fortsat-te med Ingo Johansson med fl era.

Efter genombrottet i Lennart Hylands ”Karusellen” 1963 och succén i Ulf Thoréns bå-de hyllade och kontroversiel-la serie ”Hvar fjortonde dag” fortsatte Bosse med sina allt-mer uppmärksammade imi-tationer. Det var vid den här tiden han insåg varför han inte skulle fortsätta arbeta parallellt som gymnastikdi-rektör. En enda föreställning kunde ge en hel månadslön. Han tog timeout och någon time in kom det aldrig att bli. Istället blev det en massa gubbar i en lång rad, totalt ett 70-tal personer.

Bland politikerfavoriter minns vi Ingemar Mundebo, Gunnar Hedlund och inte minst Olof Palme som Bosse gjorde i hela 17 år.

– Palme var utan tvekan den roll som jag gick mest in i, säger han.

Det var inte bara att Bosse imiterade honom. Han såg ut som Palme och kunde honom så bra att han vågade impro-visera och låta publiken få ställa sina frågor till Palme. Lite extra stolt tycks Bosse vara över sina busringningar i TV, inte minst bedriften att

fullständigt kunna lura Gun-nar Palin på Rapport att han – centerpartiledaren Gunnar Hedlund – funderade på att byta parti.

– Jag fi ck snabbt ringa tillbaka och förklara innan de lade ut den sensationella nyheten i sändning, minns Bosse och skrattar.

Idag är han som sagt pensionär sedan sju år tillbaka, ett ord som han för övrigt inte helt gillar. Det är som en stämpel att man är i livets slutskede och så är det ju inte alls nu för tiden. För en kvinna som fyller 65 år ligger medellivs-längden 18 år fram i tiden.

– Men visst känns det i kroppen att man inte är lika stark som förr. Jag är inte li-ka spänstig, opererade in en ny höftkula förra året. Ope-rationen gick bra men jag har ont i låret efter att ha spelat golf och haltar som du ser.

Men det fi nns absolut fördelar med att vara pensionär, inte minst när man som Bosse jobbar.

– Jag tar lön från mitt bo-lag och betalar bara 10.21 procent i arbetsgivaravgift istället för 32 procent. En stor fördel är också att det inte fi nns några måsten. Det här är på många sätt min bäs-ta tid i livet, jag måste inte jobba men jag kan göra det om jag vill, och jag har tid över till familjen. Vi har alla barn och barnbarn omkring oss, hela klanen. Även Jesper har ett radhus här ute, säger Bosse som samtidigt betonar att det är fullt upp att vara pensionär.

– Ibland förstår jag inte hur jag förr hade tid att jobba så mycket. Tidningarna lig-ger olästa i en hög. Jag hin-ner inte med. Men försöker ändå varje dag få in en halv-timmes promenad, vid regn blir det löpbandet. Kopplar också av med att spela piano. Det gäller att behålla glädjen i livet. Jag har en underbar fru som gör livet gladare. Vi har hållit ihop 46 år. Det är livskvalitet!

Text Per-Åke Hultberg

Men när man ser

allas förväntans-

fulla ögon så får

man den där glädjekicken

som är helt nödvändig. Född: 20 mars 1938 i Göteborg.

Yrke: Pensionerad imitatör och komiker.

Familj:Hustru Gertie, 4 barn, 11 barn-barn. Är pappa till golfspelaren Jesper Parnevik.

Okänd talang:spelar gärna piano, Scott Joplin eller Povel Ramel.

– Man måste själv ha roligt annars kan man inte glädja andra, säger Bosse Parnevik, då vi sitter på glasverandan i hans hem i Österskär.

BosseParnevik

Foto

n R

ikka

rd H

äggb

om

Foto istockphoto.com


www.haninge.se

Lättare att leva och bo– Bostadsanpassning är ett lag-stadgat bidrag och alla kommuner har sina bostadsanpassningshand-läggare, berättar Kristin Bergström, handläggare för bostadsanpass-ningsbidrag och tillgänglighetssam-ordnare i Haninge kommun.

Vi ansvarar för tillgänglighetssam-ordning av offentliga platser som parker, affärer och vårdcentraler och bevakar att HIN 1, lagen om ”enkelt avhjälpta hinder”, följs.

– Bostadsanpassningsbidraget syftar till att ge människor med funktionsnedsättningar möjlighet-en att bo kvar hemma och leva ett så självständigt liv som möjligt. Det fi nns otroligt mycket att göra när det handlar om att avhjälpa hinder och öka tillgängligheten i samhället, bara pengarna fi nns, menar Kristin Bergström.

– Jag tittar på hur vi kan utveckla ett livslångt boende, berättar Hanna Svensson, forskare och doktorand vid KTH, Centrum för Hälsa och Byggande. I ett första steg har jag bland annat besökt Jokkmokk och Lund för att höra hur de jobbar med tillgänglighet och bostadsanpass-ning. Hur får vi exempelvis ekonomi i byggandet samtidigt som vi skapar bra boende?

År 2050 kommer cirka 25 procent av Sveriges befolkning att vara över 65 år. Vi måste bygga bostäder som passar för den målgruppen både ur livskvalitetssynpunkt och ur kom-munekonomisk synpunkt.

– Vår största utmaning är att påverka nybyggnation och vara med från början. Byggbolagen närmar sig en kritisk gräns med så många krav att ingen har råd att bo. Nu försöker vi att hitta nya tekniker som gör att vi kan tillgodose miljökrav, kvalitets-krav och tillgänglighetskrav. Vi ska alla kunna bo bra och trivas hela livet. Att kunna bo kvar hemma, handlar mycket om personlig integ-ritet och med de rätta förutsättnin-garna kan många klara att bo kvar i sitt eget hem, avslutar Hanna Svensson.

Ny teknik möjliggör livslångt boende

Kristin Bergström

Hanna Svensson

Foto

n E

rik M

årte

nsso

n

Raffaela Jakobsson, har fått sitt badrum bostadsanpassat. – Jag har haft en stroke, berättar Raffaela, men jag klarar att bo själv med hjälp av hemtjänst. Nu när jag fått en dusch istället för badkar kan jag till och med duscha själv. Det är så otroligt skönt att klara sig själv. Trösklarna har också tagits bort vilket gör det lättare att ta sig fram med rullstolen.

Rätten att bo hemma så länge som möjligt – en självklarhet i Haninge

– Jag ser äldreomsorgen som ett viktigt bidrag till att många människor kan få en värdig och bra slutfas i sitt liv, säger Ewa Kardell, förvaltningschef i Haninge kommun. Vi som jobbar inom branschen måste bidra till och vara delaktiga i många delar av samhällsutvecklingen. Dels på grund av vår kunskap och vårt genuina engagemang i dessa frågor, dels med tanke på den demografi ska utveckling vi står inför. Jag tänker i första hand på hur

vi utformar nya bostadsområden och var vi förlägger ser-vice. Hur utformar vi själva bostaden och hur tar vi till-vara den samlade kunskap som fi nns idag, men som ofta glöms bort helt eller delvis.

Samarbete med KTH – I Haninge äldreförvaltning är det en självklarhet att vi planerar och handlägger både det individuella bostads-anpassningsbidraget och tillgänglighetsfrågorna för kommunen. Vi har idag ett aktivt samarbete med KTH, Centrum för Hälsa och Byggande. Just nu arbetar vi med att sammanföra den individuella anpassningen med den generella. På så vis förebygger vi en del individuell an-

passning genom att tänka lite smartare kring den gener-ella. Vår gemensamma industridoktorand Hanna Svens-son sätter i sin doktorsavhandling fi ngret just på detta. Förhoppningsvis kommer avhandlingen att ligga till grund för en ökad satsning på dessa frågor i framtiden, avslutar Ewa Kardell.

Anpassad busshållplats i Haninge. Högre trottoarkant underlättar vid av- och påstigning. Ljusa plattor mar-kerar avståndet till trottoarkanten. Mönstrade plattor markerar påstigning.

Ewa Kardell, förvaltnings-chef i Haninge kommun.

Allt fl er äldre kommer att bo kvar i sina ordinarie bostäder långt upp i åldern. En viktig uppgift är att öka tillgängligheten i och till bostaden samt att bidra med kunskap om teknikens möjligheter.

6 ANNONSHELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN PRO OCH SPF ANNONN ANNONS FRÅN PRO OCH SPF

V

Ute

i v

ärl

de

n

Reslust på äldre dar

år generation är vana resenä-rer, men nu på äldre dar kän-ner sig många lite osäkra att ge sig iväg på egen hand. I synnerhet när man är ensam-stående och kanske saknar reskamrater. När man reser i grupp blir man aldrig lämnad ensam, det är en stor trygg-het för många.

För Kerstin har resande, kors och tvärs i världen, allt-så varit en del av hennes var-dag. Därför låg det nära till hands att hon skulle engage-ra sig som reseombud för den lokala SPF-föreningen i Sol-lentuna där hon bor. Det van-liga hittills, berättar Kerstin,

Att komma ut och resa, ja det är utan tvekan en av de vanligaste anledningarna att gå med i en pensionärsför-ening. Det gäller såväl PRO som SPF. Det berättar Kerstin Fernstedt, som själv rest hela livet i sitt arbete och som nu som pensionär varit med om att dra i gång SPF:s rese-klubb.

har varit att varje förening arrangerar resor för de egna medlemmarna. Det kan vara alltifrån korta endagstripper med buss i ens närområde till längre utlandsresor på en el-ler ett par veckor.

– För stora föreningar med fl era hundra medlemmar är

det naturligtvis inga större problem att få tillräckligt underlag. Då är det betyd-ligt svårare för små fören-ingar med kanske bara en handfull aktiva medlemmar. Det var därför vi drog i gång reseklubben så att alla skulle få möjlighet att kunna resa, berättar Kerstin Fernstedt. Samtidigt fortsätter många föreningar som tidigare att ordna sina egna resor.

SPF:s Reseklubb har nu varit i gång i 1,5 år och man kan verkligen tala om succé. Hittills har knappt 30 resor genomförts med 25 till 30 personer per resa.

– Vi har inte behövt ställa in en enda på grund av för få anmälningar. Och intres-set är fortsatt väldigt stort. Det känns fantastiskt roligt, säger Kerstin Fernstedt, som berättar att ramavtal tecknats med sju olika rese-arrangörer. De kommer med sina olika förslag som rese-

Vi drog i gång re-

seklubben så att

alla skulle få möjlighet att

kunna resa.

klubben sedan kan välja och vraka bland. Inför hösten fi nns sju avgångar inbokade, bland annat en längre resa till Kina och Minnesota i USA.

Allt är kvalitetssäkrat med bra fl yg, bussar, guider, priser och inte minst avgångstider. Ingen ska till exempel behö-va ge sig i väg eller komma hem mitt i natten.

– Vi reser också i ett bra tempo, det är viktigt när man kommit upp i åren. Vi har också alltid med en SPF-re-presentant på våra resor, en van resenär som kan rycka in som stöd om det till exem-pel skulle bli aktuellt med sjukhusbesök eller att andra problem skulle dyka upp, av-slutar Kerstin Fernstedt.


Efter många år som rese-ledare har Germund Olin-der börjat arrangera resor för SPF:s medlemmar.

Som spindeln i nätet kny-ter han ihop trevliga rese-program, som till exempel höstens teaterresa med båt till Helsingfors och en bussresa till Mackmyra Whiskey.

Att åka ut och resa är perfekt om man inte har stagnerat i en sysslolös pen-sionärstillvaro utan är nyfi -ken på tillvaron och sugen på att träffa jämnåriga med liknande intressen.

Vilket är då hans bästa rese-tips? – I april reste vi till Jorda-

nien, det var helt fantas-tiskt! Ett oerhört intressant land med trevliga männis-kor och massa historia.

På grund av, eller kanske tack vare, askmolnet från Island fi ck vi stanna vid Röda havet två extra dagar.

Vi blev nästan ledsna när vi fi ck höra att ”nu äntligen kan ett plan lyfta”, berät-

tar Germund Olinder och skrattar. ■

Reseveteranen rekommenderar…

❱❱❱ SPFStockholm: 08-720 77 30, [email protected]❱❱❱ PRO Stockholm: 08-411 04 55, [email protected]

Kontakt

Kerstin Fernstedt.

På Mekongfl oden

Giza, Egypten

Nationalparken Krk, Kroatien

Bron i Mostar, Kroatien

Marknad i Vietnam

Du som vill veta mer om möjlig-heterna att resa med SPF och PRO, kontakta:

Att åka ut och

resa är perfekt

om man inte har stagnerat

i en sysslolös pensionärs-

tillvaro.

Foto

Ezr

a H

ultb

erg

Illus

trat

ion

isto

ckp

hoto

.com

Illustration istockphoto.com

Foton SPF Kvarnen i Järfälla

Foto

Ezr

a H

ultb

erg


Att få vara sigsjälv även på ålderns höst

De flesta av oss vill kunna påverka hur vi vill leva våra liväven som äldre. Men när kroppen inte längre fungerarsom förr, har man oftast begränsade valmöjligheter att få leva som man vill. Det ska det bli ändring på. Åtminstone i Norrtälje kommun. I det unika projektet TioHundra samverkar kommun och landsting under nyaformer för att skapa bättre helhetslösningar för den enskilde.

– De äldre har ofta stora behov av både vård och omsorg, så det är en grupp som verkligen drar fördelarav ett gemensamt synsätt, säger Karin Thalén chef förTioHundraförvaltningen.

Så normalt liv som möjligtAtt kunna fortsätta med sina levnadsvanor och intresseni så hög utsträckning som möjligt, är en filosofi alla äld-reboenden i Norrtälje arbetar efter. På Vårdbo, som Attendo Care driver, arbetar man mycket med de indi-viduella genomförandeplanerna med varje individs öns-kemål, vardagsvanor och intressen.

– Om personen exempelvis alltid varit en kvällsmän-niska ser vi till att hon eller han får sin frukost senare ände andra om det är en önskan, berättar verksamhetschefHelena Winberg.

Norlandia Care öppnar i september äldreboendet Gran-parken. På andra av företagets äldreboenden har herr-klubbar startats för männen som oftast är i minoritet.Där kan fiske vara ett tema för en träff; någon tar medsig fiskeredskap, gruppen samtalar om fiske och avslu-tar med en gemensam fiskbaserad måltid.

– Det är oerhört viktigt att vi som personal har syn-sättet att de äldre flyttar till ett nytt hem, inte till vår arbetsplats. De är kunder som vi ska behandla med stör-sta respekt och utgå från deras behov av integritet, vård och omsorg, säger Cecilia Karlsson, regionchef förNorlandia Care.

Vårdbolaget TioHundra, med flest äldreboenden i kom-munen, har också tagit fasta på kund- och serviceper-spektivet. Man har bland annat förändrat begrepp förett mer individualiserat synsätt; till exempel ersatt ”pa-

tient” med ”kund” och ”avdelning” med ”egen adress”. – Eftersom vi också har ett samlat sjukvårdsansvar

med Norrtälje sjukhus som nav arbetar vi med att utveckla samarbetet mellan geriatriker, rehabiliterings-personal och våra äldreboenden, säger Lars Skoglund,vd för Vårdbolaget TioHundra AB.

Specialinriktade boenden i framtidenKarin Thalén förutspår att framtidens äldreboendenkommer att ställa krav på utförarna vad gäller närpro-ducerad mat, kvalificerad vårdpersonal, den fysiska boendemiljön och aktiviteter för de äldre. Och repre-sentanterna för äldreboendena är överens om att speci-alinriktningar inom olika områden ökar i betydelse.TioHundraförvaltningen har planer på språkinriktning,där ett helt finsktalande äldreboende kan bli verklighetom några år. Solbacka, som öppnas av Silverhemmen ABden 1 september, är inriktat på vård och omsorg för demenssjuka personer. På Solbacka finns Sinnenas Träd-gård. Där ska de äldre efter förmåga kunna hjälpa tillmed trädgårdsgöromål. Även husdjur är välkomna föratt öka trivseln.

– För att stimulera glädje och lek är vi också jätte-glada för ett stundande samarbete med en förskola inärheten, berättar Kajsa Hjelte, vice vd på Silverhem-men.

En upplevelseträdgård och naturområden finns även påGranparken där de boende lätt kan ta sig ut och kännagräs under fötterna, höra skogens sus eller ta en pro-menad till havet. Kultur är en annan inriktning som vård-utförarna tror kommer bli allt viktigare, där de äldre kanta del av utställningar, konserter eller teater. Att vara ly-hörd för de boendes önskemål, som är individuella ochändras med generationsväxlingarna, är oerhört viktigt.

Större krav på utbildning och nya samarbetenAllt högre krav kommer att ställas på personalens kom-petens i och med att fysiska krämpor kommer med årenoch de boendes medelålder är hög. Inom några år finnsförmodligen krav på att anställda på vårdboenden skaha minst undersköterskeutbildning. På äldreboendena iNorrtälje arbetar alla mycket aktivt med kompetens-

utveckling, kvalitetsmätningar och uppföljning av verk-samheten för att möta den utvecklingen. VårdbolagetTioHundra har till exempel jobbat med att validera allomsorgspersonal och utvärderat kompetenser för atthöja både status och kvalifikation hos medarbetarna.

I framtiden kan även fler kompetenser behövas, till exempel fritidspedagoger. Även insatser från frivilligakrafter ökar i betydelse. Otraditionella samarbeten harredan startat för att utveckla kulturutbudet för äldregenom Musikhögskolan i Stockholm, Kultur & Fritids-förvaltningen i kommunen, Röda Korset och pensio-närsorganisationerna för att nämna några.

– Vi behöver tänka på nya sätt för att utveckla äldre-vården. Ett sätt är att stödja frivilliga insatser från pigganyblivna pensionärer i olika sociala och kulturella aktiv-teter för de äldre. Det skapar gemenskap och kan brytaisolering och är samarbeten alla vinner på i längden,säger Karin Thalén.

Samverkan mellan aktörer och anhöriga Att alltid involvera de anhöriga är en viktig del i vårdar-betet. Utbildning och information om sjukdomar och till-stånd hjälper både den äldre och anhöriga vidare i livet. - I Norrtälje finns flera anhörigstödjare och en anhörig-konsulent som hjälp till anhöriga som själva står förmycket av vården och omsorgen i hemmet, säger KarinThalén.

I framtiden har den enskilde frihet att påverka sin hemmiljö. Där upp-lever både äldre och anhöriga trygghet genom nära samverkan mellanvård, omsorg och service. I Norrtälje kommun utvecklas äldreboendena.

Det här är TioHundra

TioHundra är ett samarbetsprojekt mellan Norr-tälje kommun och Stockholms läns landsting inomhälsa, sjukvård och omsorg.

Syftet är att skapa bättre helhetslösningar för den enskilde.

TioHundra består av två helt separata delar: Den ena delen är nämnden och förvaltningen. I TioHundranämnden sitter kommun- och lands-tingspolitiker tillsammans. De fattar alla över-gripande beslut. Tiohundraförvaltningen är nämndens tjänstemän d v s den myndighet somser till att besluten omsätts till handling, beställervård och skriver avtal med de olika företagen som utför vård och omsorg.

Den andra delen är Vårdbolaget TioHundra AB, en utförare med helt egen ledning och styrelse. Vårdbolaget driver bl a Norrtälje Sjukhus, vård-centraler, äldreboenden och hemtjänst.

Idag finns fyra företag som driver äldreboenden i Norrtälje (tre privata samt det offentligägdaVårdbolaget TioHundra AB).

Projektet är förlängt till 2012 och har då pågått i sju år.

Framtidens äldreboenden i Norrtälje

På Silverhemmens boenden är husdjur välkomna.

Text: Anna-Karin Sandell

Behovsanpassade aktiviteter för äldre blir allt viktigare.

Norlandia Care erbjuder naturupplevelser i vardagen.

ANNONSHELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN PRO OCH SPF

Tony Irving har ett digert CV. Svensk mäs-tare 2001 och 2002, domare vid tre världs-mästerskap, tränare, koreograf samt ägare av dansskolor i Eng-land och Sverige.

Danslärare Alfred Palmgren Bar-restigs röst smattar i takt med trettiotvå par skor mot det välbonade parkettgolvet.

Det är Let´s Dance för se-niorer i Tony Irving Dance Academy. Platsen är Liljehol-men i Stockholm och på pro-grammet står wienervals. Ur högtalarna strömmar ”Gra-nada” sjungen av mexikanen Augustin Lara.

–Para ihop er två och två. Herrarna bjuder upp. Och kom ihåg att herrarna dansar framåt, damerna bakåt.

Den jättestora studion är fylld med pensionärer som gör det de tycker är roligast – att dansa. Alla har passerat 65-årsstrecket och nästan alla har dansat hela livet. Det märks. Trots lite stela leder, värkande ryggar och ömma knän sitter stegen och rytmen efter några korta instruktioner. När paren svä-var fram över dansgolvet i den smäktande wienervalsen – några kvinnor dansar med varandra på grund av under-skottet på män – är krämpor som bortblåsta.

–Det handlar om rena livs-glädjen, och det är det vik-tigaste, säger Berit Toppar.

Sen får man en hel del mo-tion och samvaro på köpet. Jag är helt enkelt lycklig och glömmer det mesta utanför dansen eftersom det kräver koncentration att få in nya steg.

Kerttu Sturesson instämmer. Hon har dansat i hela sitt vuxna liv, främst polskor och gam-meldans, och är med i åtta olika dansgillen. Att säga att dansen är en stor del av livet är närmast en underdrift.

–Dansen är mitt liv! ut-brister hon, särskilt sedan jag gick i pension för fem år sedan. Vissa veckor kan jag dansa varje dag, andra tre fyra gånger. Det blir i Hä-

gerstensåsen och Mid-sommarkransen.

Det roliga med att dansa här är att lära sig latinameri-kanska dan-

ser som samba och chacha.

Hon berättar att hon gick ut

på restaurang och dansade när hon var

yngre.–Det var väl lite

raggande och så, men det be-höver jag inte längre. Nu är min gubbe hemma och pas-sar katten eftersom han har en smula svårt att röra sig.

Hans Löfgren 75 år, medlem i både SPF och PRO, har till-sammans med Tony Irving tagit initiativ till seniordan-serna. I höstas fi ck han ett brev där Irving föreslog ett Let´s Dance på dagtid för pensionärer. Idén var lysan-de, tyckte Hans, och var inte sen att nappa på den.

–Vi stämde möte och Tony berättade att dansstudion stod tom nästan hela dagen då danskurserna är på morgnar och kvällar.

Därefter mejlade och be-sökte Hans olika PRO- och SPF-avdelningar i Stock-holms södra kranskom-muner. Det fanns ett stort

intresse, visade det sig. För-sta gången, i januari, kom ett 80-tal seniorer, främst kvinnor som alltjämt är i majoritet. Män är därför ex-tra välkomna. I regel lockar danserna ett 30-40-tal stadiga besökare. Inga förkunskaper krävs, enda kravet är att man är med i en pensionärsorga-nisation och erlägger en av-gift på 50 kronor per gång.

En del av dem som besöker ons-dagsdanserna är par, andra kommer ensamma. Som Bar-bro Åkerman. Hon glömmer både krämpor och bekymmer här och tiden bara rusar iväg. Efter danskursen, och den ef-terföljande ”Önskedansen”,går hon direkt till pingis för seniorer som hon har dragit i gång.

–Det är olika aktiviteter men egentligen samma sak, man ska ha roligt och röra på sig. Då mår man bra.

Hans Collin, tidigare data-konsult, nickar och torkar bort några svettdroppar från pannan. Hans specialitet är bugg och den första kursen gick han i Skellefteå 1977. På den vägen är det. Han bru-kar ha en extraskjorta med,

–Onsdagarna här är en oas. Jag har förbaskat roligt helt enkelt. Och för en man i min ålder är det bra att hålla i gång kroppen och knoppen och känna att man fortfarande klarar av saker som man alltid har gjort, säger Hans Löfgren som trivs på dansgolvet.

På

da

ns

go

lve

t

Det handlar om

rena livsglädjen,

och det är det viktigaste,

säger Berit Toppar. Sen får

man en hel del motion och

samvaro på köpet.

– Steg fram, steg bak. Så fram igen! Jättebra. Och sträck och sträck, och vrid på höfterna. Bra, vi provar en gång till.

– Får jag lov?– Får jag lov?

Kontakt

8

❱❱❱ Intresserade, både damer och herrar, se an-nons i tidningen "Mitt i" alterna-tivt ta kontakt med PRO Stockholm tel: 08-411 04 55respektive SPF Stockholm, tel:08-720 77 30

Fler herrar önskas!

Illus

trat

ion

isto

ckp

hoto

.com

Illus

trat

ion

isto

ckp

hoto

.com


eftersom det är svettigt att dansa med inlevelse och full satsning.

Jeanette Carlsson och Alfred Palmgren Barrestig leder Let´s Dance på onsdagarna. De är professionella dansare och danslärare. Jeanette var med i TV4:s Let´s Dance 2008 och 2009 och dansade med gris-bonden Karl-Petter Bergvall och artisten Niklas Wahl-gren. Men inget går upp mot danserna för pensionärer, sä-ger hon. Och då har hon ändå dansat hem JSM-medaljer i standarddans och latiname-rikanskt.

–Vi har helt enkelt jättero-ligt och alla är – efter sin egen förmåga – väldigt duktiga. Det handlar inte om att pre-stera utan om att njuta. På de tio gånger vi har hållit på har vi hunnit med rumba, samba, jive, wienervals, quick step och lite till. Inte dåligt. Tar man det bara i lagom takt hinner alla med.

Fotnot: Tidigare publicerad i PROpensionären.

Para ihop er två

och två. Herrarna

bjuder upp. Och kom ihåg

att herrarna dansar fram-

åt, damerna bakåt.

Några panelhönor fi nns inte här. Blir någon ”över” bjuder Jeanette eller Alfred genast upp.

Mot slutet av passet för-klarar Alfred och Jeanette för deltagarna hur viktigt det är med stil.

–Ni måste ha kroppskon-takt, dansa nära varandra. Och när ni herrar bjuder upp är det en invit, glöm inte det. Gör en bugning som kvinnan svarar på – eller inte svarar på. Dansen är en sensuell och symbolisk handling. El-ler hur?

Alla skrattar och ser på varandra.

–En sak till, säger Alfred innan en ny wienervals dånar ur högtalaren. Glöm inte att snurra och tacka med en bug-ning efter dansen!

Tony Irving, ägare till Dance Academy och välbekant hu-vuddomare i TV 4:s Let´s Dance, betraktar paren på dansgolvet. Han är glad över det hans ser.

–När jag växte upp i Eng-land fanns det något som kallades ”Palais”. Dit gick familjer och ensamstående i alla åldrar. Man dansade, um-gicks och hade kul.

Idén tog han med sig när han kom till Sverige för ar-ton är sedan. Till onsdags-danserna ska seniorer kunna komma utan förkunskaper och förhandsbokning. Det är ett slags drop in. Till hösten planerar han att en gång i månaden ha ett liveband som spelar.

Tony Irving vill skapa en plats, ”Palais”, för alla åldrar vilket är en av de bärande tankarna bakom Dance Aca-demy.

–Den ålderssegregation som fi nns i Sverige är frus-trerande. Vi har hundratals ungdomar som dansar i vår skola. Tanken är att integrera olika åldrar som kan lära och inspirera varandra. Intäkter-na går oavkortat till resor och annat för yngre dansare.

Detta berättar han innan Kerstin Ekelund artigt bju-der upp till en virvlande wie-nervals. Tony Irving är inte sen att tacka ja. Elegant svä-var de båda ut över dansgol-vet.

Text Jan Kantor

S edan 2006 har äldres frihet ökat. I flera kommuner är det nu möjligt att välja hemtjänst och omsorgsboende.

Kvaliteten på äldreomsorgen har ökat. Trygghetsboenden gör det lättare att planera för en trygg ålderdom och ha fort-satt inflytande över sitt vardagsliv.

Kristdemokraterna har jobbat hårt för att pensionärerna ska bli friare och få mer att säga till om. Men vi är inte nöjda. Kristdemokraterna vill

också då den ena har större vårdbehov

pensionsdagen

MER FRihet pensionärer!för

ETT MA..NSKLIGARE SVERIGE

Läs mer på kristdemokraterna Seniorförbundets webbplats www.senior.kristdemokraterna.seEller www.kristdemokraterna.se

Margareta Viklund, ordförande i Kristdemokraterna Seniorför-bundet Stockholm, Göran Hägglund, partiledare, Ewa Samuelsson, äldreborgarråd i Stockholms Stad och Leif Hallberg, ordförande i Kristdemokraterna Seniorförbundet Sverige.

Foto

n S

tefa

n B

lad

h


Qi Gong – uttalas (tjigång) – är det kinesiska samlingsnamnet för tusentals tekniker, stilar och övningar med samma syfte, att balansera och läka kropp, sinne och energi. Den stil som Inga-Lisa Nyman instruerar är särskilt anpassad för svenska pensionärer.

Alla är välkomna, yngre, äldre, PRO- eller SPF-medlem, även icke medlemmar.

Qi Gong

Fri

sk

vå

rd

L

En roligare och friskare tillvaro

ivet blir lite roligare och man mår mycket bättre om man går ut och rör på sig. Och det är extra viktigt när man blir äldre, säger Inga-Lisa

Nyman, friskvårdsan-varig på PRO i Sollen-tuna.

Inga-Lisa har varit aktiv motionär hela livet men

1996 fastnade hon för Qi Gong. En av anledningarna var bekvämligheten. Qi

Gong kan man utöva näs-tan var som helst och allra bäst är utomhus i en park på sommaren

säger hon. – Qi Gong är bra för alla

människor, men passar extra bra för oss äldre. Det stär-ker leder, senor och muskler.

Samt stimulerar blodcir-kulationen, något som

Vi möter upp Inga-Lisa Nyman i Edsbergsparken Sollentuna. Det är en härlig och solig sommardag i juli och hon har just avslutat ett pass med Qi Gong. Som ledare har hon anfört ett 30-tal entusiastiska seniorer.

många äldre har problem med. Man går igenom hela kroppen och det är riktigt uppiggande, säger Inga-Lisa Nyman och berättar om en kvinna som sa att hon absolut inte tänkte prova på Qi Gong. Nu kan hon absolut inte sluta!

När man blir äldre blir musk-ler och leder stela, och det är många som bara sitter inne hela dagarna. Då är det ex-tra viktigt att man går ut och rör på sig, det gör att man blir piggare, man orkar mer och skelettet blir starkare. Äldre människor behöver belasta

skelettet, bland annat för att motverka Artros.

– Man ska heller inte glöm-ma den sociala biten med friskvård. Man får ju träffa en massa andra människor, vilket är jätteroligt, säger Inga-Lisa Nyman. Hon upp-manar alla som sitter hemma och känner sig ensamma att höra av sig till sin närmaste förening och se om det är några aktiviteter som verkar intressanta. Om inte annat hjälper de dig att få kontakt med andra föreningar och människor med samma in-tresse som du har.

– Stavgång, betonar hon, är ett väldigt bra motionssätt när man börjar komma upp i åld-rarna. Stavarna hjälper en att avlasta knän, höfter och rygg. En backe blir plötsligt ingenting när man går med stavar. Man behöver inte hel-ler vara rädd för att ramla när man är ute och promene-rar, man har ju då två extra ben, säger Inga-Lisa Nyman och skrattar.

Text Ezra Hultberg

Man ska heller

inte glömma den

sociala biten med frisk-

vård.

• Vanlig dans• Matlagning• Styrke-

träning• Vatten-

gympa

• Boule• Linedance• Seniordans• Bowling• Stavgång• Golf

– Det är viktigt att gå ut och röra på sig när man blir äldre. Man mår mycket bättre, blir på bättre humör, man har roligt, orkar mer, blir pigg och får träff a andra människor vilket är bland det bästa, säger Inga-Lisa Nyman.

❱❱❱ SPFStockholm: 08-720 77 30, [email protected]❱❱❱ PRO Stockholm: 08-411 04 55, [email protected]

Kontakt

Du som vill veta mer eller är in-tresserad att komma med i någon motions-grupp, kontakta:

Andra motions-aktiviteter inom SPF och PRO

❱❱❱ På PRO:s hemsida kan du få infor-mation på arabiska, somaliska, ryska, turkiska och 14 andra språk samt lättläst svenska.

❱❱❱ SPF bildades 1939 och är därmed det

äldsta öppna pensionärsförbundet.

❱❱❱ Som SPF-/eller PRO-medlem reser man billigare med SJ, men man måste ange koden ”SPF” respektive ”PRO” när man bokar.

❱❱❱ Har du problem med da-torn? Alla PRO-medlemmar får gratis IT-support. Ring 08-701 67 20, mellan 08-18 på vardagar.

❱❱❱ Under 2009 blev 5 099 personer nya medlemmar i PRO Stockholmsföreningar.

Visste du att …

1939

Foto

n R

ikka

rd H

äggb

om

Illustration istockphoto.com

Illus

trat

ion

isto

ckp

hoto

.com

Illus

trat

ion

isto

ckp

hoto

.com


Längta till din framtid

Lev tryggt genom livets alla skiften. Se framåt - www.blomsterfonden.se.Tel: 08-555 94 500.

Hem och vård åt äldre sedan 1921

Seniorboende 60+ Trygghetsboende Vård- och omsorgsboende

SKA KOMMUN-KONTORET BESTÄMMA VEM SOM FÖLJER DIG PÅ TOALETTENDu har levt ett långt liv, arbetat och byggt både hem och familj. Men den dag du är i behov av hemtjänst får du inte själv bestämma vem som ska hjälpa dig. Det gör kommunen åt dig. Så är det fort-farande i över hundra svenska kommuner.

Om Centerpartiet får bestämma ska du bestämma. Du och alla andra äldre i hela Sverige. Ni har rätt att vara både nöjda och trygga.

Så här fungerar trygghetsboende hos Micasa• Trygghetsboende är hyreslägenheter.

• De får hyras av personer över 75 år som är skrivna i Stockholms stad.

• Trygghetslägenheter hyrs ut av Stockholms stads bostadsförmedling. Kötiden räknas från det den sökande fyllt 70 år.

• Trygghetsboende är inte ett biståndsbedömt boende och boendet i sig garanterar inte att någon vårdservice finns i fastigheten.

• Varje trygghetsboende har en värd som en gemensam resurs för att ordna social samvaro och gemensamma aktiviteter.

• Trygghetsboende innebär att de boende har tillgång till trygghetslarm.

Välkommen till öppet hus på Roslagsgatan 20 alla helger under september,

lördag-söndag kl 13-16.

Så hyr du lägenhet i Vädurens trygghetsboende

Lägenheterna i trygghetsboendet förmedlas av Stockholms stads bostadsförmedling,

kundtjänst: 08-785 88 30 eller www.bostad.stockholm.se

Micasa Fastigheter i Stockholm AB www.micasa.se

Öppet hus iVädurens trygghetsboende

Roslagsgatan 20, Stockholm

Trygghetsboende är en ny typ av seniorboende. Hur trygg hetsboendet ser ut kan variera något

mellan olika kommuner.Under september är det möjligt att se hur en

trygghetslägenhet ser ut när Micasa Fastigheter och Stockholms stads bostadsförmedling har öppet hus i Väduren. Väduren byggs för närvarande om

och inflyttning beräknas till årsskiftet 2012.


– Det var fantastiskt lyckat. Intresset var så pass stort att det inte ens fanns plats för alla, säger Kerstin Fernstedt, ansvarig för SPF:s Reseklubb.

Vin, mingel och under-hållning lockade totalt cirka 1 500 personer till de sex träffarna, detta till den

facila inträdeskostnaden 50 kronor. Möjlighet fanns ock-så att köpa lite enklare mat. I höst fortsätter det lyckade evenemanget då ett antal researrangörer ansvarar för varsin dag, bjuder på un-derhållning och informerar om ett kommande resmål. Nu till ett pris av 60 kronor.

– Jag vill verkligen ge Café Opera en eloge som öppnat upp för den härfantastiska möjligheten, säger Kerstin Fernstedt. ■

Pensionärer minglade på Café Opera

Höst ens träff ar: ❱❱❱ 14 september❱❱❱ 12 oktober❱❱❱ 23 november

Ringlande köer utanför Café Opera. Tala om succé! Initiativet att skapa en träff punkt på Café Opera, några eftermiddagar under hösten och våren, lockade massor av förväntansfulla SPF-medlemmar.

Rik

sd

ag

en

Äldrefrågan är glödhet

e är båda lä-kare, har pas-serat 70, hon är 77 år, han 72. Båda kan-diderar till

riksdagen. Barbro Wester-holm är veteran och är sedan 2006 tillbaka i riksdagen ef-ter att under sex år ha varit ordförande för SPF. För Sven Britton är det första gången.

– Jag är ju pensionerad profes-sor och nu kliniskt verksam som läkare men har varit barfotapolitiker sedan 1976, eller torgpolitiker som jag brukar säga, men jag har aldrig varit avlönad, förkla-rar han. När han nu plötsligt, och enligt honom själv över-raskande, placerades upp på listan - ”partiet behövde väl en pensionär med min yrkes-kompetens” - tyckte Sven Britton att det skulle vara kul att arbeta i riksdagen.

– Kommer jag in ska jag driva frågan om lika skatt för alla. Pensionärer ska inte diskrimineras. Jag kommer också att kämpa mot hyper-medicineringen av våra gam-la som är en skam och som fortsätter, trots att proble-met varit känt i så många år. Att Barbro kommer in i riks-dagen är det däremot ingen tvekan om, säger Sven Brit-ton och lämnar över ordet.

Hon berättar att hon varit en-gagerad i äldrefrågor ända sedan 1975 och insåg i ännu högre grad under sin tid som chef för socialstyrelsen – 1979 till 1985 – att det var uppenbart att något måste göras åt de äldres livssitua-tion. Det mest akuta var att få bort mångbäddsrummen inom äldrevården. När Bengt Westerberg senare lanserade frågan om eget rum i lång-vården hittade hon sitt parti och kom in i riksdagen 1988.

Han är socialdemokrat, hon folkpartist men de är ändå rörande eniga om det mesta när de samtalar om de äldres situation i vårt land. Det som kan skilja är hur lösningarna ska fi nansieras, menar båda. Där fi nns givetvis en ideologisk skiljelinje.

Pensionärsorganisationerna är guld

värda som stöd för oss politiker.

– Men efter elva år som riksdagsman kände jag mig färdig, hade inga fl er idéer att plantera, berättar Barbro Westerholm och förklarar att det var åren på SPF som fi ck henne att tända till på nytt.

– Min idégryta fylldes på så in i vassen och jag kände oer-hörd glädje över möjlighe-ten att få komma tillbaka till riksdagen. Nu vill jag försöka hänga med ytterligare fyra år. Jag brinner för att fortsät-ta kampen för de äldres rätt till självbestämmande. Alla människor är olika, har olika önskemål och behov, och i ännu högre grad när vi blir äldre. Man ska naturligtvis själv få välja hur man vill ha det. Alltför ofta dras vi äldre över en kam, men vi är inget kollektiv där alla ska tycka om samma mat. Det här ska vi ändra på.

– Ja, vi får kämpa tillsam-

mans du och jag, fl ikar Sven Britton in och skrattar.

Vare sig de vill det eller ej är det nästan självklart att Sven och Barbro i riksdagen kom-mer att representera den allt större gruppen pensionärer i vårt land, en grupp som ofta inte tas på riktigt allvar i debatten och som onekligen även i vissa fall diskrimine-ras.

– Det fi nns en åldersfas-cism, ingen tvekan om det, säger Sven Britton.

Men äldrefrågan är nu het, mycket het till och med, me-nar båda. Bland annat tack vare pensionärsorganisatio-nerna.

– De är guld värda som stöd för oss politiker, betonar Barbro Westerholm.

En viktig fråga är givetvis pen-sionsåldern som en gång sattes när medelåldern var 55 år mot dagens dryga 80. Även här är Barbro och Sven överens.

– Pensionärstänkandet är alldeles för stelbent, även om det lättat en del, säger Sven Britton, som nu går in i en vanlig landstingstjänst i Gävle, något som för inte så länge sedan varit otänkbart för en 72-åring.

– Det känns naturligtvis bra att fortfarande vara ef-terfrågad, samtidigt är det viktigt att själv känna när man ska sluta arbeta. Det är självklart lättare för oss med stimulerande jobb att

Som riksdagskandidater representerar de visserligen varsitt block, ändå är Barbro Westerholm (FP) och Sven Britton (S) rörande överens i många frågor, när det

fortsätta. Det bästa vore en fl exibel pensionsålder som tillgodoser individens önske-mål, från till exempel 62 till 75 år, menar Sven Britton.

Barbro Westerholm beto-nar att det nu gäller att ta

Född 1933.

Läkare och forskare - docent vid KI 1965 och adjungerad professor där 1986. Generaldirektör för Socialstyrelsen 1979-1985. Riks-dagsledamot för Folkpartiet 1988-99. Ordf SPF 1999-2005. Är nu tillbaka i riksdagen. Fortsätter sitt engagemang i HBT-frågorna. Är även engagerad i att hjälpa perso-ner med sällsynta sjukdomar.

Barbro Westerholm

Det känns na-

turligtvis bra att

fortfarande vara efterfrå-

gad, samtidigt är det vik-

tigt att själv kunna känna

när man ska sluta arbeta.

Sven Britton:

Om neddrogningen av våra gamla:

❱❱❱ Med 14-15 olika läkemedel i kroppen är det sensationellt om man kan stå upp. Det är brottsligt att söva ner våra gamla. Nästan varenda en får idag sömnmedel, istället för att det ordnas akti-viteter. Här fi nns starka ekono-miska krafter

Om orättvisa skatter för pen-sionärer:

❱❱❱ Det ska vara lika för alla

Barbro Westerholm (FP), Sven Britton (S):

DBarbro West erholm:

Om neddrogningen av våra gamla:

❱❱❱ Vi har jobbat med frågan i 35 år och vet nu med statistik hur illa det är. Det är som att vända en atlantångare i Sandhamnshå-let. Äntligen börjar de insatser vi gör leda till förändringar till det bättre

Om orättvisa skatter för pen-sionärer:

❱❱❱ Gapet är för stort, det ska vi nu reparera steg för steg

Foto

n E

rik M

årte

nsso

nIll

ustr

atio

n is

tock

pho

to.c

om


Det fi nns många goda anledningar... ...att göra en kryssning med våra röda fartyg. Maten ombord är förstås en, liksom vår högklassiga underhållning och möjligheten till förmånlig taxfreeshopping ombord. Dessutom erbjuder vi skräddarsydda program för större grupper.

För information och bokning gå in på vikingline.se eller ring08-452 40 00, gruppbokning 08-452 40 40.

Välkommen ombord!

vikingline.se

Cirka 1 500 personer lockades till Café Opera under de sex träff arna.

Född 1938.

Professor i infektionssjukdomar vid KI 1985-2006. Har haft lång-variga yrkesvistelser i Afrika med forskning och arbete kring lepra och tuberkulos. Flitig debattör och nu socialdemokratisk riksdagskan-didat. Arbetar som infektionslä-kare i Gävle.

Sven Britton

reda på vad det är som lägger hinder i vägen och att sedan undanröja de, så att alla dem som vill fortsätta jobba högre upp i åldrarna ska kunna göra det. Det svenska systemet som hindrar pensionärer att

få forskningsanslag är också något som borde ändras, me-nar båda.

– Det tycker jag är skandal. Här ligger vi efter USA som jag annars inte tycker är något föredöme. Där spelar ålder ingen roll. Samtidigt vill vi naturligtvis inte ha avarter där pensionärer sitter kvar som proppar i systemet hur länge som helst. Det bästa vore någon slags balans, sä-ger Sven Britton.

– Det viktigaste är att ta vara på de äldres kom-petens, poängterar Barbro Westerholm. Vi vet till ex-empel att äldre är bättre på att klara krissituationer. Och erfarenhet är idag absolut en underskattad merit. Jag är övertygad om att du Sven är bättre som läkare idag än för 40 år sedan.

– Ja, jag hoppas det. Jag är i alla fall oerhört billig. Vi pensionärer är billiga i drift. Vi är ju rena vinsten!


handlar om de äldres situation i samhället och i kampen för de äldres rätt till självbestämmande. – Här får vi kämpa tillsammans, säger Sven Britton.


Rastfadderverksamheten skapar inte bara trygghet för barnen i skolan. Det är också en fantastisk friskvårdsverksamhet för pensionärer. På bilden rastfaddrarna Brita Ågren och Björn Kark.

Foto

Erik

Mår

tens

son

Vi är idag drygt 80 rastfaddrar på 14 skolor, men vi behöver bli ännu fl er. Efterfrågan är otroligt stor, säger Ulf Wester, sammanhållande för ledningsgruppen som ansva-rar för projektet.

Rastfaddrarna vistas bland barnen under förmid-dags- och lunchrasten. I hu-vudsak handlar det alltså om att närvara under raster, men rastfaddrar kan även följa med en klass eller vara på skolan under hela dagen, till exempel vid en utfl ykt eller ett studiebesök.

Rastfaddrarna äter även tillsam-mans med barnen. Det är en viktig uppgift eftersom

En tryggare skola – med hjälp av pensionärer som rastfaddrarFör tre år sedan sjösattes idén att pensionärer i Sollentuna ska erbjudas möjligheten att vara rastfaddrar i låg- och mellanstadieskolor. Och direkt blev det succé.

många barn annars inte äter skolma-ten.

– Det känns som en oer-hörd förmån att ha denna möjlighet. Samtidigt som vi gör en meningsfull

insats och fyller en funk-tion så får vi dessutom egen energi och stor tillfredstäl-lelse, poängterar Ulf Wester.

Rastfadderverksamheten star-tades för att ge extra stöd till barn i låg- och mellanstadie-åldrarna. Syftet är helt enkelt

att göra en insats för barn så att de känner sig tryggare.

– Fler personer på skolgårdarna och i skolan ger ökad trygg-het. Vi pensionärer med erfa-renhet och kunskap av barn och barnbarn är väl lämpade att göra en insats för den unga generationen. För barn som inte har någon mor- eller farförälder i närheten kan vi även fungera som mor- och farföräldrar.

– Efter att ha varit i gång några år tycker vi nu dess-utom att rastfadderverk-samheten är en fantastisk friskvårdsverksamhet för oss äldre. Vi får en menings-full uppgift, vi får kontakt

med barn och ungdomar i bostadsområdet och vi får kontakt och gemenskap med andra pensionärer i området och med personalen i skolan.

Det är pensionärsorganisationer-na i Sollentuna som initierat och som ansvarar för att dri-va och utveckla verksamhe-ten. Rastfaddrarna ingår i ett nätverk som kallas ”Tryggt och snyggt” som hålls sam-man av kommunens brotts-förebyggare.

– Vi får ekonomiskt stöd till informationsmaterial och utbildningar. Men vårt eget arbete är naturligtvis helt ideellt.

Text Samuel Hultberg

Rastfadder-verksamheten är en självständig verksamhet under lednings-gruppen där de fyra pensionärs-organisationerna SPF Tunasol, SPF Grindslanten, RPG och PRO ingår. Personal från Sollen-tuna kommuns brottsförebyg-gande verksam-het Tryggt och Snyggt ingår även i projektet.

Fakta

❱❱❱ Boule är den största enskilda frisk-vårdsverksamheten bland distriktets PRO-föreningar. Totalt fi nns det 246 olika boulegrupper (2009).

Visste du att …R

as

tfa

dd

er

Det känns

som en

oerhörd

förmån att

ha denna

möjlighet.

❱❱❱ Benskörhet kan motverkas bland annat genom motion och att vara utomhus en stund varje dag. Den nyttiga D- vitaminen som fi nns i solljuset gör susen för kroppen. Men kom ihåg att skydda huden så att du inte bränner dig!

❱❱❱ Sedan 1900-talets mitt har medelåldern stigit med cirka 10 år hos både kvinnor och män. Idag är medel-livslängden 85 år för kvinnor och 82 år för män.

Foto och illustrationer istockphoto.com

Illus

trat

ion

isto

ckp

hoto

.com


Rör du dig knackigt?

Eller har du kanske nedsatt hörsel. Eller svårt att se. Eller kommer med barnvagn. Eller kör rullstol. Eller reser med tung packning. Eller har ledhund. Eller så. SL arbetar ständigt för att förbättra ditt resande. Till exempel strävar vi i år efter att alla tunnelbaneentréer ska ha automatiska dörrar, att hiss ska finnas på alla stationer och att våra bussar ska vara utrustade med ramper och ha låggolv. Läs mer om vårt arbete på sl.se. Det ska vara enkelt att åka med SL. Hur du än reser. Alla reser olika

– Planen är att 2015 ha en effektiv bromsmedicin på marknaden, säger vd:n Pär Gellerfors.

Det som skiljer BioArctics läkemedel från de som redan fi nns på marknaden är att deras läkemedel kan bromsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom och nedbrytningen av hjärnan, enligt Pär Gellerfors. Dagens läkemedel stoppar inte utvecklingen av sjuk-domen, säger han, de lindrar symptomen under en begränsad tid, 6-12 månader.

BioArctic har sitt huvudkontor och laboratorium i Stockholm där de utvecklar nya behandlingsformer och diagnostik för Alzheimers sjukdom och andra sjukdomar i centrala nervsystemet.

Två upptäckter inom demensforskningenForskningen kring Alzheimer bygger på två upp-täckter inom demensforskningen av Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet, och grundare av

BioArctic tillsammans med Pär Gellefors. Den första upptäckten gjordes av Lars Lannfelt 1992 i en svensk släkt där Alzheimers sjukdom ärvs mellan genera-tionerna. Han hittade en mutation som fi ck namnet den ”svenska” mutationen och blev världsberömd i forskarvärlden över en natt då den visade att pro-teinet beta-amyloid spelar en avgörande roll vid Alzheimers sjukdom. Nio år senare kom nästa upp-täckt den ”arktiska” mutationen, i en släkt från övre Norrland. Genom denna upptäckt förstod man att en viss form av beta-amyloid, protofi briller som är ett förstadium till plack, ansamlas och skadar hjärnan.

– Detta protein, beta-amyloid aggregerar lång-samt och bildar plack. En Alzheimersjuk män-niskas hjärna är full med dessa plack. Ny forsk-ning visar emellertid att sjukdomen inte orsakas av placken utan av lösliga förstadier till placken, så kallade protofi briller. Protofi brillerna är gifti-ga, förstör nervceller och bryter ner hjärnan. Det var vi först i världen med att upptäcka, säger Pär Gellerfors.

Antikropp som eliminerar protofi brillernaDet är just dessa protofi briller som BioArctic fokuserat sin forskning på. För några år sedan lyckades man framställa en antikropp som angriper och effektivt eliminerar protofi brillerna. Den har framställts med hjälp av en patenterad teknologi som företaget ut-vecklat. Inom en snar framtid är det vår förhoppning att Alzheimerspatienter skall kunna leva ett normalt liv och klara sig på egen hand tack vare upptäckten, menar Pär Gellerfors.

– Vi har kommit en bra bit på väg mot en färdig medicin och just nu påbörjar vår antikropp och läke-medelskandidat, BAN2401, klinisk prövning i USA. Det har tagit oss många år men snart kommer den att fi nnas på marknaden och det ger hopp för män-niskor med Alzheimers sjukdom, avslutar en entusi-astisk Pär Gellerfors.

– Idag fi nns 20 miljoner Alzheimerpatienter i världen och antalet beräknas öka till 70 miljoner år 2050, vilket gör det mycket angeläget att hitta en effektiv behandling mot sjukdomen, säger Pär Gellerfors

"Planen är att 2015 ha en effektiv

bromsmedicin på marknaden".

– Snart kan vi stoppa Alzheimers sjukdomEn riktig bromsmedicin inom 5 år

Fakta www.bioarctic.se

Foto

Erik

Mår

tens

son

B I O A R C T I Cn e u r o s c i e n c e

● BioArctic Neuroscience AB grun-dades 2003 av Pär Gellerfors och Lars Lannfelt, och bygger på 20 års forskning kring Alzheimers sjukdom.

● Idag fi nansieras BioArctic av och samarbetar med den japanska läke-medelsjätten Eisai Co., Ltd.● Företaget utvecklar nya läkemedel

för sjukdomar i centrala nervsyste-met. Huvudprojektet är en antikropp (BAN2401) mot Alzheimers sjukdom som är den vanligaste demenssjukdo-

men och utgör ca 60% av all demens.● Vid 65 års ålder har 5% utvecklat Alzheimer och vart 5:e år därefter dubbleras förekomsten av sjukdomen.

Då befolkningen blir allt äldre är Alzheimers sjukdom ett växandeproblem. Tack vare fl era världsunika upptäckter kring ärftlig Alzheimerssjukdom är BioArctic Neuroscience AB idag ett av de främsta bioteknik-företagen på området, och en bot på spåren.


Bo

ule

16

B

Alla kan spela boule!

oule är tillgängligt för de fl esta. Det enda som behövs är kulor och ett gott sällskap. Sen är fi nt väder också ett plus så klart, säger Inga-Lisa Ny-man, friskvårdsansvarig på PRO Stockholm och skrattar.

Nästan alla PRO:s 140 föreningar i Stockholms län spelar boule, på alla nivåer. Allt från sällskapsspelare och amatörer till mer täv-lingsinriktade och snudd på professionella. Boule är nå-got för alla, menar Inga-Lisa Nyman.

– Även rullstolsburna kan spela boule och för de fl esta är det nog den sociala delen som lockar mest. Man får komma

Boule spelas överallt och av alla, äldre som yngre, utomhus som inomhus. I princip varenda park i Stockholm har en egen boulebana. Men vad är det som gör sporten så populär, särskilt bland pensionärer?

ut ur huset eller lägenheten, ut i naturen och röra på sig samtidigt som man umgås med sina kompisar. Boule är

Även rullstols-

burna kan spela

boule och för de fl esta är

det nog den sociala delen

som lockar mest.

DET SKA LÖNA SIG ATT HA ARBETAT Sveriges pensionärer betalar högre skatt än de som fortfarande jobbar. Det tycker vi är fel. Det ska löna sig att arbeta, men också att ha arbetat. Lön och pension ska beskattas lika. Vi kan inte vänta med att avskaffa regeringens straffbeskattning av pensionärer. Kan du?

Räkna ut hur dagens pensionärsskatt drabbar dig på pensionärsskatten.se

Kontakt

Är du intresserad att spela boule i PRO:s och SPF:s regi, kontakta:

Även SPF:are spelar boule❱❱❱ Årets SPF-mästerskap i Boule, en riktig folkfest som gick av stapeln den 14-15 augusti i Enköping, lockade närmare 500 deltagare representerande cirka 160 lag. Nackaringens mixedlag – Rune Jansson, Elisabeth Clausén och Leif Bodecker – kom på en fi nfi n andra plats efter segrarna från Järna.SPF:S ”Träff punkt Boulebar” fortsätter under hösten! Boulespel bokas genom kansliet 08-720 77 30

en mycket trevlig sport och idealisk för många äldre. Dessutom är det gratis, tip-sar Inga-Lisa Nyman.

Utöver att nästan varje PRO-förening spelar boule ar-rangerade dessutom PRO i augusti det årliga distrikts-mästerskapet i Stockholms län. 14 lag gjorde då upp om endast en plats till riks-fi nalen. Segrade gjorde PRO Västertälje-Enhörna som i riksmästerskapen får mot-stånd av 25 lag från övriga Sverige.

Riksfi nalen kommer att spelas på PRO:s folkhögskola i Gysinge 25-26 september.

Text Ezra Hultberg

I princip alla PRO:s 140 föreningar i Stockholm spelar boule. Kontaka din närmaste förening om du söker nya spelkamrater.

Foto

Rai

ner

Unk

el/

Ina

Age

ncy

❱❱❱ PRO Stockholm 08-411 04 55, [email protected]❱❱❱ SPF 08-720 77 30,[email protected]


Spelet går ut på att två lag med en, två eller tre spelare i varje ska kasta sina klot så att de kommer så nära som möjligt det mindre träklot som kallas lillen. Spelet är slut när ett av laget fått 13 poäng.

Det moderna spelet Boule, eller Boule Petanque som är det kor-rekta namnet, har sitt ursprung i Frankrike, men redan i det forn-tida Egypten spelades liknande spel.

Kloten är 70-80 mm i diameter och får inte väga mer än 800 gram. Lillen är gjord av trä, med måtten 25-30 mm i diameter.En tävlingsbana bör vara 4 x 15 meter, men kan gärna breddas om det fi nns utrymme.

Vanliga underlag är gräs, grus (parkering, fotbollsplan, gammal lekplats), kullersten/torg eller limning inomhus.

Det är vanligast att kasta klo-tet med handfl atan nedåt, även om det enligt reglerna är tillåtet att kasta med handfl atan uppåt. Det senare sättet kan dock or-saka skador och försämrar preci-sionsförmågan.

Boule

Insatserna för att utveckla ny teknik och bra produkter för äldre och deras anhöriga rullar vidare. 100 projekt är klara och nu finns pengar att söka för att starta nya försöksverk-samheter och projekt.

Regeringen har gett Hjälpmedels-institutet i uppdrag att driva Teknik för äldre ytterligare tre år och sat-sar 66 miljoner för att stärka ut-vecklingen av, information om och tillgängligheten till bra teknik för äldre.

De första tre åren har resulterat i en lång rad lyckade projekt, berät-tar Bengt Andersson, projektledare för Teknik för äldre.

– Intresset har varit stort från före-tag, kommuner och organisationer över hel landet. Nya bra produk-ter och tjänster har tagits fram och spännande försöksverksamheter har kunnat genomföras.

Från och med i höst är det möj-ligt att söka stöd för nya försöks-verksamheter och projekt.

Syftet med försöksverksamhe-terna är att utveckla arbetet med

tillgänglighet och teknikstöd för äldre som bor kvar i det egna boendet.

Det går också att söka utveck-lingsstöd för projekt för att utveck-la och testa användarvänliga och behovsinitierade teknikstöd och tjänster för äldre och anhöriga.

Sök stöd till bättre teknik för äldre

Bra saker och ny teknik som gör vardagen enklare och tryggare har utvecklats med stöd av Teknik för äldre. Nu finns nya pengar att söka.

PENGAR TILL NYA PROJEKTLäs mer om hur du anmäler intresse för att starta en försöks- verksamhet eller ett projekt, och ta del av alla de 100 projekt som redan är klara på www.teknikforaldre.se

– Hjälpmedelsinstitutets arbete med Teknik för äldre har varit föredömligt genom att man lyckats engagera och samarbeta med såväl brukare som företag. Det framhöll äldre- och folkhälsominister Maria Larsson vid sitt anförande vid Anhörigriksdagen i Varberg i maj i år.

– Det finns mycket kvar att göra, menar

Bengt Andersson, projektledare för Teknik för äldre.

Foto Svante Örnberg / nordicphotos.com


Lidingö bland de första att erbjuda valfrihet inom vård- och omsorgsboendeÄr du Lidingöbo och behöver hemtjänst eller vill flytta till ett vård- och omsorgsboende? Då har du som blivit beviljad hemtjänst eller vård- och omsorgsboende möjlighet att välja mellan flera olika utförare, i både kommunal och privat regi. Valfrihet är i dag vanligt inom hemtjänst men i dagsläget är det bara tre kommuner i Sverige, däribland Lidingö, som infört valfrihet inom vård- och omsorgsboende – enligt den nya lagen om valfrihet i äldreomsorgen.

När du som är äldre kan välja mellan flera olika hemtjänstutförare och boenden ökar pressen på alla utförare att bli mer kvalitetsmedvetna. De som erbjuder de bästa verksamheterna har ju störst möjlighet att locka och behålla kunder.

Det är inte bara du som är äldre som har att

vinna på att valfriheten ökar. Även personalen får möjlighet att välja mellan olika arbetsgivare som i sin tur måste bli vassare för att stå sig i konkurrensen om kompetent personal.

På Lidingö finns i dag två vård- och omsorgs-boenden i kommunal regi och ett som drivs av Attendo Care AB. Om du kan tänka dig att flytta till innerstaden finns även Kavat vård på Öst-ermalm. Fler boenden på ön är under planering och de kommer att drivas av privata entrepre-nörer. Inom hemtjänsten finns för närvarande nio utförare att välja mellan.

Valfriheten gör att du i dag kan välja hemtjänst eller boende utifrån geografiskt läge. Vår för-hoppning är att du i en nära framtid även ska kunna välja mellan boenden med olika profil.

Det kan exempelvis handla om möjligheten att ta med sig sina husdjur, som hund, katt eller fågel eller att ägna sig åt en hobby.

Utförarna ansvarar själva för verksamhetens kvalitet och utveckling men Lidingö stad har ändå valt att aktivt stödja dem i deras arbete. Exempelvis genom att på olika sätt bidra till ökad kunskap om bra mat och måltidsmiljöer, demensvård och stöd till anhöriga.

Lidingö stad följer kontinuerligt upp kvaliteten i utförarnas verksamheter. Resultaten publiceras på stadens webbplats. Du kan även få samma information skriftligt om du vänder dig till stadens äldre- och handikappförvaltning.

Vill du veta mer? Gå in på www.lidingo.se

– Syftet är att hitta en ny pu-blik och att samtidigt locka människor till folkbildnings-verksamhet, självklart för att på sikt kunna rekrytera nya medlemmar. Det handlar alltså om både förnyelse och återväxt, förklarar Anneli Höynä, studiesamordnare på ABF i Södertälje/Nykvarn.

Ambitionen är att verksamhe-ten som går under namnet ABF-PRO-akademin ska rikslanseras under 2010-2011. I Södertälje inleddes satsningen på 55-plussare med att i våras inbjuda till ett nostalgicafé, en mycket uppskattad kväll som hand-lade om 50-talet med musik och frågesport. Nu i höst går PRO och ABF vidare med att erbjuda intressanta föreläs-ningar, teaterföreställningar och studiecirklar. Studie-

I höst introduceras SPF-Akademin i Stockholm, en föreläsningsserie som ge-nomförs vid sex tillfällen i St:a Katharinastiftelsens lokaler på Sturegatan.

Den första föreläs-ningen, 22 september, har titeln ”Kina under 5000 år”. Senare under hösten kommer bland annat ”Underbarnet Mozart och hans mu-sik” att behandlas. Arrangemanget är ett samarbete mellan SPF Stockholmsdistrikt och Academica Travel. Obligatorisk föranmä-lan, betalning sker vid entrén. ■

SPF-Akademin – ny träff punkt för medlemmar

PRO-aktiviteter för 55+Studiecirklar, föreläsningar och kulturaktiviteter, öppna för alla blivande pensionärer, från 55 år och uppåt. Det är vad PRO och ABF nu tillsam-mans erbjuder på ett antal orter runt om i landet.Bland annat i Södertälje.

cirklarna genomförs i friare former än den traditionella där deltagarna knyts upp en hel termin. Trenden går helt klart mot kortare serier, be-tonar Anneli Höynä.

– Det gäller att hitta nya for-mer, att vi breddar vårt utbud för att locka en ny publik som kanske känner sig för unga för att delta i ett renodlat pen-sionärsarrangemang. Det som framförallt skiljer PRO-

akademin mot vår ordinarie pensionärsstudieverksam-het är att alla är välkomna som är 55+.

Det krävs alltså inget med-lemsskap i en pensionärsför-ening.

Bland spännande före-läsningar i höst att se fram emot fi nns en med titeln ”Tredje och fjärde åldern”, en föreläsning om åldrandet, som hålls av Patricia Tudor Sandahl. Succén med musik-cafékvällen i våras gör att en nyinbjudan nu görs, den här gången med 60-talstema.


❱❱❱ www.spfpension.se/stock-holmsdistriktet, eller ring: 08-720 77 30

Kontakt

❱❱❱ www. Abfproakademin.se eller ring 08-701 67 00

Kontakt

›Du som vill veta mer om ABF-PRO-akademin, gå in på:

›Du som vill veta mer gå in på

Förhoppningen är att ABF-PRO-akademin ska rikslanseras under 2010-2011 och det som framförallt skiljer ABF-PRO-akademin mot PRO:s ordinarie pensionärsverksamhet är att man här också vänder sig till blivande pensionärer.

Foto

isto

ckp

hoto

.com


Hur

vill du bo?

www.caremacare.se

Välkommen till några av våra nya boenden Carema Care har öppnat två nya boenden för dig som är över 65 år och har särskilda omvårdnadsbehov. Dessa boenden har en trivsam och vacker boendemiljö i gustaviansk stil med det lilla extra som kristallkronor och vackra textilier. Utemiljöerna består av trädgårdar och altaner som lockar till utevistelse. Vi vet att små detaljer gör stor skillnad.

Nymilen i Bromma – I nyrenoverade lokaler erbjuder Nymilen ett hemlikt boende med enbart välutbildad personal. Boendet ligger centralt i Bromma med närhet till både Brommaplan och skog med fina promenadstråk. Även den nya SPA avdelningen erbjuder en stunds avkoppling.

Sandstugan i Tumba – I helt nybyggd fastighet erbjuder Sandstugan ett trivsamt boende belägen i ett avskilt grönområde med närhet till Tumba centrum. Boendet har stora, ljusa lokaler och i loungen på entréplan kan man sitta ner i sköna fåtöljer och koppla av med en kopp kaffe.

Vi bygger just nu även två nya äldreboenden i Hökarängen och Vendelsö Gård som

står färdiga under senhösten 2010.

Vill du veta mer om hur du kan få bo hos oss eller om du har andra frågor kontakta

oss gärna • Nymilen, Verksamhetschef Mattias Ulvhuvud, tel 08-410 485 10.• Sandstugan, Verksamhetschef Pia Henriksson, tel 08-410 305 30.• Planerade boenden i Hökarängen och Vendelsö Gård. Kontaktperson Sanna Tidala, tel 0733-77 58 29 eller [email protected]

Välkommen att ringa kostnadsfritt

till vår Kundvägledare 0200-11 01 28

eller besök www.caremacare.se


Det är eftermiddag och försommar. Vi befi nner oss på Filmstaden i Solna, där Ingmar Bergman en gång huserade. Det är ett stolt hus med stolta anor. Idag befi nner sig en grupp människor här, som även de har stolta anor i bagaget. Det handlar om de boen-de på äldreboendet Ametisten som är på sitt första biobesök för säsongen.

Ametisten är ett av de sju äldreboenden i Solna som skapat sig en egen profi l. Fokus ligger på littera-tur, fi lm, teater och historia. Vi träffar Ture Strömqvist som är en av de boende på Ametisten. Han är själv en gammal biografmaskinist och har glatt sig mycket inför dagens biobesök.

– Det är så roligt, utbrister han. Idag har man tittat på en dokumentär om Solna

Filmstads speciella historia. Om fi lmstjärnorna som rörde sig här och om Ingmar Bergman förstås.

– Det är kul att få se alla gamla hederliga fi gurer som Nils Poppe och Ingrid Bergman, säger Ture överväldigat. Det här har verkligen varit en speciell dag, menar han.

Skapar mervärdeEmma Lidgren är arbetsterapeut på Ametisten. Hon är väldigt positiv till profi lboendet.

– Det skapar ett mervärde. Det är självklart inte så att profi len går ut över kärnverksamheten på något sätt. Den är ju fortfarande det centrala. Men att våra äldre kan få träffa författare, se på fi lm, läsa historia, det är en extra bonus som jag tror tillför mycket, säger hon.

Av nio äldreboenden i Solna är det hela sju styck-en som har en särskild profi l. De är: konst/hantverk, mat/dryck, sång/musik/dans, natur/trädgård, djur,

IT och litteratur/fi lm/teater/historia. På varje profi l-boende fi nns en särskild aktivitetscoach som jobbar med att underhålla profi len genom olika evenemang och andra initiativ. På Ametisten som drivs av Care-ma Care är Madeleine Haglund aktivitetscoach. Till-sammans med de andra i personalen har hon varit med och planerat för dagens biobesök.

– Vi inledde själva profi larbetet från och med mars i år, så än så länge är detta vårt första biobesök. Men vi har redan haft fl era författargäster och teatersäll-skap som har kommit och gästspelat på boendet, säger hon.

Utöver biobesök och författarkvällar har man också investerat i ett bibliotek med både böcker och DVD.

Ökad livskvalitetI Solna drivs merparten av äldreomsorgen i privat regi. Upphandlingarna går emellertid inte ut på vem som kan erbjuda lägst pris, utan vem som kan garantera högst kvalitet. Idén om profi lboende kom från Malin Appelgren, som är ordförande i omvård-nadsnämnden i Solna stad. Nu har den blivit verk-lighet, sedan mars i år.

– För mig är det viktigt att komma ihåg att åldrande inte innebär att alla blir likadana. Visst, förmågorna kan avta, men intressena består, säger Malin Appel-gren.

Hennes förhoppning är att profi lerna ska öka livskvaliteten för de boende. Hon är väldigt entusias-tisk över utvecklingen hittills och upplever en stark positiv effekt av projektet.

– Det fi nns en ganska tråkig bild i media av äldre-boenden som någon slags isolerad plats med bris-

tande omvärldskontakt. Med profi lboendena i Solna vill vi visa på motsatsen.

Film på boendetDet är dags för Ture och de andra att bege sig hemåt. Efter en fi kapaus i Portvaktsstugan åker man tillbaka till Ametisten. Väl hemma på boendet blir det mat och sedan kan man se ännu mer fi lm om man önskar. I DVD-biblioteket fi nns många gamla klassiker att tillgå. Men också ett stort antal natur- och djurfi lmer.

Ture berättar att han ser fram emot när man ska ha surströmmingskalas. Något som arbetsterapeuten Emma Lidgren, i egenskap av Västerbottning, arrang-erar varje år. Ture är själv från Norrland och tycker mycket om surströmming.

– En riktig höjdare, säger han och ler brett.

I Solna får de äldre lov att odla sina särintressenÄven äldre människor har ett behov av att få odla sina intressen. Detta är något som man uppmärksammat i Solna, där kommunen har satsat på äldreboenden med olika profi linriktningar. Må du vara litteraturälskare, djurvän eller musikälskare – här fi nns något för alla smaker.

Ture Strömqvist är själv före detta maskinist på en biograf och älskar att gå på bio. Till vänster verksamhetschef Suzanne Habra på Ametisten, Cajsalisa Ejemyr, verksamhetschef på Filmstadens Kultur som höll i detta event.

Foto

n E

rik M

årte

nsso

n

Madeleine Haglund och Ture Strömqvist utväxlar glada skratt efter fi lmvisningen på Filmstaden i Solna.

www.solna.se

ANNONS

Documents

Vi vill vara med