BosgårdsskolanTel. 0340-697830

Plan motdiskriminering och kränkande

behandling för

Bosgårdsskolan 2013-2014

Förskoleklass Skola Fritidshem

Upprättad: 2013-11-04

1

Alla på Bosgårdsskolan ska behandlas med ömsesidig respekt och omtanke. Bosgårdsskolan ska vara en trygg skola att vistas i och där olikheter blir en styrka och tillgång i det dagliga arbetet. Ingen på Bosgårdsskolan ska utsättas för diskriminering på grund av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, etnicitet, religion, eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Alla människor är lika mycket värda. Eleverna ska känna sig delaktiga i gemenskapen och de ska bli sedda, bekräftade och kunna utvecklas som människor och stärkas i en god självuppfattning. Vi vill skapa förtroendefulla relationer, kamratlig anda och acceptans för varandras olikheter. Vi ska sträva efter att ömsesidig respekt och värme råder i relationer mellan vuxna och elever och elever sinsemellan. Ingen lämnas ensam eller utanför. Vi ska även arbeta så att vi stärker elevernas självtillit och egen gränssättning. Vi vill tillsammans med vårdnadshavare arbeta för att eleverna utvecklar en egen stark värdegrund i enlighet med våra styrdokument.

Varför en plan mot diskriminering och kränkande behandling?I skollagen och i diskrimineringslagen står det att varje skola ska arbeta med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter.

Skolverkets allmänna råd utgår ifrån följande bestämmelser: Enligt 3 kap. 14 § diskrimineringslagen ska huvudmannen bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn eller elever som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.Enligt 6 kap. 6 § skollagen ska huvudmannen även se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Med en diskrimineringslagstiftning inom förskola/skola/fritidshem stärks barnens/elevernas rättsliga

2

skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling – Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:567).

Hur arbetar vi med planen?Likabehandlingsarbetet kräver en helhetssyn med regelbunden granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet siktar på att minimera risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och det främjande arbetet om att hitta och stärka förutsättningarna för likabehandling. Utgångspunkt för arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling skall vara barns/elevers erfarenhet. Vuxna måste ta barns/elevers berättelser på allvar och personalen på skolan/fritidshem måste vara lyhörda för signaler från barn om att någon utsatts för kränkningar.

Skolan har en årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling vilken syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter. Rektor ansvarar för att skolan gör en utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling varje vår genom att eleverna får göra enkäter som analyseras och utvärderas. Utvärderingen grundar sig på det gångna läsårets arbete. Skolan upprättar en ny plan inför varje nytt kalenderår.

En kartläggning/ enkät som bygger på de olika diskrimineringsgrunderna ska genomföras varje år där både personal och elever är delaktiga. En sammanfattning av analysen görs av skolledningen tillsammans med stödteamet, YNWA-vuxna, denna analys utgör sedan grund för vad som ska fokuseras på under innevarande läsår. Eleverna får ta del av resultatet och ge förslag på åtgärder.

Planen mot diskriminering och kränkande behandling förankras hos elever, föräldrar och personal genom klassråd, elevråd och föräldramöten. Planen ligger även på skolans hemsida. Elever, vårdnadshavare och personal ska känna till innehållet i skolans

3

plan och var de kan finna information om denna. All personal informeras vid varje terminsstart om planens innehåll. Rektor ansvarar för att alla i verksamheten känner till vad som utgör diskriminering och kränkande behandling.

Utformningen och omfattningen av elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder. Det är viktigt att eleverna känner sig delaktiga och får inflytande och att dem får kunskap om sina rättigheter och skyldigheter. Planen och värdegrundsarbetet ska vara levande i skolan och alla i skolan ska känna till och vara delaktiga i arbetet mot diskriminering och kräkningar.

Främjande arbete Det främjande arbetet avser att skapa trygghet och omfattar diskrimineringsgrunderna som riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt utan förekommen anledning.På Bosgårdsskolan ska de vuxna utgöra goda föredömen. Vi ska arbeta aktivt för att förebygga kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Det främjande arbetet handlar om att hitta och stärka förutsättningar för att alla barn ska få lika rättigheter. Vi ska främja likabehandling oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Skolans förebyggande arbete siktar på att kränkande behandling, trakasserier och diskriminering inte ska förekomma. Det förebyggande arbetet börjar i och med upprättandet av planen. Vi ska vara proaktiva i vårt arbete och vi ska utöver direkta undervisningssammanhang använda oss av de träffar och mötesplaster som finns på skolan för att arbeta för måluppfyllelse av planen.

Bosgårdsskolan är en Friends skola. Det innebär att vi får kontinuerlig uppdatering på aktuell information om hur vi kan arbeta för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter. För att skapa en trygg skolmiljö har vi ett kompisstödjarteam som heter YNWA- You Never Walk Alone. I den gruppen finns representanter från åk 2-9. Att vara kompisstödjare innebär att man engagerar sig och får kunskap för att ge ett elevperspektiv på skolans trygghets- och jämlikhetsarbete. Det innebär också att man, tillsammans med

4

de vuxna, kommer att genomföra olika aktiviteter på skolan som har till syfte att öka trivseln för elever och personal. Dessutom sprider man sin positiva energi och kunskap till övriga elever för att engagera hela skolan i arbetet för en skola där alla ska trivas.

En gång i månaden träffas YNWA-representanterna i åldersgrupprna F-3, åk 4-6 och åk 7-9 för att prata och för att få kunskap och ökad förståelse kring olika typer av mobbning, kränkningar och hur grupper fungerar samt få verktyg för att skapa bra stämning på skolan. Eleverna får även kunskap om sina rättigheter och skyldigheter. Eleverna lär sig olika samarbets- och värderingsövningar som de sedan gör tillsammans med sina klasskompisar. Vid det första kompisstödjarmötet förklarar vi hur kompisstödjararbetet är organiserat och vi klargör att det är de vuxna som har ansvaret för trygghets- och jämlikhetsfrågor, men att elevernas delaktighet och inflyttande är i fokus. En till två gånger per termin kommer alla YNWA-elever på skolan att träffas för att lära känna varandra och för att lära sig mer om trygghets- och jämlikhetsfrågor. Alla YNWA-eleverna har fått varsin orange tröja för att andra elever på skolan enkelt ska kunna se vilka som har uppdraget. Tröjan kommer alla YNWA-elever ha på sig vid speciella dagar och nu till en början har vi beslutat att ha den på en dag i veckan.

Trivselledararbetet är ytterligare ett exempel på elevernas delaktighet och inflytande. Där…

All personal på Bosgårdsskolan har ett ansvar för att det bedrivs ett främjande arbete på skolan. Varje enskild klassföreståndare ansvarar för att det kontinuerligt och systematiskt genomförs övningar som för det främjande arbetet framåt och som bygger på elevernas vardag och problematik. Klassföreståndaren ansvarar även för att eleverna får diskutera normer och attityder.

Under ett läsår arbetar respektive enhet med följande:

F-3

5

Gemensamma regler för F-3Bestämda placeringar i matsal och klassrumRastvakterRastlekar med trivselledarna Tar tag och reder ut konflikter direkt när de uppstår.ForumspelVärderingsövningarYNWA-KamratstödjareKartläggningar i klassen (gruppdiskussioner)

SamarbetslekarGruppstärkande lekarVästa bästa vänner serier- diskussionerVara vänner- serienSkurtLivsviktigt och jag duger- boken om mig självMassage och mindfulnessövningarFadder- fadderbarnsystemKlassrådHur man är en bra kompis- tankekartaStormötenTemaarbete i fadderfamiljen- skördefest, påskfestLottar rastkompisLottar vem man ska spela spel medVärdegrundsväskan- arbetar med grundkänslorna Kill- och tjejgrupper

Åk 4-6 YNWA- kamratstödjareElevrådKill- och tjejgrupperBestämda placeringar i matsal och klassrumRastvakterKlassrådTar tag och reder ut konflikter när de uppstår.Rastlekar med trivselledarnaVärderingsövningarSamarbetsövningarStormöten

Åk 7-9Elevkafé

6

YNWA – kamratstödjareElevrådKill- och tjejgrupperTema-dagar

Eleven blir delaktig genom; Klassråd Temadagar Elevråd Kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågor Enkätundersökningar Genomgång av förhållningssätt vid varje terminsstart Skolans kamratstödjare (YNWA) Elevskyddsombuden Trivselledaruppdrag

Föräldrarna blir delaktiga genom; Föräldrar samtal/utvecklingssamtal Hemsidan/klassbloggar Föräldrabrev/mail/enkäter

Personalen blir delaktig genom; Arbetslagsmöten Elevhälsa- gruppen, (här ingår rektor, skolkurator,

skolsköterska, specialpedagoger, speciallärare) Skolans värdegrundsarbete. Pedagogiska diskussioner om

normer och attityder. Arbetet med att upprätta planen Fortbildning/ kompetensutveckling Dialog och reflektion Handledning från specialpedagog, kurator, skolpsykolog

m.fl.

AnsvarsfördelningDet är rektors ansvar att:

all personal, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inte är tillåten på skolan och har kunskap om vad dessa begrepp innebär.

7

skapa tid och utrymme för diskussion om normer och attityder.

det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter

motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning

årligen, följa upp och upprätta en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling i samarbete med personal och elever

genomförandet av planerade åtgärder redovisas i planen att en utvärdering görs av föregående års plan ansvarar för att utredning görs och att åtgärder vidtas

när/om skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer

ansvarar för att det finns ett system för hur dokumentationen ska skötas

bemöta elever, lärare och annan personal på ett respektfullt sätt.

Det är all personals ansvar att:

följa skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning/uppdrag och sträva efter likabehandling

vara vaksam för att upptäcka kränkningar, diskriminering och trakasserier

ingripa när situationer uppstår och markera kraftfullt mot kränkningar

följa Bosgårdsskolans mall som baseras på Friends riktlinjer för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling när det kommer till ens kännedom att en elev blivit utsatt.

ha god kommunikation med elevernas vårdnadshavare. se till att åtgärder vidtas då diskriminering och kränkande

behandling misstänks/anmäls/upptäcks dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering

och kränkande behandling och de åtgärder som vidtas

8

bevaka att utredda fall av diskriminering och kränkande behandling följs upp

bemöta elever, lärare och annan personal på ett respektfullt sätt.

Det är alla elevers gemensamma ansvar att:

påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan.

bemöta elever, lärare och annan personal på ett respektfullt sätt.

Uppsikt/upptäckt

Bosgårdsskolan har som mål att tidigt upptäcka och snabbt sätta in åtgärder om kränkningar, trakasserier eller diskriminering förkommer. Vi gör det genom att arbeta aktivt i personalgruppen med förhållningssätt, normer och värderingar. Vi använder oss av de sammanhang vi möts i kontinuerligt samt diskussioner på klassråd, lektionstid eller under samling i fritidshemmen.

Detta gör vi på skolnivå:

Vi har elevråd, kamratstödjargrupper YNWA, trivselledare Rektor ansvarar för att personalen får

kompetensutveckling i de olika diskrimineringsgrunderna och om sekretess och dokumentation.

Elevskyddsombud utses och utbildas. Arbetslagsmöte, elevhälsa-möte EHT, YNWA-vuxna

Detta gör vi på arbetslagsnivå

Vi har ett schema för rasttillsyn Vi har gemensamma friluftsdagar inom arbetslagen. Vi vuxna delar in eleverna i olika grupper Vi vuxna bestämmer klassrumsplacering Vi har tät kontakt med specialpedagog och speciallärare Vi har nära samarbete med kurator, skolsköterska och EHT

9

Vi har bra kontakt med föräldrarna och meddelar dem om det händer saker

7-9-laget uppmärksammar varje år förintelsedagen Vi har föräldramöten där vi tar upp hur klasserna fungerar Vi diskuterar ordningsreglerna och konflikter som uppstår Reagerar vid kränkande behandling i klassrummet och på

rasterna Vi arbetar med demokratifrågor

Detta gör vi på individnivå:

Eleven blir sedd och vi uppmärksammar hur varje elev mår Vi uppmärksammar när någon kommer tillbaka efter

sjukdom/ledighet Vi har enskilda samtal med elever Vi dokumenterar kränkningar av elever Pratar om trivsel vid utvecklingssamtal Vi strävar efter att utveckla och stärka elevernas

självkänsla – lära dem att säga nej till kränkningar, droger mm

När vi upptäcker kränkningar, trakasserier eller diskriminering följer vi Bosgårdsskolans mall som baseras på Friends riktlinjer för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling när det kommer till vår kännedom att en elev blivit utsatt. (Se bilaga …)

Utvärdering av tidigare insatser läsåret 2012-2013 Rektorerna skriver …

Resultat av kartläggning våren 2013

Utifrån den kartläggning/ enkät som gjordes våren 2013 framkom följande.

10

Trivseln på skolan är stor och upplevs så av den största majoriteten elever. Även trivseln i sin egen klass är stor.Sammanhållningen i klassenEn stor del av eleverna uppger att sammanhållningen kunde varit bättre, men majoriteten är dock överens om att sammanhållningen är bra. Tryggheten i klassen Den är relativt hög, men det finns ett fåtal elever som känner otrygga. Ojusta beteenden Det som framkommer som ett större bekymmer genom denna enkät är just de ojusta beteenden som förekommer mellan elever. Störst utrymme får de fula orden, efter det kommer en hel del elever som upplevs bli utsatta för retningar och utfrysning. Även hot och våld uppges förekomma. Arbetsro på lektionernaYtterligare en aspekt att ta sig an i denna enkät är upplevelsen av arbetsron på lektioner, där många elever känner att det är för stökigt eller pratigt på lektionerna.

Arbetsmiljö

Det finns synpunkter på lektionssalarna där eleverna undervisas i, men de flesta elever tycker ändå att klassrummen är bra.

Läromedel Eleverna upplever att en del läromedel som finns på skolan är mindre bra. ElevpåverkanDet finns en stor del elever som anser att de vuxna inte lyssnar på vad dem har att säga när eleverna har synpunkter på skolan. Skolgårdsmiljön

11

De allra flesta elever känner sig trygga på skolan, men det finns ställen på skolan och på skolgården som upplevs otrygga och där det förekommer en hel del ojusta beteenden. Många elever uppger att det förekommer mycket fula ord, utfrysning, öknamn, retningar och i vissa fall våld och hot på rasterna. Ytterligare en aspekt som kommer fram är bristen på rastutrymmen inne i skolan. Även skolgårdsmiljön finns det en ganska stor mängd elever som ser brister i. Idrotten och omklädningsrummen Det upplevs av flera elever att miljön i omklädningsrum och duschar är gapig, skrikig och att miljön känns ofräsch. Många ojusta beteenden förekommer även här, där just fula ord bär majoriteten av ojust beteende. Matsalen Majoriteten av eleverna trivs bra i matsalen, men det finns också flera elever som upplever miljön i matsalen som högljudd och stökig.

Den största uppgiften vi har att lösa på skolan kommer vid denna punkt. Så många som nästan hundra elever känner sig kränkta eller dåligt behandlade av andra elever på skolan. Flera elever erkänner att de regelbundet eller ibland kränker andra elever på skolan.

Diskrimineringsgrunderna När det gäller respektfullt bemötande gällande kön, etnisk bakgrund, religion och sexuell läggning upplever de flesta elever att de behandlas på ett respektfullt sätt. När det kommer till kategorin funktionshinder upplever eleverna sig inte bli bemötta på ett respektfullt sätt. Skolvägen

När det av någon anledning sker en incident på väg till skolan eller om man har synpunkter på skolans säkerhet vet väldigt få elever vart man vänder sig. De vet heller inte vart man vänder

12

sig om det händer en olycka eller om man själv eller någon annan skulle bli kränkt på vägen till och från skolen.

Konkreta mål utifrån kartläggningen

Tillsammans med eleverna har vi gått i genom resultatet av enkäten och vi har satt upp mål som vi ska arbeta för att uppnå. Tillsammans med klassföreståndarna har eleverna kommit med förslag på åtgärder. Gemensamt på skolan kommer vi att arbeta för att uppnå följande mål:

Arbeta för att medvetandegöra elevernas förhållningssätt mot varandra. Uppmärksamma och motverka kränkande behandling, kränkande ord och uttryck. Arbeta för ett tillåtande klimat där vi accepterar varandra och varandras olikheter.

Arbeta för öka tryggheten i omklädningsrummen på idrotten och minska ljudnivån.

Arbeta för att öka tryggheten ute på rasterna.

Arbeta för att öka trivseln på inne- och utemiljön.

Insatser som ska genomföras under läsåret 2013-2014

För att nå målet att uppmärksamma och motverka kränkande behandling, kränkande ord och uttryck kommer vi arbeta utifrån boken 100 % fördomar- att utveckla och praktisera likabehandlingsplanen med framgång av Charlotta John och Pamela von Sabljar. I boken finns övningar utifrån diskrimineringsgrunderna som är anpassande till olika åldrar. (se bilagor). Vi kommer även fortsätta att arbeta med Friends material.

För att öka tryggheten i omklädningsrummet kommer vi att öka tillsynen med hjälp av vuxna.

13

För att öka tryggheten ute på rasterna har vi rastschema, trivsellledare.

Vi fortsätter vårt YNWA- och trivelledararbete. Vad gäller skolans inne- och utemiljö är en ombyggnation av skolan beräknad att vara i gång senast hösten 2015.

Ansvarsfördelning:

Konkreta åtgärder för fritidshemmen

Vi delar barngrupperna i mindre grupper Vi arbetar mycket med leken för att träna det sociala

samspelet Vi har sociala samtal i olika samtalsgrupper Daglig kontakt med vårdnadshavare vid lämning eller

hämtning Personal från fritids medverkar på skolans föräldramöte Enskilda samtal erbjuds vid behov

Konkreta åtgärder för förskoleklassen

Inskolningssamtal Vi arbetar mycket med leken för att träna det sociala

samspelet Vi har sociala samtal i olika samtalsgrupper

Konkreta åtgärder för skolan

Har inför varje läsår en tydlig diskussion och genomgång med elever och vårdnadshavare om våra trivselregler på skolan

För kontinuerlig dialog med eleverna om trivsel och trygghet

Vid utvecklingssamtal tas dessa frågor upp Vi ser till att nya elever och dess vårdnadshavare får

information om vad som gäller på skolan samt att eleverna får en bra start och extra omsorg. När nya elever kommer till skolan tar kontaktlärare kontakt med vårdnadshavare och erbjuder besök på skolan.

14

Vi informerar alltid i klassen att det kommer ny/nya klasskamrater. Vi ser till att klassen tar extra hand om ny/nya elever genom att första tiden ha någon eller några klasskamrater som har extra ansvar. Efter första/andra veckan träffar kontaktläraren eleven enskilt för att efterhöra hur han/hon upplevt första tiden.

Genomför YNWA-övningar

Genomför övningar från boken 100 % fördomar- att utveckla och praktisera likabehandlingsplanen med framgång av Charlotta John och Pamela von Sabljar.

Skolsköterskan

Skolsköterskan arbetar utifrån en helhetssyn för att stärka elevers hälsa och livssituation.

Konkreta åtgärder Skolsköterskan arbetar fem dagar i veckan. Skolsköterskan genomför hälsosamtal enligt

basprogrammet där frågor om trivsel, skolsituation, kamrater etc. tas upp.

Skolsköterskan ingår i skolans elevhälsoteam.

Kuratorn

Kuratorn arbetar utifrån en helhetssyn för att stärka elevers livssituation och samhörighet med samhället. Kuratorn stödjer eleven, vårdnadshavare och skolans personal i deras möte med eleverna.

Konkreta åtgärder Kuratorn arbetar fem dagar i veckan. Kuratorn träffar eleverna enskilt eller i grupp. Kuratorn ingår i skolans elevhälsoteam.

Rektorn

15

Följer upp och utvärderar ansvarsfördelningen.

Definitioner enligt skollagenElev: Den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lagBarn: Den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg

enligt denna lagPersonal: Anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lagHuvudman: Den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag

Kränkande behandling: Ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barn eller en elevs värdighet. I skollagen, läroplanerna och förarbetena till dessa används begreppet ”kränkande behandling” som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Mobbning och rasistiska beteenden är exempel på kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer. En kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande.

16

Kränkningarna kan vara: – fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar), – verbala (t.ex. att bli kallad hora eller bög), – psykosociala (t.ex. att bli utfryst, ryktesspridning), – text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-

post, sms och mms)

Definitioner enligt diskrimineringslagenKön: Att någon är kvinna eller man. Även den som avser att

ändra sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön,

Könsöverskridande identitet eller uttryck: Att någon identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger utryck för att tillhöra ett annat kön,

Etnisk tillhörighet: Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat

liknande förhållande, Funktionshinder: Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntans uppstå,

Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell, eller heterosexuell läggning,

Ålder: Uppnådd levnadslängd.

17

Direkt och indirekt diskriminering Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling utifrånde sju olika diskrimineringsgrunderna:

Kön Könsöverskridande identitet eller utryck Etnisk tillhörighet Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Religion eller annan trosuppfattning

Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (Diskrimineringslagen 1 kap 4 § 1 p)

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte

18

bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpiga för att uppnå syftet (Diskrimineringslagen 1 kap 4 § 2 p)

Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss sexuell läggning, visst funktionshinder, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder (Diskrimineringslagen 1 kap 4 § 3 p)

Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet (Diskrimineringslagen 1 kap 4 § 4 p)

Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. (Diskrimineringslagen 1 kap 4 § 5 p)

AnmälanOm elev och vårdnadshavare upplever att skolan/skolbarnsomsorgen inte har uppfyllt kraven på att utreda och vidta åtgärder för att förhindra fortsatt kränkning, trakasseri eller diskriminering kan eleven och eller vårdnadshavaren vända sig till diskrimineringsombudsmannen eller skolinspektionen/barn- och elevombudet vilka utövar

19

tillsyn över att aktuella lagar följs. Om skolan/skolbarnsomsorgen inte gör tillräckligt för att förhindra att en elev fortsätter att kränka en annan elev kan skolan/skolbarnsomsorgen bli skadeståndsskyldig gentemot den utsatte eleven. När personal diskriminerar, trakasserar eller kränker en elev bryter skolan/skolbarnsomsorgen mot förbudet att utsätta eleverna för diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling. Skolans/skolbarnsomsorgens huvudman kan därför bli skyldig att betala skadestånd.

20