Upload
others
View
10
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Viktig laumlsning
Svensklaumlrare i gymnasiet om laumlsundervisning i en performativ kontext
MARIA LARSSON
Dalarna Doctoral Dissertations 16
Pedagogiskt arbeteInstitutionen foumlr laumlrarutbildningHoumlgskolan Dalarna Falun Sverige2021
Dissertation presented at Dalarna University to be publicly examined in foumlrelaumlsningssal 5 Falun Friday 22 October 2021 at 1300 for the Degree of Doctor of Philosophy The examination will be conducted in Swedish Opponent Professor Marte Blikstad-Balas (Institutet foumlr laumlrarutbildning och skolforskning Universitetet i Oslo)
Abstract Larsson M 2021 Viktig laumlsning Svensklaumlrare i gymnasiet om laumlsundervisning i en performativ kontext Dalarna Doctoral Dissertations 16 Falun Houmlgskolan Dalarna ISBN 978-91-88679-15-4
This study investigates reading instruction in the first year of upper-secondary school in Sweden in the L1-subject Swedish The thesis focuses both on what happens to studentsrsquo reading and teachersrsquo teaching when classroom reading is controlled by assessments examinations and a national reading comprehension test and on what teachers of Swedish want their students to learn when reading and comprehending different types of texts The aim of this study is to contribute knowledge about what didactic challenges teachers of Swedish in upper-secondary school face when choosing content for their reading instruction in a policy-laden and performative context Specific focus is on what the teachers consider important for students to learn and what powerful knowledge is made visible in their narrative about their practice
The study draws on qualitative data from interviews with five teachers of Swedish in upper-secondary school The interviews were carried out in a series of four individual interviews with each teacher and a final group interview with all five teachers Also included in the data are all the texts and student assignments the teachers used in the course Swedish 1 during a school year The theoretical framework has three theoretical perspectives where theory of policy enactment is the overarching theory and where theories on reading and the concept powerful knowledge make contributing analytical and theoretical perspectives
The findings indicate that the local context such as resources the culture and the organisation of the school in combination with preferences of students and teachers is important when it comes to what texts teachers can choose Teaching content seems to be quite comparable between the five teachersrsquo courses despite the different local contexts even though there is a large variety in how many texts the students read The five teachers all state that central to their teaching is to encourage students both to read for pleasure and view themselves as readers and to process basic values and existential questions by reading and working with various types of texts However the teachers say they encounter challenges in the classroom such as growing resistance to read and a lack of focus among students The thesis points out how essential it is that teachers of Swedish have the professional competence to support and develop studentsrsquo reading ability throughout their schooling and that reading instruction should not be regarded as something that ends once students acquire basic reading skills
The findings also indicate that the course knowledge requirements have a major impact on how texts are chosen and how examinations of reading are conducted and that examination of studentsrsquo reading in the classroom is considered more reliable and nuanced than in the national reading comprehension test that forms part of the Swedish 1 course The teachers also criticise the notion that reading can be objectively measured in a test The reading comprehension test seems to have little impact on instruction and the teachers say they pay little attention to test results when setting the final grades for the course The teachers state that they would rather not examine and grade studentsrsquo reading at all as this hinders students from reading for pleasure and from experiencing reading as something that can bring with it great personal value The performative context including the national Swedish 1 test affects teachers and their classroom practices significantly in several ways
Keywords reading instruction reading comprehension upper-secondary school L1-subject of Swedish national test policy enactment powerful knowledge performative context
Maria Larsson School of Teacher Education
copy Maria Larsson 2021
ISBN 978-91-88679-15-4 urnnbnsedu-37971 (httpurnkbseresolveurn=urnnbnsedu-37971)
Till Ella mitt allra viktigaste
Inneharingll
Kapitel 1 Introduktion 11 Inledning 11 Bakgrund 15 Syfte och forskningsfraringgor 22 Studiens kontext 22 Avhandlingens disposition 24
Kapitel 2 Tidigare forskning 26 Svenskaumlmnesdidaktiska studier med fokus paring laumlsning 26
Textval 29 Nationella prov i aumlmnet svenska 32 Aumlmneskunskap och metaspraringk 34 Bedoumlmningsaspekter i laumlsundervisningen 35 Laumlrares praktik i relation till policy externa standardiserade prov och
performativt tryck 38
Kapitel 3 Studiens teoretiska ramverk 45 Teoretiska utgaringngspunkter 46 Att goumlra policy 48
Laumlrares dubbla policyroll 50 Betydelsen av den lokala kontexten 51 Att goumlra policy i en performativ kontext 52
Teoretiska utgaringngspunkter foumlr laumlsundervisning i gymnasieskolan 55 Laumlsutveckling i gymnasiearingldern 57 Laumlsfoumlrstaringelse aumlr en komplex process 59 Undervisning som utvecklar laumlsfoumlrstaringelse 60
Powerful knowledge 63 Aumlmnesspecifik och viktig kunskap 65 En diskussion om skolans syfte och uppdrag 66 Epistemisk kvalitet 68
Kapitel 4 Studiens design och forskningsprocessen 71 Studiens design 71 Urval av deltagande laumlrare 73 Studiens genomfoumlrande 75 Databearbetning och analys 77 Foumlrtrogenhet med faumlltet 80 Etiska oumlvervaumlganden 81
Del I ndash Viktig laumlsning 83
Kapitel 5 Textval i en staumlndig foumlrhandlingsprocess 85 Avvaumlgningar foumlr att vaumllja rdquoraumlttrdquo text 86
Aumlmnesplanen som vaumlgledning 89 Laumlsa gemensam text eller laringta eleverna vaumllja fritt 91 Baringde planerat och spontant utvalda texter 92 Texter som vaumlljs bort 93
Avvaumlgningar i relation till den lokala kontexten 94 Skolans och aumlmneslagets kultur 96 Tillgaumlngliga texter paring skolan 98 Tidspressade laumlrare 101
Avvaumlgningar i relation till elevgruppen 102 Foumlrhindra fusk och stressade elever 104 Ta haumlnsyn till relationerna mellan eleverna i en klass 105 Moumlta eleverna daumlr de aumlr och samtidigt visa naringgot annat 107
Sammanfattning 108
Kapitel 6 rdquoDe andra texternardquo och rdquode riktiga texternardquo 110 rdquoAlla texter aumlr ju texterrdquo 110
Annan text aumln skriven text 114 Texten som verktyg ndash sakprosatexter i undervisningen 117 Texten som mervaumlrde ndash skoumlnlitteraumlra texter i undervisningen 121
Med fokus paring kaumlnsla och kreativitet ndash dikter i undervisningen 122 Med fokus paring litteraumlr analys ndash noveller i undervisningen 124 Med fokus paring laumlsningen ndash romaner i undervisningen 127
Sammanfattning 131
Kapitel 7 Fraringn faumlrdighet till kunskap bortom texten 132 Textaktiviteter med fokus paring faumlrdigheter 133
Att traumlna upp elevernas laumlskompetens 133 Att oumlva referatskrivande 138
Textaktiviteter med fokus paring aumlmnesspecifika kunskaper och begrepp 139 Textaktivitet med fokus paring textsamtal 142 Textaktivitet med fokus paring kunskaper bortom texten 143
Att vaumlcka laumlslust och skapa laumlsare 145 Att faring perspektiv paring egna erfarenheter och paring omvaumlrlden 150 rdquoAtt kaumlnna tillrdquo ndash bildning och allmaumlnbildning 153
Sammanfattning 156
Kapitel 8 Analys och reflektion Del I 158 Policy styr riktningen i laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar 158 Textval foumlr baringde maumltbara faumlrdigheter och bildningsideal 162 En baringde medveten och intuitiv laumlsundervisning 171 Stabil och viktig kunskap 176
Del II ndash I en performativ kontext 181
Kapitel 9 Bedoumlmning och examination av elevers laumlsning 183 Svaringrt att bedoumlma och tala om elevers laumlsfoumlrstaringelse 183
Osaumlkerhet vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr 184 Behov av fler verktyg foumlr undervisning i laumlsfoumlrstaringelse 186
Kontinuerlig utvaumlrdering av elevers laumlsning eller stickprov 189 Examination av laumlsning i klassrummet 189 Det nationella provet som examination av laumlsning 194
Sammanfattning 198
Kapitel 10 Anpassning och motstaringnd ndash navigering under ett performativt
tryck 200 Nationella provet ndash relevant inneharingll men otydligt syfte 201
Foumlrberedelser foumlr provet eller foumlrberedelser foumlr livet 202 Glapp mellan prov och kunskapskrav 205
Bra med gemensamma riktlinjer men laumlrare faringr inte bli foumlr styrda 209 Ett mer styrt och mindre kreativt svenskaumlmne 213
Svaringr balansgaringng mellan olika krav 215 Krav paring transparens men aumlndaring ifraringgasatta 217
Sammanfattning 222
Kapitel 11 Analys och reflektion Del II 224 Policy och performativt tryck skapar kluvenhet 224 Behov av metaspraringk om laumlsundervisning 230 Krock mellan prov och praktik 231
Kapitel 12 Viktig laumlsning i en performativ kontext ndash Avslutande
diskussion 237 Metodologiska oumlvervaumlganden 238 Ett komplext laumlraruppdrag med maringnga motstridigheter 240 Laumlsundervisning aumlven foumlr gymnasieelever 245 Det performativa trycket skapar en kaumlnsla av foumlrlust av frihet 250 Performativt tryck skapar ambivalens gentemot det nationella
laumlsfoumlrstaringelseprovet 252 Powerful knowledge foumlr baringde elever och laumlrare 256 Vidare forskning 258 Till sist 259
English summary 261
Referenser 277
Bilagor 295 Bilaga 1 296 Bilaga 2 297
Bilaga 3 298 Bilaga 4 299 Bilaga 5 300 Bilaga 6 301 Bilaga 7 303 Bilaga 8 305 Bilaga 9 306 Bilaga 10 308 Bilaga 11 309 Bilaga 12 310
Foumlrord
rdquoSka du skriva en bok tillrdquo
Det var inte bara min dotter som houmljde paring oumlgonbrynen naumlr jag laumlt meddela att jag blivit
antagen som doktorand i pedagogiskt arbete vid Houmlgskolan Dalarna houmlsten 2018 Det
var flera som undrade om jag verkligen var vid mina sinnens fulla bruk eftersom jag
var beredd att utsaumltta mig foumlr aumlnnu en doktorandpaumlrs inklusive jag sjaumllv Resan mot
doktorsexamen paringboumlrjades redan houmlsten 2013 i forskarskolan Skolnaumlra Ungefaumlr
samtidigt boumlrjade jag och min familj ett stort renoveringsprojekt daring huset vi skulle
flytta till i Dala-Floda behoumlvde vaumllkomnas in i 2000-talet I maj 2018 uppnaringddes
slutmaringlet i forskarskolan Skolnaumlra genom att jag fick min licentiatexamen men precis
som renoveringsprojektet aumlnnu inte var riktigt klart saring var jag inte heller riktigt klar
med doktorandprojektet Det fanns rum som hade skissats upp men som fortfarande
var outforskade och oinredda Naumlr jag saring fick moumljlighet att garing vidare mot
doktorsexamen tackade jag ja utan att blinka Och saring blev det en bok till
Paring samma saumltt som ett husrenoveringsprojekt kraumlver specialister i form av olika
hantverkare kraumlver ett avhandlingsprojekt ocksaring olika expertis foumlr att faring en fungerande
helhet Tarja Alatalo och Marie Nordmark som mina handledare har ni fungerat baringde
som roumlrmokare som faringtt rycka in med akut propploumlsning naumlr jag fastnat och som
elektriker som hjaumllpt mig att rikta ljuset mot mindre upplysta houmlrn i avhandlingen
Tarja du var med och la grunden redan under arbetet med licentiatuppsatsen och du
har vid flera tillfaumlllen agerat kranfoumlrare och lyft upp mig igen naumlr det garingtt tungt och
jag tvivlat paring den egna foumlrmaringgan Vi har rdquokolatrdquo maringnga meningar tillsammans nu
Marie du klev in naumlr foumlrsta varingningen redan var paring plats och du har sett till skrivandet
faringtt baringde inre och yttre struktur Tillsammans med er har jag baringde konfronterat troll i
kaumlllaren och skickat ner tomtar fraringn loftet och utan er stoumlttning och uppmuntran aumlr det
tveksamt om jag hade orkat i maringl
I en byggprocess aumlr det viktigt med fungerande ventilation och skicklig och
vaumllvillig hjaumllp med ventilering av olika ideacuteer och textdelar har jag faringtt genom hela
projektet Den allra foumlrsta granskningen av ritningarna naumlr stommen skulle resas stod
Stig-Boumlrje Asplund foumlr vid mitt planeringsseminarium Kenneth Nordgren oumlppnade
foumlnster mot powerful knowledge och ventilerade teorier om kunskap och
kunskapssyn Stor betydelse foumlr teoribygget och aumlven foumlr hela avhandlingens
utformning har Marie Nilsberth haft genom att med vaumll valda fraringgor hjaumllpa mig att se
vilka doumlrrar som behoumlvde oumlppnas och vilka som behoumlvde staumlngas Monika Vinterek
har bidragit med vaumlrdefull ny belysning i de empiriska kapitlen och aumlven tillsammans
med Mats Tegmark hjaumllpt mig att faring ordning i den lite stoumlkiga metodverktygslaringdan
Goda raringd och givande diskussioner har aumlven Anna Lyngfelt samt Houmlgskolan Dalarnas
SO- och laumls- och skrivdidaktiska forskarseminarier bidragit med Snickarglaumldjen i
entreacuten och avhandlingens inledning putsades med hjaumllp av Eva Hultin och Eva-Lena
Embretsen och taklagsfesten som vid 90 kontrollerar att hela bygget haumlnger ihop
leddes av Stefan Lundstroumlm som gav vaumlrdefull vaumlgledning infoumlr faumlrdigstaumlllandet av
avhandlingen
Det sista arbetet i ett renoveringsprojekt handlar om att fixa till ytskiktet med
tapeter och faumlrg Mina ytskiktsspecialister har varit Maria Walla Therese Friberg
Ninni Larsson och Erika Bomstroumlm Aho som har hjaumllpt mig korrekturlaumlsa manus
samt Karen Stormats Anna Henriksson Persson och Michael Persson som har
kontrollerat referenser och referenslista Att naringgra spikar i form av 153 oumlverfloumldiga
rdquosaringledesrdquo behoumlvdes dra ur textbygget uppmaumlrksammade Karolina Pettersson mig paring
Slutbesiktningen gjordes med stor noggrannhet av Aringsa Wedin och Maria Olson och
bilden paring omslaget har tecknats av Hilda Persson Till alla mina specialiserade
hantverkare och taumlnkare som hjaumllpt mig faring avhandlingsprojektet i hamn riktar jag ett
stort och innerligt tack
I den haumlr avhandlingen har materialet tillhandaharingllits av svensklaumlrarna Jenny
Karin Linnea Magnus och Nora som saring generoumlst har delat sitt undervisningsmaterial
och sina tankar om svenskundervisningen med mig Ett saumlrskilt varmt tack riktar jag
till er Det finns aumlven maringnga andra svensklaumlrare som jag moumltt i olika situationer och
som haft stor betydelse foumlr min passion foumlr svenskaumlmnet fraringn Siv Clarin som fick mig
att aumllska att garing till svensklektionerna paring gymnasiet till Christina Monthan Axelsson
vid laumlrarutbildningen och kollegorna paring Lundellska skolan och Lugnetgymnasiet (rum
307) Ett projekt handlar ocksaring om saring mycket mer aumln sjaumllva bygget och som hjaumllper
till att faring perspektiv paring tillvaron Min mamma Elsa-Britta har alltid varit ett stort stoumld
oavsett vilka projekt jag tagit mig foumlr i livet Vid Houmlgskolan Dalarna har
doktorandkollegiet och forskarmiljoumln i pedagogiskt arbete spelat en stor roll foumlr
bibeharingllen arbetsglaumldje Frisk luft och maringnga glada och vaumllbehoumlvliga barn- och
vuxenskratt har jag faringtt tillsammans med Btw-forskare paring utflykt Erika Bomstroumlm
Aho Anna Henriksson Persson Karen Stormats och Maria Karp vi har delat
(forskar)livets moumldor och framgaringngar aumlnda sedan den allra foumlrsta boumlrjan i
forskarskolan Skolnaumlra och med fast hand har ni haringllit i byggstaumlllningen och aldrig
vikt en tum naumlr jag skakat infoumlr naumlsta houmljd Vi har tagit oss an maringnga elefanter
tillsammans vid det haumlr laget
Slutligen finns det saker som aumlr viktiga och saring finns det saker som aumlr viktiga
Medan jag har haft fullt fokus paring att ro mitt viktiga avhandlingsprojekt i land och
maringnga garingnger varit baringde fysiskt och mentalt fraringnvarande har Benke med outtoumlmligt
taringlamod agerat projektledare inte bara foumlr husrenoveringsprojektet utan ocksaring foumlr
familjeprojektet Min doktorsexamen hade aldrig blivit verklighet utan ditt viktiga och
orubbliga stoumld Nu naumlr jag slagit i den sista spiken i mitt avhandlingsprojekt ska jag
aringter ta paring mig maringlarbyxorna och klaumlttra upp paring en stege med dig foumlr att tillsammans
slutfoumlra husrenoveringsprojektet saring att det viktiga familjeprojektet kan faring njuta av
vaumllbehoumlvlig vila i det aumlnnu oinredda glasrummet med utsikt oumlver Vaumlsterdalaumllven Men
viktigast av allt Ella aumlr du och dina projekt fraringn faringgelungeraumlddarprojekt och
haumlstprojekt till bak- och hemmaspaprojekt och annat kreativt du hittar paring och som
staumlndigt paringminner mig om det viktiga haumlr och nu Jag kan inte lova att jag inte kommer
skriva fler viktiga boumlcker eller hoppa paring fler viktiga projekt men Ella och Benke ndash
det kommer alltid var ni som aumlr viktiga
Dala-Floda den sista augusti 2021
Maria Larsson
11
Kapitel 1 Introduktion
Inledning
Att laumlsning aumlr viktigt i varingr tid haringller nog de allra flesta med om oavsett vad de
har foumlr personlig instaumlllning till laumlsning I skolan laumlser elever i alla aumlmnen men
svenskaumlmnet skiljer ut sig fraringn de flesta andra skolaumlmnen naumlr det gaumlller elevers
laumlsning Svenskaumlmnet har som saumlrskilt uppdrag att undervisa elever i laumlsning
av baringde sakprosa och skoumlnlitteratur och att vaumlcka elevers laumlslust Det har ocksaring
kunskapskrav specifikt foumlr laumlsning och innehar uppdraget att testa elevers
laumlsning paring individuell och nationell nivaring Huvudansvaret foumlr elevernas
laumlsutveckling hamnar daumlrmed i svensk skola hos svensklaumlrarna (Tengberg
2019) Utifraringn en offentlig diskurs foumlrvaumlntas alla elever idag utveckla adekvata
laumlsfaumlrdigheter under sin skoltid Ju houmlgre upp i aringrskurserna eleverna kommer
desto mer foumlrvaumlntas de ocksaring kunna laumlsa och skriva i olika aumlmnen i fler genrer
och med oumlkande foumlrmaringga samtidigt som laumlsningen oumlvergaringr fraringn att handla om
att laumlra sig att laumlsa till att handla om att laumlsa foumlr att laumlra sig (Guthrie Wigfield
Metsala amp Cox 1999) I det sammanhanget spelar svenskaumlmnet en central roll
i att utveckla elevers laumlskompetens
Samtidigt finns en utveckling mot allt mindre laumlsning av sammanhaumlngande
text under skoltid i den svenska skolan (Vinterek 2007 Vinterek Winberg
Tegmark Alatalo amp Liberg 2020) Foumlraumlndrade arbetssaumltt i skolan under de
senaste tvaring decennierna har resulterat i att naumlrmare 40 procent av houmlgstadie-
och gymnasieeleverna redan foumlr femton aringr sedan inte hade laumlst en enda
sammanhaumlngande faktatext under sin skoldag (Vinterek 2007) Denna trend
har visats fortsaumltta vilket lett till att andelen elever i aringrskurs 9 som inte laumlst
naringgon sammanhaumlngande sakprosatext i klassrummet under en skoldag oumlkat
ytterligare till 50 procent (Vinterek et al 2020) Den nedaringtgaringende trenden
gaumlllande skolrelaterad laumlsning garingr i linje med rapporter fraringn Statens medieraringd
(2019) som visar att endast 11 procent av personer mellan 13 och 19 aringr laumlser
boumlcker eller dagstidningar varje dag vilket kan jaumlmfoumlras med oumlver 20 procent
endast sex aringr tidigare Aumlven i den svenska foumlrlaumlggarfoumlreningens metaanalys
(Nordlund amp Svedjedal 2020) framgaringr att andelen personer som tar del av
litteratur sjunkit de senaste 25 aringren framfoumlr allt vad gaumlller den yngre delen av
befolkningen I Nordlund och Svedjedals jaumlmfoumlrelser med laumlrare i andra laumlnder
laumlgger svenska laumlrare betydligt mindre tid paring att arbeta strukturerat med olika
laumlsfaumlrdigheter och att synliggoumlra laumlsstrategier i samtal om laumlsning med
eleverna Dessutom har svenska elever en mer negativ syn paring alla former av
12
laumlsning aumln elever i andra laumlnder (Nordlund amp Svedjedal 2020) Redan 2010
kom varningar om att skolans laumls- och bedoumlmningspraktik har en negativ
inverkan paring elevers intresse foumlr att laumlsa (Gallagher 2010) Gallagher
argumenterade foumlr att elever behoumlver laumlsa laumlngre sammanhaumlngande text och
behoumlver faring laumlsa mer foumlr lustens skull men att skolans laumlspraktik utvecklar rsquotest
takersrsquo snarare aumln laumlsare Detta beror paring att mycket fokus laumlggs paring att foumlrbereda
och skriva prov vilket resulterar i ytligt laumlrande och staringr i vaumlgen foumlr djupare
laumlsning Gallagher konstaterade att skolan daumlrigenom begraumlnsar elevers
moumljligheter att faring autentiska laumlsupplevelser eftersom laumlsningen anpassas till
vad som kan maumltas och betygsaumlttas (Gallagher 2010) Under det decennium
som garingtt sedan Gallagher publicerade sin artikel har fokus paring maumltning och
bedoumlmning i skolan snarare oumlkat aumln minskat
Den minskande laumlsningen i samhaumlllet och i skolan aumlr problematisk eftersom
laumlsmaumlngden har tydligt samband med laumlsfoumlrmaringgan och de som laumlser mer
skriver aumlven baumlttre stavar baumlttre har stoumlrre ordfoumlrraringd och stoumlrre grammatisk
medvetenhet (Krashen 2004) Skolans uppdrag att stoumltta elevers laumlsutveckling
genom hela skoltiden blir allt viktigare (Hallesson 2011 Kuhn amp
Schwanenflugel 2018 Liberg 2008 Olin-Scheller amp Tengberg 2016
Rasinski Rikli amp Johnston 2009 Roe 2014) Trots kunskapen om att elevers
laumlsutveckling behoumlver medveten och framaringtsyftande stoumlttning av laumlrare under
hela skoltiden tenderar svensk forskning som intresserar sig foumlr laumlrares arbete
med laumlsundervisning och elevers laumlsfoumlrstaringelse att ensidigt fokusera
grundskolans laumlgre aringldrar (se till exempel Alatalo 2011 Eckerholm 2018
Elweacuter 2014 Sjunnesson 2014 Westlund 2013) Den forskning som handlar
om laumlsundervisning i aumlldre aringldrar har en tendens att antingen ha ett
specialpedagogiskt fokus (Reichenberg 2012) eller att fokusera elever som
laumlser svenska som andraspraringk (se till exempel Economou 2013) Det goumlrs
ocksaring flest satsningar paring kompetensutveckling som riktas mot laumlsundervisning
i tidigare aringrskurser medan laumlsbefraumlmjande insatser foumlr att vidareutveckla
laumlskompetenserna i de houmlgre aringrskurserna saknas naumlstan helt (Olin-Scheller
2014 Olin-Scheller amp Tengberg 2016 Westlund amp Molloy 2017) Som
exempel paring detta kan naumlmnas att Westlund och Molloy (2017) initierade en
studie om behovet av fortbildning med avseende paring laumlsfoumlrstaringelse foumlr laumlrare i
houmlgstadiet efter att de upptaumlckt att en laumlrarfacklig undersoumlkning om
kompetensutveckling om laumlsfoumlrstaringelse endast gick ut till laumlrare i aringrskurs 1 till
6 och att laumlrare i houmlgstadiet inte ens tillfraringgades Olin-Scheller och Tengbergs
(2016) och Westlund och Molloys (2017) studier fokuserar paring undervisning i
laumlsning och laumlsutveckling foumlr elever och laumlrare paring houmlgstadiet men inte heller
dessa studier tar i beaktande att aumlven svensklaumlrare paring gymnasiet har behov av
fortbildning paring omraringdet (se Larsson 2018)
Goda laumls- och skrivfaumlrdigheter aumlr avgoumlrande foumlr att elever i alla aringldrar ska
klara sin skolgaringng och ha en god kunskapsutveckling (Lonigan amp Shanahan
2009) Samtidigt finns det ocksaring en foumlrestaumlllning om att denna laumlsfaumlrdighet garingr
att maumlta objektivt genom externa standardiserade prov samt att laumlrares
13
undervisning garingr att styra med hjaumllp av dessa prov (Andrews 2004 Ferman
2004 Polesel et al 2014 Tengberg 2014a 2014b 2015) I och med 2011 aringrs
skolreformer foumlr grund- och gymnasieskolan i Sverige oumlkade maumlngden
nationella prov i skolan avsevaumlrt och svenskaumlmnet aumlr ett av de skolaumlmnen som
faringtt fler nationella prov Foumlr gymnasiets del innebar reformen 2011 Gy11 att
ett nationellt prov infoumlrdes redan i aringrskurs 1 varav ett delprov aumlr ett
laumlsfoumlrstaringelseprov som infoumlrts med intentionen att foumlraumlndra svensklaumlrares
undervisning saring att de ska arbeta mer medvetet med laumlsfoumlrstaringelse (Palmeacuter
2011) Det oumlkande antalet nationella prov sammanfaller med ett oumlkat tryck paring
laumlrare i den svenska skolan i form av yttre granskningar av resultaten paring de
nationella proven som svenska laumlrare inte aumlr vana vid (Lundstroumlm 2017) Foumlr
att minska elevers och laumlrares stress paring gymnasiet infoumlrdes 2018 en foumlraumlndring
som innebaumlr att ett nationellt prov endast aumlr obligatoriskt i den sista
obligatoriska kursen paring ett program Sedan foumlraumlndringen genomfoumlrdes aumlr det
daumlrmed rektor paring varje gymnasieskola som bestaumlmmer huruvida till exempel
elever paring de studiefoumlrberedande programmen ska skriva det nationella provet
i kursen Svenska 1 eller inte Samtidigt som vissa av gymnasieskolans
nationella prov blev frivilliga att goumlra infoumlrdes ocksaring en aumlndring i skollagen
som stipulerar att resultaten paring de nationella proven rdquosaumlrskilt ska beaktasrdquo
(Skolverket 2021b) naumlr laumlrare ska saumltta slutbetyg i en kurs
Allt eftersom laumlro- och aumlmnesplaner blivit mindre detaljerade naumlr det gaumlller
undervisningens kunskapsinneharingll i den maringl- och kriteriestyrda skolan har
laumlrares kunskapsarbete foumlraumlndrats till ett mer kvalificerat kunskapsuppdrag i
och med att laumlraren paring ett annat saumltt aumln tidigare maringste utforma ett
undervisningsinneharingll foumlr att uppnaring de foumlreskriva maringlen vilket staumlller oumlkade
krav paring laumlrares forskningsbaserade aumlmnesdidaktiska kunskaper (Carlgren
2015) Daumlrmed foumlrutsaumltter laumlrares uppdrag en houmlg grad av professionell
autonomi (Carlgren 2015) Naumlr svensklaumlrare ska vaumllja inneharingll och iscensaumltta
undervisning som utgaringr fraringn laumlsning av olika texter ska de tolka sitt
undervisningsuppdrag i relation till olika policydokuments skrivningar sin
egen foumlrstaringelse av vad laumlsning aumlr och boumlr vara vad syftet med laumlsning i skolan
aumlr och vilka viktiga kunskaper och foumlrmaringgor elever ska utveckla foumlr att kunna
laumlsa och foumlrstaring olika texter Detta sker i en lokal kontext daumlr varje avvaumlgning
som laumlrare goumlr och varje beslut som de fattar naumlr det gaumlller sin undervisning
goumlrs i en kontinuerlig foumlrhandling med de ramar och foumlrutsaumlttningar som
omger dem Svenskaumlmnet har i nu gaumlllande kursplaner foumlr gymnasiet i uppdrag
att se till att maringnga olika typer av texter behandlas i undervisningen
(Skolverket 2011) men exakt vilka texter som ska tas upp laumlmnas till den
enskilda laumlraren att avgoumlra Det finns heller inte naringgra anvisningar i
styrdokumenten om hur textarbetet ska se ut i klassrummet aumlven om
kunskapskraven i naringgon maringn anger de foumlrmaringgor och kunskaper som
undervisningen ska syfta till att utveckla hos eleverna Detta laumlmnar ett relativt
stort utrymme foumlr den enskilda laumlraren att tolka foumlrstaring och lyfta fram vad som
aumlr viktig kunskap i aumlmnesplanens skrivningar naringgot som sedan ska omsaumlttas
14
i undervisning i en lokal kontext faumlrgad av olika utmaningar och moumljligheter
I varje undervisningssituation behoumlver laumlrare ocksaring foumlrharinglla sig till och i de
fall daring de garingr emot varandra aumlven prioritera mellan olika policyer paring olika
nivaringer i utbildningssystemet (Ball Maguire amp Braun 2012) I den haumlr studien
menas med policy olika riktlinjer foumlr skolan som existerar och iscensaumltts paring
olika nivaringer i utbildningssystemet och som kan vara baringde nationella och
lokala formella och informella skrivna och oskrivna Policyer bestaringr enligt
Ball (1993) av staumlndigt paringgaringende processer de aumlr foumlraumlnderliga och ska
sammanfogas med andra policyer och aumlr naringgot som goumlrs av laumlrare och andra
aktoumlrer i skolan i en staumlndigt paringgaringende tolkningsprocess En policy paringverkar
laumlrares praktik eftersom den skapar omstaumlndigheter daumlr antalet valmoumljligheter
foumlr vad laumlraren kan goumlra begraumlnsas (Ball 1993)
I den haumlr avhandlingen riktas blicken mot paring vilka grunder fem
svensklaumlrare paring gymnasiet vaumlljer inneharingll foumlr sin laumlsundervisning i en
performativ kontext praumlglad av att elevernas laumlsning ska bedoumlmas examineras
och maumltas i ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov men ocksaring betygsaumlttas Haumlr ansluter
jag mig till Olin-Scheller och Tengbergs (2016) definition av laumlsundervisning
som med begreppet avser undervisning som syftar till foumlrstaringelse av texter av
olika slag Foumlreliggande avhandling bygger vidare paring fraringgor som uppstod
under arbetet med en licentiatuppsats som riktade fokus mot paringverkan paring
undervisningen fraringn det nationella provet i Svenska 1 paring gymnasiet med ett
saumlrskilt intresse foumlr det delprov som aumlr avsett att testa elevers laumlsfoumlrstaringelse (se
Larsson 2018) Resultaten i licentiatuppsatsen visade att baringde det muntliga
och skriftliga provet har paringverkat undervisningen dock verkar
laumlsfoumlrstaringelseprovets paringverkan vara begraumlnsad trots att de intervjuade laumlrarna i
huvudsak aumlr positivt instaumlllda till laumlsfoumlrstaringelseprovet Laumlrarnas motstaringnd mot
laumlsfoumlrstaringelseprovet berodde dels paring att de inte ansaringg provresultatet vara
anvaumlndbart vid betygsaumlttningen dels paring att laumlrarna uppfattade att
undervisningen redan behandlade det som provet testar eftersom arbete med
laumlsfoumlrstaringelse ingaringr i allt de goumlr i undervisningen Sammantaget vaumlckte detta
fraringgor om dels vad det aumlr svensklaumlrare paring gymnasiet goumlr i sin laumlsundervisning
dels vilka utmaningar som finns foumlr laumlsundervisningen i gymnasiet Framfoumlr
allt vaumlcktes fraringgor om hur den undervisning i kursen Svenska 1 saringg ut som i
licentiatuppsatsen var saring praumlglad av kursens nationella prov och vad laumlrarna
anser aumlr viktigt att elever laumlr sig naumlr de laumlser olika texter Mot bakgrund av
svensklaumlrares viktiga uppdrag att stoumltta elevers laumlsutveckling den minskande
laumlsningen i samhaumlllet och i skolan och den maumltdiskurs som skolan praumlglas av
finns ett intresse att studera hur undervisningen ser ut i den kurs som avslutas
med ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov Den haumlr avhandlingen aumlr saringledes en
fortsaumlttning paring och sammanflaumltning med den tidigare licentiatuppsatsen
Laumlrarna som medverkar i den haumlr studien ska tolka och goumlra ett
aumlmnesinneharingll i aumlmnet svenska i relation till en styrande policy i form av ett
nationellt prov I fokus staringr de kunskaper som laumlrarna vill att eleverna ska baumlra
med sig ut ur klassrummet naumlr de har laumlst och arbetat med texter av olika slag
15
och hur laumlsning av olika texter stimulerar till olika sorters kunskap Intresset i
studien riktas mot hela det textunderlag som kommer in i de medverkande
laumlrarnas klassrum det vill saumlga all text som vaumlljs foumlr olika
undervisningsaktiviteter och inte bara de skoumlnlitteraumlra texterna utan aumlven de
texter av sakprosakaraktaumlr som laumlrarna vaumlljer som utgaringngspunkt foumlr olika
undervisningsmoment Centralt aumlr ocksaring att laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar
goumlrs i en kurs som avslutas med ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov och daumlr provet
aumlr en del av den performativa kontext som laumlrarna befinner sig i En
performativ kontext praumlglas av ett fokus paring maumltbara prestationer och kontroll
oumlver verksamheten och reglering av skolans praktik genom att skolors resultat
och effektivitet aumlr foumlremaringl foumlr inspektioner och jaumlmfoumlrelser vilka redogoumlrs foumlr
offentligt (Ball 2003 2006 Perryman 2009) I denna kontext har laumlrare krav
paring sig att staumlndigt visa upp maumltbara och foumlrbaumlttrade resultat samtidigt som de
sjaumllva baringde aumlr foumlremaringl foumlr inspektioner och haringlls ansvariga foumlr levererade ndash
eller uteblivna ndash resultat (Ball amp Olmedo 2013)
Laumlrares didaktiska avvaumlgningar och vad som vaumlljs ut som viktig kunskap
naumlr inneharingll i olika skolaumlmnen viktas mot andra inneharingll inom aumlmnet
(Wahlstroumlm 2015) aumlr ett grundlaumlggande fokus i foumlreliggande studie Skolans
styrdokument aumlr ideologiskt utformade dokument som anger vad som ska vara
utbildningens syfte och vad som aumlr vaumlrt att veta (Lundgren 1989) Varje
aumlmnesinneharingll bygger dessutom paring det specifika aumlmnets traditioner om vilken
kunskap som aumlr viktig i just det aumlmnet varfoumlr det inte garingr att begraumlnsa fraringgan
till endast vad som ska undervisas utan aumlven varfoumlr naringgot aumlr viktigt att
undervisa om Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att diskutera urvalsprocessen naumlr inneharingll
vaumlljs ut foumlr undervisning eftersom fraringgan om kunskap i skolan aumlr mer aumln en
isolerad akademisk fraringga daring den faringr konsekvenser foumlr vilka kunskaper unga
maumlnniskor faringr moumljlighet att tillaumlgna sig i skolan (Moore amp Young 2001) En
laumlrares viktigaste och svaringraste uppgift aumlr att skapa undervisning och utforma
uppgifter i syfte att utveckla elevers kunskaper samtidigt som undervisningen
ska ge laumlraren underlag foumlr att analysera elevernas kunnande (Carlgren 2015)
Processer i samband med laumlrares didaktiska avvaumlgningar foumlr att goumlra ett
undervisningsinneharingll har i svensk kontext inte synliggjorts i saumlrskilt houmlg
utstraumlckning Det aumlr daumlrmed angelaumlget att faring mer kunskap om hur laumlrare foumlrstaringr
och skapar kunskap av laumlro- och aumlmnesplansinneharingll som i sig resulterar i
olika didaktiska val och gestaltningar av undervisning i klassrummet Saumlrskilt
angelaumlget aumlr detta att belysa naumlr undervisningen sker i en performativ kontext
och om det uppstaringr ett spaumlnningsfaumllt mellan vad laumlrare tolkar som viktigt att
undervisa om och det uppdrag de aumlr aringlagda att utfoumlra
Bakgrund
Vad som aumlr skolans uppdrag och vad som raumlknas som kunskap aumlr fraringgor som
laumlnge har diskuterats och utmanats i debatten om skolan Vilken typ av
16
samhaumlllsmedborgare ska skolan utbilda och vad behoumlver unga maumlnniskor laumlra
sig foumlr att delta fullt ut i ett samhaumllle och kunna vaumllja det liv de vill leva I
samhaumlllsdebatten saringvaumll som i forskningssammanhang aringterfinns olika diskurser
om kunskap och fraringn foumlretagsvaumlrlden och politiker houmlrs ofta uttalanden om
att vi idag lever i ett kunskapssamhaumllle och att vi daumlrfoumlr maringste rusta unga
maumlnniskor med raumltt kunskaper infoumlr framtiden Det aumlr dock relativt tyst om
vilka kunskaper som egentligen avses och inte heller skolans policydokument
ger alltid naringgon tydlig vaumlgledning om vilken kunskap elever ska tillaumlgna sig
under sina aringr i skolan (Englund Forsberg amp Sundberg 2012) I Sverige har
det laumlnge funnits en diskussion om att rdquoflumskolanrdquo maringste bytas ut mot en
skola daumlr kunskaper ndash och daring helst faktakunskaper ndash ska staring i fokus (se till
exempel Wikforss 2017) I augusti 2019 lyfte aumlven utbildningsminister Anna
Ekstroumlm fram att betygskriterierna ska skrivas om saring att faktakunskaper nu
ska betonas mer i skolan framfoumlr allt i de laumlgre aringrskurserna (Letmark 2019)
Tanken aumlr att det ska bli laumlttare foumlr laumlrare att foumlrstaring styrdokumenten och saumltta
betyg och daring lyfts faktakunskaper fram som en vaumlg till en baumlttre och mer
likvaumlrdig skola I samband med offentliggoumlrandet av de reviderade kurs- och
aumlmnesplanerna i grund- och gymnasieskolan i augusti 2020 betonade Anna
Ekstroumlm att fokus i de nya kurs- och aumlmnesplanerna ligger paring kunskap och
bildning (Regeringskansliet 2020) Samtidigt som arbetet kring de reviderade
styrdokumenten med stoumlrre fokus paring faktakunskaper paringgaringr houmlrs ocksaring roumlster
fraringn forskare som ifraringgasaumltter om den saring kallade kunskapsskolan faktiskt leder
till mer kunskaper (se till exempel Hulteacuten amp Lundahl 2019) Daniel Sundberg
(2018a) understryker att aspekter som bildning i skolan foumlrutsaumltter en
pedagogisk frihet och att bildning aumlr ofoumlrenligt med detaljstyrning Skolan
behoumlver laumlrare som kunskapsauktoriteter och boumlr uppmuntra till pedagogiska
omvaumlgar snarare aumln de pedagogiska genvaumlgar som testkulturen tenderar att
generera menar Sundberg Diskussionen om skolans kunskapsuppdrag aumlr
saringledes betydligt mer komplicerad aumln att valet staringr mellan en flumskola och
en kunskapsskola och diskussionen behoumlver nyanseras och saumlttas in i en vidare
kontext
Det svenska utbildningssystemet har de senaste tjugo aringren girat straumlngt aringt
maumltbarhetsharingllet med oumlkat fokus paring resultat och oumlkad maringluppfyllelse i och
med 2011 aringrs skolreformer och det fokus paring standardisering och testning av
elevers kunskaper genom nationella prov som nu raringder Under de senaste tjugo
aringren har daumlrmed provresultat betyg och skolrankningar kommit att i allt houmlgre
grad paringverka undervisningen (Lundstroumlm 2018) Idag laumlggs saring mycket fokus
paring att maumlta maringluppfyllelse och att hitta saumltt att bedoumlma elevers kunskaper att
undervisningens inneharingll och elevers laumlrande har hamnat paring undantag (se till
exempel Loumlfgren amp Peacuterez Prieto 2017 och Sundberg 2018a) I en
performativ kontext daumlr nationella prov baringde lyfts fram som en garanti foumlr en
likvaumlrdig skola och tenderar att bli allt viktigare foumlr betygsaumlttning och foumlr vilka
kunskaper som raumlknas som viktiga behoumlvs en diskussion om hur och varfoumlr
laumlrare vaumlljer inneharingll att undervisa om Vi vet till exempel att externa
17
standardiserade prov paringverkar undervisningen och att laumlrare riktar in sin
undervisning mot nationella prov (Cheng 2004 Hardy 2015 Larsson 2018
Luxia 2007 Polesel et al 2014) Daumlrfoumlr aumlr det viktigt att diskutera och
problematisera vilka kunskaper och vilket inneharingll som vaumlljs ut foumlr
undervisningen i skolan eftersom det paringverkar vad elever faringr moumljlighet att laumlra
sig Vad som blir viktig kunskap att undervisa om i denna kontext borde vara
en central fraringga inte bara foumlr forskning om skolan utan aumlven foumlr alla som aumlr
verksamma i skolan Det aumlr saringledes ocksaring naringgot som alla verksamma laumlrare
maringste foumlrharinglla sig till foumlr att kunna goumlra genomtaumlnkta och vaumll underbyggda
didaktiska beslut om vilken kunskap och vilket undervisningsinneharingll som de
ser som viktigt och som de vill att alla deras elever ska faring tillgaringng till (Deng
2018)
I en tid naumlr specialiserad aumlmneskunskap aumlr utsatt foumlr haringrt tryck i saring kallade
kunskapsekonomier som kraumlver global konkurrens finns ett behov foumlr
skolaumlmnen och akademiska discipliner att diskutera och motivera sitt unika
bidrag till unga maumlnniskors utbildning (Holmberg et al 2019) Att ett
skolaumlmne ska byggas upp av ett vetenskapligt grundat inneharingll kan motiveras
med att skolan ska foumlrmedla vetenskapliga insikter till samhaumlllets medborgare
dels foumlr att foumlrbereda enskilda individer foumlr houmlgre studier dels foumlr att det aumlr
gynnsamt foumlr en demokrati att ha maringnga medborgare med en houmlg
kunskapsnivaring (Martinsson 2018) Den specialiserade kunskapen behoumlver
ocksaring didaktiseras (Ongstad 2006) foumlr att svara mot snabbt foumlraumlndrade villkor
och kontexter Det finns ocksaring ett behov av aumlmnesdidaktisk forskning som
inte enbart stoumlder laumlrares professionella praktiker utan ocksaring mer specifikt ser
laumlrares professionella praktiker i ljuset av laumlrare som aumlmnesexperter
(Holmberg et al 2019) I den offentliga debatten om skolan kan det raringda houmlgt
tonlaumlge om behov av betyg i ordning och uppfoumlrande laumlckande nationella
prov den oumlkande bristen paring jaumlmlikhet och huruvida kommunaliseringen och
det fria skolvalet var starten till det som idag kallas foumlr den svenska skolans
rdquoproblemrdquo Det har daumlremot hittills publicerats faring debattartiklar eller
nyhetsinslag som handlar om fraringgor som roumlr undervisningens inneharingll vilka
kunskaper som aumlr viktiga och varfoumlr elever ska laumlra sig naringgot eller vad ndash eller
vem ndash skolan faktiskt ska vara till foumlr I staumlllet riktas fokus i houmlg grad mot
maumltbarhet resultat och oumlkad maringluppfyllelse i linje med internationell
accountabilityanda
Inte heller foumlr laumlrare som laumlnge varit verksamma i skolan har fraringgor om
undervisningens inneharingll och andra aumlmnesdidaktiska fraringgor faringtt saumlrskilt stort
utrymme Detta aumlr helt enkelt inte naringgot som under mina aringr i skolan har
prioriterats av skolans huvudmaumln Varfoumlr elever ska laumlra sig naringgot och hur
laumlrare ska vaumllja och prioritera vad det ska laumlggas tid paring i klassrummet borde
vara en ytterst central fraringga men det aumlr naringgot som jag under mina tjugo aringr som
svensklaumlrare i gymnasieskolan saumlllan faringtt naringgon moumljlighet att reflektera oumlver
Daumlremot har mycket tid lagts paring fortbildning om konflikthantering
inkludering hur man skriver aringtgaumlrdsprogram att navigera i olika digitala
18
system som till exempel fraringnvarosystem laumlrplattformar och
provskrivningsprogram klickbara matriser eller att diskutera betyg
bedoumlmning och oumlkad maringluppfyllelse Detta bekraumlftas ocksaring av en paringgaringende
studie vid Houmlgskolan i Borarings som undersoumlker svensklaumlrares
kompetensutveckling paring organisationsnivaring och daumlr preliminaumlra resultat visar
att foumlrsvinnande lite av skolors budget foumlr kompetensutveckling foumlr
svensklaumlrare garingr till aumlmnesfoumlrdjupande fortbildning (Norlund 2020) Paring ett
liknande saumltt visar Erixon och Loumlfgren (2018) att en nationell
kompetensutvecklingsinsats kallad Laumlslyftet som fraringn boumlrjan i foumlrsta hand var
taumlnkt foumlr laumlrare i svenska i staumlllet naumlr materialet var faumlrdigt i huvudsak riktar
sig till laumlrare i alla skolaumlmnen Det tycks dock som om skolan i diskussionen
om oumlkad maringluppfyllelse har gloumlmt bort att foumlr att oumlka maringluppfyllelsen maringste
eleverna laumlra sig mer ndash eller baumlttre ndash och om eleverna ska laumlra sig mer maringste
laumlrarna faring moumljlighet att utveckla foumlrdjupade aumlmnes- och didaktiska kunskaper
Arbetet i skolan handlar ofta om praktisk och konkret problemloumlsning men
aumlven den teoretiska dimensionen av laumlrares arbete aumlr viktig foumlr att diskussionen
om skolan inte bara ska handla om rdquovad som fungerarrdquo Utrymme maringste ocksaring
ges till att problematisera djupare och mer filosofiska fraringgor om vad lektionen
aumlmnet skolan och utbildning faktiskt aumlr till foumlr (Priestley Biesta amp Robinson
2015)
En viktig aspekt i ett skolaumlmne aumlr att unga maumlnniskor har raumltt till stabil och
specialiserad aumlmneskunskap som kan hjaumllpa dem i en snabbt foumlraumlnderlig vaumlrld
(Holmberg et al 2019) Det handlar bland annat om att eleverna genom att de
faringr tillgaringng till logik begrepp och resonemang grundade i aumlmnets disciplinaumlra
kunskap faringr verktyg foumlr att foumlrstaring omvaumlrlden och sig sjaumllva (Holmberg et al
2019) och att foumlrstaring omvaumlrlden genom kunskaper som foumlr eleven bortom egna
erfarenheter (Sundberg 2018a) Detta resonemang ligger i linje med Michael
Youngs projekt foumlr skolan bringing knowledge back in (Young 2008) Det aumlr
dock min uppfattning att den svenska offentliga diskussionen om kunskap i
skolan ofta tenderar att bli fyrkantig och onyanserad med en instrumentell syn
paring kunskap daumlr kunskap blir lika med en lista paring ett faktainneharingll som ska
bockas av i undervisningen vilket ligger ganska laringngt ifraringn den powerful
knowledge som Michael Young och Johan Muller (2016) menar aumlr varje elevs
raumltt att faring laumlra sig i skolan Young (2015) understryker att kunskap maringste vara
i fokus foumlr diskussioner om skolan och om aumlmnes- och laumlroplaner eftersom
det aumlr en demokratisk raumlttighet foumlr alla elever att faring utvecklas och tillaumlgna sig
olika kunskaper Kunskap maringste daumlrfoumlr vara tillgaumlnglig foumlr alla och det aumlr
skolans uppgift att se till att alla elever faringr tillgaringng till den baumlsta kunskap som
foumlr tillfaumlllet finns Powerful knowledge utgoumlrs i Michael Youngs (2011 2013)
retorik av den stabila och viktig kunskap som elever har raumltt att laumlra sig och
aumlr ett teoretiskt perspektiv i min analys av svensklaumlrares tal om laumlsning i
svenskundervisningen i den haumlr avhandlingen
Konceptet powerful knowledge har vaumlckt intresse hos aumlmnesdidaktiska
forskare som foumlrsoumlkt definiera vilket inneharingll i ett skolaumlmne som kan
19
kvalificera sig som aumlmnets powerful knowledge (se till exempel Bertram
2019 (historia) Bladh Stolare amp Kristiansson 2018 (samhaumlllskunskap)
Bouwmans amp Beacuteneker 2018 (geografi) Golding 2018 (matematik)
McPhail 2017 (musik) Wheelahan 2015 (yrkesaumlmnen) Yates amp Millar
2016 (fysik)) och diskussionen hamnar daring paring en teoretisk nivaring eftersom den
utgaringr fraringn den akademiska disciplinens aumlmnesinneharingll Mer saumlllan utgaringr
diskussionen fraringn empiriska exempel (Gericke Hudson Olin-Scheller amp
Stolare 2018) daumlr fokus riktas mot laumlrare som staringr i en konkret
undervisningssituation daumlr de ska vaumllja inneharingll och fatta didaktiska beslut foumlr
sin undervisning Gericke et al (2018) understryker vidare att det inte raumlcker
med endast en akademisk utgaringngspunkt och att powerful knowledge aumlr en
empirisk fraringga som bara kan besvaras i relation till aumlmnets didaktisering
(Ongstad 2006) och de didaktiska fraringgorna vad hur naumlr vem och varfoumlr med
stoumlrst betoning paring varfoumlr-fraringgan Vad som aumlr syftet med skolan ett skolaumlmne
eller ett undervisningsmoment aumlr enligt Gericke et al (2018) en fraringga som
saumlllan besvaras i akademin utan snarare behoumlver undersoumlkas i en konkret
undervisningssituation paring klassrumsnivaring Gericke et al (2018) betonar daumlrfoumlr
att paring klassrumsnivaring aumlr laumlraren en aktoumlr i processen att definiera vad powerful
knowledge kan vara i ett aumlmne Aumlven Young (2015) understryker vikten av att
laringta de verkliga aumlmnesexperterna det vill saumlga laumlrare som varje dag undervisar
i de olika skolaumlmnena komma till tals om vilken kunskap som ska vaumlljas ut
som ett viktigt inneharingll att undervisa om
Foumlr att hjaumllpa elever att utveckla powerful knowledge i ett aumlmne kraumlvs
aumlmnesmaumlssiga specialistkunskaper vilket betyder att laumlrare aumlr nyckelpersoner
naumlr det kommer till att utveckla powerful knowledge (Lambert 2017)
Powerful knowledge bygger paring att laumlraren har en foumlrstaringelse foumlr varfoumlr hens
aumlmne aumlr viktigt och vad som aumlr viktig kunskap i aumlmnet och kan daumlrmed inte
reduceras till en uppsaumlttning faktakunskaper som laumlraren maringste hinna med i en
kurs utan maringste ses som ett saumltt att foumlrstaring omvaumlrlden genom aumlmneslinsen
konstaterar Lambert Ett skolaumlmnes inneharingll aumlr dock inte givet och aumlmnets
plats status och utrymme i skolan beror paring de krav det omgivande samhaumlllet
staumlller paring det och paring den akademiska disciplin som aumlmnet aumlr sprunget ur
(Martinsson 2018) Ett aumlmne som aumlr definierat utanfoumlr klassrummet maringste
daumlrfoumlr omformas innan det foumlrs in i klassrummet (Molloy 2007) Stoffet aumlr
bara en del av aumlmnet och det raumlcker inte med att goumlra listor oumlver vilket inneharingll
ett aumlmne ska omfatta foumlr att foumlrstaring vad ett aumlmne aumlr eftersom ett skolaumlmne aumlven
har i uppdrag att baringde utveckla och bedoumlma elevers faumlrdigheter (Martinsson
2018) Ett skolaumlmne motiveras ocksaring av ett syfte som haumlnger ihop med de
didaktiska fraringgorna vad hur naumlr vem och varfoumlr och aumlr daumlrmed alltid mer aumln
bara en skolversion av den akademiska disciplinen (Martinsson 2018)
Samtidigt maringste laumlrares didaktiska avvaumlgningar saumlttas in i ett stoumlrre
sammanhang aumln att den undervisning som blir enbart ligger hos den enskilda
laumlraren Undervisningens inre kontext det vill saumlga de val beslut och
foumlrhandlingar som laumlrare goumlr naumlr de planerar och genomfoumlr sin undervisning
20
aumlr taumltt sammanvaumlvd med undervisningens yttre lokala nationella och globala
kontext och det garingr egentligen inte att skilja dem aringt (Ball et al 2012
Wahlstroumlm 2015) Paring saring vis blir laumlrarens didaktiska avvaumlgningar exempel paring
hur utbildning transformeras fraringn makroplanet till mikroplanet naumlr aumlmnes- och
laumlroplansdokument genom laumlrarens tolkning av vad som aumlr viktigt att kunna
ska bli en laumlroplanshaumlndelse i en process som inte aumlr foumlrutsaumlgbar (Wahlstroumlm
2015) I den processen ska de nationella pedagogiska ideacuteerna anpassas efter
den lokala kontexten det vill saumlga varje skolas enskilda ramar i form av
organisation och ekonomi i kombination med den enskilda laumlrarens
foumlrutsaumlttningar och foumlrstaringelse av styrdokumenten (Ball et al 2012) Paring
klassrumsnivaring har laumlrare saringledes en viktig roll naumlr det gaumlller processen att
definiera vilket inneharingll undervisningen ska ha och vilka kunskaper som ska
prioriteras eftersom laumlrarens egen foumlrstaringelse av aumlmnet aumlr avgoumlrande foumlr den
tolkningsprocess som utformar aumlmnet i klassrummet Laumlrare faringr paring saring vis en
dubbel roll som baringde uttolkare och utfoumlrare av policy som de i vaumlldigt laringg
utstraumlckning har varit med att bestaumlmma om (Ball et al 2012)
De standardbaserade laumlroplaner som infoumlrdes i och med 2011 aringrs svenska
skolreformer fraumlmjar i och med laumlroplanens struktur ett fokus paring de olika
aumlmnenas kunskapskrav vilket tillsammans med avreglering decentralisering
och marknadisering av skolan har lett till fokus paring resultat i staumlllet foumlr inneharingll
i skolan (Wahlstroumlm amp Sundberg 2018) Med hjaumllp av standardisering av
utbildning och olika typer av utvaumlrderingar har reformerna medverkat till att
aringterreglera laumlrarna Detta har i sin tur bidragit till att svenska laumlrare har tappat
i autonomi vilket har lett till en avprofessionalisering av laumlrarkaringren (Wermke
amp Forsberg 2017) eftersom uppifraringn staumlllda kontrollkrav krockar med
professionella vaumlrderingar och daumlrmed reducerar laumlrares autonomi
(Lundstroumlm 2018) Lundstroumlm paringpekar vidare att den granskningskultur som
idag dominerar svensk skola innebaumlr en foumlraumlndrad laumlrarroll Utrymmet foumlr
laumlrares professionella avgoumlranden har krympt i och med att laumlrarnas position
har foumlrskjutits genom att makt och kontroll oumlver undervisningen har oumlverfoumlrts
till andra aktoumlrer aumln laumlrarna (Lundstroumlm 2018) Liksom Ball et al (2012)
menar Lundstroumlm (2018) att laumlrares autonomi paringverkas av flera olika policyer
som interagerar saring att summan blir naringgot annat aumln varje intention i sig
Foumlrutom den maringl- och resultatstyrda skola som naumlmnts ovan handlar det aumlven
om policyer om ett distinktare betygssystem tidigare betyg fler och tidigare
nationella prov foumlrstaumlrkta krav paring utvaumlrderingar oumlkade inspektioner med
fokus paring betyg och bedoumlmning offentliggoumlrande av skolors resultat och
infoumlrandet av en laumlrarlegitimation ndash och som alla aumlr policyer som syftar till att
reglera den betygsaumlttande laumlraren och saumlkra laumlrares betygsaumlttning (Lundstroumlm
2018 Mickwitz 2015) Avprofessionaliseringen av svenska laumlrare aumlr daumlrmed
ett resultat av fler olika reformer som sammanfaller i tid och som tillsammans
innebaumlr en begraumlnsning av laumlrares professionella autonomi (Lundstroumlm 2018)
Svenskaumlmnet tillhoumlr tillsammans med matematik och engelska skolans
mest stabila och minst ifraringgasatta aumlmnen vilket bekraumlftas av att aumlmnet har ett
21
nationellt prov som i sin tur signalerar att aumlmnet har houmlg status och aumlr viktigt
foumlr samhaumlllet (Martinsson 2018) I ett historiskt perspektiv har svenskaumlmnet
fram till aringr 1946 setts som ett uttryck foumlr ett nationellt identitetsprojekt
(Elmfeldt 2014) och det har ocksaring laumlnge varit det aumlmne som burit rollen av att
vara skolans bildningsaumlmne (Persson 2012) Aumlven om det inte kan tas foumlr
sjaumllvklart att det aumlr skolans uppgift att ge elever litteraumlr bildning (Thavenius
1991) saring aumlr det i synnerhet laumlsningen av skoumlnlitteratur som fraumlmst anses baumlra
upp bildningstraditionen eftesom den laringngsamma laumlsningen av texter utgoumlr ett
ideal inom de humanistiska vetenskaperna (Elmfeldt 2014) Det finns dock
en risk att stofftraumlngsel i svenskaumlmnet skapar en vattendelare mellan laumlsning
av skoumlnlitteratur och texter av sakprosakaraktaumlr daumlr de skoumlnlitteraumlra texterna
av laumlrarna anses staring foumlr en djupare form av kunskap och erfarenhet som kraumlver
undervisning och textbearbetning under det att laumlsning av sakprosa till stor
del laumlmnas oumlver till eleverna att ta sig an paring egen hand (Erixon 2010)
Laumlngre tillbaka i historien i 1500- och 1600-talens latinskolor var
modersmaringlsundervisningens primaumlra uppdrag att de elever som kom till
latinskolan skulle laumlra sig grundlaumlggande laumls- och skrivfaumlrdigheter paring svenska
Det aumlr foumlrst under boumlrjan paring 1800-talet som svenskaumlmnet boumlrjar konkurrera ut
latinet som det sjaumllvklara bildningsaumlmnet och etablera sig baringde som
sjaumllvstaumlndigt aumlmne och som det skolaumlmne som ska baumlra upp den
litteraturdidaktiska traditionen (Thavenius 1991) Valet av litteratur och
syftet med litteraturlaumlsningen har skiftat genom olika tider Traditioner moral
nationalism idealism litteraumlr socialisation existentiella fraringgor sociala
erfarenheter och elevens personlighetsutveckling har turats om att staring i fokus
foumlr litteraturpedagogiken som ocksaring oftast staringtt i foumlrbund med bredare raringdande
samhaumlllsideologier kulturella normer och vetenskapliga tankemoumlnster
(Thavenius 1991) Nya aumlmnesplaner ett nytt betygssystem och fler nationella
prov parallellt med samhaumllleliga normfoumlraumlndringar kring genus etnicitet och
sexualitet samtidigt som digitaliseringen ger upphov till nya saumltt att laumlsa staumlller
dock nya krav paring svenskaumlmnet och dess inneharingll Svensklaumlrarens uppdrag har
med andra ord de senaste aringren blivit allt mer komplext Erixon och Green
(2020) visar att skolan och daumlrmed aumlven L1-undervisningen det vill saumlga
undervisning i Language 1 och som i den haumlr studien handlar om undervisning
i aumlmnet svenska de senaste decennierna har genomgaringtt stora foumlraumlndringar som
paringverkar baringde undervisningen och laumlrares roll med avseende paring globalisering
maringngkulturalism digitalisering och en foumlrvaumlntning paring att skolan ska ta ansvar
foumlr och loumlsa olika sociala problem Allt detta sker i en nyliberal inramning med
fokus paring ansvarsutkraumlvande och paring att standardisera utbildning genom bland
annat frekvent testande av elevers kunskaper vilket aumlr saumlrskilt utmanande foumlr
L1-aumlmnen (Erixon amp Green 2020) I en foumlraumlnderlig kontext med skolreformer
som avloumlser varandra i ett snabbt floumlde och med foumlraumlndrade synsaumltt paring kunskap
och skolans undervisning samt ett oumlkat performativt tryck mot skolan behoumlvs
det mer kunskap om hur skolans kunskapsuppdrag tolkas av verksamma laumlrare
22
och vad svensklaumlrare lyfter fram som stabil och viktig kunskap i
laumlsundervisningen
Syfte och forskningsfraringgor
I den haumlr avhandlingen undersoumlks hur svensklaumlrare paring gymnasiet talar om
laumlsundervisningen i en kurs som avslutas med ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov
Intresset riktar sig mot vad laumlrarna vill att eleverna ska laumlra sig genom att laumlsa
och foumlrstaring olika texter och hur de beskriver att undervisningen paringverkas av att
elevernas laumlsning ska bedoumlmas och examineras Den laumlspraktik som studeras
utgoumlrs av fem laumlrares undervisning i kursen Svenska 1 paring fyra olika
studiefoumlrberedande program paring gymnasiet under laumlsaringret 20152016 Syftet
med studien aumlr att bidra med kunskap om vilka didaktiska utmaningar
svensklaumlrare paring gymnasiet staumllls infoumlr naumlr de ska vaumllja inneharingll till
laumlsundervisningen i en policybemaumlngd och performativ kontext Ett saumlrskilt
fokus riktas mot vad laumlrarna anser vara viktigt att elever laumlr sig och vilken
powerful knowledge som synliggoumlrs i den beraumlttade praktiken
Forskningsfraringgor
Hur beskriver laumlrarna sina didaktiska avvaumlgningar i val av texter till
sin undervisning
Vilka texter anger laumlrarna att de anvaumlnder i kursen och vilken funktion
har texterna i undervisningen
Vad framtraumlder som viktiga kunskaper som eleverna ska tillaumlgna sig
utifraringn den undervisning som genomfoumlrs
Vilka uppfattningar om bedoumlmning och examination av elevers
laumlsning framtraumlder i laumlrarnas tal
Vilka utmaningar i relation till det nationella provet i kursen Svenska
1 synliggoumlrs i laumlrarnas tal om undervisningen
Studiens kontext
Den haumlr avhandlingen riktar intresset mot laumlsning i svenskundervisning paring
gymnasiet i en kurs daumlr laumlsningen ska maumltas i ett avslutande nationellt
laumlsfoumlrstaringelseprov Avhandlingen bestaringr av tvaring delar daumlr Del I kommit till under
forskarstudierna med doktorsexamen som slutmaringl och Del II bygger paring den
licentiatuppsats som publicerades 2018 (Larsson 2018)
Doktorsavhandlingen aumlr saringledes en sammanfogning av tvaring forskningsprojekt
som utgaringr fraringn samma intresse och samma empiriska material men med olika
fokus Den empiriska delen av arbetet med licentiatuppsatsen skapade ett stort
material baringde vad gaumlller laumlrarintervjuerna och det textmaterial som laumlrarna
anvaumlnde i sin undervisning De olika texterna med tillhoumlrande arbetsuppgifter
23
som laumlrarna valde till undervisningen i kursen Svenska 1 under det laumlsaringr naumlr
intervjuserien paringgick aumlr en del av materialet i licentiatuppsatsen som foumlrblev
outforskat liksom de foumlrteckningar oumlver texter som uppraumlttades under
intervjuerna Redan under arbetet med licentiatuppsatsen fanns ett intresse foumlr
att vidare utforska den haumlr delen av materialet I och med de fortsatta
forskarstudierna uppstod moumljligheten att arbeta med och analysera aumlven det
empiriska material som paring grund av tids- och platsbrist inte kunde innefattas i
licentiatstudien
I licentiatuppsatsen riktades fokus mot paringverkan paring undervisningen av
externa standardiserade prov den saring kallade washbackeffekten (se Alderson
amp Wall 1993) och mot laumlrares uppfattningar om det nationella provet i
Svenska 1 paring gymnasiet Ett saumlrskilt intresse riktades mot det delprov som aumlr
avsett att testa elevers laumlsfoumlrstaringelse och det nationella provet stod saringledes i
foumlrgrunden i studien I avhandlingsarbetet aumlr det undervisningen i den kurs
som avslutas med ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov som staringr i foumlrgrunden och det
nationella provet hamnar daumlrmed mer i bakgrunden i avhandlingsarbetet
Valet att laringta delar av licentiatuppsatsen ingaring som en del i avhandlingen
grundar sig paring att aumlven om fokus i avhandlingen riktas mot undervisningen saring
visade sig baringde undervisningen och laumlrarna under intervjustudien vara starkt
praumlglade av den performativa kontexten som det nationella provet var en del
av Daumlrfoumlr bearbetade jag de delar av licentiatuppsatsen som gav en bild av
den performativa kontexten som laumlrarna talade om och laumlt detta ingaring som
avhandlingens Del II
Konsekvensen av att sammanfoga Del I som bygger paring tidigare outforskat
material och Del II som bygger paring redan publicerat material aumlr att vissa
textdelar i avhandlingen ligger naumlra olika textavsnitt i licentiatuppsatsen Detta
gaumlller i foumlrsta hand Del II men aumlven delar av de kapitel som foumlregaringr
avhandlingens empiriska kapitel Inledningen aumlr skriven med avsikt att
omfamna hela avhandlingen under det att kapitlet om tidigare forskning aumlr en
sammanfogning av relevant och uppdaterad forskning fraringn licentiatuppsatsen
och forskning som relaterar till hela doktorsavhandlingen Eftersom samma
oumlvergripande teori Stephen Balls teori om policy enactment anvaumlnds i baringda
studierna kan vissa textpartier i avhandlingen i det avsnitt i teorikapitlet som
handlar om att goumlra policy ligga naumlra det som skrevs i licentiatuppsatsen
Avsnittet har dock under arbetet med avhandlingen skrivits om efter en ny
laumlsning av Balls texter samt naringgra nya texter som tillkommit efter det att
licentiatuppsatsen publicerades Naumlr det gaumlller de teoretiska utgaringngspunkterna
laumlsundervisning i gymnasieskolan samt powerful knowledge aumlr avsnittet med
teori om laumlsundervisning i gymnasieskolan baringde omskrivet och foumlrdjupat
Daumlremot aumlr powerful knowledge ett perspektiv som tillkommer i avhandlingen
och avsnittet aumlr saringledes helt nytt Kapitlet om studiens design och
forskningsprocessen har skrivits om i avhandlingen men eftersom empirin
samlades in under arbetet med licentiatuppsatsen ligger formuleringarna i
metoddelarna naumlra texten i licentiatuppsatsens metodkapitel
24
Naumlr det gaumlller de empiriska kapitlen aumlr de tre kapitlen i Del I skrivna foumlr
doktorsavhandlingen under det att de tvaring kapitlen i Del II aumlr bearbetade och
omskrivna efter en re-analys av de empiriska kapitlen i licentiatuppsatsen
Naringgra avsnitt som behandlar laumlrarnas tal om den egna laumlsundervisningen har
flyttats fraringn Del II och ingaringr i staumlllet i kapitel fem och kapitel sju daumlr de
bearbetats och integrerats med den nyskrivna texten I licentiatstudien ingick
aumlven intervjuer med fyra fokusgrupper i materialet men daring dessa intervjuer
enbart hade fokus paring det nationella provet i Svenska 1 har de partier som utgaringr
fraringn fokusgrupperna tagits bort Paring naringgra faring staumlllen naumlr inneboumlrden varit
densamma och inneharingllet bedoumlmts vara relevant att beharinglla har citat fraringn
fokusgrupperna ersatts av citat med samma inneboumlrd fraringn de fem laumlrare som
medverkar i avhandlingsstudien men i huvudsak har alltsaring det som utgaringtt fraringn
materialet i fokusgruppintervjuerna lyfts ut Vissa partier i Del II har ocksaring
lagts till med nyskriven text eller faringtt nya citat tillagda foumlr att foumlrtydliga eller
foumlrdjupa textavsnitt som bedoumlmts behoumlva utvecklas och faring en mer
framtraumldande roll i avhandlingen Detta innebaumlr att de empiriska kapitlen i Del
II har faringtt ett annat fokus och en annan retorik aumln de empiriska kapitlen i
licentiatuppsatsen aumlven om stora textpartier ligger naumlra eller aumlr identiska med
licentiatstudiens text Detsamma gaumlller kapitel elva som inneharingller en analys
av och reflektion oumlver resultaten i Del II daumlr texten bestaringr av till oumlvervaumlgande
del av foumlr avhandlingen relevanta delar fraringn licentiatuppsatsens avslutande
kapitel och i viss maringn nyskriven text Texten i kapitel elva aumlr saringledes i flera
avseenden i det naumlrmaste aumlr identisk med diskussionen i licentiatuppsatsen
Aumlven texten i metoddiskussionen aumlr omskriven men ligger i vissa delar naumlra
motsvarande parti i licentiatuppsatsen eftersom det aumlr samma metod i form av
semistrukturerade intervjuer och material som anvaumlnts Det sista kapitlet
bestaringr av en avslutande diskussion som aumlr nyskriven utifraringn avhandlingens
hela inneharingll
Avhandlingens disposition
Avhandlingen bestaringr av tolv kapitel daumlr det foumlrsta kapitlet presenterar studiens
inledning bakgrund syfte forskningsfraringgor samt ett avsnitt som beskriver
studiens kontext I det andra kapitlet redogoumlrs foumlr tidigare forskning och i det
tredje kapitlet presenteras avhandlingens teoretiska utgaringngspunkter Kapitel
fyra redovisar metod material analysprocess och etiska oumlvervaumlganden
Avhandlingens empiriska del aumlr uppdelad i tvaring delar Del I boumlrjar med en kort
inledande text som foumlljs av tre kapitel som inneharingller resultat som svarar paring
studiens tre foumlrsta forskningsfraringgor och ett kapitel med analys av och en
reflektion oumlver resultaten i Del I Det foumlrsta kapitlet i Del I kapitel fem
behandlar hur laumlrarna beskriver de didaktiska avvaumlgningar de goumlr naumlr de vaumlljer
texter till sin undervisning Kapitel sex redovisar vilka texter laumlrarna anger att
de anvaumlnder i kursen Svenska 1 och vilken funktion texterna har i
25
undervisningen och kapitel sju redogoumlr foumlr vad som framtraumlder som viktiga
kunskaper som eleverna ska tillaumlgna sig utifraringn den undervisning som
genomfoumlrs I kapitel aringtta genomfoumlrs en analys av och reflektion oumlver resultaten
i Del I Aumlven Del II inleds med en kort inledande text som foumlljs av tvaring kapitel
som svarar paring studiens fjaumlrde och femte forskningsfraringga Foumlrsta kapitlet i Del
II kapitel nio skildrar vilka uppfattningar om bedoumlmning och examination av
elevers laumlsning som framtraumlder i laumlrarnas tal Det sista empiriska kapitlet
kapitel tio ger en bild av vilka utmaningar i relation till det nationella provet
i kursen Svenska 1 som synliggoumlrs i laumlrarnas tal om undervisningen Kapitel
elva avrundar Del II med en analys av och reflektion oumlver resultaten i de tvaring
foumlregaringende kapitlen Avhandlingens avslutande diskussion om studiens
metod resultat och slutsatser aringterfinns i det tolfte kapitlet Daumlrefter foumlljer en
engelsk sammanfattning och bilagor inneharingllande informationsbrev
samtyckesblankett intervjuguider samt foumlrteckningar oumlver de texter som
anvaumlndes i undervisningen
26
Kapitel 2 Tidigare forskning
Den haumlr avhandlingen aumlr en studie i aumlmnet pedagogiskt arbete och har sin
inriktning mot det svenskaumlmnesdidaktiska faumlltet med ett fokus paring
laumlsundervisning i aumlmnet svenska paring gymnasiet Syftet med studien aumlr att bidra
med kunskap om vilka didaktiska utmaningar svensklaumlrare paring gymnasiet staumllls
infoumlr naumlr de ska vaumllja inneharingll till laumlsundervisningen i en policybemaumlngd och
performativ kontext Ett saumlrskilt fokus riktas mot vad laumlrarna anser vara viktigt
att elever laumlr sig och vilken powerful knowledge som synliggoumlrs i den
beraumlttade praktiken Daumlrmed foumlr avhandlingen samman olika
kunskapsomraringden och utbildningsvetenskapliga forskningsfaumllt De
forskningsfaumllt som avhandlingen beroumlr aumlr omfattande och de studier som
presenteras nedan aumlr daumlrfoumlr ett urval av i huvudsak didaktiska studier som har
tydliga beroumlringspunkter med avhandlingens fokus och som behoumlvs foumlr
avhandlingens kontextuella inramning Litteratursoumlkningen har skett baringde
genom snoumlbollseffekt och med systematiska soumlkningar som framfoumlr allt tagit
sin utgaringngspunkt i aringterkommande nyckelreferenser men ocksaring i databaserna
DiVA Swepub Libris Eric Google Scholar och Houmlgskolan Dalarnas
soumlkmotor Summons
I det haumlr kapitlet presenteras tematiskt tidigare forskning som tar sin
utgaringngspunkt i avhandlingens syftesbeskrivning Inledningsvis ges en kort
oumlversikt av svenskaumlmnesdidaktisk forskning som har laumlsning och textval i
fokus foumlr att placera in foumlreliggande studie i det svenskaumlmnesdidaktiska
forskningsfaumlltet och motivera studiens syfte Sedan foumlljer en redogoumlrelse foumlr
forskning som aumlr relevant foumlr avhandlingens resultat och daumlr nationella prov i
aumlmnet svenska metaspraringk och bedoumlmningsaspekter i laumlsundervisningen har
undersoumlkts samt forskning om laumlrares praktik i relation till policy performativt
tryck och externa standardiserade prov
Svenskaumlmnesdidaktiska studier med fokus paring laumlsning
Forskningen inom det svenskaumlmnesdidaktiska faumlltet har oumlkat betydligt i
omfaringng de senaste tvaring decennierna (Holmberg amp Nordenstam 2016) Naumlr det
gaumlller studier som handlar om undervisningen i svenska paring houmlgstadiet eller
gymnasiet har elevers skrivutveckling eller bedoumlmning av elevers skrivande
aumlgnats uppmaumlrksamhet (se till exempel Andersson Varga 2014 Borgstroumlm
2010 2012 Nordmark 2014 Parmenius Swaumlrd 2008 Skar 2013) Holmberg
27
och Nordenstam (2016) och Skar och Tengberg (2014) visar att det aumlven finns
ett stort intresse inom faumlltet foumlr forskning som undersoumlker litteraturens
funktioner och laumlsning som inneharingll eller som aktivitet i klassrummet
Intresset riktas fraumlmst mot svenskspraringkiga elever paring houmlgstadiet eller gymnasiet
och i viss maringn aumlven mot att undersoumlka konstruktionen av svenskaumlmnet i
styrdokument skolans praktik eller i laumlrarutbildningen (Holmberg amp
Nordenstam 2016) Aumlven i ett nordiskt L1-perspektiv aumlr det litteraturlaumlsning
foumlr aumlldre elever som tilldrar sig forskares intresse och det finns faring studier med
fokus paring laumlsundervisning foumlr aumlldre elever (Holmberg et al 2019)
Naumlrmare haumllften av de studier fraringn de senaste tvaring decennierna som kan
saumlgas tillhoumlra det svenskaumlmnesdidaktiska forskningsfaumlltet har en
litteraturdidaktisk inriktning (Holmberg amp Nordenstam 2016 Reichenberg
2012) och det litteraturdidaktiska faumlltet var redan foumlr tio aringr sedan en snabbt
vaumlxande del av det svenskaumlmnesdidaktiska faumlltet (Degerman 2012) Exempel
paring litteraturdidaktiska perspektiv som undersoumlks aumlr identitetsskapande
litteratursamtal med elever paring fordonsprogrammet (Asplund 2010)
litteraturundervisning foumlr gymnasieelever i Sverige och Frankrike (Johansson
2015) svenska gymnasieungdomars attityder till laumlsning av skoumlnlitteratur
(Nordberg 2017a) fantasylitteraturens didaktiska potential i arbetet med
skolans vaumlrdegrund (Alkestrand 2016) den estetiska dimensionen av
gymnasieungdomars laumlsning i klassrummet (Wintersparv 2021) laumlsning av
icke-vaumlsterlaumlndsk litteratur (Gustafsson Nadel 2018) transformativt laumlrande
genom litteraturlaumlsning (Bradling 2020) elevers meningsskapande i relation
till fiktion i tryckt pappersform och i filmadaption (Wessbo 2021) och
litteraturundervisningens koppling till skolans demokratiuppdrag (Borsgaringrd
2021) Aumlven textsamtalets funktion och didaktiska moumljligheter foumlr elevers
foumlrstaringelse av det de laumlst har aumlgnats en del uppmaumlrksamhet (Hallesson 2015
Hultin 2006 Tengberg 2011 Viseacuten 2015) Ur ett elevperspektiv visar
Tengberg (2011) genom intervjuer med houmlgstadieelever att textsamtalet foumlr
maringnga elever fyller en viktig funktion och upplevs som meningsfullt I en
utvaumlrdering av ett omfattande nationellt laumlsprojekt paring houmlgstadiet och
gymnasiet framkommer att ett stort antal elever som deltog i projektet ansaringg
att en gemensam laumlsning av en hel roman med tillhoumlrande textsamtal gett dem
deras foumlrsta riktiga laumlsupplevelse och utmanat deras tankar (Nordberg 2017b)
En norsk studie med L1-perspektiv visar paring liknande resultat utifraringn
observationer och intervjuer med tre gymnasieelever daumlr eleverna beskrev att
textsamtalen oumlkade elevernas foumlrstaringelse av den laumlsta texten Textsamtalen
hjaumllpte eleverna att till exempel utveckla litteraumlr kompetens genom att de fick
oumlva sig paring att formulera och underbygga den egna tolkningen att de fick
tillgaringng till andras tolkningar och moumljlighet att reflektera oumlver och vaumlrdera en
tolkningsmaringngfald (Fodstad amp Thomassen 2020)
Naumlr det gaumlller forskning som riktar intresset mot elevers laumlsning i
klassrummet ansluter sig ett stort antal studier till ett receptionsteoretiskt
perspektiv med utgaringngspunkt i en diskussion om vad som haumlnder vid elevers
28
moumlte med och meningsskapande utifraringn olika skoumlnlitteraumlra texter (se till
exempel Asplund 2010 Borsgaringrd 2021 Bradling 2020 Johansson 2015
Klementsson 2015 Molloy 2009 Nilsson 2015 Nordberg 2015 Olin-
Scheller 2006 Pettersson 2015 Tengberg 2011 Wennerstroumlm Wohrne
2015 Wessbo 2021) Svenskaumlmnesdidaktiska studier om laumlsning av
skoumlnlitteraumlra texter foumlr aumlldre elever fokuserar ocksaring i stor utstraumlckning hur de
skoumlnlitteraumlra texter som foumlrekommer i undervisningen harmonierar med
laumlrarnas uppfattning om kanon kulturarv och aumlmnesuppfattning och hur
laumlrarnas svenskaumlmnen konstrueras foumlr olika elevgrupper (se till exempel
Bergman 2007 2009 Bommarco 2006 Brink 2006 Graeske amp Lundstroumlm
2015 Hultin 2006 2009 Johansson 2015 Lundstroumlm 2007 Magnusson
2014 Mossberg Schuumlllerqvist 2008 Nordberg 2017a Norlund 2009 Olin-
Scheller 2006) Tengberg (2019) visar aumlven att tanken om att det inte finns ett
raumltt eller fel saumltt att tolka en text aumlr vanligt foumlrekommande bland studiens
laumlrare Johansson (2019) har undersoumlkt hur gymnasieelever foumlrstaringr och
anvaumlnder litteraumlra begrepp vid analys av litteraumlr text och sett att eleverna har
svaringrt att tillaumlmpa begreppen vid litteraumlr analys Aumlven om eleverna ibland kan
identifiera och ge korrekta definitioner anvaumlnds inte begreppen foumlr att oumlka
foumlrstaringelsen av texten En viktig slutsats i studien aumlr att begreppen maringste saumlttas
in i ett sammanhang foumlr att bli anvaumlndbara och begripliga foumlr eleverna
(Johansson 2019)
Studier som undersoumlker laumlsning av sakprosatexter foumlr aumlldre elever aumlr dock
betydligt mer sparsamma inom faumlltet aumlven om laumlsning av texter som inte
raumlknas som skoumlnlitteraumlra ingaringr i svenskaumlmnet (Holmberg et al 2019) Hur
houmlgpresterande elever med god laumlskompetens goumlr foumlr att foumlrstaring faktatexter
inom gymnasiets svenskaumlmne har dock undersoumlkts (Hallesson 2011) De
studier som undersoumlker elevers laumlsning av sakprosa i en skolkontext aumlr
betydligt faumlrre aumln de studier som fokuserar elevers laumlsning av skoumlnlitteratur
och staringr foumlretraumldesvis att finna utanfoumlr det svenskaumlmnesdidaktiska
forskningsfaumlltet Till exempel har elevers laumlsning av faktatexter inom
gymnasiets historie- och samhaumlllsvetenskapliga aumlmnen i ett multimodalt
perspektiv undersoumlkts (Magnusson 2014) liksom hur stoumlttande textsamtal kan
hjaumllpa elever med deras laumlsning och foumlrstaringelse av faktatexter i historieaumlmnet
(Hallesson 2015) En uppfattning som framkommer i en intervjustudie med
elva svensklaumlrare paring houmlgstadiet aumlr att det fraumlmst aumlr faktatexter som elever har
svaringrt foumlr att laumlsa och foumlrstaring (Westlund amp Molloy 2017) Trots detta finns det
flera studier som visar att eleverna inom svenskaumlmnet moumlter en allt mindre
maumlngd sakprosatexter eftersom svensklaumlrare tenderar att vaumllja bort att arbeta
aktivt med texter av sakprosakaraktaumlr (Norlund 2009 Liberg amp Eklund 2005
Reichenberg 2012) Enligt Norlund (2009) anvaumlnds sakprosatexter oftast i
svenskaumlmnet som exempeltexter foumlr att identifiera genretypiska drag och foumlr
att inspirera till egen textproduktion Vidare konstaterar Norlund att
handledning i laumlsningen av svaringrare faktatexter paring gymnasiet tenderar att utebli
och svensklaumlrarna i hennes avhandling vaumlljer ofta att moumlta elevers laumlsmotstaringnd
29
mot faktatexter genom att i staumlllet beraumltta om inneharingllet eller genom att ersaumltta
texten med filmer eller bilder Naumlr det gaumlller svenskaumlmnesdidaktiska studier
som undersoumlker aumlldre elevers laumlsning aumlr det saringledes laumlsning av litteratur och
litteraturdidaktik i ett receptionsteoretiskt perspektiv som dragit till sig mest
uppmaumlrksamhet och studier som fokuserar laumlsundervisning paring gymnasiet aumlr
betydligt svaringrare att hitta
Textval
God laumlsundervisning foumlrbereds genom bland annat ett noggrant textval (Olin-
Scheller amp Tengberg 2016) Trots detta har en relativ liten del av
svenskaumlmnesdidaktisk forskning riktat in sig mot valet av texter inom ramen
foumlr undervisningen i aumlmnet svenska och de studier som finns hamnar till
stoumlrsta delen inom det litteraturdidaktiska faumlltet (Degerman 2012) Naumlr det
gaumlller elevers laumlsning av faktatexter och arbetet med sakprosatexter aumlr det faumlrre
forskare som har intresserat sig foumlr vilka texter som kommer in i klassrummet
(Reichenberg 2012) och det aumlr betydligt svaringrare att hitta studier om hur
svensklaumlrare vaumlljer sakprosatexter jaumlmfoumlrt med hur svensklaumlrare vaumlljer
skoumlnlitteraumlra texter Ideacuteer om att litteratur och att laumlra sig laumlsa litteratur hjaumllper
oss att laumlra oss foumlrstaring vaumlrlden runt omkring (Vischer Bruns 2011) och att
laumlsning bidrar till oumlkad sjaumllvkaumlnnedom och stoumlrre foumlrstaringelse foumlr andra tycks
vara ett outtalat ideal som genomsyrar baringde litteraturvetenskap
laumlrarutbildning och litteraturdidaktik (Andersson 2010) Daumlrmed foumlrvaumlntas
ocksaring litteraturvalet i skolan oumlverensstaumlmma med det som i laumlroplanen
benaumlmns som samhaumlllets vaumlrdegrund och som aumlven den underfoumlrstaringtt antas
vara god (Persson 2012) Erixon (2010) anvaumlnder Bernsteins (2000) begrepp
det heliga och det profana foumlr att diskutera olika texters status i svenskaumlmnet
Ett aumlmnes heliga handlar om det som aumlr specifikt foumlr aumlmnet och som skiljer
det fraringn andra skolaumlmnen och som inte aumlr foumlrhandlingsbart under det att det
profana utgoumlrs av olika kontextuella krav och tvaringng som ramar in aumlmnets
foumlrutsaumlttningar och saringdant som laumlttare kan foumlraumlndras eller foumlrhandlas bort Det
aumlr framfoumlr allt skoumlnlitteratur och den tryckta boken som representerar
svenskaumlmnets heliga (Elmfeldt 2014 Erixon 2010 2014) Enligt Erixon
(2010) aumlr det inte laumlsning i sig som aumlr heligt utan laumlsningen av skoumlnlitteratur
och allt som inte aumlr laumlsning av skoumlnlitteratur kan saumlgas vara profant och kan
laumlsas paring skaumlrm om situationen saring kraumlver
Forskning om litteratur i laumlroplanen foumlr grundskolan efter reformerna 2011
problematiserar att kursplanerna i Lgr11 speglar ett synsaumltt paring litteratur som
foumlrminskar dess vaumlrde till foumlrmaringn foumlr stabila maumltbara kunskaper som i sig aumlr
en konsekvens av obligatoriska maumltningar i form av nationella prov
(Lundstroumlm Manderstedt amp Palo 2011) I och med detta finns en risk att en
litteraturlaumlsning som laumlttare passar in med maumltbara perspektiv kommer att
dominera undervisningen paring bekostnad av den estetiska litteraturlaumlsningen
som inte ges utrymme i kunskapskraven (Lundstroumlm et al 2011) I laumlroplanen
30
foumlr gymnasiet Gy11 har utrymmet foumlr skoumlnlitteratur och annan fiktionstext
minskat och daring framfoumlr allt i kursen Svenska 1 (Graeske 2015) samtidigt som
traditionella litteraturvetenskapligt grundade textanalytiska foumlrmaringgor som
analys av beraumlttarteknik stil tema och motiv mer aumln tidigare lyfts fram
(Persson 2012)
Svensklaumlrares val av texter i undervisningen paringverkas av vilka
foumlrutsaumlttningar som styr texturvalet (Lundstroumlm 2009) Utoumlver laumlroplanens
direktiv finns maringnga andra faktorer som styr laumlrares didaktiska textval foumlr
klassrummet (Westlund amp Molloy 2017) Till exempel paringverkar elevers olika
laumlsprofiler laumlrarens laumlsdidaktiska avvaumlgningar med avseende paring baringde textval
och svaringrighetsgrad paring de uppgifter som ska goumlras till texterna i en klass
(Westlund amp Molloy 2017) Aumlven svensklaumlrares aumlmnesuppfattning tycks
spela en stor roll foumlr vilka skoumlnlitteraumlra texter som kommer in i klassrummet
(Brink 2006 Martinsson 2012 Olin-Scheller 2006) Aumlmnets traditioner
skolkulturer aumlmnessynen i laumlromedel konkurrerande pedagogiska
institutionella och inneharingllsorienterade villkor samt laumlrarens vaumlrderingar och
erfarenheter interagerar naumlr laumlrare tolkar styrdokumenten foumlr att vaumllja inneharingll
och texter till sin undervisning (Bergman 2007 Lundstroumlm 2007 2009
Molloy 2007) Studier som lyfter vad svensklaumlrare utgaringr fraringn naumlr de goumlr sina
litteraturval naumlmner tillgaringng till litteratur att engagera eleverna och anknyta
till deras verklighet att vaumlcka laumlslust att foumlrmedla ett kulturarv att laumlra
eleverna att taumlnka sjaumllva och att ge historisk foumlrstaringelse foumlr litteratur fraringn olika
tider (Bergman 2007 Borsgaringrd 2021 Hultin 2009 Lundstroumlm 2009
Mossberg Schuumlllerqvist 2008) Laumlsning i gymnasiets svenskundervisning foumlre
Gy11 tycks ocksaring domineras av typografisk skoumlnlitteratur daumlr textvalet
handlar om att saringlla fraringn ett traditionellt kanoniskt utbud eftersom laumlrarna ser
paring svenskaumlmnet som ett litteraturhistoriskt bildningsaumlmne (Lundstroumlm 2007
Olin-Scheller 2006)
Laumlrares textval paringverkas ocksaring till viss del av de texter som finns i de
laumlroboumlcker som finns paring skolan Studier som granskar textval och
arbetsuppgifter i laumlroboumlcker foumlr svenskaumlmnet belyser att trots samma
aumlmnesplan foumlrekommer olika aumlmnestraditioner eller olika laumlsarter i laumlromedel
riktade mot olika program (Dahl 2015 Graeske 2013 2015 Lilja Waltaring
2016) I de laumlromedel som granskats aumlr forskningsanknytningen ringa och det
foumlrekommer inga didaktiska diskussioner om urval eftersom
laumlromedelsfoumlrfattarnas urvalsprincip i stort sett bygger paring egen
klassrumstradition och goda erfarenheter av vad som fungerar i klassrummet
(Graeske 2015) Dahls Graeskes och Lilja Waltarings studier har bland annat
visat att den syn paring elevers laumlsning som speglas i laumlroboumlckerna tyder paring
utveckling av skilda laumlskompetenser foumlr elever paring de yrkesinriktade och paring de
studiefoumlrberedande programmen Naumlmnda studier saumlger dock inget om hur
laumlroboumlckerna anvaumlnds i svenskundervisningen
Sjaumllva processen med att vaumllja ut de texter som tas upp i undervisningen aumlr
inte beforskad i lika houmlg grad som vilka texter som vaumlljs och merparten av de
31
studier som gjorts har ett intresse som uteslutande fokuserar paring urvalet och
arbetet med de skoumlnlitteraumlra texterna (se till exempel Bergman 2007
Bommarco 2006 Brink 2006 Lundstroumlm 2007 Mossberg Schuumlllerqvist
2008 Olin-Scheller 2006) Flera olika aspekter framtraumlder i relation till hur
svensklaumlrare vaumlljer texter till undervisningen Naumlr fyra houmlgstadielaumlrare i
Tengbergs (2011) avhandling fick diskutera vilken novell som skulle
anvaumlndas i interventionsstudien var det fraringgor om texternas spraringk
komposition och intertextuella kopplingar om det historiska avstaringndet mellan
textens tillkomst och elevernas laumlsning av texten och om det fanns moumljlighet
foumlr igenkaumlnning och identifikation foumlr eleverna som dominerade diskussionen
I en jaumlmfoumlrande studie om litteraturundervisning i tre svenska och tre danska
gymnasieklasser (Sjoumlstedt 2013) framkom genom observationer och elev-
och laumlrarintervjuer att de svenska gymnasielaumlrarna i huvudsak valde texter
som de trodde skulle intressera eleverna och att eleverna gavs moumljlighet att
reflektera oumlver etiska och samhaumllleliga fraringgor De danska laumlrarna valde i staumlllet
oumlvervaumlgande texter som var utmanande till form och inneharingll och som
eleverna fick laumlra sig att tolka och analysera utifraringn litteraturvetenskapliga
perspektiv En nyligen genomfoumlrd intervjustudie med svensklaumlrare paring
gymnasiet visar dock att de medverkande laumlrarna i kursen Svenska 1 foumlrsoumlker
vaumllja texter som baringde ska passa eleverna och utmana deras laumlsning och att de
noggrant avvaumlger huruvida texterna ska laumlsas gemensamt eller om eleverna
ska faring vaumllja helt fritt (Bradling 2020) I en storskalig norsk observationsstudie
om textval i norskaumlmnet i houmlgstadiet framkom att de skoumlnlitteraumlra texterna som
anvaumlndes i undervisningen uppvisade liten variation och att de till en klar
majoritet bestod av utdrag i laumlroboumlcker (Gabrielsen amp Blikstad-Balas 2020
Gabrielsen Blikstad-Balas amp Tengberg 2020) De faring hela romaner som
eleverna laumlste valdes av eleverna sjaumllva foumlr egen tyst laumlsning utan stoumlttande
textsamtal Dessutom laringg fokus i undervisningen paring att analysera texterna
utifraringn litteraumlra epoker eller genretypisk uppbyggnad och som underlag foumlr
elevers eget skrivande av liknande texttyper (Gabrielsen et al 2020) Att det
kan finnas en foumlrdel foumlr elevers moumljlighet till foumlrstaringelse av ett litteraumlrt verk om
de faringr laumlsa hela texten i staumlllet foumlr endast ett kort utdrag ur texten lyfts vidare
fram av Oumlhman (2015)
I en studie om gymnasielaumlrares textval fraringn 2007 visar Lundstroumlm genom
dokumentstudier observationer och laumlrarintervjuer att svenskaumlmnets
styrdokument under olika tider genom sin retorik paringverkat svensklaumlrares val
av text foumlr undervisningen Ett traditionellt och kanonliknande texturval
speglades i undervisningen trots att aumlmnesplanen i svenska i Lpf94 inte
innehoumlll naringgra foumlreskrivningar om specifika texter utan endast om centrala
verk I praktiken iscensattes en undervisning utifraringn epokstudier och
kanontexter Laumlrarnas uppfattningar om vad som foumlrvaumlntades finnas med i
undervisningen med avseende paring skoumlnlitteraumlr text visade daumlrmed enligt
Lundstroumlm paring ett undervisningsinneharingll som bars fram av en tradition paring
skolorna som foumlrmedlades mellan olika laumlrargenerationer och i olika
32
laumlromedel Svensklaumlrarna i studien valde ocksaring texter utan att reflektera oumlver
den didaktiska fraringgan varfoumlr en viss text ska anvaumlndas och inte heller fraringgan
om vem som ska laumlsa texten var saumlrskilt framtraumldande i urvalsprocessen
Textvalen paringverkades aumlven av att laumlrarna la stor vikt vid det nationella provet
i Svenska B och vid att oumlva paring olika faumlrdigheter infoumlr provet vilket medfoumlrde
att tiden foumlr att foumlrbereda eleverna foumlr det nationella provet stal tid fraringn annat
textarbete (Lundstroumlm 2007)
I ett L1-perspektiv paringpekar Blikstad-Balas (2015) i en norsk metaanalys
om skolans foumlraumlndrade textpraktiker att skolans digitalisering paringverkar laumlrares
textval genom att en oaumlndlig maumlngd texter finns tillgaumlngliga men att dessa
ligger utanfoumlr laumlrarens och skolkulturens val och tradition Internet ger tillgaringng
till vaumlrlden utanfoumlr klassrummet och skolaumlmnet vilket ger elever stoumlrre
moumljlighet att vaumllja texter och hitta naringgot som intresserar dem paring ett saumltt de inte
haft moumljlighet att goumlra foumlrut De digitala texterna oumlppnar upp foumlr stoumlrre
valfrihet men leder ocksaring till att det i houmlgre utstraumlckning blir elevens ansvar
att sjaumllv hitta och foumlrstaring texter paring naumltet (Blikstad-Balas 2015) Naumlr det gaumlller
val av skoumlnlitteratur genomfoumlrde Sarland redan 1991 en studie om laumlsning av
romaner i den engelska grundskolan som visade att laumlrarna motiverade sina
textval foumlr litteraturundervisningen med att det som paringverkade deras val var
textens praktiska tillgaumlnglighet anvaumlndbarhet kvalitet och laumlrarens egna
preferenser Viktigt var ocksaring att texten var en god baumlrare av och oumlverfoumlrare
av houmlgkulturella vaumlrden textens moumljlighet att utveckla elevernas laumlsning
spraringk och kommunikationsfoumlrmaringga och att texten skulle tilltala eleverna
Sarland satte aumlven in laumlrarnas textval i tvaring ramverk daumlr det ena aumlr skolan som
ideologisk och statlig institution och det andra det akademiska engelskaumlmnets
funktion som skapare av ett kulturellt kapital tvaring ramverk som i sig kan vara
motsaumlgelsefulla Valet av litteratur styrdes daumlrmed aumlven av skolans
organisation ekonomi och kursplaner och laumlrare hamnade ibland i konflikt
naumlr de ville att eleverna skulle laumlsa en viss roman men tvingades ta en annan
eftersom de maringste anpassa sig till vad som fanns tillgaumlngligt paring skolan
Sarland beskriver ocksaring att elevers laumlslust var ett viktigt syfte med laumlsningen
och att detta syfte kunde skapa en konflikt hos laumlrarna om eleverna ville laumlsa
andra boumlcker aumln de som laumlraren hade valt och ansaringg vara laumlmpliga foumlr att
utmana eleverna i deras laumlsning (Sarland 1991) Ingen av de studier som
naumlmns ovan och som har undersoumlkt textval inkluderar dock val av
sakprosatexter i undervisningen i sina studier utan det aumlr uteslutande valet av
litteraumlra texter som uppmaumlrksammats
Nationella prov i aumlmnet svenska
Sverige foumlljer med i en internationell trend med ett oumlkat tryck paring laumlrarna genom
fler nationella prov som ocksaring granskas av aktoumlrer utanfoumlr skolan
(Wetterstrand Sundhaumlll amp Lundahl 2017) Naumlr det gaumlller de nationella proven
33
i aumlmnet svenska har baringde grundskolans och gymnasiets nationella prov varit
foumlremaringl foumlr olika studier I grundskolan har kvalitatitvt inriktade studier gjorts
exempelvis paring hur laumlrare och elever foumlrharingller sig till och genomfoumlr provet i
aringrskurs 5 (Lunneblad amp Asplund Carlsson 2010) och pojkars skrivande i
provet i aringrskurs 3 (Andersson 2014) Foumlr aringrskurs 6 och 9 har aumlven laumlrares syn
paring de nationella provens roll vid betygsaumlttningen studerats (Bonnevier
Borgstroumlm amp Yassin Falk 2017) Bonnevier et al (2017) visar i sin
undersoumlkning att laumlrarna i studien aumlr ambivalenta till hur anvaumlndbara resultaten
paring proven aumlr naumlr de ska saumltta betyg Laumlrarna anser att de olika delproven ger
bra information paring individnivaring om vad eleverna kan i relation till
kunskapskraven Daumlremot anser inte laumlrarna att de sammanvaumlgda provbetygen
paring gruppnivaring har naringgot vaumlrde utan de betraktas av laumlrarna som naringgot som bara
aumlr till foumlr aktoumlrer som endast ser till statistik och inte till elevers kunskaper
Laumlrarna menar att det sammanvaumlgda provbetyget aumlr problematiskt eftersom
det aumlr svaringrt att foumlrklara foumlr eleverna hur provbetyget foumlrharingller sig till
kunskapskraven och slutbetyget Principen foumlr sammanvaumlgning av delproven
till ett provbetyg skiljer sig i alltfoumlr houmlg grad principen fraringn betygsaumlttningen i
oumlvrigt och uppfattas som direkt motstridigt till det maringl- och kriterierelaterade
betygssystemet naringgot aumlven laumlrarna i Joumlnsson och Klapps (2020) studie
paringpekar
Foumlr gymnasiets del aringterfinns forskningen om svenskaumlmnets nationella prov
till oumlvervaumlgande del i studier som behandlar det nationella provet i kursen
Svenska B som fanns i foumlregaringende laumlroplan Lpf94 I viss maringn har forskarna
intresserat sig foumlr skillnader mellan skolor och program vad gaumlller
genomfoumlrande bedoumlmning och betygsaumlttning i relation till provet (Korp
2006) de muntliga delproven (Palmeacuter 2008) eller vilka olika laumlsaktiviteter
med fokus paring laumlsning av sakprosa som provet erbjuder eleverna (Norlund
2009) Mest intresse har de skriftliga uppsatsproven dragit till sig daumlr fokus
tenderar att ligga paring olika bedoumlmningsaspekter av elevtexter (Borgstroumlm
2010 2012 Borgstroumlm amp Ledin 2014 Palmeacuter 2013 Oumlstlund-Stjaumlrnegaringrdh
2002) De skriftliga proven har ocksaring anvaumlnts foumlr att studera hur elever skriver
om sig sjaumllva (Nilson 2012) och om sin laumlsning (Nordberg 2017a)
De nationella proven i svenska i Gy11 foumlrekommer aumlnnu sparsamt i
forskningsstudier aumlven om tvaring studier om det skriftliga delprovet i Svenska 1
har gjorts Palmeacuter (2013) har studerat olika skrivdidaktiska diskurser i de
skriftliga delproven i Svenska 1 och Svenska 3 och Hallesson och Westman
(2021) har undersoumlkt hur elever anvaumlnder andra texter som resurser naumlr de
skriver det skriftliga delprovet i Svenska 1 Eftersom det under foumlregaringende
laumlroplan Lpf94 inte fanns naringgot laumlsfoumlrstaringelseprov paring gymnasiet finns det faring
studier paring omraringdet med undantag foumlr en studie om de laumlsarter som de
nationella proven under tiden 1968ndash2013 speglar (Nilson 2017) och tvaring
studier om hur det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet i Gy11 paringverkar
undervisningen (Larsson 2018 Larsson amp Olin-Scheller 2020) Naumlr det
gaumlller det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet i Svenska 1 har ocksaring en statistisk
34
analys av samstaumlmmigheten i laumlsbedoumlmningen gjorts (Dalberg Zachiu
Shahsavar Eriksson amp Hussenius 2020) Daumlremot finns det flera studier som
undersoumlker laumlsfoumlrstaringelseproven i aringrskurs 9 och som framfoumlr allt fokuserar
provens konstruktion i form av utformning validitet tillfoumlrlitlighet och
bedoumlmarsamstaumlmmighet (Tengberg 2014a 2014b 2015 2017 Tengberg amp
Skar 2016 2017) Tengberg och Skar (2016) visar bland annat i en mindre
studie med sex deltagande laumlrare att det finns en tillraumlckligt stor variation
mellan laumlrarnas bedoumlmningar av de oumlppna svaren i laumlsfoumlrstaringelseprovet foumlr att
det ska kunna faring stora konsekvenser foumlr elevernas slutgiltiga provresultat
Liknande resultat framkom aumlven i en naringgot stoumlrre studie med tjugo deltagande
laumlrare i norska som bedoumlmde oumlppna elevsvar paring ett laumlsfoumlrstaringelseprov i aringrskurs
8 (Tengberg Roe amp Skar 2018) De studier som undersoumlkt gymnasiets
nationella prov i svenska har i huvudsak utgaringtt antingen fraringn laumlrares
bedoumlmningar provkonstruktionen eller fraringn insamlade elevtexter ur det
riksomfattande arkivet foumlr nationella prov vid Uppsala universitet Det aumlr
saringledes provet i form av produkt som tidigare i huvudsak har faringtt staring i fokus
och inte vilken paringverkan paring undervisningen eller laumlrares praktik som proven
kan ha
Aumlmneskunskap och metaspraringk
Laumlrarens utbildning och kompetens inom laumlsomraringdet aumlr betydelsefull foumlr att
eleverna ska kunna utveckla god laumlskompetens (till exempel Alatalo 2011
2017 Alatalo amp Westlund 2019 Moats 2009 Piasta Connor Fishman amp
Morrison 2009) och vikten av att laumlrare har kunskaper om vilka komponenter
som ingaringr i laumlsfoumlrstaringelse betonas av flera forskare (Braringten 2008 Eckerholm
2018 Olin-Scheller amp Tengberg 2016 Roe 2014 Westlund 2013 2016) Det
aumlr ocksaring viktigt att laumlrare foumlrstaringr individuella skillnader i elevers laumlskompetens
(Afflerbach Pearson amp Paris 2008 Braringten 2008) Om laumlrare har goda
kunskaper om vad laumlsfoumlrstaringelse kan innebaumlra faringr de ocksaring tillgaringng till teorier
och begrepp ett metaspraringk om laumlsning och laumlsfoumlrstaringelse Till exempel visar
Tengberg (2011) paring vikten av att laumlrare utvecklar ett metaspraringk om laumlsning foumlr
att kunna tala om foumlr eleverna vad exempelvis laumlsa mellan raderna innebaumlr
Westlund (2013) har i sin avhandling jaumlmfoumlrt mellanstadielaumlrare i Sverige och
Kanada naumlr de pratar om bedoumlmning av laumlsfoumlrstaringelse och sett att de
kanadensiska laumlrarna tycks ha ett betydligt mer utvecklat metaspraringk foumlr att
prata om laumlsfoumlrstaringelse och bedoumlmning av laumlsfoumlrstaringelse jaumlmfoumlrt med de svenska
laumlrarna
Aumlven Brevik (2014) lyfter fram att laumlrare behoumlver faring ett mer utvecklat spraringk
foumlr att kommunicera om laumlsning och elevers laumlskompetens De norska
gymnasielaumlrarna som deltog i Breviks studie fick delta i fortbildning med
syftet att stoumltta laumlrarna att utveckla sina implicita kunskaper om
laumlsundervisning saring att de blev explicita Resultaten visar att laumlrarna foumlraumlndrade
35
sitt saumltt att tala om sin laumlsundervisning under fortbildningens garingng Till en
boumlrjan hade laumlrarna svaringrt att saumltta ord paring vad de gjorde i laumlsundervisningen och
deras praktik framstod som implicit och outtalad Under intervjuerna som
genomfoumlrdes naumlr fortbildningsinsatsen var klar anvaumlnde laumlrarna i staumlllet ett
explicit och exakt spraringk foumlr att beskriva sin laumlsundervisning Breviks slutsats
aumlr att laumlrarna foumlrvisso hade goda kunskaper om laumlsundervisning och
laumlskompetens men de var inte medvetna om det foumlrraumln de fick tillgaringng till ett
spraringk foumlr att saumltta ord paring vad de gjorde i sin praktik Liknande resultat
framkommer i tvaring svenska studier om bedoumlmning av elevtexter i laringgstadiet
och i en amerikansk studie om andraspraringksinlaumlrning i laringgstadiet Genom att
laumlrarna fick utbildning i bedoumlmning av elevtexter kunde de bredda sin
repertoar av spraringkliga resurser och boumlrjade i houmlgre utstraumlckning anvaumlnda
formellt metaspraringk naumlr de diskuterade elevtexter Detta medfoumlrde att det var
laumlttare foumlr laumlrarna att saumltta ord paring de olika aspekterna av elevernas texter och
att de daumlrmed delvis skiftade fokus i bedoumlmningen till att omfatta fler aspekter
av skrivandet (Folkeryd amp af Geijerstam 2019 Liberg amp Nordlund 2019)
och laumlrarnas metaspraringk hjaumllpte eleverna foumlrstaring och diskutera sina egna och
andras texter (Schleppegrell 2013) Aumlven sambedoumlmning av externa prov har
visats ha en positiv effekt paring laumlrares bedoumlmningspraktik och
professionsutveckling eftersom laumlrarna genom sambedoumlmningen utvecklar ett
spraringk foumlr att tala om elevernas kunskaper och foumlrmaringgor (Gilmore 2002)
Det finns dock forskning som tyder paring att laumlrare inte alltid har tillraumlckliga
kunskaper om hur de ska hjaumllpa elever utveckla sin laumlskompetens (till exempel
Adams 2011 Alatalo 2011 Beerwinkle Wijekumar Walpole amp Aguis
2018 Moats 2009) Mycket tyder paring att undervisning i laumlsfoumlrstaringelse aumlr av det
implicita slaget och att explicit och systematisk undervisning i laumlsstrategier
som aumlr integrerad med den oumlvriga laumlsundervisningen och som straumlcker sig oumlver
tid foumlrekommer vaumlldigt lite i skolan (Braringten 2008) Textarbete paring houmlgstadiet
tycks ocksaring sakna strukturerade undervisningsformer foumlr arbete med
foumlrdjupad textfoumlrstaringelse och texttolkning (Tengberg 2019) Skolans
laumlsundervisning tenderar att fokusera resultatet av laumlsningen det vill saumlga
inneharingllet och de kunskaper eleverna faringr genom att laumlsa snarare aumln processen
om hur eleverna kommer fram till kunskapen (Braringten 2008) Det raumlcker inte
heller med att ge en kurs i studieteknik naringgra dagar i boumlrjan paring laumlsaringret (Braringten
2008) utan det aumlr viktigt att eleverna faringr skriva om det laumlsta och aumlgna mycket
tid i undervisningen aringt att samtala om texterna (se till exempel Braringten 2008
Duke amp Pearson 2002)
Bedoumlmningsaspekter i laumlsundervisningen
Bedoumlmning av laumlsning och bedoumlmning i svenskaumlmnet i stort tycks vara ett
omraringde som i mindre utstraumlckning drar till sig svenska forskares intresse (Skar
amp Tengberg 2014) I de svenskaumlmnesdidaktiska studier som beroumlr laumlsning i
36
klassrummet finns det dock tecken paring att eleverna paringverkas av att laumlsningen
sker i en kontext daumlr den ska bedoumlmas Naumlr eleverna i Nordbergs (2017a)
undersoumlkning talar om skollaumlsning talar de om den som mekanisk att de
foumlrsoumlker uppfylla de svar som laumlraren vill ha och hos flera elever aumlr betyget
den enda verkliga drivkraften foumlr laumlsningen Denna attityd till laumlsningen i
skolan haumlmmar laumlsupplevelsen under det att fritidslaumlsningen beskrivs som
baringde lustfylld och meningsfylld (Nordberg 2017a) Samma tendens finns hos
eleverna i Gustafsson Nadels (2018) studie om gymnasieelevers laumlsning och
foumlrstaringelse av en kenyansk novell Ett resultat i studien visar paring att
formuleringen i kunskapskraven foumlr betyget A i kursen Svenska 1 om att
diskutera rdquoallmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllandenrdquo utifraringn det laumlsta (se Skolverket
2011) goumlr att eleverna styrs att hitta just detta i sin laumlsning av novellen
Gymnasielaumlrarna i Bradlings (2020) studie beskriver att val av fiktionstexter i
kursen Svenska 1 ofta goumlrs med betygsaumlttning och bedoumlmning i aringtanke och att
de tycker att det aumlr svaringrt att hantera laumlsning i relation till svenskaumlmnets
kunskapskrav med fokus paring litteraturvetenskaplig analys Laumlrarna har krav paring
sig att examinera elevernas laumlsning men uttrycker en oumlnskan om att slippa saumltta
betyg paring elevernas laumlsning (Bradling 2020)
Wigfield Gladstone och Turci (2016) visar att maringnga barn blir mindre
positiva till laumlsning ju aumlldre de blir och att laumlsmotstaringndet aumlr tydligt redan bland
elever paring mellanstadiet Aumlven i Bradlings (2020) studie talar laumlrarna om ett
utbrett laumlsmotstaringnd bland gymnasieeleverna Enligt Wigfield et al (2016) aumlr
det tydligt att elevers minskade motivation foumlr laumlsning korrelerar med de
bedoumlmningspraktiker i laumlsning som uppstaringtt paring grund av skolans maumltkultur
som tvingar laumlrare att utvaumlrdera elevers laumlsning paring olika saumltt baringde mer formellt
och oftare aumln foumlrut Laumlsundervisning som fokuserar paring bedoumlmningsaspekter
och som inte uppmuntrar till inre motivation foumlr laumlsning genom att till exempel
lyckas vaumlcka intresse foumlr de texter som ska laumlsas eller genom val av texter som
lockar till laumlsning kan minska laumlsmotivationen (Wigfield et al 2016) Med ett
allt stoumlrre fokus paring maumltbara resultat finns en risk att laumlsstrategier boumlrjar laumlras
ut statiskt kontextloumlst och mekaniskt i staumlllet foumlr att laumlras ut paring ett flexibelt
saumltt i en naturlig kontext (Duke Pearson Strachan amp Billman 2011)
Strategierna riskerar att bli ett maringl i sig sjaumllva och inte ett verktyg foumlr att naring
foumlrstaringelse och ny kunskap vilket gaumlller i synnerhet om laumlsstrategier blir
foumlremaringl foumlr bedoumlmning (Duke et al 2011) Foumlr att kunna konstruera metoder
foumlr att bedoumlma laumlsning aumlr det viktigt att foumlrst definiera vad det innebaumlr att
kunna laumlsa eftersom valet av modell foumlr laumlsning det vill saumlga hur man ser paring
vad laumlsande aumlr faringr konsekvenser foumlr hur man kan bedoumlma laumlsning (Alderson
2000) Elevers foumlrstaringelse av text kan till exempel formas av den typ av fraringgor
de blir vana vid att svara paring naumlr det gaumlller textfraringgor (Duke amp Pearson 2002)
Om laumlsundervisningen aumlr uppbyggd paring att fraringga efter fakta och detaljer i
texterna tenderar eleverna i framtida laumlsning att fokusera paring fakta och detaljer
och paring samma saumltt fokuserar eleverna sin laumlsning paring att sammanfoumlra det de
37
laumlser med saringdant de kan sen tidigare om det aumlr den typen av fraringgor de aumlr vana
vid fraringn undervisningen (Duke amp Pearson 2002)
Laumlsfoumlrstaringelsetester kan fylla en viktig funktion men det finns inte ett enda
laumlsprov som ensamt kan maumlta hela komplexiteten i laumlsfoumlrstaringelsen (se
diskussion i Westlund 2015) Det raumlcker inte med att saumlga att en elev har
foumlrstaringtt texten bara om tolkningen oumlverensstaumlmmer med provkonstruktoumlrens
instruktioner (Alderson 2000) Laumlsarens kunskaper om det inneharingll som finns
i texten ordfoumlrraringd och kulturella bakgrund kommer att paringverka vad och hur
laumlsaren foumlrstaringr det hen laumlser (Alderson 2000) Begraumlnsad bakgrundskunskap
kan daumlrfoumlr vara en orsak till att en del elever presterar saumlmre paring
laumlsfoumlrstaringelseprov snarare aumln brister i sjaumllva laumlsfoumlrmaringgan (Adlof Perfetti amp
Catts 2011) Syftet som eleven har foumlr sin laumlsning av en text aumlr ocksaring
avgoumlrande foumlr hur eleven laumlser texten vilket i en provsituation betyder att den
som tolkar provresultaten vid ett laumlsfoumlrstaringelseprov i sin bedoumlmning av elevens
laumlskompetens boumlr beakta att eleven som goumlr provet inte laumlser av eget intresse
utan foumlr att hen maringste (Alderson 2000 Guthrie et al 1999) Daumlrfoumlr kan en
informell bedoumlmning av laumlsning resultera i kvalitativt baumlttre laumlsprestationer aumln
bedoumlmning av laumlsning i en formell provsituation (Alderson 2000)
Naumlr det gaumlller laumlsprov aumlr det viktigt att komma iharingg att olika typer av
laumlsfoumlrstaringelsetest testar baringde olika aspekter av laumlsning och olika foumlrmaringgor Naumlr
det gaumlller testning av foumlrmaringgan att laumlsa och foumlrstaring skoumlnlitteraumlra texter belyser
Tengberg (2015) att det aumlr problematiskt att konstruera provfraringgor vars svar
alla bedoumlmare kan vara helt eniga om eftersom det i den skoumlnlitteraumlra
laumlsningen just aumlr tolkningen av texten som staringr i centrum Valet av texter och
provuppgifter faringr betydelse foumlr vilken del av laumlsfoumlrmaringgan som testas och vilka
slutsatser det garingr att dra av ett provresultat (Tengberg 2015) Lucktexter och
kortare texter paring en till tvaring meningar testar till exempel elevens
avkodningsfoumlrmaringga under det att laumlngre texter och fraringgor med oumlppna svar
testar foumlrstaringelsefoumlrmaringgan (Hjetland et al 2018)
Adams (2011) betonar vidare att det aumlr viktigt foumlr pedagoger att foumlrstaring att
metoder och tester foumlr att bedoumlma elevers laumlsfoumlrmaringga inte aumlr samma sak som
att hjaumllpa eleverna att utveckla laumlsfoumlrmaringgan Undervisningsmaterial och tester
konstrueras av olika orsaker Ett test konstrueras foumlr en bedoumlmningssituation
daumlr en foumlrmaringga ska kontrolleras och maumltas inte foumlr att laumlra ut och utveckla det
som ska testas Daumlrfoumlr paringpekar Adams (2011) att det blir problematiskt att
anvaumlnda prov och bedoumlmningsmaterial som undervisningsmaterial eftersom
de konstrueras av olika orsaker och med olika syften Duke et al (2011)
paringpekar aumlven att det kan vara svaringrt att dra naringgra egentliga slutsatser av resultat
paring olika laumlsprov daring resultat paring laumlsfoumlrstaringelsetest inte talar om varfoumlr en elev har
misslyckats med att svara paring en fraringga Laumlsfoumlrstaringelsetest maringste daumlrfoumlr ge mer
detaljer genom att undersoumlka fler aspekter av laumlsfoumlrstaringelse foumlr att de ska vara
till nytta foumlr laumlrare i undervisningen (Duke et al 2011) Roe och Engdal
Jensen (2017) visar till exempel i en studie av de elever som fick laumlgst resultat
i PISA aringr 2009 att ju laumlgre resultat en elev hade paring laumlsprovet desto mindre
38
kunde eleven svara paring vilken laumlsstrategi som var den mest laumlmpliga att
anvaumlnda foumlr att loumlsa uppgiften Roe och Engdal Jensen kunde ocksaring konstatera
att de elever som fick allra saumlmst resultat var de elever som svarade att de laumlste
allra minst paring fritiden och som inte identifierade sig som laumlsare naringgot som
sjaumllva provresultatet inte gav naringgon indikation om Magnusson Roe och
Blikstad-Balas (2019) jaumlmfoumlrde i en studie klassrumsobservationer av
strategiundervisning med resultaten paring laumlsfoumlrstaringelsetest men kunde inte se
naringgon tydlig koppling mellan att elever faringtt explicit undervisning i
laumlsfoumlrstaringelsestrategier och houmlgre resultat paring laumlsfoumlrstaringelsetester Goda resultat
paring laumlsfoumlrstaringelsetestet hade aumlven elever som inte faringtt naringgon explicit
strategiundervisning men daumlr laumlraren aumlgnade mycket tid aringt textsamtal och
explicit undervisning om texters uppbyggnad och olika litteraumlra
verkningsmedel vilket tyder paring att aumlven saringdan undervisning tycks vara viktig
foumlr att foumlrbaumlttra elevers laumlsfoumlrstaringelse
Laumlrares praktik i relation till policy externa
standardiserade prov och performativt tryck
Ball och Olmedo (2013) intar en kritisk position till dagens skolreformer som
med ett performativt tryck styr laumlrares undervisning och hur laumlrare kan agera i
klassrummet Enligt Ball och Olmedo svarar en del laumlrare paring denna press
genom att goumlra motstaringnd mot dominerande diskurser fraringn policyskapare om
maumltbarhet Det finns dock lite kunskap om vad som ligger bakom laumlrares
benaumlgenhet att anpassa sig till eller visa motstaringnd mot policyfoumlraumlndringar (Ball
et al 2012) Mickwitz (2015) har i en studie med fokusgruppintervjuer med
betygsaumlttande laumlrare visat att det ocksaring i svensk kontext finns ett tryck paring laumlrare
att anpassa sig till skolpolitiska reformer och foumlrvaumlntningar fraringn
skolledningen Detta kan skapa etiska dilemman foumlr laumlrarna vid till exempel
betygsaumlttning om det finns en press paring lokal nivaring att saumltta houmlga betyg som
strider mot laumlrarnas uppfattning om vad ett korrekt betyg boumlr vara Mickwitz
pekar i studien paring en motstridighet i laumlrares uppdrag mellan statlig styrning
foumlr kvalitet och likvaumlrdighet och laumlrares autonomi foumlr ett professionellt arbete
och beskriver hur laumlrarna formulerar en motdiskurs mot krav paring maumltbara
skolresultat daumlr laumlraruppdragets professionella autonomi betonas Hur
policybeslut paringverkar vad det innebaumlr att vara elev i ett performativt system
har studerats av Loumlfgren och Peacuterez Prieto (2017) och Tanner och Peacuterez Prieto
(2019) Baringda studierna intar ett elevperspektiv daumlr Tanner och Peacuterez Prieto
genom gruppintervjuer med elever i aringrskurs 6 visar att den performativa
kontexten paringverkar den dagliga verksamheten i skolan paringtagligt En viktig
slutsats i studien aumlr att kunskap om hur man navigerar i det performativa
systemet har blivit viktigt foumlr att bli en framgaringngsrik elev och att elever i Lgr11
foumlrvaumlntas ha kompetens i hur deras kunskaper ska bedoumlmas naringgot som foumlrut
39
endast var laumlrarens ansvar (Tanner amp Peacuterez Prieto 2019) Samma tendens
framtraumlder i Loumlfgrens och Peacuterez Prietos (2017) stoumlrre projekt om betyg och
nationella prov i aringrskurs 6 daumlr baringde klassrumsobservationer och intervjuer
med elever genomfoumlrdes Naringgra viktiga resultat i studien visar att svenska
elever redan i mellanstadiet har blivit skickliga paring att navigera i skolans
bedoumlmningspraktiker och att mycket lektionstid anvaumlnds till att diskutera
grunderna foumlr bedoumlmning i undervisningen dock paring bekostnad av foumlrdjupade
aumlmneskunskaper Studien vaumlcker viktiga fraringgor om vad det innebaumlr att vara
elev i ett skolsystem daumlr elever staumlndigt kaumlnner sig bedoumlmda (Loumlfgren amp Peacuterez
Prieto 2017)
I Samuelsson Brismark och Loumlfgrens (2016) intervjuundersoumlkning
framgaringr att genomslaget foumlr formativ bedoumlmning aumlr paringtagligt hos laumlrarna som
deltar i studien Lundahl och Tveit (2014) haumlvdar att bedoumlmningar i skolan aumlr
utsatta foumlr olika professionsstrider daumlr fokus ligger vid olika anspraringk paring
maumltbarhet och anvaumlndbarhet Enligt Lundahl och Tveit tappar nationella
bedoumlmningsinstrument som till exempel nationella prov i foumlrtroende om de
hindrar elevers laumlrande och laumlrares undervisning Laumlrares fokus paring formativ
bedoumlmning kan daumlrfoumlr ses som ett motstaringnd fraringn laumlrarkaringren mot
policystyrningar som kommer utifraringn i ett foumlrsoumlk att aringtereroumlvra foumlrlorad mark
som kunskapsbedoumlmande profession Samtidigt visar Sundberg (2018b) i en
stoumlrre svensk studie med klassrumsobservationer enkaumlter och intervjuer med
elever och laumlrare i grundskolan att summativa bedoumlmningar har blivit betydligt
mer naumlrvarande i svenska klassrum paring houmlgstadiet i och med att de allt mer
utgoumlr utgaringngspunkten foumlr hur inneharingll foumlr undervisningen vaumlljs ut och
organiseras i klassrummet Trots att det finns professionella foumlrvaumlntningar paring
att laumlrare ska aumlgna sig aringt formativ bedoumlmning styrs laumlrarna mot att utveckla
en repertoar foumlr bedoumlmningskompetens med fokus paring summativa
bedoumlmningar konstaterar Sundberg Det i sin tur paringverkar
undervisningsmoumlnstren i klassrummen eftersom fokus paring jaumlmfoumlrbara och
maumltbara resultat tenderar att begraumlnsa undervisningen och elevers laumlrande
Summativ och formativ bedoumlmning staringr aumlven i fokus i en australiensisk studie
om hur tvaring motstridiga policyer gaumlllande bedoumlmning paringverkar laumlrares praktik
naumlr laumlrarna genom policy aumlr aringlagda att samtidigt arbeta med baringda typerna av
bedoumlmning (Cumming Van Der Klei amp Adie 2017) Studien visar att en
spaumlnning uppstaringr mellan de baringda bedoumlmningspraktikerna eftersom ett stort
fokus paring att redovisa testresultat saumltter press paring laumlrare och elever att prestera
vilket daumlrmed goumlr att den formativa bedoumlmningen med fokus paring elevers
laumlrande hamnar i skymundan (Cumming et al 2017) I en mindre norsk studie
fraringn 2019 intervjuas laumlrare i norskaumlmnet om ett foumlrsoumlk paring flertalet
gymnasieskolor i Norge med betygsfria terminer foumlr att eleverna ska fokusera
mer paring att foumlrbaumlttra och utveckla sina kunskaper och foumlrmaringgor utifraringn laumlrarnas
formativa bedoumlmning (Eriksen amp Elstad 2019) Resultaten visar att laumlrarna
upplever en positiv paringverkan paring undervisningen och att elevernas stress och
fokus paring betyg minskar samtidigt som de aumlgnar laumlrarnas aringterkoppling mer
40
uppmaumlrksamhet Laumlrarna skiftar ocksaring fokus fraringn att vaumlrdera betygsaumltta och
dokumentera foumlr betygsaumlttning till att ge formativ aringterkoppling foumlr att utveckla
elevernas foumlrmaringgor
Under 2000-talet har svensk skola genomgaringtt en policyfoumlraumlndring med en
foumlrskjutning fraringn maringlstyrning med resultatansvar till resultatstyrning med
maringlansvar (Forsberg amp Lundahl 2006) I och med ett allt stoumlrre fokus paring
maumltbara resultat har policy i form av nationella prov i den svenska skolan baringde
oumlkat i antal och faringtt en allt mer framtraumldande roll i skolans och laumlrares arbete
(Lundstroumlm 2017) Till exempel vittnar svensklaumlrarna i Ewalds (2015) studie
om en prestationskultur som har utvecklats i skolan och som har paringverkat dem
i deras litteraturundervisning eftersom de upplever att svenskaumlmnet i Lgr11
blivit mer byraringkratiserat och mindre maumlnskligt orienterat paring grund av de starka
kraven paring maumltbara laumlsfaumlrdigheter Liknande utsagor aringterfinns hos svensklaumlrare
paring gymnasiet som menar att ett foumlr omfattande centralt inneharingll och fokus paring
det vetenskapliga skrivandet i Gy11 goumlr att det finns mindre utrymme foumlr
kreativa undervisningsmoment i svenskundervisningen (Borsgaringrd 2021
Bradling 2020) I en norsk-svensk studie med arton intervjuade
gymnasielaumlrare i svenska och norska var skrivningarna fraringn styrdokumenten
paringtagligt mer naumlrvarande i talet hos de svenska laumlrarna aumln hos de norska
laumlrarna och de svenska laumlrarna tycktes ocksaring mer styrda av att de maringste
rdquobocka avrdquo de detaljerade kunskapskraven i Gy11 i undervisningen (Brante amp
Lund 2017)
I laumlnder med ett decentraliserat utbildningssystem aumlr det vanligt att anvaumlnda
nationella prov som ett verktyg foumlr att introducera oumlnskade foumlraumlndringar i
utbildningssystemet och ofta goumlrs en koppling mellan prov och laumlrande trots
att det finns faring bevis paring att ett saringdant orsakssamband verkligen existerar
(Shohamy Donitsa-Schmidt amp Ferman 1996) En rad studier indikerar att
politiker och utbildningsansvariga ser proven som ett effektivt verktyg foumlr att
kontrollera utbildningssystemet och daumlrmed styra och foumlraumlndra laumlrares
beteende (Andrews 2004 Ferman 2004 Polesel et al 2014 Shohamy et al
1996) Foumlrsoumlk att foumlrbaumlttra elevers resultat genom att styra laumlrares
undervisning via infoumlrande eller foumlraumlndringar av nationella prov har dock
misslyckats lika ofta som de har lyckats (Chapman amp Snyder 2000) Huruvida
en foumlraumlndring i undervisningen kommer till staringnd verkar till stor del bero paring
om de som instiftat reformen har lyckats foumlrstaring de villkor som dikterar laumlrarnas
moumljligheter att foumlraumlndra sin undervisning (Chapman amp Snyder 2000)
Resultaten i Grants (2001) och Cimbriczs (2002) studier visar att det finns en
oumlvertro hos policyskapare om hur mycket det garingr att styra laumlrares arbete genom
att endast infoumlra externa prov De paringvisar att prov aumlr en mycket osaumlker form
av styrning foumlr att faring till en foumlraumlndring i undervisningen eftersom det
foumlrutsaumltter dels att alla laumlrare tolkar proven paring exakt samma saumltt dels att alla
laumlrare prioriterar proven i sin undervisning
Den internationella forskningen ger en ganska splittrad bild av vilken
paringverkan externa standardiserade prov faktiskt har paring undervisningen
41
Nationella prov och foumlraumlndringar av utformningen av nationella prov kan vara
ett effektivt saumltt att faring laumlrare att aumlndra sitt saumltt att undervisa men det finns inte
naringgra entydiga kopplingar till att saring maringste vara fallet (Andrews 2004
Chapman amp Snyder 2000) eftersom undervisningen paringverkas av olika
omstaumlndigheter och ibland paringverkas undervisningen inte alls (Spratt 2005)
Foumlr att faring till staringnd oumlnskad foumlraumlndring i praktiken maringste saringledes flera faktorer
tas under beaktande som till exempel laumlrarnas instaumlllning till undervisning och
prov laumlrarnas erfarenhet och behov av fortbildning samt kommunikationen
mellan de som goumlr proven och de som ska genomfoumlra dem (Luxia 2004
Watanabe 2004) Det finns aumlven en risk att laumlrare inte aumlr helt medvetna om
hur mycket de externa proven paringverkar deras undervisning och att de boumlrjar
undervisa mot proven taumlmligen oreflekterat eftersom de kaumlnner sig tvungna
att houmlja elevernas resultat (Hardy 2015)
Att oumlva paring gamla prov och undervisa foumlr att eleverna ska klara prov har
dock blivit en saring framtraumldande kultur i laumlnder med skolsystem som saumltter stor
tilltro till att testa elevers foumlrmaringga ofta under skoltiden att det faringtt ett eget
begrepp rsquoteaching to the testrsquo att undervisa foumlr provet Naumlr laumlrare anser att det
mest effektiva saumlttet foumlr eleverna att lyckas baumlttre paring ett prov aumlr att laumlra ut
strategier foumlr att klara provet och laringta eleverna oumlva paring uppgifter som liknar de
som kommer paring provet aumlgnar de sig aringt att undervisa foumlr provet (Bailey 1996
Menken 2006) Det finns dock faring belaumlgg i forskningslitteraturen foumlr att denna
form av vaumlgledning infoumlr ett prov faktiskt goumlr att eleverna faringr baumlttre resultat
paring proven (Bailey 1996 Stobart 2008) Tvaumlrtom kan det finnas en risk att
eleverna faringr ytligare kunskaper om provresultat behandlas som ett maringl foumlr
undervisningen (Stobart 2008) Popham (2001) goumlr en distinktion mellan
rsquoitem-teachingrsquo och rsquocurriculum-teachingrsquo i relation till begreppet rsquoteaching to
the testrsquo Naumlr laumlrare aumlgnar sig aringt rsquoitem-teachingrsquo laumlgger de upp undervisningen
genom att oumlva paring autentiska eller imiterade provuppgifter rsquoCurriculum-
teachingrsquo aring andra sidan fordrar att laumlraren i staumlllet riktar in undervisningen
mot specifika kunskapsomraringden eller foumlrmaringgor som behoumlvs foumlr att klara
provuppgifterna vilket houmljer elevernas resultat eftersom det utvecklar deras
kunskaper och foumlrmaringgor (Popham 2001)
Prov som faringr stor betydelse foumlr elevers betyg och slutexamen och daumlrmed
deras framtid kallas i den internationella forskningen foumlr rsquohigh-stakes tests
(Madaus 1988) Ett rsquolow-stakes testrsquo aumlr i kontrast till detta ett prov som inte
uppfattas som att det har naringgon stoumlrre eller till och med ingen betydelse alls
foumlr elevernas studieresultat (Madaus 1988) Ju mer som upplevs staring paring spel
med ett specifikt prov desto stoumlrre paringverkan paring undervisningen har provet
(Madaus 1988) Forskning fraringn laumlnder daumlr externa standardiserade prov spelar
en avgoumlrande roll foumlr elevers framtid rsquohigh-stakes testrsquo saringsom Nordamerika
Australien Storbritannien och Kina visar att externa prov saumlllan medfoumlr en
bestaringende foumlraumlndring av laumlrares undervisning oumlver tid (Andrews 2004 Luxia
2004 Shohamy 1993) Aumlven om ett nytt inneharingll kommer in i undervisningen
betyder det inte noumldvaumlndigtvis att nya undervisningsmetoder ocksaring kommer
42
in (Cheng 2004 Luxia 2004) Cheng (2004) visar ocksaring att om vissa delar
av ett prov ndash ett saumlrskilt delprov eller vissa typer av uppgifter ndash lyfts upp och
faringr stoumlrre betydelse aumln tidigare saring oumlkar laumlrarnas benaumlgenhet att ocksaring undervisa
mot de delarna Trots detta aumlr ett rsquohigh-stakes testrsquo inte i sig en garanti foumlr att
den oumlnskade foumlraumlndringen i undervisningen verkligen kommer till staringnd
eftersom maringnga andra faktorer spelar in aumln just sjaumllva provkonstruktionen
(Luxia 2007 Spratt 2005) Till exempel sker lite eller ingen foumlraumlndring om
laumlrarna inte sjaumllva behaumlrskar de foumlrmaringgor som ska testas (Cheng 2004 Luxia
2007 Shohamy 1993)
Infoumlrandet av ett nytt nationellt prov kan goumlra laumlrare och elever mer
medvetna om att de behoumlver arbeta mer med de foumlrmaringgor som provet testar
(Ferman 2004 Polesel et al 2014) Samtidigt finns det en risk i att
undervisningen fokuseras saring mycket paring de aspekter som anses hjaumllpa eleverna
att lyckas paring provet att andra aspekter som till exempel viktiga moment i
kursplanen som inte testas i provet eller som fokuserar ett foumlrdjupat laumlrande
tenderar att faring lite eller inget utrymme alls i undervisningen (Ferman 2004
Hardy 2015 Menken 2006 Pizarro 2010 Polesel et al 2014) Detta medfoumlr
en risk att de externa provens fokus paring det som garingr enkelt att maumlta daumlrmed
bidrar till en saumlnkning av kvaliteten i undervisningen (Hardy 2015 Menken
2006 Volante 2004)
De svenska nationella proven har flera syften (Lundahl 2009) varav ett aumlr
att kontrollera professionen (Forsberg amp Lundahl 2006 Lundahl amp Tveit
2014) Svenska studier som har ett laumlrarperspektiv paring relationen mellan policy
och nationella prov tenderar att fokusera de nationella proven i grundskolan
(Lunneblad amp Asplund Carlsson 2010 Persson 2017 Wetterstrand et al
2017) Lunneblad och Asplund Carlsson (2010) menar att policy i form av
nationella prov och kunskapsbedoumlmningar paringverkar vardagen i grundskolans
mellanaringr paring saring vis att proven reglerar paring vilket saumltt laumlraren ska houmlra tolka se
och laumlsa elevernas prestationer Aumlven historielaumlrarna i Perssons (2017) studie
vittnar om en arbetssituation med ett performativt tryck orsakat av de
nationella proven Trots att SO-laumlrarna i Arensmeier och Lennqvist Lindeacutens
(2017) intervjustudie till oumlvervaumlgande del aumlr positiva till de nationella proven
som anses bekraumlfta att laumlrarna rdquogoumlr raumlttrdquo ser de det som problematiskt att
proven styr undervisningen foumlr mycket Wetterstrand et al (2017) i sin tur har
undersoumlkt hur laumlrare i matematik paringverkas av Skolverkets granskningar av
deras bedoumlmningar av de nationella proven i aringrskurs 6 och 9 Detta saumltts sedan
i relation till laumlrarnas betygsaumlttning daumlr laumlrarna uttrycker en oro foumlr att
resultaten paring de nationella proven ska ges en alltfoumlr framskjutande roll vid
betygsaumlttningen (Wetterstrand et al 2017) Att laumlrare vaumlrderar resultaten paring
de nationella proven olika naumlr det gaumlller att saumltta slutbetyg paring enskilda elever
visas i en intervjustudie med laumlrare i engelska och historia i aringrskurs 9 och paring
gymnasiet (Vallberg-Roth Gunnemyr Londos amp Lundahl 2016) Joumlnsson
och Klapp (2020) har undersoumlkt laumlrares motiv till varfoumlr det finns skillnader
mellan nationella provresultat och aumlmnesbetyg i en intervjustudie med fysik-
43
och engelsklaumlrare i aringrskurs 9 Den mest framtraumldande anledningen som gavs
till varfoumlr provresultat och betyg kan skilja sig aringt var att laumlrarna ansaringg att
provresultaten aumlr missvisande paring grund av hur proven aumlr konstruerade hur
anvisningarna ser ut och att proven testar detaljkunskaper Andra anledningar
som lyftes fram var att proven inte riktigt visar vad elever kan och inte testar
kursplanens hela bredd (Joumlnsson amp Klapp 2020) Behovet att kontrollera
laumlrares bedoumlmningspraktik genom nationella prov riskerar att undergraumlva
allmaumlnhetens foumlrtroende foumlr laumlrare och medverkar till att hota laumlrares
professionella autonomi (Tveit 2018) Den performativa kontexten riskerar
paring saring vis att minska laumlrares professionalism daring den policystyrda summativa
bedoumlmningen saumltts i foumlrgrunden och den formativa bedoumlmningen daumlr laumlrarna
har stoumlrre utrymme foumlr egna professionella bedoumlmningar hamnar i bakgrunden
(Cumming et al 2017) Laumlrare riskerar daumlrmed att bli mindre autonoma om
de riktar in undervisningen mot att bara klara proven (Stobart 2008)
Det finns ett antal svenska studier daumlr laumlrare beskriver en foumlraumlndrad laumlrarroll
i och med att de har krav paring sig att vara synliga och att synliggoumlrandet allt mer
har kommit att genomsyra laumlrares arbete paring olika saumltt Det handlar om till
exempel att skriva aringtgaumlrdsprogram daumlr tid prioriteras fraringn vad som benaumlmns
som osynlig undervisning som arbetar med aringtgaumlrderna till att skriva synliga
aringtgaumlrdsprogram (Mickwitz 2015) eller om att laumlrare har en kaumlnsla av att de
maringste kunna visa upp en bra dokumentation foumlr foumlraumlldrar och huvudmaumln
(Samuelsson et al 2016) Aumlven i Borsgaringrds (2021) studie haumlnvisar laumlrarna till
att det tar tid att konstant vara synlig utaringt Ytterligare en foumlraumlndring i laumlrares
praktik i relation till policy aumlr ett allt stoumlrre fokus paring betyg och bedoumlmning i
2011 aringrs skolreformer (Lundstroumlm 2018) Mickwitzs (2015) houmlgstadielaumlrare
anser att betygen tar fokus fraringn undervisningen och att det finns en motsaumlttning
mellan fokus paring betyg och viljan att vaumlcka lusten att laumlra hos eleverna eftersom
laumlrarna vill undervisa men i staumlllet faringr laumlgga tid paring att saumltta betyg Detta aumlr
naringgot som aumlven uttrycks i Borsgaringrds (2021) studie daumlr gymnasielaumlrarna
beskriver att det aumlr mycket fokus paring bedoumlmning och maumltbara kriterier och att
nationella prov och utvaumlrderingar paringverkar och styr verksamheten och stjaumll
laumlrares tid Houmlgstadielaumlrarna i Alvungers (2018) studie talar aring sin sida om
dilemman mellan att uppfylla utbildningens maringl och krav paring likvaumlrdighet och
deras personliga uppfattning om vad som aumlr viktigt i undervisningen och att
kraven paring att hinna med allt centralt inneharingll och att examinera alla
kunskapskrav goumlr att deras pedagogiska utrymme krymper Wermke och
Forsberg (2017) garingr ett steg laumlngre och menar att skolreformerna 2011 med
deras fokus paring att aringterreglera laumlrarna med hjaumllp av standards utvaumlrderingar
och ansvarsutkraumlvande har gjort att svenska laumlrare har tappat i autonomi vilket
leder till en avprofessionalisering av laumlrare I en studie med ett longitudinellt
perspektiv mellan aringren 2002ndash2014 visar Lundstroumlm (2018) att laumlrarnas
position har foumlrskjutits under perioden paring grund av flera olika reformer som
sammanfaller Granskningskulturen i en maringl- och resultatstyrd skola har lett
till att arbetet med inriktning mot laumlroplanens allmaumlnna maringl har minskat
44
kraftigt och att oumlkade krav paring dokumentation oumlkar arbetsbelastningen vilket
hindar laumlrare fraringn att foumlrverkliga den undervisning de verkligen vill
aringstadkomma Daumlrmed begraumlnsas deras autonomi och handlingsfriheten
reduceras (Lundstroumlm 2018)
45
Kapitel 3 Studiens teoretiska ramverk
Den haumlr studiens intresse riktar sig mot det som haumlnder innan en laumlrare garingr in
i klassrummet och iscensaumltter en planerad undervisning Naumlr svensklaumlrare ska
iscensaumltta undervisning som utgaringr fraringn olika textaktiviteter ska de tolka sitt
undervisningsuppdrag i relation till styrdokumentens skrivningar sin egen
foumlrstaringelse av vad laumlsning aumlr och boumlr vara och vilka kunskaper och foumlrmaringgor
elever ska utveckla genom att laumlsa och foumlrstaring olika texter Detta sker i en lokal
kontext som haumlnger samman med baringde en nationell och en global kontext
Daumlrmed blir laumlrarens didaktiska avvaumlgningar exempel paring hur utbildning
omformas fraringn makroplanet till mikroplanet naumlr aumlmnes- och
laumlroplansdokument genom laumlrarens tolkning av vad som aumlr viktigt att kunna
ska bli en laumlroplanshaumlndelse i en process som inte aumlr foumlrutsaumlgbar (Wahlstroumlm
2015) I den processen ska de nationella pedagogiska ideacuteerna anpassas efter
den lokala kontexten det vill saumlga varje skolas enskilda ramar i form av
organisation och ekonomi i kombination med den enskilda laumlrarens
foumlrutsaumlttningar och foumlrstaringelse av styrdokumenten (Ball et al 2012) Naumlr laumlrare
vaumlljer inneharingll till sin undervisning sker det alltsaring inte i ett isolerat tomrum
eftersom varje enskild undervisningssituation samtidigt utgoumlr en del av skolan
som institution och av samhaumlllet i stort Laumlrare aumlr daumlrmed alltid mer aumln bara
utfoumlrare av naringgon annans policy eftersom de aktivt maringste tolka och oumlversaumltta
de policyer som ska omsaumlttas i handling naringgot som Ball et al (2012)
benaumlmner laumlrares dubbla policyroll Centralt foumlr den haumlr studien blir saringledes
begreppet policy och att goumlra policy foumlr att foumlrstaring hur de deltagande laumlrarna
tolkar och oumlversaumltter sitt undervisningsuppdrag och hur de vaumlljer ut och formar
vad som framtraumlder som ett viktigt aumlmnesinneharingll
De teoretiska utgaringngspunkterna foumlr den haumlr avhandlingen utgoumlrs av
Stephen Ball och kollegors teori om hur policy goumlrs i skolor policy enactment
teoretiska utgaringngspunkter foumlr laumlsundervisning i gymnasieskolan samt ett
teoretiskt perspektiv i form av Young och Mullers koncept powerful
knowledge Balls teori om policy enactment faringr i den haumlr studien rollen av den
oumlvergripande teorin mot vilken fond studiens empiriska material ska tolkas
och foumlrstarings De oumlvriga tvaring teoretiska utgaringngspunkterna bidrar med ytterligare
perspektiv genom att rikta fokus dels mot laumlsning och laumlsundervisning dels
mot vad som framtraumlder som stabil och viktig kunskap naumlr det gaumlller laumlsning i
aumlmnet svenska i en baringde foumlraumlnderlig policybemaumlngd och performativ kontext
I det haumlr kapitlet presenteras och diskuteras studiens tre teoretiska
utgaringngpunkter
46
Teoretiska utgaringngspunkter
Det svenskaumlmnesdidaktiska forskningsfaumlltet har beforskats utifraringn flera olika
teoretiska perspektiv Tvaring genomlysningar som har gjorts av den forskning
som bedrivs i faumlltet (Holmberg amp Nordenstam 2016 Skar amp Tengberg
2014) visar att exempel paring ofta foumlrekommande teoretiska perspektiv inom
faumlltet aumlr sociokulturell och socialkonstruktivistisk teoribildning Holmberg
och Nordenstam (2016) visar aumlven att receptionsteorier som till exempel
textteorier om litteraumlra foumlrestaumlllningsvaumlrldar (Langer 19952005) om
texternas tomrum (Iser 1980) om texters och laumlsares repertoarer
(McCormick 1994) om litteraturlaumlsarens olika kompetenser (Torell 2002)
eller Rosenblatts (1978) transaktionella och interaktionella perspektiv paring
laumlsning aumlr flitigt anvaumlnda Naumlr det gaumlller forskning med fokus paring laumlsdidaktik
lyfter Roe och Tengberg (2017) fram att aumlven socialsemiotisk multimodal
teoribildning anvaumlnds av maringnga forskare
Den svenskaumlmnesdidaktiska forskning som behandlar laumlsning i
svenskundervisningen foumlr aumlldre elever tenderar att analysera svensklaumlrares
undervisning och textval utifraringn olika aumlmneskonceptioner (se till exempel
Bergman 2007 2009 Hultin 2009 Norlund 2009 Mossberg Schuumlllerqvist
2008 Brink 2006 Olin-Scheller 2006) med motiveringen att svensklaumlrare
vaumlljer texter utifraringn de traditioner de sjaumllva baumlr inom sig (Bergman 2009
2007 Brink 2006) Den undervisning som studeras har under laringng tid belysts
genom Malmgrens (1988) aumlmneskonceptioner om svenska som
faumlrdighetsaumlmne litteraturhistoriskt bildningsaumlmne eller
erfarenhetspedagogiskt aumlmne Enligt Andersson (2010) praumlglas den
svenskaumlmnesdidaktiska forskningen baringde av en teoretisk likformighet och av
synen att erfarenhetspedagogiken aumlr naringgot positivt eftersom den med laumltthet
kan kombineras med socialkonstruktivistiska och sociokulturella ideacuteer och
receptionsteorier Som tillaumlgg till Malmgrens aumlmneskonceptioner har svenska
som ett demokratiaumlmne daumlr fostran av goda samhaumlllsmedborgare staringr i fokus
ocksaring tydligt framtraumltt (Graeske 2015 Hultin 2009 Molloy 2009)
Det finns dock en risk att beskrivningen av individuella laumlrares baringde
varierade och komplexa uppfattning om svenskaumlmnet riskerar att foumlrenklas naumlr
de ska sorteras in i Malmgrens tre konceptioner varfoumlr foumlrslag till nya
analyskategorier av svensklaumlrares undervisning presenterats av till exempel
baringde Lundstroumlm (2009) och Mossberg Schuumlllerqvist (2008) Lundstroumlm
(2009) anvaumlnder sig i staumlllet av retorikbegreppet och menar att det hos varje
laumlrarindivid garingr att tala om aumlmneskonceptioner i praktiken och i retoriken
beroende paring om laumlraren talar om svenskaumlmnet i allmaumlnhet sitt eget
svenskaumlmne eller hur det ser ut i undervisningspraktiken Mossberg
Schuumlllerqvists (2008) aring sin sida laumlgger fokus vid att diskutera klassrummets
tolkningsgemenskaper med begreppen inom litteratur genom litteratur och
kombinationsstrategier foumlr litteraturlaumlsning Aumlven om baringde Lundstroumlms och
Mossberg Schuumlllerqvists kategoriseringar av dem sjaumllva framharinglls som
47
laumlmpliga att anvaumlnda paring alla sorters litteraumlra verk saring begraumlnsar aumlven de sig till
den delen av svenskundervisningen som utgaringr fraringn laumlsning av skoumlnlitteratur
och inte hela det laumlsdidaktiska sammanhanget
I den haumlr studien knyter jag i staumlllet an till tre olika teoretiska perspektiv
som hittills har varit foumlrharingllandevis outforskade naumlr det gaumlller det
svenskaumlmnesdidaktiska forskningsfaumlltet Det aumlr min uppfattning att det finns
en tendens bland de svenskaumlmnesdidaktiska studierna som anvaumlnder olika
aumlmneskonceptioner som analysverktyg att stanna vid den enskilda laumlraren och
hens aumlmnesuppfattning eller en samhaumlllelig diskurs om laumlsning av
skoumlnlitteratur eller resultat i PISA som foumlrklaringar till den undervisning som
blir ndash eller som motivering till studien ndash utan att staumllla fraringgor om vilka villkor
och moumljligheter den individuella laumlraren har att vaumllja inneharingll foumlr
undervisningen Det aumlr inte heller helt ovanligt i studier inom faumlltet att
aumlmnesplanens skrivningar citeras initialt ofta som naringgon sorts facit foumlr hur det
boumlr vara och daumlr styrdokumenten ses som en normativ och given premiss foumlr
undervisningen i staumlllet foumlr en riktningsgivare som behoumlver problematiseras
Jag anser dock att laumlrares didaktiska avvaumlgningar behoumlver saumlttas in i ett stoumlrre
sammanhang aumln att den undervisning som blir bara ligger hos den enskilda
laumlraren Laumlrare har ett uppdrag som innebaumlr saring mycket mer aumln att vaumllja
skoumlnlitteraumlra texter till undervisningen och laumlrares praktik behoumlver diskuteras
utifraringn de villkor som styr laumlrares moumljligheter att genomfoumlra sitt uppdrag Foumlr
att tolka och foumlrstaring det empiriska materialet i den haumlr studien har jag daumlrfoumlr
valt att haumlmta de teoretiska perspektiven utanfoumlr de foumlr det
svenskaumlmnesdidaktiska forskningsfaumlltets mer traditionella teorierna En del av
resultaten i foumlreliggande studie ligger i linje med tidigare forskning och de
valda teoretiska perspektiven kan saumltta nytt ljus paring och bidra med ytterligare
foumlrstaringelse foumlr de resultat som baringde forskning och praktik redan belyst
I den haumlr avhandlingen anvaumlnds Balls teori om att goumlra policy foumlr att rikta
ljuset mot laumlrarnas undervisning som en del av skolan som en
samhaumlllsinstitution och ingaringende i ett stoumlrre utbildningssystem Det aumlr i detta
sammanhang som laumlrare ska goumlra sina val av aumlmnesinneharingll och utforma sin
undervisning Policyperspektivet goumlr det moumljligt att foumlrstaring de ramar inom vilka
laumlrarna navigerar och daumlr undervisning bara aumlr en del av det arbete laumlrare goumlr
Ett policyperspektiv synliggoumlr ocksaring den performativa kontext som laumlrares
verksamhet praumlglas av i dag I sin praktik maringste de laumlrare som deltar i den haumlr
studien foumlrharinglla sig till styrande policy i form av till exempel laumlroplan
aumlmnesplan kunskapskrav betygsaumlttning och ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov
Navet i studien utgoumlrs av laumlrarnas beraumlttade praktik om aumlmnesinneharingllet i den
del av undervisningen som utgaringr fraringn att eleverna ska laumlsa och foumlrstaring olika
texter Laumlrarna har i uppdrag att utveckla elevernas laumlsning och samtidigt att
maumlta och betygsaumltta laumlsningen Det andra teoretiska perspektivet som utgoumlrs
av teoretiska utgaringngspunkter foumlr laumlsundervisning i gymnasieskolan blir i den
haumlr studien ett verktyg foumlr att foumlrstaring och analysera vad laumlsundervisning som
stoumlttar elevers laumlsfoumlrstaringelse kan vara och foumlr att saumltta ord paring laumlsrelaterade
48
utsagor som hos laumlrarna framtraumlder som outtalat och intuitivt Powerful
knowledge slutligen aumlr ett teoretiskt perspektiv som lyfter fram ett
aumlmnesinneharingll som trots en foumlraumlnderlig och komplex praktik framtraumlder som
stabil och viktig kunskap som eleverna behoumlver laumlra sig i gymnasieskolans
svenskaumlmne Det aumlr ett perspektiv som tydligt fokuserar de aumlmnesdidaktiska
perspektiven i diskussionen om undervisningens inneharingll och som ger de
medverkande laumlrarna moumljlighet att vara med och definiera vilken viktig
kunskap som laumlsning inom svenskaumlmnet ska bidra med naumlr det gaumlller unga
maumlnniskors utbildning och bildning De teoretiska perspektiven diskuteras och
saumltts in i sitt sammanhang i de foumlljande avsnitten
Att goumlra policy
I min laumlsning av Ball (2013) handlar policy om styrning utifraringn en ideacute eller en
ideologi om vad som skulle kunna foumlrbaumlttra skolans praktik och som tar sig
uttryck som en riktlinje eller en rekommendation Ball (2013) beskriver policy
som olika saumltt att redogoumlra foumlr och legitimera politiska beslut med avsikten att
saker ska goumlras paring ett annat saumltt i en oumlnskan om att faring till staringnd foumlraumlndring i
skolan Enligt Ball et al (2012) infoumlrs policy i utbildningssystem och i skolor
som ett svar paring och ett saumltt att loumlsa ett upplevt problem och policy ses daumlrmed
som en normativ riktningsgivare foumlr skolan som saumlllan problematiseras Naumlr
policyskapare utformar policy goumlrs det ofta med en vision av en ideal skola
som foumlrebild och Ball et al (2012) menar att det saumlllan tas haumlnsyn till hur
verkligheten faktiskt ser ut i olika skolor med avseende paring till exempel
ekonomiska och materiella foumlrutsaumlttningar eller hur personal- och
elevsammansaumlttningen ser ut det vill saumlga det som utgoumlr varje unik skolas
foumlrutsaumlttningar att utbilda unga maumlnniskor Daumlrmed faringr policy enligt Ball et al
(2012) karaktaumlren av ett rdquoen-storlek-passar-alla-receptrdquo men Ball et al
paringpekar att samma storlek dock passar olika bra naumlr policy moumlter
verklighetens skolor och de maumlnniskor som arbetar i skolan
Policyer kan vara skrivna saring vaumll som oskrivna de aumlr komplext utformade
och kontextuellt foumlrhandlade och houmlr till en institutionell praktik En del
policyer bestaringr av officiella dokument som till exempel lagstiftning
nationella strategier och skolans styrdokument andra bestaringr av trender och
pedagogiska modeflugor som till exempel att elevers resultat ska redovisas i
matriser i laumlrplattformar eller att entreprenoumlriellt laumlrande ska genomsyra all
undervisning Policytexter aumlr textuella interventioner i praktiken som foumlr med
sig en maktdimension in i praktiken vilket i sig bidrar till en komplex relation
mellan avsikter med policy policytexter tolkning och handlande (Ball 1993)
Policy talar inte om hur naringgot ska goumlras utan skapar omstaumlndigheter inom
vilka de val foumlr vad som aumlr moumljligt att goumlra begraumlnsas eller aumlndras foumlr de som
ska goumlra policy (Ball 1993 Braun Maguire amp Ball 2010) Policy baumlr med
sig foumlrestaumlllningar om vad som aumlr oumlnskvaumlrt ndash och vad som inte aumlr oumlnskvaumlrt ndash
49
och aumlr i skolsammanhang avsedda att foumlraumlndra baringde skolors och laumlrares praktik
(Braun et al 2010)
Ball et al (2012) understryker att policygoumlrande alltid aumlr mer aumln bara
implementering Att goumlra policy sammanlaumlnkar klassrummet med abstrakta
politiska prioriteringar och i alla utbildningssystem finns policy som arbetar
paring olika nivaringer i systemet Det finns policy som aumlr politiskt drivna paring
makronivaring andra roumlr sig i huvudsak paring klassrumsnivaring Ball et al (2012)
paringpekar att policy inte bara aumlr av ideologisk art utan aumlven i houmlgsta grad
beroende av konkreta faktorer som skolans materiella och maumlnskliga resurser
Ju laumlngre avstaringndet aumlr mellan tillkomsten av en policy och den praktik daumlr den
ska goumlras och ju mer ideologiskt abstrakt en policy aumlr desto mer paringverkas
policyn av olika faktorer och av den lokala kontexten paring sin vaumlg till praktiken
(Ball 1993) Foumlr att kunna foumlrstaring hur policy faktiskt goumlrs i verkliga skolor och
av verkliga maumlnniskor pekar Ball et al (2012) paring vikten av att policy och
policygoumlrande maringste ses som processer som involverar dels alla nivaringer i
utbildningssystemet dels alla individer och grupper av personer som ska vara
med och tolka och oumlversaumltta olika policyer till handling
Att goumlra policy bestaringr av kreativa tolkningsprocesser daumlr abstrakta
policyideacuteer ska tolkas i kontextualiserade praktiker och daumlr policydokument
och andra former av policy ska foumlrstarings foumlrhandlas och oumlversaumlttas till handling
(Braun et al 2010) Alla maumlnniskor baumlr paring olika erfarenheter baringde personliga
och professionella och alla laumlrare baumlr med sig erfarenheter av tidigare
policyer Daumlrfoumlr kommer policy alltid att tolkas olika av olika individer och
grupper av laumlrare vilket foumlrklarar varfoumlr policy kan ta sig olika uttryck i olika
klassrum (Ball et al 2012) Att tolka policy innebaumlr enligt Ball et al (2012)
att goumlra kompromisser och olika avvaumlgningar i en process av
meningsskapande som ska laumlnka ihop de mindre delarna de olika (och ibland
helt nya) enskilda policyerna till den stora helheten med annan redan
existerande policy i en lokal kontext betingad av skolans och personalens
foumlrutsaumlttningar
Ball (2019) understryker att det aumlr viktigt att alla som arbetar med
utbildning foumlrstaringr inneboumlrden effekten och konsekvensen av varje enskild
policy samtidigt som de behoumlver foumlrstaring relationen mellan olika policyer som
samtidigt existerar inom hela systemet och vilken effekt och konsekvens den
totala maumlngden policyer faringr i den lokala kontexten Ball et al (2012) beskriver
aumlven policy som naringgot dynamiskt och icke-linjaumlrt som boumlrjar och slutar vid
olika tidpunkter och som revideras och aumlndrar form En del policy formas paring
nationell nivaring andra paring regional eller lokal nivaring saring att olika policyer existerar
paring olika nivaringer i utbildningssystemet samtidigt och det aumlr inte alltid de
samspelar med varandra som till exempel om policy om elevdemokrati eller
omtanke om elevens vaumllbefinnande krockar med nationella utformade
standards och krav paring oumlkad maringluppfyllelse I vissa fall kan olika policyer som
existerar vid en och samma tidpunkt i en skola vara direkt motstridiga Vid
varje tidpunkt har varje enskild skola hundratals olika policyer i omlopp
50
samtidigt aumlven om de har olika status och i olika houmlg grad paringverkar den
dagliga praktiken och de utgoumlr daumlrmed ett ramverk av hinder och moumljligheter
foumlr vad varje individuell laumlrare kan och inte kan goumlra
Naumlr svensklaumlrarna som deltar i den haumlr studien ska vaumllja inneharingll foumlr sin
undervisning goumlr de det i en kontext daumlr deras undervisningsval omgaumlrdas av
flertalet olika policyer som behoumlver genomgaring tolkningsprocesser och daumlr
laumlrarna behoumlver goumlra olika avvaumlgningar foumlr sina val naumlr de foumlrhandlar och
kompromissar med de olika policyerna Regering och riksdag har beslutat om
laumlroplaner och aumlmnesplaner och laumlrare har formats av den egna
laumlrarutbildningen och erfarenheter huvudmaumlns beslut om
kompetensutveckling och prioriterade uppdrag samt den egna skolans
foumlrutsaumlttningar Det aumlr saringledes en maumlngd olika faktorer som paringverkar vilka val
som blir moumljliga foumlr laumlrarna att goumlra I samband med att laumlrarna ska omsaumltta
policydokumentens intentioner staringr laumlrarna infoumlr maumlngder av olika val som
till exempel vilka kunskaper och foumlrmaringgor som eleverna genom att laumlsa olika
texter ska utveckla och hur laumlsundervisningen ska se ut Dessa didaktiska
avvaumlgningar styrs i sin tur av laumlrarnas tolkningar av aumlmnesplanen och
oumlversaumlttning av densamma till en praktik formad av baringde en nationell och en
lokal kontext
Laumlrares dubbla policyroll
Skolans policyer aumlr skapade och planerade av olika aktoumlrer paring olika nivaringer i
utbildningssystemet men det aumlr laumlrarna som aumlr ansvariga foumlr att genomfoumlra
dem (Braun et al 2010) Samtidigt har laumlrare ett aktivt handlingsutrymme
naumlr de tolkar och goumlr policy och aumlr daumlrmed inte bara objekt foumlr policy Alla
laumlrare faringr daumlrmed den dubbla rollen av att baringde vara objekt foumlr och aktoumlr av
policy rdquoPolicy is done by and done to teachers they are actors and subjects
subject to and objects of policyrdquo skriver Ball et al (2012 s 3) Detta innebaumlr
att laumlrare i det dagliga arbetet i skolan ska goumlra policy som har planerats
skrivits och bestaumlmts av andra men som det aumlr laumlrarna som haringlls ansvariga foumlr
trots att faring policyskapare tar haumlnsyn till den komplexa verklighet som policyn
ska goumlras i Laumlrare foumlrvaumlntas saringledes vara foumlrtrogna med och utfoumlra flera olika
policyer samtidigt som de planerar och foumlljer upp undervisningen (Braun et
al 2010) vilket paringverkar vilka val laumlrare har moumljlighet att goumlra foumlr sin
undervisning I denna process foumlraumlndrar laumlrare policy men policy foumlraumlndrar
aumlven laumlrare och vad laumlrare goumlr (Ball 2016) Att goumlra policy aumlr inte en rak och
rationell process och hur det blir i praktiken garingr inte att foumlrutsaumlga utifraringn hur
policyn ursprungligen utformats
Ball Maguire Braun amp Hoskins (2011) skiljer paring disciplinaumlr och
utvecklande policy och menar att olika typer av policy positionerar laumlrare paring
olika saumltt Disciplinaumlr policy ger lite eller inget utrymme foumlr alternativa
tolkningar och aumlr till exempel saringdan policy som laumlgger fokus vid krav paring oumlkad
maringluppfyllelse och paring att maumlta och foumlrbaumlttra elevers resultat Den haumlr typen av
51
policy kraumlver inte att laumlraren reflekterar eller goumlr egna etiska
staumlllningstaganden i naringgon stoumlrre utstraumlckning Hur policy ska goumlras aumlr i
princip definierat paring foumlrhand och laumlrare positioneras som passiva mottagare av
faumlrdigtolkad policy och laumlrarnas praktik bestaumlms till stor del av att leverera
goda resultat under ett performativt tryck Nationella prov aumlr exempel paring
policy som i svensk skolkontext kan ses som disciplinaumlr policy Utvecklande
policy kraumlver aring andra sidan att laumlrare aktivt tolkar och oumlversaumltter policy och
positionerar dem som aktoumlrer som engagerar sig i policyprocessen genom att
skapa mening av policy och vaumlrdera bedoumlma och goumlra olika kreativa
didaktiska avvaumlgningar Skolans styrdokument aumlr exempel paring utvecklande
policy Utvecklande policy kan moumljliggoumlra en kaumlnsla av att kunna goumlra policy
till sin egen men kan ocksaring vara laumlttare att saumltta aringt sidan omforma till att passa
den egna praktiken i en kreativ ompaketering eller till och med ignorera Ball
et al (2011) noterar aumlven att det aumlr vanligt att laumlrare taumlmligen obekymrat roumlr
sig mellan dessa tvaring olika positioner utan att till synes naumlrmare reflektera oumlver
det
Betydelsen av den lokala kontexten
Laumlrare och skolor maringste goumlra noggranna och ibland svaringra avvaumlgningar av vilka
policyer som ska prioriteras under omstaumlndigheter som de inte alltid vaumlljer
eller kan paringverka sjaumllva Hur policy kommer att goumlras beror paring hur den passar
in i eller har moumljlighet att foumlraumlndra praktiken i den lokala kontext daumlr den ska
goumlras Ball et al (2012 se aumlven Braun Ball Maguire amp Hoskins 2011)
betonar att laumlrare har olika foumlrutsaumlttningar att tolka oumlversaumltta och goumlra policy
beroende paring hur den lokala kontexten ser ut paring varje enskild skola Varje
skolkontext aumlr unik och skolor formas lika mycket av sin egen historia och
kultur som av andra omstaumlndigheter som skolans fysiska byggnader lokalt
styre ekonomiska foumlrutsaumlttningar personal elevsammansaumlttning ledarskap
och de samlade erfarenheter som aringterfinns paring alla nivaringer Skolor befinner sig
ocksaring idag baringde i Sverige och internationellt i en kontext daumlr elevers resultat
spelar allt stoumlrre roll liksom extern testning skolrankningar och nationella
inspektioner Tillsammans utgoumlr dessa faktorer olika utmaningar vad gaumlller
undervisningens villkor och elevers laumlrande och den lokala kontexten formar
hur policy goumlrs genom de moumljligheter krav eller begraumlnsningar som finns daumlr
Ball et al (2012) diskuterar fyra olika kontextuella dimensioner av
policygoumlrande den situerade kontexten den materiella kontexten den externa
kontexten och den professionella kontexten Ball et al (2012 se aumlven Braun
et al 2011) visar ocksaring hur skolor som verkar vara vaumlldigt lika varandra paring
ytan kan skilja sig aringt vaumlsentligt genom sammansaumlttningen av den lokala
kontexten och saringledes i hur policy uppfattas tolkas och goumlrs Den lokala
kontexten bestaringr av fyra olika kontextuella dimensioner i form av den externa
kontexten den situerade kontexten den materiella kontexten och den
professionella kontexten Den externa kontexten ligger som en konstant
52
bakgrund och har stor paringverkan paring hur policy goumlrs Haumlr handlar det om skolans
lagliga krav och ansvar styrdokument och nationella prov om relationer till
andra skolor och till den lokala huvudmannen men ocksaring om det stoumld och de
krav som skolor och laumlrare faringr fraringn yttre aktoumlrer som kommunala politiker
Skolverket och nationella inspektioner Skolrankningar fokus paring testresultat
och andra performativa uttryck aumlr ocksaring en del av en skolas externa kontext
Den situerade kontexten bestaringr av skolans fysiska laumlge och omgivningar
skolans historia och rykte Hit raumlknas aumlven skolans elevunderlag som kan vara
en del i hur skolor baringde blir definierade av externa aktoumlrer och hur de definiera
sig sjaumllva genom till exempel uttryck som rdquoeleverna paring varingr skolardquo Den
situerade kontexten aumlr inte bara en bakgrund daumlr policy raringkar goumlras utan den
aumlr en aktiv kraft som paringverkar policyprocesser Den materiella kontexten
utgoumlrs av baringde de ekonomiska resurserna liksom fysiska aspekter som skolans
byggnader tillgaringng till laumlromedel datorer och annan teknologi
Den professionella kontexten slutligen har ofta byggts upp paring en skola
under en laumlngre tid och inbegriper perspektiv som personalens utbildning och
vaumlrderingar filosofi om utbildning tillit och lojalitet Laumlrares engagemang
och erfarenheter har stor betydelse foumlr hur policy tolkas och hanteras i skolor
och Ball et al (2012) understryker att som policyaktoumlrer blir laumlrare alltid
positionerade paring olika saumltt eller vaumlljer att positionera sig sjaumllva i foumlrharingllande
till policy Det finns daumlrmed ett starkt samband mellan den lokala
professionella kontexten och vilka policyer som prioriteras paring en skola och
vilka svar paring policy som blir mer eller mindre moumljliga Den professionella
kontexten aumlr dock inte noumldvaumlndigtvis samstaumlmmig eller konsekvent inom en
skola eftersom olika enheter arbetslag eller aumlmneslag kan verka relativt
autonoma inom skolan och skapa olika professionella kulturer som kan garing
tvaumlrs emot den raringdande kulturen paring skolan Detsamma gaumlller aumlven individuella
laumlrare Relationen mellan policy och dess aktoumlrer aumlr inte alltid smaumlrtfri och det
kan enligt Ball et al (2012) uppstaring situationer daring inbaumlddade institutionella
vaumlrderingar kommer i konflikt baringde med nationella policytrender och olika
enheter inom skolan eller enskilda laumlrare Aumlven om alla laumlrarna i min studie
har samma aumlmnesplan att foumlrharinglla sig till i kursen Svenska 1 saring faumlrgas deras
undervisningsval baringde av den egna skolans aumlmneskultur av laumlrarnas egen
utbildning och av personliga preferenser naumlr det till exempel gaumlller hur laumlrarna
vaumlljer texter och de didaktiska avvaumlgningar de goumlr med avseende paring
laumlsundervisning De externa situerade och materiella kontexterna paringverkar
ocksaring laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar paring ett paringtagligt saumltt Ingen kurs i
Svenska 1 blir daumlrmed den andra helt lik
Att goumlra policy i en performativ kontext
Naumlr laumlrarna i min studie ska goumlra policy i en konkret undervisningspraktik goumlr
de det i en tid daumlr den svenska skolan praumlglas av ett allt stoumlrre performativt
tryck Foumlr Ball et al (2012) blir ocksaring det performativa trycket som laumlrare
53
arbetar under viktigt foumlr att foumlrklara hur policy goumlrs I den haumlr studien anvaumlnds
begreppet performativitet i linje med Perrymans (2009) och Balls (2003
2006) definition av performativitet som en disciplinaumlr teknologi som anvaumlnder
sig av bedoumlmningar jaumlmfoumlrelser och inspektioner av verksamheters ndash i den
haumlr studien skolors ndash effektivitet som ett saumltt att utoumlva kontroll Effektivitet ses
i detta sammanhang som en underfoumlrstaringtt god sak ndash oavsett den maumlnskliga
kostnaden En disciplinaumlr teknologi som anvaumlnder sig av frekventa
inspektioner i olika former som till exempel besoumlk av Skolinspektionen eller
omraumlttning av nationella prov kan leda till att de som inspekteras upplever en
kaumlnsla av att vara staumlndigt oumlvervakade och Perryman (2009) menar att risken
aumlr oumlverhaumlngande att fokus foumlr skolor och laumlrare riktas mer mot att klara
inspektioner aumln att utveckla undervisningen och elevers laumlrande En
performativ kultur leder vidare enligt Perryman (2006 2009) till ett fokus paring
prestationer som ska maumlta effektivitet och som sedan rapporteras offentligt
och daumlrmed ocksaring aumlr taumltt sammanlaumlnkad med framvaumlxten av en
accountabilitykultur naumlr det gaumlller utbildningspolicy Perryman (2009)
understryker att det aumlr genom ansvarsutkraumlvande och ett oumlkat performativt
tryck som utbildningssystemet kan saumlkerstaumllla konformitet disciplin och
normalisering av en praktik
Ball (2003 2006) beskriver performativitet som en kultur och en metod att
reglera skolan foumlr att kontrollera och foumlraumlndra skolans praktik I en performativ
kontext prioriteras resultat foumlre laumlrandeprocesser siffror framfoumlr erfarenheter
procedurer foumlre ideacuteer produktivitet framfoumlr kreativitet och det som blir viktigt
aumlr det som fungerar (Ball amp Olmedo 2013) I utbildningssammanhang innebaumlr
de performativa kraven en foumlrskjutning fraringn utbildningsfilosofiska ideacuteer som
autonomi bildning eller frigoumlrelse till ett inordnande av utbildning i kraven paring
effektivitet i hela det sociala samhaumlllssystemet (Marshall 1999) Skolan styrs
daumlrmed in i ett kontrollsystem som medfoumlr att fokus foumlr skolan flyttats fraringn
visioner och ideal foumlr utbildning till metoder och tekniker foumlr att hitta de mest
effektiva saumltten att anvaumlnda skolans resurser och daumlrmed foumlrbaumlttra skolans
resultat (Marshall 1999 Perryman 2009) Laumlrare ska producera maumltbara och
staumlndigt foumlrbaumlttrade resultat i ett floumlde av konstant foumlraumlnderliga krav och
foumlrvaumlntningar daumlr laumlrare haringlls ansvariga och aumlven sjaumllva aumlr foumlremaringl foumlr
utvaumlrderingar och dokumentation (Ball amp Olmedo 2013) Ball och Olmedo
(2013) menar att det performativa trycket i allra houmlgsta grad paringverkar hur
laumlrare har moumljlighet att agera och vara i klassrummet Daumlrfoumlr understryker Ball
(2003 2006) att de senaste decenniernas utbildningsreformer inte bara
paringverkar vad laumlrare goumlr utan de paringverkar aumlven vilka de aumlr eftersom maringnga
laumlrare lever med en kaumlnsla av att konstant bli bedoumlmda paring olika saumltt mot olika
kriterier med olika metoder och av olika personer och instanser
Ball et al (2012) menar vidare att i den performativa kontexten ingaringr det
att varje nivaring inom utbildningssystemet maringste staring till svars foumlr sina handlingar
54
infoumlr de oumlvriga nivaringerna i en saring kallad en hierarkisk leveranskedja1 som staringr
foumlr en oumlverfoumlring av ett performativt tryck fraringn en nivaring till en annan i hierarkin
Leveranskedjan binder samman politiska maringl och laumlrares handlingar i
klassrummet via internationella jaumlmfoumlrelser utbildningsdepartement lokala
myndigheter skolrankningar resultatrapportering av standardiserade prov
och betyg den lokala skolan den enskilda laumlrarens handlingar och elevers
resultat Varje nivaring maringste staring till svars foumlr sina handlingar infoumlr de oumlvriga
nivaringerna och daumlr blir olika verktyg som till exempel bedoumlmningsmatriser och
laumlrplattformar viktiga baumlrare av policy eftersom de hjaumllper till att visualisera
policy (Ball Maguire Braun Perryman amp Hoskins 2012) Att fylla i
formulaumlr matriser databaser och delta i inspektioner blir allt mer en del av
den dagliga skolpraktiken och blir ocksaring allt mer styrande foumlr praktiken i en
jakt paring baumlttre resultat staumlndiga krav paring foumlrbaumlttringar och oumlkad maringluppfyllelse
(Ball 2016) Ball et al (2012) paringpekar dock att dessa artefakter bara blir
meningsfulla i kombination med skrivna texter praktiker och samtal I en
performativ kontext bedoumlms skolor vara framgaringngsrika naumlr de anpassar och
raumlttar in sig efter paring foumlrhand externt bestaumlmda kriterier till effektiv framgaringng
som saumlllan tar haumlnsyn till den lokala kontexten och skolors olika
foumlrutsaumlttningar (Perryman 2006)
Skolrankningar fokus paring testresultat och andra performativa uttryck spelar
en stor roll och skapar enligt Ball et al (2012) en kultur av att staumlndigt se sig
oumlver axeln vilket i sig paringverkar policygoumlrandet Det performativa samhaumlllets
krav paring att hela tiden foumlrbaumlttra resultaten kan leda till att laumlrare medvetet trots
en annan inre oumlvertygelse aumlndrar sin undervisning foumlr att leva upp till
performativa krav och yttre inspektion Detta kan leda till att laumlrare paring samma
garingng agerar med baringde anpassning och motstaringnd mot dominerande diskurser
(Ball 2003) Enligt Ball kan detta bli problematiskt om laumlrare hamnar i
dilemman daumlr de tvingas prioritera mellan vad som anses vara i skolans baumlsta
intresse och som uppfyller de performativa kraven paring houmljda prestationer och
baumlttre provresultat aring ena sidan och vad laumlraren anser vara god undervisning
som ligger i den enskilda elevens baumlsta intresse aring den andra sidan Situationer
kan daring uppstaring daumlr laumlrare spelar med i spelet mot en inre oumlvertygelse och till en
inre kostnad foumlr den enskilde individen och risken aumlr att det som blir drivande
i utvecklingen av laumlrarnas undervisningspraktik aumlr kravet paring foumlrbaumlttrade
resultat (Ball 2006) Ball och Olmedo (2013) understryker ocksaring att det inte
aumlr ovanligt att laumlrare paring olika saumltt uttrycker ett motstaringnd mot hur det
performativa trycket med dess fokus paring maumltbarhet och konkurrens foumlrsoumlker
forma baringde laumlrarna och deras undervisning Att goumlra motstaringnd mot ett
performativt tryck i skolan aumlr dock enligt Perryman (2009) allt annat aumln laumltt
eftersom performativitetskulturen inom skolan idag inte bara aumlr allmaumlnt
accepterad utan aumlven djupt rotad i utbildningssystemet och eftersom de som
1 Begreppet leveranskedja har Ball et al (2012) haumlmtat fraringn Barber M (2007) Instruction to Deliver Tony Blair the Public Services and the Challenge of Delivery London Methuen
55
sitter paring makten ofta aumlr de som foumlrsvarar denna diskurs (Perryman 2009)
Ball Maguire Braun Perryman et al (2012) understryker ocksaring att
betydelsen av den performativa kulturens kontrollfunktion inte ska
underskattas liksom betydelsen av att maringnga laumlrare aumlr skeptiska till den
performativa kulturen
Ball och kollegor skriver utifraringn en engelsk kontext men Sverige foumlljer idag
med i en stoumlrre internationell utbildningstrend med allt stoumlrre fokus paring maumltbara
resultat och mycket av det Ball skriver om utifraringn den engelska kontexten garingr
idag att oumlverfoumlra till en svensk kontext I en tid naumlr mycket fokus laumlggs vid att
maumlta elevers kunskaper aumlr det intressant att notera att foumlrharingllandevis lite
intresse riktas mot undervisningens inneharingll och daumlrmed val av kunskaper som
elever ska laumlra sig Det som blir viktigt aumlr vad som fungerar och vad som laringter
sig maumltas snarare aumln att diskutera vad som aumlr god utbildning (Ball 2003 2006
Ball amp Olmedo 2013)
Teoretiska utgaringngspunkter foumlr laumlsundervisning i
gymnasieskolan
I den haumlr avhandlingen spelar policy i form av aumlmnesplan kunskapskrav som
relaterar till laumlsning och ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov i kursen Svenska 1 paring
gymnasiet en saumlrskild roll De svensklaumlrare som deltar i studien har i uppdrag
att stoumltta maumlta och betygsaumltta elevernas laumlsning inom ramen foumlr sin
undervisning Foumlr att det ska kunna bli naringgon laumlsundervisning det vill saumlga
undervisning som syftar mot foumlrstaringelse av texter av olika slag (Olin-Scheller
amp Tengberg 2016) i ett klassrum maringste det finnas texter att laumlsa och det aumlr
viktigt att betona att gymnasiets laumlsundervisning inte aumlr detsamma som
laumlsundervisningen i grundskolans laumlgre aringrskurser i och med att den foumlrsta
grundlaumlggande laumlsinlaumlrningen aumlr avklarad Foumlr att kunna analysera och foumlrstaring
laumlrarnas utsagor i relation till den laumlsundervisning som beskrivs och till det
nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet redogoumlr jag nedan foumlr teoretiska perspektiv om
laumlsundervisning med fokus paring elever i gymnasiearingldern
Laumls- och skrivfaumlrdigheter har under senare aringrtionden garingtt fraringn att betraktas
som naringgot som endast aumlr en kognitiv foumlrmaringga som bestaringr av mentala
processer naringgot som i foumlrsta hand haumlnder inne i laumlsarens huvud (Gee 2002)
till att betraktas som faumlrdigheter som utvecklas i ett socialt sammanhang daumlr
texter fyller en viktig funktion (Barton 2000 Christie 2005) Seidenberg
(2013) konstaterar att det inom samtida forskning om laumlsning finns en relativt
stark konsensus om hur laumlsning garingr till och vad som ger elever en god
laumlskompetens Det betyder att laumlrare behoumlver ha kunskaper baringde om kognitiva
processer som sker i elevers laumlsutveckling och om hur laumlrandet sker i social
interaktion eftersom det har betydelse foumlr undervisningen (Cummins 2011
Davidson 2010 Seidenberg 2013) Mycket av den laumlsforskning som relateras
56
till i det haumlr avsnittet aumlr genomfoumlrd i en anglosaxisk kontext men jag uppfattar
dem som generella teorier som i stort kan oumlverfoumlras till svenska foumlrharingllanden
Aumlven om de internationella studierna har gjorts med elever i andra skolsystem
aumln det svenska och som talar andra spraringk saring aumlr de laumlsprocesser som studerats
desamma foumlr svenska elever
Det foumlrekommer en maumlngd olika begrepp foumlr att beskriva elevers
laumlskompetens baringde i forskningslitteraturen och i den didaktiska litteraturen foumlr
laumlrarutbildning I min laumlsning av litteraturen ser jag att begrepp som
laumlsfoumlrmaringga laumlskompetens laumlsstrategier laumlsfoumlrstaringelsestrategier laumlskunnighet
laumlsprocesser avkodning laumlsfoumlrstaringelse textfoumlrstaringelse fiktionsfoumlrstaringelse
texttolkning textroumlrlighet och literacy anvaumlnds parallellt och ibland
synonymt men beroende av sammanhanget kan helt olika aspekter paring laumlsande
avses I den haumlr avhandlingen kommer jag att anvaumlnda mig av begreppen
laumlsfaumlrdighet laumlsfoumlrstaringelse och laumlskompetens Laumlsfaumlrdighet kan relateras till
den tekniska delen av laumlsningen (ordavkodning grundlaumlggande foumlrstaringelse
laumlsning med flyt och sammanhang) och kan beskrivas som handlingar som naumlr
de har blivit automatiserade resulterar i att foumlrstaringelse av en laumlst text uppnarings
fort och effektivt (Afflerbach et al 2008) Naumlr olika laumlsstrategier integreras
med den oumlvriga laumlsfoumlrmaringgan och automatiseras slutar de att vara medvetna
laumlsstrategier och har i staumlllet blivit en del av laumlsarens laumlskompetens (Afflerbach
et al 2008 Kuhn amp Stahl 2003) Laumlsfoumlrstaringelse i sin tur handlar om att saumltta
foumlrstaringelsen av det laumlsta i fokus och om att finna och skapa mening med
utgaringngspunkt i skriven text paring papper eller skaumlrm (Paris amp Hamilton 2009)
Laumlskompetens omfattar baringde laumlsfaumlrdighet och laumlsfoumlrstaringelse och handlar om
foumlrstaringelse av texter laumlsstrategier instaumlllning till laumlsande och foumlrmaringga att
anvaumlnda laumlsningen i olika sammanhang (Duke et al 2011 Roe 2014)
Att kunna laumlsa aumlr en grundfoumlrutsaumlttning foumlr att kunna delta i det moderna
samhaumlllet (Cunningham amp Stanovich 1997 Krashen 2009 Taboada amp
Buehl 2012) Att laumlra sig laumlsa och skriva ses idag som fundamentalt foumlr att
kunna delta i samhaumlllslivet och aumlr kanske daumlrfoumlr en av skolans viktigaste
uppgifter (Christie 2005) Foumlr att kunna laumlsa och foumlrstaring olika texter och
daumlrmed kunna utveckla goda aumlmneskunskaper i skolan aumlr det noumldvaumlndigt att
elever utvecklar en god laumlskompetens (Lonigan amp Shanahan 2009) Daumlrfoumlr aumlr
det viktigt att elever baringde ges maringnga tillfaumlllen att laumlsa sammanhaumlngande text
(Hammerschmidt-Snidarich Maki amp Adams 2019 Kuhn 2005) och att deras
laumlsutveckling stoumlttas inte bara i de yngre skolaringldrarna utan aumlven aumlnda upp i
gymnasiet (Kuhn amp Schwanenflugel 2018 Rasinski et al 2009) En god
laumlskompetens aumlr ocksaring en foumlrutsaumlttning foumlr ett livslaringngt laumlrande varfoumlr det aumlr
av stor betydelse att laumlsundervisning inte aumlr naringgot som bara foumlrknippas med
skolans laumlgre aringrskurser utan fortsaumltter genom elevernas hela skolgaringng
(Alexander 2006)
Enligt Gough och Tunmers (1986) laumlsteori kallad rsquothe simple view of
readingrsquo raumlcker det inte med att kunna avkoda en text foumlr att laumlsning ska ske
aumlven om avkodning aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr laumlsning Om det inte finns foumlrstaringelse
57
saring aumlger inte laumlsning rum Foumlr Gough och Tunmer aumlr laumlsfoumlrmaringga ett resultat av
kombinationen avkodning och foumlrstaringelse och de tvaring begreppen aumlr avhaumlngiga
varandra paring saring vis att utan avkodning kan inte foumlrstaringelse ske och utan foumlrstaringelse
aumlr det inte laumlsning Laumlsare text och kontext aumlr daumlrigenom tre
huvudkomponenter i laumlsfoumlrstaringelse Naumlr avkodningen automatiseras saring att
laumlsflyt uppstaringr sker laumlsningen med god hastighet korrekt ordigenkaumlnning och
laumlmplig prosodi men innefattar ocksaring en grundlaumlggande foumlrstaringelse av det laumlsta
(Kuhn amp Stahl 2003) Laumlsfoumlrstaringelse fordrar ett samspel mellan laumlsare och text
daumlr laumlsaren letar upp och faringr fram en mening som foumlrfattaren lagt in i texten
och som redan paring foumlrhand existerar i texten (Whitaker Gambrell amp Morrow
2004) Detta meningsskapande kommer av att laumlsaren initialt goumlr en texttrogen
laumlsning som bygger paring textens bokstavliga mening och undersoumlker texten
mycket noggrant foumlr att daumlrigenom faring fram textens budskap (Whitaker et al
2004 se ocksaring Braringten 2008) Den talspraringkliga kompetensen ordfoumlrraringdet den
morfologiska medvetenheten (foumlrstaringelse foumlr hur ord byggs upp) arbetsminnet
och foumlrmaringgan att goumlra inferenser har visats vara viktigare foumlr laumlsfoumlrstaringelsen ju
aumlldre eleverna blir (Hjetland et al 2018 Lervaringg Hulme amp Melby-Lervaringg
2017)
Det aumlr avgoumlrande foumlr laumlsfoumlrstaringelsen att processen med att faring foumlrfattarens och
textens mening klar foumlr sig fungerar men det raumlcker inte med det Dessutom
maringste laumlsaren kunna skapa mening med utgaringngspunkt i texten foumlr att faring en
djupare foumlrstaringelse av texten Foumlr detta kraumlvs att laumlsaren inte laumlmnar texten utan
interagerar med den paring olika saumltt och att laumlsaren skapar mening av texten i sitt
huvud genom att koppla samman det som staringr i texten med det laumlsaren vet om
textens tema och om vaumlrlden i stort (Braringten 2008 Paris amp Hamilton 2009)
Laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr bland annat att laumlsaren foumlrstaringr textens ord och kan
sammankoppla texten med sina tidigare kunskaper samtidigt som laumlsaren
skapar betydelse av det som staringr i texten (Paris amp Hamilton 2009) I avsnitten
nedan ges en teoretisk foumlrstaringelse oumlver vad god laumlskompetens innebaumlr i
gymnasiearingldern och hur det paringverkar laumlrares didaktiska avvaumlgningar
Laumlsutveckling i gymnasiearingldern
Forskning visar tydligt att det finns ett stort behov av att stoumltta elevers
laumlsutveckling genom hela skoltiden (Cunningham amp Stanovich 1997 Kuhn
amp Schwanenflugel 2018 Rasinski et al 2009 Roe amp Engdal Jensen 2017)
Trots detta aumlgnas elevers laumlsutveckling mindre och mindre uppmaumlrksamhet ju
houmlgre upp i skolaringldrarna de kommer och det goumlrs mest satsningar paring
laumlsutveckling foumlr yngre elever (Adams 2011 Goldman Snow amp Vaughn
2016 Olin-Scheller amp Tengberg 2016 Westlund amp Molloy 2017) Detta
trots att en god laumlskompetens aumlr avgoumlrande foumlr elevers moumljlighet till framgaringng
inom alla akademiska domaumlner och i synnerhet i gymnasiekurser som
fokuserar laumlsning och litteratur (Lervaringg et al 2017 Wigfield et al 2016) Foumlrmaringgan att foumlrstaring ord aumlr starkt positivt korrelerat med laumlsfoumlrstaringelse (Pearson
58
Hiebert amp Kamil 2007) Ju houmlgre upp i aringrskurserna eleverna kommer desto
mer oumlkar maumlngden text som elever ska laumlsa liksom texternas komplexitet och
antalet nya ord eller ord som anvaumlnds paring ett nytt saumltt (Goldman et al 2016
Guthrie et al 1999 Kuhn amp Schwanenflugel 2018) Framfoumlr allt oumlkar
maumlngden informationstexter som inneharingller baringde aumlmnesspecifika ord och
begrepp och nytt eller mer komplext tankegods och vars textstrukturer ofta
avviker fraringn skoumlnlitteraturen De laumlses daumlrfoumlr generellt med mindre flyt aumln
beraumlttande texter (Kuhn amp Schwanenflugel 2018) Eleverna foumlrvaumlntas ocksaring
kunna laumlsa och skriva i olika skolaumlmnen med oumlkande foumlrmaringga flexibilitet och
insikt och laumlsningen oumlvergaringr fraringn att handla om att laumlra sig att laumlsa till att handla
om att laumlsa foumlr att laumlra sig (Guthrie et al 1999 van den Broek Rapp amp
Kendeau 2005) I gymnasieskolan aumlr laumlsning ett verktyg foumlr att utveckla nya
kunskaper Eftersom texterna i skolan blir allt mer komplexa och svaringrare att
laumlsa houmlgre upp i skolaringldern (Guthrie et al1999 Kuhn amp Schwanenflugel
2018 Viseacuten 2015) maringste eleverna hela tiden utoumlka sitt ordfoumlrraringd (jaumlmfoumlr
Norlund 2009) och sina kunskaper (Hirsch 2006) laumlra sig att anvaumlnda olika
kognitiva strategier foumlr att foumlrstaring texter goumlra inferenser och analysera texter
kritiskt (Swanson Howard amp Saacuteez 2006) Goldman et al (2016) menar att
det inte i de houmlgre skolaringldrarna garingr att skilja paring att laumlra sig att laumlsa och att laumlsa
foumlr att laumlra daring processerna aumlr taumltt sammanlaumlnkande ju mer komplexa texter och
inneharingll eleverna ska ta till sig Eftersom baringde inneharingllet i texterna och saumlttet
de aumlr skrivna paring ndash baringde med ett mer akademiskt spraringk och mer akademisk
uppbyggnad av textens struktur ndash aumlr nytt foumlr eleverna staumlller det krav paring att
eleverna kan laumlsa texterna med andra strategier aumln de varit vana vid i de laumlgre
aringldrarna naumlr laumlsningen mer handlar om att laumlra sig att laumlsa (Goldman et al
2016) Eleverna foumlrvaumlntas saringledes baringde kunna laumlsa paring ett nytt saumltt och ta till
sig och foumlrstaring ett nytt inneharingll paring samma garingng Laringngt ifraringn alla elever klarar
den oumlvergaringngen i laumlsningen med de verktyg som de faringtt med sig fraringn
laumlsundervisningen i de laumlgre aringldrarna (Goldman et al 2016)
Relationen mellan kunskap och laumlsfoumlrstaringelse aumlr oumlmsesidig ndash ju mer en elev
kan om ett aumlmne desto mer kan eleven foumlrstaring av en laumlst text och ju mer eleven
foumlrstaringr desto mer laumlr eleven sig (Adlof Perfetti amp Catts 2011) Elevens
kunskaper om ett visst aumlmne blir daumlrmed centralt foumlr att eleven ska kunna
skapa mening utifraringn en laumlst text (Hirsch 2006 Learned Stockdill amp Birr
Moje 2011) Dessutom visar Kuhn och Schwanenflugel (2018) att det aumlr
viktigt foumlr elever om de ska kunna klara av den oumlkande maumlngden av mer
komplicerade texter som de ska laumlsa att de oumlvar upp sin laumlsutharingllighet foumlr att
orka ta sig igenom svaringrare texter som de aumlr ovana att laumlsa Eftersom elever
med gott laumlsflyt ofta laumlser med god hastighet saring har de ocksaring baumlttre chans att
haringlla ut och orka igenom de textmaumlngder som de foumlrvaumlntas laumlsa och foumlr att faring
utveckla laumlsflytet aumlr det viktigt att utveckla foumlrtrogenhet med aumlmnets texter
och att faring oumlva mycket paring att laumlsa den typen av texter Att foumlrbaumlttra laumlsflytet
leder aumlven till baumlttre foumlrstaringelse och daumlrfoumlr aumlr det viktigt att stoumltta aumlven aumlldre
elever att laumlsa i olika genrer och olika aumlmnen (Kuhn amp Schwanenflugel 2018)
59
Kuhn och Schwanenflugel understryker daumlrfoumlr betydelsen av att laumlrare aumlr
medvetna om att elever kan ha mer eller mindre laumlsflyt beroende paring vilket
aumlmne de laumlser om och att det garingr fortare att laumlsa om naringgot bekant och tvaumlrtom
Aumlven elevers uppfattning om sig sjaumllva som laumlsare paringverkar laumlsfoumlrmaringgan
(Katzir Lesaux amp Kim 2009) till exempel fann Retelsdorf Schwartz och
Asbrock (2015) en oumlmsesidig relation mellan gymnasieelevers uppfattning om
sig sjaumllva som laumlsare och deras laumlsfoumlrmaringga
Det aumlr en utmaning i undervisningen att uppeharinglla elevernas intresse och
engagemang foumlr att laumlsa och ta sig igenom komplexa texter (Goldman et al
2016) Enligt Kuhn och Schwanenflugel (2018) och Goldman et al (2016)
haumlnder det alltfoumlr ofta att laumlrare naumlr de maumlrker att elever har svaringrt foumlr att ta sig
igenom komplexa texter befriar eleverna fraringn laumlsningen genom att laumlrarna i
staumlllet laumlser houmlgt beraumlttar visar film eller foumlrelaumlser om inneharingllet vilket inte
hjaumllper eleverna att bli baumlttre paring att laumlsa mer komplexa texter eller utveckla en
djupare foumlrstaringelse foumlr aumlmnet Liknande tendenser fann forskarna i en svensk
studie om laumlsundervisning i aringrskurs 6 och 9 (Vinterek 2021) Foumlr att hjaumllpa
elever utveckla sin spraringkliga foumlrmaringga och daumlrmed ocksaring sin laumlskompetens
behoumlver eleverna i houmlgre grad faring moumlta kognitivt utmanande samtal och texter
om olika aumlmnen i olika genrer av baringde talat och skrivet spraringk (Duke et al
2011 Gee 2001) Foumlr baumlsta moumljliga laumlsutveckling boumlr elever aumlven faring det som
Rasinski (2014) och Paige Rasinski och Magpuri-Lavell (2012) kallar rsquowide
readingrsquo daumlr elever faringr laumlsa maringnga olika texter av varierande texttyper Det aumlr
viktigt att elever i undervisningen faringr laumlsa och bearbeta baringde skoumlnlitteraumlra
texter och sakprosatexter eftersom de kraumlver olika saumltt att laumlsa och foumlrstaring text
(Fisher amp Frey 2018) Trots detta visar forskning att undervisningen tenderar
att relativt ensidigt fokusera att stoumltta elevers laumlsning av antingen det ena eller
det andra (Fisher amp Frey 2018) Hur laumlsning undervisas och stoumlttas aumlr en
viktig fraringga foumlr hur elever lyckas i sin laumlsutveckling Elever som kommer fraringn
hem som inte stoumlttar utveckling av laumlsfoumlrstaringelse kan genom god
laumlsundervisning i skolan utveckla sin laumlskompetens (Duke et al 2011) Detta
staumlller dock krav paring att laumlrare har goda kunskaper om laumlsning och elevers
laumlskompetens (Alatalo 2011 Duke et al 2011 Goldman et al 2016 Kuhn
amp Schwanenflugel 2018 Tengberg 2019) foumlr att kunna uppfylla skolans
kompensatoriska uppdrag
Laumlsfoumlrstaringelse aumlr en komplex process
Laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr en meningsskapande process som kraumlver koordination
av olika foumlrmaringgor kunskaper och strategier (Paris amp Paris 2003)
Laumlsfoumlrstaringelse omfattar flera olika komponenter som ordavkodning laumlsflyt
spraringk ordfoumlrraringd kognitiva foumlrmaringgor metakognition foumlrkunskaper kunskap
om skriftspraringk laumlsstrategier kritisk laumlsning och laumlsmotivation och som paring
olika saumltt bidrar till laumlsfoumlrstaringelse (Adams 2011 Lervaringg et al 2017) Guthrie
och Scafiddi (2004) beskriver laumlsfoumlrstaringelse i skolsammanhang som en
60
foumlrmaringga att bygga kunskap under interaktion med en text det vill saumlga en
foumlrmaringga att bygga kunskap genom att laumlsa en text Foumlr informationstexter
bestaringr den kunskapen av inneharingllsinformation relaterad till en viss
kunskapsdomaumln (Guthrie amp Scafiddi 2004) och naumlr det gaumlller sakprosatexter
aumlr det av extra stor vikt att eleven har och kan aktivera en omvaumlrldskunskap
foumlr att foumlrstaring texterna (Duke et al 2011) Foumlr narrativa texter bestaringr kunskapen
av litteraumlra principer som till exempel textens tema och Guthrie och Scafiddi
(2004) betonar vidare att undervisning som bygger ny kunskap aumlr helt
avgoumlrande foumlr meningsfull laumlsfoumlrstaringelseundervisning Det aumlr ocksaring viktigt att
eleven kan aktivera tidigare kunskap om ett aumlmne foumlr att kunna foumlrstaring en text
(Duke et al 2011 Whitaker et al 2004) I foumlrstaringelseprocessen anvaumlnder
laumlsaren sina tidigare kunskaper om vaumlrlden och om ett aumlmne tillsammans med
sin kunskap om hur spraringk och texter fungerar och goumlr de inferenser paring olika
nivaringer i texten som behoumlvs foumlr att foumlrstaring texten (Duke et al 2011)
Tillsammans med sin uppfattning om vad texten foumlrmedlar kan laumlsaren sedan
tolka vad texten betyder Naumlr laumlsaren har foumlrstaringtt och tolkat texten integreras
den nya informationen i texten med den kunskap laumlsaren redan har och laumlsaren
vet bokstavligen mer aumln hen gjorde innan hen laumlste texten (Duke et al 2011)
Att en elev har en god spraringkfoumlrstaringelse och kunskap om skriftspraringk aumlr av
grundlaumlggande betydelse foumlr att eleven ska kunna foumlrstaring inneboumlrden i en text
(Paris amp Paris 2003 Pearson et al 2007) Att ha kunskap om skriftspraringk
innebaumlr bland annat att ha kunskap om vad som karakteriserar olika texttyper
och genrer vad gaumlller spraringk och struktur vilket i sin tur goumlr att laumlsaren kan dra
slutsatser foumlr att foumlrstaring textens budskap och vet vad hen kan foumlrvaumlnta sig att
hitta i textens olika delar (Almasi amp Hart 2018 Duke amp Martin 2018) Det
aumlr ocksaring viktigt foumlr laumlsfoumlrstaringelsen att laumlsaren baringde kan identifiera och foumlrstaring
texters bildspraringk baringde i skoumlnlitteraumlra texter och i faktatexter (Fisher amp Frey
2018 Roe 2014) En laumlsare som har god laumlsfoumlrstaringelse vet ocksaring naumlr hen
behoumlver laumlsa om ett stycke foumlr att foumlrtydliga vad det handlar om eller vad som
aumlr viktig eller mindre viktig information att bevara i minnet under den fortsatta
laumlsningen (Almasi amp Hart 2018 Duke amp Martin 2018 se ocksaring Olin-Scheller
amp Tengberg 2016)
Undervisning som utvecklar laumlsfoumlrstaringelse
Elevers kunskaper om laumlsstrategier haumlnger tydligt ihop med deras
laumlskompetens En laumlsstrategi aumlr ett verktyg som en laumlsare medvetet anvaumlnder
foumlr att foumlrstaring en text (Afflerbach et al 2008 Duke amp Martin 2018
Magnusson et al 2019) Exempel paring naringgra av de viktigaste laumlsstrategierna aumlr
att kunna foumlrutsaumlga vad som kommer att haumlnda i texten aktivera
bakgrundskunskaper goumlra inferenser mellan textens olika delar och mellan
texter kunna identifiera texters genretypiska strukturer och att reda ut
oklarheter i texten (Almasi amp Hart 2018 Duke amp Martin 2018) Magnusson
et al (2019) understryker dock att en laumlsstrategi inte aumlr en undervisningsmetod
61
aumlven om en metod behoumlvs foumlr att visa hur man anvaumlnder en strategi Att
undervisa explicit om laumlsstrategier kan vara ett effektivt saumltt att foumlrbaumlttra
elevers laumlsfoumlrstaringelse (Spoumlrer Brunstein amp Kieschke 2009) Ju svaringrare texten
aumlr foumlr laumlsaren desto fler strategier behoumlver hen anvaumlnda foumlr att foumlrstaring texten
Det har ocksaring visats i en rad studier och under en laringng tidsperiod att elever
behoumlver vaumllstrukturerad och tydlig undervisning om hur de kan anvaumlnda
strategier foumlr att foumlrstaring inneharingllet i det laumlsta (Almasi amp Hart 2018 Hougen
2015) Magnusson et al (2019) betonar vidare att undervisning i laumlsstrategier
boumlr integreras i undervisningen och att det ger baumlst effekt om man undervisar
om varje strategi explicit och foumlr sig i ett sammanhang och oumlver laringng tid Att
bara mekaniskt anvaumlnda strategier utan sammanhang daumlr
strategiundervisningen blir ett maringl i sig sjaumllv snarare aumln en uppsaumlttning verktyg
foumlr att foumlrstaring text har inte samma effekt paring elevers foumlrstaringelse av hur
laumlsstrategierna ska anvaumlndas ndash saumlrskilt inte om det sker paring bekostnad av att
utveckla aumlmneskunskaper (Almasi amp Hart 2018 Duke et al 2011
Magnusson et al 2019) Undervisningen boumlr i staumlllet riktas mot anvaumlndning
av strategier som behoumlvs foumlr att foumlrstaring inneharingllet i olika texttyper (Duke amp
Pearson 2002) Roe och Engdal Jensen (2017) paringpekar att elever aumlven i de
houmlgre skolaringldrarna har nytta av att laumlra sig goda laumlsstrategier om de ska kunna
bli kritiska och reflekterande laumlsare och att det aumlr viktigt att alla laumlrare tar
ansvar foumlr elevers textfoumlrstaringelse i sina aumlmnen Foumlr att effektivt kunna anvaumlnda
laumlmpliga laumlsstrategier aumlr dock eleven beroende av att aumlven ha god kaumlnnedom
om ord spraringket omvaumlrlden olika texttyper och den kunskapsdomaumln som
texten roumlr sig i (Adlof et al 2011 Hougen 2015 Learned et al 2011) Daumlrfoumlr
menar Learned et al (2011) att undervisning om laumlsstrategier handlar lika
mycket om kunskapsutveckling som om att laumlra elever att anvaumlnda
laumlsstrategier paring ett effektivt saumltt
Att undervisa explicit om laumlsstrategier aumlr dock bara en del av en
undervisning som visat sig vara baringde gynnsam och effektiv foumlr att utveckla
elevers laumlsfoumlrstaringelse Duke et al (2011) lyfter fram att undervisning som
arbetar med sammanhang foumlr laumlsning samtidigt som den bygger upp baringde
specifik aumlmneskunskap och omvaumlrldskunskap undervisar explicit om texters
strukturer och uppbyggnad och som laringter elever moumlta baringde en stor maumlngd
texter och maringnga olika typer av texter har betydelse naumlr det gaumlller att stoumltta
elevers laumlsfoumlrstaringelse Detta gaumlller under hela skoltiden och inte bara
undervisning i L1 utan i alla aumlmnen (Shanahan amp Shanahan 2012) Naumlr elever
laumlr sig aumlmnesspecifika ord laumlr de sig inte bara nya ord utan ocksaring nya baumlrande
ideacuteer som aumlr konceptuella och domaumlnspecifika Daumlrfoumlr behoumlver
undervisningen moumljliggoumlra foumlr elever att bygga upp kunskap baringde om aumlmnet
och om omvaumlrlden foumlr att aumlven kunna utveckla sin laumlsfoumlrstaringelse (Duke et al
2011) Aktiviteter som att engagera elever i diskussioner om texter
tillsammans med en laumlrare och med andra elever i grupper och i helklass
hjaumllper elever att utveckla sin laumlsfoumlrstaringelse (Duke et al 2011 Fisher amp Frey
2018) Genom olika typer av textsamtal daumlr varierade aspekter av texten tas
62
upp saring som till exempel texttypiska drag textens struktur ords betydelse och
hur man goumlr inferenser kan laumlraren hjaumllpa eleverna att utveckla sin
laumlsfoumlrstaringelse (Duke et al 2011 Fisher amp Frey 2018) Att laumlsa och skriva
foumlrstaumlrker varandra oumlmsesidigt och haumlnger delvis ihop med samma kognitiva
processer varfoumlr en undervisning som syftar till att staumlrka elevers
laumlskompetens kan bli mer effektiv om laumlraren regelbundet integrerar laumlsning
och skrivande i klassrummet Elever som faringr laumlra sig att anvaumlnda strategier foumlr
att foumlrstaring textinneharingll utvecklar sin laumlsfoumlrstaringelse baumlttre aumln de som inte faringr saringdan
undervisning (Duke amp Pearson 2002 Tengberg Olin-Scheller amp Lindholm
2015)
Maumlngden laumlsning av sammanhaumlngande text har betydelse foumlr en elevs
laumlsutveckling baringde vad gaumlller laumlsflyt och laumlsfoumlrstaringelse (Kuhn et al 2006) God
laumlsfoumlrstaringelse oumlverfoumlrs inte heller noumldvaumlndigtvis mellan olika texttyper saring
laumlraren behoumlver skapa moumljligheter foumlr elever att laumlsa mycket (Taylor Frye amp
Maruyama 1990) Det aumlr ocksaring viktigt att elever inte laumlmnas ensamma i sin
laumlsprocess utan att de faringr stoumld i samband med laumlsningen genom att till exempel
samtala om textens inneharingll och form och om specifika ord och uttryck (Duke
et al 2011 Nichols Rupley amp Rasinski 2009) Guthrie et al (1999) paringpekar
att textfoumlrstaringelse handlar om en kapacitet hos laumlsaren att skapa ny kunskap
genom att laumlsa skriven text De som laumlser mycket foumlr med sig kunskaper om
maringnga olika saker som de laumlst om i andra sammanhang in i den nya texten
vilket goumlr att de har baumlttre utgaringngspunkt att foumlrstaring texten aumln de som inte laumlser
mycket (Guthrie et al 1999) Oumlvningar i att sammanfatta texter paring olika saumltt
aumlr ocksaring naringgot som baringde foumlrbaumlttrar elevens foumlrmaringga att sammanfatta text och
foumlrmaringgan att foumlrstaring text (Duke amp Pearson 2002)
Foumlr att behaumlrska de noumldvaumlndiga foumlrmaringgorna som behoumlvs i laumlsningen maringste
elever aumlgna mycket tid aringt att utveckla dem daumlrfoumlr behoumlver de ocksaring vara
motiverade att laumlsa (Wigfield et al 2016) vilket aumlr saumlrskilt viktigt att beakta
om texten som ska laumlsas aumlr utmanande foumlr eleverna (Duke et al 2011) Det aumlr
vidare laumlttare att laumlsa och foumlrstaring text som knyter an till laumlsarens
intresseomraringden eftersom intresse och foumlrfoumlrstaringelse aumlr de fraumlmsta
komponenterna foumlr god laumlsfoumlrstaringelse (Kamhi 2009) varfoumlr det aumlr viktigt foumlr
laumlsintresset och laumlsmotivationen att elever faringr laumlsa texter som de tycker aumlr
intressanta (Morgan amp Fuchs 2007) Laumlsmotivationen kan ocksaring oumlka betydligt
om eleven faringr reella moumljligheter att vaumllja text vilket inte betyder att eleverna
ska vaumllja texter helt fritt hela tiden men att de till exempel faring moumljlighet att
kunna vaumllja mellan naringgra av laumlraren vaumll valda texter (Ivey amp Johnston 2013
Braringten 2008) Att vaumllja autentiska texter har visat sig vara gynnsamt foumlr
elevers laumlsutveckling (Duke amp Pearson 2002 Perry 2012) eftersom eleverna
daring kan uppleva att de deltar i vaumlrlden utanfoumlr skolan och laumlsningen daumlrmed blir
mer relevant och meningsfull (Perry 2012) Att hjaumllpa elever att utveckla
denna foumlrmaringga utan att foumlrstoumlra deras motivation foumlr att laumlsa aumlr enligt
Seidenberg (2013) en av undervisningens stora utmaningar I en nyligen
genomfoumlrd studie intervjuades elever i aringrskurs 6 och 9 om skolrelaterad
63
laumlsning (Tegmark Alatalo Vinterek amp Winberg 2021) Daumlr framkommer att
en viktig faktor foumlr laumlsning i skolans olika aumlmnen enligt eleverna aumlr att laumlraren
planerar in laumlsning paring lektionerna vilket aumlr en central didaktisk poaumlng De
teoretiska utgaringngspunkterna foumlr laumlsundervisning i gymnasieskolan utgoumlr i den
haumlr studien en grund foumlr att foumlrstaring och analysera laumlrarnas utsagor om dels sin
laumlsundervisning dels om laumlsfoumlrstaringelse i relation till det nationella
laumlsfoumlrstaringelseprovet i kursen Svenska 1
Powerful knowledge
All undervisning maringste ha ett inneharingll och det aumlr viktigt att foumlrstaring hur inneharingll
till undervisning vaumlljs ut eftersom det paringverkar vad elever laumlr sig Till skillnad
fraringn de studier som anvaumlnder laumlrares aumlmneskonceptioner som teoretiskt raster
foumlr att beskriva undervisningen i svenska anvaumlnds i den haumlr studien konceptet
powerful knowledge foumlr att rikta fokus fraringn laumlrarnas personliga
aumlmnesuppfattningar till vilken kunskap som deras undervisning moumljliggoumlr foumlr
eleverna Fokus hamnar daumlrmed inte paring de enskilda laumlrarna men deras utsagor
aumlr viktiga foumlr att faring syn paring och foumlrstaring vad som haumlnder paring klassrumsnivaring naumlr
policy ska tolkas och goumlras och elever ska faring tillgaringng till viktiga kunskaper
Svensklaumlrarna i foumlreliggande studie kan inte vaumllja inneharingll till sina kurser efter
eget huvud utan maringste foumlrharinglla sig baringde till policy i form av laumlroplan
aumlmnesplan och aumlmnets nationella prov och till aumlmnestraditioner forskning
kollegor elever och tidigare undervisningserfarenheter Naumlr laumlrarna tolkar
styrdokumenten och planerar och genomfoumlr sin undervisning innebaumlr det att
de samtidigt som de navigerar i en policybemaumlngd och lokal kontext med olika
foumlrutsaumlttningar ocksaring maringste foumlrharinglla sig till ett visst kunskapsinneharingll Naumlr det
gaumlller olika aumlmnen i skolan maringste ett urval av ett kunskapsinneharingll som det
ska undervisas om goumlras paring ett eller annat saumltt (Nordgren 2017) och konceptet
powerful knowledge anvaumlnds i den haumlr studien foumlr att diskutera de val och den
viktiga kunskap som de deltagande laumlrarna vaumlljer att prioritera i sin
undervisning Nedan redogoumlr jag foumlr min foumlrstaringelse av powerful knowledge
I baringde debatt och forskning om skolan anser Michael Young och Johan
Muller att det inte diskuteras tillraumlckligt hur kunskap vaumlljs ut organiseras och
omsaumltts fraringn laumlroplan till praktisk undervisning i klassrummet Young och
Muller har daumlrfoumlr skrivit ett flertal artiklar och boumlcker daumlr de diskuterar
kunskap i skolan och presenterar konceptet powerful knowledge (se till
exempel Muller amp Young 2019 Young 2011 2013 2015 Young amp Muller
2016) Young och Mullers ideacute om powerful knowledge har vaumlckt stort intresse
baringde hos aumlmnesdidaktiker och laumlroplansteoretiker och konceptet aumlr foumlremaringl
foumlr en livlig diskussion inom det internationella utbildningsvetenskapliga
forskningsfaumlltet Young och Muller (2016) menar att fokus i skolan under en
laumlngre internationell trend har skiftat fraringn att diskutera undervisningens
inneharingll och vilken kunskap som ska raumlknas som viktig foumlr alla elever att laumlra
64
sig till att handla om oumlkad maringluppfyllelse maumltbara resultat och
ansvarsutkraumlvande I staumlllet foumlr att diskutera vad skolor boumlr undervisa om
diskuteras allmaumlnna foumlrmaringgor nyckelkompetenser och externa
standardiserade prov (Deng 2018) och konceptet powerful knowledge ska i
det sammanhanget ses som en del av ett stoumlrre argument foumlr betydelsen av
aumlmneskunskaper i skolans laumlroplan (Maude 2016 2018) Foumlr Young och
Muller blir det problematiskt med policyskapares fokus vid rsquolearning
outcomesrsquo daring ett saringdant fokus tenderar att resultera i att ett led i utbildningen
hoppas oumlver Young och Muller menar att en elev inte kan utveckla sina
foumlrmaringgor och kompetenser i ett aumlmne om hen inte foumlrst har faringtt kunskaper i
aumlmnet Young och Muller paringpekar daumlrmed att det aumlr viktigt att skilja mellan
att veta hur och att veta att eftersom det senare aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det foumlrra
Kunskap paringpekar Young och Muller (2016) vidare har i olika
sammanhang betraktats som naringgot elitistiskt rsquoa knowledge of the powerfulrsquo
daumlr fokus ligger paring vem som innehar kunskapen naringgot de kritiserar och
paringpekar att i staumlllet boumlr fokus ligga paring vad som kaumlnnetecknar powerful
knowledge Daumlrmed flyttas fokus fraringn att diskutera vem som ska ha en viss
kunskap till vilken kunskap som aumlr viktig foumlr alla att laumlra sig Powerful
knowledge aumlr enligt Young (2013) kunskap rsquowith powersrsquo och den aumlr
rsquopowerfulrsquo paring grund av att den finns tillgaumlnglig foumlr alla och paring grund av den
foumlrstaringelse foumlr omvaumlrlden som den moumljliggoumlr foumlr de personer som tillaumlgnar sig
den kunskapen Muller och Young (2019) understryker daumlrmed att powerful
knowledge aumlr fundamentalt demokratiskt till sin natur eftersom det aumlr fullt
moumljligt foumlr alla som vill att ta del av den kraft den makt ndash rsquopowerrsquo ndash som
kunskapen ger Foumlr Young (2018) handlar det ocksaring om att det aumlr en viktig
kunskap som alla elever oavsett bakgrund har raumltt att faring tillgaringng till genom
skolan varfoumlr ideacuten om en likvaumlrdig och kompensatorisk skola aumlr starkt
inneboende i konceptet Daumlrfoumlr understryker Young (2012 2013) boumlr
powerful knowledge vara grunden foumlr hur vi taumlnker om aumlmnen laumlroplaner och
skolans och laumlrares uppdrag
Powerful knowledge aumlr inte heller naringgot som kan appliceras som en ny
metod eller en konkret aringtgaumlrd foumlr undervisning menar Young (2018)
Powerful knowledge ska i staumlllet ses som en oumlvergripande tankefigur om ett
kunskapsinneharingll och som naringgot som staumlller den grundlaumlggande fraringgan om
vad skolan ska vara till foumlr Powerful knowledge ska daumlrmed snarare ses som
ett saumltt att taumlnka om vad syftet med skola utbildning och aumlmnesundervisning
aumlr Till syvende och sist handlar powerful knowledge om det som ska vara
utbildningens hjaumlrta ndash om vad som aumlr viktigt att undervisa om och vad det aumlr
foumlr viktig kunskap som elever ska faring moumljlighet att laumlra sig i skolan foumlr att
utveckla foumlrmaringgor att kunna paringverka sina liv i oumlnskad riktning (Young 2013)
Young och Muller (2016) betonar ocksaring att efter avslutad utbildning kanske
inte elever kommer iharingg saring mycket specifika kunskaper eller detaljer fraringn
undervisningens inneharingll ndash men det aumlr genom moumltet med undervisningens
inneharingll som de faringr tillgaringng till ideacuteer begrepp och nya saumltt att taumlnka som de
65
kan bygga vidare paring som vuxna och i arbetslivet Powerful knowledge aumlr paring
saring saumltt inte noumldvaumlndigtvis en kaumllla foumlr att kunna dra generella slutsatser om
vaumlrlden utan snarare kunskap som moumljliggoumlr foumlr oss att utveckla varingr
foumlrestaumlllningsfoumlrmaringga om vaumlrlden bortom den vi sjaumllva kaumlnner till (Young amp
Muller 2016) och som utvecklar varingr foumlrmaringga att taumlnka det otaumlnkbara och det
som aumlnnu inte har taumlnkts (Bernstein 2000)
Eftersom mitt avhandlingsprojekt i huvudsak ligger inom det
svenskaumlmnesdidaktiska faumlltet straumlvar jag efter att saring laringngt det aumlr moumljligt anvaumlnd
svenska begrepp i min studie Naumlr det gaumlller begreppet powerful knowledge
har det visat sig att det inte aumlr helt enkelt att hitta en adekvat svensk
oumlversaumlttning Det aumlr paring svenska svaringrt att komma aringt de maringnga inneboende
betydelserna av ordet rsquopowerfulrsquo med ett enda ord Det engelska begreppet aumlr
ocksaring taumltt sammanbundet med de engelska orden rsquoempowerrsquo och
rsquoempowermentrsquo som signalerar vad powerful knowledge goumlr med den person
som har foumlrvaumlrvat kunskapen Muller och Young (2019) framharingller att naumlr
laumlrare lyckas vaumll med sin undervisning och elever laumlr sig paring ett framgaringngsrikt
saumltt blir eleverna rsquoempoweredrsquo genom att de kan foumlrstaring nya samband faring nya
insikter och generera nya ideacuteer naringgot som aumlr svaringrt att beskriva genom en
svensk oumlversaumlttning av uttrycket Maktdimensionen i konceptet aumlr viktig det
visar inte minst Young (2008) naumlr han goumlr en distinktion mellan begreppen
knowledge of the powerful och powerful knowledge I brist paring en baumlttre
oumlversaumlttning av begreppet som aumlven faringngar upp de olika maktdimensionerna
anvaumlnder jag det engelska begreppet i den haumlr avhandlingen
Aumlmnesspecifik och viktig kunskap
Enligt Young och Muller (2016) utmaumlrker sig powerful knowledge genom tvaring
viktiga karaktaumlristiska drag den aumlr differentierad och den aumlr specialiserad
Den aumlr differentierad genom att den skiljer sig fraringn vardagslivet och de
erfarenheter som elever upplever utanfoumlr skolan och som de baumlr med sig in i
klassrummet Att det aumlr en kunskap som aumlr naringgot annat aumln den vardagliga
kunskapen aumlr det som goumlr den rsquopowerfulrsquo eftersom elever inte garingr i skolan foumlr
att moumlta mer vardagsliv Skolan maringste erbjuda elever naringgot som de inte har
tillgaringng till hemma och ge dem moumljlighet att roumlra sig foumlrbi den egna
erfarenheten (Young 2012) Till skillnad fraringn personliga erfarenheter saring aumlr
powerful knowledge inte knutet till en specifik kontext och tillgaringng till den
sortens kunskap hjaumllper elever att ta sig bortom den specifika kontexten som
deras egen erfarenhet utgoumlr Hudson (2019) menar vidare att ny kunskap
foumlraumlndrar hur vi upplever vaumlrlden genom att vaumlrlden daumlrmed blir mer
differentierad
Young och Muller (2016) beskriver ocksaring powerful knowledge som
specialiserad eftersom den inte aumlr naringgon allmaumln kunskap utan en specialiserad
aumlmneskunskap som i foumlrsta led skapas i specialiserade miljoumler paring houmlgskolor
och universitet Specialiserad akademisk kunskap aumlr inte oomtvistlig utan
66
staumlndigt oumlppen foumlr kritik och den aumlr inte heller statisk utan revideras och
utvecklas hela tiden allt eftersom ny kunskap formas och bygger vidare paring
tidigare kunskap menar Young och Muller (2016) Ett skolaumlmne i sin tur
baseras enligt Young och Muller (2016) paring ett urval av och ett ordnande av
inneharingllet utifraringn universitetsdisciplinens sammanhang i kombination med
kunskap om vad elever i olika aringldrar kan foumlrvaumlntas kunna laumlra sig Laumlrares
undervisningspraktik bygger paring saring vis paring den kunskap som laumlraren har om och
i sitt aumlmne och som laumlraren sjaumllv har tillaumlgnat sig i akademiska sammanhang i
kombination med didaktiska kunskaper undervisningserfarenheter och
laumlrarens tolkning av varje individuell elevs foumlrmaringga till laumlrande och vad eleven
behoumlver laumlra sig Laumlro- och aumlmnesplaner i skolan bestaringr till stoumlrsta delen av
olika ofta flervetenskapliga aumlmnen och skolaumlmnen skiljer sig daumlrfoumlr fraringn
akademiska discipliner men bygger paring koncept och specialiserade begrepp
fraringn de akademiska disciplinerna (Young 2012) Muller och Young (2019)
understryker vidare att det aumlr viktigt att diskussionen om powerful knowledge
inte fastnar i detaljer och reduceras till att handla om listor paring faktabaserat
inneharingll som kan bockas av i undervisningen Ett saringdant synsaumltt riskerar att
foumlrytliga och fragmentisera aumlmneskunskaperna i staumlllet foumlr att se powerful
knowledge ur ett holistiskt perspektiv (Muller amp Young 2019) Enskilda fakta
som laumlrs in isolerat och utan att problematiseras systematiseras och saumlttas in i
ett sammanhang kan aldrig bli rsquopowerfulrsquo (Lambert 2018b)
I ett flervetenskapligt aumlmne som svenska aumlr det inte givet vad som aumlr aumlmnets
kaumlrna och vad som aumlr vaumlrt att undervisa om och didaktiseringen (Ongstad
2006) av det akademiska aumlmnet till skolaumlmnet aumlr laringngt ifraringn sjaumllvklar liksom
vilken powerful knowledge som eleverna faringr moumljlighet att utveckla Genom
att i den haumlr studien relatera laumlrarnas utsagor till det som lyfts fram som
svenskaumlmnets stabila och viktiga kunskaper i en i oumlvrigt snabbt foumlraumlnderlig
kontext hjaumllper konceptet till att rikta ljuset inte bara mot varfoumlr elever ska garing
i skolan utan ocksaring mot varfoumlr elever ska laumlsa svenska varfoumlr elever ska arbeta
med laumlsning av olika texter och vad de ska laumlra sig genom laumlsning i
svenskaumlmnet
En diskussion om skolans syfte och uppdrag
Young och Mullers koncept powerful knowlegde har baringde vaumllkomnats och
starkt ifraringgasatts av utbildningsvetenskapliga forskare Enligt Nordgren
(2017) provocerar deras ideacuteer eftersom de lyfter fraringgor om vad som boumlr vara
hjaumlrtat i all utbildning naumlmligen fraringgor om vad som aumlr vaumlrt att undervisa om
att laumlra sig och vad vi ska ha skolan till Aringtskillnaden mellan vardagskunskap
och skolkunskap och att powerful knowledge endast aumlr naringgot som elever kan
faring tillgaringng till genom formell undervisning i skolan aumlr dock naringgot som
ifraringgasaumltts av flera forskare (se till exempel McEneaney 2015 Platt 2018
White 2018 Wrigley 2018) Att en socialt raumlttvis laumlroplan maringste ha med
vardagskunskapen fraringn marginaliserade grupper likvaumll som akademisk
67
kunskap foumlr att elever och deras kontext annars laumlmnas utanfoumlr betonas
(Wrigley 2018) liksom synpunkter om att konceptet aumlven boumlr omfatta den
tysta dimensionen av kunskap och elevers kunnande (Carlgren 2020) En
central fraringga som ocksaring lyfts fram aumlr inte bara vilken kunskap utan aumlven vems
kunskap skolan ska undervisa om (McPhail 2017) och om samma kunskap aumlr
rsquopowerfulrsquo foumlr alla elever (Reiss 2018) Uppfattningen att skolan handlar om
saring mycket mer aumln att elever bara ska tillaumlgna sig teoretisk aumlmneskunskap utan
att skolan aumlven ska fraumlmja personlig utveckling utveckla elevers fantasi och
empati och fostra eleverna till demokratiska medborgare framfoumlrs ocksaring av
kritiker (Brown amp White 2012 White 2018)
Kritiska synpunkter lyfter aumlven fram att det inte enbart garingr att ta haumlnsyn till
vad som det ska undervisas om utan att aumlven varfoumlr naringgot ska undervisas om
maringste tas i beaktande (Gericke et al 2018) Med sitt fokus paring vilka kunskaper
som ska vaumlljas ut foumlr att undervisas om i skolan kritiseras Young och Muller
foumlr att taumlmligen ensidigt utgaring fraringn en anglosaxisk tradition och de daumlrmed
bortser fraringn till exempel den tradition som utgaringr fraringn tysk eller nordisk
didaktik Flera forskare menar daumlrfoumlr att ideacuten om powerful knowledge skulle
ha mycket att vinna paring att knyta konceptet naumlrmare samman med den tyska
didaktiska traditionen som har vaumll utarbetade fraringgor foumlr att diskutera vad hur
och varfoumlr naringgot ska undervisas om (se till exempel Bladh et al 2018 Deng
2018 Gericke et al 2018 Lambert 2018a) Att skolaumlmnen aumlr saring mycket mer
aumln bara en rekontextualisering (Bernstein 2000) av den akademiska
disciplinaumlra kunskapen understryks ocksaring (Gericke et al 2018 Nordgren
2017) Det aumlr en foumlrenkling av verkligheten att skolaumlmnen endast skulle vara
en kondenserad version av den akademiska disciplinen eftersom alla aumlmnen i
skolan aumlr baringde disciplinaumlrt akademiskt och politiskt paringverkade (Gericke et al
2018 Nordgren 2017) Det garingr inte att bortse fraringn det inflytande som politiska
maringl foumlr och externa krav paring skola och utbildning har oumlver den undervisning
som blir moumljlig naringgot som de akademiska disciplinerna i betydligt laumlgre grad
behoumlver ta haumlnsyn till (Nordgren 2017)
Ett flertal roumlster instaumlmmer dock i Youngs och Mullers resonemang om att
kunskapsfraringgan har marginaliserats i diskussionen om skolan genom att alltfoumlr
stort fokus ndash oavsett laumlroplanens inneharingll ndash lagts vid perspektiv som metoder
undervisningsstrategier makt politik identitet koumln ras sexualitet
postmodernism och poststrukturalism istaumlllet foumlr att intressera sig foumlr fraringgor
om urval och organisation av inneharingll foumlr utbildning och vad elever ska laumlra
sig i skolan (se till exempel Deng 2015 2018 Hoadley 2015 Lundgren
2015 McEneaney 2015 Wheelahan 2015) Lambert (2018b) paringpekar att en
laumlroplan som handskas ofoumlrsiktigt med kunskap och laumlgger foumlr mycket fokus
vid specifika kompetenser och allmaumlnna foumlrmaringgor kan hindra elever fraringn att
laumlra sig powerful knowledge och daumlrmed utveckla den rsquopowerrsquo eller foumlrmaringga
till foumlraumlndring som denna kunskap ger den som har tillaumlgnat sig den Vidare
anser Gericke et al (2018) att styrkan med powerful knowledge aumlr att det
betonar vikten av akademisk aumlmneskunskap inom utbildningsvetenskap
68
aumlmnesdidaktik och att undervisning alltid maringste ha ett inneharingll Powerful
knowledge riktar daumlrmed ljuset mot att undervisningens inneharingll borde vara
den mest centrala fraringgan i skolan eftersom det aumlr viktigt foumlr elevernas framtid
och borde genomsyra vad som aumlr det oumlvergripande syftet med skolan aumlmnet
eller momentet som ska undervisas (Gericke et al 2018)
Precis som Young och Muller understryker att powerful knowledge inte aumlr
naringgot statiskt och en garingng foumlr alla givet behoumlver synen paring vad Young och
Mullers koncept powerful knowlegde aumlr inte heller vara foumlrutbestaumlmd och
ofoumlraumlnderlig (McLean Davies 2020) Paring saring vis kan powerful knowledge som
ett teoretiskt perspektiv oumlppna foumlr att aumlven konceptet i sig kan vara en del av
det som utforskas i dialog med en paringgaringende diskussion om vad som aumlr viktigt
att undervisa om I den haumlr studien riktas intresset mot laumlrares didaktiska
avvaumlgningar i relation till ett kunskapsinneharingll som definieras av
styrdokument laumlrarens uppfattning av detta inneharingll och didaktiseringen
(Ongstad 2006) av samma inneharingll i en lokal kontext Det finns ocksaring ett
intresse foumlr att utforska laumlrarnas foumlrstaringelse av ett kunskapsinneharingll och deras
uppfattningar om vad som aumlr moumljligt betydelsefullt och relevant foumlr eleverna
att laumlra sig i kursen Svenska 1 vad laumlrarna anser aumlr viktiga kunskaper foumlr
elevernas framtid och vad som aumlr det oumlvergripande syftet med de enskilda
moment som undervisas i kursen Svenska 1 I den haumlr studien aumlr det de
didaktiska vad- vem- hur- och varfoumlr-fraringgorna paring klassrumsnivaring som
studeras och genom att tillfoumlra konceptet powerful knowledge som teoretiskt
perspektiv aumlr det moumljligt att med hjaumllp av de laumlrare som deltar i studien faring syn
paring viktiga kunskaper i Gy11s svenskaumlmne genom att studera vad som goumlrs i
relation till olika texter Paring saring vis hjaumllper Young och Mullers teori till med att
flytta fokus fraringn laumlrarna som studieobjekt till undervisningens inneharingll och hur
den vaumlljs ut
Epistemisk kvalitet
Powerful knowledge aumlr enligt Young och Muller (2016) ett saumltt att taumlnka om
utbildning och undervisningens syfte och laumlrares utformning av sin
undervisning foumlr att moumljliggoumlra powerful knowledge hos eleverna aumlr en viktig
aspekt av laumlrares arbete (Hudson 2019) Som teoretiskt perspektiv behoumlver
konceptet powerful knowlege dock kombineras med ett mer konkret begrepp
foumlr att kunna belysa en undervisningspraktik I den haumlr studien kommer daumlrfoumlr
begreppet epistemisk kvalitet anvaumlndas foumlr att diskutera moumljligheten till
powerful knowledge i de deltagande laumlrarnas beraumlttade undervisningspraktik
Hudson (2017 2018) betonar att powerful knowledge aumlr en aumlmnesspecifik
kunskap som aumlr taumltt sammanvaumlvt med begreppet epistemisk kvalitet och som
utgaringr fraringn spaumlnningsfaumlltet houmlg ndash laringg epistemisk kvalitet (Hudson 2017 2018)
Hudson beskriver att undervisning med houmlg epistemisk kvalitet utgaringr fraringn
oumlppenhet och kreativitet i undervisningen som uppmuntrar till kritiskt
taumlnkande kreativt resonerande utvecklande av en stoumlrre medvetenhet och
69
multipla loumlsningar Det aumlr till exempel viktigt att eleverna tillaringts staumllla egna
fraringgor Houmlg epistemisk kvalitet uppnarings ocksaring genom ett foumlrharingllningssaumltt som
praumlglas av low-stakes formativ bedoumlmning foumlr laumlrande daumlr elever ges moumljlighet
att laumlra sig av fel och misstag Undervisning av houmlg epistemisk kvalitet praumlglas
vidare av ett holistiskt synsaumltt daumlr olika undervisningsmoment i ett aumlmne
integreras till en meningsfull helhet och syftar till att ge elever kunskaper som
hjaumllper dem att lyfta blicken och se bortom den specifika uppgiften och den
egna erfarenheten
Undervisning med laringg epistemisk kvalitet menar Hudson (2017 2018
2019) praumlglas i staumlllet av en fragmenterad aumlmnessyn med betoning paring ett
inneharingll som ses som naringgot statiskt och en garingng foumlr alla givet och som aumlr
ofelbart och obestridligt Aumlmnets inneharingll delas upp i olika enheter och
faumlrdigheter som undervisas taumlmligen isolerat Vidare saumltter undervisningen
faumlrdighetstraumlning i fokus och garingr till stor del ut paring att det finns raumltt och fel svar
och eleverna uppmuntras att laumlra sig saker utantill utan att reflektera Laringg
epistemisk kvalitet foumlrknippas aumlven med ett foumlrharingllningssaumltt praumlglat av
bedoumlmning av laumlrande Enligt Hudson (2018) finns det en stor risk att ett yttre
performativt tryck i form av till exempel inspektioner eller en betoning paring
externa rsquohigh-stakesrsquo standardiserade prov och maumltbara resultat kan paringverka
laumlrares undervisning i riktning mot laringg epistemisk kvalitet om fokus i
undervisningen hamnar paring att eleverna ska klara proven eller laumlra sig laumltt
maumltbara faktakunskaper som memoreras utan att saumlttas in i ett sammanhang
Diskussionen om powerful knowledge och undervisning av houmlg respektive
laringg epistemisk kvalitet riktar ocksaring ljuset mot vilken typ av kunskap eller
kunnande som finns inbyggt i ett skolaumlmne eftersom powerful knowledge aumlr
aumlmnesspecifik (McLean Davies Yates Sawyer amp Buzacott 2021) McLean
Davis et al understryker att laumlrare spelar en nyckelroll i hur powerful
knowledge kan skapas i ett klassrum genom att laringta undervisningen praumlglas av
houmlg epistemisk kvalitet I undervisning i L1-aumlmnen ndash som i den haumlr studien
handlar om undervisning i aumlmnet svenska ndash faringr elever moumlta maringnga olika typer
av texter McLean Davies (2020) lyfter fram att textval i L1-undervisningen
handlar om mer aumln texten som artefakt det handlar ocksaring om vilken kunskap
och vilket kunnande elever kan utveckla genom att laumlsa och foumlrstaring olika texter
Daumlrmed blir laumlrarens textval en stark baumlrare av powerful knowledge eftersom
den text laumlraren vaumlljer och vad eleverna goumlr med texten i undervisningen blir
viktigt foumlr vad eleverna laumlr sig (McLean Davies 2020 Yates et al 2019)
I relation till L1-undervisningen lyfter McLean Davies et al (2021) fram
att laringg epistemisk kvalitet utmaumlrks av undervisning som fokuserar olika
faumlrdigheter som stannar vid att till exempel identifiera olika texttyper och
genrer eller att klara av den tekniska sidan av laumlsprocessen Undervisning av
houmlg epistemisk kvalitet praumlglas av att den aumlven moumljliggoumlr foumlr elever att skapa
mening av det laumlsta och tillaumlgna sig kunskaper som goumlr att de kan koppla
samman det laumlsta med kunskap om omvaumlrlden Den text som laumlraren vaumlljer
laumlses i en klassrumskontext men undervisningen syftar till att sammanbinda
70
laumlsaren med omvaumlrlden genom att ge laumlsaren foumlrmaringgan att kunna foumlrestaumllla sig
sjaumllv i andra kontexter (McLean Davies 2020) Som exempel ger McLean
Davies laumlsning av litteraumlra texter daumlr undervisningen naringr houmlg epistemisk
kvalitet naumlr den inte stannar vid att eleven ska laumlra sig litteraumlra kunskaper utan
ocksaring inbjuder elever till att moumlta det okaumlnda och foumlrstaring att det finns naringgot
bortom texten som ska laumlras och som kommer till liv genom texten och genom
samtal om texten Det handlar med andra ord om att ge eleven kunskaper som
foumlr eleven bortom texten bortom klassrummet och bortom den egna
erfarenheten Resonemangen ovan om epistemisk kvalitet i relation till laumlsning
i L1-aumlmnet engelska bedoumlms som oumlverfoumlrbara till den haumlr avhandlingen som
har ett fokus paring laumlsning i L1-aumlmnet svenska Begreppen laringg respektive houmlg
epistemisk kvalitet anvaumlnds i den haumlr studien foumlr att belysa de deltagande
laumlrarnas beraumlttade undervisningspraktik och den powerful knowledge som
moumljliggoumlrs i undervisningen
71
Kapitel 4 Studiens design och forskningsprocessen
Intresset i den haumlr studien riktar sig mot vilka didaktiska utmaningar
svensklaumlrare paring gymnasiet staumllls infoumlr naumlr de ska vaumllja inneharingll till
laumlsundervisningen i en policybemaumlngd och performativ kontext Ett saumlrskilt
fokus riktas mot vad laumlrarna anser vara viktigt att elever laumlr sig och vilken
powerful knowledge som synliggoumlrs i den beraumlttade praktiken Foumlr att uppnaring
studiens syfte behoumlvde jag faring kunna ta del av svensklaumlrares uppfattningar och
resonemang om deras undervisning och de texter som anvaumlndes i
undervisningen varfoumlr jag valde att goumlra en intervjustudie med verksamma
svensklaumlrare paring gymnasiet Intervjuerna aumlr avsedda att utgoumlra en grund foumlr att
ge en bild av de uppfattningar som raringder kring laumlsning hos de deltagande
laumlrarna Foumlr den empiriska delen av studien utgoumlr aumlven undervisningens texter
och de arbetsuppgifter som houmlr till texterna en central kaumllla foumlr analys I
materialet ingaringr ocksaring de foumlrteckningar oumlver undervisningstexter som laumlrarna
och jag uppraumlttade tillsammans under intervjustudiens garingng
Halvstrukturerade intervjuer (Kvale amp Brinkmann 2014) med de
undervisande laumlrarna kompletteras saringledes med material bestaringende av texter
uppgifter och textfoumlrteckningar
Studiens design
Foumlr att kunna ta del av de fem deltagande laumlrarnas tankar kring de didaktiska
avvaumlgningar de gjorde och vilka motiv som laringg bakom deras utformning av
undervisningen designades studien i form av en intervjuserie under ett laumlsaringr
Intervjuserien bestod av fyra individuella intervjuer med varje deltagande
laumlrare under laumlsaringret och intervjuerna foumlrdelades med jaumlmna mellanrum under
studiens garingng Avslutningsvis samlades alla laumlrarna till en gemensam
gruppintervju i slutet av laumlsaringret Varje laumlrare deltog paring saring vis i fem intervjuer
fyra individuella och en i grupp Foumlr att aumlven kunna ta del av de texter som
anvaumlndes i laumlrarnas klassrum samlades ocksaring alla texter med tillhoumlrande
arbetsuppgifter in Loumlpande under laumlsaringrets garingng uppraumlttade jag aumlven
tillsammans med varje laumlrare en foumlrteckning av de texter som laumlraren anvaumlnde
i undervisningen med kolumner foumlr textens titel foumlrfattare och genre samt vad
syftet med texten var Studiens empiri bestaringr saringledes av transkriberade
72
intervjuer textfoumlrteckningarna och de texter med tillhoumlrande arbetsuppgifter
som laumlrarna anvaumlnde i undervisningen i kursen Svenska 1 under laumlsaringret
20152016 Intervjuerna redovisas i kapitel 5 6 7 9 och 10 och de uppgifter
som eleverna arbetade med presenteras daumlr de diskuteras i de empiriska
kapitlen Textfoumlrteckningarna aringterfinns i bilaga 8ndash12
Forskningsprocessen har i maringnga avseenden varit en iterativ process
eftersom den hela tiden varit oumlppen foumlr foumlraumlndring och kunnat utformas efter
de behov och fraringgor som uppstaringtt under studiens garingng Ett exempel paring detta
aumlr att de teoretiska perspektiven har tillkommit under studiens garingng och paring saring
vis har det empiriska materialet och de teoretiska perspektiven utvecklats
parallellt (Alvesson amp Kaumlrreman 2011) vilket laumlmnat utrymme foumlr att
analysera tolka och omtolka det som kommit fram under
forskningsprocessen Intervjuguiderna (se bilaga 3ndash7) var inte heller
faststaumlllda med faumlrdigformulerade fraringgor i foumlrvaumlg vid studiens boumlrjan utan
formulerades utifraringn de fraringgor som vaumlcktes vid det tidigare intervjutillfaumlllet
Intervjuguiderna utformades paring saring vis att de inledande fraringgorna handlade om
vad som hade haumlnt sedan vi senast traumlffades och vilka texter eleverna hade
arbetat med och varfoumlr foumlr att sedan garing oumlver till att beroumlra olika teman som
var gemensamma foumlr alla fem laumlrarna Intervjuerna avslutades med en
individuell uppfoumlljning paring saringdant som kommit upp under den tidigare
intervjun och med fraringgor som gjorde det moumljligt foumlr laumlrarna att ta upp saringdant
som de sjaumllva ville dela med sig av Ett tydligt exempel aumlr att det nationella
provet som avslutar kursen Svenska 1 inte var i fokus naumlr studien inleddes
men eftersom laumlrarna sjaumllva flera garingnger aringterkom till det nationella provet som
tema under intervjuerna saring inkluderades fraringgor roumlrande det nationella provet i
de senare intervjuerna Att laumlrarna i sin undervisning saring tydligt behoumlvde
foumlrharinglla sig till det nationella provet var ocksaring anledningen till att teori om
policy och performativt tryck (se Ball et al 2012) kom att bli studiens
oumlvergripande teoretiska perspektiv
Styrkan med intervjun som metod aumlr att den ger forskaren moumljlighet till en
god inblick i de intervjuade personernas situation (Kvale amp Brinkmann 2014)
Foumlr detta var den kvalitativa halvstrukturerade intervjun laumlmplig som metod
eftersom laumlrarna daring gavs moumljlighet att resonera om varfoumlr de valde att arbeta
med olika texter och vad de ville att eleverna skulle laumlra sig genom att laumlsa och
arbeta med dem En halvstrukturerad intervju foumlljer en foumlrberedd intervjuguide
som riktar in sig paring vissa teman och som aumlven inneharingller foumlrslag paring oumlppna
fraringgor (Kvale amp Brinkmann 2014) I en halvstrukturerad intervju finns det
ocksaring ett tydligt fokus foumlr intervjun samtidigt som intervjuprocessen blir mer
flexibel i och med att det finns utrymme foumlr de personer som intervjuas att
lyfta fram egna synpunkter och fraringgor (Kvale amp Brinkmann 2014)
Valet av den halvstrukturerade intervjun var laumlmplig daring jag genom
intervjuerna ville ge laumlrarna moumljlighet att ta upp saker roumlrande deras praktik
som jag kanske inte foumlrutsett samtidigt som jag ville kunna beharinglla fokus paring
de fraringgor som var mitt fokus foumlr varje intervjutillfaumllle Formen foumlr den
73
halvstrukturerade intervjun passade ocksaring bra eftersom jag i intervjuerna ville
foumlrsoumlka uppnaring ett samtalsklimat som i saring stor utstraumlckning som moumljligt liknade
ett vanligt samtal Aumlven om jag hade en intervjuguide med specifika fraringgor
och teman som jag ville ta upp under intervjuerna hade laumlrarna som deltog
fortfarande stor frihet att formulera sina svar och aumlven att ta upp saker som
inte stod i intervjuguiden Genom att foumllja upp de teman och samtalsaumlmnen
som laumlrarna sjaumllva initierade fick jag ocksaring en moumljlighet att komma naumlrmare
laumlrarnas arbete med att utforma sin undervisning Eftersom det kan paringverka
intervjuns inneharingll om informanterna aumlr vaumll infoumlrstaringdda med vad forskaren vill
faring syn paring (Kvale 2006) valde jag att inte laringta laumlrarna ta del av intervjuguiderna
i foumlrvaumlg Vid varje intervju kom vi dock oumlverens om att goumlra en uppfoumlljning
paring en eller flera fraringgor vid naumlsta intervjutillfaumllle varvid laumlrarna paring saring vis fick
en chans att taumlnka igenom och omformulera sina svar
Den sista intervjun i den haumlr studien genomfoumlrdes i form av en
gruppintervju med alla fem laumlrarna I en gruppintervju finns det utrymme foumlr
flera teman aumlven teman som forskaren sjaumllv inte initierat att faring ta plats och
utforskas av de medverkande laumlrarna under intervjutillfaumlllet (Wibeck 2010)
En foumlrdel med en gruppintervju aumlr att laumlrarna i gruppen kan kaumlnna sig tryggare
och mindre exponerade aumln i individuella intervjuer vilket ger moumljlighet foumlr en
stoumlrre maringngfald av ideacuteer att traumlda fram under samtalet (Repstad 2007)
Nackdelarna med intervjuer i grupper kan vara att forskaren inte kommer aringt
de enskilda individernas aringsikter om deltagarna upplever att deras aringsikter
avviker fraringn normen eller fraringn de andra gruppmedlemmarnas aringsikter (Wibeck
2010) Det aumlr dock min uppfattning att alla laumlrarna kom till tals och fick
naringgorlunda likvaumlrdigt talutrymme och att en tillaringtande atmosfaumlr raringdde som gav
de olika deltagarna utrymme att aumlven uttala motsatta aringsikter
Urval av deltagande laumlrare
De fem laumlrare som medverkar i foumlreliggande studie arbetade vid den tidpunkt
daring studien genomfoumlrdes paring fyra olika gymnasieskolor paring olika orter i
Mellansverige Samtliga aumlr behoumlriga laumlrare i svenska foumlr gymnasiet och har
vid tiden foumlr studiens genomfoumlrande tjaumlnstgjort som laumlrare i svenska mellan 7
och 25 aringr Detta betyder att alla fem baringde fick sin utbildning i en annan
laumlrarutbildning aumln den som gaumlller i skrivande stund och att utbildningen
skedde foumlre 2011 aringrs laumlroplansreform och daumlrmed i relation till aumlldre
laumlroplaner aumln den som gaumlllde laumlsaringret 20152016 Ett maringlinriktat urval
(Bryman 2011) skedde eftersom studiens intresse riktar sig mot svensklaumlrares
undervisning och val av inneharingll i kursen Svenska 1 paring gymnasiet De
urvalskriterier som staumllldes upp foumlr att delta i studien var att alla laumlrare skulle
vara verksamma svensklaumlrare paring gymnasiet med erfarenhet av att undervisa i
kursen Svenska 1 Dessutom skulle laumlrarna uppfylla kriteriet att de under hela
det laumlsaringr som studien paringgick skulle ha undervisning i minst en klass i kursen
74
Svenska 1 Inga oumlnskemaringl specificerades om att laumlrarna skulle undervisa paring i
foumlrvaumlg saumlrskilt utvalda program
Initialt kontaktade jag samtliga svensklaumlrare paring elva olika gymnasieskolor
paring tio olika orter antingen genom att skicka ett mejl direkt till hela aumlmneslaget
eller genom att via mejl kontakta en svensklaumlrare som vidarebefordrade mitt
mejl till oumlvriga svensklaumlrare paring skolan Tillvaumlgagaringngssaumlttet styrdes av
moumljligheten att laumltt faring tillgaringng till laumlrarnas mejladresser och kan paring saring saumltt saumlgas
vara ett bekvaumlmlighetsurval I mejlet beskrev jag kortfattat studien och skrev
att jag ville komma i kontakt med svensklaumlrare som kunde taumlnka sig att delta
Samtliga skolor som kontaktades erbjoumld en blandning av studiefoumlrberedande
program och yrkesprogram2 Fraringn en del skolor fick jag aldrig naringgot svar trots
upprepade kontaktfoumlrsoumlk varfoumlr jag fortsatte att kontakta skolor tills jag hade
faringtt ihop det antal laumlrare som jag bedoumlmde var laumlmpligt och som uppfyllde
urvalskriterierna Slumpen gjorde att alla fem laumlrarna som deltog i studien
under det laumlsaringret som studien paringgick undervisade i kursen Svenska 1 paring ett
studiefoumlrberedande program Det aumlr daumlrfoumlr troligt att det har paringverkat studiens
resultat liksom det faktum att laumlrarna utgoumlr ett positivt urval i saring maringtto att de
ville delta i studien eftersom de hade ett saumlrskilt intresse foumlr laumlsning och att
arbeta med laumlsning inom ramarna foumlr gymnasiets svenskaumlmne
Att det blev just fem laumlrare som deltog i studien berodde paring en kombination
av planeringen av studien och en tillfaumlllighet Till en boumlrjan bestaumlmdes det att
tre laumlrare var ett laumlmpligt antal att foumllja under ett aringr Jag bestaumlmde mig dock
snabbt foumlr att jag ville ha med ytterligare en laumlrare eftersom studien skulle
paringgaring under en saring pass laringng tid som ett helt laumlsaringr och det finns mycket som kan
haumlnda under ett aringr som kan paringverka en laumlrare att vilja avbryta sin medverkan
Med endast tre laumlrare skulle studien bli mycket saringrbar om en av laumlrarna skulle
byta tjaumlnst eller bli sjukskriven Naumlr jag soumlkte efter en fjaumlrde laumlrare till studien
fick jag samtidigt kontakt med tvaring laumlrare som arbetade paring samma skola och
som gaumlrna ville medverka Jag bestaumlmde mig foumlr att inkludera baringda laumlrarna i
studien daring jag bedoumlmde att det skulle kunna berika studien med fler nyanser
Laumlrarnas rektorer kontaktades ocksaring och informerades baringde om studiens syfte
och att laumlrare paring deras skola ville delta i studien Samtliga rektorer uttryckte
sig positivt till att jag kom till deras skolor och intervjuade laumlrare Jag valde
att kontakta laumlrarna direkt och inte garing genom deras rektorer foumlrst eftersom jag
ville skapa en direkt relation mellan mig och laumlrarna saring att de skulle kaumlnna att
deltagande i studien helt och haringllet var deras eget val och inte var naringgot som
lades paring dem uppifraringn
De laumlrare som medverkar i studien har tilldelats de fiktiva namnen Jenny
Karin Linnea Magnus och Nora Jenny har vid tiden daring studien genomfoumlrs
2 Studiefoumlrberedande program aumlr de gymnasieprogram som foumlrbereder foumlr houmlgskolestudier till
exempel de naturvetenskapliga och samhaumlllsvetenskapliga programmen Yrkesprogram aumlr de
program som foumlrbereder eleverna foumlr en yrkesexamen till exempel bygg- och
anlaumlggningsprogrammet och varingrd- och omsorgsprogrammet
75
arbetat som laumlrare i 25 aringr och hon har arbetat paring samma skola under hela sin
karriaumlr och med elever fraringn i stort sett alla skolans program Skolan aumlr en
mindre skola i en glesbygdskommun som erbjuder de flesta av de nationella
programmen och klassen Jenny undervisar i Svenska 1 bestaringr av elever fraringn
natur- och teknikprogrammen Karin har arbetat som laumlrare i tolv aringr och hon
arbetar paring en stor skola som endast erbjuder houmlgskolefoumlrberedande program
skolan ligger i en stoumlrre stad Hon har erfarenhet fraringn flera olika skolor och av
att arbeta paring baringde studiefoumlrberedande och yrkesfoumlrberedande program
Klassen hon undervisar i Svenska 1 det aringr studien genomfoumlrs garingr det
naturvetenskapliga programmet Linnea och Magnus tjaumlnstgoumlr paring samma stora
skola paring en mellanstor ort som erbjuder de flesta av de nationella programmen
Linnea har arbetat som laumlrare paring den haumlr skolan i sju aringr och har daring undervisat
paring olika program Naumlr studien genomfoumlrs undervisar hon en klass paring det
samhaumlllsvetenskapliga programmet i Svenska 1 Magnus har arbetat som
laumlrare i sju aringr varav de tvaring senaste paring den nuvarande skolan och har tidigare
erfarenhet av att undervisa paring det individuella programmet Aumlven han
undervisar i Svenska 1 paring det samhaumlllsvetenskapliga programmet Linnea och
Magnus samarbetar taumltt ihop och foumlrsoumlker se till att de tvaring parallellklasserna
faringr en saring likvaumlrdig undervisning i svenska som moumljligt Nora slutligen arbetar
paring en relativt stor skola i en stoumlrre stad Skolan erbjuder i huvudsak fyra
nationella program varav ett aumlr yrkesfoumlrberedande och klassen som Nora
undervisar i Svenska 1 garingr paring ekonomiprogrammet Nora har arbetat som
laumlrare i sexton aringr varav det senaste aringret paring den nuvarande skolan och hon har
erfarenhet av att undervisa paring flera olika program
Studiens genomfoumlrande
Alla deltagare i studien fick efter en inledande kontakt via mejl ett
informationsbrev som beskrev studiens upplaumlgg och vad som foumlrvaumlntades av
dem som deltagare (bilaga 1) Denna information upprepades aumlven muntligt
vid den foumlrsta traumlffen med laumlrarna Daring laumlrarna tackat ja till att medverka
skickades aumlven en samtyckesblankett via mejl som skrevs under och samlades
in innan intervjuerna aumlgde rum (bilaga 2) De individuella intervjuerna
genomfoumlrdes i ett avskilt rum paring respektive laumlrares skola utom foumlr en laumlrare
daumlr den foumlrsta intervjun i augusti genomfoumlrdes paring skolan men resterande tre
intervjuer aumlgde rum utanfoumlr skolan eftersom det inte fanns naringgot tillgaumlngligt
rum paring skolan daumlr intervjuerna kunde genomfoumlras ostoumlrt
Intervjuerna med de fem deltagande svensklaumlrarna genomfoumlrdes i en serie
av fyra individuella intervjuer som aumlgde rum vid skolstarten i augusti i
november i mars och i maj under ett laumlsaringr naumlr de alla undervisade i kursen
Svenska 1 paring gymnasiet I en tid daring laumlrares arbetstid aumlr haringrt pressad av olika
krav och arbetsuppgifter var det inte helt enkelt att bestaumlmma hur mycket av
laumlrarnas tid jag kunde begaumlra att ta i anspraringk foumlr intervjuer Aumlven om jag gaumlrna
76
hade traumlffat dem alla fler garingnger saring bedoumlmde jag det som rimligt att vi skulle
kunna ses vid fyra tillfaumlllen utan att det skulle paringverka laumlrarnas arbetsboumlrda
alltfoumlr mycket Vid den foumlrsta intervjun i augusti hade laumlrarna boumlrjat planera
foumlr kursen men de hade aumlnnu inte hunnit traumlffa eleverna som kom till skolan
veckan efter Den foumlrsta intervjun fick daumlrmed ett fokus som roumlrde sig paring ett
mer generellt plan och som var framaringtblickande till sin natur De foumlljande tvaring
intervjuerna genomfoumlrdes jaumlmnt foumlrdelade under laumlsaringret under den paringgaringende
kursen varfoumlr fokus hamnade paring det som rent konkret haumlnde i kursen Den
sista individuella intervjun genomfoumlrdes saring naumlra slutet paring kursen som laumlrarnas
tid tillaumlt och fick en tillbakablickande och sammanfattande karaktaumlr
Intervjumaterialet redovisas nedan i Tabell 1
Tabell 1 Intervjuoumlversikt
Enskilda
intervjuer Jenny Karin Linnea Magnus Nora
Intervju 1
Augusti 2015
47 min
62 min
63 min
71 min
58 min
Intervju 2
November 2015
68 min
65 min
67 min
74 min
64 min
Intervju 3
Mars 2016
62 min
64 min
50 min
61 min
61 min
Intervju 4
Maj 2016
74 min
79 min
53 min
77 min
74 min
Total
samtalstid 251 min 270 min 223 min 283 min 257 min
Gemensam
gruppintervju
Juni 2016
94 min
Varje intervjutillfaumllle tog cirka en timme i anspraringk och alla intervjuer
spelades in med en diktafon I intervjuerna beraumlttade laumlrarna om vilka
didaktiska avvaumlgningar som laringg till grund foumlr undervisningen genom att
redogoumlra foumlr sina urvalsprinciper vilket syfte som laringg bakom varje textval och
vad laumlrarna ville att eleverna skulle laumlra sig genom att arbeta med texterna
Efter varje intervjutillfaumllle reflekterade jag oumlver och antecknade mina
spontana tankar om och reaktioner paring vad som hade utspelat sig under
intervjun Under laumlsaringret fick jag aumlven ta del av laumlrarnas fullstaumlndiga
textunderlag och tillhoumlrande arbetsuppgifter foumlr undervisningen i Svenska 1
Varje intervjutillfaumllle inleddes med att jag och laumlraren gick igenom vilka texter
som anvaumlnts i undervisningen sedan det foumlrra intervjutillfaumlllet och laumlraren fick
beraumltta om vad som laringg bakom just de textvalen hur eleverna hade arbetat
med texterna och vilka foumlrmaringgor och kunskaper laumlrarna ville att eleverna
77
skulle utveckla naumlr de arbetade med texterna Paring saring vis skapade vi gemensamt
de foumlrteckningar oumlver undervisningens texter som ingaringr i materialet (se bilaga
8ndash12) och som laumlrarna ocksaring loumlpande under aringret fick ta del av foumlr att faring
moumljlighet att korrigera eventuella felaktigheter eller missuppfattningar fraringn
min sida Texterna staringr i foumlrteckningarna i den ordning som de anvaumlndes i
kursen Textfoumlrteckningarna fungerade aumlven som samtalsunderlag vid
inledningen av intervjuerna och gav en bild av det arbete laumlrarna utfoumlrde
mellan de garingnger vi traumlffades foumlr intervjuerna Under insamlingen av empirin
utgick jag fraringn ett vidgat textbegrepp det visade sig dock under studiens garingng
att det i huvudsak var typografisk skriftlig text som laumlrarna anvaumlnde sig av I
min studie kommer saringledes begreppet text i foumlrsta hand att fokusera och
referera till skrivna texter paring papper eller skaumlrm
I slutet av laumlsaringret samlades alla fem laumlrarna foumlr en gemensam avslutande
gruppintervju som varade i en och en halv timme Syftet med att sammanfoumlra
de fem laumlrarna i slutet av intervjuserien var att laringta dem tillsammans reflektera
oumlver de olika teman som jag under laumlsaringret uppfattat att de i deras tal ofta
aringterkom till I den avslutande gruppintervjun fick laumlrarna daumlrfoumlr reflektera oumlver
vad de sjaumllva trodde de bakomliggande orsakerna till att de uttalade sig som
de gjorde under intervjuserien kunde vara
Databearbetning och analys
Det empiriska materialet i den haumlr studien bestaringr av 21 transkriberade
intervjuer alla texter med tillhoumlrande arbetsuppgifter fraringn fem kurser i
Svenska 1 samt de textfoumlrteckningar som jag och laumlrarna uppraumlttade
tillsammans under studiens garingng Det aumlr saringledes ett taumlmligen omfattande
material och i analysen av materialet har jag daumlrfoumlr prioriterat saringdant som varit
relevant i relation till studiens intresse och forskningsfraringgor Naumlr det gaumlller
intervjuerna har en re-analys av materialet som ingaringr i min licentiatuppsats
(Larsson 2018) gjorts Intervjumaterialet analyserades foumlrsta garingngen i
samband med arbetet med licentiatuppsatsen utifraringn det syfte och de
fraringgestaumlllningar som ingick i den studien Detta medfoumlrde att det fanns en
foumlrtrogenhet med materialet redan infoumlr den analys som gjordes i samband
med avhandlingsarbetet Under arbetet med avhandlingen analyserades hela
intervjumaterialet igen med fokus paring det syfte och de fraringgestaumlllningar som
gaumlller foumlr avhandlingen vilket innebar en re-analys av intervjumaterialet foumlr
de delar som tidigare ingick i licentiatuppsatsen Under analysprocessen har
jag anvaumlnt mig av programmet NVivo12 som aumlr ett verktyg foumlr analys av data
och som moumljliggoumlr tematiska inneharingllsanalyser Baringde transkriberingarna och
textfoumlrteckningarna har saringledes kodats och kategoriserats utifraringn en
inneharingllsanalys med hjaumllp av NVivo12
Arbetet med transkriberingarna skedde fortloumlpande under hela det aringr
datainsamlingen paringgick Efter varje intervjuomgaringng lyssnade jag igenom och
78
transkriberade intervjuerna dels foumlr att det underlaumlttade arbetet med
transkriberingen att intervjusituationerna fortfarande var faumlrska i minnet dels
foumlr att intervjuguiden foumlr den foumlljande intervjuomgaringngen till stor del tog sin
utgaringngspunkt i det som samtalet handlat om i den foumlregaringende intervjun Foumlr
att underlaumltta foumlr laumlsningen baringde vid analysen och vid presentationen av citat
kan det vara en foumlrdel om transkriberingarna av intervjumaterialet har en
skriftspraringklig inriktning (Kvale amp Brinkmann 2014) I den haumlr studien har
fokus foumlr intervjumaterialet varit att goumlra en inneharingllsanalys av laumlrarnas
utsagor daumlr ljuset riktats mot vad laumlrarna har sagt snarare aumln hur de har sagt
naringgot (Kvale amp Brinkmann 2014) Alla intervjuerna transkriberades saringledes
med ett inneharingllsfokus och samtliga transkriberingar ligger daumlrmed naumlra
skriftspraringket vilket aumlven underlaumlttar foumlr laumlsning och foumlrstaringelse av citat som
anvaumlnds i de empiriska kapitlen Aumlven om det aumlr ett vardagligt spraringk som
uttrycks i transkriberingarna har upprepningar omtagningar stakningar
harklingar och ord som rdquotyprdquo och rdquoliksomrdquo staumldats bort foumlr laumlsbarhetens skull
Av samma skaumll har inte heller pauser markerats annat aumln naumlr det gaumlller laumlngre
pauser som markerats med [ hellip ] I citaten som finns med i avhandlingstexten
innebaumlr markeringar med hellip att citatet har kortats ned och markeringar
med hellip visar att den som talar inte fullfoumlljer satsen Enkla citattecken runt ord
eller satser som till exempel rsquomen den haumlr boken aumlr saring brarsquo markerar att laumlrarna
aumlndrar roumlsten foumlr att illustrera att de aringterger vad naringgon annan person har sagt
Ord i standardtext inom hakparentes till exempel [kanondebatten] aumlr ord som
jag har lagt till foumlr att foumlrtydliga naringgot som kan uppfattas som otydligt i citatet
Ord i kursiv inom hakparentes till exempel [skrattar] innebaumlr att den som
talar goumlr naringgot samtidigt till exempel skrattar I en intervjustudie blir det extra
viktigt att laringta de deltagande laumlrarna komma till tals eftersom det aumlr deras
utsagor som utgoumlr underlaget foumlr analys och diskussion Daumlrfoumlr har jag i de
empiriska kapitlen valt att foumlrsoumlka faring fram laumlrarnas erfarenheter genom att i
texten laringta deras roumlster houmlras genom foumlrharingllandevis maringnga citat
Analysen av intervjuerna och textfoumlrteckningarna skedde parallellt under
databearbetningen Intervjuerna analyserades i form av en tematisk
inneharingllsanalys i en stegvis process enligt Braun och Clarkes (2006) modell
Analysen inleddes redan under arbetet med transkriberingarna daring detta arbete
i sig innebaumlr en tolkande process (Kvale amp Brinkmann 2014) Eftersom
transkriberingsarbetet utfoumlrdes under arbetet med licentiatuppsatsen boumlrjade
analysprocessen foumlr avhandlingsarbetet med att jag aringterigen lyssnade igenom
hela intervjumaterialet samt laumlste igenom transkriberingarna och
textfoumlrteckningarna flera garingnger I ett foumlrsta skede organiserades laumlrarnas
utsagor i relation till de teman som aringterfinns i intervjuguiderna som till
exempel textarbete laumlsning och kunskapskrav samt aumlmnesuppfattning
Daumlrefter laumlste jag igenom laumlrarnas svar igen och foumlrde anteckningar om olika
moumlnster som kunde identifieras Exempel paring saringdana moumlnster var textval syfte
med laumlsning bedoumlmning av laumlsning det nationella provet och en performativ
kontext Nyckelord som jag noterade var till exempel laumlsutharingllighet
79
laumlsmotstaringnd sakprosa skoumlnlitteratur examination av laumlsning metaspraringk det
oumlnskansvaumlrda och praktisk realitet Daumlrefter fortsatte analysarbetet med hjaumllp
av dataprogrammet NVivo12 daumlr materialet kodades
Kodningen av materialet var baringde datastyrd och begreppsstyrd (jaumlmfoumlr
Kvale amp Brinkmann 2014) Att kodningen var datastyrd innebar att jag
anvaumlnde koder som utvecklades genom analys av materialet som till exempel
avvaumlgningar i relation till elevgruppen aumlmnesspecifika kunskaper och
begrepp laumlslust textsamtal vaumlrdegrund textaktivitet nationellt prov och
paringverkan paring undervisningen Den begreppsstyrda kodningen utgaringr fraringn redan
utvecklade begrepp fraringn litteratur och teori och haumlr utgick jag dels fraringn de
didaktiska fraringgorna vad vem hur och varfoumlr (Wahlstroumlm 2015) dels de
teoretiska perspektiv som utgoumlr avhandlingens teoretiska ramverk som
analysverktyg (se kapitel 3) Teoretiskt grundande begrepp som anvaumlndes vid
kodningen aumlr till exempel lokal och professionell kontext policy
laumlsfoumlrstaringelse epistemisk kvalitet och performativt tryck
Naumlsta steg blev att sortera koderna i olika teman och underteman Tvaring
huvudteman identifierades laumlsundervisning och laumlsning i en performativ
kontext vilka blev utgaringngspunkten foumlr uppdelningen av de empiriska kapitlen
i avhandlingens Del I och Del II Foumlr varje del identifierades stoumlrre
oumlvergripande teman som har utgjort grunden foumlr vart och ett av de fem
empiriska kapitlen i avhandlingen textval i en staumlndig foumlrhandlingsprocess
de andra texterna och de riktiga texterna fraringn faumlrdighet till kunskap bortom
texten bedoumlmning och examination av elevers laumlsning samt anpassning och
motstaringnd ndash navigering under ett performativt tryck Varje tema har ocksaring olika
underteman som representeras av de olika kapitlens underrubriker till
exempel avvaumlgningar foumlr att vaumllja raumltt text i kapitel 5 samt examination av
laumlsning i klassrummet och det nationella provet som examination av laumlsning i
kapitel 9
Aumlven textfoumlrteckningarna analyserades utifraringn ett inneharingllsfokus med hjaumllp
av NVivo12 och kodades utifraringn nyckelord som sakprosa och skoumlnlitteratur
olika texttyper som till exempel roman novell dikt argumenterande text och
laumlrobokstext samt textens medium som till exempel papper digital eller film
Texterna kodades aumlven med avseende paring foumlrfattarens koumln och geografiska
hemvist tidsperiod foumlr texternas publicering om texterna laumlstes gemensamt i
grupp eller enskilt om laumlraren eller eleverna valde texten och vilken typ av
aktivitet i form av skrivande talande eller endast laumlsning som texterna var
utgaringngspunkt foumlr Aumlven om ingen regelraumltt kvantitativ analys gjordes av
textfoumlrteckningarna gav analysen i NVivo en oumlversikt aumlven av kvantitativa
inslag i form av till exempel hur maringnga texter i undervisningen som var av
skoumlnlitteraumlr eller sakprosakaraktaumlr antalet romaner eller laumlrobokstexter
andelen texter paring papper eller i digital form samt hur maringnga texter fraringn olika
tidsperioder och geografiska omraringden som anvaumlndes Analysen av
textfoumlrteckningarna gjordes baringde paring alla textfoumlrteckningar som helhet och paring
enskild kursnivaring
80
Foumlrtrogenhet med faumlltet
Studiens intresse har sitt ursprung baringde i en samhaumlllelig debatt om laumlsning i
skolan och i min egen laumlrarpraktik Under det laumlsaringr som materialet samlades
in var jag sjaumllv verksam som svensklaumlrare paring gymnasiet parallellt med mina
forskarstudier Att beforska ett faumllt som forskaren sedan tidigare aumlr foumlrtrogen
med innebaumlr att balansera paring en graumlns mellan lagom stor identifikation och
engagemang foumlr det som sker och ett uppraumlttharingllande av en distanserad
forskarroll (Repstad 2007) Det faktum att jag sjaumllv undervisade i svenska
samtidigt som jag intervjuade andra svensklaumlrare kan ha bidragit till att laumlttare
ge mig tilltraumlde till faumlltet och till att ge mig legitimitet hos de medverkande
laumlrarna Det underlaumlttade troligtvis aumlven foumlr att kunna genomfoumlra intervjuerna
med en god samtalston Att ha god kaumlnnedom om faumlltet och kunskaper om
aumlmnet som intervjuerna ska utforska aumlr ocksaring noumldvaumlndigt foumlr att kunna staumllla
relevanta fraringgor och foumlr att kunna foumllja upp intervjupersonernas svar med
andrafraringgor (Kvale amp Brinkmann 2014) Samtidigt som denna dubbla roll kan
ge forskaren en foumlrdel saring finns det ocksaring en risk att forskaren identifierar sig
foumlr mycket med intervjupersonerna Om saring sker kan det kritiska perspektivet
garing foumlrlorat om resultaten beskrivs ensidigt ur intervjupersonernas perspektiv
utan att bilden nyanseras (Kvale amp Brinkmann 2014) Daumlrfoumlr har jag medvetet
straumlvat efter att distansera mig och foumlrharinglla mig neutral under
forskningsprocessen
Det aumlr ocksaring viktigt att baringde se och erkaumlnna den foumlrfoumlrstaringelse som forskaren
har foumlr det som ska undersoumlkas (Alvesson amp Kaumlrreman 2011) Den dubbla
rollen som verksam svensklaumlrare och doktorand i pedagogiskt arbete kraumlvde
att jag hela tiden var tvungen att fundera paring min egen foumlrfoumlrstaringelse av fraringgorna
som skulle diskuteras i intervjuerna Detsamma gaumlllde under analysen av
materialet daring det gaumlller att inte identifiera sig foumlr mycket med de deltagande
laumlrarna och riskera att tappa den akademiska distansen Det aumlr annars laumltt haumlnt
att en forskarstuderande laumlrare utgaringr fraringn ett foumlrutfattat samfoumlrstaringnd som
kanske inte finns daumlr och daumlrmed hamnar i ett foumlrgivettagande eftersom den
som intervjuar och de som blir intervjuade har samma referensramar och
aumlmneskultur I den haumlr studien har jag till exempel blivit varse att alla
svensklaumlrare vaumlljer att bli svensklaumlrare av olika anledningar och att inte alla
aumlmneslag i svenska har samma foumlrutsaumlttningar eller praumlglas av den anda som
jag sjaumllv har skolats in i Under hela forskningsprocessen baringde vad gaumlller
insamlandet av empirin och under skrivprocessen har det daumlrfoumlr varit
betydelsefullt att jag har faringtt hjaumllp med att faring syn paring foumlrgivettanden som jag
burit med mig fraringn min egen laumlrarbakgrund Detta har skett baringde i formella
seminarier och i informella situationer tillsammans med seniora forskare och
doktorandkollegor
81
Etiska oumlvervaumlganden
Under hela avhandlingsarbetet har det varit viktigt foumlr mig att foumlrvalta de
medverkande laumlrarnas foumlrtroende Foumlr att saring laringngt som det aumlr moumljligt foumlrsoumlka
saumlkerstaumllla att laumlrarna avidentifierats har daumlrfoumlr baringde laumlrarna och deras skolor
faringtt fingerade namn redan i transkriberingsprocessen Jag oumlvervaumlgde aumlven
initialt att inte laringta laumlrarna framtraumlda med fingerade namn utan att till exempel
kalla dem Laumlrare 1 och Laumlrare 2 foumlr att inte genom namnen avsloumlja laumlrarnas
biologiska koumlnstillhoumlrighet Jag beslutade dock att aumlven om laumlrarnas identitet
behoumlver skyddas genom en avidentifiering saring ville jag inte avpersonifiera dem
utan laringta dem framtraumlda som verkliga personer ndash om aumln tolkade genom min
forskningslins ndash varfoumlr jag houmlll fast vid att tilldela laumlrarna fiktiva namn Aumlven
andra detaljer som till exempel vilka orter laumlrarna var verksamma paring vilka
andra aumlmnen som laumlrarna undervisade i och vilken laumlrplattform skolorna
anvaumlnde har avidentifierats
Studien har i alla avseenden foumlljt Vetenskapsraringdets etiska raringd foumlr
samhaumlllsvetenskaplig forskning (Vetenskapsraringdet 2011 senare aumlven 2017)
De deltagande laumlrarna fick skriva paring samtyckesblanketter innan studien
boumlrjade och de informerades samtidigt om vad materialet skulle anvaumlndas till
Skriftligt och muntligt samtycke inhaumlmtades aumlven foumlr inspelning av
intervjuerna med hjaumllp av diktafon samtidigt som laumlrarna informerades om att
ingen obehoumlrig kommer att ha tillgaringng till det insamlade materialet som
foumlrvaras enligt det ansvariga laumlrosaumltets riktlinjer De medverkande laumlrarna fick
aumlven information om att de skulle avidentifieras baringde vid transkribering av
intervjuerna och vid den slutliga publiceringen Laumlrarna informerades ocksaring
om att deras medverkande i studien skedde helt och haringllet paring frivillig basis
och att de naumlr som kunde avbryta sitt deltagande utan att ange orsak och utan
naringgra konsekvenser foumlr den egna personen
Naumlr det gaumlller de fem laumlrarnas medverkan i den sammanflaumltade licentiat-
och avhandlingsstudien vaumlcks fraringgan om vad laumlrarna tackade ja till att delta i
eftersom intervjumaterialet anvaumlnts till tvaring studier med olika fokus Eftersom
intresset foumlr intervjustudien redan fraringn boumlrjan var laumlrarnas tal om textval och
sin undervisning som utgick fraringn laumlsning av olika texter aumlr det egentligen den
foumlreliggande studien som var det ursprungliga syftet med intervjustudien I
licentiatuppsatsen var det dock det nationella provet i Svenska 1 som kom att
staring i fokus naumlr studien behoumlvde avgraumlnsas Efter att licentiatuppsatsen
publicerats kontaktade jag de fem laumlrarna och beraumlttade att arbetet med studien
skulle fortsaumltta men nu med fokus paring undervisningen och det material som
inte faringtt plats i licentiatstudien Laumlrarna bjoumlds daring in att houmlra av sig om de hade
naringgra synpunkter paring detta Ingen av dem har dock haft naringgra synpunkter och
paring saumltt och vis aumlr det den studie som var taumlnkt fraringn boumlrjan som nu har faringtt ta
form
Merparten av materialet har kommit till genom kvalitativa intervjuer med
fem laumlrare Det aumlr viktigt att komma iharingg att en intervjusituation i en
82
forskningsstudie i princip aldrig kan betraktas som jaumlmlik (Kvale 2006) En
forskningsintervju aumlr en enkelriktad dialog daring det aumlr intervjuarens roll att staumllla
fraringgor och intervjupersonens roll aumlr att besvara fraringgorna (Kvale amp Brinkmann
2014) I en intervjustudie paringverkar forskaren processen redan i val av
forskningsomraringde och det aumlr alltid forskaren som styr oumlver intervjuns inneharingll
genom att avgoumlra vilka fraringgor som ska diskuteras och som sitter paring
tolkningsfoumlretraumldet vid analysen av intervjun (Kvale amp Brinkmann 2014) Jag
som intervjuare behoumlvde daumlrfoumlr under intervjuserien vara medveten om att jag
innehade en maktposition gentemot laumlrarna Maktrelationen komplicerades
aumlven genom att laumlrarna visste att jag under tiden foumlr studiens genomfoumlrande
ocksaring var verksam som gymnasielaumlrare i svenska Samtidigt som vi var
jaumlmlika aumlmneskollegor i varingrt yrkesutoumlvande var vi ojaumlmlika i ett
forskningsprojekt daumlr jag styrde projektet som laumlrarna deltog i Det gaumlllde
saringledes att balansera mellan att skapa en intervjusituation daumlr
intervjupersonerna kaumlnde sig tillraumlckligt trygga och fria foumlr att varingga dela med
sig av sina tankar och foumlrestaumlllningar samtidigt som allt som kom fram i
intervjun syftade till att bli foumlremaringl foumlr analys med maringlet att utgoumlra grund foumlr
offentlig publicering Kvale och Brinkmann (2014) paringpekar att denna
balansgaringng foumlrsaumltter forskaren i ett etiskt dilemma daring det om
intervjusituationen praumlglas av oumlppenhet och ett gott samtalsklimat foumlreligger
en risk att intervjupersonen under intervjun avsloumljar foumlr mycket och uttalar sig
om saker som hen sedan aringngrar att hen har sagt Det fanns i foumlreliggande studie
en risk att laumlrare som under intervjuerna uttalade sig kritiskt om det
performativa trycket de upplevde genom skolledning huvudman eller lokala
politiker skulle kunna oroa sig foumlr obehagliga konsekvenser om de skulle
kunna identifieras Detta har hanterats genom att jag som naumlmnts ovan varit
noggrann med att avidentifiera de fem laumlrarna redan fraringn boumlrjan i
forskningsprocessen
I kvalitativa forskningsstudier finns det alltid en risk att de personer som
deltar i studien kan komma att kaumlnna stress eller ett obehag om det visar sig
att de till exempel i en intervju raringkat visa upp personliga tillkortakommanden
eller inkonsekvenser I den haumlr studien riskerade de deltagande laumlrarna att
kaumlnna sig utsatta om det visade sig att de i intervjuerna blottade naringgot som
skulle kunna uppfattas som brister i undervisningen En intervju kan dock
ocksaring vara en laumlrprocess (Kvale amp Brinkmann 2014) och risken foumlr att de
deltagande laumlrarna skulle kaumlnna obehag har troligtvis uppvaumlgts av moumljligheten
att i lugn och ro faring reflektera oumlver den egna undervisningen och utifraringn detta
faring en moumljlighet att utveckla baringde undervisningen och den egna laumlrarrollen
83
Del I ndash Viktig laumlsning
De tre empiriska kapitlen i Del I aumlr skrivna i samband med doktorsprojektet
och utgoumlr den del av avhandlingen som har fokus paring laumlrarnas beraumlttade praktik
naumlr det gaumlller hur de iscensaumltter sin laumlsundervisning i kursen Svenska 1 I Del
I ges en bild av de didaktiska oumlvervaumlganden laumlrarna goumlr utifraringn vad de vill att
eleverna ska laumlra sig naumlr de laumlser och arbetar med olika texter i undervisningen
Kapitel 5 redogoumlr foumlr laumlrarnas beraumlttelser om hur det garingr till naumlr de vaumlljer texter
till sin undervisning och vilka avvaumlgningar och foumlrhandlingar som aumlger rum
innan de olika texterna hamnar i klassrummet Kapitel 6 redovisar vilka texter
laumlrarna vaumlljer och vilken funktion de olika texterna faringr i undervisningen
Kapitel 7 handlar om vad laumlrarna saumlger om varfoumlr texterna ska laumlsas ndash vad som
aumlr syftet och vad det aumlr laumlrarna vill att eleverna ska laumlra sig naumlr de arbetar med
texterna I kapitel 8 sker en analys och reflektion oumlver den bild av
undervisningen som framtraumltt i de tre foumlregaringende kapitlen
84
85
Kapitel 5 Textval i en staumlndig foumlrhandlingsprocess
rdquoJa vad man aumln vaumlljer saring vaumlljer man bort massor
med viktigt Den kaumlnslan faringr jag hela tidenrdquo
(Nora intervju 1)
Textarbete aumlr naringgot som aumlr centralt i svenskaumlmnet Oavsett om man med ordet
text endast menar det skrivna ordet eller det vidgade textbegreppet saring aumlr just
texten naringgot av ett nav foumlr de aktiviteter som sker i ett svenskklassrum I nu
gaumlllande aumlmnesplaner foumlr gymnasiet Gy11 (Skolverket 2011) finns foumlrvisso
skrivningar som anger att olika typer av texter ska behandlas i undervisningen
men exakt vilka texter som ska tas upp laumlmnas till den enskilda laumlraren att
avgoumlra Det finns heller inte naringgra anvisningar i styrdokumenten om hur
textarbetet ska se ut i klassrummet aumlven om kunskapskraven anger de
foumlrmaringgor som undervisningen ska syfta till att utveckla hos eleverna Eftersom
aumlmnesplanen i svenska i Gy11 laumlmnar helt oumlppet foumlr den enskilda laumlraren att
vaumllja texter som kan kopplas till det centrala inneharingllet finns det en oaumlndlig
maumlngd texter som svensklaumlrare kan vaumllja mellan som undervisningstexter
Varfoumlr valet faller just paring vissa texter och inte paring andra handlar det haumlr kapitlet
om
I det haumlr kapitlet aumlr det avhandlingens foumlrsta forskningsfraringga om hur laumlrarna
beskriver sina didaktiska avvaumlgningar i val av texter till sin undervisning som
staringr i fokus Ljuset riktas i huvudsak mot laumlrarnas beraumlttelser om paring vilka
grunder de goumlr sina didaktiska avvaumlgningar naumlr de vaumlljer texter till sin
undervisning Genom laumlrarnas beskrivningar av hur de motiverar sina textval
och hur det garingr till naumlr de vaumlljer texter foumlr sin undervisning framtraumlder en bild
av en baringde enkel och samtidigt komplex urvalsprocess Enkel i bemaumlrkelsen
att tidspress och den lokala kontexten ibland tvingar fram snabba och
oreflekterade beslut komplex paring saring vis att daring omstaumlndigheterna medger det saring
behoumlver laumlrarna beakta ta staumlllning till och foumlrhandla med en rad olika faktorer
paring olika nivaringer innan de vaumlljer en text
86
Avvaumlgningar foumlr att vaumllja rdquoraumlttrdquo text
Laumlrarna som deltar i studien foumlrmedlar ett intryck av att de oftast laumlgger ner
mycket tid och tankeverksamhet paring att vaumllja raumltt text foumlr sin undervisning i
kursen Svenska 1 De paringpekar att det finns maringnga faktorer som de som
svensklaumlrare behoumlver foumlrharinglla sig till naumlr de ska arbeta med olika texter i en
klass Nora lyfter fram att det finns en utmaning i att vaumllja texter som taumlcker
allt det som hon vill uppnaring med undervisningen saring att eleverna laumlr sig det de
ska samtidigt som texterna ska vaumlcka elevernas intresse Hon resonerar aumlven i
termer av kvalitet och saumlger att hon tidigare var vaumlldigt bestaumlmd med att alla
texter maringste haringlla en viss kvalitet enligt hennes standard men att hon paring senare
aringr backat fraringn den staringndpunkten Om en elevs intresse foumlr att laumlsa vaumlcks av en
bok som Nora egentligen inte tycker tillfoumlr naringgot till kursen saring faringr hon
foumlrhandla med sig sjaumllv om vad det egentliga syftet med laumlsningen aumlr
Nora Det haumlr kanske aumlr enda ingaringngen Man kan vaumll ha sina principer men man faringr inte vara saring principfast att det inte garingr att rucka paring det (Intervju 1)
Nora ger uttryck foumlr att det aumlr viktigare att faring igaringng eleverna att laumlsa aumln att de
blir bevandrade i en litteraturvetenskaplig kanon en synpunkt som aumlven de
andra fyra laumlrarna framharingller i intervjuerna Karin lyfter fram att hon anser att
friheten att vaumllja texter aumlr stoumlrre i aringrskurs 1 aumln i de andra gymnasiekurserna
eftersom de inte behoumlver vara knutna till naringgon speciell litteraturhistorisk
epok Hon fortsaumltter med att foumlrklara att det i hennes undervisning egentligen
inte aumlr texterna i sig som aumlr undervisningens roumlda traringd utan att de texter hon
tar in i klassrummet styrs dels av de uppgifter som hon vill att eleverna ska
arbeta med och vad hon vill att eleverna ska laumlra sig dels av vad hon tror kan
vara intressant foumlr eleverna att laumlsa saring att de kan faring en positiv upplevelse av
laumlsning redan fraringn boumlrjan av gymnasiet Magnus uttrycker att han trots att han
foumlrsoumlker foumlrharinglla sig till de didaktiska fraringgorna naumlr han vaumlljer texter saring kan han
inte alltid svara paring varfoumlr han vaumlljer vissa texter och inte andra Ibland handlar
det helt enkelt bara om en erfarenhet av att en text aumlr bra och har fungerat bra
tillsammans med elever Baringde Magnus och Linnea saumlger vidare att de tycker
att det aumlr svaringrt att vaumllja text eftersom det aumlr saring maringnga olika saker de behoumlver
ta haumlnsyn till som till exempel att baringde de sjaumllva och eleverna ska tycka att
texten aumlr intressant att laumlsa och diskutera och att den ska garing att rdquosaumllja inrdquo till
eleverna
Linnea Karin och Nora resonerar ocksaring i termer av att de hellre prioriterar
kvalitet aumln kvantitet naumlr det gaumlller textarbete i klassrummet och att de hellre
arbetar med som Karin uttrycker det rdquolite faumlrre texter och jobbar djupare med
dem aumln att man ska hasta igenom flera texter varje lektionrdquo (Intervju 1) Det
aumlr inte alltid som laringngt och mycket aumlr att foumlredra paringpekar Linnea och
understryker att hur man laumlser och arbetar med en text aumlr viktigt
87
Linnea Hellre kvalitet aumln kvantitet Att laumlsa bra texter men goumlra det ganska grundligt och laringta dem faring gott om tid och inte bara oumlsa paring dem uppgifter och texter som de ska laumlsa och en massa saker Utan hellre att man faringr kanske sjunka in i naringgonting (Intervju 4)
Nora uttrycker sig i liknande ordalag och lyfter fram vikten av att eleverna
kaumlnner att det blir meningsfullt att laumlsa rdquoDet aumlr ju ocksaring en avvaumlgning det
maringste ge naringgontingrdquo saumlger hon och fortsaumltter med att saumlga att rdquodet aumlr baumlttre att
laumlsa lite mindre men saring har det gett naringgonting en kaumlnsla av att jag vill laumlsa
igen i staumlllet foumlr att det bara laumlggs paring och laumlggs paringrdquo (Intervju 2) Karin Linnea
och Nora lyfter fram att det aumlr viktigt att vaumllja texter som ska utgoumlra underlag
foumlr olika undervisningsmoment med omsorg baringde vad gaumlller inneharingll och
maumlngden texter som eleverna ska laumlsa De menar att det aumlr viktigare att
laumlsningen blir meningsfull aumln att den blir omfattande Gemensamt foumlr de fem
laumlrarna naumlr det gaumlller hur de vaumlljer undervisningstexter aumlr att de vill att eleverna
i undervisningen ska faring moumljlighet att stifta bekantskap med olika texttyper att
de texter som vaumlljs helst ska ge upphov till intressanta diskussioner och att
eleverna ska stimuleras till att vilja laumlsa mer
Aumlven om laumlrarna ger uttryck foumlr en oumlnskan om att de didaktiska aspekterna
ska vara ledande i planeringen av undervisningen sker det hela tiden olika
sorters foumlrhandlingar om vad som aumlr moumljligt eller inte moumljligt att ta in
klassrummet Det aumlr dock i de didaktiska fraringgorna laumlrarna boumlrjar naumlr de
beraumlttar om sina textval En ledande princip hos alla fem laumlrarna aumlr att eleverna
ska faring moumlta en variation av texter
Jenny Men jag menar att bredden maringste vara det som goumlr att du kan oumlppna nya doumlrrar och faring en maringngfald (Intervju 4)
Jenny pekar haumlr paring vikten av att eleverna faringr moumlta maringnga olika perspektiv
genom de texter de faringr moumlta i undervisningen foumlr att paring saring saumltt vidga elevernas
vyer
Ett saumltt att faring moumlta maringnga olika perspektiv menar laumlrarna aumlr att laringta eleverna
laumlsa texter av saring maringnga olika typer och foumlrfattare som moumljligt Som exempel
naumlmner laumlrarna att eleverna ska moumlta texter av manliga och kvinnliga
foumlrfattare och texter fraringn olika tider och olika kulter formuleringar som ocksaring
staringr tydligt utskrivna i aumlmnesplanen Nora beskriver hur hon aumlven foumlrsoumlker
variera mellan faktatexter och skoumlnlitteratur och att om bokvalet till exempel
tidigare under terminen foumlll paring en modern roman plockas noveller in fraringn lite
aumlldre tider Nora beraumlttar vidare att hon ibland vill ta in lite provocerande texter
i klassrummet foumlr att eleverna ska kunna ta staumlllning i en saumlrskild fraringga Karins
tolkning av aumlmnesplanen i Svenska 1 aumlr att kursen aumlr mer inriktad paring att
eleverna ska faring bekanta sig med olika texttyper reflektera oumlver det laumlsta och
fundera paring texters budskap samt relatera texterna till sig sjaumllva Hon laumlgger
88
stor vikt vid att eleverna ska kaumlnna att laumlsning av olika texter inte aumlr naringgot
farligt att de ska kunna kaumlnna igen sig och vilja laumlsa mer Linnea resonerar
ocksaring om betydelse av att vaumllja texter med raumltt omfaringng
Linnea Vi har ju hela spannet i en klass oftast de som inte laumlser alls och de som laumlser en bok i veckan om jag oumlverdriver lite Men det finns ju alla varianter saring att saumlga Saring daumlrfoumlr aumlr det ju saring viktigt att variera textlaumlngd och vilken typ av text man jobbar med och inte jobbar med foumlr svaringra texter i aringrskurs ett saring att de tappar tron paring sig sjaumllv som laumlsare (Intervju 1)
Att baringde texttyperna och laumlngden paring texterna behoumlver variera aumlr enligt Linnea
ett viktigt led i att stoumltta elevernas laumlsning Baringde Linnea och Karin lyfter aumlven
fram som naumlmnts ovan att de hellre arbetar med lite faumlrre texter och garingr lite
mer paring djupet med dem aumln att de stressar igenom textarbetet foumlr att hinna saring
mycket som moumljligt Linnea naumlmner ocksaring att hon aumlven foumlredrar att laumlsa hela
texter hellre aumln utdrag ur laumlngre texter foumlr att eleverna baumlttre ska faring en full
foumlrstaringelse av texten och foumlr att alla elever daring faringr foumlrutsaumlttningar att hinna laumlsa
hela texten
I fraringgan om texturval i svenskundervisningen ligger aumlven en fraringga om
svenskaumlmnets litteraumlra kanon inbyggd De laumlrare som deltar i den haumlr studien
menar att de aumlr kritiska till att det ska finnas en faststaumllld litteraumlr kanon foumlr
svenskaumlmnet eftersom det skulle begraumlnsa deras valmoumljligheter Jenny som
har arbetat med utgaringngspunkt i tre olika laumlroplaner paringpekar att i praktiken
finns det ju redan en inofficiell kanon i och med det texturval som finns i
laumlroboumlcker och som inte tenderar att foumlraumlndras saumlrskilt mycket oumlver tid oavsett
laumlroplan Aumlven om hon sjaumllv inte anvaumlnder naringgon specifik laumlrobok saring menar
hon att hon som laumlrare aumlndaring blir rdquoindoktrinerad utifraringn detrdquo som finns i
laumlroboumlckerna (Intervju 3) Laumlrarna menar att de i och med det urval som aumlr
gjort i laumlroboumlckerna paringverkas av en traditionell kanon som fortfarande
genomsyrar laumlrobokstraditionen i svenskaumlmnet och som de behoumlver foumlrharinglla
sig till naumlr de goumlr sina egna textval Karin resonerar om varfoumlr hon aumlr kritisk
till en faststaumllld kanon
Karin Jag aumlr ganska kritisk till den [kanondebatten] faktiskt foumlr att ibland aumlr det saring himla godtyckligt vilka foumlrfattare som har raringkat hamna daumlr naumlr man ser tillbaka hellip Det finns jaumlttemaringnga kvinnliga foumlrfattare fraringn 1800-talet till exempel som blivit helt undanskuffade som ingen houmlrt talas om (Intervju 4)
Foumlr Karin aumlr hennes starkaste invaumlndning mot att ha en faststaumllld kanon foumlr
svenskaumlmnet att urvalet av foumlrfattare i en traditionell litteraturvetenskaplig
kanon inte aumlr representativt till exempel ur ett genusperspektiv Aumlven Magnus
resonerar om problemet med vilka foumlrfattare som har hamnat i en traditionell
litteraumlr kanon Han beraumlttar om hur han i samtal med skolans bibliotekarie faringtt
89
upp oumlgonen foumlr hur han i sina textval ofta omedvetet faller tillbaka paring en
traditionell kanon
Magnus Man maumlrker ju [ hellip ] hur ensidig jag kan vara i mina val som man Jag naumlmner det foumlr bibliotekarien brukar ju saumlga rsquohur taumlnker du nursquo Hon vill ju gaumlrna foumlra in det haumlr andra ocksaring som jag kanske inte har i min referens men som faktiskt finns hellip hellip Ja vad heter hon som skrev pjaumlser paring 1800-talet samtidigt som Strindberg gjorde det Var det Leffler Och att hon var stoumlrre daring aumln Strindberg var men det har ju inte jag en aning om foumlrraumln hellip hellip Jag aumlr faringngad i en kanon fast jag foumlrsoumlker goumlra uppror mot den [skrattar] (Intervju 3)
Magnus pekar i citatet ovan paring en medvetenhet om att han som man aumlven om
det kanske snarare aumlr som svensklaumlrare aumlr starkt faumlrgad av den
litteraturvetenskapliga tradition han sjaumllv aumlr skolad i Paring saring vis blir hans textval
ocksaring ett resultat av den utbildningstradition som format hans
svensklaumlrarutbildning Han ger ocksaring uttryck foumlr en vilja att frigoumlra sig fraringn en
traditionell litteraturvetenskaplig kanon
Aumlmnesplanen som vaumlgledning
Aumlmnesplanen i svenska aumlr av naturliga skaumll naringgot som laumlrarna hela tiden maringste
tolka och foumlrharinglla sig till naumlr de planerar sin undervisning Linnea paringpekar att
texterna hon vaumlljer maringste baringde vara relevanta foumlr just det kunskapsomraringde
eleverna ska arbeta med och garing att koppla till kursmaringlen och kunskapskraven
Som exempel naumlmner hon att elever ska kunna anpassa sig i tal och skrift efter
maringlgrupp och att hon daring kan vaumllja att laringta eleverna laumlsa olika texter som till
exempel en bloggtext en tidningsartikel eller ett brev som tar upp samma
aumlmne och daumlr eleverna kan se hur aumlmnet anpassas till olika laumlsare Magnus
lyfter fram att aumlmnesplanens skrivningar faktiskt har hjaumllpt honom att faring syn
paring olika saker som aumlr viktiga att faring med i undervisningen som han annars
kanske inte skulle ha taumlnkt paring
Magnus Jag tror inte jag hade haft samma fokus [utan aumlmnesplanen] Det hjaumllper nog i mina diskussioner att man inte blir saring inskraumlnkt Det aumlr ju laumltt haumlnt att man bara taumlnker paring de gamla manliga foumlrfattarna fastaumln det finns en hel del andra [kvinnor] som har varit populaumlra under tidens lopp Och jag tror att det daumlr hjaumllper till hellip Och den diskussionen tror jag att jag aumlr mer oumlppen foumlr foumlr att det finns skrivet i styrdokumenten (Gruppintervju)
Foumlr Magnus del har saringledes aumlmnesplanen i svenska gjort honom mer medveten
om vikten av att vaumllja texter med ett mer representativt urval som till exempel
att anlaumlgga ett genusperspektiv i valet av text
Karin och Nora beraumlttar att de vaumlljer texter med stor omsorg foumlr att foumlrankra
arbetsuppgifterna i kursens centrala inneharingll och foumlr att ge eleverna moumljlighet
90
att naring kunskapskraven Nora understryker flera garingnger i intervjuerna att hon
taumlnker utifraringn kunskapskraven naumlr hon vaumlljer text saring att eleverna rdquofaringr vara med
om allt det som kunskapskraven saumlger att de ska vara med omrdquo (Intervju 1)
samtidigt som det ska vara texter som eleverna rimligtvis kan intressera sig
foumlr Karin beskriver ocksaring hur hon foumlregaringende laumlsaringr taumlnkte naumlr hon skulle vaumllja
ut romaner att laumlsa med klassen saring att eleverna fick moumljlighet att uppnaring vissa
kunskapskrav
Karin Jag foumlrsoumlkte koppla ihop tvaring av boumlckerna saring att de hade lite samma tema just foumlr att de skulle kunna hellip Ett kunskapskrav aumlr att de kan se gemensamma teman och motiv i de olika boumlckerna saring vi skulle kunna ha det och diskutera det Saring i den klassen daumlr jag laumlste Utvandrarna laumlste vi en bok som heter Ru av en vietnamesisk foumlrfattare som handlar om en baringtflykt ocksaring och som aumlr lite mer modern ocksaring Saring saringg vi likheterna mellan de boumlckerna Jo men saring jaumlmfoumlrde vi daring Ett UFO goumlr entreacute med Norwegian Wood ocksaring det aumlr ju saringna personer som vaumlxer upp och blir vuxna Jag taumlnkte lite vad laumlste vi foumlr bok sist saring man ska kunna foumlrharinglla dem till varandra ocksaring (Intervju 1)
I beskrivningen ovan ger Karin uttryck foumlr att hennes textval paring ett vaumlldigt
konkret saumltt styrs av att eleverna i arbetet med romanlaumlsningen ska kunna
redogoumlra foumlr sin laumlsning paring ett saumltt som goumlr att de baringde faringr moumljlighet att visa
vad de kan och kan bedoumlmas i enlighet med kursens kunskapskrav Aumlven om
Karin och Nora resonerar om att kunskapskraven i houmlg utstraumlckning styr hur
de taumlnker kring sina textval menar de ocksaring att de aumlndaring i viss maringn foumlrsoumlker
frigoumlra sig fraringn styrdokumenten foumlr att det inte ska bli foumlr traringkigt
Aumlven om det centrala inneharingllet och kunskapskraven i Svenska 1 ger
ramarna som till exempel att texterna ska vara skrivna av foumlrfattare av olika
koumln och representera olika tider och olika kulturer saring laumlmnar styrdokumenten
oumlppet foumlr laumlrarna att goumlra maringnga egna textval Detta ser de fem laumlrarna baringde
som en stor moumljlighet att forma sin egen kurs efter baringde gruppers och
individers behov och intressen och som en stressande faktor att de ska goumlra
det raumltta ultimata textvalet Att de texter som kommer in i klassrummet maringste
engagera baringde laumlrarna och eleverna aumlr en urvalsprincip som aumlr mycket
framtraumldande i intervjuerna Paring saring vis blir textvalet ocksaring en personlig
handling Alla laumlrarna lyfter fram att texterna maringste kaumlnnas aktuella och
angelaumlgna och att de behoumlver kaumlnna sig trygga med texterna och att de kan
foumlrmedla naringgot viktigt
Linnea menar att det aumlr viktigt att hon som laumlrare har taumlnkt igenom textvalet
ordentligt och att hon kan identifiera sig med att baringde laumlsa texten och goumlra
tillhoumlrande uppgifter sjaumllv Hon saumlger flera garingnger att hon maringste kaumlnna sig
trygg med texten hon vaumlljer saring att hon bottnar i den och kan vaumlgleda eleverna
i deras laumlsning Aumlven Karin aumlr inne paring samma sparingr
91
Karin Samtidigt tycker jag det aumlr viktigt att man sjaumllv gillar det foumlr jag vet att det haumlr med fantasy aumlr inte riktigt min grej och de garingngerna jag har haft med det daring blir inte lektionerna saring himla hellip Eller jag goumlr inte det paring ett bra saumltt saring daring hoppar jag hellre oumlver det faktiskt Jag taumlnker man ska brinna foumlr det (Gruppintervju)
Precis som Karin uttrycker sig aumlven Magnus i termer av att han sjaumllv behoumlver
rdquobrinna foumlr det paring naringt houmlrn saring att man kan foumlrmedla det paring naringt bra saumlttrdquo
(Intervju 1) Det personliga engagemanget i de valda texterna blir daumlrmed en
nyckel foumlr att motivera eleverna att laumlsa
Laumlsa gemensam text eller laringta eleverna vaumllja fritt
Naringgot som laumlrarna resonerar mycket om aumlr huruvida alla elever ska laumlsa
samma text eller om de ska laumlsa olika texter om laumlraren ska vaumllja text eller om
eleverna ska faring vara med och vaumllja eller till och med vaumllja helt fritt De lyfter
fram att det finns foumlr- och nackdelar med att laringta eleverna vaumllja fritt liksom
det aumlven finns foumlr- och nackdelar med att laumlsa gemensamma texter Enligt
laumlrarna brukar eleverna uppskatta och bli mer motiverade att laumlsa naumlr de faringr
vaumllja sjaumllva ett val som ofta styrs i viss maringn genom att det ska passa in i ett
gemensamt tema som till exempel ett framtidstema hos Nora eller
ungdomslitteratur hos Magnus och Linnea Ett uppskattat inslag enligt Jenny
aumlr naumlr hennes elever under varingrterminen faringr garing till bokhandeln och vaumllja en
pocketbok helt fritt att laumlsa och som svenskinstitutionen bekostar och som
sedan behandlas i svenskundervisningen
Baringde Magnus och Karin lyfter att naringgot som kan vara problematiskt med
att eleverna faringr vaumllja helt fritt aumlr att de tenderar att antingen vaumllja att laumlsa naringgot
som de redan har laumlst foumlr att spara tid eller att de vaumlljer boumlcker som egentligen
aumlr foumlr laumltta och daumlrmed varken stimuleras eller utmanar sig sjaumllva i sin laumlsning
Det blir ocksaring svaringrare foumlr laumlraren att kontrollera att eleverna verkligen har laumlst
det de ska laumlsa och inte till exempel sett filmen i staumlllet Jenny motiverar sitt
val att alltid boumlrja houmlstterminen i aringrskurs 1 med en gemensam roman med att
hon och klassen ska ha ett gemensamt utgaringngslaumlge infoumlr kommande
romanlaumlsningar Magnus lyfter ocksaring att det blir svaringrare att diskutera
litteraturen med eleverna om de alltid ska laumlsa efter eget val eftersom han
omoumljligt hinner laumlsa alla titlar som vaumlljs Aumlven Linnea resonerar i samma
banor och saumlger att rdquovisst man kan slaumlppa det fritt och laringta eleverna vaumllja texter
men det aumlr ju ocksaring bra foumlr en sjaumllv att man aumlr inlaumlst paring de texterna som
eleverna ska foumlrharinglla sig tillrdquo Hon fortsaumltter
Linnea Jag tycker att det aumlr saring bra naumlr man sjaumllv kan foumlrharinglla sig till texterna saring att jag vet vad det aumlr jag foumlrvaumlntar mig lite att eleverna ska faring ut utav det Att jag kan texterna saring att man kan bemoumlta deras texter eller i seminarium saring man kan lyfta fram saker och hellip Saring att inte alla elever har olika texter (Intervju 4)
92
Laumlrarna pekar paring ett dilemma mellan att laringta eleverna vaumllja texter fritt foumlr att
oumlka motivationen att laumlsa och att det genom de fria valen blir svaringrare foumlr dem
att hjaumllpa eleverna att foumlrstaring och tolka det de laumlser om eleverna vaumlljer att laumlsa
texter som laumlrarna sjaumllva inte har laumlst Laumlrarna menar aumlven att de garingr miste om
moumljligheten att foumlra en gemensam diskussion med eleverna om texterna om
alla har laumlst olika En gyllene medelvaumlg kan daring bli att laringta eleverna vaumllja mellan
naringgra olika texter som laumlraren valt ut en sorts styrd valmoumljlighet
Baringde planerat och spontant utvalda texter
Friheten att vaumllja texter foumlr kursen Svenska 1 lyfts fram som naringgot positiv daring
det ger utrymme baringde foumlr att foumllja en genomtaumlnkt planering och foumlr att plocka
in texter lite mer spontant under kursens garingng Karin beskriver hur hennes
textval under laumlsaringret varit en blandning mellan saringdant som hon planerat i
foumlrvaumlg och texter som hon spontant lyft in Hon uttrycker att hon uppskattar
moumljligheten att under kursens garingng plocka in texter som anknyter till aktuella
haumlndelser eller som utforskar ett intressant perspektiv som lyfts av eleverna i
klassrummet
Karin Vi laumlste ju den haumlr insaumlndaren garingngen innan och saring pratade vi om att var hittar man argumenterande texter naringgonstans Sen naumlsta dag saring laumlste jag den haumlr i tidningen och daring kom jag att taumlnka paring dem [klassen] saring daring tog jag med mig den till lektionen den dagen foumlr att ha en aktuell text ocksaring Och saring sa jag att den haumlr var i tidningen i dag saring det var helt spontant saring (Intervju 2)
Flexibiliteten att kunna agera baringde efter ett planerat upplaumlgg och att spontant
kunna vaumllja texter som anknyter till aktuella haumlndelser eller dyker upp i ett
oplanerat sammanhang aumlr en moumljlighet som uppskattas aumlven av de oumlvriga
laumlrarna rdquoEftersom vi aumlr ett samhaumlllsprogram saring vill man ju gaumlrna ta upp saker
som aumlr aktuella artiklar som skrivs som kanske behandlar naringt aumlmne som aumlr
aktuellt och daring blir det ju lite mer i stunden saring att saumlgardquo saumlger Linnea (Intervju
1) och framharingller vikten av att haringlla sig ajour med vad som haumlnder utanfoumlr
skolan Nora ger som exempel att hon tar in textutdrag av Svetlana Aleksijevitj
naringgra dagar efter att foumlrfattaren tilldelats Nobelpriset i litteratur Senare under
varingren bestaumlmmer hon sig ocksaring foumlr att arbeta naringgra lektioner med Shakespeare
naumlr hon upptaumlcker att klassens engelsklaumlrare inte uppmaumlrksammar 400-
aringrsminnet av Shakespeares doumld Karin beraumlttar vidare om hur hon av en slump
kom oumlver biljetter till en foumlrestaumlllning av Kristina fraringn Duvemaringla till klassen
Eftersom eleverna blev vaumlldigt entusiastiska av teaterbesoumlket bestaumlmde sig
Karin foumlr att lyfta ut den bok hon hade taumlnkt laumlsa tillsammans med eleverna
och valde i staumlllet att foumllja upp foumlrestaumlllningen genom att ta in Utvandrarna av
Wilhelm Moberg Karin menar dock att hon inte skulle laumlsa den romanen med
93
vilken klass som helst men att hon i det haumlr fallet taumlnkte att det borde kunna
fungera eftersom de hade det gemensamma teaterbesoumlket som utgaringngspunkt
att referera tillbaka till Under det laumlsaringr den haumlr studien paringgick foumlll det sig
ocksaring saring i Karins klass att poeten Athena Farrokhzad av en slump blev lite av
ett tema i undervisningen naringgot som Karin inte alls hade planerat fraringn boumlrjan
Vid starten av houmlstterminen arbetade klassen med tema identitet och Karin
valde daring en dikt av Athena Farrokhzad som klassen fick laumlsa och diskutera
Kort daumlrefter fick eleverna moumljlighet att se en teaterfoumlrestaumlllning baserad paring
Athena Farrokhzads diktsamling Vitsvit och ytterligare naringgra maringnader senare
fick Karin en inbjudan om att paring lektionstid vara publik under inspelningen av
bokprogrammet Babel daumlr just Athena Farrokhzad skulle vara en av gaumlsterna
Genom att vaumlxla mellan planerade och spontana textval ger laumlrarna paring saring vis
uttryck foumlr att uppskatta och ta till vara det friutrymme att vaumllja texter som
ryms inom aumlmnesplanen foumlr Svenska 1
Texter som vaumlljs bort
Egentligen finns det inte saumlrskilt maringnga texter som inte ryms i
svenskundervisningen enligt de fem laumlrarna men de ger naringgra exempel paring
texter som de aktivt vaumlljer bort daring de anser att texterna inte skulle fungera eller
som skulle vara direkt olaumlmpliga i undervisningen Texterna faringr till exempel
inte ligga paring en foumlr kursen Svenska 1 foumlr houmlg svaringrighetsgrad saumlger Linnea
eftersom hennes erfarenhet aumlr att eleverna daring tappar intresset foumlr att laumlsa klart
dem Som exempel paring texter daumlr eleverna behoumlver mycket stoumlttning foumlr att ta
sig igenom laumlsningen naumlmner hon avancerade akademiska texter essaumler eller
artiklar fraringn de stora dagstidningarna som kan inneharinglla foumlr mycket
fraumlmmande ord eller budskap som aumlr svaringra att faring syn paring Aumlven Karin och Jenny
resonerar i samma banor och saumlger att allt foumlr akademiska texter aumlr baumlttre att
vaumlnta med till aringrskurs 3
Jenny Karin och Nora saumlger ocksaring att de inte heller skulle vaumllja texter med
en rdquokonstig kvinnosynrdquo eller som befaumlster en negativ genusbild och som
kanske foumlrstaumlrker typiska patriarkala strukturer eller en raringdande machokultur
i en klass Nora tillaumlgger aumlven att hon aldrig skulle laumlsa porrnoveller med en
klass under det att Karin lyfter fram att hon vaumlljer bort texter som eleverna kan
uppfatta som foumlr barnsliga eller som ger uttryck foumlr rasism eller andra
diskriminerande eller odemokratiska yttringar Karin saumlger vidare att hon inte
skulle vaumllja boumlcker eller genrer som hon vet att eleverna aumlndaring laumlser eftersom
skolan boumlr tillfoumlra naringgot nytt Hon skulle inte heller vaumllja att arbeta med en
foumlrfattare som hon inte sjaumllv gillar eller texter som eleverna inte kan kaumlnna
igen sig i Karin naumlmner till exempel Agneta Pleijel som en foumlrfattare vars
boumlcker hon inte skulle vaumllja att laumlsa med elever daring hon anser att de portraumltterar
en vaumlldigt vuxen vaumlrld och vuxna reflektioner som sextonaringringar kan ha svaringrt
att relatera till
94
Nora och Jenny naumlmner vidare att de inte vill ta in texter som de anser har
ett undermaringligt spraringk rdquodet finns ingen anledning att de ska laumlsa det med migrdquo
saumlger Nora (Intervju 1) Undantaget skulle i saring fall vara om syftet aumlr att visa
just paring det undermaringliga spraringket I ett liknande resonemang lyfter Karin fram
att aumlven om hon helst vaumlljer bort texter som foumlrmedlar en daringlig kvinnosyn saring
kan saringdana texter aumlndaring tjaumlna ett syfte
Karin Foumlr aumlven om det kan vara saringnt i vissa boumlcker hellip Synen paring tjejerna i Norwegian Wood kanske aumlr lite speciell men det kan man ju diskutera daring Och daring kan de haumlr eleverna i klassen det brukar finnas naringgra stycken som aumlr lite feministiskt medvetna och daring kan de faring lyfta fram det och daring brukar det bli ett bra samtal aumlndaring (Intervju 1)
Det blir alltsaring enligt laumlrarna syftet med att laumlsa texten och vad man sedan goumlr
med texten som avgoumlr om den aumlr laumlmplig eller olaumlmplig att anvaumlnda i
undervisningen Daumlrmed kan i princip naumlstan vilka texter som helst fungera
som utgaringngspunkt foumlr en undervisningsaktivitet saring laumlnge eleverna faringr
moumljlighet att bearbeta och diskutera dem tillsammans med laumlraren
Foumlrutom de avvaumlgningar vid val av undervisningstexter som laumlrarna goumlr
och som redovisas ovan saring framtraumlder ocksaring en bild av en maumlngd olika faktorer
som paring ett mycket konkret saumltt paringverkar laumlrarnas textval i den faktiska
undervisningssituationen Det handlar om faktorer som vid foumlrsta anblick
kanske inte uppfattas som renodlat didaktiska men som blir det eftersom
laumlrarna behoumlver ta haumlnsyn till och foumlrhandla med dem naumlr de planerar
undervisningen Faktorer som till exempel den lokala kontexten som laumlrarna
aumlr verksamma i saumltter ramar foumlr vad som blir moumljligt att vaumllja liksom vilka
eleverna aumlr som ska laumlsa texterna Hur laumlrarna foumlrharingller sig till och foumlrhandlar
med dessa faktorer redogoumlrs foumlr i foumlljande avsnitt
Avvaumlgningar i relation till den lokala kontexten
Naumlr laumlrarna talar om olika faktorer paring den egna skolan som paringverkar dem naumlr
de vaumlljer texter till undervisningen framtraumlder en bild av hur den lokala
kontexten faringr reell betydelse foumlr undervisningen I planeringen av
undervisningen uppstaringr situationer som paringverkar laumlrarna mer eller mindre
medvetet och som kraumlver olika foumlrhandlingar Olika typer av tidstjuvar och
lektioner som foumlrsvinner paring grund av studiebesoumlk studieresor friluftsdagar
temadagar andra typer av schemabrytande aktiviteter liksom att laumlrare i andra
aumlmnen ber om att faring lektionstid fraringn svenskaumlmnet kraumlver omstrukturering av
undervisningen rdquoMen nu fick jag laumlmna ifraringn mig den timmen foumlr det aumlr en
biologilaumlrare som har varit sjuk saring mycket saring jag sa att vi skippar novellerna
faring se om jag kommer tillbaka till det senrdquo beraumlttar Jenny (Intervju 3) Som en
95
foumlljd av detta kan laumlrarna faring lov att goumlra helt andra textval naumlr saker maringste
vaumlljas bort foumlr att de helt enkelt tar foumlr mycket tid
Laumlrarna beskriver ocksaring att det aumlr mer arbetsro paring houmlstterminen aumln paring
varingrterminen som beskrivs som rdquosoumlnderhackadrdquo baringde av lov och av att
genomfoumlra och raumltta nationella prov
Jenny Sen har varingrterminen inte varit alls saring i alla fall inte andra halvan saring bra som jag hade taumlnkt foumlr att det har garingtt bort saring himla mycket tid hellip Saring att jag kaumlnner att jag har tappat baringde kontakt och fokus och ja hellip Jag har inte haft dem [klassen] helt enkelt (Intervju 4)
Det blir med andra ord svaringrt att haringlla en tydlig roumld traringd i undervisningen naumlr
lektioner av olika anledningar staumllls in Foumlr Jennys del blev loumlsningen denna
garingng att laringta eleverna laumlsa en roman paring egen hand foumlr att de trots att Jenny och
eleverna inte skulle traumlffas som vanligt i klassrummet under en period skulle
ha naringgot att goumlra under tiden som gick mellan svensklektionerna Textvalet
kan paring saring vis vara rent strategiskt gentemot var naringgonstans i laumlsaringret elever och
laumlrare befinner sig och hur elevernas arbetsboumlrda ser ut just daring Magnus anser
att laumlngre texter som romaner fungerar baumlst paring houmlsten eftersom eleverna
under varingrterminen aumlr saring stressade i andra kurser att det inte aumlr naringgon ideacute att
laumlgga naringgon rdquolaringnglaumlsningrdquo (Gruppintervju) daring
Organisatoriska foumlrharingllanden paring den egna skolan som till exempel vilka
andra aumlmnen eleverna laumlser och i vilken aringrskurs olika kurser ligger oumlppnar
eller foumlrsvaringrar foumlr att samarbeta med andra aumlmnen och paringverkar daumlrmed ocksaring
vilka texter som vaumlljs Alla laumlrarna i studien naumlmner olika samarbeten de goumlr
fraumlmst med elevernas karaktaumlrsaumlmnen och hur de i dessa samarbeten vaumlljer
text tillsammans med laumlrare som undervisar eleverna i andra aumlmnen aumln
svenska Paring saring vis kommer texter baringde skoumlnlitteratur och sakprosa in i
undervisningen som laumlrarna normalt kanske inte skulle vaumllja sjaumllva
Linnea Svenskaumlmnet jobbar ju inte isolerat utan vi jobbar ju tillsammans med olika aumlmnen fraumlmst samhaumlllskunskap och historia daring Det aumlr ju svaringrt att knyta an till alla kurser hela tiden saring ibland goumlr man ju eget och sen ingaringr man i det haumlr lite stoumlrre emellanaringt daring (Intervju 1)
Foumlr Linnea aumlr det viktigt att svenskaumlmnet ingaringr i ett stoumlrre sammanhang foumlr
eleven naringgot som ocksaring Magnus aringterkommer till i flera intervjuer Han
beraumlttar om en ambition han har men inte alltid lyckas haringlla om att foumlrharinglla
sig till vad eleverna laumlser i andra kurser och sen foumlrsoumlka hitta texter som passar
in i en helhet foumlr eleverna Han ger som exempel att det aumlr tacksamt att ta upp
Kung Oidipus samtidigt som eleverna laumlser om maumlnskligt beteende i till
exempel psykologi eller naturkunskap Andra aumlmnesoumlvergripande samarbeten
som naumlmns och som paring ett konkret saumltt paringverkar laumlrarnas textval aumlr Karins
96
samarbete med biologin som resulterat i att elever faringtt laumlsa Margaret Atwoods
Oryx och Crake eller Jenny som tillsammans med klassens laumlrare i de
naturvetenskapliga aumlmnena laringter eleverna vaumllja naturvetenskapliga texter som
underlag foumlr muntliga anfoumlranden
Att samarbeta med andra aumlmnen lyfts av alla fem laumlrarna som naringgot
positivt men de naumlmner ocksaring att de tycker att det raringder en tidskonkurrens
mellan aumlmnena som aumlr staumlndigt naumlrvarande Naumlr de planerar undervisningen
saumlger de att de hela tiden maringste foumlrharinglla sig till elevernas arbetsboumlrda i de andra
aumlmnena
Linnea Ja matte och spraringk tar jaumlttemycket energi foumlr varingra elever om jag nu bara koncentrerar mig paring varingra som vi har paring samhaumlllsprogrammet och daring aumlr det viktigt att man inte spaumlr paring den haumlr stressnivaringn mer [ hellip ] och bombarderar dem med texter Utan man faringr vara lite foumlrsiktig och ha lite koll paring hur de maringr faktiskt (Intervju 1)
Aumlven om Linnea som naumlmnts ovan beskriver att hon foumlredrar att arbeta med
hela texter saring haumlnder det ofta att hon aumlndaring vaumlljer kortare textutdrag om klassen
till exempel arbetar med klassiker daring hon anser att det kan bli foumlr tungt foumlr
eleverna att laumlsa hela verk naumlr de har mycket att goumlra i maringnga olika aumlmnen
Skolans och aumlmneslagets kultur
Skolornas olika kulturer har ocksaring direkt eller indirekt betydelse foumlr laumlrarnas
textval Jenny saumlger att hon upplever en stor trygghet och samhoumlrighet med
aumlmneslaget i svenska paring den egna skolan De har arbetat maringnga aringr tillsammans
och stoumlttar och hjaumllper varandra Karin som har arbetat baringde paring en nystartad
friskola och paring ett klassiskt gammalt laumlroverk ndash skolor med sinsemellan
mycket olika kulturer daumlr den foumlrra prioriterade entreprenoumlrskap och den
senare en mer klassisk bildningstradition ndash menar att det paring olika skolor staumllls
olika foumlrvaumlntningar paring eleverna naumlr de kommer in i klassrummet fast de garingr i
samma aringrskurs och laumlser samma kurs Hon beraumlttar att det paring hennes
nuvarande skola staumllls houmlga foumlrvaumlntningar paring vilken sorts litteratur eleverna
ska klara av att laumlsa vilket inte var fallet paring hennes foumlrra skola Karin menar
att de traditioner som finns paring olika skolor aumlr viktiga foumlr vilka texter som
kommer in i klassrummet och jaumlmfoumlr sina erfarenheter med den skola hon
arbetar paring nu och den skola hon arbetade paring tidigare
97
Karin Paring den haumlr skolan saring finns det ju ett otroligt stort intellektuellt kapital bland laumlrarna som jobbar haumlr och det aumlr maringnga som aumlr jaumltteintresserade av litteratur Paring en skola som startade upp foumlr fem aringr sen daumlr alla aumlr nyexade aumlr det en helt annan sak att undervisa Haumlr kan man ju faring hjaumllp och inspiration rsquomen den haumlr boken aumlr saring brarsquohellip hellip Nej det aumlr vaumlldigt olika paring olika skolor Och vad svenskaumlmnet har foumlr status ocksaring Haumlr har det ganska houmlg status en gammal skola traditionellt orienterad Paring en annan skola daumlr jag har jobbat daring har UF varit det aumlmne som haft houmlgst status entreprenoumlrskap och [ hellip ] det haumlr intellektuella har liksom inte varit naringn jaumltte hellip Och det har ju ocksaring haft sina foumlrdelar foumlr daring kanske man kan taumlnka mer modernt och knyta an till de nya tankarna naumlr man vaumlljer litteratur ocksaring (Intervju 1)
Foumlr Karin har saringledes de olika kulturerna paring skolorna daumlr hon har arbetat
paringverkat henne paring olika saumltt naumlr det gaumlller vilken inspiration till att vaumllja texter
hon har faringtt fraringn kollegorna Hon beskriver att hon tack vare skolkulturen paring
hennes nuvarande skola rdquodaumlr maringnga kollegor aumlr vaumlldigt litterata och goumlr
jaumlttedjupa analyser med sina eleverrdquo (Gruppintervju) saring har hon utvecklats
mycket som laumlrare Karin menar vidare att hon tycker att det aumlr laumlttare att
motivera eleverna att laumlsa paring den nuvarande skolan aumln den hon arbetade paring
foumlrut eftersom eleverna har foumlraumlldrar som sjaumllva laumlser mycket och aumlr laumlsande
foumlrebilder
Ett annat exempel paring hur den egna skolans kultur och traditioner paringverkar
den enskilde laumlrarens textval aumlr naumlr aumlmneslaget i svenska beslutat att
genomfoumlra gemensamma skrivningar foumlr alla elever i en aringrskurs Baringde Karin
och Nora beskriver hur svensklaumlrarna paring deras skolor har beslutat att de i
Svenska 1 ska genomfoumlra en gemensam skrivning i alla klasserna som en
foumlrberedelse infoumlr den skriftliga delen av kursens nationella prov
Utgaringngspunkten paring baumlgge skolorna aumlr att eleverna faringr ett antal texter paring ett
gemensamt tema och att de sedan ska skriva en uppsats daumlr de foumlrharingller sig till
och refererar till texterna I detta arbete klev baringde Karin och Nora in i ett
faumlrdigt koncept naumlr de foumlr naringgra aringr sedan boumlrjade paring sina respektive skolor
och aumlven om de i viss maringn kan paringverka de texter som vaumlljs till uppgiften saring
upplever de inte att de egentligen kan vaumllja om de vill vara med paring den
gemensamma skrivningen eller inte Paring saring vis kommer det i deras klasser in
texter som ligger utanfoumlr deras eget val Nora beraumlttar om den gemensamma
skrivuppgift i spraringksociologi som svensklaumlrarna paring hennes skola beslutat om
Nora Det fanns ett batteri [av texter] ja hellip Men daring har jag tagit ut naringgra texter som jag tyckte var lite mera relevanta ur olika synvinklar ocksaring att de var lite mer laumlsbara och saring Och Fredrik Lindstroumlms bok Jordens smartaste ord den har jag tagit sjaumllv foumlr jag ville ha en annan typ av text hellip hellip Alltsaring den aumlr helt bra den haumlr uppgiften men dels boumlrjar artiklarna bli lite gamla tycker jag nu och sen saring kan man ju taumlnka sig att man kanske behoumlver diskutera andra aumlmnen inom spraringksociologi (Intervju 3)
98
Nora aumlr inte helt noumljd med det urval av texter som aumlmneslaget bestaumlmt att de
ska anvaumlnda foumlr den gemensamma skrivningen men genomfoumlr plikttroget
uppgiften med viss modifiering Det aumlr dock tydligt i intervjuerna att hon inte
goumlr den gemensamma uppgiften med samma entusiasm som hon har foumlr de
uppgifter i undervisningen hon sjaumllv styr oumlver
Aumlven paring en och samma skola kan det finnas olika traditioner som ibland
kolliderar med varandra Magnus beraumlttar att svensklaumlrarna paring hans skola har
olika syn paring vilken sorts litteratur som eleverna boumlr laumlsa och daumlrmed ocksaring
vilken litteratur aumlmneslaget boumlr prioritera att koumlpa in ndash klassiker staumllls mot
samtida litteratur vuxenlitteratur mot ungdomstillvaumlnda genrer som till
exempel fantasy Litteratur som det anses att eleverna maringste laumlsa foumlr att bli
bildade staumllls mot litteratur som kan motivera eleverna att vilja laumlsa
Magnus Nej alltsaring naumlr de [kollegorna] saumlger att jo men det aumlr klart att man maringste laumlsa Hjalmar Soumlderberg Ja jo men det aumlr de [eleverna] det De haumlr daring Hur goumlr vi hellip Foumlr att daring kan det ju vara att jag tycker att jag vill faring eleverna med mig men naringn annan kan ju tycka att nej men aumlmnet i sig har ett stoumlrre vaumlrde man maringste laumlsa det haumlr Och daring vet man ju inte riktigt vad som aumlr viktigast (Intervju 1)
Till skillnad fraringn Karin och Jenny som upplever att de faringr stoumld och inspiration
fraringn aumlmneslaget i svenska verkar Magnus mer kluven till den diskussion om
litteratur som paringgaringr i aumlmneslaget paring hans skola Daring han aumlr mer instaumllld paring att
det aumlr viktigt att motivera eleverna och faring dem med sig i laumlsningen blir han
fundersam oumlver kollegornas instaumlllning om att det finns litteratur som eleverna
maringste laumlsa eftersom det tillhoumlr svenskaumlmnets stoff
Tillgaumlngliga texter paring skolan
Vad som finns tillgaumlngligt paring den egna skolan i form av bibliotek antologier
och romaner och huruvida skolan har raringd att koumlpa in nya laumlroboumlcker eller om
laumlrarna faringr noumlja sig med att leta texter i gamla laumlroboumlcker aumlr ocksaring en
betydande faktor foumlr vilka texter som till slut kommer in i laumlrarnas klassrum
Ingen av de laumlrare som ingaringr i den haumlr studien anvaumlnder sig i saumlrskilt stor grad
av en gemensam laumlrobok i undervisningen Paring Jennys skola koumlper de in varsitt
exemplar av olika laumlroboumlcker till svensklaumlrarna som sedan plockar det de
tycker aumlr bra ur de olika boumlckerna Paring Karins och Noras skolor har daumlremot
aumlmneslaget i svenska koumlpt in en gemensam laumlrobok som alla elever i aringrskurs
1 har faringtt rdquoJag anvaumlnder laumlrobok saring vaumlldigt lite jag har liksom inte vant mig
vid detrdquo saumlger Nora (Intervju 1) men bara det faktum att det nu finns en
laumlrobok som skolan har koumlpt in kan paringverka textvalet anser hon Hon kaumlnner
att hon ibland borde anvaumlnda boken lite pliktskyldigt eftersom alla eleverna
tar med sig den till varje lektion men hon aumlr noga med att understryka att om
hon inte tycker att det som finns i laumlroboken aumlr bra saring tar hon naringgot annat
99
eftersom rdquojag har ju inte valt texterna daumlrirdquo (Intervju 1) Baringde Karin och Nora
aumlr dock paring det stora hela noumljda med den bok som koumlpts in paring skolan och
anvaumlnder under kursens garingng med jaumlmna mellanrum naringgra texter ur laumlroboken
i synnerhet naumlr det gaumlller kortare textutdrag eller informationstexter som till
exempel hur man skriver ett referat eller bygger upp en argumentation Nora
beraumlttar dock att hon staumlndigt maringste paringminna sig sjaumllv om att hon kan anvaumlnda
sig av boken lika gaumlrna som att klippa och klistra foumlr att goumlra eget material och
dela ut en massa papper Karin brukar oftast ha genomgaringngar daumlr hon skriver
paring tavlan och sen faringr eleverna laumlsa i boken som ett stoumld om de vill eller om det
aumlr naringgot de har missat Foumlr Karins del fungerar laumlroboken mer som en handbok
som kompletterar undervisningen
Aumlven paring Magnus och Linneas skola har aumlmneslaget i svenska koumlpt in en
gemensam laumlrobok foumlr alla elever i aringrskurs 1 men de aumlr mer kritiska till
aumlmneslagets val av bok eftersom de dels inte aumlr saring foumlrtjusta i den bok som
koumlptes in dels anser att det inte fungerar att ha samma bok paring alla program
De har daumlrfoumlr valt att inte laringta sina elever ha en specifik laumlrobok i kursen
Ibland tar de in naringgon antologi som eleverna kan laringna under naringgon period och
Magnus understryker att det finns mycket som aumlr anvaumlndbart paring internet naumlr
det gaumlller till exempel instruktioner foumlr hur man skriver olika texter och som
han hellre anvaumlnder Magnus menar att det oftast bara aumlr naringgot kapitel som
han tycker aumlr bra i en laumlrobok naringgot som aumlven Linnea uttrycker
Linnea Och foumlr min egen personliga del saring kan jag titta och faring inspiration ur olika boumlcker och saring men sen i slutaumlndan saring blir det liksom ett eget som man goumlr aumlndaring Ett eget material (Intervju 1)
I staumlllet foumlr att binda upp sig vid en och samma bok anvaumlnder Linnea olika
laumlroboumlcker foumlr att haumlmta inspiration till att goumlra ett eget laumlromedel vilket tycks
vara naringgot som aumlr gemensamt foumlr alla fem laumlrarna Magnus poaumlngterar att det
visserligen kan vara bekvaumlmt med en laumlrobok med faumlrdiga uppgifter men att
det inte alltid aumlr saring att han rdquoharmonierarrdquo (Intervju 1) med de oumlvningar och
uppgifter som finns i laumlroboumlckerna Daring tycker han att det blir svaringrt att
genomfoumlra oumlvningarna eftersom han inte bara vill goumlra dem foumlr goumlrandets
skull Liksom Nora ovan understryker han att det inte aumlr han som har valt
texterna i laumlroboken men naumlr klassen arbetar med dikter med tillhoumlrande
uppgifter som han plockat ur en laumlrobok saumlger han att det visserligen aumlr
laumlrobokens val rdquomen jag godkaumlnner demrdquo (Intervju 2)
Ingen av laumlrarna i studien saumlger sig alltsaring ha foumlr vana att arbeta med en
laumlrobok utan de har som naumlmnts ovan ett relativt fritt foumlrharingllande till
laumlroboumlcker Trots detta paringverkas aumlndaring deras textval av vilka laumlromedel som
finns paring skolan paring saring vis att texterna via laumlroboumlckerna blir mer laumlttillgaumlngliga
saring att laumlrarna inte behoumlver leta efter texter naumlr det konstant aumlr ont om tid Nora
paringpekar ocksaring att bara det faktum att det finns en laumlrobok som alla elever har
100
blivit tilldelade kan fungera som en urvalsprincip eftersom hon kaumlnner sig
ansvarig foumlr att eleverna faringr anvaumlndning foumlr boken och daumlrmed vaumlljer en text
ur boken som hon annars kanske inte skulle ha valt
Naumlr laumlrarna pratar om vilken tillgaringng de har till skoumlnlitteratur paring sina skolor
framtraumlder en tydlig bild av att det ser vaumlldigt olika ut paring de olika skolorna
Alla fem lyfter fram skolbiblioteken som viktiga resurser aumlven om Karin har
erfarenhet av ett mycket begraumlnsat bibliotek paring sin tidigare skola Nora menar
att hon aumlr ganska noumljd med det urval som finns paring hennes skola det finns
maringnga klassuppsaumlttningar av romaner och olika typer av boumlcker svenska och
internationella skrivna av maumln och kvinnor unga och gamla Aumlven Karin aumlr
noumljd med sin skolas bokbestaringnd och beraumlttar att skolans svenskinstitution har
ett 40-tal olika klassuppsaumlttningar av olika romaner och att skolan tilldelar
stora resurser varje laumlsaringr foumlr att koumlpa in litteratur Paring Jennys skola finns det faring
klassuppsaumlttningar av romaner och Jenny beskriver en staumlndigt krympande
aumlmnesbudget under hennes tid som laumlrare daumlr prioriteringar maringste goumlras Paring
hennes skola vaumlljer laumlrarna daumlrfoumlr att satsa paring att komplettera befintliga
klassuppsaumlttningar eller koumlpa in naringgra exemplar av olika romaner i staumlllet foumlr
att koumlpa in dyra laumlroboumlcker till alla elever
Linnea och Magnus aumlr de som ger uttryck foumlr stoumlrst missnoumlje med vad som
finns tillgaumlngligt paring skolan i form av litteratur Baringde Magnus och Linnea
aringterkommer i intervjuerna till att de skulle vilja arbeta mer med att laumlsa en
gemensam bok foumlr att kunna bearbeta en gemensam laumlsupplevelse men de
saumlger att det finns rent praktiska problem som goumlr att det aumlr svaringrt att
genomfoumlra Dels finns det faring klassuppsaumlttningar paring skolan dels anser de att de
faring uppsaumlttningar som finns aumlr litteratur som inte fungerar saumlrskilt bra att laumlsa
med gymnasieungdomar Linnea beskriver ett tillfaumllle naumlr hon ville laumlsa en
gemensam bok i en laumlsovan klass och att det hon valde daring styrdes av vad som
fanns att tillgaring paring skolan i form av en hel klassuppsaumlttning snarare aumln av en
ideacute om vad som var laumlmpligast foumlr elevgruppen eller vad hon kunde
aringstadkomma med laumlsningen Resultatet blev enligt Linnea mindre lyckat
Magnus beraumlttar ocksaring om en liknande situation
Magnus Och det haumlr aumlr ju litteratur jag har valt foumlr att det finns en klassuppsaumlttning Hon [foumlrfattaren] skriver om sig sjaumllv i lite droumlmmande form och nittio procent av eleverna fattade ingenting av henne naumlr jag tog den Intervjuare Men [ hellip ] du sa rsquojag tog den foumlr att vi hade den bokenrsquo Magnus Ja en klassuppsaumlttning Intervjuare Aumlr det saring valen blir ibland Magnus Ja (Intervju 1)
Foumlr baringde Magnus och Linnea betydde skolans begraumlnsade tillgaringng paring romaner
i klassuppsaumlttning att den gemensamma laumlsupplevelsen som de efterstraumlvade
inte blev vad de hade oumlnskat Magnus fortsaumltter sitt resonemang med
foumlrdelarna han ser med att laumlsa en gemensam roman men att skolans
101
ekonomiska prioriteringar faringr konsekvenser foumlr svenskaumlmnets moumljligheter till
inkoumlp
Magnus Foumlr daring kan man ju jobba med samma litteratur med roman ocksaring Vi aumlr lite handikappade foumlr det koumlps inte in det garingr aringt saring mycket pengar till laumlroboumlcker och datorer saring man har inte raringd med att koumlpa romaner (Intervju 1)
I citatet ovan blir det tydligt att skolans policy om att eleverna paring skolan ska
ha varsin baumlrbar dator faringr konsekvenser foumlr skolans oumlvriga verksamheter som
till exempel svenskaumlmnets moumljlighet att koumlpa in foumlr aumlmnet relevant
undervisningsmaterial I en senare intervju beraumlttar Magnus dock att han
tillsammans med skolans bibliotekarie foumlrsoumlker ordna saring att eleverna ska
kunna laringna e-boumlcker via biblioteket och laumlsa i sina datorer vilket han tror
kommer att underlaumltta foumlr honom och ge honom fler valmoumljligheter
Tidspressade laumlrare
Naringgonting som alla fem laumlrarna aringterkommande uppeharingller sig vid under
intervjuserien aumlr den egna tidspressen rdquoDaring skulle jag ju oumlnska mig tid det aumlr
nog det jag oumlnskar mig mest av allt att kunna i lugn och ro faring jobba med detrdquo
saumlger Nora (Intervju 1) naumlr hon resonerar om vad hon oumlnskar sig mest naumlr det
gaumlller arbetet med att vaumllja texter Enligt Nora paringverkar tidsaspekten henne
baringde vad gaumlller textvalen och vad gaumlller textarbetet i klassrummet
Nora Ibland aumlr det ju tidsbrist som styr att jag tar den haumlr boken som jag laumlste foumlrra aringret foumlr den har jag laumlst Saring krasst aumlr det ju ibland ocksaring Jag maringste goumlra det foumlr jag kan inte saumltta mig in i naringt nytt nu foumlr att nu maringste jag prioritera naringt annat (Intervju 1)
Nora paringpekar att hennes textval paring grund av tidspress inte alltid aumlr medvetet
didaktiskt grundade utan att det ocksaring kan handla om att de maringste vara
praktiska som ett led i en oumlverlevnadsstrategi
I det laumlget landar textvalet kanske hellre paring naringgot som aumlr bekvaumlmt
laumlttillgaumlngligt och som Nora vet har fungerat foumlrut Hon saumlger vidare att hon
kaumlnner att hon inte hinner garing in paring djupet med textarbetet paring det saumltt som hon
skulle vilja och som hon vet att hon skulle kunna goumlra om hon hade haft mera
tid Aumlven Linnea beskriver hur tidspressen vid flera tillfaumlllen har paringverkat
henne naumlr hon ska vaumllja text Hon beskriver hur hon ibland rdquohuggit naringgonting
barardquo
102
Linnea Men ocksaring lite tidspressen att ja men jag maringste ju ha det haumlr materialet till paring maringndag Nu kan jag inte fundera laumlngre Nu maringste jag verkstaumllla paring naringgot saumltt Och daring raringkar det daring blev det den daumlr Det hade kanske lika gaumlrna kunnat bli en som handlade om cyklar [skrattar] (Intervju 2)
Att tidspressen upplevs som en faktor som paringverkar laumlrarnas val av texter mer
aumln de skulle vilja blir tydligt i intervjuerna De talar om baringde en egen press att
de som svensklaumlrare behoumlver rdquoha kollrdquo och staumlndigt vara uppdaterade paring ny
litteratur eller passande aktuella artiklar och att ndash bland en oaumlndlig maumlngd
fiktiva och icke-fiktiva gamla och nya texter ndash leta raumltt paring och saumltta sig in
texter som aumlr laumlmpliga att ta in i klassrummet Det handlar ocksaring om att de
tycker att varken planeringstiden eller lektionstiden raumlcker till Magnus
beraumlttar att det ibland haumlnder att han paring grund av sin egen och elevernas
tidspress vaumlljer att visa film i staumlllet foumlr att laumlsa en laumlngre text till exempel naumlr
de behandlar klassiker
Magnus Men foumlrra aringret daring saringg vi den [filmen Troja] i svenskan foumlr att faring lite namnen att vi fick Akilles och Odysseus och fick lite ordning paring Agamemnon och allihop Daring saringg vi filmen i staumlllet foumlr att laumlsa paring om tiden hellip Men daumlr hade det varit roligare kanske att laumlsa paring hexameter lite grand och gjort en liten mer hellip Hade jag inte behoumlvt vaumllja saring tror jag vi hade laumlst och pratat kanske om daringtidens saumltt att skriva Kanske laumlst Oidipus (Intervju 2)
Haumlr ger Magnus ett exempel paring ett tillfaumllle daring han paring grund av tidsbrist valde
att visa film foumlr eleverna i staumlllet foumlr att arbeta med att laumlsa texter Laumlrarna
beskriver saringledes en arbetssituation som de upplever som stressande och daumlr
viljan och straumlvan efter att goumlra ett reflekterat och vaumllgrundat textval staumllls mot
en verklighet daumlr andra val goumlrs foumlr att spara tid
Avvaumlgningar i relation till elevgruppen
Alla fem laumlrarna i studien aringterkommer ofta i intervjuerna till att naumlr de goumlr sina
textval maringste de ta stor haumlnsyn till vilket elevunderlag de har i klassen
huruvida texten kommer att fungera med just de haumlr eleverna och om de
kommer tycka att det aumlr roligt att laumlsa texten Det har stor betydelse vilka olika
kulturer som framtraumlder i klasserna och hur instaumlllningen till laumlsning i
allmaumlnhet och laumlsning av skoumlnlitteratur i synnerhet ser ut Linnea saumlger att om
eleverna aumlr med paring noterna saring garingr det att mata paring med mycket text i en annan
grupp kanske hon faringr stanna upp taumlnka om och fundera oumlver vilken nivaring
undervisningen ska laumlggas paring och aumlndra i planeringen Laumlrarna saumlger ocksaring att
de behoumlver foumlrharinglla sig till hur homogen eller heterogen gruppen aumlr utifraringn
olika aspekter om det finns maringnga elever i klassen som har dyslexi eller andra
103
laumls- och skrivsvaringrigheter eller som behoumlver olika typer av anpassningar om
de har olika modersmaringl eller om individerna i klassen befinner sig paring vaumlldigt
olika nivaringer i sin laumlsutveckling
Jenny Foumlr det aumlr ju heller inte saring att man kan koumlra exakt lika i varje elevgrupp Det var jag ju emot i den foumlrra reformen att de sa att det skulle vara exakt lika kurs ja men det aumlr det inte Ja vi har samma moment men det material jag anvaumlnder maringste skilja sig aringt daumlrfoumlr att jag har en helt annan maringlgrupp en helt annan elevgrupp med olika styrkor och foumlrmaringgor och intressen och det aumlr mycket som styr (Intervju 1)
Det kan med andra ord vara en mycket stor spridning inom samma klass vad
gaumlller kunskaper instaumlllning motivation och foumlrmaringga Magnus paringpekar att i
en klass daumlr spridningen aumlr mycket stor finns det en risk att han anpassar sig
mer efter de som behoumlver mycket hjaumllp och daumlrmed kanske gloumlmmer bort de
elever som behoumlver utmanas och sporras lite mer Naumlr mycket energi och
lektionstid garingr aringt till att faring de mindre motiverade eleverna att oumlver huvud taget
laumlsa klart en text medger han att det aumlr laumltt haumlnt att det ofta faller bort att
foumlrsoumlka stimulera de mer motiverade eleverna som behoumlver utmanas i sin
laumlsning
Vad eleverna garingr paring foumlr program har aumlven betydelse i saring maringtto att laumlrarna
saumlger att de gaumlrna vill foumlrsoumlka hitta texter som anknyter till elevernas
programinriktning foumlr att vaumlcka deras intresse Foumlrutom Nora som arbetar paring
ekonomiprogrammet som skaumlmtsamt saumlger att hon varken kan naringgot om eller
aumlr intresserad av ekonomi och daumlrfoumlr inte vet hur hon ska knyta an till sina
elevers studieinriktning lyfter laumlrarna fram programinfaumlrgning som ett viktigt
saumltt att skapa motivation hos eleverna att laumlsa texterna Karin ger som exempel
att hon paring sin foumlrra skola daumlr ekonomi och ungt foumlretagande hade en
framtraumldande roll relaterade laumlsningen av Utvandrarna till entreprenoumlrskap
Foumlr en klass paring det naturvetenskapliga programmet brukar hon naumlr klassen ska
traumlna att skriva referat vaumllja en text som knyter an till de naturvetenskapliga
aumlmnena och foumlr elever med estetisk inriktning anvaumlnder hon en novell av
Tove Jansson
Karin Den haumlr Svart-vitt av Tove Jansson det aumlr ett ganska estetiskt perspektiv paring den ocksaring det handlar om ett konstnaumlrspar kan man saumlga och hur man ska faring inspiration och saring Och det aumlr ju naringgonting som de kan relatera till ocksaring eftersom de aumlr esteter och sjaumllva ritar och skapar musik Saring det var maringnga som tyckte att den var intressant av den anledningen aumlven om den aumlr ganska abstrakt och lite speciell att tolka Foumlr det var ocksaring den tanken att jag valde den foumlr att de aumlr esteter (Intervju 3)
Tanken om programinfaumlrgning av de gymnasiegemensamma aumlmnena som
skrevs fram vaumlldigt tydligt i den foumlrra laumlroplanen Lpf94 aumlr saringledes naringgot som
104
fortfarande aumlr levande hos fyra av de fem laumlrarna i den haumlr studien Jenny
paringpekar vidare att det foumlrvisso finns stora foumlrdelar med att knyta an till
elevernas karaktaumlrsaumlmnen naumlr det gaumlller textvalen i svenskaumlmnet men att det
ocksaring finns en risk att eleverna troumlttnar paring att moumlta sina karaktaumlrsaumlmnen aumlven
i de gymnasiegemensamma aumlmnena
Jenny Men sen ibland och det aumlr lite roligt foumlr att naumlr man goumlr det vaumlldigt mycket saring i trean saring kan de naumlstan vara fed up Daring saumlger de rsquonej men laringt oss bara faring laumlsa litteraturenrsquo Det ska inte behoumlva vara naringgonting med inriktning paring biolog eller fysik till exempel saumlger de daring hellip Saring det aumlr ocksaring att daring kaumlnns det mer som att svenskan faringr ett egenvaumlrde paring slutet (Intervju 4)
Det gaumlller med andra ord att hitta en balansgaringng mellan att vaumlcka elevernas
intresse genom att knyta an texterna till deras studieinriktning och att laringta
svenskaumlmnets eget inneharingll staring i fokus
Foumlrhindra fusk och stressade elever
Behovet att staumlvja fusk aumlr en aspekt av att vaumllja text som enligt laumlrarna paringverkar
dem mer aumln de skulle vilja Karin Jenny och Nora tar upp elevers fuskande
med laumlsning som en urvalsprincip en rdquoganska traringkig urvalsprinciprdquo som Nora
benaumlmner det i gruppintervjun men aumlndock en urvalsprincip
Nora Och daring blir det saring att man ocksaring taumlnker att man vill helst vaumllja naringgon bok som inte finns filmatiserad eller som aumlr saring tunn att man kanske kan laumlsa vaumlldigt mycket paring lektionstid och diskutera (Gruppintervju)
Det gaumlller saringledes att hitta texter och arbetssaumltt som inte inbjuder till fusk Att
vaumllja en roman som inte har filmatiserats blir paring saring vis ett saumltt att foumlrsoumlka
undvika att eleverna vaumlljer att se filmen i staumlllet foumlr att laumlsa boken eller att
avsloumlja vilka som faktiskt har laumlst boken Att vaumllja texter som aumlr saring korta att
eleverna hinner baringde laumlsa diskutera och skriva om dem under samma lektion
naumlmns ocksaring som ett saumltt att motverka att eleverna laumlmnar in en analys de
haumlmtat fraringn till exempel internet Karin och Nora beskriver ocksaring hur de
foumlrsoumlker staumllla specifikt riktade fraringgor till texten som eleverna bara kan svara
paring om de har laumlst texten Karin paringpekar dock att detta skapar naringgot av ett
dilemma i de fall daumlr hon vill att eleverna ska faring moumljlighet att vaumllja litteratur
fritt daring viljan att motivera eleverna att laumlsa staumllls mot behovet att kontrollera
att de verkligen har laumlst ndash och i foumlrlaumlngningen att goumlra en raumlttvis bedoumlmning
av elevernas laumlsning
Ytterligare naringgot som laumlrarna ofta aringterkommer till aumlr elevernas arbetsboumlrda
och hur stressade eleverna aumlr av att laumlsa maringnga olika kurser samtidigt Linnea
105
menar att elever paring gymnasiet i allmaumlnhet har en vaumlldigt houmlg arbetsbelastning
och Magnus saumlger att han hela tiden faringr anpassa sig efter omstaumlndigheterna
Om eleverna laumlser mycket i andra aumlmnen faringr han backa lite och visa film i
staumlllet och vice versa om andra laumlrare visar mycket film kan han laumlgga paring lite
mer laumlsning i sina kurser Det kan ocksaring vara svaringrt att motivera eleverna att de
ska prioritera att laumlsa en roman i staumlllet foumlr att till exempel plugga till ett
kemiprov eller laumlmna in en skriftlig rapport i samhaumlllskunskap menar laumlrarna
Elevernas stress aumlr naringgot laumlrarna saumlger att de staumlndigt maringste foumlrharinglla sig till
och de menar att det paringverkar deras egna textval
Magnus Taumlnk naumlr man laumlmnar ut en uppgift och saring helt ploumltsligt ska de laumlsa en bok rsquoja men vi laumlser ju en i engelskanrsquo saumlger de Karin Ja just det Precis Jenny Ja Nora Och daring taumlnker man rsquojust det jag borde ha mejlat engelsklaumlraren jag gloumlmdersquo [Gemensamt skratt] (Gruppintervju)
Laumlrarna aumlr oumlverens om att naumlr det gaumlller att laumlsa laumlngre texter som till exempel
hela romaner saring faringr de ofta anpassa sig till vad elever goumlr i de andra aumlmnena
Laumlser de till exempel en roman i engelskan saring faringr de kanske planera om Karin
beraumlttar om hur hon i sin klass under varingrterminen hade taumlnkt att eleverna skulle
laumlsa en novell av Nam Le som heter rdquoBaringtenrdquo och som hon hade taumlnkt skulle
passa bra att laumlsa och jaumlmfoumlra med romanen Utvandrarna Naumlr hon sedan saringg
att novellen var cirka 80 sidor laringng aumlndrade hon sig och valde en novell som
var kortare Novellen var helt enkelt foumlr laringng foumlr att de skulle kunna laumlsa den
paring lektionen och hon visste att eleverna var stressade och misstaumlnkte att de
inte skulle laumlsa novellen om hon gav dem i uppgift att laumlsa den hemma daring de
troligtvis hade prioriterat att goumlra uppgifter i naringgot annat aumlmne Karin fick
alltsaring taumlnka om och valet foumlll i staumlllet paring en kortare text som de kunde laumlsa
tillsammans paring lektionstid
Ta haumlnsyn till relationerna mellan eleverna i en klass
Karin Nora och Linnea beraumlttar aumlven om textval som kraumlver laumlraren paring en hel
del fingertoppskaumlnsla och kunskap om relationerna mellan eleverna i klassen
De paringpekar att det gaumlller att haumlnga med i vad som haumlnder mellan eleverna i
klassen eller om det finns elever i klassen som aumlr eller har varit med om svaringra
saker Som exempel ger Linnea en situation som hon har i en av de klasser
hon undervisar i
106
Linnea I en av klasserna saring har jag en tjej som jag vet har blivit varingldtagen I den klassen laumlgger jag ju aldrig in en saringn text som tar upp det aumlmnet foumlr jag vet att daring skulle hon klappa ihop helt enkelt Men vet inte jag det daring kanske man goumlr det aumlndaring hellip Och daring maringste jag ju hantera den situationen och prata med den eleven hellip Men vet man om saringna saker att man har ett saring pass foumlrtroget foumlrharingllande med eleverna att de toumlrs beraumltta saker foumlr en saring kan man ju foumlrsoumlka undvika det (Intervju 2)
Det blir med andra ord en svaringr balansgaringng mellan att ta upp olika problem till
diskussion genom att laumlsa olika texter naringgot Linnea saumlger att hon gaumlrna vill
goumlra och riskera att riva upp olaumlkta saringr hos enskilda elever Om Linnea vet att
en elev varit med om svaringra saker oavsett om det som i fallet ovan gaumlller ett
oumlvergrepp eller om det handlar om ett annat trauma som till exempel att
nyligen ha foumlrlorat en naumlra anhoumlrig saring innebaumlr det att hon paringverkas i sina
textval paring saring vis att hon undviker texter som tar upp saringdana aumlmnen Samtidigt
saumlger hon vet man som laumlrare inte alltid vad eleverna varit med om och det
garingr inte alltid att veta vad man triggar igaringng genom valet av en text som ska
laumlsas som en del i undervisningen Linnea beraumlttar aumlven om en erfarenhet med
en tidigare klass daumlr eleverna i aringrskurs 1 skrivit elaka saker om varandra i en
saring kallad rsquoburn bookrsquo3 Detta resulterade i att Linnea fick vara uppmaumlrksam paring
vilket material och vilka texter hon tog in i klassrummet eftersom det fanns
kaumlnsliga saker som laringg och tryckte under ytan i klassen och hon inte ville saumltta
igaringng naringgot som hon kaumlnde att hon inte hade kontroll oumlver och som kunde
goumlra saken vaumlrre foumlr de utsatta eleverna
Nora beraumlttar om en liknande erfarenhet daumlr hon noggrant fick oumlvervaumlga
vilka texter som var laumlmpliga att laringta klassen laumlsa
Nora Jag hade ett gaumlng paring min foumlrra skola de var vaumlldigt raumldda foumlr fraumlmmande kulturer och ett vaumlldigt motstaringnd hellip Jag ska inte saumlga att de var fientliga men de var saring vaumlldigt hellip hellip Daring kommer jag iharingg att jag hade den haumlr kaumlnslan av att vad ska jag vaumllja foumlr text nu vaumlljer jag naringn som aumlr foumlr laringngt ifraringn daring kommer de bara saumlga rsquovad aumlr det haumlr foumlr skitrsquo Jag maringste moumlta dem daumlr de aumlr och aumlndaring foumlrsoumlka att jobba mot en diskussion i de haumlr fraringgorna Foumlr att boumlrja maumlstra och saumltta sig paring det kommer ju aldrig att utvecklas paring naringt saumltt Saring just daumlr saring vet jag att jag hade vaumlldigt mycket funderingar vad kan man vaumllja utan att det haumlr blir vaumlldigt jobbigt men aumlndaring kan vaumlcka en debatt (Intervju 1)
Till skillnad fraringn Linneas exempel handlade det i Noras fall inte om elever i
klassen som var utsatta utan om attityder hos eleverna gentemot andra kulturer
som hon tyckte var bekymmersamma Vilka texter hon vid detta tillfaumllle valde
att ta in i klassrummet naumlmner hon inte men exemplen ovan illustrerar hur
3 En lsquoburn bookrsquo aumlr en sorts bok oftast online daumlr det skrivs kommentarer om andra maumlnniskor som till exempel vaumlnner och skolkamrater Kommentarerna aumlr ofta vassa och elaka och syftar till att sprida rykten
107
laumlrare staumllls infoumlr olika avvaumlgningar vid valet av inneharingll till sin undervisning
daumlr till exempel uppdraget att arbeta med skolans vaumlrdegrund staumllls mot
uppdraget att vaumlrna om att ingen elev ska kaumlnna sig utsatt eller kraumlnkt
Moumlta eleverna daumlr de aumlr och samtidigt visa naringgot annat
De kanske tvaring viktigaste aspekterna av att vaumllja texter till undervisningen som
lyfts fram av laumlrarna i intervjuerna aumlr att baringde moumlta eleverna daumlr de befinner
sig i sin laumlsning och att vaumlgleda dem vidare Moumlter eleverna goumlr de till exempel
genom programinfaumlrgning som beskrivs ovan och genom att se till att vara
uppdaterade paring vilka genrer som foumlr tillfaumlllet aumlr populaumlra hos eleverna som
till exempel fantasy och dystopier Att intressera sig foumlr de genrer som
eleverna tycker om blir ett saumltt att vaumlcka laumlslust och att foumlrsoumlka motivera
laumlsovilliga elever att vilja laumlsa en bok Jenny beraumlttar om hur hon foumlljer med i
ungdomarnas laumlstrender och inte bara laringter dem laumlsa fantasy och dystopier utan
att hon aumlven sjaumllv laumlser in sig paring till exempel populaumlra fantasy- och
dystopiserier foumlr att kunna baringde tipsa om och diskutera dem och daumlrmed faring en
gemensam referenspunkt i samtalet med eleverna Naumlsta steg menar hon blir
att koppla samman den nya litteraturen med aumlldre litteratur paring samma tema
och paring saring vis laringta eleverna stifta bekantskap med till exempel baringde Karin Boye
och George Orwell som tidiga dystopier Jenny understryker att det hela tiden
gaumlller att finna nya vaumlgar foumlr att hitta litteratur som lockar ungdomar till
laumlsning och som motiverar dem att ta sig igenom en hel bok
Av samma anledning menar Linnea och Magnus att de brukar inleda sina
kurser i aringrskurs 1 med att laringta eleverna laumlsa ungdomsromaner eftersom det aumlr
en genre som tar upp aumlmnesomraringden som ligger naumlra eleverna och att det
daumlrfoumlr aumlr laumlttare att faring dem motiverade till att laumlsa en hel bok Det blir saringledes
viktigt foumlr laumlrarna att kaumlnna av vad som kan passa i en viss klass och till vissa
elever och att hitta texter som eleverna kan relatera till Magnus anser att det
aumlr viktigt att om svensklaumlrare vill att eleverna ska laumlsa saring behoumlver laumlrarna ocksaring
intressera sig foumlr vad eleverna tycker om att laumlsa Aumlven Jenny uttrycker samma
staringndpunkt som Magnus och hon anger det som anledningen till att hon
medvetet garingtt in i elevernas laumlsvaumlrld paring ett saumltt som hon inte tror hon hade gjort
om hon inte varit svensklaumlrare
Samtidigt som alla laumlrarna paringpekar hur viktigt det aumlr att moumlta eleverna daumlr
de aumlr betonar de ocksaring att det aumlr deras uppgift att se till att eleverna ocksaring faringr
moumlta naringgonting annat De talar om att de vill utmana eleverna i sin laumlsning och
oumlppna nya vaumlrldar foumlr dem Eleverna ska faring se att det finns annan litteratur
hitta andra genrer som de annars inte skulle komma i kontakt med och de kan
behoumlva hjaumllp att lotsas vidare in i vuxenlitteraturen Det aumlr viktigt att texterna
aumlven ska erbjuda eleverna tillfaumllle att utforska naringgot annat aumln det som ligger
inom elevernas egna textrepertoarer
108
Nora Sen kan jag som laumlrare saumlga att skolans uppgift det aumlr att vaumllja texter som ni kanske aldrig hade stoumltt paring annars Och ni vet inte vad ni dissar om ni inte blir presenterade foumlr det Det haumlr aumlr min uppgift att visa paring det haumlr saring det brukar jag ju ocksaring kunna saumlga till dem (Intervju 1)
Det aumlr enligt Nora hennes roll som svensklaumlrare att se till att tillfoumlra eleverna
naringgot utoumlver det de aumlr vana vid och vaumlljer sjaumllva och att de maringste faring prova paring
att laumlsa olika saker eftersom de annars inte vet vad de missar Hon fortsaumltter
Nora Jag ska moumlta eleverna daumlr de aumlr hellip Men jag ska ocksaring tillfoumlra naringnting mer och jag maringste tillfoumlra dem paring ett saringnt saumltt saring att jag moumlter dem daumlr de aumlr men stoffet [ hellip ] jag ska inte vara raumldd foumlr stoffet hellip Foumlr ibland saring kommer beloumlningen naumlr de har kaumlmpat ett tag saring kommer beloumlningen haumlr borta rsquoja nu fattar jag vad roligt det var att jag tog mig igenom denrsquo (Intervju 1)
Foumlr Nora blir det viktigt att inte backa foumlr det som kan tyckas vara svaringrt foumlr
eleverna utan att de faringr moumljlighet att ta sig igenom ett ovant stoff med
vaumlgledning av en van laumlsare Karin pekar ocksaring paring vikten av att eleverna ska
faring prova paring och se lite olika saker foumlr att hitta vad de gillar att laumlsa Om hon
lyckas visa vad som finns att erbjuda utoumlver det som eleverna vanligtvis vaumlljer
saring kanske de kan bli rdquomer sugna paring att laumlsardquo resonerar hon Karin vill gaumlrna
utmana sina elever lite i laumlsningen saring att rdquode ska bygga sin repertoar lite grann
och faring se lite nyttrdquo (Intervju 2) och kanske upptaumlcka att en text kan vara
spaumlnnande aumlven om den raringkar ha ganska maringnga aringr paring nacken
Sammanfattning
Den bild som framtraumlder i det haumlr kapitlet aumlr att laumlrarna uppskattar det
friutrymme de har att vaumllja texter daring det ger dem moumljlighet att baringde foumllja en
planering och spontant ta in texter i klassrummet naumlr det garingr att knyta
undervisningen till naringgot aktuellt aumlmne utanfoumlr skolan Samtidigt beskriver
laumlrarna att det inte alltid aumlr helt laumltt att vaumllja texter daring det finns maringnga olika
faktorer som de maringste ta haumlnsyn till och foumlrhandla med och som de anser
paringverkar dem naumlr de goumlr sina textval Den lokala kontexten som skolans och
aumlmneslagets kultur och vad som finns tillgaumlngligt paring den egna skolan i form
av laumlroboumlcker antologier och klassuppsaumlttningar av romaner lyfts fram som
faktorer som i houmlg grad paringverkar vilka texter som vaumlljs Den egna tidspressen
vilka andra aumlmnen och kurser eleverna laumlser olika tidstjuvar som till exempel
friluftsdagar och studiebesoumlk samarbeten med andra aumlmne och gemensamma
skrivningar inom aumlmneslaget aumlr ocksaring saringdant som laumlrarna behoumlver ta haumlnsyn
till Ingen av laumlrarna som deltar i studien saumlger sig anvaumlnda en laumlrobok i saumlrskilt
stor utstraumlckning utan foumlredrar att goumlra ett eget material till exempel genom
109
att haumlmta inspiration fraringn flera olika laumlroboumlcker eller fraringn olika websidor paring
internet Laumlrarna talar aumlven om att de behoumlver ha en personlig relation till
texterna de vaumlljer de ska rdquobrinna foumlr detrdquo eller aringtminstone gilla de texter de
tar in i klassrummet
Innan texter kan vaumlljas behoumlver laumlrarna ocksaring goumlra en bedoumlmning av hur
elevgruppen ser ut med avseende paring elevernas behov och vilka anpassningar
som kan behoumlva goumlras i relation till laumls- och skrivsvaringrigheter olika modersmaringl
och intressen utifraringn programinriktning Laumlrarna lyfter ocksaring fram att de
behoumlver kaumlnna av elevernas arbetsbelastning och hur stressade de aumlr
relationerna mellan eleverna i klassen huruvida det finns eleverna som har
varit med om naringgot svaringrt och vilka attityder som finns till baringde laumlsning och till
omgivningen Laumlsningen ska vara meningsfull foumlr eleverna och att det aumlr
viktigt att baringde moumlta eleverna daumlr de befinner sig i sin laumlsning och utmana dem
och visa naringgot annat som de inte skulle upptaumlcka om de inte fick moumlta det i
skolan Det aumlr ocksaring viktigt att eleverna faringr moumlta maringnga olika typer av texter
baringde vad gaumlller faktatexter och skoumlnlitteratur med olika omfaringng och med
foumlrankring i aumlmnesplanen saring att eleverna baringde faringr visa kunskaper i enlighet
med och kan bedoumlmas efter de skrivningar som staringr i kursens kunskapskrav
Texter som anses vara foumlr svaringra till exempel paring grund av att de aumlr alltfoumlr
akademiska eller som har ett undermaringligt spraringk eller olaumlmpligt inneharingll vaumlljs
bort Laumlrarna behoumlver ocksaring ta staumlllning till om eleverna ska laumlsa texter
gemensamt som laumlraren har valt eller om de ska faring vaumllja fritt och huruvida de
kan vaumllja texter som minskar risken foumlr att eleverna fuskar med laumlsningen eller
med redovisningen av laumlsningen
Det haumlr kapitlet visar vad laumlrarna i studien saumlger har betydelse foumlr dem naumlr
de ska vaumllja texter till sin undervisning Naringgot laumlrarna uttrycker i intervjuerna
aumlr att de aumlr kritiska till att ha en faststaumllld kanon foumlr svenskaumlmnet dels foumlr att
det skulle inskraumlnka deras frihet att sjaumllva faring vaumllja texter foumlr sin undervisning
dels foumlr att de aumlr kritiska till vilka foumlrfattare som har hamnat i kanon Mot
bakgrund av detta vaumlcks daring fraringgan hur deras textval faktiskt ser ut I det
foumlljande kapitlet aumlr det de texter som laumlrarna faktiskt valde till undervisningen
i kursen Svenska 1 under det laumlsaringr som studien genomfoumlrdes som staringr i fokus
110
Kapitel 6 rdquoDe andra texternardquo och rdquode riktiga texternardquo
rdquoDe andra texterna de bara finns daumlr medan skoumlnlitteratur
fokuserar man paring som de riktiga texternardquo
(Magnus gruppintervju)
Det foumlregaringende kapitlet visade vilka olika avvaumlgningar laumlrarna talade om att
de behoumlver ta haumlnsyn till naumlr de vaumlljer texter till undervisningen I det haumlr
kapitlet aumlr det avhandlingens andra forskningsfraringga om vilka texter laumlrarna
anger att de anvaumlnder i kursen och vilken funktion texterna har i
undervisningen som aumlr i fokus Ljuset riktas daumlrmed mot de texter som laumlrarna
faktiskt valde att anvaumlnda i kursen Svenska 1 under det laumlsaringr som studien
genomfoumlrdes varfoumlr laumlrarna ville att eleverna skulle arbeta med just dessa
texter samt vilken typ av aktivitet texterna blev utgaringngspunkt foumlr i
klassrummet Ett saumlrskilt fokus ligger vid hur laumlrarna talar om skoumlnlitteraumlra
texter och om texter av sakprosakaraktaumlr och vad de olika texttyperna faringr foumlr
funktion i undervisningen
I bilaga 8ndash12 aringterfinns foumlrteckningar paring de texter som laumlrarna uppgav att de
anvaumlnde i sin undervisning under det laumlsaringr som de deltog i den haumlr studien
Under intervjuerna beraumlttade laumlrarna ocksaring om varfoumlr de valde de olika
texterna vad texterna anvaumlndes till och vad laumlrarna ville att eleverna skulle
laumlra sig naumlr de arbetade med texterna Det haumlr kapitlet bygger baringde paring en analys
av intervjuerna och en analys av textfoumlrteckningarna och beskriver vilka
moumlnster som traumlder fram naumlr det gaumlller laumlrarnas val och anvaumlndning av
undervisningens texter Textfoumlrteckningarna har inte varit foumlremaringl foumlr naringgon
utfoumlrlig kvantifierad analys men vissa tendenser garingr aumlndaring att urskilja i de fem
laumlrarnas kurser
rdquoAlla texter aumlr ju texterrdquo
Under insamlingen av material till den haumlr studien valde jag att utgaring fraringn ett
vidgat textbegrepp utan naringgra saumlrskilda definitioner eller avgraumlnsningar foumlr att
se vilka texter som anvaumlnds i de fem laumlrarnas klassrum Intresset riktades mot
all text som laumlrarna valde som utgaringngspunkt foumlr olika undervisningsmoment
111
Det blev dock tidigt i studien tydligt att jag och laumlrarna hade delvis olika
ingaringngar till vad som raumlknades som text Redan under de foumlrsta minuterna av
den foumlrsta intervjun saumlger till exempel Jenny
Jenny Jag aumlr lite daringlig paring att ha den daumlr stora banken just med texter i ettan Det kommer vaumlldigt mycket texter i tvaringan och trean Men det faringr bli det det blir daring men hellip Bara saring att du vet det (Intervju 1)
Eftersom Jenny visste att studiens intresse riktade sig mot texter och laumlsning i
kursen Svenska 1 ville hon foumlrvarna om att det nog inte skulle bli saring mycket
att haumlmta i hennes textval Naumlr saring Jenny boumlrjar beraumltta om sin undervisning i
aringrskurs 1 upptaumlcker hon att hon faktiskt tar med maringnga olika typer av skrivna
texter i sin undervisning men som hon inte taumlnkt paring som text eftersom det hon
egentligen vaumlrderar som text aumlr skoumlnlitteraumlr text Det visar sig saringledes att hon
har mycket mer text i sin undervisning aumln vad hon sjaumllv tror och hon blir glatt
oumlverraskad oumlver att upptaumlcka detta
Det aumlr inte bara Jenny som likstaumlller begreppet text med skoumlnlitteraumlr text
utan inledningsvis i intervjuserien resonerar alla fem laumlrarna utifraringn
undervisningens skoumlnlitteraumlra texter tills jag boumlrjar staumllla fraringgor aumlven om texter
av sakprosakaraktaumlr Att betrakta de skoumlnlitteraumlra texterna som de rdquoriktigardquo
texterna aumlr naringgot som aumlr mer framtraumldande i boumlrjan av studien aumln under slutet
av studien daring laumlrarna under ett helt laumlsaringr har beraumlttat om de texter de arbetar
med under kursens garingng
Magnus Man pratar om svenskan daring pratar man om skoumlnlitteratur men lik foumlrbaskat saring har du [nickar mot intervjuaren] satt oumlgonen paring att vi har mycket andra texter I det hela Tidningsartiklar och instruktionstexter och det aumlr massor med grejer och man pratar inte om hur de texterna aumlr uppbyggda eller jag goumlr inte det Vilken skillnad det aumlr paring en informationstaumlt text eller en mycket faktatyngd text eller om man har en som mest beskriver hur vaumldret aumlr ute eller naringgonting Man kan ju jaumlmfoumlra och se svaringrigheter och laumlttnader i olika texter men det har man inte gjort eller har inte jag gjort (Gruppintervju)
Naumlr Magnus i gruppintervjun reflekterar oumlver den kurs i Svenska 1 som han
precis har avslutat saring resonerar han om att han skulle kunna arbeta mer med
sjaumllva laumlsningen av sakprosatexter men att han tidigare inte taumlnkt saring mycket
paring att han skulle kunna goumlra det Magnus saumlger vidare att han tror att det inte
bara aumlr han som laumlrare som upplever att svenskaumlmnet aumlr skoumlnlitteraumlrt till sin
karaktaumlr utan att aumlven eleverna goumlr det Han tillaumlgger dock att han genom att
delta i studien har faringtt upp oumlgonen foumlr sin syn paring olika texter
112
Magnus Saring nu naumlr jag laumlser om laumlsning och om olika texttyper saring faringr man ju upp oumlgonen foumlr det daumlr mer Hur olika det aumlr Och daring kaumlnner man naumlstan att man har missat det foumlr man har naumlstan varit fastnaglad vid skoumlnlitteratur i sin skalle Men alla texter aumlr ju texter (Gruppintervju)
Magnus fokus paring skoumlnlitteratur aumlr alltsaring naringgot som han inte sjaumllv varit helt
medveten om till skillnad fraringn Nora som saumlger att hennes fokus paring de
skoumlnlitteraumlra texterna har varit naringgot medvetet redan fraringn boumlrjan Hon
foumlrklarar att det handlar om att hon vill ge extra plats aringt skoumlnlitteraturen
eftersom hon tycker att det aumlr saring viktig i svenskaumlmnet Hon motiverar det med
att eleverna laumlser saring mycket av andra typer av texter i de andra skolaumlmnena
och att det finns saring lite skoumlnlitteratur i deras liv Ett liknande resonemang foumlr
aumlven Jenny som saumlger att hon ser svenskaumlmnet och de skoumlnlitteraumlra texterna
som elevernas chans att komma in i litteraturen och rdquobli laumlsare foumlr gottrdquo
(Gruppintervju) Linnea aring sin sida understryker att hon tycker att alla texttyper
aumlr lika viktiga oavsett om det handlar om skoumlnlitteratur eller sakprosa men
reflekterar sedan oumlver att hon nog tenderar att anvaumlnda sakprosa mer naumlr hon
vill belysa ett samhaumlllsproblem ndash som eleverna kanske laumlser om i en roman ndash
eller naumlr hon garingr in i samarbeten med andra aumlmne
Foumlr Karins del handlar det daumlremot mer om vilken roll hon tycker att olika
texter har i undervisningen Hon foumlrklarar att hon ser de skoumlnlitteraumlra texterna
som relaterade till bildningsaspekterna av svenskaumlmnet under det att
sakprosatexterna foumlrknippas med aumlmnets faumlrdighetsaspekter
Karin Skoumlnlitteraturen paring naringgot saumltt har den kanske lite houmlgre status i samhaumlllet inte bara bland svensklaumlrare kanske Foumlr det aumlr aumlndaring ett konstnaumlrligt uttryck och de andra sakprosatexterna blir mer som ett medel Exempeltexter anvaumlnder jag dem som ganska mycket Det aumlr inte saring att de ska komma iharingg den haumlr debattartikeln som de fick laumlsa utan det aumlr mer de ska faring se hur den aumlr uppbyggd Medan om de laumlser Ett halvt ark papper eller vilken text man nu vaumlljer hellip hellip Men daring aumlr det foumlr att de ska komma iharingg just den texten Att den ska ge dem en insikt eller naringgonting som ett konstverk Saring tycker jag lite om jag haringrdrar det (Gruppintervju)
Foumlr Karin blir sakprosatexterna saringledes mer som en sorts mallar daumlr eleverna
till exempel faringr laumlsa en debattartikel foumlr att laumlra sig hur man bygger upp en
argumenterande text under det att de skoumlnlitteraumlra texterna faringr ett vaumlrde i sig
sjaumllva
Vid en analys av textfoumlrteckningarna garingr det att utlaumlsa att laumlrarna anvaumlnder
ungefaumlr lika stor andel sakprosatexter som skoumlnlitteraumlra texter i sina Svenska
1-kurser aumlven om deras eget fokus ndash aringtminstone till en boumlrjan av studien ndash i
huvudsak aumlr riktat mot de skoumlnlitteraumlra texterna Det garingr ocksaring att se att i alla
kurser faringr eleverna moumlta en variation av texter baringde vad gaumlller sakprosa och
skoumlnlitteratur och vad gaumlller olika genrer Eleverna faringr moumlta noveller dikter
113
och hela romaner i alla kurser liksom insaumlndare debattartiklar artiklar och
informationstexter Variationen mellan laumlrarna ligger snarare i maumlngden texter
och vilket laumlrande som texterna aumlr utgaringngspunkt foumlr till exempel anvaumlnder
Jenny minst lyrik i sin kurs och naumlr det gaumlller att laumlsa hela romaner faringr eleverna
i Linneas och Magnus kurser laumlsa en roman eleverna i Jennys och Noras
kurser laumlser tvaring romaner och Karins elever hinner med tre romaner under
laumlsaringret
Naumlr laumlrarna resonerar om hur de ser paring sakprosatexter och skoumlnlitteraumlra
texter i svenskaumlmnet framtraumlder en bild av att texterna anvaumlnds foumlr olika syften
och tycks faring olika funktion i undervisningen Fokus foumlr sakprosatexterna
handlar som foumlr Karin i citatet ovan mycket om form och att texterna i houmlg
grad anvaumlnds som utgaringngspunkt och modell foumlr elevernas eget skrivande som
till exempel naumlr eleverna ska laumlra sig skriva referat och argumenterande texter
Att laumlra sig behaumlrska referat och citatteknik tycks vara centralt och laumlsning av
insaumlndare och debattartiklar handlar om att identifiera tes argument samt
retoriska begrepp som etos patos logos ndash men texterna anvaumlnds inte foumlr att
till exempel diskutera etiska dilemman eller vaumlrdegrundsfraringgor De
skoumlnlitteraumlra texterna tycks daumlrfoumlr i houmlgre grad staring foumlr inneharingll det handlar om
att foumlrstaring budskap i texterna som till exempel i Jonas Karlssons novell rdquoDet
andra maringletrdquo och att laumlra sig att laumlsa mellan raderna naringgot alla laumlrarna talar
om i relation till laumlsning av till exempel dikter som rdquoSaumlg till om jag stoumlrrdquo av
Eeva Kilpi eller noveller som till exempel rdquoKoumlksklockanrdquo av Wolfgang
Borchert och August Strindbergs rdquoEtt halvt ark papperrdquo Det aumlr ocksaring i foumlrsta
hand de skoumlnlitteraumlra texterna som anvaumlnds med motiveringen att eleverna ska
laumlra sig foumlrstaring sig sjaumllva och omvaumlrlden eller att arbeta med skolans
vaumlrdegrund som till exempel genom att laumlsa ur Athena Farrokhzads
diktsamling Vitsvit eller romanerna Ett ufo goumlr entreacute av Jonas Gardell
Utvandrarna av Vilhelm Moberg eller Joyce Carol Oates Vilda groumlna oumlgon
Naringgot alla fem laumlrarna i intervjuerna saumlger att de har tagit fasta paring fraringn det
centrala inneharingllet foumlr svenskaumlmnet aumlr att eleverna ska faring moumlta texter skrivna
av kvinnor och maumln och fraringn olika tider och kulturer Trots detta dominerar
svenska och nutida foumlrfattare av alla texttyper stort i materialet I
textfoumlrteckningarna aumlr det sett till hela textunderlaget fler manliga foumlrfattare
aumln kvinnliga aumlven om skillnaden inte aumlr betydande Naumlr det gaumlller nutida4
foumlrfattare aumlr det naumlstan lika maringnga kvinnliga som manliga foumlrfattare som faringr
utrymme i kurserna aumlven om det fortfarande aumlr naringgot fler manliga Naumlr det
gaumlller den aumlldre litteratur som foumlrekommer i kurserna ser bilden annorlunda ut
och det aumlr i princip bara manliga foumlrfattare som finns representerade foumlrutom
naringgra dikter av modernisterna Karin Boye och Edith Soumldergran Den aumlldre
litteraturen aringterfinns i form av en dikt av Gustaf Froumlding novellerna rdquoPaumllsenrdquo
4 Jag goumlr haumlr en foumlrenklad tidsindelning och inte en litteraturhistorisk epokindelning av foumlrfattare Med nutida foumlrfattare menar jag foumlrfattare som aumlr verksamma fraringn cirka 1945 och framaringt och med aumlldre litteratur menar jag foumlrfattare som varit verksamma foumlre 1945
114
av Hjalmar Soumlderberg rdquoEtt halvt ark papperrdquo av August Strindberg och rdquoDet
spraumlckliga bandetrdquo av Sir Arthur Conan Doyle samt de citat av William
Shakespeare och utdrag ur rdquoHoumlga visanrdquo som Nora avslutar sin kurs med Foumlr
kursen Svenska 1 tycks laumlrarna alltsaring laumlgga ett fokus vid att anvaumlnda texter av
nutida foumlrfattare av textfoumlrteckningarna att doumlma Att inte fler aumlldre texter
foumlrekommer kan med stoumlrsta sannolikhet foumlrklaras med att kursen Svenska 1
inte i foumlrsta hand har ett tydligt litteraturhistoriskt fokus naringgot laumlrarna paringpekar
att kursen Svenska 2 daumlremot har och att det daumlrmed ocksaring aumlr i den kursen de
anvaumlnder mer texter som knyter an till olika litteraturhistoriska epoker Som
redovisades i det foumlregaringende kapitlet saumlger sig laumlrarna vara kritiska till att det
ska finnas en faststaumllld kanon foumlr svenskaumlmnet men som syns ovan saring faller
samtliga av de aumlldre texterna som vaumlljs ut inom ramen foumlr en etablerad
traditionell kanon De romaner som vaumlljs ut aumlr daumlremot alla av nutida slag
liksom en stor del av den lyrik som anvaumlnds vilket ger laumlrarna moumljlighet att
inta en friare position i foumlrharingllande till en kanoniserad litteratur
Som beskrivits ovan laumlgger laumlrarna i intervjuerna stor vikt vid att eleverna
ska faring stifta bekantskap med texter skrivna av foumlrfattare som representerar
olika koumln tider och kulturer Minst representerat av detta aumlr i det haumlr materialet
foumlrfattare som representerar olika kulturer eller geografiska omraringden Det aumlr
foumlrfattare och skribenter som aumlr verksamma i Sverige som helt dominerar
oavsett texttyp Naumlr det gaumlller sakprosatexterna foumlrekommer inga skribenter
som aumlr verksamma utanfoumlr Sverige oumlver huvud taget De skoumlnlitteraumlra texterna
har i viss maringn naringgra andra kulturer representerade genom foumlrfattare som aumlr
verksamma i Sverige USA eller Australien som Arkan Asaad Khaled
Hosseini och Nam Le vars romaner och noveller utspelar sig i Irak
Afghanistan respektive Vietnam men daumlr foumlrfattarna sjaumllva raumlknas till den
vaumlsterlaumlndska sfaumlren Den enda texten som foumlrekommer i materialet och som
inte kommer fraringn en europeisk eller anglosaxisk kontext aumlr daumlrmed
Chimamanda Ngozi Adichies essauml rdquoAlla borde vara feministerrdquo Att texter
fraringn olika kulturer och geografiska omraringden foumlrekommer i saring liten
utstraumlckning kan ha olika foumlrklaringar Det kan till exempel bero paring vad som
finns att tillgaring paring den egna skolan men det kan ocksaring bero paring att laumlrarna aumlr
starkt paringverkade av sin egen laumlrarutbildning daumlr de litteraturvetenskapliga
kurserna aumlr starkt praumlglade av en vaumlsterlaumlndsk kanon naringgot som Magnus
paringpekar i det foumlregaringende kapitlet
Annan text aumln skriven text
Under intervjuerna utgick laumlrarna fraringn ett vidgat textbegrepp daumlr aumlven film
bild och ljud raumlknades som text och aumlven om det finns en viss variation av
texter i undervisningen aumlr det skriven text paring tryckt papper ndash eller i viss maringn
digitala webbtexter ndash som dominerar stort i materialet Film ljud och bild
foumlrekommer men i sparsam utstraumlckning Nora anvaumlnder till exempel ett
program fraringn UR om studieteknik och en diktupplaumlsning av en dikt av Bruno
115
K Oumlijer paring Youtube naumlr hon arbetar med dikter Karins elever faringr stifta
bekantskap med naringgra texter i form av konstverk av Olafur Eliason vid en
konstutstaumlllning och tvaring radioprogram varav ett aumlr ett sommarprat med David
Batra och det andra ett inslag om att foumlrbaumlttra skolresultaten i P1 morgon i
Svergies radio Karins elever faringr dessutom moumljlighet att se foumlrestaumlllningar av
musikalen Kristina fraringn Duvemaringla och en dramatisering av Athena
Farrokhzads diktsamling Vitsvit
I textfoumlrteckningarna visar det sig aumlven att laumlrarna inte heller visar film i
sina Svenska 1-kurser i naringgon stoumlrre utstraumlckning Det aumlr bara Nora och Karin
som anvaumlnder spelfilm i kursen under laumlsaringret En anledning kan vara hur
laumlrarna tolkar fiktionstexters roll i kursen Svenska 1 Jenny saumlger att hon inte
brukar ha saumlrskilt mycket film i undervisningen i aringrskurs 1
Jenny Nej inte just i ettan I tvaringan aumlr det mycket mera Daumlr goumlr jag ju alltid saring till exempel att vi ser en film knuten till litteraturhistorien Saring idag ska vi se Gullivers resor till exempel (Intervju 3)
Foumlr Jenny verkar det saringledes som att film aumlr naringgot som hon anvaumlnder i
undervisningen mer foumlr att illustrera de litteraturhistoriskt klassiska verken aumln
som texter i sin egen raumltt Jenny beraumlttar ocksaring att hon anvaumlnde mer film i
undervisningen foumlrut naumlr hon hann haumlnga med i vad som var aktuellt och att
hon mest anvaumlnder sig av olika filmklipp och inte visar saring mycket hel film
Naringgra av foumlrdelarna med att anvaumlnda film i undervisningen som Jenny lyfter
fram aumlr att det kan vara en tidsvinst att se till exempel en filmatisering av ett
klassiskt verk i staumlllet foumlr att laumlsa texten men ocksaring att det ger en gemensam
referensram att ha sett en film tillsammans rdquoibland aumlr det bra att samlas ju och
daring aumlr filmen ett bra saumltt foumlr att faring en tidsfoumlrkortningrdquo resonerar hon (Intervju
3) Hon foumlrklarar vidare att det kan vara ett saumltt att locka eleverna in i
skoumlnlitteraturen genom att garing via filmen in i litteraturen och att filmmediet paring
saring saumltt blir ett saumltt foumlr eleverna att baringde bekanta sig med litteratur och att laumlra
sig olika begrepp
Magnus resonerar i liknande banor och anser att film i undervisningen
foumlrutom att vara en tidsvinst ocksaring kan underlaumltta foumlr stressade elever
Magnus Foumlr vi konkurrerar med raumltt maringnga aumlmnen i skolan och man faringr ju se upp ibland saring att man inte ger dem foumlr mycket uppgifter Och daring fungerar tv och film tycker jag vaumlldigt bra (Intervju 1)
Vidare foumlrklarar Magnus att det haumlnder att han ger eleverna i uppgift att se en
film eller ett tv-program hemma som de senare diskuterar tillsammans paring
lektion Det haumlnder ocksaring aumlven om det aumlr saumlllan att Linnea Jenny och
Magnus vaumlljer att visa en film i staumlllet foumlr att laumlsa en text foumlr att de kaumlnner
tidspress eller foumlr att ge eleverna rdquoen breakrdquo som Jenny uttrycker det (Intervju
116
3) Film kan ocksaring vara ett alternativ om laumlrarna kaumlnner att eleverna inte orkar
ta sig igenom den skrivna texten En vinst med att anvaumlnda film i
undervisningen kan saringledes vara att faring med de elever som inte saring gaumlrna laumlser
laumlngre texter
Linnea Vi har varit inne paring att vi ska ha saringna haumlr boumlcker som ungdomarna tycker om typ Hungergames eller naringt saringnt och saring har man ett tema som man kopplar till det och saring faringr alla laumlsa den boken Och de som inte orkar laumlsa hela boken kan se filmen Och daring kan man aumlndaring haumlnga med och jobba med det haumlr arbetsomraringdet (Intervju 1)
I det avseendet som Linnea beskriver ovan saring blir det stoffet det vill saumlga
beraumlttelsen som staringr i fokus snarare aumln sjaumllva laumlsningen Samtidigt menar
Linnea att hon saumlllan anvaumlnder film i undervisningen bara foumlr att visa film att
anvaumlnda film i undervisningen behoumlver foumlr hennes del vara vaumll motiverat och
genomtaumlnkt
Linnea Jag tittar ju inte saring jaumlttemycket paring film Det har jag inte gjort naumlstan naringgonting med ettorna hellip Utan film om det aumlr relevant verkligen om det fyller naringgon funktion saring Om det tillfoumlr naringgonting Annars saring tycker jag inte det (Intervju 4)
Alla fem laumlrarna saumlger att de aumlr positiva till att anvaumlnda film i
undervisningen men i de fem kurser som studeras haumlr aumlr det bara som naumlmnts
ovan Karin och Nora som visar film under kursens garingng Karin visar en film
Nawals hemlighet som hon inte sjaumllv har valt men som ingaringr i det
gemensamma tema som laumlrarna i aringrskurs 1 genomfoumlr och daumlr eleverna ska laumlsa
olika texter foumlr att sedan skriva en argumenterande text I det sammanhanget
utgoumlr filmen ett diskussionsunderlag foumlr att eleverna ska saumltta sig in i det valda
temat Nora visar ocksaring en film Equlibrium i samband med att klassen arbetar
med ett framtidstema och daumlr ingaringr filmen inte bara som diskussionsunderlag
utan aumlven som en del av den avslutande uppgiften daumlr eleverna ska skriva en
jaumlmfoumlrelse mellan filmen och en roman som de har valt sjaumllva och som ocksaring
har ett framtidstema Nora framharingller att hon valde filmen foumlr att den dels aumlr
upplagd som en klassisk dystopi som passar bra in i temat dels foumlr att den aumlr
tydligt dramaturgiskt upplagd Dessutom paringpekar Nora att filmen i princip
bara visar vita maumln vilket gav upphov till bra diskussioner om jaumlmstaumllldhet
och vilka som faringr synas paring film och varfoumlr det ser ut som det goumlr i
filmbranschen utifraringn olika jaumlmlikhetsaspekter
Som naumlmnts ovan kan en foumlrklaring till att laumlrarna inte anvaumlnder film i
undervisningen i kursen Svenska 1 i naringgon stoumlrre utstraumlckning vara att filmen
till stor del kopplas samman med behandling av litteraturhistoriska verk naringgot
som mer foumlrknippas med kursen Svenska 2 som eleverna laumlser i aringrskurs 2 Men
117
i intervjuerna ges ocksaring en annan moumljlig foumlrklaring till att laumlrarna vaumlljer att
inte visa saring mycket film i sina kurser rdquoVi tittar inte paring saring mycket film foumlr det
aumlr ju raumltt saring blaseacute det goumlr de ju hela dagarna annarsrdquo slaringr Magnus fast (Intervju
1) och aumlven Linnea aumlr inne paring samma sparingr
Linnea Det aumlr inte saring jaumltteroligt att se paring film i skolan laumlngre [skrattar] Foumlrr var det kanske jaumlttefraumlnt att se paring lite stoumlrre skaumlrm och saring daumlr Nu tittar de paring saring mycket hemma saring att jag tror inte att de ser det som naringgon avlastning eller vad man ska saumlga att se paring en film (Intervju 2)
I staumlllet resonerar Magnus om att det idag kan vara saring att det aumlr laumlsning och
litteratur som kan bli det som aumlr det som aumlr annorlunda i elevernas textvaumlrldar
rdquolaumlsning aumlr ju lite mera saringnt som man kan vaumlcka folk med nu tror jagrdquo saumlger
Magnus (Intervju 3) I en tid daring film har blivit naringgot laumlttillgaumlngligt och som
eleverna konsumerar i stora maumlngder paring liten och stor skaumlrm till vardags menar
Magnus och Linnea att ett av incitamenten med att anvaumlnda film i
undervisningen har foumlrsvunnit
Texten som verktyg ndash sakprosatexter i undervisningen
Naringgot som aumlr slaringende vid analysen av textfoumlrteckningarna aumlr att det oumlverlag aumlr
relativt faring informationstexter det vill saumlga faktatexter eller texter som
beskriver hur naringgot ska utfoumlras som anvaumlnds aumlven om andelen sakprosatexter
aumlr ungefaumlr lika stor som andelen skoumlnlitteraumlra texter i undervisningen Den lilla
maumlngden informationstexter speglar att laumlrarna precis som de saumlger i det
foumlregaringende kapitlet inte anvaumlnder laumlrobokstexter i naringgon stoumlrre utstraumlckning
Det aumlr endast aumlr Karins och Noras elever som har en laumlrobok i svenska
Svenska impulser 1 aumlven om Linnea Magnus och Jenny vid naringgra tillfaumlllen
anvaumlnder utdrag baringde ur samma bok men ocksaring fraringn andra laumlromedel Karin
och Nora anvaumlnder laumlroboken som ett komplement i kursen som ger eleverna
moumljlighet att laumlsa informationstexter om hur man skriver referat och bygger
upp en bra argumentation I Karins fall handlar det dock mest om att eleverna
faringr laumlsa i laumlroboken om de av naringgon anledning missat genomgaringngen av
momentet paring lektionstid Aumlven om laumlroboken eller utdrag ur laumlroboumlcker i viss
maringn anvaumlnds foumlr laumlsning och analys av dikter och noveller saring tycks det i
huvudsak vara texter om referat argumentation hur man goumlr kaumlllhaumlnvisningar
och i viss maringn aumlven retorik det vill saumlga instruktioner som syftar till att
utveckla faumlrdigheter i skrivande och talande som anvaumlnds
118
Linnea Och daumlr anvaumlnde vi oss utav den [laumlroboken] foumlr att vi tycker att de har lite svaringrt att plocka ut referat naumlr de boumlrjar alltsaring naumlr de kommer hit ifraringn nian Det aumlr naringgonting som de behoumlver traumlna paring en hel del Och jag tycker att den daumlr instruktionen aumlr ganska saring tydlig och bra Och daring letar jag helt enkelt i tidningarna och paring naumltet foumlr att hitta naringgon text som de maringste referera till naringgon person i texten Och som hade en text som kanske kunde vara intressant foumlr eleverna (Intervju 2)
Precis som Linnea beskriver aumlven Magnus hur han anvaumlnder utdrag ur en
laumlrobok foumlr att eleverna ska kunna laumlsa paring om retorik infoumlr muntliga debatter
och foumlr att laumlsa och analysera argumenterande exempeltexter Nora aring sin sida
anvaumlnder laumlroboken vid naringgot tillfaumllle foumlr att eleverna ska se hur man kan goumlra
en novellanalys Hon anvaumlnder ocksaring laumlrobokens exempeltexter som
insaumlndare och debattartikel foumlr att diskutera med eleverna hur man bygger upp
en oumlvertygande argumentation och foumlr att visa paring argumenterande texter som
fungerar baringde bra och lite mindre bra Karin som anvaumlnder samma laumlrobok
som Nora i sin undervisning anvaumlnder aumlven hon avsnittet om
argumentationsteknik i laumlroboken Hon beraumlttar att syftet aumlr att laumlra eleverna
skillnaden mellan att informera och argumentera Daumlrfoumlr vaumlljer hon att arbeta
med laumlrobokens texter eftersom hon tycker att argumenten framgaringr tydligt och
eleverna daumlrfoumlr faringr god hjaumllp att analysera hur en argumenterande text byggs
upp med inledning och avslutning samt etos patos och logos
I den foumlrsta intervjun diskuterar Magnus hur han ser paring de texter han
anvaumlnder i undervisningen och saumlger att foumlr hans del saring tycker han att det aumlr
intressantare att diskutera skoumlnlitteraumlra texter och att tolka och foumlrstaring det som
inte saumlgs rakt ut i en text och det nog aumlr daumlrfoumlr han arbetar mer medvetet med
de skoumlnlitteraumlra texterna Han tycker inte att faktatexter kan erbjuda
intressanta diskussioner i samma omfattning vilket goumlr att han inte laumlgger
samma fokus paring sakprosatexter rdquooch daring blir det lite mer fyrkantigt och man
kanske inte jobbar saring mycket med inneharinglletrdquo saumlger Magnus (Intervju 1) Paring
samma saumltt foumlrklarar Nora att hon medvetet laumlgger ett tydligt fokus paring
skoumlnlitteratur i undervisningen samtidigt som hon paringpekar att hennes elever
tycker att faktatexter aumlr viktiga och att de kopplar ihop dem med saringdant som
de maringste laumlra sig Nora saumlger att hon anvaumlnder sakprosatexter om de beroumlr
aumlmnen som tas upp inom svenskundervisningen och de kan utgoumlra underlag
foumlr till exempel skrivande av utredande eller argumenterande texter Nora
understryker att hon ser sakprosatexterna som ett komplement till
skoumlnlitteraturen i undervisningen och som ett instrument som inte alltid aumlgnas
saring stor uppmaumlrksamhet
119
Nora Alltsaring de aumlr mera ett redskap foumlr att komma vidare i hellip Foumlr mig i alla fall jag tror att jag behandlar dem lite styvmoderligt Alltsaring jag anvaumlnder dem om jag hittar ett intressant aumlmne eller foumlr att de ska laumlsa in sig paring naringgon foumlrfattare eller saring Men jag vet med mig sjaumllv att jag kanske borde aumlgna mig lite mer aringt oumlvning att laumlsa sakprosa Hur laumlser man Hur tar man ut nyckelord (Intervju 4)
Foumlr Nora aumlr arbetet med att laumlsa och foumlrstaring sakprosatexter naringgot som hon aumlr
medveten om att hon inte arbetar med paring samma saumltt som med de skoumlnlitteraumlra
texterna Aumlven om hon anvaumlnder en del artiklar i undervisningen och saumlger att
aumlven sakprosatexterna aumlr viktiga saring uttrycker hon precis som Magnus att hon
inte tycker att de aumlr rdquolika roliga att prata omrdquo (Intervju 4) aumlven om hon laringter
sina elever soumlka reda paring bokbloggar som handlar om de boumlcker som eleverna
laumlser Vid ett tillfaumllle under kursens garingng utarbetar Nora inneharinglls- och
laumlsfoumlrstaringelsefraringgor till artiklar inom omraringdet spraringksociologi foumlr att hjaumllpa
eleverna laumlsa och foumlrstaring texterna men hon saumlger aumlndaring att hon taumlnker att hon
borde oumlva mer med eleverna och lotsa dem stegvis till en baumlttre laumlsfoumlrstaringelse
naumlr det gaumlller sakprosatexter Det aumlr dock naringgot Nora menar tar mycket
lektionstid och hon har daumlrfoumlr prioriterat bort att arbeta med laumlsningen av
artiklarna under kursens garingng
Precis som Nora understryker Karin att hon tycker att baringde sakprosa och
skoumlnlitteratur aumlr viktigt i svenskaumlmnet Hon saumlger att naumlr hon planerar sin
undervisning foumlrsoumlker hon se till att faring med en blandning av olika texter saring att
eleverna faringr laumlsa flera olika typer av texter Aumlven Karin talar dock i termer av
att sakprosan i svenskaumlmnet aumlr mer som ett verktyg och naringgot hon har ett annat
maringl med aumln foumlr laumlsningen av de skoumlnlitteraumlra texterna
Karin Men maringlet aumlr att man vill att de ska kunna i alla fall i Svenska 1 ta till sig information Foumlr att kunna bli samhaumlllsmedborgare och foumlrstaring vad de laumlser och foumlrstaring att det haumlr aumlr en argumenterande text och det haumlr aumlr en informerande text och skillnaden daumlr emellan (Gruppintervju)
Laumlsning av sakprosa aumlr alltsaring foumlr Karin mer inriktat paring att foumlrstaring skillnaden
mellan olika typer av texter foumlr att eleverna ska kunna delta och fungera i ett
samhaumlllsperspektiv
Linnea paringpekar liksom baringde Nora och Karin att hon tycker att
skoumlnlitteratur och sakprosa aumlr lika viktigt i svenskaumlmnet Samtidigt saumlger hon
ocksaring att hon sjaumllv tenderar att anvaumlnda sakprosa mer naumlr hon samarbetar med
andra aumlmnen Hon ger som exempel att hon gaumlrna goumlr samarbeten med laumlrare
i samhaumlllskunskap och historia vilket brukar innebaumlra att texterna ofta vaumlljs
utifraringn de andra aumlmnena och att svenskan daring faringr staring lite mer foumlr formen aumln foumlr
inneharingllet Under det laumlsaringr som den haumlr studien paringgick kunde Linnea av olika
anledningar inte genomfoumlra naringgot aumlmnesoumlvergripande samarbete foumlr eleverna
120
som laumlste Svenska 1 vilket i Linneas fall skulle kunna foumlrklara varfoumlr det inte
aumlr fler sakprosatexter i hennes kurs
I det foumlregaringende kapitlet resonerade laumlrarna om att det program som
eleverna garingr paring kan ha betydelse foumlr vilka texter de vaumlljer att de arbetar med
saring kallad programinfaumlrgning Detta foumlr att knyta an till det program som
eleverna garingr paring och daumlrmed elevernas intressen och foumlr att foumlrsoumlka skapa en
helhet i en i oumlvrigt splittrad gymnasietillvaro Aumlven om samarbeten med andra
aumlmnen foumlrekommer saring aumlr det inte naringgot som under det laumlsaringr som studien paringgick
aumlr saumlrskilt framtraumldande i textvalen och i textfoumlrteckningarna garingr det att utlaumlsa
att det inte sker saring mycket infaumlrgning i just de haumlr kurserna i Svenska 1 Med
endast ett undantag i form av novellen rdquoSvart-vittrdquo av Tove Jansson som
foumlrekommer i Karins kurs saring aumlr det i huvudsak sakprosatexter som vaumlljs utifraringn
elevernas programinriktning Jenny aumlr den laumlrare som i intervjuerna mest talar
om programinfaumlrgning och att eleverna ska faring rdquosaring mycket koumltt paring benen runt
omkring sina aumlmnen som moumljligtrdquo (Intervju 1) och hon aumlr ocksaring den som enligt
textfoumlrteckningarna i stoumlrst utstraumlckning tar in texter som tydligt knyter an till
elevernas programinriktning
Jenny Men den sakprosan jag anvaumlnder aumlr ofta programinfaumlrgad Jag tycker att de maringste komma in i Forskning och framstegs artiklar till exempel foumlr att de ska kunna laumlsa saringnt och arbeta med saringnt i biologin eller fysiken eller naringgonting saringnt saring smaringningom Saring vi goumlr mycket referatoumlvningar vi goumlr mycket muntliga oumlvningar som aumlr presenterat utifraringn vetenskapliga artiklar saring att de tidigt i ettan ska bekanta sig med det spraringket (Gruppintervju)
Genom att anvaumlnda texter med naturvetenskapligt och tekniskt inneharingll fraringn
tidskrifter som till exempel Forskning och framsteg och Illustrerad vetenskap
som underlag foumlr laumlstraumlning och foumlr muntliga presentationer om till exempel
stridsmyror dinosauriernas utveckling klimatfoumlraumlndringar eller svarta haringl
anser Jenny att eleverna baringde faringr hjaumllp i sina karaktaumlrsaumlmnen och en
foumlrberedelse infoumlr studier paring houmlgskolan Men tillaumlgger hon det hon
personligen brinner foumlr aumlr aumlndaring trots allt att eleverna ska laumlsa skoumlnlitteratur
Den bild som framtraumlder i det haumlr materialet aumlr att laumlsning av sakprosatexter
ofta foumlrekommer i undervisningen i samband med att eleverna ska soumlka
information infoumlr redovisningar av olika slag som till exempel vid
grupparbeten i spraringksociologi eller foumlr muntliga uppgifter som att haringlla ett tal
eller att oumlva paring att argumentera i muntliga debatter Naumlr det gaumlller arbetet med
sakprosatexter beskriver Karin att eleverna faringr leta efter information paring
internet naumlr de ska traumlna sig paring att argumentera muntligt och behoumlver hitta
fakta att underbygga sina argument med Det blir daring inga specifikt av laumlraren
utvalda texter utan eleverna faringr leta paring egen hand
121
Karin Och sen saring har vi debatterat och daring har de faringtt foumlrbereda hellip De har faringtt olika debattaumlmnen och sen har de faringtt laumlsa paring Saring daring har de ju ocksaring laumlst fast paring egen hand mer och kollat paring naumltet och haumlmtat exempel (Intervju 3)
Samma moumlnster som hos Karin aringterfinns hos alla laumlrarna naumlr det gaumlller laumlsning
av sakprosa Eleverna faringr foumlretraumldesvis leta reda paring och vaumllja texter fritt utan
mer handledning fraringn laumlraren aumln lite tips om var man kan hitta olika typer av
information och att de ska vara noggranna med att skriva ner och spara de
olika kaumlllorna Eleverna laumlser ocksaring texterna paring egen hand och inga
organiserade textsamtal foumlrekommer Det aumlr ocksaring i huvudsak i dessa
sammanhang som olika webbtexter anvaumlnds daring eleverna soumlker efter
information paring internet och arbetet sker ofta i grupp Naumlr eleverna ska
argumentera skriftligt och individuellt aumlr det dock oftast laumlraren som vaumlljer ut
de texter som eleverna ska anvaumlnda och foumlrharinglla sig till i skrivuppgiften och
fokus laumlggs daring ofta vid att eleverna ska traumlna sig paring att referera till texterna
med korrekta referatmarkoumlrer och kaumlllhaumlnvisningar
I undervisningsmoment som bygger paring att eleverna ska utveckla sina
faumlrdigheter som presentationsteknik eller muntlig och skriftlig argumentation
eller som behandlar ett mer spraringkvetenskapligt inneharingll som till exempel
spraringksociologi utgaringr undervisningen i huvudsak fraringn olika sakprosatexter Det
tycks ocksaring som att naumlr det gaumlller den delen av undervisningen saring aumlr det inte
texternas inneharingll som aumlr det primaumlra utan de aumlr just verktyg foumlr de faumlrdigheter
som ska utvecklas och det aumlr ocksaring texternas form som aumlgnas mer
uppmaumlrksamhet aumln deras inneharingll Att eleverna aumlven i stor utstraumlckning faringr leta
raumltt paring texterna paring egen hand gaumlrna paring internet kan aumlven det tolkas som att
texterna anses vara mindre viktiga ur inneharingllslig synpunkt Detta staringr i
kontrast till undervisningens skoumlnlitteraumlra texter daumlr laumlrarna i mycket houmlgre
grad vaumlljer texterna Naumlr inneharingllet aumlr viktigt skapas ocksaring en undervisning
daumlr laumlrare och elever laumlser och diskuterar texterna tillsammans
Undervisningens skoumlnlitteraumlra texter behandlas i avsnittet nedan
Texten som mervaumlrde ndash skoumlnlitteraumlra texter i
undervisningen
Om texterna av sakprosakaraktaumlr blir lite styvmoderligt behandlade i
undervisningen och mest foumlrknippas med form foumlrmaringgor och faumlrdigheter saring
laumlgger laumlrarna ner betydligt mer tid och engagemang i att vaumllja och att arbeta
med de skoumlnlitteraumlra texterna Alla laumlrarna beskriver ocksaring hur de varierar
mellan att vaumllja texter som alla laumlser gemensamt och texter daumlr eleverna
antingen faringr vaumllja mellan naringgra texter som laumlraren valt eller helt fritt eventuellt
inom ett gemensamt tema Liksom med sakprosatexterna som redogjordes foumlr
ovan saring garingr det i materialet att urskilja vissa tendenser naumlr det gaumlller vilka
122
texter laumlrarna vaumlljer foumlr olika undervisningsmoment aumlven naumlr det gaumlller de
skoumlnlitteraumlra texterna beroende paring om kaumlnsla och kreativitet litteraumlra analyser
eller sjaumllva laumlsningen staringr i fokus
Med fokus paring kaumlnsla och kreativitet ndash dikter i undervisningen
Textfoumlrteckningarna visar att dikter anvaumlnds i alla kurserna men att det aumlr stor
skillnad i hur maringnga dikter eleverna faringr moumlta i de olika kurserna I Jennys kurs
aumlr dikt den texttyp som foumlrekommer allra minst Hon har ett tillfaumllle daring
eleverna laumlser och analyserar dikt och som aumlr en ren foumlrberedelse infoumlr det
nationella provet baringde vad gaumlller att goumlra en diktanalys och det dataprogram
som provet ska skrivas i Aumlven Linnea resonerar i viss maringn om att arbetet med
dikter ocksaring aumlr en oumlvning infoumlr det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet eftersom hon
vet att det brukar vara en diktanalys med i provet och hon paringpekar att det
laumlggs stor vikt i provet vid att eleverna ska kunna tolka bildspraringk Nora
daumlremot beraumlttar att hon sjaumllv tycker att det vaumlldigt roligt att arbeta med lyrik
i klassrummet och om hon maumlrker att klassen aumlr med paring noterna saring vaumlljer hon
att ta in mer lyrik aumln om hon maumlrker att klassen verkar helt ointresserad Nora
saumlger vidare att hon vaumlljer dikter efter foumlrfattare hon anser att eleverna ska
kaumlnna till eller foumlr att eleverna ska laumlra kaumlnna genren Hon understryker ocksaring
att det aumlven naumlr det gaumlller lyrik aumlr viktigt att texterna har ett inneharingll som
eleverna kan relatera till samtidigt som hon vill att eleverna ska utmanas lite
i sin laumlsning
Nora Jag har foumlrsoumlkt att taumlnka paring att inte ha foumlr laumltt Det maringste vara naringgon form utav utmaning och det aumlr de haumlr dikterna [eleverna] tyckte ju de var svaringra Men daring aumlr de ju korta istaumlllet Saring daring kan man aumlgna sig aringt att bena upp naumlr de aumlr riktigt korta daring kan man aumlgna sig rsquovad menar de saring haumlrrsquo rsquosaring haumlr kan man skrivarsquo det aumlr en problemloumlsning lite (Intervju 2)
Nora betonar vikten av att hjaumllpa eleverna oumlppna upp dikterna saring att de kan
foumlrstaring vad de laumlser naringgot som goumlr att hon i viss maringn betraktar diktlaumlsning i
klassrummet som en gemensam problemloumlsning
Laumlrarna lyfter aumlven fram dikter som saumlrskilt laumlmpliga foumlr undervisningen i
Svenska 1 eftersom det oftast aumlr korta texter som ocksaring fungerar bra foumlr att
prata om hur man kan laumlsa mellan raderna Dessutom aumlr dikterna viktiga naumlr
det gaumlller att arbeta med att eleverna ska laumlra sig om bildspraringk baringde vad gaumlller
att identifiera olika stilfigurer och att laumlra sig att tolka bildspraringk
123
Magnus Foumlr att jag tycker bildspraringket aumlr saring viktigt att foumlrstaring foumlr att kunna foumlrstaring laumlsning det haumlr mellan-raderna-laumlsningen Det aumlr ett vaumlldigt bra saumltt att illustrera det paring att det aumlr inte det som staringr som kanske aumlr sjaumllva essensen utan det aumlr det man upplever (Intervju 2)
Magnus menar vidare att bildspraringk och att laumlsa mellan raderna aumlr laumlttare att
komma aringt genom att laumlsa dikter aumln andra texter och han saumlger att arbetet med
bildspraringk aumlr viktigt foumlr att laumlra eleverna att rdquofoumlrstaring det som inte saumlgsrdquo (Intervju
3) Linnea lyfter ocksaring fram att dikten som form aumlr tacksam att arbeta med
eftersom det aumlr en foumlrdel att arbeta med korta texter naumlr eleverna aumlr ovana vid
texttypen rdquoJag tror inte man kan laumlsa foumlr laringnga grejer alltid utan man maringste
ha lite saringna haumlr korta saker ocksaringrdquo saumlger hon (Intervju 2) Linnea och Magnus
beraumlttar baringda att de laringter saringngtexter omfattas av lyrikmomentet eftersom
laringttexter rdquoocksaring aumlr en form av poesirdquo (Linnea Intervju 3) och aumlr rdquoden moderna
poesin i stora dragrdquo (Magnus Intervju 2) och naringgot som eleverna har laumlttare
att relatera till
Linnea De laumlser ju inte dikter men alla lyssnar ju paring musik Och de daumlr sakerna garingr ju lite hand i hand Vi pratade om lyrics och att man kan lyssna paring dikter i musiken ocksaring Men naumlr man laumlser det saring blir det kanske paring ett lite annorlunda saumltt (Intervju 2)
Enligt Linnea brukar eleverna saringledes bli mer intresserade av att laumlsa lyrik om
hon garingr vaumlgen till poesin via deras musikintresse Linnea och Magnus beraumlttar
vidare att de laringter eleverna vaumllja en favoritlaringt som de sedan faringr presentera och
eventuellt spela upp lite av och sedan beraumltta varfoumlr de tycker om just den
laringten Paring saring vis blir momentet ocksaring en del i att oumlva muntlig framstaumlllning
samtidigt som eleverna faringr tolka texterna
Naumlr laumlrarna talar om hur de vaumlljer texter tycks det som om valet av dikt
kanske i aumlnnu houmlgre grad aumln vad gaumlller valet av andra texter praumlglas av att hitta
texter som eleverna kan knyta an till paring ett personligt plan och helst ocksaring bli
beroumlrda av paring naringgot saumltt Arbetet med dikterna i klassrummet handlar mer om
att kaumlnna och foumlrstaring laringta eleverna diskutera vad de tycker att dikterna handlar
om och fundera oumlver vilken dikt de tycker baumlst om och varfoumlr aumln att goumlra
traditionella diktanalyser efter konstens alla regler Karin beraumlttar
Karin Men det haumlr har varit ganska mycket att de har faringtt relatera dem till sig sjaumllva fraringgorna i den haumlr diktanalysen hellip Men mer utifraringn aumlr det naringgonting som du kommer att taumlnka paring naumlr du [ hellip ] eller kaumlnner igen dig naumlr du laumlser den haumlr dikten Mer av den karaktaumlren att relatera till sig sjaumllva (Intervju 2)
124
Aumlven om Karin beraumlttar att hon i klassrummet ocksaring tar upp aspekter av
dikterna som handlar om metaforer och vilket diktjag som framtraumlder i
texterna saring aumlr det aumlndaring elevernas upplevelse av dikterna som staringr i fokus
Arbetet med dikter aumlr ocksaring den texttyp som tycks vara den som mest
oumlppnar upp foumlr lite mer kreativa arbetssaumltt i undervisningen och som
involverar eleverna paring ett annat saumltt aumln naumlr de arbetar med andra texttyper I
slutet av kursen laringter till exempel Nora eleverna laumlsa utdrag ur rdquoHoumlga visanrdquo
foumlr att eleverna ska faring prova paring att baringde laumlsa en kulturhistoriskt viktig text och
faring inspiration till att skriva egna kaumlrleksdikter med egna liknelser och
metaforer Aumlven Linnea och Magnus laringter liksom Nora sina elever haumlmta
inspiration ur diktlaumlsningen foumlr att sedan under naringgra lektioner prova paring att
skriva egna dikter Karin har ett lite stoumlrre moment i sin kurs daumlr eleverna i
samarbete med de estetiska aumlmnena bild och musik faringr tolka dikterna de
arbetat med i klassrummet utifraringn lite mer kreativa former
Karin Haumllften av eleverna laumlser musik ocksaring och haumllften bild och daring har de faringtt gestalta de haumlr i musik och bild De har valt ett citat ur naringgon av dikterna och sen ska de goumlra en bild om det som de presenterar sen paring en utstaumlllning Och sen musikeleverna faringr tonsaumltta daring och spela upp vid naringgot tillfaumllle (Intervju 2)
Genom att laringta eleverna tolka dikter och uttrycka dem i bild och musik
anknyter Karin till elevernas estetiska intressen samtidigt som de faringr goumlra en
personlig tolkning av dikterna och diktmomentet blir daumlrmed ocksaring ett
tillfaumllle daring eleverna faringr moumljlighet att uttrycka sig paring olika kreativa saumltt Utifraringn
laumlrarnas beraumlttelse om poesins roll i undervisningen tycks det saringledes som om
arbetet med lyrik i kursen Svenska 1 lite motsaumlgelsefullt aumlr foumlrknippat med
lite mer kreativa arbetsformer samtidigt som det ocksaring naumlmns som en
foumlrberedelse infoumlr det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet
Med fokus paring litteraumlr analys ndash noveller i undervisningen
Noveller anvaumlnds i undervisningen av alla laumlrarna och naumlmns som saumlrskilt
laumlmpliga naumlr det gaumlller att laumlra eleverna att analysera skoumlnlitteraumlr text och att
laumlra sig laumlsa mellan raderna och hitta underliggande budskap Nora beskriver
till exempel att hon arbetar med noveller tidigt i kursen foumlr att eleverna ska
laumlra sig hur man tolkar en text och hur man goumlr en litteraumlr analys och ger som
exempel att hennes klass arbetat med en novell av Jonas Karlsson som heter
rdquoDet andra maringletrdquo med syftet att rdquouppleva hur goumlr man en tolkning hur goumlr
man en analys hur laumlser man mellan radernardquo (Intervju 2) Aumlven novellens
kaumlnnetecken som genre aumlgnas en hel del uppmaumlrksamhet liksom att laumlra
eleverna litteraturvetenskapliga begrepp som motiv och tema naringgot som
eleverna ocksaring ska kunna identifiera i texterna
125
Karin Saring daring laumlste vi tre noveller och pratade om teman vad det aumlr foumlr naringgonting motiv och saring tittade vi igen paring de haumlr stilgreppen metaforer och besjaumllning framfoumlr allt Och hur en novell ser ut hur den aumlr uppbyggd att den ofta boumlrjar in medias res att den har en begraumlnsad tid och plats och saring daumlr jaumlmfoumlrt med en roman och vad som skiljer dem aringt och saring (Intervju 3)
Karin saumlger ocksaring att hon gaumlrna anvaumlnder noveller foumlr att prata om olika
beraumlttarperspektiv och foumlr att eleverna ska kunna se moumlnster och upptaumlcka
likheter mellan olika texter Foumlr Karin Nora och Jenny framstaringr det
huvudsakliga syftet med att arbeta med noveller i klassrummet att eleverna
ska laumlra sig att laumlsa och analysera texter samt att kunna laumlsa mellan raderna
men Linnea och Magnus anvaumlnder aumlven noveller som inspiration foumlr eget
novellskrivande
Arbetet med noveller laringter sig ocksaring vaumll paketeras inom ramarna foumlr en
enskild lektion vilket lyfts fram som en foumlrdel av laumlrarna rdquoDet aumlr raumltt bra
litteratur att jobba med foumlr maringnga garingnger maringste man ju laumlsa naringnting och man
maringste kunna prata om det paring en garingngrdquo saumlger Magnus (Intervju 1) och Nora aumlr
ocksaring inne paring samma sparingr
Nora Och noveller aumlr vaumlldigt bra att anvaumlnda paring enskilda lektioner om man ska foumlrsoumlka titta paring speciella stildrag till exempel eller diskutera ett speciellt tema (Intervju 1)
Laumlrarna pekar paring att det finns stora foumlrdelar med en text som aumlr kort nog att
laumlsas och diskuteras vid ett och samma tillfaumllle Dels vet de daring att alla elever
faktiskt har laumlst texten de ska diskutera till skillnad fraringn om de faringr med sig att
laumlsa en text hemma i laumlxa dels underlaumlttar en gemensam laumlsning naumlr texten
ska analyseras och diskuteras eftersom eleverna faringr gemensamma
referensramar och har texten faumlrskt i minnet Korta texter som noveller aumlr
ocksaring laumlmpliga att anvaumlnda om det blir ett litet mellanrum i kursplaneringen
Nora Vi hade naringgra lektioner daumlr jag inte kunde dra igaringng naringgonting stort men daumlr jag tyckte att laumlsning laumlsning aumlr alltid [bra] i olika form saring daring laumlste vi en novell och en saga hellip Och jag tycker den aumlr saring bra daumlrfoumlr det aumlr saring mycket som ligger mellan raderna Den aumlr ganska kort och saring ligger det vaumlldigt mycket mellan raderna (Intervju 4)
Nora beskriver ovan hur hon fick en saring kallad mellanlektion daring ett
arbetsomraringde aumlr avslutat och det av olika anledningar inte aumlr naringgon ideacute att
starta naringgot nytt moment och daring valde hon att arbeta med tvaring kortare texter
daumlr hela momentet kunde startas och avslutas under en och samma lektion
I textfoumlrteckningarna garingr det att utlaumlsa att det ocksaring i huvudsak aumlr i samband
med laumlsning av noveller som laumlrarna i den haumlr kursen vaumlljer att ta in lite aumlldre
126
texter i undervisningen Jenny arbetar till exempel med rdquoPaumllsenrdquo av Hjalmar
Soumlderberg och Linnea och Magnus lyfter fram rdquoDet spraumlckliga bandetrdquo av Sir
Arthur Conan Doyle som en laumlngre novell som fungerar bra att arbeta med
eftersom det hela tiden kommer nya ledtraringdar som goumlr att eleverna vill laumlsa
vidare Linnea beraumlttar om varfoumlr hon valde just den novellen att arbeta med
Linnea Ja dels att faring dem att laumlsa Och faring dem att faring lite nys om den haumlr genren deckare att det var en utav de foumlrsta deckartexterna som skrevs Och sen hellip Den aumlr aumlndaring ganska saring enkel att analysera utifraringn miljouml och karaktaumlrer hur man beskriver karaktaumlrer och om de foumlraumlndras under tidens garingng och saring vidare Den aumlr ganska tacksam att jobba med foumlr den aumlr inte saring svaringr och aumlndaring saring aumlr den ju lite klurig eftersom det aumlr lite annorlunda spraringk (Intervju 3)
rdquoDet spraumlckliga bandetrdquo faringr saringledes inte bara representera novellen som
texttyp utan aumlven deckargenren samtidigt som texten faringr utgoumlra underlag foumlr
olika litteraumlra analyser Magnus lyfter aumlven fram att han genom att arbeta med
rdquoDet spraumlckliga bandetrdquo faringr in foumlrfattare fraringn olika tidsaringldrar i undervisningen
Han beraumlttar att han upplever att eleverna blir engagerade naumlr de laumlser texten
eftersom det handlar om Sherlock Holmes och att de daring gloumlmmer bort att de
laumlser en aumlldre text Magnus konstaterar att texten fungerar bra eftersom
eleverna inte tappar traringden som han upplever att de ofta goumlr naumlr de ska laumlsa
laumlngre texter Magnus naumlmner ocksaring att novellen aumlr tacksam att anvaumlnda foumlr
att prata om beraumlttarperspektiv och hur man i en beraumlttelse kan laumlra kaumlnna
karaktaumlrerna paring olika saumltt i Sherlock Holmes fall genom hans handlingar
En novell som alla laumlrarna utom Jenny anvaumlnder under kursens garingng aumlr rdquoEtt
halvt ark papperrdquo av August Strindberg Novellen anges som ett bra exempel
paring en klassiker och Linnea paringpekar att det aumlr en saring kaumlnd text att det aumlr troligt
att eleverna kommer att stoumlta paring den paring naringgot vis senare i livet och daring aumlr det
bra att de kaumlnner igen den Magnus anser att novellen aumlr ett bra exempel paring en
aumlldre foumlrfattare som haft stor betydelse och lyfter fram att en saringdan text kan
hjaumllpa eleverna att kaumlnna att de kan laumlsa aumlven aumlldre texter och foumlrstaring dess
inneboumlrd Linnea resonerar vidare att eleverna luras att tro att novellen aumlr laumltt
att foumlrstaring eftersom texten aumlr saring kort men att de snart upptaumlcker att saring aumlr inte
fallet
Linnea Och sen aumlr den ju vaumlldigt tacksam ocksaring att analysera foumlr att det finns ju saringna haumlr dolda smaring ledtraringdar i den som du maringste foumlrstaring foumlr att kunna foumlrstaring vad det aumlr som har haumlnt Men han uttalar ju inte det saring daumlr jaumlttetydligt aumlndaring Om man inte vet vad tuberkolosfri mjoumllk aumlr saring foumlrstaringr man ju inte kanske vad som egentligen har haumlnt Saring att det blir en ganska bra diskussion kring den Det aumlr ju just daumlrfoumlr den aumlr saring bra skriven foumlr att den aumlr lite saring daumlr klurig (Intervju 3)
Precis som Linnea menar ocksaring Nora att texten verkligen behoumlver diskuteras
tillsammans i klassrummet foumlr att hjaumllpa eleverna att tolka och foumlrstaring vad det
127
aumlr som haumlnder i novellen naringgot som aumlven Magnus och Karin naumlmner naumlr de
beraumlttar hur de har arbetat med texten Naumlr Karin arbetar med rdquoEtt halvt ark
papperrdquo beraumlttar hon att hon aumlven brukar visa en filmatisering av novellen
eftersom eleverna daring kan jaumlmfoumlra text och film Novellernas huvudsakliga
funktion i undervisningen tycks utifraringn laumlrarnas beraumlttelser vara av mer
analytisk karaktaumlr daring de i houmlg grad anvaumlnds foumlr att laumlra eleverna att goumlra
litteraumlra analyser och att laumlsa mellan raderna
Med fokus paring laumlsningen ndash romaner i undervisningen
Alla laumlrarna som deltar i den haumlr studien laringter sina elever laumlsa minst en hel
roman under kursens garingng Daumlremot varierar det som naumlmnts ovan mellan
hur maringnga romaner de olika laumlrarnas eleverna laumlser i kurserna Foumlr Jenny Nora
och Karin tycks det ocksaring som om romanlaumlsning med eleverna aumlr det som de
aumlr extra engagerade i I den maringn elever faringr vara med och paringverka valet av
skoumlnlitteraumlra texter fritt saring handlar det till stoumlrsta del om att de faringr vaumllja
romaner aumlven om Linnea och Magnus ocksaring har naringgot moment daumlr eleverna
faringr vaumllja baringde dikter och noveller fritt som inspiration foumlr ett eget skrivande I
alla kurser faringr emellertid eleverna vid naringgot tillfaumllle vaumllja romaner fritt
antingen helt fritt som hos Jenny och Karin eller inom ett tema som hos Nora
Linnea och Magnus Nora laringter aumlven eleverna vid foumlrsta romanlaumlsningen i
kursen vaumllja mellan fem olika romaner som hon har valt ut Naumlr det gaumlller hur
laumlrarna arbetar med romaner i klassrummet saring finns det en viss variation i
arbetssaumltt men skillnaderna aumlr foumlrharingllandevis smaring
Att skriva laumlsloggar i samband med romanlaumlsning tycks vara ett populaumlrt
saumltt att bearbeta den laumlsta texten Nora Karin Magnus och Linnea laringter
eleverna skriva laumlsloggar aringtminstone en garingng under kursens garingng en
redovisningsform de tycker faringngar upp maringnga olika aspekter Eleverna faringr
vaumllja ut citat ur boken och sedan resonera om sin laumlsning av romanen utifraringn
de citat de har valt ut Fokus ligger vid vad eleverna taumlnker tycker och kaumlnner
om det de har laumlst och om de kan relatera sig sjaumllva och sin egen erfarenhet till
det laumlsta Foumlr Nora blir laumlsloggen en foumlrberedelse foumlr en skriftlig analys av
boken under det att Karin laringter laumlsloggen fungera som en utgaringngspunkt i ett
examinerande boksamtal daumlr eleverna faringr vaumllja ut en laumlslogg som de vill lyfta
fram och diskutera Karin ser aumlven uppgiften som ett tillfaumllle att traumlna paring att
samtala om litteratur och att kunna relatera sina egna erfarenheter till andras
Foumlr Linneas del handlar laumlsloggsskrivandet ocksaring om att hjaumllpa eleverna att
laumlsa mer fokuserat
128
Linnea Saring att du foumlrsoumlker uppmana dem att laumlsa med pennan i handen att foumlrsoumlka laumlsa aktivt och skriva ned tankar under tiden som de laumlser Saring att tanken aumlr att de verkligen ska laumlsa och saumltta sig in i boken och faring lov att motivera valet av citat med egna reflektioner och egna ord (Intervju 2)
Linnea tillaumlgger att hon hoppas att detta goumlr saring att eleverna laumlser paring ett annat
saumltt aumln de annars brukar goumlra och att laumlsningen ska hjaumllpa eleverna att saumltt sig
in i karaktaumlrerna och vad boken handlar om
Aumlven Jenny integrerar laumlsning med skrivande med en uppgift som paringminner
om att skriva laumlsloggar men daumlr fokus ligger vid att eleverna arbetar med saring
kallade nyckelord naumlr de laumlser romaner
Jenny Det garingr ut ifraringn att du vaumlljer sjaumllv tre ord som du skulle vilja karaktaumlrisera boken utifraringn inte att den var spaumlnnande rolig eller saring utan manipulation skulle kunna vara ett ord Vad staringr titeln foumlr det aumlr ocksaring alltid ett bra nyckelord eller det kan vara nyckelmeningar ocksaring saring Vilda groumlna oumlgon varfoumlr heter den just det daring Och sen saring ska de paring en halv sida utveckla det sjaumllva (Intervju 1)
I staumlllet foumlr att vaumllja ut citat i boken som vid laumlsloggsskrivande faringr Jennys
elever saumltta ord paring naringgot som de tycker aumlr saumlrskilt karaktaumlriserande foumlr boken
de laumlser Vid redovisningstillfaumlllet faringr sedan eleverna skiva sina nyckelord paring
post-it-lappar som Jenny samlar paring tavlan i en mindmap och daring menar hon att
olika teman som framtraumlder i romanerna utkristalliserar sig Aumlven om fokus
ligger vid att diskutera de teman som eleverna hittar i romanerna saring beraumlttar
Jenny att de aumlven diskuterar annat som personskildring miljoumlskildring
symboler och beraumlttarteknik Jenny menar att foumlrdelen med nyckelorden aumlr
eleverna maringste ha laumlst texten foumlr att faring fram nyckelorden och sedan kunna
diskutera dem
Jenny Jag tycker liksom det haumlr maringnga elever har sagt det att det haumlr aumlr ett jaumlttebra saumltt att laumlra sig att taumlnka sjaumllv att man inte styrs (Intervju 1)
Jenny menar att det haumlr saumlttet att arbeta med romaner frigoumlr eleverna foumlr eget
taumlnkande eftersom diskussionen utgaringr fraringn elevernas laumlsning av boken och inte
styrs utifraringn en foumlrutfattad ideacute om vad eleverna ska uppmaumlrksamma och
diskutera Hon saumlger ocksaring att hon inte brukar dela upp laumlsningen i kortare
avsnitt och diskutera efter varje laumlsning eftersom hon dels tycker att elever paring
gymnasiet ska klara av att laumlsa en hel bok innan de diskuterar den dels inte
vill styra deras laumlsning genom att garing in och kommentera medan eleverna laumlser
Karin daumlremot saumlger att hon gaumlrna skulle vilja dela upp laumlsning mer och
diskutera det laumlsta med eleverna men att hon prioriterar bort det eftersom det
tar foumlr mycket tid
129
Foumlrutom att laumlrarna anser att laumlsloggen och nyckelorden som metod goumlr det
svaringrare foumlr eleverna att fuska med laumlsningen aumln om de till exempel ska skriva
recensioner eftersom eleverna maringste redovisa sin personliga laumlsning i
laumlsloggarna saring ses uppgiften som en bra oumlvning foumlr eleverna att traumlna sig paring
citat- och referatteknik Laumlrarna menar ocksaring att uppgiften ger bra information
inte bara om hur eleverna uppfattar det de laumlser utan aumlven om deras laumls- och
skrivfoumlrmaringga
Magnus Ja vi brukar ha ett gaumlng lektioner saring faringr de laumlsa halva lektionen och daring ser man ju hur de skriver Man garingr ju runt hos eleverna och det aumlr ju en form av diagnos tycker jag Foumlr daring ser vi ju vad de klarar av hellip Saring det aumlr ett saumltt att utkristallisera var de flesta ligger Och aumlven de som har laumls- och skrivsvaringrigheter saring faringr man ju se det ocksaring (Intervju 1)
Eftersom Magnus laringter eleverna baringde laumlsa i boken och skriva paring laumlsloggen
under lektionstid saring tycker han att han faringr en bra uppfattning om baringde hur
eleverna skriver och hur de foumlrstaringr det de laumlser naumlr de arbetar med sina
laumlsloggar
Laumlrarna varierar ocksaring mellan att laringta eleverna laumlsa en gemensam roman
laumlsa i grupper och att laringta eleverna vaumllja romaner fritt ibland inom ett visst
tema Jenny och Karin vaumlljer att laumlsa gemensamma romaner i boumlrjan av
kurserna och avslutar sedan med att eleverna faringr vaumllja romaner helt fritt och
Magnus och Linnea inleder sina kurser med att laringta eleverna vaumllja fritt inom
temat ungdomsromaner Foumlr Noras del saring saumlger hon att det aumlr vaumlldigt saumlllan
som hon laringter sina elever laumlsa en gemensam roman eftersom hon vill att
eleverna ska faring rdquovaumllja saring fritt saring att de verkligen kaumlnner att nu har jag faringtt vaumllja
en egen bokrdquo (Intervju 1) Nora avslutar ocksaring kursen med att under
varingrterminen laringta eleverna vaumllja fritt inom ett tema om framtidsberaumlttelser daumlr
eleverna sedan faringr skriva en jaumlmfoumlrande analys med fokus paring typiska drag och
teman mellan den bok de laumlst och en film som klassen sett tillsammans Nora
inleder dock kursen med att laringta eleverna vaumllja mellan fem olika romaner som
hon har valt ut
Nora Ibland om jag har olika att de har kanske fyra boumlcker att vaumllja mellan daring foumlrsoumlker jag ocksaring taumlnka att om jag vaumlljer boumlcker som har liknande teman saring kan vi ju goumlra naringnting tillsammans De kan diskutera i tvaumlrgrupper eller skriva naringnting paring samma tema fast de har laumlst olika boumlcker (Intervju 1)
Trots att eleverna laumlst olika boumlcker saring kan de aumlndaring ha gemensamma
diskussioner eftersom Nora har valt romaner som behandlar samma teman
Nora foumlrklarar vidare att hon valde ut de fem romaner som eleverna fick vaumllja
mellan foumlr att hon visste att maringnga elever tidigare har uttryckt att de tyckt om
att laumlsa de boumlckerna Eleverna fick arbeta med romanerna i olika laumlsgrupper
130
daumlr de varje vecka fick diskutera sin laumlsning Momentet avslutades sedan med
en skriftlig analys utifraringn en nyckelscen i varje bok Eleverna skrev sina texter
i skolan och fick laumlmna in i tvaring omgaringngar med moumljlighet till att bearbeta
texterna efter aringterkoppling av Nora paring texterna mellan de tvaring versionerna
Naumlr det gaumlller romanlaumlsning i kurserna verkar fokus i houmlg grad laumlggas vid
inneharingllet och att eleverna kan relatera det de har laumlst till sig sjaumllva och sin
egen erfarenhet aumlven om saker som person- och miljoumlskildringar och
beraumlttarteknik ocksaring ges ett visst utrymme Det handlar ocksaring om att kunna
inspirera eleverna till laumlsning och motivera dem att laumlsa undervisningens
texter Att bearbeta det laumlsta tillsammans framstaringr ocksaring som naringgot som aumlr
viktigt foumlr laumlrarna och detta goumlrs genom att baringde skriva och tala om texterna
varefter laumlsningen ocksaring ska examineras antingen muntligt eller skriftligt Alla
laumlrarna lyfter ocksaring fram vikten av att diskutera romanerna med eleverna i
olika former av litteratursamtal
Naumlr laumlrarna talar om att det i textvalen aumlr viktigt att foumlrsoumlka moumlta elevernas
intresse saring tycks det som om det naumlr det gaumlller val av romaner i relativt liten
utstraumlckning handlar om att knyta an till deras studieinriktning aumlven om det
aumlr fullt moumljligt Karin talar visserligen om ett tidigare samarbete med biologin
daring eleverna fick laumlsa Margaret Atwoods Oryx och Crake ndash som handlar om
klonade och genmanipulerade maumlnniskor och djur i en post-pandemisk vaumlrld
ndash som ett saumltt att sammankoppla laumlsningen av skoumlnlitteratur med elevernas
naturvetenskapliga studieinriktning men det aringret studien paringgaringr goumlr hon andra
val foumlr sina elever Talet om att moumlta eleverna daumlr de befinner sig verkar
snarare handla mer om att knyta an till ungdomars livsfraringgor och textvaumlrldar
aumln den studieinriktning de garingr som till exempel att Magnus och Linneas elever
faringr laumlsa en valfri ungdomsbok och att Karin inleder kursen med Jonas Gardells
roman Ett ufo goumlr entreacute Aumlven Nora och Jenny vaumlljer ungdomsboumlcker som
foumlrsta roman i kursen Jennys elever faringr laumlsa Joyce Carol Oates Vilda groumlna
oumlgon och Nora laringter eleverna bland annat vaumllja mellan boumlcker som Jenny
Downhams Innan jag doumlr Per Nilssons Svenne och Michelle Magorians God
natt Mr Tom Jenny uppmuntrar dessutom eleverna att vaumllja populaumlra
ungdomsgenrer som fantasy och dystopier naumlr de faringr vaumllja bok helt fritt under
varingrterminen och exempel paring boumlcker som eleverna daring vaumlljer aumlr Marie Lus
Legend och Veronica Roths Divergent
I det foumlregaringende kapitlet beskriver laumlrarna maringnga olika perspektiv som de
maringste ta haumlnsyn till naumlr de vaumlljer inneharingll till sin undervisning Det handlar
baringde om nationella styrdokument och olika aspekter bundna till laumlrarnas
arbetsplatser I det haumlr kapitlet framgaringr det att trots foumlrharingllandevis stora
skillnader mellan de lokala kontexter som laumlrarna aumlr verksamma i saring tycks det
aumlndaring som om det utifraringn de texter som vaumlljs till kursen Svenska 1 inte aumlr
naringgon vaumlsentlig skillnad paring inneharingllet i de fem kurserna som beskrivs haumlr
Daumlremot garingr det att urskilja en skillnad i hur maringnga texter som eleverna faringr
laumlsa i de olika kurserna
131
Sammanfattning
Naumlr laumlrarna i den haumlr studien beraumlttar om vilka texter de valt till sin
undervisning i kursen Svenska 1 och vilka aktiviteter som arbetet med texterna
aumlr utgaringngspunkt foumlr framtraumlder en bild av att det aumlr skriven text tryck paring papper
och som aumlr skrivna av foumlrfattare som aumlr verksamma i Sverige som dominerar
Det aumlr ocksaring oumlvervaumlgande texter skriva av nutida foumlrfattare som foumlrekommer
i undervisningen aumlven om naringgra aumlldre noveller och dikter ocksaring vaumlljs Digitala
texter anvaumlnds i liten utstraumlckning och naumlr de foumlrekommer goumlr de det till stoumlrsta
del i samband med att eleverna paring egen hand faringr leta efter information som
underlag foumlr debatter eller gruppredovisningar i spraringksociologi Film och
andra texttyper inom det vidgade textbegreppet foumlrekommer men i liten
utstraumlckning
Aumlven om texter av sakprosakaraktaumlr anses vara viktiga saring framgaringr det ocksaring
att laumlrarna ser dem som verktyg som uppmaumlrksammas mer foumlr sin form aumln foumlr
sitt inneharingll och som ofta faringr fungera som mallar foumlr elevernas eget skrivande
De skoumlnlitteraumlra texterna aumlr foumlrvisso ocksaring foumlremaringl foumlr litteraumlra analyser av
genre spraringk och form men vaumlljs mer omsorgsfullt med tanke paring inneharingll och
ett mervaumlrde som de ska tillfoumlra eleverna Att vaumllja kortare men hela texter
att arbeta med i klassrummet lyfts ocksaring fram som en foumlrdel daring laumlrarna dels
vet att eleverna faktiskt har laumlst texten de ska arbeta med dels understryker
betydelsen av att gemensamt kunna laumlsa och diskutera en hel text vid ett och
samma lektionstillfaumllle Alla laumlrarna lyfter aumlven fram att de tycker att det aumlr
viktigt med olika typer av textsamtal foumlr att eleverna baumlttre ska foumlrstaring det de
laumlser men dessa textsamtal foumlrekommer naumlstan bara vid laumlsning av
skoumlnlitteratur Laumlrarna aumlr ocksaring noga med att eleverna ska moumlta en variation
av texter i undervisningen vilket eleverna ocksaring faringr goumlra Inneharingllet i de fem
studerade kurserna aumlr trots de olika lokala kontexterna som laumlrarna aumlr
verksamma i taumlmligen likvaumlrdigt Maumlngden texter i respektive laumlrares kurs
varierar dock stort framfoumlr allt naumlr det gaumlller hur maringnga hela romaner som
eleverna faringr laumlsa under kursens garingng
132
Kapitel 7 Fraringn faumlrdighet till kunskap bortom texten
rdquoJag vill ju att de ska tycka att det aumlr roligt att laumlsa Det aumlr nog naumlstan det
viktigaste att man kan foumlrsoumlka faring dem att tycka att det aumlr kul att laumlsardquo
(Linnea intervju 1)
I de tvaring foumlregaringende kapitlen redovisades vilka olika avvaumlgningar laumlrarna lyfter
fram att de behoumlver ta haumlnsyn till naumlr de vaumlljer texter vilken funktion de olika
texttyperna har i undervisningen och vilka texter laumlrarna faktiskt valde att
anvaumlnda i klassrummet under det aringr som studien genomfoumlrdes Det haumlr kapitlet
riktar ljuset mot avhandlingens tredje forskningsfraringga som fokuserar vad som
framtraumlder som viktiga kunskaper som eleverna ska tillaumlgna sig utifraringn den
undervisning som genomfoumlrs
Naumlr laumlrarna i intervjuerna talar om sin undervisning som utgaringr fraringn laumlsning
av texter av olika slag framkommer det att de vill att eleverna ska utveckla
sina faumlrdigheter klara kursen och klara kursens nationella prov5 samtidigt som
de alla talar om att undervisningen ska ge eleverna kunskaper som foumlr dem
bortom texten och bortom klassrummet Laumlrarna har flera syften med den
undervisning som utgaringr fraringn laumlsning av olika texter i klassrummet Det handlar
om att eleverna ska laumlra sig det som aumlr aumlmnesspecifikt foumlr svenskaumlmnet som
till exempel faumlrdigheterna laumlsa skriva och tala Eleverna ska ocksaring laumlra sig
olika aumlmnesbegrepp texttolkning goumlra litteraumlra analyser laumlsa mellan raderna
och utveckla en foumlrstaringelse foumlr texters bildspraringk Men det handlar ocksaring om
naringgot som ses som stoumlrre aumln att bara haringlla sig till kursens aumlmnesplan och det
som ska betygsaumlttas enligt aumlmnesplanens kunskapskrav som att vaumlcka
elevernas laumlslust arbeta med vaumlrdegrundsfraringgor och att foumlrbereda eleverna foumlr
livet efter skolan Det aumlr dock inte alltid som laumlrarnas laumlsagenda samsas
friktionsfritt med den performativa kontext som de befinner sig i naringgot som
diskuteras mer utfoumlrligt i avhandlingens Del II Det haumlr kapitlet visar vad
laumlrarna anser vara viktigt att eleverna laumlr sig naumlr de laumlser och arbetar med olika
texter i svenskundervisningen
5 Studien gjordes naumlr det nationella provet i Svenska 1 var obligatoriskt paring alla program
133
Textaktiviteter med fokus paring faumlrdigheter
Naringgot som aumlr gemensamt foumlr alla fem laumlrarna som deltar i studien aumlr att
samtliga framharingller att det aumlr viktigt att baringde laumlrarna och eleverna tidigt i
kursen faringr en god uppfattning om elevernas laumlskompetens Detta goumlrs tidigt i
kursen baringde genom formella diagnostiska tester och genom faumlrdighetstraumlning
som bestaringr av laumlstraumlning med olika oumlvningar som laumlrarna goumlr utifraringn laumlsning
av olika texter i klassrummet Alla laumlrarna laumlgger ocksaring en hel del fokus vid
att laringta eleverna oumlva sig paring att skriva referat en faumlrdighet som lyfts fram som
viktig inte bara foumlr svenskaumlmnet utan aumlven foumlr allt skolarbete och foumlr ett arbets-
eller studieliv efter avslutad skolgaringng
Att traumlna upp elevernas laumlskompetens
Paring Jennys Noras och Karins skolor genomfoumlr skolan diagnostiska prov med
alla elever i aringrskurs 1 i syfte att faringnga upp elever som kan vara i behov av olika
typer av stoumld och som proumlvar laumlshastighet laumlsfoumlrstaringelse ordkunskap och
raumlttstavning Laumlrarna talar om att det handlar om att skanna av elevernas
stavnings- och laumlsfoumlrmaringga och att det i huvudsak aumlr skolans speciallaumlrare som
ansvarar foumlr proven Svensklaumlrarna paring skolorna meddelas vilka elever som har
faringtt laringga resultat paring de diagnostiska proven och de saumlger att de brukar haringlla ett
extra oumlga paring de eleverna Baringde Nora och Karin menar att de i oumlvrigt inte goumlr
saring mycket med resultaten fraringn proven
Karin Det aumlr liksom naringt som aumlr mer kopplat till alla aumlmnen Men det aumlr bara svensklaumlrarna som faringr listan paring vilka elever som ligger laringgt saring det aumlr vaumll lite knutet till svenskan Men man laumlr saring snabbt kaumlnna eleverna tycker jag man kollar paring den daumlr listan och saring [ hellip ]ja jo men det staumlmmer ju oumlverens lite med den uppfattning jag redan har faringtt brukar det vara Saring jag vet inte vi anvaumlnder det kanske inte saring daumlr jaumlttemycket (Intervju 1)
Aumlven om Karin inte saumlger sig anvaumlnda resultaten paring de diagnostiska proven
foumlr naringgon uppfoumlljning saring bekraumlftar de den uppfattning om elevernas
laumlskompetens som hon faringr genom undervisningen
Linnea och Magnus har valt att inte goumlra naringgra diagnostiska prov med sina
elever i aringrskurs 1 Magnus saumlger att han upplever att den typen av tester inte
blir rdquoriktigt raumlttvisa provrdquo (Intervju 2) eftersom eleverna aumlr osaumlkra och nya paring
skolan och aumlnnu inte kaumlnner sig bekvaumlma med laumlraren Linnea menar att hon
har valt bort att goumlra proven med eleverna i aringrskurs 1 eftersom hon anser att
de prov som skolan anvaumlnder kaumlnns foumlrlegade
134
Linnea Men laumlstest tycker jag i och foumlr sig inte aumlr fel men det laumlstestet som vi har haft haumlr paring skolan staumlller jag mig lite skeptisk till faktiskt och jag har inte anvaumlnt det hellip Jag kaumlnner mig inte riktigt bekvaumlm med det foumlr jag tycker att de texterna har ett lite foumlr aringlderdomligt spraringk hellip Jag tycker att man borde kunna hitta ett annat modernare som kanske passar varingra ungdomar baumlttre Saring jag anvaumlnder faktiskt inte det Men jag aumlr inte emot det som saring (Intervju 2)
Eftersom Linnea staumlller sig kritisk till skolans val av diagnostiskt laumlstest vaumlljer
hon att inte laringta sina elever genomfoumlra det aumlven om hon inte anser att det
egentligen aumlr fel att laringta eleverna genomfoumlra diagnostiska prov i laumlsning Det
raringder saringledes lite olika instaumlllning till nyttan av diagnostiska prov i laumlsning
som eleverna goumlr i boumlrjan av aringrskurs 1 hos de fem laumlrarna Naumlr de resonerar
om de diagnostiska proven goumlr de det i en taumlmligen obekymrad ton vilket
indikerar att de inte ser den typen av laumlstest som problematisk i relation till
deras uppdrag som svensklaumlrare
Oavsett hur skolan goumlr som helhet naumlr det gaumlller att laringta eleverna goumlra
diagnostiska prov i laumlsning saring verkar det som om laumlrarna aumlndaring kaumlnner ett
behov av att snabbt faring ett grepp om elevernas laumlskomptens naumlr de boumlrjar i
aringrskurs 1 De beraumlttar alla fem att de startar kursen Svenska 1 med att
genomfoumlra olika oumlvningar som syftar till att baringde faring en uppfattning om var
eleverna befinner sig i sin laumlsning men framfoumlr allt foumlr att eleverna sjaumllva baringde
ska faring laumlstraumlning och naring insikter om sin egen laumlsfoumlrmaringga Laumlrarna kallar de haumlr
oumlvningarna lite olika saker Jenny kallar dem foumlrstaumlrkningsoumlvningar Nora foumlr
laumlsoumlvningar Linnea Magnus och Karin benaumlmner det studieteknik Linnea
beraumlttar att hon har ett oumlvningsmaterial som hon anvaumlnder daumlr eleverna faringr en
text som de ska laumlsa samtidigt som de tar tid paring sig sjaumllva De faringr ocksaring traumlna
paring vad hon kallar att skumlaumlsa oumlversiktslaumlsa naumlrlaumlsa och laumlsa i olika
hastigheter foumlr att foumlrstaring att man kan laumlsa paring olika saumltt och reflektera oumlver sig
sjaumllva som laumlsare
Linnea Laumlser jag laringngsamt laumlser jag snabbt laumlser jag noggrant laumlser jag slarvigt eller hur laumlser jag Och saring brukar vi diskutera lite hur kan det haumlr paringverka studierna hur man laumlser Vilka texter tycker jag aumlr svaringra Laumlser jag tidningar eller laumlser jag paring naumltet och saring (Intervju 1)
Linnea menar att syftet aumlr att eleverna ska foumlrstaring att rdquolaumlsning kan var mycket
mer aumln att bara laumlsa rakt upp och nerrdquo och att det aumlr bra att eleverna faringr rdquolite
studieteknik kring laumlsningrdquo (Intervju 1) Inspiration till oumlvningarna har Linnea
haumlmtat fraringn laumlrarhandledningen till en laumlrobok och syftet aumlr att skapa
medvetenhet hos eleverna om hur man laumlser och att man laumlser olika texter paring
olika saumltt beroende paring vad syftet med laumlsningen aumlr
Aumlven Magnus arbetar med laumlstraumlning i boumlrjan av sin kurs och han aring sin sida
menar att han i staumlllet foumlr att goumlra ett diagnostiskt prov anvaumlnder de romaner
135
som eleverna laumlser foumlr att faringnga upp hur eleverna laumlser eftersom han
rdquodiskuterar med dem under tiden de laumlserrdquo
Magnus Jo men daring laumlste de i sina egna boumlcker i boumlrjan daumlr Och daring goumlr vi det bara foumlr att de sjaumllva ska bli medvetna om att de har olika laumlshastighet Nu aumlr inte det naringgot annat syfte aumln det Att laumlra sig om sig sjaumllv Hur man studerar naumlr laumlr man sig baumlst hur laumlser jag (Intervju 2)
Baringde Magnus och Linnea aumlr saringledes ute efter att skapa naringgon sorts
metakunskap hos eleverna naumlr det gaumlller deras egen laumlskompetens Baringda tvaring
menar ocksaring att laumlsloggen som eleverna skriver i boumlrjan av aringrskurs 1 fungerar
som en bra metod att faring en god uppfattning om var eleverna befinner sig i sin
laumlsutveckling Linnea lyfter fram att genom att laumlsa elevernas laumlsloggar saring kan
hon se om eleverna har foumlrstaringtt det de har laumlst samtidigt som hon faringr en god
uppfattning om hur de skriver och om det aumlr naringgon elev som verkar ha problem
med stavningen
Karin beraumlttar att hon brukar ta ansvar foumlr att garing igenom studieteknik med
de nya ettorna paring det program daumlr hon arbetar men ocksaring att hon brukar arbeta
med laumlsstrategier med eleverna Hon beraumlttar att det aumlr naringgot hon boumlrjat arbeta
mer aktivt med under det senaste aringret och att hon paring egen hand har laumlst in sig
paring omraringdet eftersom hon aumlr intresserad av att arbeta med laumlsfoumlrstaringelse och att
hon tycker att det aumlr viktigt att ge eleverna rdquolite verktyg foumlr att laumlsa paring ett lite
mer medvetet saumlttrdquo (Intervju 4) naumlr de ska ta sig igenom lite svaringrare texter
Karin Saring det har kommit oumlver mig under det haumlr aringret att man laumlser om det paring olika forum och saring daumlr Det aumlr inte naringgon paring skolan som jobbar med det speciellt aktivt men jag vill foumlrsoumlka faring in det nu hellip De klarar av att laumlsa en roman de allra flesta och ta till sig den men jag tror att de sitter daumlr med maringnga texter i kemi eller historia alltsaring tuffa saringna texter och daumlr passar verkligen laumlsstrategier bra Saring att vi aumlr intresserade av det daumlr med laumlsning och det aumlr saring himla viktigt ocksaring foumlr ja alla aumlmnen och spraringkfoumlrstaringelse och spraringkutveckling (Intervju 4)
Foumlr Karin handlar det inte bara om att eleverna ska kunna laumlsa och foumlrstaring texter
i svenskaumlmnet utan det aumlr naringgot som hon som svensklaumlrare tar paring sig att arbeta
med foumlr att eleverna ska klara laumlsningen i alla skolans aumlmnen Karin saumlger
vidare att aumlven om hon inte arbetar med laumlsstrategier saumlrskilt ofta i
undervisningen saring tycker hon att det aumlr saumlrskilt laumlmpligt att goumlra det i aringrskurs
1 Hon ger som exempel att hon har anvaumlnt laumlsstrategier naumlr klassen har laumlst
debattartiklar texter som Karin bedoumlmde var relativt svaringra foumlr eleverna att laumlsa
och foumlrstaring Hon beraumlttar att hon daumlrfoumlr tillsammans med klassen laumlste texten
houmlgt gick igenom svaringra begrepp staumlllde fraringgor om texten och visade paring olika
laumlsstrategier som eleverna kunde anvaumlnda sig av
136
Aumlven Nora beskriver hur hon och hennes elever vid terminsstarten boumlrjade
med vad hon kallar rdquolaumlsoumlvningarrdquo daumlr syftet var rdquoatt se var jag hade dem saring
daumlr redan fraringn boumlrjanrdquo (Intervju 2) Hon beraumlttar att de foumlrst gick in paring URs
hemsida om studieteknik och tittade paring ett program om hur man kan taumlnka naumlr
man goumlr en litteraturanalys och efter det fick eleverna tillsammans laumlsa och
arbeta med att analysera korta noveller Nora saumlger att hon tycker att det aumlr
viktigt att oumlva laumlsning och att hon ser all laumlsning som en oumlvning i laumlsning
eftersom oavsett om eleverna laumlser houmlgt tillsammans eller tyst foumlr sig sjaumllva
rdquosaring oumlvar man ju det varje garingng man laumlser paring naringt saumltt saring oumlvar man ju flytetrdquo
(Intervju 1) Laumlsoumlvningarna goumlr Nora som ett komplement till det diagnostiska
provet foumlr att faring en baumlttre uppfattning om elevernas laumlskompetens eftersom
hon anser att en del elever blir stressade av att laumlsa paring tid Daumlrfoumlr vill Nora att
eleverna genomfoumlr oumlvningar under vanlig lektionstid foumlr att paring saring saumltt baumlttre
kunna bilda sig en uppfattning om hur eleverna laumlser Dessutom menar Nora
brukar hon tidigt se till att eleverna faringr arbeta med texter i lite olika genrer rdquosaring
att de vet redan fraringn boumlrjan ganska tidigt att det finns olika saumltt att skriva paring
med olika syftenrdquo (Intervju 2) Nora beraumlttar ocksaring i slutet av laumlsaringret att hon
brukar arbeta lite rdquostegvisrdquo med laumlstraumlning och med laumlsstrategier och att hon
har rdquoen hel power point med detrdquo (Intervju 4) som hon brukar garing igenom med
eleverna och diskutera hur man kan taumlnka naumlr man ska foumlrstaring en text Hon
tillaumlgger dock att hon under aringret som den haumlr studien paringgick inte hunnit med
att goumlra det rdquojag har beraumlttat lite hur man kan goumlra men vi har liksom inte oumlvat
paring detrdquo (Intervju 4) saumlger hon och tillaumlgger
Nora Jag tycker det aumlr jaumltteviktigt Och sen saring mitt i stundens hetta naumlr man haringller paring saring gloumlmmer man ju bort vissa delar hellip Det aumlr ingen styrka hos mig saring att jag lite grand ja men laumls den haumlr texten och saring hellip Instruktioner och saringnt laumlser vi alltid tillsammans men [ hellip ] jag har inte riktigt kollat hur bra de aumlr paring att laumlsa sakprosa faktiskt (Intervju 4)
Trots att Nora uttrycker att hon tycker att det aumlr viktigt att eleverna faringr oumlva upp
sin laumlskompetens saring aumlr den haumlr typen av laumlstraumlning inte naringgot som Nora under
laumlsaringret har prioriterat saumlrskilt houmlgt i undervisningen
Jenny aumlr den av laumlrarna som laumlgger stoumlrst fokus vid att laringta eleverna arbeta
med olika laumlsoumlvningar Hon beraumlttar att hon foumlljer upp de diagnostiska proven
i laumlsning som skolan goumlr med rdquofoumlrstaumlrkningsoumlvningarrdquo Hon beskriver att hon
inleder sin kurs i Svenska 1 med att under en maringnads tid laringta eleverna arbeta
individuellt med rdquode bitarna som de hade svagast paringrdquo (Intervju 1) naumlr det
gaumlllde provresultaten Eleverna faringr bland annat laumlsa och arbeta med texter med
olika lix6
6 Lix aumlr en foumlrkortning foumlr laumlsbarhetsindex som aumlr ett maringtt paring hur svaringr en text aumlr att laumlsa
137
Jenny Och sen saring faringr de traumlna sig att garing fraringn den laumlttare texten till den svaringrare texten Och aumlr man daring en duktig laumlsare enligt stanine daring att de hade aringtta eller nio till exempel saring saumlger jag rsquotraumlna att laumlsa saring snabbt som moumljligt och aumlndaring svara paring fraringgornarsquo hellip Saring att de fokuserar paring olika saker de som har ett vaumlldigt risigt ordfoumlrraringd de traumlnar jag mycket ordkunskap med i boumlrjan och raumlttstavning hellip Men just eftersom jag har ganska goda laumlsare fraringn boumlrjan saring foumlrsoumlker jag aumlndaring faring dem att foumlrstaring att man kan traumlna upp en hastighet daring och aumlndaring bibeharinglla foumlrstaringelsen (Intervju 1)
I Jennys foumlrstaumlrkningsoumlvningar ingaringr ocksaring att utifraringn laumlsning av olika
tidningsartiklar diskutera till exempel vilken funktion olika textdelar som
ingress diagram och bilder har foumlr texten som helhet och hur texten
organiseras med hjaumllp av styckeindelning Eleverna faringr traumlna sig paring att laumlsa
maringnga olika typer av texter dock med betoning paring faktatexter med olika
svaringrighetsgrad Materialet haumlmtar Jenny ur ett faumlrdigt laumlromedel som aumlr
utformat foumlr laumlstraumlning och daumlr texternas lix aumlr angivet Jenny saumlger att hon goumlr
oumlvningarna foumlr att hon tycker att eleverna behoumlver traumlna upp sin laumlskompetens
infoumlr de kommande tre aringren paring gymnasiet
Jenny Ja att de ska goumlras medvetna om att laumlsfoumlrstaringelse och laumlshastighet haumlnger ihop och att det aumlr viktigt eftersom jag brukar ju prata med dem ocksaring om att rsquook ni garingr natur eller teknik och det aumlr mycket abstraktare sakerrsquo och det kanske ofta aumlr det de aumlr haumlr foumlr ocksaring rsquoMen ni kommer aumlndaring att ha baringde historia och religion daumlr det aumlr mycket stoff Du maringste orka igenom stoffet ocksaringrsquo (Intervju 2)
Paring samma saumltt som Karin ovan ser det som en del av sitt ansvar att eleverna
kan laumlsa och foumlrstaring texter i alla skolans aumlmnen saring motiverar aumlven Jenny sin
laumlstraumlning med att det hjaumllper eleverna lyckas med studierna oumlverlag Arbetet
med foumlrstaumlrkningsoumlvningarna organiserar Jenny paring saring vis att eleverna faringr vaumllja
fritt mellan olika texter paring olika nivaringer med tillhoumlrande oumlvningar och att de
arbetar med uppgifterna individuellt De elever som behoumlver arbeta med
stavning faringr goumlra det och de elever som enligt Jenny har rdquolaringg ordfoumlrstaringelserdquo
(Intervju 2) arbetar med det De elever som kommit laringngt i sin laumlsning kan faring
garing oumlver till att laumlsa noveller eller eventuellt ocksaring romaner naumlr de aumlr klara med
faktatexterna och daring foumlrklarar Jenny att det handlar om att eleverna rdquobara faringr
sitta och laumlsardquo (Intervju 2) Samtidigt som foumlrstaumlrkningsoumlvningarna paringgaringr laumlser
eleverna ocksaring en roman utanfoumlr lektionstid och de arbetar aumlven med
studieteknik
Jenny Och daring tog jag en annan text haumlr som handlar om att intensivlaumlsa och hur man i garingngen daring kan laumlgga upp det att man laumlser igenom och sen laumlser man med pennan i hand och sen kanske man plockar ut stoumldord och saring vidare Och saring har vi traumlnat paring att goumlra mindmaps och saring daumlr ocksaring plocka ut viktiga delar (Intervju 2)
138
Jenny beraumlttar ocksaring att dessa foumlrstaumlrkningsoumlvningar aumlr naringgot som hon har
anvaumlnt i boumlrjan av aringrskurs 1 under maringnga aringr eftersom hon anser att eleverna
behoumlver det foumlr att klara av sina studier och att det inte aumlr naringgot som har
tillkommit i och med Gy11-reformen eller foumlr att det har infoumlrts ett nationellt
laumlsfoumlrstaringelseprov i kursen
Att oumlva referatskrivande
Naringgot som alla fem laumlrarna tycks laumlgga saumlrskilt stor vikt vid aumlr att laringta eleverna
arbeta med att skriva referat av olika texter och daring framfoumlr allt texter av
sakprosakaraktaumlr Naumlr eleverna ska traumlna paring att skriva referat anvaumlnder laumlrarna
sig i huvudsak av sakprosatexter aumlven om Nora Magnus och Linnea ocksaring
anvaumlnder romanlaumlsning foumlr att laringta sina elever skriva till exempel laumlsloggar daumlr
de faringr oumlva paring att skriva citat och kaumlllhaumlnvisningar I referaten lyfter laumlrarna
fram att eleverna ska laumlra sig att sammanfatta en text objektivt med egna ord
utan att skriva av originalet de ska aumlven laumlra sig behaumlrska att goumlra
kaumlllhaumlnvisningar med korrekt citat- och kaumlllhaumlnvisningsteknik och anvaumlnda
varierade referatmarkoumlrer Aumlven om laumlrarna aumlr oumlverens om att det aumlr viktigt att
eleverna laumlr sig skriva referat saring aumlr det kanske inte den texttyp i svenskaumlmnet
som de trots allt brinner mest foumlr
Magnus Referat det aumlr saring jaumlkla traringkigt men det aumlr en viktig skrivform att man laumlr sig referera riktigt Men jag tycker inte om att sitta och traggla med det naringgot laumlngre utan man goumlr ett nedslag och laumlmnar in och sen garingr vi tillbaks (Intervju 2)
Foumlr Magnus aumlr referatet naringgot som ses som viktigt i undervisningen samtidigt
som det aumlr en oumlvning han genomfoumlr mer av plikt aumln av lust Magnus paringpekar
vidare att det aumlr grundlaumlggande i alla aumlmnen i skolan att eleverna behaumlrskar att
skriva ett korrekt referat Daumlrfoumlr tycker han att det aumlr viktigt att redan i aringrskurs
1 se till att eleverna laumlr sig behaumlrska texttypen eftersom de daring har nytta av det
i allt de goumlr under sin gymnasietid aumlven om det inte aumlr naringgot som han tycker
om att aumlgna saumlrskilt mycket tid aringt Aumlven Jenny talar om att eleverna behoumlver
laumlra sig behaumlrska referattekniken eftersom det aumlr viktigt foumlr kommande kurser
i houmlgre aringrskurser och foumlr vidare studier
Jenny Jag tycker ju att det [att skriva referat] aumlr utgaringngspunkten foumlr baringde argumenterande uppsatser vetenskapliga rapporter och gymnasiearbetet och houmlgskolefoumlrberedande studier och saring daumlr Och daumlrfoumlr tar jag ganska mycket tid just paring referaten (Intervju 3)
Det som vaumlntar eleverna i aringrskurs 2 och 3 aumlr enligt Jenny att det staumllls krav paring
eleverna att de ska skriva mer avancerade texter och daring aumlr det noumldvaumlndigt att
139
eleverna vet hur man goumlr korrekta kaumlllhaumlnvisningar naringgot som aumlven de andra
laumlrarna menar aumlr viktigt
Att skriva referat aumlr ocksaring en oumlvning som laumlrarna anser vara ett bra saumltt att
faring syn paring hur det aumlr staumlllt med elevernas laumlsfoumlrstaringelse rdquoDaring maringste de ju foumlrstaring
texten foumlr att kunna ta ut det viktigasterdquo paringpekar Karin (gruppintervju)
Referatskrivande lyfts saringledes fram som ett viktigt moment i kursen Svenska
1 och anses vara en bra maringttstock baringde paring elevernas laumlsfoumlrstaringelse och deras
skrivfoumlrmaringga
Karin Jag tycker det aumlr bra att boumlrja med att traumlna paring att skriva referat foumlr daring traumlnar man liksom baringde laumlsfoumlrstaringelse och skrivfoumlrmaringgan lite grand (Intervju 1)
Karin fortsaumltter med att foumlrklara att naumlr eleverna skriver referat saring saumlger det
naringgot om elevernas laumlskompetens eftersom rdquodaring kan man se om de fastnar vid
detaljerna eller om de kan sammanfatta helhetenrdquo (Intervju 1) Paring saring vis blir
referatskrivande ocksaring en del av laumlrarnas instrument foumlr att bedoumlma hur det
staringr till med elevernas laumlskompetens Laumlrarna lyfter aumlven fram att
referatskrivande av sakprosatexter aumlr ett slags foumlrberedelse infoumlr det nationella
provet baringde naumlr det gaumlller det skriftliga provet och naumlr det gaumlller
laumlsfoumlrstaringelseprovet
Naumlr det gaumlller referatskrivandet tycks det dock som om
undervisningsmomentet i de flesta fall stannar vid en taumlmligen isolerad oumlvning
daumlr eleverna instrueras i hur ett referat ska skrivas och sedan faringr traumlna paring att
skriva referat och sedan laumlggs oumlvningen aringt sidan utan att saumlttas in i ett stoumlrre
sammanhang foumlrutom naumlr faumlrdigheterna repeteras igen som en foumlrberedelse
infoumlr det nationella provet
Textaktiviteter med fokus paring aumlmnesspecifika kunskaper och begrepp
Alla skolaumlmnen bidrar utifraringn sitt aumlmnesinneharingll och sina traditioner till unga
maumlnniskors utbildning och saring aumlven svenskaumlmnet Svenskaumlmnet aumlr
maringngdisciplinaumlrt och har fokus paring att eleverna ska utveckla baringde faumlrdigheter
och kunskaper Utifraringn vad laumlrarna beraumlttar i intervjuerna om vad de anser aumlr
viktigt att eleverna laumlr sig naumlr de laumlser och arbetar med olika texter framtraumlder
flera aspekter av vad de ser som svenskaumlmnets aumlmnesspecifika kunskaper och
paring vilket saumltt svenskan saumlrskiljer sig gentemot andra skolaumlmnen rdquoJag taumlnker
att svenskaumlmnet staringr foumlr sig sjaumllvt paring det saumlttet att vi har varingrt stoff som aumlr viktigt
foumlr ossrdquo saumlger Nora (Intervju 2) och Karin aumlr inne paring samma sparingr
140
Karin Jobbet aumlr inte att foumlrbereda dem foumlr att [ hellip ] eller att studera litteraturvetenskap paring universitetet eller naringgonting saringnt egentligen utan det aumlr att de ska klara sig bra i samhaumlllet Men det aumlr aumlndaring lite mer saring att man vill inte bara vara ett verktyg foumlr att alla andra kunskaper ska falla paring plats utan man vill vara ett eget aumlmne (Intervju 4)
Samtidigt som undervisningen i svenska baringde ska stoumltta eleverna i de andra
skolaumlmnena och foumlr ett samhaumlllsliv efter skolan saring menar baringde Karin och Nora
att det ocksaring handlar om att hitta ett inneharingll som aumlr unikt foumlr svenskaumlmnet
En sak som laumlrarna lyfter fram som naringgot som aumlr viktigt att eleverna laumlr sig
i svenskundervisningen aumlr att de utvecklar en saumlker genrekunskap Eleverna
ska kunna skilja paring och veta hur olika skoumlnlitteraumlra genrer och andra texttyper
som argumenterande och utredande texter aumlr uppbyggda
Nora Jag brukar foumlrsoumlka kaumlnna paring olika genrer saring att de vet redan fraringn boumlrjan ganska tidigt att det finns olika saumltt att skriva paring med olika syften hellip Det aumlr ju olika typer av skrivande Att kunna anpassa texten efter kommunikationssituation och vad det nu staringr men att anpassa sig efter olika typer Kunna baringde laumlsa och skriva paring olika saumltt (Intervju 2)
Nora lyfter ovan att eleverna ska kunna identifiera skillnader mellan olika
texttyper och baringde laumlra sig att laumlsa och skriva olika typer av texter sjaumllva varfoumlr
det aumlr viktigt med kunskap om texters uppbyggnad och olika stildrag
De aumlmnesspecifika begrepp som laumlrarna talar om i relation till
undervisningen aumlr i huvudsak relaterade till aumlmnets foumlrmaringgor laumlsa skriva och
tala Lyssna naumlmns bara i foumlrbifarten och aumlgnas lite uppmaumlrksamhet i
intervjuerna De begrepp som framkommer och som relaterar till att skriva
handlar mest om olika genrer och texters disposition men aumlven om retorikens
begrepp som tes argument etos patos och logos De retoriska begreppen
anvaumlnds baringde i relation till att eleverna ska analysera eller producera
argumenterande texter och naumlr eleverna ska arbeta med muntlig framstaumlllning
som till exempel muntliga debatter Begrepp som relaterar till att laumlsa kommer
i huvudsak fraringn den litteraturvetenskapliga sfaumlren och det aumlr framfoumlr allt de
begrepp som finns med i aumlmnesplanen som laumlrarna sjaumllva anvaumlnder naumlr de talar
om sin undervisning Foumlr de skoumlnlitteraumlra texterna talar laumlrarna om att eleverna
ska kunna identifiera och anvaumlnda begrepp som beraumlttarteknik
beraumlttarperspektiv konflikter symboler miljoumlndash och personskildringar tema
motiv fabel protagonist antagonist karaktaumlrsutveckling kronologi
vaumlndpunkter dramaturgiska modellen och olika versmaringtt Den bild som
framtraumlder aumlr dock att naumlr laumlrarna talar om att eleverna ska laumlra sig om begrepp
och hur texter aumlr uppbyggda saring aumlr det inte fraumlmst foumlr att faring hjaumllp att foumlrstaring
texternas inneharingll som begreppen aumlr viktiga Det aumlr snarare formen det vill
141
saumlga att kunna identifiera och exemplifiera de olika begreppen foumlr att anlaumlgga
ett analytiskt perspektiv paring texterna som staringr i fokus foumlr laumlsningen
Att kunna identifiera och foumlrstaring texters bildspraringk lyfter laumlrarna saumlrskilt fram
som viktiga kunskaper foumlr att kunna foumlrstaring olika texters budskap De begrepp
som de naumlmner handlar om att eleverna ska laumlra sig behaumlrska olika stilfigurer
som till exempel metafor liknelse besjaumllning och anafor och de exempel som
laumlrarna ger haumlmtas uteslutande fraringn skoumlnlitteraumlra texter trots att sakprosatexter
ocksaring kan inneharinglla bildspraringk Paring ett liknande saumltt handlar resonemangen om
att det aumlr viktigt att eleverna laumlr sig tolka och analysera text till stoumlrsta del om
tolkning och analys av skoumlnlitteraumlra texter Aumlven om elevernas textarbete utgaringr
fraringn att de foumlrstaringr de texter de laumlser saring aumlr det foumlr det mesta inte laumlsfoumlrstaringelsen
i sig som aumlr den foumlrmaringga som staringr i undervisningens fokus naumlr det gaumlller
kortare skoumlnlitteraumlra texter som dikter och noveller
Karin Till exempel Ett halvt ark papper saring naumlr man jobbar med den daring kan man ju se den haumlr dramaturgiska kurvan hur den garingr och hur den aumlr uppbyggd och man kopplar det till de olika begreppen hellip Och sen att man diskuterar baringde inneharingllet kanske utifraringn naringgra fraringgor som jag har foumlrberett och sen tittar paring formen utifraringn begrepp Litteraturvetenskapliga begrepp och saring (Intervju 1)
Karin visar ovan paring att det som undervisningen syftar till i den situation som
hon beskriver aumlr att eleverna ska laumlra sig att foumlrstaring hur texten aumlr uppbyggd och
laumlra sig att goumlra en litteraumlr analys med hjaumllp av litteraturvetenskapliga begrepp
Ytterligare naringgot som alla laumlrarna aumlr oumlverens om att det aumlr viktigt foumlr eleverna
att kunna och som det aumlr svenskundervisningens uppgift att laumlra dem aumlr att
laumlsa mellan raderna
Magnus Att laumlsa mellan raderna foumlrstaring vad menar man egentligen Att det aumlr inte bara det som staringr utan det aumlr naringnting mer hellip Det aumlr jaumlttebra att kunna laumlsa mellan raderna och framfoumlr allt saring aumlr det ju den haumlr fingertoppskaumlnslan han har i den novellen [Ett halvt ark papper] att man kan saumlga saring mycket med saring faring ord Det finns saring mycket som ligger under ytan och naumlr vi jobbar med en saringn text daring aumlr det ju de flesta har ju naringgra aha-moment naumlr de maumlrker att rsquoaringh ja just det det haumlr handlar det ju om aringh det saringg man ju daumlrrsquo Att de ser att det finns mer aumln bara det som staringr (Intervju 1)
Magnus ger ovan exempel paring hur arbetet med en novell i det haumlr fallet August
Strindbergs rdquoEtt halvt ark papperrdquo syftar till att uppmaumlrksamma eleverna paring
att foumlr att kunna foumlrstaring en text behoumlver de kunna goumlra inferenser och foumlrstaring det
som inte staringr direkt uttalat i texten Att hjaumllpa elever att foumlrstaring hur de kan laumlsa
mellan raderna aumlr med andra ord naringgot som aumlr angelaumlget foumlr laumlrarnas
svenskundervisning liksom att eleverna oumlvar upp en god genrekunskap baringde
vad gaumlller att kunna laumlsa och skriva olika typer av texter
142
Textaktivitet med fokus paring textsamtal
Det som framfoumlr allt framharinglls av alla fem laumlrarna som det viktigaste saumlttet att
arbeta med en text aumlr att samtala tillsammans om texterna paring olika saumltt rdquoMen
sen foumlrsoumlker man ju ocksaring vaumllja texter som i alla fall de gemensamma
texterna foumlrsoumlker jag alltid ha ett aumlmne som det verkligen garingr att samtala
kringrdquo saumlger Jenny (Intervju 1) och detta aumlr naringgot som alla laumlrarna
aringterkommer till i intervjuerna Textsamtalet lyfts fram baringde som viktigt foumlr att
eleverna ska traumlnga in i och foumlrstaring olika texter men ocksaring som ett saumltt att
examinera elevernas laumlsning Linnea och Magnus aringterkommer ofta till vad de
kallar seminarieformen daumlr eleverna i mindre grupper faringr diskutera en text
Linnea saumlger flera garingnger baringde att textseminarierna aumlr naringgot som fungerar
vaumlldigt bra men ocksaring att hon inte kan genomfoumlra seminarier saring ofta som hon
skulle vilja eftersom det tar mycket lektionstid Magnus upplever att
textsamtalen goumlr att han faringr rdquomycket baumlttre genomslagskraft foumlr att man
diskuterar i smaring grupperrdquo (Intervju 4) Han foumlrordar att dela upp laumlsningen av
laumlngre texter och laringta eleverna diskutera vad de laumlst under ledning av laumlraren
Magnus Foumlr naumlr vi laumlser Fadren eller I vaumlntan paring Godot eller naringgot saringnt haumlr det aumlr ju fantastiska diskussioner vi faringr Folk garingr ju igaringng paring det haumlr Man tror ju inte det foumlrst man tror att folk ska spy paring saringnt haumlr men de goumlr ju inte det Utan naumlr man foumlrstaringr daring blir folk vaumlldigt eller eleverna blir vaumlldigt engagerade blir de (Intervju 3)
Magnus lyfter ocksaring fram att i textsamtalen kan det ploumltsligt taumlndas ett intresse
hos eleverna foumlr texten eftersom de faringr lyssna till varandras upplevelser och
de faringr olika infallsvinklar att foumlrstaring texten Karin aumlr inne paring samma sparingr och
saumlger att det ibland kan kaumlnnas rdquotroumlgtrdquo (Intervju 3) naumlr hon delar ut en bok
men att naumlr de sedan diskuterar boken tillsammans paring en lektion tycker hon
att eleverna brukar uppleva textsamtalen som vaumlldigt positiva
Karin Bland de baumlsta lektionerna brukar ju vara de daumlr man har ett samtal kring en bok i en lite mindre grupp hellip Samtalet det tycker jag aumlr viktigt Saring aumlven om man har en skriftlig uppgift kanske en skriftlig examination som aumlr kopplad till en bok saring tycker jag att det aumlr viktigt att ha naringn form utav samtal ocksaring naumlr man bearbetar det man laumlst tillsammans Det aumlr ju det som aumlr vinsten ocksaring naumlr alla har laumlst samma bok daring aumlr det ju vaumlrdeloumlst att inte utnyttja det haumlr boksamtalet foumlr det aumlr ofta daumlr de kaumlnner att aha nu ser jag helt annorlunda paring boken jaumlmfoumlrt med naumlr jag laumlste den sjaumllv (Intervju 1)
Det baringde Karin och Magnus lyfter fram som vaumlrdefullt i de gemensamma
textsamtalen aumlr baringde att eleverna faringr moumljlighet att bearbeta och foumlrstaring det de
har laumlst och att faring perspektiv paring det laumlsta genom att dela laumlsupplevelsen med
andra som laumlst samma text Allra roligast foumlrklarar Karin tycker hon att det
143
aumlr att ha boksamtal med elever som inte laumlser saumlrskilt mycket rdquofoumlr de brukar
verkligen faring en aha-upplevelse naumlr man pratar om en bok iblandrdquo (Intervju 2)
Nora lyfter ocksaring fram att hon tycker att det aumlr viktigt att samtala om
texterna och att hon i samband med romanlaumlsning ser till att eleverna faringr
diskutera sin laumlsning paring olika saumltt ibland i helklass ibland i smaringgrupper och
ibland i biblioteket med skolans bibliotekarier foumlr att komma ifraringn kaumlnslan av
att textsamtalen ocksaring utgoumlr foumlremaringl foumlr bedoumlmning Naumlr laumlrarna talar om
vikten av textsamtal aumlr det naumlstan uteslutande skoumlnlitteraumlr text de talar om
aumlven om det faktiskt skulle garing att samtala paring samma saumltt om andra typer av
text Men som det foumlregaringende kapitlet visade saring tas den dimensionen av
sakprosatexterna saumlllan till vara i undervisningen
Textaktivitet med fokus paring kunskaper bortom texten
Laumlrarna som aumlr med i den haumlr studien har tackat ja till att medverka foumlr att de
har ett saumlrskilt intresse foumlr laumlsning naringgot som kan saumlgas vara hjaumlrtat i deras
undervisning Samtidigt framkommer det att laumlsningen inte foumlr naringgon av
laumlrarna aumlr ett sjaumllvaumlndamaringl utan det aumlr vad laumlsningen kan ge och hur laumlsningen
kan vara en utgaringngspunkt foumlr arbete med fraringgor som kan foumlra eleverna bortom
texterna som aumlr det centrala Genom laumlsning av olika texter och daring framfoumlr
allt undervisningens skoumlnlitteraumlra texter vill laumlrarna att eleverna ska faring med
sig baringde kunskaper som aumlr svenskaumlmnets unika bidrag till en ung maumlnniskas
utbildning och samhaumlllsmedborgarskap Paring en nivaring handlar
svenskundervisningen saringledes ganska konkret om vad eleverna behoumlver kunna
i ett kommande yrkesliv och om de vill garing vidare till houmlgre studier Eleverna
ska daumlrfoumlr utrustas med kunskaper och faumlrdigheter saring att de kan klara de
moment som de kommer att staumlllas infoumlr naumlr de till exempel studerar vid
universitet och houmlgskolor som till exempel som naumlmns ovan att kunna goumlra
korrekta kaumlllhaumlnvisningar och skriva referat Men laumlrarna ger ocksaring uttryck foumlr
att de vill att eleverna genom laumlsningen ska faring med sig kunskaper som foumlr dem
bortom texten
Naumlr laumlrarna i intervjuerna talar om maringlet med sin svenskundervisning saumlger
Jenny att hennes viktigaste uppdrag som svensklaumlrare aumlr att se till att eleverna
faringr rdquoverktygen med sig i livetrdquo (Intervju 4) naumlr det gaumlller att laumlsa skriva och
tala Aumlven Linnea aumlr inne paring samma sparingr
Linnea Du ska ju kunna laumlsa saringlla ut och saring skriva naringgonting Det aumlr ju grunden egentligen naumlr du laumlser paring houmlgskola eller universitet Kan du det saring har du ju med dig naringgonting nycklar du kan anvaumlnda (Intervju 4)
Linnea fortsaumltter resonemanget med att foumlr henne som arbetar med elever paring
ett studiefoumlrberedande program saring kaumlnns uppdraget att foumlrbereda foumlr vidare
144
studier mycket tydligt rdquoDe ska inte bli anstaumlllningsbara utan de ska bli
utbildningsbarardquo resonerar hon (Intervju 4) och fortsaumltter
Linnea Man pratar saring mycket i skolan idag att de ska goumlra skarpa uppdrag och de ska ut hellip Men varingra skarpa uppdrag det kanske aumlr att skriva ett PM saring att man ska veta hur man goumlr det naumlr man kommer paring houmlgskolan och hur man foumlrharingller sig till text och hellip Att man ser vad skribenten vill med sin text Lite kaumlllkritik vem skriver vad till vem och varfoumlr (Intervju 4)
Linnea kommenterar haumlr skillnaden i att paring olika program i undervisningen
knyta an till den verklighet som vaumlntar eleverna efter att de har garingtt ut
gymnasiet och daumlr det foumlr hennes elever foumlrvaumlntas att de ska fortsaumltta med
studier vid universitet och houmlgskolor
Paring fraringgan om vad som aumlr mest centralt i deras undervisning svarar baringde
Karin och Nora att det handlar om kommunikation och Nora foumlrklarar vidare
hur hon ser paring svenskaumlmnets uppgift i elevers utbildning
Nora Jag taumlnker kommunikation jag taumlnker att spraringket modersmaringlethellip hellip Det aumlr ett kommunikationsmedel som aumlr noumldvaumlndigt foumlr oss maumlnniskor som vi har Saring det aumlr mycket djupare aumln bara det grammatiska naturligtvis Och i den kommunikationen saring laumlr vi oss att foumlrstaring oss sjaumllva och omvaumlrlden och den vaumlrld vi lever Vi laumlr oss empati genom den kommunikationen Daumlr aumlr ju skoumlnlitteratur en moumljlighet att saumltta sig in i andras perspektiv jaumltteviktigt Tycker jag Sen aumlr det ju naturligtvis det haumlr aumlr ju naumlstan det existentiella med svenskan som aumlr liksom grunden i varingr identitet att vi kan uttrycka oss att vi kan kommunicera att vi foumlrstaringr att vi lyssnar att vi laumlser mellan raderna Det aumlr det existentiella planet Sen har vi ju det andra att de sjaumllvklart ska kunna hantera texter i samhaumlllet och laumlra sig muntlig presentation saring att de kan klarar sig paring jobbet Det aumlr ju ocksaring foumlrberedande foumlr jobbet Det aumlr ju paring olika plan kan man saumlga (Intervju 4)
Det Nora beskriver ovan aumlr de olika nivaringerna av faumlrdigheter och kunnande som
ligger i hennes svenskaumlmne och som baringde syftar till att foumlrbereda eleverna foumlr
ett arbete och till att bli baumlttre medmaumlnniskor
Under intervjuserien framtraumlder aumlven en bild av laumlrarnas egentliga
laumlsagenda det som de tycker aumlr det riktigt viktiga som eleverna ska laumlra sig
naumlr de arbetar med att laumlsa olika texter i svenskundervisningen Jenny
aringterkommer flera garingnger till att vad eleverna rdquoverkligen tycker att de har laumlrt
sig paring svenskan det aumlr taumlnka frittrdquo (Intervju 3) och foumlr Magnus handlar att laumlsa
och skriva om naringgot mer aumln att eleverna bara ska utveckla olika faumlrdigheter
145
Magnus Just symbiosen med att skriva om saker och daring behandla sina egna tankar Och sen laumlsa och sen kanske goumlra saker daring skarpt att det haumlr haumlnger ihop alltihop Och att man inte faringr gloumlmma bort att alla delarna haumlnger ihop paring naringgot vis Det garingr inte bara att laumlsa utan att anvaumlnda sina egna tankar och saumltta dem paring papper Och det garingr inte bara att skriva och laumlsa utan att goumlra saker ocksaring (Intervju 4)
Magnus ser de tvaring foumlrmaringgorna laumlsande och skrivande som foumlrutsaumlttningar foumlr
och redskap foumlr taumlnkandet Han resonerar aumlven om laumlsning som naringgot som kan
hjaumllpa eleverna att se bortom det som aumlr haumlr och nu och kunna rdquofoumlrstaring att
litteratur handlar om det som man droumlmmer om lite grandrdquo (Intervju 3) Att
notera aumlven haumlr aumlr att de texter som laumlrarna pratar om naumlstan uteslutande
handlar om laumlsning av skoumlnlitteratur aumlven om artiklar och andra
sakprosatexter ocksaring foumlrekommer Det tycks dessutom framfoumlr allt vara
utifraringn laumlsning av romaner som de djupa och existentiella diskussionerna ska
aumlga rum
Att vaumlcka laumlslust och skapa laumlsare
Ett genomgaringende tema hos de fem laumlrare som deltar i den haumlr studien aumlr att de
anser att en av deras viktigaste uppgifter i svenskundervisningen aumlr att vaumlcka
elevernas intresse foumlr att laumlsa Detta tycks vara sprunget baringde ur det uppdrag
om att vaumlcka elevers lust att laumlsa som staringr skrivet i aumlmnets syfte och ur laumlrarnas
egen oumlvertygelse om vad litteraturen kan goumlra foumlr att berika en maumlnniska
tillsammans med en erfarenhet av att moumlta ett laumlsmotstaringnd hos elever som de
undervisar Nora och Jenny beraumlttar om elever som kommer till gymnasiet och
som saumlger sig aldrig ha laumlst en bok sedan de gick i mellanstadiet en bild som
bekraumlftas av Linnea som aumlven lyfter fram att det finns en stor spaumlnnvidd i
klasserna mellan elever som laumlser mycket och flera som aldrig laumlser oumlver
huvud taget Jenny beskriver att hon ofta faringr houmlra fraringn elever att de inte tycker
om att laumlsa och beraumlttar att hon upplevde ett stort laumlsmotstaringnd fraringn flera elever
i den klass hon undervisar i Svenska 1 under studiens genomfoumlrande Detta
laumlsmotstaringnd kom fraumlmst fraringn de elever som hon kallar foumlr rdquogamersrdquo (Intervju
1) och det kom saumlrskilt till uttryck naumlr de skulle boumlrja arbeta med den foumlrsta
romanen i kursen Det aumlr svaringrt att faring de eleverna att ersaumltta dataspelandet med
en bok menar Jenny Hon paringpekar dock att det brukar vara laumlttare att motivera
eleverna att laumlsa faktatexter och att det aumlr rdquoromanerna som blir det jobbiga
och det haumlr daring att laumlsa mellan raderna kanske och foumlrstaring subtila sakerrdquo
(Intervju 2)
De andra fyra laumlrarna i studien delar Jennys erfarenheter av att moumlta ett
laumlsmotstaringnd fraringn elever i de klasser de undervisar Magnus menar dock att det
aumlr svaringrt att veta vad motstaringndet beror paring och att eleverna inte brukar ha naringgot
problem med inlevelsefoumlrmaringgan men att de aumlndaring ger uttryck foumlr att de inte
tycker om att laumlsa Karin aumlr inne paring samma sparingr
146
Karin Det aumlr vaumll mest det [laumlsa laumlngre texter] de behoumlver traumlna paring Foumlr att faring dem att laumlsa en novell behoumlver ju inte vara saring svaringrt det kan man ju laumlsa houmlgt paring lektionen till och med och daring brukar de ju rsquoja men vad kulrsquo tycker de De tycker jaumlttemycket om att lyssna naumlr man laumlser naumlr de har texten framfoumlr sig Daring blir det ju knaumlpptyst i klassrummet aumlven om det varit lite roumlrigt innan Saring de tycker ju om beraumlttelser Det aumlr ju inte det (Intervju 1)
Enligt Karin handlar saringledes inte elevernas laumlsmotstaringnd noumldvaumlndigtvis om ett
motstaringnd att laumlsa skoumlnlitteratur utan kanske mer om ett motstaringnd mot att ta sig
an sjaumllva laumlsningen och laumlsa paring egen hand Nora beraumlttar att hon naumlstan bara
har erfarenhet av klasser som uttrycker ett stort laumlsmotstaringnd oavsett om det aumlr
elever paring teoretiska eller paring praktiska program och hon menar att
laumlsmotstaringndet aumlr i princip lika stort oumlverallt nufoumlrtiden Laumlsmotstaringndet saumlger
Nora rdquodet tycker jag aumlr min stoumlrsta fienderdquo och hon fortsaumltter
Nora Romanlaumlsning framfoumlr allt men att laumlsa naringgra sidor i laumlroboken det aumlr jobbigt det ocksaring fast det goumlr de ju hellre Om det aumlr naringgra sidor och saring vet de att de har prov eller foumlrhoumlr daring aumlr det laumlttare hellip En funktionell laumlsning som de direkt kan koppla till betyg till exempel eller bedoumlmning Men det aumlr ett motstaringnd mot litteraturlaumlsning i mina grupper generellt hellip De intalar sig sjaumllva och varandra lite grand att rsquodet haumlr aumlr inget foumlr ossrsquo Och det aumlr det jag slaringss mest emot och det utmanar mig ocksaring (Intervju 1)
Till skillnad fraringn Karin ovan saring upplever dock Nora att laumlsmotstaringndet aumlr som
stoumlrst naumlr det gaumlller laumlsning av skoumlnlitteratur och att eleverna har laumlttare att
foumlrstaring meningen med att laumlsa saringdant som laumlttare kan relateras till bedoumlmning
och betygsaumlttning Nora beraumlttar vidare att hon brukar faring laumlgga en hel del
energi foumlr att motivera eleverna att laumlsa och att hon ofta faringr svara paring fraringgor
som rdquovarfoumlr kan vi inte i staumlllet bara faring laumlra oss hur man startar bankkontonrdquo
(Intervju 1)
Laumlrarna verkar ocksaring ha en gemensam upplevelse av att allt fler elever
saknar vad de kallar laumlsutharingllighet vilket Jenny tycker aumlr en av
undervisningens stoumlrsta utmaningar Hon saumlger att eleverna inte orkar laumlsa en
laumlngre sakprosatext och att det blir aumlnnu tydligare naumlr de ska laumlsa en hel roman
att de inte orkar vaumlnta 50ndash100 sidor i en bok innan det boumlrjar haumlnda naringgonting
Eleverna foumlrvaumlntar sig att det ska haumlnda naringgot paring en garingng i boken annars
tycker de att det aumlr rdquodoumltraringkigtrdquo och att rdquodet aumlr en daringlig bokrdquo (Jenny
gruppintervju) Baringde Karin och Nora aumlr inne paring samma sak och tycker att det
aumlr svaringrt att faring elever att laumlsa laumlngre texter
Karin Ja men det svaringra aumlr ju att maringnga elever laumlser ju inte laumlngre textsjok utan de laumlser vaumlldigt mycket korta snuttar de laumlser paring naumltet och jag tror att de laumlser ganska mycket men inte paring det saumlttet som man traditionellt har gjort Det aumlr ju en utmaning att faring dem att saumltta sig och koncentrera sig saring pass laumlnge (Intervju 1)
147
Karin understryker att det hon upplever att eleverna har svaringrt med aumlr att
fokusera och koncentrera sig en laumlngre stund och att de daumlrfoumlr har svaringrt att se
vaumlrdet i att laumlsa en laumlngre text Nora delar samma uppfattning att maringnga elever
saknar laumlsutharingllighet och har svaringrt att beharinglla fokus naumlr de ska laumlsa
Nora Alltsaring mina elever saumlger rsquomen vi laumlser hela tidenrsquo det aumlr lite haumlr och lite daumlr och saring faringr de en snapchat och saring aumlr det liksom saring haumlr Men den haumlr utharinglligheten den upplever jag absolut paringfallande tunn (Gruppintervju)
Nora foumlrklarar ocksaring att hon tycker att maringnga elever har skapat en sjaumllvbild av
att de inte kan rdquolaumlsa mer aumln tvaring sidor aringt garingngenrdquo och att rdquodet aumlr liksom som att
de har satt ett stopp daumlrrdquo (Intervju 1) vilket goumlr det svaringrt att faring dem att vilja
laumlsa laumlngre texter Aumlven om Nora uttrycker att det aumlr lite utopiskt att tro att alla
elever ska boumlrja tycka att det aumlr kul och intressant att laumlsa skoumlnlitteratur saring goumlr
hon aumlndaring allt hon kan foumlr att eleverna ska tycka att laumlsning ger dem naringgonting
Nora Jag har det problemet att de inte aumlr saumlrskilt laumlssugna mina elever Och daring att det aumlr lite utmanande men det ska ocksaring vara naringgot som hellip Jag vill inte presentera naringgonting som bekraumlftar deras vaumlrldsbild naumlmligen den att det aumlr traringkigt att laumlsa (Gruppintervju)
Att visa eleverna att laumlsning inte behoumlver vara traringkigt aumlr saringledes en av
anledningarna till att Nora saumlger att hon laumlgger ner mycket energi paring att vaumllja
texter till undervisningen
Karin aring sin sida talar i termer av att eleverna ska kaumlnna att rdquodet inte aumlr naringgot
farligtrdquo att laumlsa skoumlnlitteratur och att hon daumlrfoumlr vaumlljer texter foumlr att de ska
rdquokunna kaumlnna igen sig och vilja laumlsa merrdquo (Intervju 2) Precis som de andra
laumlrarna understryker Karin att det aumlr viktigt att eleverna faringr en positiv
upplevelse av laumlsningen och blir rdquosugna paring att laumlsa merrdquo (Intervju 1) och att
hon brukar foumlrsoumlka inspirera eleverna genom att beraumltta om vad hon sjaumllv laumlser
och prata om att man alltid ska ha en bok paring garingng Aumlven Linnea aumlr inne paring
samma sparingr och pratar om att faring igaringng de elever som inte laumlser alls att vilja
rdquolaumlsa lite aringtminstonerdquo och att hon vill rdquoatt det blir en grej att vi laumlser en stund
paring lektionenrdquo (Intervju 2) Linnea reflekterar ocksaring oumlver att hon skulle vilja
utmana eleverna mer i deras laumlsning och arbeta mer med lite svaringrare texter
som eleverna inte vanligtvis vaumlljer att laumlsa
148
Linnea Saring det tycker jag aumlr en lite rolig tanke att man inte som laumlrare taumlnker nej men gud hur ska man faring dem att laumlsa det daumlr det kommer ju inte att garing Utan att man hellre taumlnker att ja men de kanske egentligen tycker att det aumlr ganska bra Och att det kan bli baringde jobbigt och roligt att de faringr sucka och stoumlna lite oumlver att det aumlr naringgon svaringr text men att man aumlndaring liksom tar sig igenom den tillsammans (Intervju 4)
Det gaumlller alltsaring enligt Linnea att laumlraren lyckas motivera eleverna till att laumlsa
mer avancerade texter aumlven om eleverna till en boumlrjan visar upp ett motstaringnd
mot att laumlsa texterna Magnus talar ocksaring om att motivera eleverna saring att de
ska vilja laumlsa mer Han resonerar om att han som laumlrare inte bara ska arbeta
med kursens kunskapskrav utan aumlven hitta saumltt att entusiasmera eleverna Han
har maringlet att eleverna rdquoska komma ur ettan och ha naringgon form av intresse foumlr
litteratur och vilja undersoumlka den lite grandrdquo (Intervju 1) Baringde Jenny och Nora
understryker flera garingnger i intervjuerna att de ser det som ett viktigt uppdrag
och som sin stora utmaning att faring eleverna att identifiera sig som laumlsare
Nora Men jag vill ju att de ska ha med sig hela romaner ocksaring just paring grund av den haumlr utharinglligheten och kaumlnslan av att rsquojag varinggar laumlsa en bok jag kanske aumlr en laumlsarersquo Man kanske kan se sig som en laumlsare naumlr man laumlst ut hela (Intervju 1)
Precis som Nora ovan saumlger Jenny att hennes rdquostoumlrsta maringl med undervisningen
oumlverhuvudtaget det aumlr att faring elever att laumlsardquo (Intervju 1) Hon menar ocksaring att
hon under sina aringr som laumlrare lyckats faring maringnga elever att bli laumlsare genom att
ofta prata om laumlsning med eleverna och att hon rdquomatar paringrdquo (Intervju 1) saring fort
hon ser att en elev aumlr intresserad och foumlrsoumlker inspirera dem att fortsaumltta laumlsa
och se till att de alltid har en bok paring garingng Foumlr baringde Jenny och Nora handlar
det ocksaring om att det blir en identitetsfraringga att eleverna kan plocka upp en bok
och kaumlnna att de kan foumlrstaring vad de laumlser och identifiera sig sjaumllva som laumlsare
och Nora saumlger att hon ser det som sin uppgift som svensklaumlrare att uppmuntra
eleverna till laumlsning paring saring maringnga saumltt som moumljligt Infoumlr jullovet beraumlttar hon
att hon planerar att ta med klassen till skolans bibliotek foumlr att eleverna ska faring
laringna varsin bok att laumlsa oumlver lovet Nora understryker att det aumlr viktigt att ha
som en rutin att garing till biblioteket och laringna boumlcker och faring eleverna att kaumlnna
att rdquodet aumlr klart att man ska ha en bok paring jullovetrdquo saumlger hon Hon fortsaumltter
med att foumlrklara att lovlaumlsningen inte ska ha naringgon koppling till
undervisningen rdquodet haumlr ska inte ha naringgonting med mig att goumlra utan bara
den faringr ligga paring deras nattduksbord och saring ska de varingga klappa den literdquo saumlger
hon och skrattar (Intervju 2)
Naumlr Nora motiverar varfoumlr hon inleder sin Svenska 1-kurs med att laringta
eleverna vaumllja mellan fem olika romaner saumlger hon att det finns en genomtaumlnkt
poaumlng med att inte laringta eleverna vaumllja helt fritt den haumlr garingngen
149
Nora Syftet var verkligen att faring in dem paring att de skulle tycka att det var kul och intressant att laumlsa en roman Det var huvudsyftet och saring skulle det finnas fem att vaumllja mellan och inte fler daumlrfoumlr att jag ville att de skulle bilda laumlsgrupper som skulle kunna jobba med romanerna under laumlsningens garingng hellip Saring var det mycket det haumlr med laumlslust det var det som jag taumlnkte paring (Intervju 2)
Det var viktigt foumlr Nora att elevernas foumlrsta romanlaumlsning skulle bli en positiv
upplevelse och daumlrfoumlr laumlt hon eleverna vaumllja mellan olika boumlcker som hon
visste att elever uttryckt att de tyckt om att laumlsa tidigare samtidigt som eleverna
fick moumljlighet att vaumllja en bok som intresserade dem Naumlr Nora sedan i slutet
av laumlsaringret blickar tillbaka paring kursens foumlrsta romanlaumlsning menar hon att det
nog var det mest lyckade momentet i kursen naumlr det gaumlllde att vaumlcka laumlslust
hos eleverna och hon beraumlttar att eleverna blev vaumlldigt engagerade i laumlsningen
och att flera elever kommenterade att de aldrig laumlst saring mycket foumlrut Hon
foumlrklarar framgaringngen med att hon baringde laumlt momentet faring ta tid och att hon la
upp undervisningen som en helhet
Nora Man kan anvaumlnda litteraturen som stoff paring ett annat saumltt naumlr de till exempel ska laumlra sig kaumlllhaumlnvisningar Att man har det haumlr som ett naturligt stoff Naumlr vi gjorde foumlrsta referatoumlvningarna och kaumlllhaumlnvisningsoumlvningarna daring fick de jaumlmfoumlra sin egen uppfattning om sin bok med en recensent paring naumltet Och saring fick de rsquosaring haumlr skriver hen och saring haumlr tycker jag och jag haringller med daumlr men jag haringller inte med daumlrrsquo och saring var det liksom ett litet referat Och att anvaumlnda boumlckerna saring det gjorde ocksaring att jag tyckte att de tog det paring lite stoumlrre allvar (Intervju 4)
I staumlllet foumlr att genomfoumlra en isolerad referatskrivning av en text vald enkom
foumlr att skriva referat av vilket ovan framstaringr som det vanligaste saumlttet naumlr det
gaumlller att laumlra eleverna att skriva referat beskriver Nora hur hon laumlt laumlsning
och referatskrivande bilda en helhet utifraringn elevernas romanlaumlsning Nora
beraumlttar vidare att elevernas utvaumlrderingar visade att hon faktiskt lyckades
engagera eleverna i laumlsningen under momentet och hon tror sjaumllv att det beror
paring att hon satsade paring att ge laumlsningen tid och arbetade med att faring in andra
kursmaringl och kunskapskrav samtidigt i laumlsningen rdquoAnnars finns det en risk att
man har boklaumlsningen vid sidan avrdquo (Intervju 2) understryker Nora och
beskriver hur romanlaumlsningen blev undervisningens huvudtema och att hon
under momentet integrerade laumlsningen med andra uppgifter Eleverna fick
baringde samtala i mindre grupper om boumlckerna foumlrst med de som laumlst samma bok
och sedan med andra som laumlst andra boumlcker och skriva om boumlckerna Till
exempel fick eleverna oumlva sig paring att goumlra kaumlllhaumlnvisningar och referatmarkoumlrer
genom att leta raumltt paring en blogg paring internet som handlade om deras bok och
sedan skriva en liten text daumlr de refererade till vad andra har tyckt om boken
Syftet med den oumlvningen var att oumlva paring att skriva referat i ett meningsfullt
sammanhang samt att eleverna skulle faring uppleva att de sjaumllva ingick i ett
150
laumlsande sammanhang med andra som laumlst samma bok utanfoumlr klassrummet
Nora lyfter ocksaring att det aumlr viktigt att eleverna vet att hon har laumlst romanerna
som de arbetar med och att de blir ivriga att diskutera boumlckerna med henne
Nora beraumlttar vidare att hon foumlrsoumlker inspirera eleverna genom att foumlregaring med
gott exempel och foumlrsoumlka vara en laumlsande foumlrebild foumlr eleverna rdquoNaumlr de laumlser
saring laumlser jagrdquo beraumlttar Nora och fortsaumltter rdquoJag goumlr aldrig annat naumlr de laumlser
utan jag laumlser ocksaring Bara foumlr att vi goumlr det haumlr tillsammansrdquo (Intervju 2)
Mycket av det som laumlrarna talar om naumlr de beskriver vikten av att laumlsa med
eleverna tycks till stor del handla om den goda laumlsningen som ska vaumlcka
elevernas engagemang och kittla igaringng elevernas nyfikenhet och lust att laumlsa
Det aumlr ocksaring framfoumlr allt naumlr laumlrarna motiverar laumlsning av hela romaner med
att vaumlcka elevernas laumlslust som eleverna faringr moumljlighet att vaumllja skoumlnlitteratur
fritt naumlr fokus vid romanlaumlsning i staumlllet ligger vid att till exempel att utmana
eleverna i deras laumlsning eller att arbeta med viktiga vaumlrdegrundsfraringgor beharingller
laumlrarna kontrollen oumlver textvalen och vaumlljer romaner aringt eleverna
Att faring perspektiv paring egna erfarenheter och paring omvaumlrlden
Laumlsningen i skolan oavsett om det handlar om sakprosa eller skoumlnlitteraumlra
texter ska enligt studiens laumlrare bidra till att eleverna faringr nya perspektiv paring
egna erfarenheter och paring omvaumlrlden I undervisningen vill laumlrarna att eleverna
ska faring moumljlighet att relatera laumlsningen till sig sjaumllva och kunna kaumlnna igen sig
i de personer som figurerar i texterna och i det som beraumlttas Paring saring vis kan
eleverna ocksaring faring syn paring sig sjaumllva genom att saumltta sina egna erfarenheter i
relation till en till stora delar okaumlnd omvaumlrld
Magnus Dels aumlr det ju att laumlsandet ska vara kul men sen aumlr det ju den haumlr delen daumlr man ska om man aumlr inne paring identitet men att man paring naringt vis ska foumlrstaring att litteratur aumlr ett saumltt att laumlra kaumlnna maumlnniskor och att man paring saring vis laumlr kaumlnna sig sjaumllv (Intervju 1)
Magnus beraumlttar vidare att det aumlr viktigt foumlr honom att undervisningen ger
tillfaumlllen att utmana eleverna i deras saumltt att taumlnka Han beraumlttar om en
teaterfoumlrestaumlllning av Anton Tjechovs Maringsen som han tidigare sett med sina
elever och att flera av elevernas foumlrsta spontana reaktion direkt efter
foumlrestaumlllningen var att de inte alls tyckte om pjaumlsen Men naumlr de sedan
diskuterade den paring den efterfoumlljande lektionen aumlndrade eleverna uppfattning
Magnus De tyckte den var jaumlttedaringlig maringnga utav dem Men sen naumlr man pratar om den saring tycker de daring var den aumlndaring intressant foumlr att den kan utmana till tankar Och det aumlr daumlr naringgonstans naumlr vi hittar den litteraturen som paring naringgot vis man kan analysera och fundera oumlver (Intervju 2)
151
Trots att eleverna alltsaring inte tyckte om teaterfoumlrestaumlllningen saring ledde det
efterfoumlljande samtalet till att de kunde faring nya perspektiv baringde paring Tjechovs verk
och paring livet i stort menar Magnus och saumlger att detta aumlr naringgot han efterstraumlvar
i sin undervisning daring det kan utmana elevernas tankevaumlrldar
Karin ger uttryck foumlr liknande tankegaringngar och beraumlttar om arbetet med
novellen rdquoCartagenardquo ur novellsamlingen Baringten av Nam Le Hon foumlrklarar att
eleverna genom att laumlsa novellen baringde faringr laumlra sig hur det aumlr att leva i slummen
och hur en person kan ta sig ifraringn en punkt i sitt liv och trots svaringra motgaringngar
komma vidare vilket ger eleverna nya perspektiv
Karin Ja foumlr jag tycker att det aumlr en av de viktigaste sakerna med litteraturen att ge ett annat perspektiv aumln det man vanligtvis faringr Foumlr att man ska foumlrstaring kanske rsquoja men jaha var det saring det var att leva paring 40-taletrsquo eller rsquoaumlr det saring det aumlr att vara fattigrsquo eller vad det nu kan vara Saring att man inte bara laumlser om det som man redan vet (Intervju 4)
Alla fem laumlrarna naumlmner ocksaring skolans vaumlrdegrundsarbete som en viktig del
av svenskundervisningen Magnus lyfter fram att laumlsningen av skoumlnlitteratur
har en stoumlrre nytta aumln att det bara aumlr naringgot som staringr i aumlmnesplanen Han pekar
paring att det aumlr ett viktigt saumltt att laumlra eleverna att foumlrstaring andra maumlnniskor och att
alla maumlnniskor reagerar olika paring olika saker och att vi behoumlver foumlrstaring hur olika
sammanhang och haumlndelser paringverkar oss som individer Linnea lyfter aumlven
fram att skoumlnlitteratur aumlr tacksamt att anvaumlnda foumlr att eleverna ska foumlrstaring olika
samhaumlllsfenomen Jenny beraumlttar att hon alltid foumlrsoumlker vaumllja texter som ska
vaumlcka tankar och kaumlnslor faring eleverna att grubbla oumlver olika fraringgestaumlllningar
och gaumlrna visa paring olika etiska dilemman
Jenny Det ska inte bara kanske vara en text som vilken som helst utan att det ska verkligen finnas saker som de grubblar oumlver blir arga paring eller ledsna oumlver eller naringnting saringnt daumlr Det ska vara kaumlnslovaumlckande tycker jag (Intervju 1)
Jenny menar vidare att det maumlrks att eleverna gaumlrna vill prata om etiska fraringgor
och att de behoumlver faring moumljlighet att ventilera rdquojobbiga sakerrdquo och saringdant som
kan vara lite kaumlmpigt att prata om rdquojag har ofta baringde aumlmnen och moment daumlr
elever graringterrdquo foumlrklarar Jenny (Intervju 1) Aumlmnen hon naumlmner som hon gaumlrna
laringter eleverna arbeta med eller diskutera aumlr doumldsstraff doumldshjaumllp terror
genteknik raumltten att bestaumlmma oumlver andras liv ny teknik som kan orsaka krig
och droger
152
Jenny Svenskan blir lite grand av ett saringnt aumlmne tycker jag daumlr man faringr diskutera faringr skriva faringr laumlsa om jobbiga saker Och saring aumlr ju livet Saring ibland saring naumlstan tycker jag att svenska kanske aumlr ett livskunskapsaumlmne riktigt Och jag tycker om det hellip rsquoFaringr man spela gud Faringr vi bestaumlmma oumlver andra maumlnniskors livrsquo Mycket saringnt (Intervju 1)
Foumlr Jenny aumlr ett oumlvergripande syfte med undervisningen i svenska att eleverna
ska bli sjaumllvstaumlndiga individer som har laumlrt sig att reflektera och att taumlnka
sjaumllva naringgot som hon understryker kanske aumlr det viktigaste hon som laumlrare
kan bidra med i en ung maumlnniskas utbildning Hon beraumlttar om tidigare elever
som efter att de har tagit studenten kommer fram till henne och saumlger rdquoDu fick
mig att bli en sjaumllvstaumlndigt taumlnkande individrdquo (Intervju 2) vilket Jenny tolkar
som ett houmlgt betyg paring sin undervisning
Precis som Jenny aringterkommer Karin i flera intervjuer till litteraturens
inneboende potential foumlr att vaumlcka elevernas lust till diskussion och hon menar
att vaumlrdegrundsdimensionen aumlr central naumlr hon vaumlljer texter
rdquoVaumlrdegrundsfraringgorna brinner jag vaumlldigt mycket foumlr att jobba medrdquo saumlger
Karin (Intervju 4) Hon paringpekar att eftersom elever idag laumlser saring pass faring boumlcker
aumlr det viktigt att det aumlven finns naringgon etisk eller vaumlrdegrundsdimension med
naumlr de vaumll laumlser en bok Karin beskriver att hon gaumlrna vaumlljer texter som tar upp
olika teman som identitet mobbning utanfoumlrskap hur man ska vara mot
varandra i en klass asylsituationen i Europa dagens baringtflyktingar och hur det
aumlr att ha sina roumltter naringgon annanstans aumln i Sverige Hon betonar att det i de
texter hon vaumlljer rdquomaringste finnas naringgot merrdquo
Karin Det aumlr viktigt tycker jag naumlr jag vaumlljer litteratur att det finns naringn slags vaumlrdegrundsdimension i boken ocksaring foumlr daring kan man faring till det haumlr samtalet efteraringt eller reflektionen och saring paring ett annat saumltt Daring faringr man ut det ocksaring foumlr det tycker jag naumlstan aumlr bland det viktigaste med laumlsandet att man kan laumlra sig hur andra maumlnniskor taumlnker och faring andra perspektiv paring saker och ting (Intervju 1)
I samtalet om laumlsningen faringr eleverna en moumljlighet att laumlra sig hur andra
maumlnniskor taumlnker vilka erfarenheter och livsvillkor de har Genom att laumlsa och
tolka olika texter menar Karin att eleverna faringr upp oumlgonen foumlr att laumlsning kan
baringde vara personlighetsutvecklande och ge dem nya perspektiv Enligt Karin
skjuts den sidan av laumlraruppdraget som handlar om att arbeta med skolans
vaumlrdegrund ofta aringt sidan rdquooch naumlr man laumlser litteratur det aumlr ett av de baumlsta
saumltten att komma aringt det och kunna diskutera detrdquo saumlger hon (Intervju 2) Foumlr
Karin garingr saringledes en viktig del av hennes uppdrag som svensklaumlrare utanfoumlr
aumlmnesplanens givna graumlnser Foumlr Nora aumlr arbetet med skoumlnlitteratur centralt i
undervisningen och aumlven hon resonerar i termer av att laumlsning av skoumlnlitteratur
med eleverna aumlr viktigt eftersom det finns saring mycket man kan goumlra med
laumlsningen allt fraringn att bygga upp elevernas identitet som laumlsare till att komma
153
aringt att diskutera livets svaringra fraringgor Nora understryker aumlven vikten av att
eleverna kan rdquohantera baringde laumlsningen och skriftspraringket paring ett saumltt saring att de
kaumlnner sig trygga och saumlkra i samhaumllletrdquo och att de muntligen rdquoska varingga och
kunna uttrycka sigrdquo (Intervju 2)
Den bild som framtraumlder aumlr saringledes att det inte raumlcker foumlr laumlrarna att eleverna
i svenskundervisningen eroumlvrar goda faumlrdigheter i att laumlsa tala och skriva I
gruppintervjun diskuterar Karin Nora och Jenny vad de ser som helt centralt
i svenskaumlmnet
Karin Om vi pratar om ideologi saring foumlr mig aumlr det jaumltteviktigt att det finns naringgon slags vaumlrdegrundsdimension om vi pratar skoumlnlitteratur daring att man kan diskutera naringgonting djupare och kommer in paring existentiella fraringgor eller man kan prata om relationer efteraringt eller naringgonting som har den dimensionen ocksaring Inte bara det litteraturvetenskapliga eller de litteraturvetenskapliga begreppen Jag vet inte om det aumlr bara jag som goumlr saring haumlr Jenny Nej Nora Nej nej absolut inte Jenny Nej det aumlr svenskans kaumlrna tycker jag naumlstan hellip Nora Ja Karin Ja hela skolan ska ha det dubbla uppdraget och det aumlr inte alltid som det tas upp i alla aumlmnen men daumlr har man verkligen chansen Jenny Och vi har gyllene tillfaumllle och hittar man de daumlr bra boumlckerna som verkligen tar upp saringna saring kan man faring hur bra diskussioner som helst Nora Och daring faringr de ocksaring se vad skoumlnlitteratur kan ge dem Karin Ja exakt (Gruppintervju)
Foumlr Karin Jenny och Nora innebaumlr det ett mervaumlrde foumlr undervisningen att
kunna ge eleverna naringgot som garingr bortom det som aumlmnesplanen paringbjuder Att
arbeta med skolans vaumlrdegrund aumlr ett uppdrag som staringr i laumlroplanen och som
alla laumlrare aumlr aringlagda att arbeta med men foumlr Karin Nora och Jenny aumlr det ocksaring
naringgot som faringngar svenskaumlmnets rdquokaumlrnardquo och som staringr houmlgt paring deras laumlsagenda
Genom att laumlsa och arbeta med olika texter i undervisningen hoppas laumlrarna
att eleverna ska faring kunskaper som foumlr dem bortom texten genom att de faringr en
foumlrdjupad sjaumllvinsikt och daumlrmed kan staumlrka sin egen identitet samtidigt som
de aumlven ska utmanas i sina foumlrestaumlllningar om vaumlrlden och laumlra sig mer om vad
det aumlr att vara maumlnniska i olika tider och paring olika platser
rdquoAtt kaumlnna tillrdquo ndash bildning och allmaumlnbildning
Om laumlstraumlningen som beskrevs ovan och som laumlrarna boumlrjar kursen Svenska 1
med faringr staring foumlr faumlrdighetssidan av undervisningen saring aumlr det ocksaring tydligt att
laumlrarna anser att eleverna genom svenskaumlmnet och daring framfoumlr allt genom
laumlsningen av skoumlnlitteratur ocksaring ska faring moumljlighet till baringde bildning och
allmaumlnbildning Magnus menar att han hos sina elever kan utlaumlsa en oumlnskan
om att de vill bilda sig och ta del av kulturarvet som en kontrast till de rdquolaumltta
154
mediernardquo som till exempel film att de vill kunna kaumlnna till viktiga boumlcker
och kaumlnda foumlrfattare det som han kallar rdquoviktig kulturrdquo (Intervju 4) Han
beskriver att han upplever att eleverna ser svenskaumlmnet rdquosom naringgon form av
intellektuellt aumlmnerdquo och att de i svenskaumlmnet gaumlrna rdquovill moumlta det haumlr lite
svaringrarerdquo och uppnaring naringgon sorts bildningsideal (Gruppintervju) Magnus
foumlrklarar ocksaring hur laumlsning och gemensamma referensramar goumlr att eleverna
boumlrjar foumlrstaring att rdquodet mesta som vi laumlr oss bygger ju paring naringgonting annat att det
finns en liten vinkning haumlr och daumlrrdquo och att naumlr eleverna boumlrjar kunna se vissa
moumlnster saring boumlrjar de foumlrstaring att rdquoallt haumlnger ihop paring naringgot saumlttrdquo (Intervju 3)
Jenny beraumlttar att hon upplever att i slutet av aringrskurs 1 boumlrjar hennes elever
foumlrstaring i och med att de boumlrjar kunna se samband mellan olika verk som de
laumlser att det aumlr viktigt med laumlsningen eftersom den aumlr allmaumlnbildande och ger
eleverna insikter om livet och den egna tankefoumlrmaringgan Aumlven Nora uttrycker
sig i liknande ordalag
Nora Jag skulle vilja att de har med sig en liten kulturskatt ocksaring hellip Saring att det inte blir saring historieloumlst att de kaumlnner till hellip Det handlar ocksaring om deras sjaumllvfoumlrtroende kunna delta kunna se paring tv-program och kaumlnna till saring daumlrrdquo (Intervju 1)
Nora ser det som ett viktigt uppdrag som hon har som laumlrare att eleverna faringr
med sig naringgot fraringn undervisningen som garingr utanfoumlr det som kan maumltas och
vaumlgas och som goumlr att de faringr foumlrutsaumlttningar att delta mer aktivt i samhaumlllslivet
I gruppintervjun resonerar laumlrarna om svenskaumlmnets faumlrdighets- och
bildningsaspekter och kommenterar unisont att svenskaumlmnet handlar baringde om
att traumlna upp faumlrdigheter och att bilda sig och att det egentligen inte garingr att
saumlrskilja det ena fraringn det andra Laumlrarna ger i gruppintervjun uttryck foumlr att
vara oumlverens om att baringda aspekterna aumlr lika viktiga och behoumlvs i
undervisningen
Karin Men bildning har ju med faumlrdighet att goumlra om vi pratar om vaumlrdegrund till exempel taumlnker jag Maringnga till exempel av litteraumlra kanon har ju en dimension som goumlr att man kanske utvecklas som maumlnniska i faumlrdigheten att vara maumlnniska om man saumlger saring Nora Och sen bildning har ocksaring med en djupare foumlrstaringelse att goumlra Jag kan plugga paring ett prov sen kan jag sitta och rabbla aringrtal och grejer men en bildning aumlr naringgon form av kanske inte faumlrdighet men djupare foumlrstaringelse av naringgonting och samband och liksom hellip Jenny Det haumlnger ihop med saring mycket annat ja Nora Ja det goumlr det Det garingr inte att ta ut det direkt En foumlrstaringelse foumlr hur saker och ting fungerar i kombination med att man faktiskt har naringgon kunskap om vaumlrlden (Gruppintervju)
Foumlr laumlrarna i den haumlr studien handlar bildning om fler aspekter aumln att laumlrarna
vill att eleverna ska ha houmlrt talas om och moumltt till exempel vissa klassiska
155
texter eller nobelpristagare i litteratur Det handlar ocksaring om att ge eleverna
en gemensam grund att staring paring saring att eleverna ska kunna kaumlnna sig delaktiga i
samhaumlllet och trygga i att de har kaumlnnedom om den kultur de lever i samt ge
dem en moumljlighet att delta i diskussioner utanfoumlr skolan
Nora Det aumlr en demokratisk fraringga att faring ta del De vet inte vad de dissar om inte jag presenterar det foumlr dem De faringr gaumlrna saumlga att de inte vill laumlsa Selma Lagerloumlf men daring ska de veta vem hon aumlr Vad de vaumlljer bort (Intervju 2)
Nora menar vidare att kaumlnnedom om det gemensamma kulturarvet dels aumlr en
tillhoumlrighetsfraringga och daumlrmed i foumlrlaumlngningen en identitetsfraringga dels handlar
om att kunna koppla ihop olika saker dra slutsatser utifraringn det man vet och se
samband saring att rdquoman kan roumlra sig lite fritt mellan olika omraringdenrdquo eftersom rdquoju
mer man kan desto laumlttare blir det med nya sakerrdquo (Intervju 2) Trots att Nora
aumlr den av de fem laumlrarna som tydligast saumltter skoumlnlitteraturen i centrum i sin
undervisning saumlger hon att bara laumlsa skoumlnlitteratur i sig inte ger naringgon
bildning
Nora Laumlsning ger inte alls automatiskt naringgon bildning eller allmaumlnbildning man maringste foumlrvalta det man maringste laumlra dem hur de ska hellip Ge dem hantverk och redskap foumlr hur de ska kunna ta till sig de haumlr sakerna Och daumlr kommer ju det haumlr med olika genrer in Ja men en dikt varfoumlr faringr man skriva saring daumlr i en dikt och varfoumlr faringr man inte skriva saring i en formell text Till exempel (Intervju 2)
Det gaumlller saringledes enligt Nora att inte tro att det garingr att luta sig tillbaka och
taumlnka att bara foumlr att eleverna laumlser saring blir de per automatik bildade utan baringde
laumlsning och bildning handlar om ett arbete som laumlsaren behoumlver goumlra och
daumlrmed ocksaring faring verktyg foumlr att kunna utfoumlra Karin resonerar paring ett likande
saumltt men utifraringn perspektivet att hon upplever att det idag finns ett fokus paring att
allting maringste ha en nytta direkt och att elever ofta vill veta varfoumlr de till
exempel ska skriva en viss text och vad det kan ha foumlr nytta i verkligheten
foumlrutom betygen
Karin Just naumlr det gaumlller svenskaumlmnet och laumlsningen saring kaumlnns det som att det aumlr inte alltid det ger naringnting direkt i samma oumlgonblick som man goumlr det utan ibland saring kanske man faringr fokusera mer paring sjaumllva upplevelsen av laumlsningen till exempel aumln att den ska ha naringgon nytta Men att det faringr garanterat en nytta laumlngre fram i livet tror jag (Intervju 1)
Det aumlr med andra ord inte alltid som de laumlrdomar som eleverna faringr naumlr de laumlser
olika texter i svenskundervisningen aumlr helt uppenbara foumlr dem paring en garingng I
staumlllet kan kunskapen och laumlrdomarna komma laringngt senare bortom
svenskundervisningens slut och genom insikter som kan foumlra eleverna bortom
156
texterna Naumlr laumlrarna faringr fundera oumlver hur deras undervisning skulle se ut i en
ideal skolvaumlrld daumlr de inte behoumlver foumlrharinglla sig till tidsaspekter andra aumlmnen
eller olika foumlrutsaumlttningar som den lokala kontexten ger utan bara genomfoumlra
den baumlsta undervisningen de kan aringstadkomma svarar de alla att de skulle vilja
arbeta mer med laumlsning
Karin Ja men daring skulle jag vilja att de laumlste om de inte hade naringgra andra aumlmnen och saring daumlr daring skulle det vara fantastiskt om de laumlste en bok i maringnaden till exempel som vi diskuterade Att vi hade samtal om dem daring i mindre grupper varje garingng Som en liten bokcirkel Och daring vet jag att de hade ju kunnat utvecklas jaumlttemycket och alla hade kunnat uppnaring A-kraven utan problem (Intervju 2)
Nora resonerar i samma banor om att hon skulle ha mycket mer laumlsning och
att hon skulle goumlra mer av laumlsningen Fraumlmst skulle hon vilja ha moumljlighet att
laumlsa fler romaner med eleverna rdquodet aumlr klart att i en droumlmvaumlrld saring har man
alltid en bok paring garingngrdquo saumlger hon (Intervju 2)
Naumlr Magnus i slutet av laumlsaringret blickar tillbaka paring sin kurs i Svenska 1 saring
saumlger aumlven han att rdquomen oumlverlag saring tycker jag att det vi har gjort foumlr lite det aumlr
att laumlsa vi skulle haft lite mer laumlsningrdquo (Intervju 4) Om det inte hade varit
konkurrens med andra aumlmnen och om elevernas tid saumlger han att han gaumlrna
hade rdquooumlst paring lite haringrdare med laumlsningrdquo (Intervju 1) Jenny saumlger att hon hade
oumlnskat att hon hade mer tid att rdquogoumlra naringgonting roligtrdquo och lite mer kreativt
(Intervju 4) och hon hade gaumlrna arbetat mer med att laumlsa romaner Det som
framstaringr som den ideala och den oumlnskansvaumlrda svenskundervisningen handlar
foumlr de haumlr fem laumlrarna om en undervisning daumlr laumlsning baringde aumlr centralt och
foumlrekommer mycket mer aumln vad som aumlr moumljligt i den kontext de befinner sig
Sammanfattning
Laumlrarna boumlrjar houmlstterminen i aringrskurs 1 med olika faumlrdighetsoumlvningar foumlr att
eleverna ska faring moumljlighet att utveckla sin laumlskompetens och foumlr att laumlrarna ska
kunna bilda sig en uppfattning om var eleverna befinner sig i sin laumlsutveckling
Mest fokus verkar Jenny laumlgga paring att laringta eleverna traumlna paring att utveckla sina
laumlsfaumlrdigheter och hon beskriver att hon aumlgnar naumlstan hela den foumlrsta maringnaden
aringt vad hon kallar foumlrstaumlrkningsoumlvningar med syftet att eleverna ska oumlva upp
sin laumlsteknik Paring ett liknande saumltt beskriver Nora hur hon tidigt under houmlsten i
aringrskurs 1 goumlr vad hon kallar rdquolaumlsoumlvningarrdquo daumlr eleverna faringr prova att laumlsa texter
i olika genrer och sen svara paring fraringgor till texterna Aumlven Linnea Magnus och
Karin vaumlljer att i boumlrjan av kursen arbeta med studieteknik daumlr det ingaringr att
eleverna ska foumlrstaring att man laumlser olika texter paring olika saumltt och med olika
hastighet Karin beraumlttar att hon dessutom diskuterar olika laumlsstrategier med
sina elever under ett studieteknikmoment
157
Alla laumlrarna talar aumlven om att det aumlr viktigt att eleverna laumlr sig skriva
korrekta referat Aumlven om de inte tycker att det aumlr det roligaste momentet i
svenskundervisningen lyfter de fram att referatet aumlr viktigt ur flera synpunkter
Dels handlar det om att det aumlr viktigt att eleverna laumlr sig citat- och
kaumlllhaumlnvisningsteknik infoumlr kommande svenskkurser och eftersom det aumlr
naringgot som de anses behoumlva i alla andra skolaumlmnen dels saumlger laumlrarna att de
genom elevernas referatskrivande faringr en god uppfattning baringde om elevernas
laumls- och skrivfoumlrmaringga De aumlmnesspecifika kunskaper och begrepp som laumlrarna
paringpekar att det aumlr viktigt att eleverna laumlr sig behaumlrska aumlr i huvudsak relaterade
till foumlrmaringgorna laumlsa skriva och tala Det handlar om att eleverna ska utveckla
saumlker genrekunskap kunna identifiera och anvaumlnda begrepp som till stoumlrsta
del kommer fraringn den litteraturvetenskapliga sfaumlren laumlra sig foumlrstaring bildspraringk
och kunna laumlsa mellan raderna Alla laumlrarna lyfter ocksaring fram att det aumlr viktigt
att eleverna stoumlttas i sin laumlsning genom olika typer av textsamtal men det aumlr i
princip uteslutande undervisningens skoumlnlitteraumlra texter som laumlrarna talar om
Det laumlrarna framharingller som det mest centrala i deras uppdrag som
svensklaumlrare aumlr att bidra till att vaumlcka elevernas laumlslust att motivera eleverna
till att se sig som laumlsare och att genom att laumlsa och arbeta med olika texter
arbeta med vaumlrdegrunden och olika existentiella fraringgor Stora utmaningar som
naumlmns aumlr att laumlrarna upplever att det baringde finns ett stort laumlsmotstaringnd hos
eleverna och att de saknar laumlsutharingllighet Det laumlrarna pekar paring som
svenskaumlmnets bidrag till unga maumlnniskors utbildning relateras till tvaring olika
nivaringer som handlar om baringde faumlrdigheter och den personliga utvecklingen
Eleverna ska genom svenskundervisningen faring goda faumlrdigheter i att tala laumlsa
och skriva saring att de aumlr vaumll foumlrberedda foumlr houmlgre studier och ett liv som goda
samhaumlllsmedborgare Samtidigt ska de ocksaring goumlra en bildningsresa och
utveckla kunskaper om sig sjaumllva och om omvaumlrlden och vad det kan innebaumlra
att vara maumlnniska genom att via laumlsningen eroumlvra kunskaper som foumlr dem
bortom texten
158
Kapitel 8 Analys och reflektion Del I
I avhandlingens Del I aumlr det laumlrarnas beraumlttade praktik om hur de vaumlljer texter
och vad de vill att eleverna ska laumlra sig naumlr de laumlser och arbetar med olika
undervisningstexter som staringr i fokus Trots att de fem laumlrarna utgaringr fraringn
sinsemellan taumlmligen olika lokala kontexter och daumlrmed olika foumlrutsaumlttningar
foumlr undervisningen pekar resultaten i Del I mot att det tycks finnas en stabil
och viktig kunskap i svenskaumlmnet utifraringn begreppet powerful knowledge
som oavsett vilka texter som vaumlljs och hur laumlrarna vaumlljer att arbeta med
texterna aumlr det kunnande och de foumlrmaringgor som laumlrarna anser att det aumlr viktigt
att eleverna laumlr sig Det aumlr denna stabila och viktiga kunskap som kan betraktas
som svenskundervisningens unika bidrag till de viktiga kunskaper som alla
elever har raumltt att utveckla i skolan Foumlr att saumltta ord paring och synliggoumlra laumlrarnas
didaktiska avvaumlgningar och laumlsundervisning sker i det haumlr kapitlet en analys
av och reflektion oumlver resultaten i avhandlingens Del I i relation till
avhandlingens foumlrsta tre fraringgestaumlllningar Dessa saumltter fokus paring hur laumlrarna
beskriver sina didaktiska avvaumlgningar i val av texter till sin undervisning vilka
texter laumlrarna anger att de anvaumlnder i kursen och vilken funktion texterna har
i undervisningen samt vad som framtraumlder som viktiga kunskaper som
eleverna ska tillaumlgna sig utifraringn den undervisning som genomfoumlrs Analys och
reflektion goumlrs med stoumld i tidigare forskning och i studiens teoretiska
utgaringngspunkter som utgoumlrs av policy enactment teori om laumlsundervisning
och powerful knowledge
Policy styr riktningen i laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar
Sett ur ett policyperspektiv aumlr att vaumllja text en aktiv policyhandling daumlr laumlrarna
ska omvandla skrivningar i en nationell policy som aumlmnesplanen foumlr Svenska
1 till en undervisningshandling Laumlrarna behoumlver tolka och oumlversaumltta
skrivningarna i aumlmnesplanen till ett konkret undervisningsinneharingll och i denna
tolkningsprocess framgaringr det i avhandlingens Del I att den lokala kontexten
faringr stor betydelse foumlr vilka val som de enskilda laumlrarna goumlr liksom att
undervisning i klassrummet bara aumlr en del av laumlrarnas uppdrag Ball (1993)
och Braun et al (2010) understryker att aumlven om policy aumlr styrande foumlr laumlrares
praktik saring talar policy inte om hur naringgot ska goumlras utan skapar ramar foumlr vilka
didaktiska val som aumlr moumljliga att goumlra foumlr laumlrarna Aumlmnesplanen i svenska aumlr
exempel paring policy som inte talar om hur naringgot ska goumlras utan laumlmnar oumlver till
159
laumlrarna att tolka till exempel vilka och hur maringnga texter som ska ingaring i
undervisningen och hur eleverna ska arbeta med texterna Detta blir tydligt i
den haumlr studien naumlr det gaumlller hur den lokala kontexten faringr betydelse foumlr vilka
texter som kommer in i de fem laumlrarnas klassrum Styrningen i form av de
nationella styrdokumenten och det nationella provet positionerar laumlrarna som
objekt foumlr policy och ger dem ramarna foumlr undervisningen genom att policy
visar vad som aumlr att oumlnska av svenskundervisningen paring gymnasiet I moumltet
med den unika skolkontexten som de medverkande laumlrarna aumlr verksamma i
blir laumlrarna aktoumlrer i policy men med olika foumlrutsaumlttningar att tolka och goumlra
policy och daumlrmed att iscensaumltta en undervisning som ligger inom ramarna foumlr
den nationella styrningen (Ball et al 2012) I spaumlnningsfaumlltet mellan det som
aumlr oumlnskvaumlrt och det som aumlr moumljligt behoumlver laumlrarna hela tiden foumlrharinglla sig till
den nationella styrningen samtidigt som de kontinuerligt maringste foumlrhandla med
den lokala kontexten som de befinner sig i Naumlr laumlrarna talar om att det aumlr
viktigt att faring en variation av texter och att de behoumlver beakta att texterna
representerar kvinnor och maumln samt olika tider och olika kulturer ligger de ndash
medvetet eller omedvetet ndash mycket naumlra formuleringarna i det centrala
inneharingllet foumlr gymnasiets svenskaumlmne (se Skolverket 2011) Paring samma saumltt
aumlr det nationell policy i form av kursens kunskapskrav som framtraumlder som en
reell paringverkan paring undervisningen naumlr laumlrarna beraumlttar hur de vaumlljer texter saring att
eleverna ska faring moumljlighet att visa att de kan jaumlmfoumlra tema och motiv i olika
texter och foumlr att laumlrarna ska kunna bedoumlma elevernas kunskaper i relation till
kunskapskraven
Den situerade kontexten i form av skolans geografiska placering och den
enskilda skolans elevunderlag har ocksaring betydelse foumlr undervisningen baringde
vad gaumlller vilka texter som laumlrarna kan vaumllja och hur texterna bearbetas i
klassrummet Skolans elevunderlag som styrs av var skolan aumlr belaumlgen
skapar foumlrvaumlntningar om vilka krav som kan staumlllas ndash eller inte staumlllas ndash paring
eleverna Aumlven svenskaumlmnets och laumlsningens status paring den egna skolan
paringverkar laumlrarna i deras avvaumlgningar I och med att det finns en skillnad vad
gaumlller det kulturella utbudet som finns i det omgivande samhaumlllet utanfoumlr
skolan och som laumlrarna kan knyta an till i undervisningen paringverkas
undervisningen av skolans geografiska laumlge Som exempel kan naumlmnas att
Karins elever kan ta del av teaterbesoumlk och konstutstaumlllningar och Karin kan
goumlra dem till en del av undervisningen i kursen Svenska 1 paring ett saumltt som inte
aumlr moumljligt paring de skolor som befinner sig paring orter med ett mer begraumlnsat
kulturellt utbud Paring samma vis kan Jennys elever som garingr paring en mindre skola
paring en liten ort faring moumljlighet att garing till bokhandeln och vaumllja varsin roman paring
svenskaumlmnets bekostnad naringgot som foumlrmodligen aumlr betydligt svaringrare att
genomfoumlra paring en stoumlrre skola med ett stort antal elever
Laumlrarnas textval paringverkas ocksaring houmlgst paringtagligt av den materiella kontexten
i form av vad som finns paring skolan vad gaumlller laumlromedel laumlroboumlcker antologier
och skoumlnlitteratur Aumlven lokala policyer om prioriteringar i form av datorinkoumlp
till eleverna framfoumlr till exempel satsningar paring skoumlnlitteratur som paring Magnus
160
och Linneas skola tillsammans med skolans budget styr vad som finns att
tillgaring paring den enskilda skolan Naumlr det gaumlller moumljligheten att kunna laumlsa en
laumlngre gemensam text faringr det ocksaring betydelse vad som finns tillgaumlngligt paring
skolan i form av hela klassuppsaumlttningar av skoumlnlitteratur daumlr Karin och Nora
har god tillgaringng till en stor variation av klassuppsaumlttningar under det att Jenny
Magnus och Linnea har ett betydligt mer begraumlnsat urval att tillgaring Laumlrarna i
den haumlr studien ger ocksaring uttryck foumlr att de tydligt foumlredrar att eleverna ska
laumlsa en fysisk bok tryckt paring papper Detta tyder paring att ideacuten om den rdquoheliga
bokenrdquo tryckt paring papper i svenskundervisningen (Erixon 2010 2014) i allra
houmlgsta grad fortfarande lever Aumlven skolans organisation vad gaumlller till
exempel vilka kurser och aumlmnen som laumlggs i vilka aringrskurser paring de olika
programmen oumlppnar eller staumlnger foumlr aumlmnesoumlvergripande samarbeten och
daumlrmed foumlr texter som vaumlljs foumlr att laumlsas i samarbeten med andra aumlmnen
Den professionella kontexten handlar om baringde de aumlmneslag som laumlrarna
ingaringr i och de enskilda laumlrarna vilka lyfts fram som betydande faktorer naumlr det
gaumlller laumlrarnas textval Aumlmneslagets kultur i synnerhet vad gaumlller huruvida
laumlrarna upplever sig faring stoumld och inspiration fraringn sina aumlmneskollegor paringverkar
baringde vad som koumlps in paring skolorna och vilket stoumld laumlrarna anser sig faring fraringn sina
kollegor Aumlven haumlr visar de medverkande laumlrarna paring en skillnad i den
professionella kontexten som de ingaringr i Det aumlr framfoumlr allt Jenny och Karin
som spontant lyfter fram att de faringr mycket stoumld och hjaumllp fraringn aumlmneskollegorna
paring den egna skolan och de anger att de kaumlnner sig trygga i aumlmneslaget och att
de tillsammans med kollegorna genom aringren har utvecklat en relativt stor
samsyn kring svenskundervisningen Magnus och Linnea daumlremot upplever
en mer splittrad aumlmneslagsmaumlssig kultur paring sin skola och menar att de inte
alltid tycker att de faringr naringgot stoumld fraringn sina aumlmneskollegor och att de har olika
syn paring till exempel vilken litteratur som eleverna boumlr laumlsa inom ramarna foumlr
svenskundervisningen Nora aring sin sida intar en foumlrharingllandevis sjaumllvstaumlndig
position i relation till sin skolas aumlmneskultur Aumlven om hon till exempel
genomfoumlr den gemensamma uppgiften i aringrskurs 1 goumlr hon den till sin innan
hon tar in den i klassrummet Gemensamma skrivningar eller prov som
skolans aumlmneslag har arbetat fram faringr ocksaring en konkret inverkan paring vilka
texter eleverna faringr moumlta i undervisningen liksom den enskilda laumlrarens syn paring
texter och laumlsning och haumlr spelar den egna erfarenheten och laumlsrepertoaren en
stor roll Laumlrarnas upplevda tidspress ett resultat av hur skolans huvudman
har tolkat laumlrarnas uppdrag lyfts ocksaring fram som naringgot som faringr en reell
paringverkan paring undervisningen daring kloka och mer genomtaumlnkta val av
undervisningsinneharingll ibland ersaumltts av hastiga beslut foumlr att kunna leverera
naringgot som fungerar och haringller eleverna sysselsatta i klassrummet
Naumlr laumlrarna talar om sin undervisning ligger deras formuleringar ofta naumlra
skrivningarna i aumlmnesplanens centrala inneharingll och kunskapskrav som till
exempel att de texter de vaumlljer ska representera manliga och kvinnliga
foumlrfattare fraringn olika tider och kulturer och att eleverna ska kunna identifiera
beraumlttelsers tema och motiv samt kunna dra paralleller mellan olika texter
161
Laumlrarna aumlr med andra ord starkt faumlrgade av att laumlsningen sker i en kontext som
houmlr ihop med policydokument och en bedoumlmningspraktik daumlr undervisningen
samtidigt syftar till att ge eleverna moumljlighet att utveckla olika faumlrdigheter och
foumlrmaringgor men ocksaring till att ge ett adekvat betygsunderlag som ska garing att
relatera till kursens kunskapskrav Talet om att ett av deras viktigaste uppdrag
aumlr att vaumlcka laumlslust hos eleverna aumlr ocksaring ett exempel paring naumlr laumlrarnas egen
oumlvertygelse staringr i naumlra samspel med utvecklande policy (Ball et al 2011) haumlr
representerad av svenskaumlmnets aumlmnesplan I denna process blir laumlrarna tydligt
aktoumlrer som aktivt tolkar och skapar mening av policy och daumlr laumlrarna ger
uttryck foumlr att ha gjort denna policy till sin egen (Ball et al 2012) Ball (2016)
understryker att det inte bara aumlr laumlrare som i sitt tolkningsarbete foumlraumlndrar
policy saring att den fungerar ihop med den lokala kontexten utan att policy paring
flera saumltt ocksaring foumlraumlndrar laumlrare och vad laumlrare goumlr Naumlr Magnus beskriver att
han genom svenskaumlmnets aumlmnesplan blivit mer medveten om sina textval och
hur han tidigare inte har reflekterat saring mycket oumlver att de texter han anvaumlnt i
stort sammanfallit med ett traditionellt kanonurval med maringnga vaumlsterlaumlndska
manliga foumlrfattare saring aumlr det ett tydligt exempel paring hur policy har foumlraumlndrat
Magnus saumltt att taumlnka om sin undervisning i en viss oumlnskad riktning Haumlr blir
aumlmnesplanen i Svenska 1 ocksaring ett exempel paring en utvecklande policy som
kraumlver en aktiv tolkning av laumlraren i en meningsskapande process som ger
laumlraren moumljlighet att vaumlrdera aumlmnesplanens skrivningar foumlr att sedan goumlra olika
kreativa didaktiska avvaumlgningar
Att vaumlcka laumlslust hos eleverna aumlr naringgot som alla fem laumlrarna ofta
aringterkommer till under intervjuerna det ska vara kul att laumlsa och eleverna ska
genom laumlsningen upptaumlcka nya saker baringde om sig sjaumllva och om omvaumlrlden
Att faring elever att baringde vilja och tycka om att laumlsa betraktar laumlrarna som en av
deras viktigaste uppgifter i svenskundervisningen och haumlr samspelar deras
uppfattning med den skrivning i aumlmnesplanens syfte som anger att
undervisningen i svenska ska vaumlcka elevernas lust att laumlsa (Skolverket 2011)
Samtidigt som laumlslust aumlr en del av policy saring framgaringr det av laumlrarnas tal att
laumlslusten ocksaring staringr foumlr vaumlrden som inte garingr att maumlta utan som naringgot som ska
ge eleverna upplevelser och insikter foumlr livet Med tanke paring den performativa
kontext som laumlrarna befinner sig i och som faringr en mer framtraumldande roll i
avhandlingens Del II kan detta fokus tolkas som naringgot av en
motstaringndshandling (Ball 2003 2006) medveten eller omedveten till raringdande
policyfokus i skolan daumlr allt ska maumltas vaumlgas och bedoumlmas Ball et al (2012)
skriver att i vissa fall kan olika policyer som existerar vid en och samma
tidpunkt i en skola vara direkt motstridiga I aumlmnesplanen i svenska finns det
en inbyggd motstridighet i en och samma policy daumlr undervisningen aring ena
sidan ska vaumlcka laumlslust hos eleverna och som aring andra sidan har kunskapskrav
som tydligt anger att elevernas laumlsning ska examineras Satt i relation till det
laumlsmotstaringnd hos eleverna som laumlrarna vittnar om baringde i den haumlr och i Bradlings
(2020) studie vaumlcks daumlrmed fraringgor om vad det goumlr med elevernas laumlslust och
motivation att laumlsa naumlr detta ska goumlras mot en bakgrund daumlr laumlsningen ska
162
bedoumlmas och betygsaumlttas och aumlven maumltas i ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov
Wigfield et al (2016) visar i en studie att elevers minskade motivation foumlr
laumlsning tydligt korrelerar med de bedoumlmningspraktiker av laumlsning som
uppstaringtt i den performativa kontext daumlr laumlrare aumlr aringlagda att maumlta och bedoumlma
elevers laumlsning baringde mer formellt och oftare aumln tidigare Med tanke paring att
svenska elever sedan skolreformerna 2011 enbart i aumlmnet svenska utvaumlrderas
i fem olika nationella prov ndash i aringrskurs 3 6 och 9 i grundskolan och i aringrskurs 1
och 3 i gymnasieskolan ndash inneharingllandes inte mindre aumln sammanlagt 21 olika
delprov varav flera delprov testar elevernas laumlsning aumlr det fullt moumljligt att
elevers laumlsmotstaringnd aumlven i den svenska kontexten sammanfaller med ett oumlkat
fokus paring bedoumlmning av elevers laumlsning Fraringgan aumlr om det ens aumlr moumljligt att
vaumlcka elevers lust att laumlsa i ett saringdant sammanhang
De olika kontextuella dimensionerna har sammanfattningsvis stor
betydelse foumlr hur nationell policy tar sig uttryck i den konkreta
undervisningssituationen daring de styr oumlver vilka tolkningar av policy som aumlr
moumljliga foumlr laumlrarna att genomfoumlra vad som behoumlver omfoumlrhandlas och vad
som helt enkelt behoumlver prioriteras bort Det aumlr inte alltid saring att saringdant som aumlr
oumlnskvaumlrt ur laumlrarnas perspektiv blir moumljligt vilket leder till att de faringr foumlrhandla
baringde med sin tolkning av policy och den lokala kontexten foumlr att faring ett
meningsfullt ndash eller i alla fall fungerande ndash undervisningsinneharingll Vad som
aumlr oumlnskvaumlrt ur policyskapares perspektiv blir inte heller alltid moumljligt om den
lokala kontexten inneharingller hinder foumlr genomfoumlrandet Det kan till exempel bli
svaringrt att leva upp till aumlmnesplanens skrivningar om manliga och kvinnliga
foumlrfattare och texter fraringn olika tider och kulturer om inga eller faring laumlmpliga
saringdana texter finns tillgaumlngliga paring skolan om till exempel skolans budget eller
professionella kontext inneburit att annat har prioriterats Laumlrarnas stora fokus
paring kursens kunskapskrav i tolkningen av vilken undervisning som ska
genomfoumlras riskerar ocksaring i en performativ kontext att bidra till ett fokus paring
att leverera resultat i form av houmlgre betyg snarare aumln goda kunskaper
Textval foumlr baringde maumltbara faumlrdigheter och bildningsideal
Naumlr det gaumlller de textval som laumlrarna goumlr foumlr undervisningen i Svenska 1 saring
framgaringr det i resultatet i studiens Del I att textvalen goumlrs utifraringn laumlrarnas
tolkningar av policy under kontinuerligt paringgaringende kompromisser och
foumlrhandlingar med den lokala kontexten Yates et al (2019) anser att
diskussioner om textval i L1-undervisningen tenderar att laumlgga fokus paring texten
som artefakt och vilka texter som undervisningen av olika anledningar boumlr
omfatta oftast i relation till en kanondiskussion Daumlrmed osynliggoumlrs laumlrares
betydelse foumlr vilket pedagogiskt vaumlrde som finns i laumlsningen av olika texter
naumlr fokus riktas mot texten som om den viktiga kunskapen ligger goumlmd i sjaumllva
texten och inte i vad man kan laumlra sig av att laumlsa texten Yates et al paringpekar
vidare att det inte aumlr texten i sig som har den viktiga kunskapen utan det som
163
aumlr viktigt aumlr vad laumlraren och eleverna goumlr med texten Kunskap utvecklas i
klassrummet genom de aumlmneskunskaper erfarenheter och syften med
laumlsningen som laumlraren tar med sig in i klassrummet och genom laumlrarens arbete
med att iscensaumltta en undervisning som moumljliggoumlr att eleverna laumlr sig powerful
knowledge De avvaumlgningar som laumlrarna i den haumlr studien goumlr infoumlr varje text
som tas in i klassrummet baringde vad gaumlller vilken text som vaumlljs och hur laumlrarna
vaumlljer att arbeta med texten blir daumlrmed betydelsefulla foumlr vad eleverna faringr
moumljlighet att laumlra sig Naumlr Young och Muller (2016) lyfter fram att powerful
knowlegde handlar om att elever genom moumltet med undervisningens inneharingll
faringr laumlra sig begrepp ideacuteer och nya saumltt att taumlnka som ger dem kunskaper som
moumljliggoumlr foumlr dem att se och foumlrstaring vaumlrlden utanfoumlr deras egen erfarenhet ligger
detta i linje med det bildningsideal som framtraumlder hos laumlrarna i den haumlr
studien och som fraumlmst enligt laumlrarna uppnarings genom laumlsning av skoumlnlitteratur
Genom att vaumllja skoumlnlitteraumlra texter som laringter eleverna baringde kaumlnna igen sig
sjaumllva och moumlta maumlnniskor med olika vaumlrderingar och i andra livssituationer
aumln de som eleverna sjaumllva kaumlnner till vill laumlrarna bygga en brygga mellan
eleverna och vaumlrlden utanfoumlr klassrummet Haumlr ansluter sig laumlrarna ocksaring till
vanligt foumlrekommande ideacuteer inom litteraturdidaktik laumlrarutbildning och i
laumlroplaner (Andersson 2010 Persson 2012) om att litteraturlaumlsning baringde
bidrar till oumlkad sjaumllvkaumlnnedom och kan hjaumllpa maumlnniskor att foumlrstaring sin omvaumlrld
(Vischer Bruns 2011)
Det som laumlrarna i den haumlr studien lyfter fram som viktiga avvaumlgningar de
goumlr naumlr de vaumlljer texter till undervisningen i Svenska 1 ligger ocksaring i flera
avseenden i linje med vad svensklaumlrare i andra studier ndash och aumlven
engelsklaumlrarna i Sarlands (1991) studie ndash har lyft fram som viktig paringverkan
foumlr deras textval som till exempel vad som finns tillgaumlngligt paring skolan
elevanpassning kvalitet moumljlighet att vaumlcka elevernas intresse och laumlslust
samt att faring reflektera oumlver vaumlrdegrundsfraringgor (se till exempel Borsgaringrd 2021
Mossberg Schuumlllerqvist 2008 Sjoumlstedt 2013 Tengberg 2011) Liksom
svensklaumlrarna i Bradlings (2020) och dansklaumlrarna i Sjoumlstedts (2013) studier
vill svensklaumlrarna i den haumlr studien ocksaring att eleverna ska utmanas i sin laumlsning
genom undervisningens texter Mycket av det som i tidigare studier visats
utgoumlra grunden foumlr laumlrares motiv till textval tycks daumlrmed fortfarande gaumllla och
daumlrmed visar den haumlr studien paring en stabilitet i L1-laumlrares motiv foumlr val av
litteratur i klassrummet Det tycks dock som om vissa foumlrskjutningar aumlndaring har
skett oumlver tid Till exempel resonerar laumlrarna i Sarlands (1991) studie om att
texter som ska vaumlcka elevernas laumlslust inte faringr krocka med laumlrarnas egna
preferenser under det att laumlslusten i den haumlr studien snarare krockar med att
laumlsningen maringste betygsaumlttas Laumlrarna i den haumlr studien haumlnvisar ocksaring i
betydligt mindre utstraumlckning aumln i tidigare studier (se till exempel Bergman
2007 Lundstroumlm 2007 Olin-Scheller 2006 Sarland 1991) till att texterna
ska oumlverfoumlra bildning och ett kanoniskt litteraturhistoriskt arv till eleverna Det
aumlr troligt att detta har att goumlra med att kursen Svenska 1 inte har ett
litteraturhistoriskt fokus och att skoumlnlitteraturen i Gy11 har en mindre
164
framtraumldande roll aumln i Lpf94 (Graeske 2015) som var den laumlroplan som gaumlllde
daring de tidigare studierna genomfoumlrdes Det kan ocksaring bero paring att laumlrarna i Gy11
i houmlgre grad aumln i Lpf94 foumlr att kunna uppfylla krav paring att examinera elevers
laumlsning i klassrummet vaumlljer undervisningsinneharingll efter kursens
kunskapskrav vilka foumlr kursen Svenska 1 naumlr det gaumlller laumlsning framfoumlr allt
betonar traditionella litteraturvetenskapligt grundade textanalytiska foumlrmaringgor
som analys av beraumlttarteknik stil tema och motiv snarare aumln
litteraturhistoriska bildningsperspektiv (Persson 2012) I viss maringn kan det
ocksaring handla om att laumlrarna i den haumlr studien aumlr mer fokuserade paring att faring
eleverna att laumlsa oumlverhuvudtaget aumln som var fallet i de tidigare studierna
Ytterligare naringgot som vaumlcker funderingar aumlr varfoumlr bland saring maringnga olika
faktorer som naumlmns som styrande foumlr vilka textval som goumlrs elevernas
foumlrkunskaper och foumlrfoumlrstaringelse foumlr texterna inte aumlr mer framtraumldande i vad som
beaktas i textvalen Foumlrkunskaper och foumlrfoumlrstaringelse har visat sig vara av
betydelse foumlr baringde motivation att laumlsa (Morgan amp Fuchs 2007) och foumlrstaringelsen
av texter (Kamhi 2009) Kanske aumlr det naringgot som aumlr saring foumlrgivettaget att laumlrarna
inte talar om det men det aumlr i alla fall inget som framgaringr av intervjuerna trots
att laumlrarna i oumlvrigt anger att de i houmlg utstraumlckning saumltter sina elever i centrum
och tar stor haumlnsyn till vilka det aumlr som ska laumlsa texterna
Den materiella kontexten i form av skolornas resurser och tillgaumlnglighet
gaumlllande laumlroboumlcker faringr betydelse foumlr om en laumlrobok anvaumlnds i undervisningen
i svenska eller inte vilket aumlr naringgot som houmlgst konkret paringverkar vilka texter
eleverna faringr moumljlighet att moumlta i undervisningen Det ser olika ut vad gaumlller
huruvida laumlrarnas skolor satsar paring att koumlpa in till exempel romaner eller
laumlroboumlcker till alla elever Karin och Nora har en gemensam laumlrobok i svenska
foumlr hela klassen under det att paring Jennys skola saring prioriteras de begraumlnsade
resurserna till att koumlpa in varsitt laumlrarexemplar av olika laumlroboumlcker ur vilka
laumlrarna sedan kopierar upp de sidor till eleverna som de vill anvaumlnda Paring
Magnus och Linneas skola aumlr det en kombination av den materiella kontexten
och den professionella kontexten som paringverkar laumlroboksanvaumlndandet daring dels
huvudmannen och skolledningen beslutat att satsa resurser paring datorer till
eleverna saring att budgeten inte raumlcker till att koumlpa in de boumlcker som
svensklaumlrarna oumlnskar dels har aumlmneslaget i svenska beslutat att alla elever i
aringrskurs 1 ska anvaumlnda samma laumlrobok oavsett vilket program de garingr paring ndash naringgot
som baringde Linnea och Magnus aumlr kritiska till Till skillnad fraringn norsklaumlrarna i
studierna genomfoumlrda av Gabrielsen amp Blikstad-Balas (2020) och Gabrielsen
et al (2020) tycks det ocksaring finnas en praxis bland svensklaumlrarna i den haumlr
studien att vaumllja bort att anvaumlnda laumlrobok foumlr att i staumlllet goumlra ett eget material
vilket alla fem laumlrarna i den haumlr studien tydligt uttalar att de goumlr och att de har
gjort under stoumlrre delen av sin undervisningspraktik Detta kan tolkas som att
laumlrarna aktivt utnyttjar det friutrymme som finns inom aumlmnesplanen att vaumllja
text daring ju policy i det haumlr fallet i form av aumlmnesplanen foumlr Svenska 1 endast
talar om vad som ska goumlras men inte hur (Ball 1993 Braun et al 2010)
Motstaringndet mot att anvaumlnda laumlroboumlcker kan ocksaring ses som ett kritiskt
165
foumlrharingllningssaumltt fraringn laumlrarna till det traditionellt kanonbundna texturval som
de anser att laumlroboumlcker i svenska praumlglas av vilket de ocksaring ger uttryck foumlr
Foumlr den som ser anvaumlndandet av laumlroboumlcker som en garant foumlr kvalitet och
likvaumlrdighet i utbildningen kan det uppfattas som problematiskt att laumlrarna i saring
liten utstraumlckning anvaumlnder laumlroboumlcker i undervisningen Laumlroboumlcker aumlr dock
dyra att koumlpa in oavsett om det aumlr fysiska exemplar eller digitala licenser och
de fysiska boumlckerna aringteranvaumlnds daumlrfoumlr av flera generationer av elever paring en
skola varvid texterna kan komma att tappa i aktualitet Det kan innebaumlra att de
texter som laumlrarna i den haumlr studien vaumlljer baringde aumlr mer aktuella daring laumlrarna i
staumlllet haumlmtar texter fraringn tidningar tidskrifter och webbplatser naumlr det gaumlller
sakprosatexter och mer inriktade mot elevernas intresse naringgot som laumlrarna i
sina resonemang om textval visar att de tycker aumlr viktigt Eftersom intresse
och foumlrfoumlrstaringelse aumlr viktiga komponenter foumlr god laumlsfoumlrstaringelse (Kamhi 2009)
kan laumlrarnas val av texter som aumlr aktuella och anpassade till elevernas
intresseomraringden bidra till att stoumltta elevernas textfoumlrstaringelse och laumlsutveckling
Dessutom betyder valet att inte anvaumlnda laumlroboumlcker sannolikt att det i
undervisningen kommer in fler autentiska texter som inte aumlr tillraumlttalagda och
som laumlnkar till vaumlrlden utanfoumlr skolan vilket skulle tala foumlr att oumlka elevernas
motivation att laumlsa texterna daring det goumlr att eleverna daumlrigenom faringr delta i
vaumlrlden utanfoumlr (Perry 2012) Till skillnad fraringn studierna om norsklaumlrares
textval i norskaumlmnet (Gabrielsen amp Blikstad-Balas 2020 Gabrielsen et al
2020) saumlger svensklaumlrarna i den haumlr studien ocksaring att de i undervisningen
foumlredrar att laringta eleverna laumlsa hela texter snarare aumln utdrag ur texter eftersom
det goumlr att det blir laumlttare foumlr eleverna att skapa mening av texten om den har
en riktig boumlrjan och ett slut naringgot som aumlven foumlrordas av en del
litteraturdidaktiker (se till exempel Oumlhman 2015) Att laumlsa utdrag av texter
kraumlver mycket mer foumlrarbete infoumlr laumlsningen eftersom laumlraren inte kan foumlrvaumlnta
sig att eleverna har samma kunskaper om texten och dess sammanhang som
laumlraren har som baringde har laumlst texten flera garingnger och kanske aumlven har laumlst hela
den text som utdraget kommer fraringn Detta kan ocksaring vara en anledning till att
jaumlmfoumlrt med ovan naumlmnda norska studier saring anvaumlnds faring laumlroboumlcker i
undervisningen i den haumlr studien daring maringnga antologier i svenska aumlr uppbyggda
av just utdrag ur laumlngre texter Trots att laumlrarna i den haumlr studien till stor del
utnyttjar det friutrymme som finns i aumlmnesplanen att vaumllja texter saring visar
textfoumlrteckningarna att det aumlr ett relativt likartat texturval de fem laumlrarnas
elever moumlter i kursen Svenska 1 vilket talar foumlr att kurserna aumlndaring visar paring en
relativt houmlg grad av likvaumlrdighet naumlr det gaumlller texturvalet
Det finns dock en annan anledning aumln likvaumlrdighetsfraringgan att fundera paring
vad det innebaumlr att laumlrarna i studien i saring liten omfattning vaumlljer att anvaumlnda en
laumlrobok i undervisningen Naumlr det gaumlller det textunderlag som redovisas i
textfoumlrteckningarna saring aumlr det slaringende hur faring informationstexter som
undervisningen omfattar vilket kan ses som en konsekvens av laumlrarnas val att
inte anvaumlnda laumlroboumlcker i naringgon houmlgre utstraumlckning Det betyder att den typ
av informationstexter som ofta brukar foumlrekomma i laumlroboumlcker i form av
166
bakgrundstexter om till exempel olika aumlmnen foumlrfattare kulturella
sammanhang och annan aumlmnesspecifik kunskap och som kan hjaumllpa eleverna
med en foumlrfoumlrstaringelse foumlr de texter de laumlser tappas ndash eller vaumlljs ndash bort i
undervisningen Som tidigare beskrivits har foumlrfoumlrstaringelse i form av att kunna
aktivera tidigare kunskaper om ett aumlmne visats vara av betydelse foumlr att elever
ska kunna foumlrstaring en text (Kamhi 2009) saumlrskilt viktigt aumlr det att eleverna har
och kan aktivera en omvaumlrldskunskap naumlr de ska laumlsa och foumlrstaring sakprosatexter
(Duke et al 2011 Whitaker et al 2004) Valet att inte laringta elever laumlsa den
typen av bakgrundstexter kan daumlrfoumlr paringverka elevernas moumljlighet att foumlrstaring de
texter de moumlter i undervisningen Foumlrfoumlrstaringelse kan visserligen aumlven byggas
genom att laumlraren beraumlttar eller visar en film om det som eleverna behoumlver veta
foumlr att kunna ta till sig och foumlrstaring en text men samtidigt blir ocksaring maumlngden
sakprosatexter och det totala antalet sidor sammanhaumlngande text som eleverna
laumlser i samband med undervisningen mindre Detta i sin tur paringverkar ocksaring
elevers moumljligheter att utveckla sin laumlskompetens eftersom det aumlr viktigt att
elever faringr moumljlighet att laumlsa rikligt med sammanhaumlngande text
(Hammerschmidt-Snidarich et al 2019 Kuhn et al 2006 Taylor et al
1990) och faring stoumlttning i att laumlsa baringde skoumlnlitteraumlra texter och sakprosatexter
(Fisher amp Frey 2018 Kuhn amp Schwanenflugel 2018) Genom laumlsning av text
av olika typer moumlter eleverna en variation av ord och textstrukturer vilket ger
ett stoumld foumlr dem att oumlka sin laumlskompetens Fraringgan aumlr om detta perspektiv
kompenseras foumlr naumlr laumlroboken vaumlljs bort i samma utstraumlckning som naumlr det
gaumlller oumlvriga val av texter
Laumlrarna motiverar ocksaring sina textval med att de sjaumllva behoumlver rdquobrinnardquo foumlr
de texter som de anvaumlnder i undervisningen foumlr att de ska kunna engagera
eleverna i laumlsningen men tycks daumlrmed laumlgga mer fokus paring sitt eget intresse
aumln paring elevernas intresse aumlven om de ofta aringterkommer till att de vill hitta texter
som kan skapa ett intresse hos eleverna Laumlrarna beskriver ocksaring att de precis
som laumlrarna i Bradlings (2020) studie upplever att det aumlr en balansgaringng naumlr de
vaumlljer texter mellan att eleverna faringr vaumllja texter fritt och att visa paring naringgot nytt
i gemensam laumlsning foumlr att hjaumllpa eleverna komma vidare med sin laumlsning Haumlr
faringr laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar betydelse foumlr elevernas moumljlighet att
utveckla sin laumlskompetens och syftet med laumlsningen maringste avgoumlra vilken
metod som aumlr laumlmpligast att anvaumlnda Laumlsning av en gemensam text som
diskuteras tillsammans med laumlraren och andra elever stoumldjer och utvecklar
elevers laumlskompetens (Braringten 2008 Duke et al 2011 Duke amp Pearson
2002) Aring andra sidan att laringta eleverna vaumllja fritt till exempel naumlr det gaumlller att
vaumllja romaner att laumlsa kan oumlka deras motivation att laumlsa (Ivey amp Johnston
2013 Krashen 2004 Wigfield et al 2016) vilket i sin tur kan leda till att
eleverna laumlser mer (Guthrie et al 1999 se ocksaring Tegmark et al 2021) Om
eleverna vaumlljer att laumlsa texter som laumlraren inte kaumlnner till eller inte har laumlst finns
det dock en risk att de laumlmnas ensamma med laumlsningen och daumlrmed inte faringr
det stoumld i form av samtal om textens inneharingll och form och om specifika ord
167
och uttryck som Duke et al (2011) och Nichols et al (2009) ser som
grundlaumlggande foumlr laumlsfoumlrstaringelseutvecklingen
Sett till inneharingllet i de fem laumlrarnas undervisning aumlr det ett relativt likartat
textutbud som eleverna i de olika klasserna moumlts av Alla fem laumlrarna anger
att de aumlr noggranna med att eleverna genom svenskundervisningen faringr laumlsa
baringde maringnga texter och maringnga olika typer av texter naringgot som visats fraumlmja
elevers laumlsutveckling (Duke et al 2011 Paige et al 2012 Rasinski 2014)
Vid en analys av textfoumlrteckningarna garingr det dock att utlaumlsa att det skiljer sig
ganska mycket mellan laumlrarna hur maringnga texter de anvaumlnder i undervisningen
i sina Svenska 1-kurser Karin anvaumlnder naumlstan dubbelt saring maringnga texter i sin
kurs jaumlmfoumlrt med Linnea och Magnus trots att till exempel baringde Karin och
Linnea ger uttryck foumlr att de hellre arbetar med lite faumlrre texter i
undervisningen och garingr in paring djupet i texterna aumln att de stressar igenom maringnga
texter foumlr att hinna laumlsa saring mycket som moumljligt Att eleverna faringr laumlsa olika
mycket i samma kurs skulle kunna ses som problematiskt ur
likvaumlrdighetssynpunkt daring forskning visar att maumlngden laumlsning framfoumlr allt av
sammanhaumlngande text har betydelse foumlr elevers laumlsutveckling vilket
diskuterats ovan Utifraringn det haumlr materialet talar det i saring fall foumlr att Karins
elever som faringr laumlsa fler texter i undervisningen skulle gynnas naumlr det gaumlller
moumljligheten att utveckla sin laumlskompetens jaumlmfoumlrt med Magnus och Linneas
elever Det garingr dock inte genom att enbart titta paring maumlngden texter att dra naringgra
slutsatser om elevernas moumljlighet att utveckla sin laumlskompetens eftersom hur
arbetet med laumlsningen av texterna genomfoumlrs ocksaring har stor betydelse foumlr
elevers laumlsutveckling (Duke et al 2011 Fisher amp Frey 2018) Om en stor del
av laumlsningen sker i klassrummet finns det en moumljlighet foumlr laumlraren att diskutera
texterna med eleverna under laumlsningens garingng Att baringde Magnus och Linnea
anger att de laringter eleverna laumlsa mycket paring lektionstid kan foumlrklara varfoumlr de
hinner med faumlrre texter i kursen aumln till exempel Karins elever Tegmark et al
(2021) visar i sin studie att eleverna anger att de skulle laumlsa mer om de
uppmanades att laumlsa paring lektionerna vilket oumlverfoumlrt till den haumlr studien i saring fall
skulle betyda att Linneas och Magnus elever skulle gynnas av att mycket av
laumlsningen sker paring lektionstid Vad maumlngden texter i undervisningen faringr foumlr
betydelse foumlr elevernas utveckling av laumlskompetens blir saringledes avhaumlngigt hur
eleverna faringr arbeta med texterna I en ideal skolvaumlrld skulle laumlrarna hinna med
baringde att laumlsa maringnga texter och att ge mycket stoumld under laumlsprocessen men naumlr
det ndash som laumlrarna ofta aringterkommer till i den haumlr studien ndash alltid aumlr ont om tid
faringr laumlrarna prioritera mellan det ena och det andra saumlttet att laumlsa Eftersom
laumlrare tolkar och genomfoumlr sitt uppdrag olika beroende paring vilken kontext de
befinner sig i (Ball et al 2012) kommer det saringledes att se olika ut naumlr laumlrare
maringste prioritera mellan olika delar av sitt uppdrag
Laumlrarna beskriver att det egentligen aumlr vaumlldigt faring texter som vaumlljs bort foumlr
att de anses vara olaumlmpliga Aumlven texter som kanske egentligen inte anses
tillfoumlra undervisningen naringgot kan ha didaktiska poaumlnger vilket satt i relation
till resonemangen ovan hos Yates et al (2019) understryker att en texts
168
pedagogiska vaumlrde ligger i vad laumlrarna vaumlljer att goumlra med texten i
undervisningen I kursen Svenska 1 vaumlljs aumlndaring texter som betraktas som
svaringrare och mer akademiska bort med motiveringen att det aumlr baumlttre att spara
de texterna till houmlgre aringrskurser naringgot som tyder paring att aumlven laumlrarna i den haumlr
studien vaumlljer bort att arbeta aktivt med texter av sakprosakaraktaumlr och att
stoumltta elevers laumlsning av mer komplicerade sakprosatexter (jaumlmfoumlr till exempel
Norlund 2009 Fisher amp Frey 2018 Liberg amp Eklund 2005 Reichenberg
2012) Det kan tyckas vara laumlmpligt att vaumlnta med det som naringgra av laumlrarna
menar aumlr svaringrare texter tills eleverna har mognat och kommit laumlngre i sin
kunskapsutveckling Samtidigt infinner sig fraringgan om vad som skulle haumlnda
med elevernas laumlskompetens om de redan i aringrskurs 1 paring gymnasiet fick ta sig
an svaringrare texter med adekvat stoumlttning som ett led i att stoumltta och utveckla
deras laumlskompetens vilket diskuteras av exempelvis Duke et al (2011) Naumlr
det gaumlller undervisningens sakprosatexter saring visar textfoumlrteckningarna att det
foumlrekommer ungefaumlr lika maringnga sakprosatexter som skoumlnlitteraumlra texter i
undervisningen I intervjuerna framkommer dock att i relation till
sakprosatexterna och daring i synnerhet naumlr det gaumlller webbtexter saring foumlrekommer
vaumlldigt lite laumlsning under handledning av laumlraren och aumlven vaumlldigt faring
textsamtal Ett av faring exempel som ges aumlr naumlr Karin beskriver att hon vid ett
tillfaumllle lotsar eleverna genom en svaringrare sakprosatext som hon bedoumlmt som
svaringr foumlr eleverna att klara paring egen hand Karin visar haumlr att det alltsaring aumlr fullt
moumljligt att laumlsa svaringrare texter med eleverna i aringrskurs 1 med raumltt stoumlttning
Sakprosatexterna anvaumlnds inte heller till skillnad fraringn de skoumlnlitteraumlra
texterna foumlr att till exempel diskutera etiska dilemman eller
vaumlrdegrundsfraringgor trots att det skulle vara moumljligt att diskutera flyktingars
situation utifraringn ett journalistiskt reportage eller en debattartikel likvaumll som
utifraringn laumlsning av Nam Les novell rdquoBaringtenrdquo eller Vilhelm Mobergs roman
Utvandrarna
De webbtexter som foumlrekommer i undervisningen oumlppnar upp foumlr att baringde
ge eleverna stoumlrre valmoumljlighet att hitta texter som intresserar dem och foumlr att
laumlnka undervisningen till vaumlrlden utanfoumlr klassrummet (jaumlmfoumlr Blikstad-Balas
2015) ndash tvaring viktiga motiv som laumlrarna anger vid val av texter till
undervisningen men som inte tas tillvara naumlr det gaumlller undervisningens
sakprosatexter I staumlllet blir eleverna mer eller mindre haumlnvisade till att paring egen
hand baringde finna och foumlrstaring framfoumlr allt de digitala texterna naringgot som aumlven
Blikstad-Balas (2015) tidigare noterat i norsk L1-undervisning Detta
signalerar att statusen foumlr baringde sakprosatexterna och de kunskapsomraringden som
texterna relaterar till aumlr laumlgre aumln foumlr oumlvriga texter och kunskapsomraringden daumlr
laumlrarna tydligt anger att det aumlr viktigt att eleverna ges handledning foumlr att foumlrstaring
texterna Liksom svensklaumlrarna i Norlunds (2009) studie anvaumlnder aumlven
svensklaumlrarna i den haumlr studien sakprosatexterna i huvudsak som
exempeltexter foumlr elevernas eget skrivande
Om naumlrvaro i undervisningen av policy i form av ett nationellt prov
signalerar vad i ett aumlmne eller ett aumlmnesomraringde som policyskapare anser aumlr
169
viktigt saring gaumlller foumlr svenskaumlmnet att det som aumlr viktigt aumlr att tala laumlsa och
skriva ndash de aumlmnesomraringden som det nationella provet omfattar Fraringnvaro av
moment i det nationella provet som behandlar spraringkvetenskap det ena av
svenskaumlmnets tvaring inneboende vetenskapliga discipliner maringste daring tolkas som
att aumlmnets spraringkvetenskapliga dimensioner av policymakare inte ses som
saumlrskilt viktiga daring de inte testas i naringgot av gymnasiesvenskans nationella prov
Med tanke paring att forskning tydligt visar att laumlrare styrs av externa
standardiserade prov i sin undervisning (se till exempel Hardy 2015 Luxia
2007 Menken 2006 Polesel et al 2014) kan detta vara en foumlrklaring till att
laumlsning av de texter som framfoumlr allt gaumlller det spraringkvetenskapliga omraringdet
som omfattas av kursen Svenska 1 det vill saumlga spraringksociologi av laumlrarna i
den haumlr studien laumlmnas oumlver till eleverna att ta sig an paring egen hand Det aumlr helt
enkelt inte lika viktigt att eleverna verkligen foumlrstaringr de texterna och med
Erixons (2010) begrepp kan sakprosatexterna med ett spraringkvetenskapligt
inneharingll saumlgas tillhoumlra svenskaumlmnets profana del
Naumlr laumlrarna beraumlttar om de avvaumlgningar de goumlr naumlr de vaumlljer texter till
undervisningen aumlr det slaringende hur stor haumlnsyn de tycks visa foumlr vilka det aumlr
som ska laumlsa texterna och att laumlrarna i houmlg utstraumlckning saumltter sina elever i
centrum Jaumlmfoumlrt med laumlrarna i Lundstroumlms (2007) studie som inte tycktes
reflektera saumlrskilt mycket oumlver vare sig varfoumlr en viss text ska laumlsas eller vem
som ska laumlsa texten laumlgger saringledes laumlrarna i den haumlr studien stor vikt vid
didaktikens vem-fraringga Det aumlr moumljligt att aumlven denna foumlrskjutning som paring ett
tydligare saumltt staumlller eleven och inte stoffet i centrum foumlr undervisningen ocksaring
haumlnger ihop med det oumlkande laumlsmotstaringndet Laumlrarnas tal om att moumlta elevernas
intresse genom att till exempel knyta an textvalen till de program som eleverna
garingr paring visar sig i de foumlregaringende kapitlen i huvudsak handla om att det aumlr
sakprosatexter snarare aumln litteraumlra texter som gaumlrna faringr vara programinfaumlrgade
Detta kan aring ena sidan tolkas som att det ligger i linje med den laumlgre status som
sakprosan tycks ha i undervisningen och att det daumlrfoumlr inte spelar saring staringr roll
vad texterna har foumlr inneharingll De skoumlnlitteraumlra texterna daumlremot foumlrhandlar
laumlrarna inte med i samma utstraumlckning vilket kan tolkas som att de texterna
har ett houmlgt egenvaumlrde och daumlrmed aumlr foumlr rdquoheligardquo foumlr att anvaumlnda Erixons
(2010 2014) begrepp foumlr att programinfaumlrgas Enligt den haumlr studiens laumlrare
aumlr det ocksaring de skoumlnlitteraumlra texterna som ses som rdquode riktiga texternardquo Aring
andra sidan kan det ocksaring tolkas som att laumlrarna vaumlrnar sitt aumlmnesstoff och de
kunskaper som aumlr aumlmnesspecifika foumlr svenskaumlmnet genom att inte
kompromissa om de skoumlnlitteraumlra texterna som saumlrskiljer svenskaumlmnets texter
fraringn andra aumlmnens texter
Textaktiviteter med poesi i centrum syftar naringgot motstridigt baringde till att
foumlrbereda eleverna foumlr kursens nationella prov eftersom laumlrarna vet att provet
brukar inneharinglla en diktanalys och till att ge eleverna moumljlighet till mer
kreativa inslag naumlr det gaumlller texttolkning Textvalen naumlr det gaumlller lyrik
praumlglas i houmlg grad av att laumlrarna vaumlljer samtida lyriker som till exempel finns
tillgaumlngliga att se paring Youtube eller daumlr det paring annat saumltt finns
170
foumlrfattarupplaumlsningar att tillgaring Det tycks ocksaring som om laumlrarna laumlgger extra
stor vikt vid att hitta dikter som eleverna kan foumlrstaring och relatera till och att
arbeta med dikterna under mer kreativa former aumln vad som gaumlller foumlr de andra
texterna Kanske handlar det om att laumlrarna aumlr mer instaumlllda paring att laumlsning av
dikter ska vaumlcka motstaringnd hos eleverna aumln de andra skoumlnlitteraumlra texterna
eftersom de aumlr mindre vana att laumlsa poesi Daumlrmed bemoumldar sig laumlrarna mer
om att hitta vaumlgar foumlr eleverna att bekanta sig och arbeta med texttypen paring ett
saumltt som inte ska skraumlmma bort dem vilket i saring fall leder till att de vaumlljer en
mindre analytisk och maumltbar vaumlg foumlr arbetet aumln med till exempel noveller och
romaner som ska analyseras och examineras paring olika saumltt I staumlllet foumlr mer
formella och kanske naringgot svaringrtillgaumlngliga diktanalyser laumlggs fokus vid att
eleverna ska kaumlnna uppleva och foumlrstaring texterna foumlr att sedan gestalta det de
upplever att dikterna handlar om i olika uttrycksformer naringgot som
uppenbarligen aumlr kvaliteter som aumlr svaringra att maumlta objektivt Det kan ocksaring
tolkas som ett utslag av att policydokumentens styrning naumlr det gaumlller lyrik
inte blir lika tydlig i och med att laumlsning och examination av dikter som
specifik texttyp inte staringr inskrivet i kursens kunskapskrav och daumlrmed inte
specifikt behoumlver examineras Avsaknaden av kunskapskrav relaterat till dikt
tycks daumlrmed oumlppna upp foumlr ett mer kreativt foumlrharingllningssaumltt till arbetet med
dikter
Sammanfattningsvis tyder laumlrarnas resonemang om didaktiska avvaumlgningar
i samband med de textval de goumlr paring att de verkligen goumlr allt de kan foumlr att
skapa en undervisning som vaumlcker elevernas intresse och engagemang foumlr att
laumlsa och genomfoumlra laumlsrelaterade uppgifter Laumlrarna soumlker efter texter som de
sjaumllva kaumlnner ett stort engagemang foumlr foumlr att daumlrigenom kunna vaumlcka
elevernas intresse foumlr textinneharingllet Svenskaumlmnets styrdokument tillsammans
med aumlmnets traditioner framstaringr som naringgot som i houmlg grad paringverkar laumlrarnas
didaktiska avvaumlgningar vilket ocksaring lyfts fram av tidigare svenskdidaktisk
forskning (se till exempel Bergman 2007 Lundstroumlm 2007 2009 Molloy
2007) men aumlven den lokala kontexten har stor betydelse foumlr vilken
undervisning som iscensaumltts i klassrummet Laumlrarna goumlr ocksaring avvaumlgning
utifraringn texternas svaringrighet och resultaten visar att laumlrarna daring ofta vaumlljer att
undvika eller spara till houmlgre aringrskurser texter som anses vara foumlr svaringra foumlr
eleverna i staumlllet foumlr att laringta eleverna utmanas i sin laumlsning med adekvat
stoumlttning under laumlsprocessen En del av laumlrarnas undervisningsval garingr i mindre
grad i samma riktning som forskningen men de undervisningsval som de goumlr
har maringnga garingnger stoumld i forskningen aumlven om de inte alltid tycks vara
medvetna om det sjaumllva Intuitivt beslutade didaktiska avvaumlgningar aumlr inte
alltid det som gynnar elevers laumlrande mest utan laumlrare behoumlver saringvaumll kunna
grunda sina undervisningsval utifraringn det som i forskningen visats staumlrka
elevernas laumlskompetens som att kunna uttrycka sig och motivera sina val med
stoumld i en retorik som kommer fraringn vetenskapligt underbyggd kunskap och
beproumlvad erfarenhet
171
En baringde medveten och intuitiv laumlsundervisning
Laumlrarna i den haumlr studien talar inte i termer av att de bedriver naringgon explicit
laumlsfoumlrstaringelseundervisning och mycket av den laumlsning som foumlrekommer i
undervisningen beskrivs i staumlllet i relation till aumlmnesplanens och
kunskapskravens begrepp och skrivningar Utifraringn ett laumlsteoretiskt perspektiv
framtraumlder dock en bild av att det som laumlrarna saumlger att de goumlr i klassrummet
aumlr saringdant som forskning visat stoumlttar och utvecklar elevernas laumlsfoumlrstaringelse Det
tycks dock som om laumlrarna inte sjaumllva aumlr helt medvetna om detta De
diagnostiska prov som genomfoumlrs paring saring skolorna i boumlrjan av aringrskurs 1 och som
proumlvar elevernas laumlshastighet laumlsfoumlrstaringelse ordkunskap och raumlttstavning
erbjuder laumlrarna moumljligheter att ta reda paring om eleverna har utvecklad
avkodningsfoumlrmaringga och laumlsflyt naringgot som aumlr av betydelse foumlr laumlsfoumlrstaringelsen
men som det inte riktigt tycks vara tradition att uppmaumlrksamma eller undervisa
om i gymnasiet Det aumlr egentligen bara Jenny som foumlljer upp resultaten paring det
diagnostiska provet genom att laringta eleverna arbeta med att staumlrka upp de
foumlrmaringgor som visat sig vara i behov av utveckling I oumlvrigt handlar det mest
om att laumlrarna noumljer sig med att de noterar om resultaten staumlmmer oumlverens med
deras uppfattning om elevernas laumlskompetens och att laumlrarna haringller ett extra
oumlga paring de elever som har faringtt laringga resultat Trots detta tycks det finnas ett
behov hos laumlrarna att faring veta mer om hur det staringr till med elevernas
laumlskompetens eftersom samtliga laumlrare inleder kursen med olika laumlsoumlvningar i
syfte att goumlra eleverna till mer medvetna laumlsare Fraringgan aumlr om oumlnskan att veta
mer om elevernas laumlskompetens uppstaringr utifraringn laumlrarnas behov om att faring
kunskap om hur eleverna laumlser kanske som en del i ett kommande
betygsunderlag snarare aumln utifraringn kunskaper om hur elevernas laumlskompetens
kan utvecklas genom undervisningen
Den laumlstraumlning som laumlrarna pratar om att de genomfoumlr i boumlrjan av kursen
Svenska 1 saumltter fokus paring laumlsning som en faumlrdighet och daumlr laumlsfoumlrstaringelse
handlar om att foumlrstaring en text paring ord- och meningsnivaring Genom att aktivt arbeta
med elevernas ordfoumlrraringd visar laumlrarna en medvetenhet om att ordkunskap aumlr
betydelsefullt och att ordfoumlrraringdet aumlr starkt korrelerat med laumlsfoumlrstaringelse (se
Pearson et al 2007) Seidenberg (2013) ser undervisning som stoumlttar elevers
foumlrmaringga att laumlsa och foumlrstaring ord utan att foumlrstoumlra deras motivation foumlr att laumlsa
som en av undervisningens stora utmaningar vilket ocksaring framtraumlder i den haumlr
studien naumlr laumlrarna talar om sin laumlsundervisning Alla fem laumlrarna laringter
eleverna goumlra olika typer av oumlvningar som syftar till att i foumlrsta hand goumlra
eleverna medvetna om hur de laumlser och foumlr att foumlrstaring att man kan laumlsa texter paring
olika saumltt Laumlrarna talar om att eleverna ska oumlva upp laumlsflytet och
laumlshastigheten genom att visa eleverna att de kan anvaumlnda olika strategier och
tekniker foumlr att laumlsa olika texter som att skumlaumlsa oumlversiktslaumlsa naumlrlaumlsa och
laumlsa i olika hastigheter Att aumlven aumlldre elever faringr traumlna upp laumlsflytet aumlr viktigt
eftersom ett gott laumlsflyt aumlr noumldvaumlndigt foumlr att laumlsaren ska foumlrstaring vad det staringr i
texten vilket i sin tur underlaumlttar infoumlr gymnasiets laumlsning av allt mer
172
avancerade texter i olika aumlmnen (Goldman et al 2016 Kuhn amp
Schwanenflugel 2018) Laumlrarna anger att oumlvningarna syftar till att ge eleverna
konkreta metoder och strategier foumlr att ta sig igenom avancerade texter men
de syftar aumlven till att eleverna ska reflektera oumlver sig sjaumllva som laumlsare
Undervisningen syftar haumlr till att eleverna ska utveckla metakognition (se till
exempel Adams 2011 Lervaringg et al 2017) och bli medvetna om hur de laumlser
och i foumlrlaumlngningen hur de laumlr sig saker Genom att uppmaumlrksamma eleverna
paring hur de laumlser och vilka texttyper de tycker aumlr svaringra att laumlsa visar laumlrarna en
medvetenhet om att eleverna behoumlver laumlra sig att laumlsa olika texttyper paring olika
saumltt och att man laumlser olika beroende paring syftet med laumlsningen Att skapa
mening utifraringn laumlsandet aumlr inte det som staringr i fokus i de haumlr oumlvningarna och
det verkar inte ske naringgon form av integrerad faumlrdighetstraumlning oumlver tid Ingen
av laumlrarna kallar heller det de goumlr med eleverna foumlr oumlvningar i laumlsfoumlrstaringelse
utan oumlvningarna benaumlmns som laumls- eller foumlrstaumlrkningsoumlvningar och
studieteknik Det laumlrarna talar om i termer av studieteknik handlar dock i stor
utstraumlckning om att ge eleverna verktyg foumlr att utveckla laumlsfoumlrstaringelse genom
att till exempel laumlra sig anvaumlnda olika laumlsstrategier (jaumlmfoumlr Adlof et al 2011
Hougen 2015 Learned et al 2011)
Faumlrdighetstraumlningen ses inte som oviktig eftersom laumlrarna vill att eleverna
ska traumlna upp sin laumlskompetens foumlr att underlaumltta foumlr deras gymnasiestudier
men den aumlr inte heller naringgot som prioriteras framfoumlr andra laumlsaktiviteter eller
som foumlrekommer i relation till det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Det aumlr endast
Karin och Nora som talar i termer av att de undervisar om laumlsstrategier och
beraumlttar att de brukar ha naringgra moment i kursen daumlr de explicit undervisar om
olika laumlsstrategier foumlr att eleverna ska faring med sig verktyg foumlr att laumlsa paring ett
medvetet saumltt Det aumlr dock tydligt att alla fem laumlrarna i naringgon maringn faktiskt
undervisar sina elever i laumlsstrategier aumlven om de inte sjaumllva anvaumlnder
begreppet Laumlrarna talar till exempel om att de oumlvar paring att ta ut det viktigaste
i en text laumlsa med pennan i handen och stryka under plocka ut stoumldord och att
laumlsa texten flera garingnger vilket aumlr vanliga laumlsstrategier (se till exempel Almasi
amp Hart 2018 Duke amp Martin 2018) Karin beraumlttar ocksaring att hon vid ett
tillfaumllle i kursen vaumlljer att laumlsa en text som hon bedoumlmer som lite svaringrare foumlr
eleverna att foumlrstaring houmlgt tillsammans med eleverna i klassrummet Under
laumlsningen reder hon och eleverna tillsamman ut svaringra ord och begrepp staumlller
fraringgor om texten samtidigt som Karin modellerar olika laumlsstrategier vilket
visar paring en mycket explicit laumlsundervisning i klassrumssituationen Genom en
saringdan undervisning kan laumlraren hjaumllpa eleverna att utveckla sin laumlsfoumlrstaringelse
(Spoumlrer et al 2009) Foumlrutom det nyss beskriva exemplet och de inledande
oumlvningarna naumlr kursen Svenska 1 boumlrjar tycks det dock som om en explicit
laumlsundervisning som aumlr integrerad i den oumlvriga undervisningen och oumlver tid
vilket aumlr det som enligt Magnusson et al (2019) aumlr det som mest effektivt
staumlrker elevers laumlskompetens aumlr naringgot som prioriteras bort Detta trots att den
laumlsundervisning som beskrivs ovan visar paring att laumlrarna baringde aumlr medvetna om
vikten av att stoumltta elevernas laumlsutveckling och att de har foumlrmaringgan att goumlra
173
det Goldman et al (2016) har visat att alla elever inte klarar de houmlgre krav
som staumllls paring laumlsningen i de houmlgre skolaringldrarna med de verktyg de har faringtt med
sig fraringn de laumlgre skolaringldrarna varfoumlr de laumlsoumlvningar som laumlrarna i den haumlr
studien talar om att de goumlr i boumlrjan av laumlsaringret kan ha potential att stoumltta
elevernas laumlskompetens paring ett betydande saumltt Det raumlcker dock inte som
Braringten (2008) paringpekar att endast ge en kurs i studieteknik eller laumlsstrategier
naringgra dagar i boumlrjan paring ett laumlsaringr utan det aumlr oumlvningar som behoumlver integreras
med oumlvrig undervisning och som behoumlver ske oumlver en laumlngre tid (se aumlven
Magnusson et al 2019)
Naumlr laumlrarna talar om sin undervisning ger de flera exempel paring att de
integrerar skrivandet och laumlsandet till exempel genom olika typer av
skrivaktiviteter som laumlsloggar romananalyser och att laringta eleverna oumlva paring att
skriva referat kopplas till laumlsning av olika texter Duke amp Pearson (2002)
paringpekar att laumlsning och skrivande foumlrstaumlrker varandra oumlmsesidigt och att
elevers laumlskompetens utvecklas mer effektivt om laumlsning och skrivande
regelbundet integreras i klassrummet daring skrivandet oumlkar foumlrstaringelse foumlr hur en
text aumlr skriven foumlr vem den aumlr skriven och med vilket inneharingll Att laringta
eleverna skriva om det laumlsta ger laumlrarna en uppfattning om huruvida eleverna
har foumlrstaringtt det de laumlser och elevernas skrivande ger ocksaring en god indikation
paring hur vaumllutvecklat deras ordfoumlrraringd och spraringk aumlr vilket i sin tur aumlr taumltt
foumlrknippat med elevers laumlskompetens Att skriva referat aumlr en saringdan foumlreteelse
som vid en foumlrsta anblick kan tyckas vara en mekanisk faumlrdighetsoumlvning
Referatskrivande lyfts dock fram av studiens laumlrare som naringgot som visar baringde
att eleven kan skriva och goumlra korrekta kaumlllhaumlnvisningar men framfoumlr allt som
ett saumltt foumlr att se om eleverna har foumlrstaringtt det de har laumlst och kan sammanfatta
det laumlsta paring ett korrekt saumltt Kan en elev inte sammanfatta en text paring raumltt saumltt
har hen foumlrmodligen inte foumlrstaringtt vad hen har laumlst vilket ocksaring diskuteras i
Duke et al (2011) Referatet blir daumlrmed baringde en del av laumlrarnas
betygsunderlag samtidigt som det aumlr ett verktyg foumlr laumlrarna att faring viktig
kunskap om de enskilda elevernas laumlskompetens och vad de behoumlver faring traumlna
paring i undervisningen Att skriva referat aumlr daumlrfoumlr en vaumlg till att oumlka elevers
laumlsfoumlrstaringelse eftersom sammanfattning aumlr exempel paring en laumlsstrategi som
anvaumlnds foumlr att foumlrstaring en text (Almasi amp Hart 2018 Duke amp Pearson 2002)
Naringgot samtliga laumlrare beskriver att de aumlgnar en hel del uppmaumlrksamhet aringt
aumlr att laringta eleverna faring laumlra kaumlnna olika genrer och alla laumlrarna undervisar ocksaring
eleverna explicit om hur olika texttyper aumlr uppbyggda baringde naumlr det gaumlller
sakprosatexter och skoumlnlitteraumlra texter Olika texttyper kraumlver olika saumltt att laumlsa
och foumlrstaring text varfoumlr en saringdan undervisning aumlr stoumldjande foumlr elevernas
laumlskompetens (Fisher amp Frey 2018) Aumlmnesplanen stipulerar visserligen att
undervisningen ska ta upp olika texters uppbyggnad men laumlrarna visar ocksaring
att de aumlr angelaumlgna om att eleverna ska faring oumlkad textkunskap De saumlger att de
till exempel garingr igenom hur en debattartikel aumlr uppbyggd lika noggrant som
de garingr igenom vad som karaktaumlriserar en novell som texttyp Att laumlsa och
analysera noveller handlar inte bara om att laumlra eleverna att goumlra en
174
litteraturvetenskaplig analys genom analyserna ger laumlrarna ocksaring eleverna
strategier foumlr hur de kan foumlrstaring den typen av text Det kan tyckas som sjaumllvklara
inslag i svenskundervisningen men det aumlr ocksaring en del i att staumlrka elevers
laumlsfoumlrstaringelse i och med att kunskap om texters strukturer visar hur en text kan
foumlrstarings daring en texts form samarbetar med inneharingllet och textens kommunikativa
funktion Laumlsning av olika slags texter utvecklar ordfoumlrraringd textfoumlrstaringelse och
laumlsflyt (Kuhn amp Schwanenflugel 2018) och behoumlver traumlnas aktivt (Kuhn
2005) Kunskaper om texters strukturer och specifika stildrag gynnar
laumlsfoumlrstaringelsen samtidigt som moumltet med maringnga olika typer av texter ocksaring blir
en del av den wide reading som foumlrespraringkas av till exempel Rasinski (2014)
och Paige et al (2012) foumlr att elever ska faring saring bra laumlsutveckling som moumljligt
Laumlrarna framharingller aumlven textsamtalets betydelse foumlr bearbetningen av
laumlsningen framfoumlr allt naumlr det gaumlller laumlsning av skoumlnlitteraumlra texter Flera
tidigare studier visar ocksaring att textsamtal kan fylla en viktig funktion och vara
meningsfullt foumlr elever (Tengberg 2011) oumlka foumlrstaringelsen foumlr texten och den
litteraumlra kompetensen (Fodstad amp Thomassen 2020) och att textsamtal kan
vara vaumlgen till elevers foumlrsta riktiga laumlsupplevelse (Nordberg 2017b) I den
haumlr studien menar laumlrarna att textsamtalen fyller tvaring funktioner i och med att
de kan stoumltta eleverna baringde naumlr det gaumlller att foumlrstaring det laumlsta och vaumlcka deras
intresse samt att de faringr baumlttre chanser naumlr det gaumlller att naring de houmlgre
kunskapskraven foumlr litteraturanalys Baringda aspekterna ligger inom laumlrarnas
policyuppdrag men det aumlr framfoumlr allt att hjaumllpa eleverna skapa mening av
den laumlsta texten som laumlrarna talar om som textsamtalets stora foumlrtjaumlnst I ett
textsamtal daumlr laumlsarna det vill saumlga baringde elever och laumlrare moumlts och samtalar
om texten genom att diskutera laumlsarnas fraringgor om texten faringr eleverna moumljlighet
att utveckla sitt taumlnkande (Nordberg 2017b Olin-Scheller amp Tengberg
2016) naringgot alla laumlrarna tydligt saumlger att deras textsamtal i huvudsak syftar
till Att diskutera och samtala om texters inneharingll och uppbyggnad aumlr ocksaring
en viktig komponent inte bara naumlr det gaumlller att laringta eleverna vidga sina
perspektiv och foumlrdjupa sin foumlrstaringelse foumlr det som aumlr djupt maumlnskligt utan
ocksaring naumlr det gaumlller att staumlrka elevernas laumlskompetens (Braringten 2008 Duke et
al 2011 Fisher amp Frey 2018 Fodstad amp Thomassen 2020 Roe 2014) Som
exemplet med debattartikeln ovan visar gaumlller detta inte bara laumlsning av
skoumlnlitteratur utan aumlven naumlr det gaumlller foumlrstaringelse av texter av sakprosakaraktaumlr
Det finns dock en fin balansgaringng som laumlrarna behoumlver navigera genom naumlr det
gaumlller textsamtalen Aring ena sidan har laumlrarna ett behov av att i textsamtalet staumllla
paring foumlrhand formulerade kontrollfraringgor foumlr att faring information om huruvida
eleverna foumlrstaringtt texten foumlr att sedan kunna goumlra en bedoumlmning av elevernas
laumlskompetens vilket i foumlrlaumlngningen ska leda till en korrekt betygsaumlttning Ett
saringdant textsamtal kan styra elevernas laumlsning aringt ett foumlrutbestaumlmt haringll Aring andra
sidan uttrycker laumlrarna en vilja att eleverna genom textsamtalen ska upptaumlcka
nya sidor av sig sjaumllva och omvaumlrlden vilket i saring fall underlaumlttas av ett mindre
reglerat samtal som laumlmnar utrymme foumlr elevernas egna funderingar Laumlrarnas
175
behov och deras oumlnskan blir daumlrmed inte alltid en helt laumltt akt att utfoumlra inom
ramen foumlr ett och samma tidsbegraumlnsade textsamtal
Naumlr laumlrarna talar om laumlsundervisningen naumlmner de ocksaring tvaring stora
utmaningar naumlr det gaumlller laumlsningen i kursen Svenska 1 Den ena utmaningen
handlar om att elevernas laumlsutharingllighet maringste traumlnas upp och den andra
utmaningen handlar om att faring eleverna att se sig sjaumllva som laumlsare
Laumlsutharingllighet aumlr beroende av laumlsflytet vilket diskuterats ovan och
uppfattningen av sig sjaumllv som laumlsare paringverkar laumlsfoumlrmaringgan (Katzir et al
2009 Retelsdorf et al 2015) saring det aumlr tvaring viktiga utmaningar i
undervisningen som laumlrarna pekar ut Laumlrarna talar om att det aumlr viktigt att
vaumlcka elevernas intresse foumlr laumlsning och litteratur foumlr att motivera eleverna att
se att laumlsning kan ge eleverna naringgot aumlven paring ett personligt plan naringgot som
aumlven det stoumlds av forskning om laumlsmotivation (Morgan amp Fuchs 2007) Naumlr
laumlrarna vittnar om ett utbrett laumlsmotstaringnd bland eleverna handlar motstaringndet i
houmlg grad om att laumlsa laumlngre texter och daring i synnerhet laumlngre skoumlnlitteraumlra
texter Laumlrarna upplever att det aumlr svaringrt att faring eleverna att fokusera paring att laumlsa
under en laumlngre stund och att de daumlrfoumlr har svaringrt att ta sig igenom laumlngre texter
Trots detta vaumlljer laumlrarna till skillnad fraringn norsklaumlrarna hos Gabrielsen och
Blikstad-Balas (2020) och Gabrielsen et al (2020) aringtminstone i kursen
Svenska 1 att i houmlg utstraumlckning laumlsa hela texter i staumlllet foumlr utdrag ur laumlngre
texter Det visar paring en medvetenhet om att elevernas laumlsutharingllighet maringste
traumlnas upp och laumlrarna talar haumlr om vikten av att eleverna faringr laumlsa
sammanhaumlngande text naringgot som aumlr grundlaumlggande foumlr att utveckla
laumlsfoumlrstaringelsen Utmaningen att traumlna upp elevers laumlsutharingllighet kan ocksaring
sammankopplas med utmaningen i att faring eleverna att bli intresserade av att
laumlsa ndash om laumlsaren kaumlnner sig intresserad av texten oumlkar motivationen att laumlsa
den och om laumlsaren aumlr motiverad att laumlsa en text aumlr det ocksaring laumlttare att hitta
orken att laumlsa hela texten aumlnda till slutet (jaumlmfoumlr Morgan amp Fuchs 2007)
Tegmark et al (2021) visar i sin studie att elever i aringrskurs 6 och 9 vill laumlsa
i skolan ndash om laumlraren saumlger att de ska laumlsa och om de faringr tid att laumlsa i skolan
samt moumljlighet att vaumllja vad de ska laumlsa I den haumlr studien synliggoumlrs ett
exempel paring detta genom Noras beskrivning av naumlr hon under kursens foumlrsta
laumlsprojekt baringde laumlt eleverna faring vaumllja mellan naringgra olika romaner och aumlven gav
laumlsprojektet ordentligt med tid vilket resulterade i att hon upplevde att hon fick
med sig eleverna som blev engagerade i laumlsningen trots ett tidigare uppvisat
laumlsmotstaringnd Laumlrarna saumlger sig alla vilja arbeta mer med laumlsningen baringde vad
gaumlller maumlngden texter och att arbeta mer paring djupet med texterna i kursen
Svenska 1 De anger dock baringde egen tidspress och elevers stress som ett hinder
foumlr att laumlsa mer sammanhaumlngande text som till exempel romaner Laumlrares och
elevers arbetssituation kan daumlrmed utgoumlra ett reellt hot mot arbetet med att
utveckla elevers laumlskompetens i skolan naumlr elevernas stress goumlr att laumlrarna
vaumlljer kortare texter trots att de aumlr medvetna om att eleverna behoumlver traumlna paring
laumlsutharingllighet Nora paringpekar att kunskap och laumlrande tar tid att det tar tid att
utveckla kunskap Det tar aumlven tid och idogt arbete att utveckla god
176
laumlskompetens (Duke et al 2011) det finns inga genvaumlgar utan kraumlver mycket
laumlsning av sammanhaumlngande text och olika typer av texter Daumlrfoumlr aumlr det
bekymmersamt att svensklaumlrarna i den haumlr studien vittnar om att de inte hinner
garing paring djupet med textarbetet och att de inte hinner laumlsa saring mycket med eleverna
som de skulle vilja och som de anser att eleverna behoumlver foumlr att bli goda
laumlsare
Sammanfattningsvis framkommer det i avhandlingens Del I att laumlrarna i
houmlg grad genomfoumlr undervisning som utvecklar elevers laumlskompetens men att
de inte alltid har ord och begrepp foumlr att beskriva sin laumlsundervisning till
skillnad fraringn naumlr de talar om den litteraturvetenskapliga aspekten av elevernas
laumlsning i klassrummet Samtidigt framgaringr det att laumlrarna skulle kunna goumlra mer
foumlr att stoumltta eleverna att utveckla laumlskompetens aumln att rdquoharinglla ett extra oumlga paringrdquo
elever som ligger laringgt i de diagnostiska proven eller laringta elever med
laumlssvaringrigheter lyssna paring ljudboumlcker i staumlllet foumlr att laumlsa En fraringga som dock
vaumlcks i analysen av resultatet aumlr om laumlrarnas laumlsundervisning hindras av en
tradition av att anta att alla elever kan laumlsa naumlr de kommer till gymnasiet och
att gymnasieelever daumlrfoumlr inte behoumlver explicit undervisning foumlr att oumlka deras
laumlskompetens
Stabil och viktig kunskap
Vad gaumlller de aumlmnesspecifika begrepp som laumlrarna talar om aumlr de i huvudsak
relaterade till aumlmnets foumlrmaringgor laumlsa skriva tala och de begrepp som laumlrarna
talar om och som relaterar till att laumlsa kommer i huvudsak fraringn den
litteraturvetenskapliga sfaumlren Haumlr aumlr det framfoumlr allt de begrepp som finns
med i aumlmnesplanen som laumlrarna sjaumllva anvaumlnder naumlr de talar om sin
undervisning Liksom eleverna i Johanssons (2019) studie tycks fokus hos
laumlrarna i den haumlr studien ligga vid att kunna identifiera och beskriva de olika
begreppen och inte saring mycket vid hur begreppen och foumlrstaringelse foumlr begreppen
kan hjaumllpa eleverna att foumlrstaring en text paring ett foumlrdjupat saumltt I aumlmnesplanen
synliggoumlrs en foumlr svenskaumlmnet tydlig begreppsapparat men den inneharingller faring
begrepp som relaterar till saringdant som har att goumlra med hur man laumlser och
foumlrstaringr texter utan haumlmtas i huvudsak fraringn den litteraturvetenskapliga sfaumlren
Trots de oumlvningar och den laumlstraumlning som laumlrarna genomfoumlr i boumlrjan av kursen
saring foumlrekommer faring begrepp fraringn laumlsforskningsfaumlltet i deras tal och de som
foumlrekommer stannar i princip vid samlingsbegreppet laumlsstrategier
I avhandlingens Del I ger laumlrarna uttryck foumlr att textvalen i
svenskundervisningen ofta aumlr en personlig handling De pekar aumlven paring en
maumlngd olika faktorer i den lokala kontexten som laumlrarna maringste ta haumlnsyn till
och som paringverkar dem naumlr de vaumlljer inneharingll till sin undervisning vilket
vaumlcker fraringgor om moumljlighet till likvaumlrdighet i svenskundervisningen Trots stor
variation i den lokala kontexten och trots att laumlrarna till stor del goumlr
foumlrharingllandevis personliga textval tycks det dock utifraringn den undervisning som
177
laumlrarna diskuterar haumlr som om det inte aumlr naringgon vaumlsentlig skillnad paring
inneharingllet i de fem laumlrarnas kurser som beskrivs i den haumlr studien och att det
aumlr i houmlg grad likvaumlrdiga texter som eleverna moumlter i undervisningen Att det
ser saring lika ut kan ha flera olika foumlrklaringar eller vara en kombination av flera
olika faktorer En foumlrklaring kan vara att laumlrarna aumlr mer styrda av nationella
policydokument aumln de sjaumllva aumlr medvetna om och daumlrfoumlr vaumlljer likartat aumlven
om det inte finns naringgon faststaumllld kanon eller att naringgra specifika texter anges
i styrdokumenten Detta skulle i saring fall tala foumlr att skolans likvaumlrdighetstanke
genom de nationella styrdokumenten faktiskt fungerar som det aumlr taumlnkt En
annan foumlrklaring kan vara att kursens nationella prov hjaumllper till att saumltta fokus
paring vad som ska prioriteras i undervisningen Det skulle ocksaring kunna foumlrklaras
med att det i svenskaumlmnet finns en inneharingllsmaumlssig stabilitet som staringr sig oumlver
tid vilket flera av resultaten i den haumlr avhandlingen tyder paring Det som
framtraumlder som svenskaumlmnets stabila och viktiga kunskap och som ska bidra
till unga maumlnniskors utveckling till goda samhaumlllsmedborgare och till ett liv
bortanfoumlr skolan kan saumlgas representera aumlmnets powerful knowledge
I relation till konceptet powerful knowledge resonerar Hudson (2018) och
McLean Davies et al (2021) om vilket kunnande och vilka kunskaper som
ligger inneboende i ett skolaumlmne utifraringn begreppen laringg och houmlg epistemisk
kvalitet Laringg epistemisk kvalitet foumlrknippas med undervisning som fokuserar
paring faumlrdigheter rsquoknowing thatrsquo under det att houmlg epistemisk kvalitet handlar
om ett kunnande rsquoknowing howrsquo som syftar till att goumlra det moumljligt foumlr elever
att utveckla sin foumlrestaumlllningsfoumlrmaringga om vaumlrlden bortom skolan och bortom
det de redan kaumlnner till (McLean Davies et al 2021 Young amp Muller 2016)
Det aumlr dock viktigt att paringpeka att rsquoknowing thatrsquo och rsquoknowing howrsquo haumlnger
ihop eftersom elever inte kan utveckla sina foumlrmaringgor och kompetenser i ett
aumlmne om de inte foumlrst har faringtt kunskaper i aumlmnet (Young amp Muller 2016)
McLean Davies et al (2021) diskuterar att L1-undervisningen det vill saumlga
engelskaumlmnet i den australiensiska kontexten och svenskaumlmnet i den haumlr
studiens svenska kontext har sin egen distinkta form av kunskap som elever
bygger genom att laumlsa och garing i naumlrkamp med olika texter Genom att arbeta
med undervisningens texter utvecklar eleverna en kunskap som tar med
eleverna rdquointo a broader and more powerful way of knowing the worldrdquo
(McLean Davies et al 2021 s 2) det aumlr med andra ord kunskaper och
kunnande som foumlr eleverna bortom texten I den haumlr studien kan houmlg
epistemisk kvalitet handla om att kunna sammanbinda till exempel laumlsning av
litteratur med kunskap om omvaumlrlden eller att laumlsa och skriva referat eller
debattartiklar i ett sammanhang Laringg epistemisk kvalitet aring andra sidan kan
exemplifieras av en undervisning daumlr elevernas faumlrdigheter stannar vid att till
exempel veta hur man laumlser eller skriver i olika former och genrer Om
undervisningen i staumlllet garingr vidare till att saumltta in detta i ett meningsfullt
sammanhang genom att sammanlaumlnka texten laumlsaren och laumlsningen med
vaumlrlden utanfoumlr skolan oumlvergaringr den till houmlg epistemisk kvalitet
178
Trots att laumlrarna i den haumlr studien naumlmner att laumlsning av sakprosa ska
foumlrbereda eleverna foumlr vidare studier och foumlr ett samhaumlllsmedborgarskap saring
tycks den undervisningen inte i naringgon houmlgre grad praumlglas av houmlg epistemisk
kvalitet Naumlr det gaumlller laumlsning av sakprosa aumlr det inte bara vanligt att eleverna
faringr leta raumltt paring och vaumllja texter sjaumllva utan att de ocksaring faringr laumlsa dem helt paring
egen hand utan handledning i hur de ska laumlsa och foumlrstaring texterna Undantag
fraringn detta goumlrs naumlr texterna ska analyseras foumlr att fungera som mallar foumlr det
egna skrivandet Det aumlr ocksaring oftast formen snarare aumln inneharingllet i
sakprosatexterna som uppmaumlrksammas Detta trots att det aumlr fullt moumljligt att
likavaumll som att anvaumlnda en skoumlnlitteraumlr text som inspiration foumlr att skriva en
argumenterande text om till exempel barnarbete eller migration saring garingr det
ocksaring att laringta en debattartikel om doumldshjaumllp eller rasism bli utgaringngspunkt foumlr
en vaumlrdegrundsdiskussion Haumlr finns en moumljlig utvecklingspotential i
undervisningen
I den undervisning som beskrivs i den haumlr studien aumlr houmlg epistemisk kvalitet
till stoumlrsta delen foumlrknippad med de delar av undervisningen som behandlar
skoumlnlitteratur Vilka texter som av laumlrarna anses viktiga och mindre viktiga
blir ocksaring tydligt naumlr laumlrarna lyfter fram att det aumlr viktigt att samtala med
eleverna om de texter de laumlser och att eleverna inte laumlmnas ensamma med sin
laumlsning vilket naumlstan bara tycks gaumllla de skoumlnlitteraumlra texterna De
skoumlnlitteraumlra texterna bearbetas tillsammans paring olika saumltt och det aumlr tydligt att
eleverna faringr mer handledning i att laumlsa de skoumlnlitteraumlra texterna aumln texterna
som aumlr av sakprosakaraktaumlr Laumlsningen av skoumlnlitteratur syftar ocksaring i houmlgre
grad till att foumlra eleverna bortom texten (McLean Davies et al 2021) Ett
exempel aumlr Jennys arbete med nyckelord i samband med romanlaumlsning och
daumlr uppgiften inte bara syftar till att laumlra eleverna att goumlra litteraumlra analyser
utan aumlven till att eleverna ska bli sjaumllvstaumlndiga individer som kan taumlnka sjaumllva
Ett annat exempel aumlr hur Nora skapar en helhet i undervisningen vid den foumlrsta
romanlaumlsningen daring hon anvaumlnder romanerna baringde foumlr faumlrdighetsoumlvningar och
foumlr att faring omvaumlrldskunskap Eleverna faringr baringde oumlva sig att skriva referat med
korrekt citat- och kaumlllhanteringsteknik och goumlra skriftliga litteraumlra analyser i
en kontext daumlr de ska kunna saumltta in sig sjaumllva som laumlsare i ett stoumlrre laumlsande
sammanhang aumln det som klassrumslaumlsningen utgoumlr Paring ett liknande saumltt praumlglas
vaumlrdegrundsdimensionen och de foumlrdjupande textsamtalen som alla laumlrarna
framharingller som en viktig del av laumlsningen av skoumlnlitteratur av houmlg epistemisk
kvalitet daring maringlet med undervisningen aumlr att eleverna ska faring kunskaper om sig
sjaumllva och vaumlrlden runt omkring Om faumlrdighetsoumlvningarna och laumlsning och
bearbetning av sakprosa behandlades med samma epistemiska kvalitet som
laumlsning och bearbetning av skoumlnlitteratur aumlr det moumljligt att elevernas
laumlskompetens oumlverlag skulle foumlrbaumlttras Samtidigt skulle nog ocksaring
undervisningen praumlglas av en mer sammanharingllen helhet i en i oumlvrigt splittrad
skolkontext
I intervjuerna roumlr sig laumlrarna mellan olika teman om vad de anser att laumlsning
aumlr och boumlr vara beroende av vad som foumlr tillfaumlllet staringr i fokus foumlr
179
undervisningen Det handlar baringde om laumlsning som faumlrdighet och som naringgot
som ska ge baringde laumlsningen och eleven ett mervaumlrde Det senare handlar om att
det aumlr den goda och meningsfulla laumlsningen som kan ge eleverna baringde bildning
och insikter om vad det aumlr att vara maumlnniska som staringr i centrum Laumlsningen
syftar haumlr till att eleverna ges moumljlighet att reflektera oumlver vad de taumlnker och
kaumlnner om olika existentiella fraringgor och ska fostra eleverna till att bli goda
medmaumlnniskor med foumlrstaringelse foumlr maumlnniskors utsatthet och alla maumlnniskors
lika vaumlrde Yates et al (2019) menar att begreppet powerful knowledge staumlller
en houmlgst relevant fraringga om vilken kunskap som aumlr viktig att bygga upp oumlver
tid i ett specifikt aumlmne Naumlr laumlrarna i den haumlr studien talar om sin
undervisningspraktik framstaringr det som om svaret paring den fraringgan aumlr att det
handlar om den laumlsning som ska foumlra eleverna bortom texten och bortom
klassrummets fyra vaumlggar Samtidigt betonar Almasi och Hart (2018) att god
undervisning som stoumlttar elevers utveckling av laumlsfoumlrstaringelse syftar till att goumlra
elever till strategiska laumlsare som foumlrmaringr fatta sjaumllvstaumlndiga beslut under tiden
de laumlser och som daumlrmed ger dem en laumlskompetens som aumlr oberoende av den
enskilda laumlssituationen Paring saring vis blir laumlsfoumlrstaringelse baringde ett medel foumlr att eroumlvra
kunskaper och ocksaring ett maringl i sig sjaumllvt Satt i relation till konceptet powerful
knowledge kan daumlrfoumlr aumlven laumlsfoumlrstaringelse i den undervisning som staringr i fokus i
den haumlr studien saumlgas vara powerful knowledge daring god laumlsfoumlrstaringelse kraumlvs foumlr
att laumlsningen av olika texter ska kunna moumljliggoumlra att foumlra eleverna bortom
enskilda kontextberoende situationer och moumljliggoumlra att eleverna kan faring en
foumlrstaringelse foumlr vaumlrlden bortom den de sjaumllva kaumlnner till
Avslutningsvis kan laumlrarnas val av texter saumlgas vara resultatet av en maumlngd
olika avvaumlgningar paring olika nivaringer allt ifraringn att de ska passa in med
styrdokumentens skrivningar och kraven paring att maumlta elevers kunskaper till att
de texter som eleverna ska laumlsa ska kunna vaumlcka baringde laumlslust och ge eleverna
en personlig utveckling Laumlrarna maringste aumlven ta haumlnsyn till en rad olika faktorer
i den lokala kontexten som hindrar eller moumljliggoumlr de oumlnskade textvalen Haumlr
navigerar laumlrarna i ett spaumlnningsfaumllt mellan ett bildningsideal och maumltbara
kunskaper Aumlven om undervisningen inneharingller ungefaumlr lika stor del
skoumlnlitteraumlra texter och sakprosatexter och laumlrarna anger att laumlsning av
skoumlnlitteratur och sakprosatexter aumlr lika viktigt saring laumlgger laumlrarna stoumlrst vikt vid
laumlsningen av skoumlnlitteratur Behandlingen av sakprosatexter laumlgger
huvudfokus vid texternas form under det att de skoumlnlitteraumlra texterna foumlrst och
fraumlmst har sitt vaumlrde i sitt inneharingll och de moumljligheter till att ge eleverna nya
perspektiv paring livet som de erbjuder De kunskaper som framtraumlder som viktiga
att eleverna tillaumlgnar sig genom undervisningen aumlr aumlmnesspecifika kunskaper
och begrepp relaterade till svenskaumlmnets specifika kunskapsomraringden men
aumlven kunskaper och faumlrdigheter som eleverna ska ha nytta av i sitt liv efter
skolan Det som framtraumlder som det allra viktigaste aumlr att elever ska staumlrkas i
sin syn paring sig sjaumllva som laumlsare att de ska faring lust att laumlsa att de genom
laumlsningen i svenskundervisningen ska faring kunskaper om vaumlrlden utanfoumlr och
vad det innebaumlr att vara maumlnniska
180
181
Del II ndash I en performativ kontext
Trots att fokus i den haumlr studien aumlr laumlsning och olika textaktiviteter i kursen
Svenska 1 och vad som ligger bakom laumlrarnas val av texter till sin
undervisning och vad laumlrarna ville att eleverna skulle laumlra sig naumlr de arbetade
med texter var kursens nationella prov paringtagligt naumlrvarande i laumlrarnas tal om
undervisningen under hela laumlsaringret Naumlr studien genomfoumlrdes var det nationella
provet i Svenska 1 obligatoriskt paring alla program och det blev snabbt uppenbart
att provet utgjorde en tydlig fond foumlr den undervisning som laumlrarna talade om
i intervjuerna Daumlrfoumlr kom fraringgor om provet att laumlggas till i de senare
intervjuerna Det nationella provet som samtalsaumlmne initierades inte av mig
som intervjuare under de inledande samtalen men Jenny Linnea och Magnus
lyfte aumlmnet redan under inledningen av den foumlrsta intervjun naumlr de beskrev att
deras maringlsaumlttning foumlr kursen var att de ville mer aumln att eleverna bara skulle
klara det nationella provet Aumlven Karin och Nora aringterkom flera garingnger till
aumlmnet under studiens garingng Laumlrarnas didaktiska avvaumlgningar det vill saumlga det
som Del I i den haumlr avhandlingen handlar om aumlger rum i en tydligt performativ
kontext daumlr baringde laumlrarna och undervisningen paringverkas av att kursen inneharingller
ett nationellt prov Under intervjuerna maringlades ett spaumlnningsfaumllt upp mellan
den oumlnskvaumlrda laumlsningen och laumlrarnas vilja att genom laumlsning av olika texter
foumlra elever bortom texten klassrummet och den egna erfarenheten och en
kontext som kraumlver att laumlsningen ska bedoumlmas examineras betygsaumlttas och
testas i ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov Det aumlr denna kontext som
avhandlingens Del II handlar om I kapitel 9 beskrivs hur laumlrarna ser paring
bedoumlmning och examination av elevers laumlsning och i kapitel 10 fokuseras det
nationella provet i Svenska 1 som en del av ett performativt tryck Resultaten
i kapitlen analyseras i kapitel 11
182
183
Kapitel 9 Bedoumlmning och examination av elevers laumlsning
rdquoDet aumlr saring himla svaringrt att utvaumlrdera laumlsningen tycker jagrdquo
(Karin intervju 4)
Del I i avhandlingen visar att laumlrarna formar undervisningen med omsorg
utifraringn de didaktiska avvaumlgningarna om vad som ska laumlsas vem som ska laumlsa
och varfoumlr en text ska laumlsas Detta sker i en inramning som utgoumlrs av
laumlroplanen aumlmnesplanen och den lokala kontexten Laumlrarna visar ocksaring att de
har en laumlsagenda som syftar till att ge eleverna baringde faumlrdigheter foumlr ett
kommande samhaumlllsliv och kunskaper som ger eleverna moumljlighet att
utvecklas som individer och som foumlr dem bortom texten och klassrummet
Men undervisningen sker ocksaring i en performativ kontext och daumlrfoumlr behoumlver
laumlrarna baringde utvaumlrdera och bedoumlma elevernas laumlskompetens och examinera
elevernas laumlsning under kursens garingng I den kurs Svenska 1 paring gymnasiet
som studeras haumlr ingaringr det att eleverna ska skriva ett nationellt prov varav ett
delprov aumlr ett laumlsfoumlrstaringelseprov vilket aumlr naringgot som laumlrarna behoumlver foumlrharinglla
sig till naumlr de planerar genomfoumlr och foumlljer upp undervisningen
I det haumlr kapitlet aumlr det avhandlingens fjaumlrde forskningsfraringga om vilka
uppfattningar om bedoumlmning och examination av elevers laumlsning som
framtraumlder i laumlrarnas tal som utforskas Nedan beskriver laumlrarna vad de tycker
att laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr och hur de goumlr foumlr att bedoumlma vilken laumlskompetens
eleverna har De beraumlttar ocksaring hur de sjaumllva ser paring examination av laumlsning
baringde naumlr det gaumlller att examinera eleverna i den egna undervisningen och naumlr
det gaumlller det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet
Svaringrt att bedoumlma och tala om elevers laumlsfoumlrstaringelse
Ordet laumlsfoumlrstaringelse staringr foumlrvisso inte i aumlmnesplanen foumlr kursen Svenska 1 men
det finns baringde skrivningar i det centrala inneharingllet och kunskapskrav som
relaterar till arbetet med laumlsning och daring fraumlmst naumlr det gaumlller laumlsning och
analys av skoumlnlitteratur (Skolverket 2011) Naumlr laumlrarna som deltar i studien
diskuterar hur de vet vad en elev kan naumlr det gaumlller laumlsning och hur de goumlr foumlr
184
att kunna bedoumlma elevers laumlskompetens behoumlver de ocksaring resonera om vad
laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr naringgot som visar sig vara svaringrare aumln laumlrarna foumlrst trodde
Osaumlkerhet vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr
I intervjuerna foumlrekommer resonemang hos laumlrarna daumlr de beskriver vad
laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr foumlr dem Linnea foumlrklarar att god laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr att
eleven kan ta ut det viktigaste i en text utan foumlr stor anstraumlngning och laumlgger
till att eleven ocksaring vet hur man ska laumlsa vet skillnaden mellan skumlaumlsning
och naumlrlaumlsning vet hur en text aumlr strukturerad och att eleven kan hitta den roumlda
traringden i texten och har rdquolite studieteknik kring laumlsandetrdquo (Intervju 1) Jenny
beskriver att laumlsfoumlrstaringelse inbegriper att kunna laumlsa med en viss hastighet och
aumlven hon anvaumlnder begreppen att kunna skumlaumlsa och naumlrlaumlsa Precis som
Linnea tycker hon att det aumlr viktigt att veta skillnaden mellan dessa och veta
vilken typ av laumlsning som behoumlvs till vilken typ av textfoumlrstaringelse samt att veta
att man maringste laumlsa paring flera staumlllen i en text foumlr att faring en helhet och ett djup
Magnus saumlger att det blir tydligt i undervisningssituationen vilka elever som
haumlnger med i laumlsningen och vilka som inte goumlr det Han undervisar i en liten
klass och anser att aumlven om rdquodet aumlr svaringrt att ha koll paring alltrdquo (Intervju 2) saring
hinner han med att prata med alla elever om det de laumlser och att han daring faringngar
upp om eleverna kan laumlsa och foumlrstaring de texter de laumlser
Magnus [Det] aumlr ju paring naringt vis deras inlevelse i det som haumlnder och sker i litteraturen daring En god laumlsare de aumlr ju med de lever ju sig in det daumlr de accepterar ju de haumlr foumlrestaumlllningsvaumlrldarna medan den mindre duktiga laumlsaren de kommer aldrig in i de daumlr vaumlrldarna paring naringt vis (Intervju 1)
Naumlr Magnus talar om vad en elev kan som aumlr en god laumlsare saring handlar det
saringledes om elevens foumlrmaringga att ta till sig och leva sig in i det som haumlnder i en
text Karin aumlr inne paring samma sparingr och saumlger att hon maumlrker huruvida eleverna
har laumlsfoumlrstaringelse om de kan associera vidare utifraringn naringgonting de har laumlst och
om de har foumlrstaringtt inte bara delar av texten utan ocksaring helheten Hon resonerar
om vad en elev kan som har god laumlsfoumlrstaringelse
Karin Ja men om man har det saring kan man ju laumlsa en text och beraumltta vad den handlar om efteraringt med sina egna ord som naumlr man skriver ett referat Man kan ju ha laumlsfoumlrmaringga och kunna laumlsa en text flytande men sen inte ha foumlrstaringtt alls vad den handlar om hellip Foumlrstaringelse handlar om att laumlsa mellan raderna till exempel och hellip Kunna kanske dra paralleller till sig sjaumllv och sitt eget liv eller annat som man har laumlst eller sett paring film (Intervju 1)
Haumlr pekar Karin paring att det kraumlvs mer aumln att bara kunna avkoda en text och laumlsa
paring ytan foumlr att en elev ska kunna saumlgas ha laumlsfoumlrstaringelse Karin saumlger ocksaring att
185
hon maumlrker ganska fort i aringrskurs 1 vad eleverna har foumlr spraringklig foumlrmaringga naumlr
de skriver olika texter men att det aumlr svaringrare att faring ett grepp om hur de faktiskt
laumlser aumlven om skriv- och laumlsfoumlrmaringga ofta haumlnger ihop rdquoDe som har svaringrt att
uttrycka sig och skriva ett referat vilket vi goumlr ganska tidigt de har ocksaring svaringrt
foumlr laumlsfoumlrstaringelsenrdquo saumlger hon (Intervju 1) Nora beskriver att laumlsfoumlrstaringelse
handlar om att kunna foumllja den roumlda traringden i texten att foumlrstaring sammanhang och
se hur olika saker som finns paring olika staumlllen i texten kan haumlnga ihop Eleverna
behoumlver ocksaring ha ett gott ordfoumlrraringd kaumlnna till ordstaumlv och fasta spraringkliga
uttryck och foumlrstaring nyanser i spraringket samtidigt som det aumlr viktigt att de har ett
gott laumlsflyt saring att de inte fastnar paring enskilda ord i texten foumlrklarar Nora
Laumlsfoumlrstaringelse aumlr ocksaring naringgot som finns paring olika nivaringer
Nora Men sen laumlsfoumlrmaringga kan man ha paring olika nivaringer Jag kan ha jaumlttebra konkret laumlsfoumlrmaringga och foumlrstaring exakt vad som staringr men kanske inte laumlsa mellan raderna alltsaring vad menar den haumlr personen naumlr den goumlr saring haumlr Det kanske bara gestaltas det kanske inte beskrivs rakt ut Och daring innefattar ju tycker jag laumlsfoumlrmaringgan att kunna utifraringn det haumlr se att rsquohon beter sig saring haumlr hon aumlr nog vaumlldigt besviken paring sin kompisrsquo eller vad det nu kan vara Det tycker jag aumlr en stor del av laumlsfoumlrmaringgan om man ska komma vidare i laumlsningen att det inte bara aumlr paring det konkreta planet (Intervju 1)
Nora goumlr en aringtskillnad mellan att konkret kunna foumlrstaring det som staringr i en text
och att kunna foumlrstaring det som staringr outtalat genom att sjaumllv kunna dra slutsatser
Enligt Nora handlar ocksaring laumlsfoumlrstaringelse och texttolkning delvis om olika saker
Hon resonerar om att tolka text foumlr henne innebaumlr att kunna foumlrstaring rdquovad som
menas paring en djupare nivaring medan laumlsfoumlrstaringelse aumlr att foumlrstaring vad man laumlser och
att kunna laumlsa mellan radernardquo (Intervju 2) Nora goumlr en aringtskillnad mellan
laumlsfoumlrstaringelse och texttolkning daumlr laumlsfoumlrstaringelsen stannar vid att laumlsa mellan
raderna under det att texttolkning garingr vidare genom att relatera det laumlsta till
allmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllanden och till att dra paralleller mellan olika litteraumlra
verk
Till skillnad fraringn Magnus uttrycker baringde Karin och Nora att det aumlr svaringrt att
faring en god uppfattning om elevernas laumlsfoumlrmaringga paring individnivaring eftersom de
undervisar i stora klasser Nora foumlrklarar att hon tycker att det aumlr svaringrt att uttala
sig om elevernas laumlsfoumlrmaringga rdquoman [har] inte riktigt koll paring varenda individ i
alla laumlgenrdquo eftersom rdquoallting man goumlr runt laumlsning bokdiskussioner och annat
det tar ganska mycket tidrdquo (Intervju 2) saumlger hon Aumlven Karin uttrycker sig
paring ett liknande saumltt
186
Karin Det garingr ju inte att haringlla koll paring varje elevs personliga laumlsutveckling Det goumlr det faktiskt inte Jag kan ju inte foumllja varje elev eller jag kan inte haringlla dem i huvudet ens Utan det faringr jag ju dokumentera och sen saring faringr vi prata om det i klassrummet och sen faringr de laumlsa flera texter och foumlrhoppningsvis daring saring sker det ju en utveckling hellip Men var en elev var naringgonstans i boumlrjan och vart den har kommit det kan ju jag egentligen bara hellip (Intervju 3)
Det tycks daumlrmed som om laumlrarna upplever att moumljligheterna att bedoumlma och
bilda sig en god uppfattning om elevernas laumlskompetens i
undervisningssituationen till viss del aumlr knutet till den lokala kontexten i det
haumlr fallet hur maringnga elever som garingr i klassen
Behov av fler verktyg foumlr undervisning i laumlsfoumlrstaringelse
Ytterligare en bild som framtraumlder i materialet aumlr att laumlrarna tycks uppleva en
brist paring kompetens naumlr de pratar om att arbeta med elevernas laumlsfoumlrstaringelse och
om det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet De beraumlttar att naumlr det gaumlller
laumlsfoumlrstaringelse saring har de rdquointe faringtt saring mycket utbildning i [det] kanskerdquo (Karin
gruppintervju) i sin svensklaumlrarutbildning Magnus saumlger under den sista
intervjun att han upplever en brist paring kompetens naumlr det gaumlller arbetet med
laumlsning i klassrummet
Magnus Det aumlr raumltt svaringrt det haumlr jag tycker att naumlr vi sitter och pratar saring maumlrker jag att vi har ju inte kunskap om olika texttyper hellip Man skulle vilja laumlsa paring lite (Intervju 4)
Det tycks som om Magnus under intervjuerna identifierat att det finns
omraringden naumlr det gaumlller laumlsning daumlr han skulle behoumlva faring fler verktyg foumlr att
arbeta med olika texter och elevernas laumlsutveckling rdquoOch saring ska man ge sig
in i det och foumlrklara och daring garingr man tillbaka till sina gamla boumlcker man har
laumlst och jag hittar inte alla svar som jag behoumlver foumlr att kaumlnna mig trygg daumlr irdquo
foumlrklarar han senare i gruppintervjun Magnus faringr medharingll fraringn Karin som
konstaterar att rdquovissa saker kanske inte garingr att foumlrklara foumlr det kan man inte
teoretiskt laumlra sigrdquo (Gruppintervju)
Naumlr laumlrarna under gruppintervjun diskuterar sin egen laumlrarutbildning drar
de sig till minnes en kurs i textanalys som ingick i utbildningen men ingen av
dem minns att de fick naringgon teoretisk eller didaktisk kunskap om hur elever
tillaumlgnar sig texter av olika typer eller hur man undervisar elever i hur man
laumlser
187
Nora Ja vi hade naumlstan ingenting heller Vi hade i princip ingenting om betygsaumlttning och raumlttning eller laumlsstrategier Jenny Nej laumlsstrategier det minns inte jag att jag hade hellip Linnea Nej Karin Jag tror inte det begreppet ens fanns daring Jag tror jag hade den haumlr kursen vad heter den Textanalys hellip Inget saring haumlr didaktiskt hur man tillaumlgnar sig en text och saring det var det ingenting om (Gruppintervju)
Karin beraumlttar dock att hon sjaumllv av eget intresse laumlst om laumlsstrategier sedan
hon boumlrjat arbeta som laumlrare Linnea och Magnus beraumlttar vidare att det de
minns tydligast fraringn sin laumlrarutbildning var den litteraturvetenskapliga delen
som de tyckte var mycket engagerande och intressant naringgot som de
konstaterar har praumlglat dem i deras svensklaumlrarskap Liknande resonemang
aringterfinns aumlven hos Jenny Karin och Nora Enligt laumlrarna har saringledes deras
egen svensklaumlrarutbildning inte gett saumlrskilt tydliga verktyg foumlr att arbeta med
att utveckla elevernas laumlsfoumlrstaringelse Nora efterfraringgar tydligare verktyg naumlr det
gaumlller att arbeta med elevernas laumlskompetens
Nora Och sen kanske vi alla skulle behoumlva faring de haumlr redskapen Vi pratar om Laumlslyftet och laumlsstrategier och saring haumlr men vi har inte faringtt naringgon alltsaring allmaumlnt sett har vi inte faringtt naringgon utbildning i det Vi har inte faringtt med oss det fraringn varingr utbildning och nu aumlr det nya tider och ny forskning och daring kanske alla laumlrare borde hellip (Gruppintervju)
Den upplevda bristen paring kompetens som framkommer naumlr det gaumlller
laumlsfoumlrstaringelse kan inte enbart foumlrklaras med brist paring utbildning i aumlmnet Karin
och Magnus diskuterar att detta till viss del ocksaring kan foumlrklaras utifraringn laumlrarnas
egen relation till laumlsning
Karin Men jag tror hellip svensklaumlrare sjaumllva har kanske hittat egna laumlsstrategier och det aumlr kanske daumlrfoumlr man blir svensklaumlrare foumlr att man tycker om att laumlsa och inte har naringgra problem att foumlrstaring vad det staringr i en text Och daring har man ocksaring svaringrt att foumlrstaring att andra maumlnniskor inte har det med sig automatiskt Och daumlrfoumlr saring missar man att undervisa i laumlsstrategier Magnus Mattelaumlrarsyndromet Karin Ja precis det finns hos svensklaumlrare ocksaring (Gruppintervju)
Karin och Magnus saumltter fingret paring utmaningen i att som svensklaumlrare med ett
intresse foumlr spraringk litteratur och laumlsning lyfta blicken fraringn sin egen laumlshorisont
som i de flesta fall inte aumlr kantad av svaringrigheter att foumlrstaring olika typer av texter
De menar att det daring kan bli svaringrt att relatera till de svaringrigheter eleverna har
med att ta sig igenom olika texter eftersom svensklaumlraren sjaumllv alltid haft laumltt
foumlr laumlsning och kommit underfund med olika laumlsstrategier och daumlrfoumlr aldrig
upplevt att det kan vara svaringrt att ta sig igenom en text Risken aumlr daring att laumlraren
188
hoppar oumlver steget med att medvetet undervisa i hur man oumlppnar en text foumlr
foumlrstaringelse och garingr direkt till att diskutera olika upplevelser tolkningar och
analyser av texten Hur man eroumlvrar vaumlgen dit blir saringledes naringgot som blir
outtalat eftersom laumlrarna kanske inte har fokuserat paring att synliggoumlra foumlr sig
sjaumllva hur man stoumlttar eleverna i deras laumlsutveckling Laumlsning och tal om
laumlsning blir paring saring vis naringgot som tillhoumlr den intuitiva sfaumlren
Linnea Men det aumlr lite svaringrt att saumltta precis fingret paring faktiskt nu naumlr du saumlger det Det aumlr inte helt solklart Men paring naringgot vis saring maumlrker man ju om eleverna foumlrstaringr det de laumlser tycker jag med deras saumltt att resonera och skriva (Intervju 2)
Citatet ovan illustrerar att Linnea har en erfarenhet av hur hon kan veta om en
elev foumlrstaringr vad hen laumlser eller inte men att hon har svaringrt att uttrycka rent
konkret vad det innebaumlr Aumlven Karin aringterkommer till samma aumlmne i flera
intervjuer daumlr hon uttalar att hon inte faringr naringgot riktigt stoumld naumlr hon ska tolka
styrdokumenten naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelse och sedan omsaumltta skrivningarna i
praktiska bedoumlmningsmoment och i detta inkluderar hon aumlven bedoumlmningen
av de nationella proven Eftersom stoumldet uteblir resonerar Karin att det enda
hon daring har att garing paring aumlr den egna magkaumlnslan
Karin Saring det aumlr jaumlttesvaringrt att vara konkret kring vad det [laumlsfoumlrstaringelse] verkligen aumlr Daumlr faringr man garing paring sin magkaumlnsla naumlr man goumlr den bedoumlmningen ofta hellip Men det aumlr svaringrt att saumlga vad det aumlr egentligen Det aumlr paring naringgot saumltt saringnt daumlr som man har byggt upp en erfarenhet kring tror jag Och att det aumlr egentligen det som aumlr saring himla laumlskigt ibland naumlr man goumlr bedoumlmningar att man ja man maringste lita paring sin kaumlnsla naumlstan (Intervju 2)
Det Karin ger uttryck foumlr ovan aumlr naringgot som aringterfinns i talet hos de laumlrare som
deltar i studien naumlr de pratar om bedoumlmning av laumlsning Det finns en erfarenhet
av elevers laumlsfoumlrstaringelse och vad det aumlr och bedoumlmningen av laumlskompetensen
utgaringr fraringn att som till exempel Jenny uttrycker sig laumlraren rdquobara vetrdquo vilken
betygsnivaring laumlsprestationen motsvarar eller som Karin uttrycker det att de faringr
garing paring sin magkaumlnsla I citatet nedan aumlr det detta som Karin beskriver naumlr hon
resonerar om att hon tycker att bedoumlmning av laumlsfoumlrstaringelse och elevers
laumlskompetens aumlr naringgot som aumlr svaringrt
189
Karin Det aumlr lite lurigt och det aumlr naumlstan ett av de omraringden som aumlr mest intuitiva tror jag naumlr det gaumlller bedoumlmning i svenskaumlmnet Daumlr det finns minst att ta paring hellip Och sen tror jag man diskuterar det vaumlldigt lite ocksaring svensklaumlrare emellan Man har inte ett spraringk foumlr det riktigt sjaumllv heller kanske Utan jag tror att man har en erfarenhet och en kaumlnsla som man faringr garing paring Men vad det aumlr foumlr komponenter som ingaringr i laumlsfoumlrstaringelse och hur man kollar att de har foumlrstaringtt det de har laumlst det aumlr ju svaringrt att saumltta ord paring det Aumlven om jag tror att de flesta svensklaumlrare vet vad det aumlr baringde genom erfarenhet och foumlr att man laumlser mycket sjaumllv Det aumlr verkligen svaringra fraringgor (Intervju 2)
Karin lyfter i citatet ovan att hon upplever att bedoumlmningen av elevers
laumlskompetens aumlr naringgot som svensklaumlrarna paring gymnasiet pratar vaumlldigt lite om
och att det kan bero paring att de inte har ett spraringk foumlr att prata om vad laumlsfoumlrstaringelse
och laumlskompetens innebaumlr och hur man kan bedoumlma var eleverna befinner sig
i sin laumlsutveckling
Kontinuerlig utvaumlrdering av elevers laumlsning eller
stickprov
Aumlven om laumlrarna i Del I beskriver att maringlet med laumlsundervisningen aumlr att
eleverna ska tycka att det aumlr roligt att laumlsa att eleverna ska kunna se sig sjaumllva
som laumlsare och att laumlsningen ska ge eleverna kunskaper bortom texten aumlr
laumlrarna ocksaring hela tiden medvetna om att laumlsningen samtidigt maringste
examineras och betygsaumlttas I slutet av kursen ska eleverna aumlven skriva ett
nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov som laumlrarna behoumlver foumlrharinglla sig till I foumlljande
avsnitt resonerar laumlrarna om hur de vaumlljer att goumlra naumlr de examinerar laumlsning i
klassrummet och hur de ser paring det nationella provet som examination av
elevers laumlsning
Examination av laumlsning i klassrummet
I intervjuerna lyfter laumlrarna aringterkommande att de i sin undervisning
kontinuerligt traumlnar eleverna paring att kunna laumlsa olika typer av texter att kunna
se vilken typ av spraringk som passar foumlr vilken typ av text vilka krav olika typer
av texter staumlller paring laumlsningen och paring att goumlra litteraumlra analyser Laumlrarna menar
att arbete med laumlsfoumlrstaringelse egentligen ingaringr i allt arbete som utgaringr fraringn text
Linnea foumlrklarar att i och med att undervisningen hela tiden utgaringr fraringn att
eleverna laumlser olika texter saring faringr de en oumlkad foumlrstaringelse foumlr text samtidigt som
de ocksaring traumlnas i att foumlrstaring och analysera vad de laumlser Hon naumlmner laumlsloggarna
daumlr eleverna skriver om ungdomsromaner och referatskrivande som tvaring saumltt
att examinera laumlsning i klassrummet Hon menar att eleverna genom att skriva
ner sina reflektioner maringste baringde summera texten och taumlnka sjaumllva kring olika
haumlndelser i boken Laumlsloggen tjaumlnar paring saring vis syftet att baringde kontrollera att
190
eleverna har laumlst hela boken och att de har foumlrstaringtt vad de har laumlst Linnea
naumlmner ocksaring att det aumlr en foumlrdel att arbeta tillsammans med andra aumlmnen som
till exempel historia eller samhaumlllskunskap saring rdquoatt man inte alltid har saumlrskilda
texter bara foumlr svenskan utan att man kan se att de har foumlrstaringtt historietexterna
som de laumlserrdquo (Intervju 3) Att bedoumlma hur eleverna laumlser handlar ocksaring enligt
Linnea om att se hur eleverna kan rdquofoumlrharinglla sig till olika texter och goumlra en
egen text och daring maringste de ju kunna foumlrstaring inneboumlrden i textenrdquo (Intervju 2)
Baringde Linnea och Magnus foumlrklarar vidare att laumlsfoumlrstaringelse inte aumlr naringgot som
de sjaumllva specifikt examinerar i klassrummet men att det samtidigt aumlr just
elevernas foumlrstaringelse av text som staringr i fokus foumlr deras examinationer Magnus
paringpekar ocksaring att han i sin undervisning inte laumlgger naringgon vikt vid att laringta
eleverna goumlra som i det nationella provet och rdquosoumlklaumlsardquo efter svar i texten och
sedan skriva ner dem
Magnus Alltsaring att laumlsa och taumlnka det tycker jag aumlr fullt naturligt Men sen att goumlra de haumlr skrivuppgifterna det goumlr man inte sjaumllv paring lektionerna Det behoumlver man inte traumlna lika mycket menar jag Men vi laumlser ju och pratar om texterna Men vi goumlr inga skriftliga prov till dem (Gruppintervju)
Laumlsfoumlrstaringelse aumlr med andra ord inte naringgot som Magnus testar specifikt med
riktade textfraringgor utan det handlar mer om att tillsammans diskutera de olika
texter som eleverna har laumlst Karin och Nora resonerar i liknande ordalag och
understryker att laumlsfoumlrstaringelseprovet inte aumlr naringgot man kan plugga sig till under
ett par lektioner
Karin Och att laumlsa mellan raderna det aumlr ju saringnt som vi har gjort naumlr vi har pratat om novellerna och naumlr vi har haft de haumlr romansamtalen Och det finns ju ingen quick fix foumlr att de ska laumlra sig utan det handlar ju om en foumlrmaringga som man faringr traumlna paring naumlr det gaumlller kursen hellip Det aumlr ju inte foumlr att man ska klara nationella provet (Intervju 3)
Citatet ovan illustrerar ett foumlrharingllningssaumltt gentemot elevers laumlsning som
laumlrarna i studien ger uttryck foumlr naumlmligen att arbetet med laumlsning aumlr naringgot som
sker oumlver tid under hela kursens garingng och detta gaumlller aumlven examination av
elevernas laumlsning
Naumlr laumlrarna i intervjuerna beskriver hur de examinerar laumlsning talar de om
att det aumlr viktigt att eleverna faringr moumljlighet att goumlra baringde muntliga och skriftliga
examinationer under kursens garingng Muntliga examinationer genomfoumlrs i form
av diskussioner eller seminarier och de skriftliga examinationerna bestaringr av
referatskrivande att eleverna skriver laumlsloggar eller goumlr olika typer av
textanalyser I staumlllet foumlr laumlsloggarna som Linnea beskriver talar Jenny om
nyckelordsanalyser daumlr eleverna faringr diskutera och dra slutsatser av det de har
laumlst Analyserna anser Jenny ger en god bild av huruvida eleverna har foumlrstaringtt
191
det de har laumlst eller inte och eleverna faringr sedan en bedoumlmning paring hur vaumll de
har utfoumlrt analysen Nora aring sin sida anvaumlnder sig till exempel av skriftliga
analyser utifraringn nyckelscener som hon har valt ut i boken eleverna laumlst
Eleverna faringr ett konkret exempel paring en specifik sida i boken och ska beskriva
vad som haumlnder i den scenen vad som har haumlnt innan och vad som haumlnder
sedan De faringr aumlven resonera om paring vilket saumltt nyckelscenen har betydelse foumlr
handlingen Nora menar liksom Linnea ovan att den haumlr sortens examination
fungerar som en kontrollfunktion foumlr att kontrollera att eleven verkligen har
laumlst boken samtidigt som det ger eleven moumljlighet att visa att hen kan baringde
foumlrstaring en text och skriva egna texter i anslutning till det naringgot som behoumlvs foumlr
att kunna relatera laumlsningen till kursens kunskapskrav
Magnus foumlrklarar vidare att han tycker att det aumlr enklare att examinera
elevernas laumlsning muntligt foumlr att se om eleverna kan laumlsa en text och dra
paralleller till sitt eget liv och rdquodaumlr naringgonstans saring aumlr ju samtalet mycket
enklare naumlr vi samtalar om litteratur att examinera de delarnardquo (Intervju 2)
Dessutom lyfter Magnus fram att han tycker att det muntliga kan vara en
ganska trevlig examinationsform Karin och Nora anser att huruvida eleverna
har god laumlsfoumlrstaringelse naumlr de laumlser en text faringr komma till uttryck i elevens egen
textproduktion som till exempel att skriva ett referat av en laumlst text eller olika
typer av analyser Foumlr Linneas del ser hon helst att eleverna redovisar sin
laumlsning baringde muntligt och skriftligt
Linnea Ja daring maringste de skriva eller att man har seminarieform och foumlrmodligen baringde och Det garingr ju inte bara att ha seminarier utan det maringste mynna ut i en skrivuppgift ocksaring tycker jag (Intervju 2)
Aumlven om Linnea lyfter fram muntliga seminarier som ett bra saumltt foumlr eleverna
att redovisa sin laumlsning saring vill hon i examinationssituationen aumlven ha ett
skriftligt underlag Nora lyfter aumlven att en examination av laumlsning ska ge
eleverna tillfaumllle att visa att de kan jaumlmfoumlra flera texter samt ta ut budskap
tema motiv och fabel i en text eftersom rdquodet aumlr det som aumlr svenskans prov
ofta den haumlr typen av uppgifterrdquo (Intervju 2) Precis som Jenny Linnea
Magnus och Nora beskriver ocksaring Karin att textsamtalet aumlr centralt i
undervisningen baringde vad gaumlller elevernas bearbetning av det laumlsta och naumlr det
gaumlller att examinera elevers laumlsning eftersom det ger goda moumljligheter foumlr
eleverna att kunna dra paralleller mellan olika verk och haumlnvisa till
allmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllanden naringgot kursens kunskapskrav tydligt
efterfraringgar Karin menar ocksaring att det aumlr viktigt att eleverna kan se moumlnster
mellan olika texter eftersom de daring bearbetar vad texterna faktiskt handlar om
och daumlrmed kan faring ut mycket mer av sin laumlsning Karin beraumlttar vidare om att
bedoumlmningen i ett textsamtal kan garing till paring saring saumltt att hon har med sig ett
bedoumlmningsmanus med de kunskapskrav som ska examineras och sen kryssar
hon foumlr eller antecknar hur vaumll eleven uppnaringr det som ska examineras I
192
boksamtalet garingr det ocksaring att staumllla kontrollfraringgor som goumlr att det garingr att bilda
sig en god uppfattning om huruvida eleven har foumlrstaringtt vad hen har laumlst
Karin Ja men om man pratar om en bok saring kan man ju hela tiden staumllla foumlljdfraringgor hur menar du daring varfoumlr tror duhellip Hur hade du gjort om du hade varit i den situationen Hur tolkar ni det avsnittet daumlr naumlr de goumlr det haumlr och hellip Ja och till exempel naumlr vi pratade om de haumlr novellerna saring kan man ju ocksaring staumllla fraringgor om olika smaringsaker i texten helt enkelt om hur de upplever det eller hur de tolkar det och saring (Intervju 3)
Dessutom resonerar Karin kan man genom att staumllla raumltt fraringgor till eleverna
lotsa dem fram saring att de ges moumljlighet att knyta an till aumlven de houmlgre
kunskapskraven i kursen genom att kunna dra slutsatser av det de har laumlst dra
paralleller till andra verk och kunna koppla den aktuella texten till
allmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllanden rdquoSaring att det aumlr naumlstan lite saring att just det haumlr
kunskapskravet eller det haumlr brukar jag uppleva att de i samtalet kommer fram
tillrdquo saumlger Karin (Intervju 2) Aumlven Nora uttrycker sig i liknande ordalag som
Karin i citatet ovan och beskriver hur hon laumlgger upp examinationer av laumlsning
saring att uppgifterna kopplas till baringde kursens centrala inneharingll och
kunskapskrav Som exempel ger hon att eleven ska ha kunskap om
beraumlttarteknik och kunna identifiera ett verks tema och motiv
Karin saumlger vidare att examinationer av laumlsning saumlllan staringr helt foumlr sig sjaumllva
utan att de oftast kombineras med examination av elevens muntliga eller
skriftliga foumlrmaringga
Karin Ibland saring kan man ju baka ihop dem lite daring Foumlr om vi har de boksamtalen till exempel saring tittar jag baringde paring hur de har tolkat boken men ocksaring om de kan samtala i grupp haringlla ett foumlrberett samtal lite Eller om de skriver en examination av en roman daring tittar jag baringde paring hur de skriver och inneharingllet Sen tar man ut de kunskapskrav som aumlr aktuella och saring bedoumlmer man baringda de tvaring sen Sen saring foumlrsoumlker man taumlcka in alla kunskapskrav tvaring tre garingnger under kursens garingng (Intervju 1)
Karin foumlrklarar ocksaring att hon alltid utgaringr fraringn kursens kunskapskrav naumlr hon
planerar en examination vilket blir tydligt i resonemanget ovan Aumlven Nora
reflekterar oumlver att laumlsning ofta examineras i kombination med en annan
foumlrmaringga rdquooch daumlrfoumlr saring maumlter ocksaring naumlr de goumlr bokanalyser saring aumlr det
ofraringnkomligt att skrivfoumlrmaringgan foumlrmaringgan att uttrycka sig kommer att komma
i vaumlgen eller hjaumllper demrdquo saumlger hon (Intervju 3) Naumlr laumlrarna bedoumlmer en
elevs laumlsfoumlrmaringga goumlrs detta saringledes genom ett raster av elevens foumlrmaringga att
uttrycka sig muntligt eller skriftligt vilket enligt Nora goumlr det svaringrare att
avgoumlra vad som beror paring god laumlskompetens och vad som handlar om att kunna
kommunicera om det laumlsta paring ett bra saumltt
193
Den bild som framtraumlder i materialet aumlr saringledes att textsamtalet gaumlrna i
form av ett seminarium aumlven intar en central roll naumlr det gaumlller att bedoumlma och
examinera elevernas laumlsning Det aumlr ocksaring tydligt att laumlrarna i intervjuerna
naumlstan uteslutande talar om laumlsning av skoumlnlitteraumlra texter naumlr de talar om hur
de examinerar elevernas laumlsning under det att texter av sakprosakaraktaumlr
endast naumlmns i foumlrbifarten och daring i huvudsak i samband med referatskrivande
Laumlrarna resonerar ocksaring i termer av textanalys och texttolkning snarare aumln om
laumlsfoumlrstaringelse Karin och aumlven Nora paringtalar att naumlr det gaumlller examination av
laumlsning saring aumlr det i houmlg grad kopplat till olika typer av texter som eleverna
producerar utifraringn det de har laumlst Karin saumlger att hon tycker att hon ganska
snabbt maumlrker en elevs spraringkliga foumlrmaringga naumlr de skriver olika texter och att
det ofta haumlnger ihop med elevens laumlskompetens Hon foumlrklarar att de som har
svaringrt att uttrycka sig och skriva ett referat oftast aumlven brukar ha problem med
laumlsfoumlrstaringelsen aumlven om det kanske inte aumlr just laumlsfoumlrstaringelsen som staringr i fokus
vid laumlsning av sakprosatexter
Karin Men naumlr vi laumlste den haumlr debattartikeln till exempel daring examinerade ju inte jag dem paring foumlrstaringelsen egentligen Utan det aumlr mer som att man traumlnar dem och hjaumllper dem och visar hur man ska laumlsa en text men man examinerar kanske inte foumlrstaringelsen egentligen mer aumln indirekt (Intervju 3)
Att laumlsfoumlrstaringelsen examineras indirekt saumlger Karin har att goumlra med att hon
saumlllan delar ut till exempel en tidningsartikel och laringter eleverna svara paring fraringgor
som visar om eleverna har foumlrstaringtt den eftersom rdquoman tittar ju inte bara paring
laumlsningen som en isolerad del naumlr det gaumlller faktatexter utan man anvaumlnder
dem alltid till naringgontingrdquo (Intervju 3) Laumlsning av sakprosa i hennes
undervisning examineras oftast genom att eleverna faringr skriva ett referat och
daring aumlr det snarare hur eleverna skriver som hamnar i fokus foumlr bedoumlmningen
uttrycker Karin
Samtidigt som laumlrarna talar om att de behoumlver examinera elevernas laumlsning
paring olika saumltt uttrycker de ocksaring att det baumlsta vore om de slapp taumlnka paring
kunskapskraven oumlver huvud taget naumlr det gaumlller laumlsningen rdquoDet optimala vore
om man skulle slippa saumltta betygsgradering paring laumlsandet foumlr lustens skullrdquo
saumlger Nora (Intervju 2) och Linnea saumlger att hon vill rdquokanske inte bara [ha]
fokus paring prov utan mer fokus paring samtal och diskussionerrdquo (Intervju 4) och
aumlven Magnus aumlr inne paring samma sparingr
Magnus Det kaumlnns ju inte som det viktigaste att bara jobba med kunskapskraven utan det kaumlnns ju aumlven att jobba med individerna saring att de faringr verktyg att hantera pennan och laumlsningen hellip Man brottas daumlr lite grand (Intervju 4)
Laumlrarna ger ovan en bild av svaringrigheten i att kombinera det dubbla uppdraget
av att baringde vaumlcka elevernas lust att laumlsa och samtidigt behoumlva bedoumlma och
194
examinera elevernas laumlsning Nora beraumlttar om ett tillfaumllle naumlr hon under
kursens garingng laumlt eleverna redovisa sina boumlcker i biblioteket med
skolbibliotekarierna foumlr att rdquoeleverna skulle faring komma ut ur klassrummet och
prata med varandra om sin laumlsning och med naringgon annanrdquo aumln med Nora
(Intervju 1) Hon beraumlttar att i staumlllet foumlr diskussionsfraringgor paring ett papper saring fick
eleverna dra lappar ur en burk och diskutera det som stod paring lapparna vilket
var allt fraringn bokomslag till bokens tema och att dra paralleller till andra
boumlcker Efteraringt beraumlttade bibliotekarierna att flera elever satt kvar och
diskuterade boumlckerna aumlven sedan lektionen var slut och att de blev inspirerade
att laumlsa varandras boumlcker rdquoDet var saring bra att inte Nora var med foumlr daring kan vi
inte faring naringgot betyg paring det haumlr daring kan vi bara pratardquo beraumlttar Nora att eleverna
hade sagt efteraringt (Intervju 2) Det tycks saringledes som om aumlven eleverna i Noras
klass upplever att laumlsningen blir mer lustfylld och givande naumlr den inte sker
inom ramen foumlr examination och betygsaumlttning
Det nationella provet som examination av laumlsning
Naumlr laumlrarna jaumlmfoumlr hur de examinerar elevernas laumlsning i klassrummet med
hur de tycker att laumlsfoumlrstaringelseprovet fungerar som ett instrument foumlr att
examinera laumlsning aumlr det en naringgot kluven bild som framtraumlder Laumlrarna tycks
vara relativt oumlverens om att provet i de flesta fall bekraumlftar deras bild av en
elevs laumlskompetens Samtidigt lyfts aumlven en upplevd diskrepans mellan
provets utformning och vad som aumlr vaumlsentligt att examinera naumlr det gaumlller
laumlsning
Nora Alltsaring instrument foumlr att kanske att det saumlger mig en del om att de borde oumlva paring att laumlsa eller inte oumlva paring det Ja men den haumlr har fattat och saring men som examination tycker jag inte att laumlsfoumlrstaringelsen ger alls samma sak som en annan typ av text daumlr de skriver egna texter och reflekterar hellip Foumlr visst reflekterar de vaumlldigt lite om de kan faring ett B naumlr de skriver rsquohan laumlmnadersquo hellip Alltsaring det aumlr tvaring tre ord saring daumlr daring tycker jag nog inte riktigt att det aumlr hellip Ja aumlr det en reflektion (Intervju 4)
Nora aringterkommer till temat vid flera intervjutillfaumlllen och saumlger daring att i ett
laumlsfoumlrstaringelseprov saring kanske man i viss maringn kan komma aringt om en elev kan laumlsa
mellan raderna men att det inte garingr att jaumlmfoumlra laumlsningen i provet med att
kunna relatera det laumlsta till rdquoallmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllanden eller till paralleller
med andra verk och gemensamma tankarrdquo (Intervju 3) Aumlven Karin resonerar
om att hon inte tycker att provet aumlr tillfoumlrlitligt naumlr det gaumlller att faring information
om elevernas laumlskompetens rdquoJag tycker det aumlr baumlttre eller laumlttare att testa i ett
samtal med eleverna egentligenrdquo saumlger hon (Intervju 3) Magnus resonerar paring
ett liknande saumltt
195
Magnus Foumlr om man inte klarar av att sammanfatta en text ja daring aumlr det ju naringgonting Daring behoumlver man inte goumlra ett laumlsfoumlrstaringelseprov foumlr det utan daring vet vi det (Intervju 2)
Magnus och Karin ifraringgasaumltter med andra ord nyttan med ett laumlsfoumlrstaringelseprov
eftersom undervisningen ger baumlttre information om hur det staringr till med
elevernas laumlskompetens
Karin naumlmner ocksaring att hon ibland kan bli foumlrvaringnad oumlver en elevs resultat
paring laumlsfoumlrstaringelseprovet om eleven verkar ha missuppfattat en fraringga eller en text
trots att samma elev i klassrummet flera garingnger visat att hen kan foumlrstaring olika
texter och laumlsa mellan raderna Resultatet paring provet blir daumlrmed enligt Karin
inte helt tillfoumlrlitligt och vid flera tillfaumlllen under intervjuerna kallar hon det
nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet foumlr ett rdquostickprovrdquo
Karin Jag tycker att det haumlr laumlsfoumlrstaringelseprovet det aumlr bra att det finns men problemet med det aumlr att det aumlr ett litet stickprov bara Det visar egentligen inte vad vi hellip Alltsaring om man jaumlmfoumlr det med andra delar vi faringr in fraringn kursen och daumlr vi kan se vad eleverna kan saring ger det vi faringr under kursen mycket mer information om elevens kunskaper aumln vad det haumlr lilla stickprovstestet ger (Gruppintervju)
Karin haumlnvisar haumlr precis som de oumlvriga laumlrarna i studien till hur viktigt
arbetet med laumlsning aumlr under hela kursen och att det aumlr den information om
elevens kunskapsutveckling som samlas in under kursens garingng som verkligen
saumlger naringgot om elevens kompetens vad gaumlller laumlsning Hon menar vidare att
provet paring ett baumlttre saumltt skulle visa paring elevers laumlskompetens om de fick laumlsa tvaring
romaner och resonera om dem i staumlllet foumlr hur provet nu aumlr utformat men saumlger
samtidigt att det nog inte skulle vara praktiskt genomfoumlrbart att ha en saringdan
examinationsform som ett nationellt prov
Karin fortsaumltter sitt resonemang med att eleverna kan faring baringde baumlttre och
saumlmre resultat paring provet aumln vad de uppvisat i klassrummet I ett saringdant fall
understryker Karin att ett prov med ett litet urval av texter inte kan saumlga lika
mycket som det arbete som sker kontinuerligt under kursens garingng
Karin Saring daumlrfoumlr aumlr det kanske lite konstigt om man misslyckas paring nationella provets den haumlr delen och har skrivit kanske jaumlttebra referat och haft jaumlttemycket goda reflektioner om litteraumlra texter naumlr vi haft boksamtal och naumlr man har skrivit om texterna hellip Och sen helt ploumltsligt saring laumlser man naringgon novell i laumlsfoumlrstaringelseprovet som man inte foumlrstaringr Vad saumlger daring det om hela ens laumlsfoumlrstaringelse Ja kanske inte jaumlttemycket foumlr att hellip Helhetsbilden aumlr viktigare aumln resultatet paring nationella provet (Intervju 3)
196
Om resultatet paring provet skiljer sig mycket fraringn vad eleven har presterat paring
olika uppgifter i kursen saring tvekar Karin saringledes inte att laringta det som hon har
upplevt i klassrummet vara det som faringr betydelse vid betygsaumlttningen
Ett annat exempel paring hur laumlrarna kan uppleva en konflikt mellan sin egen
klassrumspraktik och det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet lyfts av Nora som
anser att provkonstruktoumlren foumlrsoumlker maumlta naringgot som inte garingr att maumlta genom
att laringta eleverna bara kryssa i olika svarsalternativ Foumlr Nora orsakar detta en
krock mellan vad hon har faringtt laumlra sig om bedoumlmning av litteraturlaumlsning och
litteraturanalys hennes tolkning av kursens kunskapskrav och det som
maumltningen av elevernas laumlsning enligt henne staringr foumlr i det nationella provet
Nora Jag tycker inte att det aumlr samma sak hellip Och just naumlr det gaumlller laumlsning och laumlsfoumlrstaringelse saring tycker jag ju att en laumlsning av skoumlnlitteratur och egna slutsatser tema motiv kunna koppla det till allmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllanden som det staringr foumlr betyget A Det kan man ju inte naringgonsin komma upp till egentligen naumlr man har fyra svarsalternativ och kryssar Och daring blir det liksom en liten poaumlng hellip rsquoAringh haumlr har du tjugoaringtta raumltt av trettio det blir ett Arsquo Saring man har aringtergaringtt lite till en poaumlng hellip Det aumlr nog det som aumlr hela grejen och sen naumlr man ska kryssa i daring ja det haumlr blev ett A hellip Fast hur vet jag att det haumlr aumlr ett A Naumlr det vi har laumlrt oss aumlr att det maringste vara saring mycket stoumlrre aumln saring Daumlr kan jag se att det aumlr ett problem (Intervju 3)
Foumlr Nora blir det motsaumlgelsefullt att en elev genom att saumltta ett kryss i raumltt
svarsruta i laumlsfoumlrstaringelseprovet ska kunna uppnaring samma kvalitet paring
kunskapskraven om laumlsning som i hennes tolkning av samma kunskapskrav
rdquoSom examination av laumlsning tycker jag inte att det funkar saring bra just
laumlsfoumlrstaringelsebitenrdquo konstaterar Nora (Intervju 3) Precis som Nora tycker
Jenny att det aumlr naringgot som skaver med laumlsfoumlrstaringelseprovet och hon anser att
provet handlar alldeles foumlr mycket om detaljer Jenny aringterkommer ofta under
intervjuerna till hur arg hon aumlr paring laumlsfoumlrstaringelseprovet Hon foumlrklarar att det aumlr
provets detaljfraringgor som irriterar henne eftersom de omoumljligt kan ge samma
djup som naumlr eleverna visar att de har hittat kaumlrnan i en roman som naumlr de till
exempel arbetar med nyckelord
Jenny Och det aumlr det som aumlr saring himla beloumlnande naumlr man ser utvecklingen hur de har faringtt djupet Och det aumlr det jag ofta saumlger att de haumlr detaljfraringgorna som jag tycker att det blir i nationella proven de ger inte alls lika mycket som det haumlr paring djupet att de hittar kaumlrnan i boken (Intervju 4)
Foumlr Jenny blir det liksom foumlr Karin och Nora ovan en krock mellan provets
utformning foumlr att bedoumlma elevernas laumlsning och den egna undervisningens
fokus Jenny saumlger vidare att hon aumlr noga med att foumlrmedla till eleverna att det
inte finns naringgot raumltt eller fel i deras texttolkningar och saumlger att eleverna
uppskattar detta daring det tvingar dem att taumlnka sjaumllva Jenny foumlrklarar att hon
197
genom elevernas skriftliga textanalyser ser helt andra kvaliteter hos eleverna
och som hon vaumlrderar mycket houmlgre aumln rdquoprovets detaljfraringgorrdquo och paring foumlrhand
faumlrdiga svar rdquoJag kanske inte bryr mig lika mycket om de har foumlrstaringtt allting
utan jag vill att de ska foumlrstaring helheter eller goumlra det till sittrdquo foumlrklarar Jenny
(Intervju 3) Jenny talar vidare om provet i termer av att det aumlr oraumlttvist
eftersom hon upplever att det slaringr saring haringrt mot elevens provbetyg om de raringkat
missa naringgon detaljfraringga paring provet rdquoDaring blir det inte en morot daring blir det inte
en uppmuntran att vilja laumlsa foumlr saring goumlr man inte naumlr man laumlserrdquo slaringr Jenny fast
och fortsaumltter med att saumlga att lustlaumlsning inte har med detaljer att goumlra utan
laumlsningen ska fokusera vad eleverna har upplevt och kaumlnt i moumltet med texten
(Intervju 4) Magnus aumlr inne paring samma sparingr och saumltter laumlsfoumlrstaringelseprovet i
relation till uppdraget att oumlka lusten till laumlsning och konstaterar att rdquoman kan
ju maumlta hur man foumlrstaringr men man kan inte riktigt maumlta lusten foumlr man vet ju
inte hur mycket de hade foumlre och hur mycket de fickrdquo (Intervju 3)
Laumlrarna i studien ger aumlven uttryck foumlr en tveksamhet till om det verkligen
paring ett objektivt saumltt garingr att maumlta elevers laumlsfoumlrstaringelse paring det saumltt som det
nationella provet aumlr taumlnkt att goumlra De paringpekar att det aumlr svaringrt att maumlta hur vaumll
elever tolkar text rdquoDet aumlr ju jaumlttesvaringrt foumlr att man tolkar texter saring olikardquo
konstaterar Magnus (Intervju 3) Han aringtervaumlnder till samma tankegaringng i den
foumlljande intervjun och saumlger att han aumlr tveksam om han rdquogillar alla fraringgor som
staumllls i provetrdquo och att rdquodet aumlr naringgon som har valt vad som aumlr raumltt och felrdquo
(Intervju 4) Han kan foumlrstaring att eleverna svarar fel paring vissa fraringgor eftersom det
aumlr fullt moumljligt att baringde foumlrstaring fraringgorna och texterna paring olika saumltt
Magnus Jag ser ju att de har foumlrstaringtt texterna sen har de tolkat fraringgan olika beroende paring deras egen erfarenhetsbakgrund tror jag Men de har aumlndaring gjort ett staumlllningstagande Att de har svarat fel kan bero paring det beror ju inte paring att de inte foumlrstaringr texten tror jag utan det beror vaumll paring att de tolkar annorlunda (Intervju 4)
Magnus visar haumlr paring hur han tycker sig se att elever kan ha gjort bra tolkningar
av texterna de laumlst aumlven om svaren inte faller inom de godkaumlnda graumlnserna i
provets bedoumlmningsanvisningar Karin lyfter ocksaring att hon och hennes
kollegor paring skolan anser att bedoumlmningsanvisningarna till laumlsfoumlrstaringelseprovet
aumlr foumlr snaumlva rdquoDe skulle kunna svara saring haumlr och haft raumltt ocksaring till exempelrdquo
saumlger Karin (Intervju 4) och Jenny naumlmner att hon brukar goumlra provet
tillsammans med eleverna men att inte ens hon brukar ha alla raumltt enligt
bedoumlmningsanvisningarna Laumlrarna naumlmner ocksaring att de tycker att sjaumllva
provsituationen aumlr en pressad och onaturlig situation daumlr eleverna tvingas laumlsa
okaumlnda texter under tidspress och sedan svara paring textfraringgor utan att hinna
reflektera och taumlnka efter De menar att maringnga elever laringser sig i en saring konstlad
situation och att det daumlrmed inte aumlr saumlkert att det aumlr just elevernas laumlskompetens
som proumlvas och maumlts i laumlsfoumlrstaringelseprovet Karin resonerar om det
198
problematiska med att testa och maumlta elevers laumlsfoumlrstaringelse med ett skriftligt
prov
Karin Och sen laumlsning blir aldrig naringgonting heller foumlrraumln man goumlr naringgonting med det man har laumlst Antingen pratar om det eller skriver om det eller hellip hellip Och daring kan man fraringga sig hur ska man maumlta laumlsningen Det kanske lika mycket handlar om ens muntliga foumlrmaringga eller skriftliga foumlrmaringga (Gruppintervju)
I detta uttalande ger Karin uttryck foumlr en uppfattning som alla laumlrarna i studien
uttalar De anser att det aumlr i undervisningssituationen i kontrast till
provsituationen som laumlrarna verkligen kan faring en uppfattning om varje elevs
foumlrmaringga att laumlsa och tolka text Resultatet paring det nationella provet motsvarar
bara en maumltpunkt och kan inte ersaumltta det arbete med laumlsning som sker under
hela kursen Det verkar saringledes som att det uppstaringr en krock mellan laumlrarnas
klassrumspraktik och yttre policykrav paring maumltbara resultat representerat av det
nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet
Sammanfattning
Naumlr laumlrarna resonerar om vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr anvaumlnder de uttryck som
att eleverna ska kunna ta ut det viktigaste i en text foumllja den roumlda traringden laumlsa
mellan raderna och kunna laumlsa med inlevelse Eleverna ska ocksaring veta att det
finns olika saumltt att laumlsa paring som till exempel att skumlaumlsa och att naumlrlaumlsa och
de ska veta naumlr de behoumlver laumlsa paring olika saumltt Laumlrarna pratar ocksaring om att
eleverna behoumlver kunna sammanfatta en text och foumlrstaring baringde delar av texter
och helheter Aumlven om laumlrarna i stort naumlmner olika faktorer som ingaringr i
laumlsfoumlrstaringelse visar de upp en osaumlkerhet kring vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr och
vilka komponenter som ingaringr i laumlsfoumlrstaringelse Laumlrarna lyfter fram att de inte
anser att de har faringtt verktyg vad gaumlller teorier eller begrepp om laumlsfoumlrstaringelse
med sig fraringn sin laumlrarutbildning
Laumlrarna resonerar ocksaring om hur de goumlr naumlr de examinerar laumlsning i
klassrummet och lyfter fram att det ofta goumlrs i kombination med att testa
elevernas skriftliga och muntliga foumlrmaringga Det aumlr aumlven tydligt att kursens
kunskapskrav faringr stor paringverkan paring hur examinationerna genomfoumlrs till
exempel saumlger laumlrarna att eleverna ska kunna dra paralleller mellan olika laumlsta
verk eller resonera om texterna utifraringn saring kallade allmaumlnmaumlnskliga
foumlrharingllanden formuleringar som aumlr direkt haumlmtade fraringn kursens
kunskapskrav I relation till kursens nationella laumlsfoumlrstaringelseprov menar laumlrarna
att de inte traumlnar specifikt foumlr att eleverna ska klara det nationella
laumlsfoumlrstaringelseprovet som av Karin benaumlmns som ett stickprov utan laumlrarna
arbetar med laumlsningen under hela kursen garingng Laumlrarna upplever att den
examination av laumlsning som speglas i det nationella provet skiljer sig fraringn hur
199
de sjaumllva examinerar laumlsning under kursens garingng eftersom de saumlllan
examinerar laumlsningen isolerad fraringn muntliga och skriftliga foumlrmaringgor utan laringter
de olika foumlrmaringgorna integreras vid examinationerna till en helhet Provet anses
i staumlllet fokusera paring detaljer Laumlrarna lyfter daumlrmed fram att det som goumlrs paring
lektioner daumlrfoumlr faringr stoumlrre tyngd vid betygsaumlttning aumln resultatet paring det
nationella provet Laumlrarna ger ocksaring uttryck foumlr att de helst skulle vilja slippa
bedoumlma och examinera elever naumlr det gaumlller laumlsning eftersom det staringr i vaumlgen
foumlr att vaumlcka elevernas laumlslust och moumljlighet att uppleva laumlsningen som
givande
200
Kapitel 10 Anpassning och motstaringnd ndash navigering under ett performativt tryck
rdquoJag tycker nog att de senaste aringren saring har jag blivit mindre frirdquo
(Jenny intervju 3)
Naumlr laumlrarna som deltar i studien i avhandlingens Del I talar om sin
undervisningspraktik i relation till laumlsning och syftet med laumlsning i
undervisningen i kursen Svenska 1 aumlr kursens nationella laumlsfoumlrstaringelseprov
taumlmligen avlaumlgset i deras tal Den bild som framtraumlder aumlr att textarbetet i
undervisningen har ett stoumlrre maringl aumln att eleverna ska klara ett nationellt prov
Detta staringr i kontrast till hur naumlrvarande det nationella provet aumlr i intervjuerna
naumlr laumlrarna talar om undervisningen i kursen Svenska 1 som helhet Ball
(2003) menar att utbildningsreformer som till exempel gymnasiereformen
2011 inte bara paringverkar laumlrares undervisning utan aumlven laumlrarna sjaumllva I sitt
uppdrag som svensklaumlrare behoumlver laumlrarna navigera mellan olika krav som
staumllls paring dem varav ett krav aumlr att hantera nationella prov i sina kurser Den
paringverkan av det nationella provet i Svenska 1 paring laumlrarna och undervisningen i
kursen som framtraumlder naumlr laumlrarna talar om sin praktik handlar om olika
foumlrberedelser infoumlr provet om hur de upplever att provet ger dem ramar foumlr
undervisningen som baringde stoumlder och begraumlnsar deras handlingsutrymme
Laumlrarna uppvisar baringde motstaringnd och anpassning till dessa ramar Dessutom
framtraumlder en bild av de nationella proven som en del av det performativa
trycket som finns i skolan idag
Det foumlregaringende kapitlet visade att laumlrarna tycker att de inte har faringtt
tillraumlcklig med verktyg foumlr att utveckla elevers laumlsfoumlrstaringelse i undervisningen
och att examinationer av elevers laumlsning i klassrummet ger en mer raumlttvis bild
av elevers laumlskompetens aumln det nationella laumlsfoumlrstaringselprovet I foumlljande kapitel
staringr avhandlingens femte forskningsfraringga om vilka utmaningar i relation till
det nationella provet i kursen Svenska 1 som synliggoumlrs i laumlrarnas tal om
undervisningen i fokus
201
Nationella provet ndash relevant inneharingll men otydligt syfte
Som naumlmnts tidigare innebar reformen Gy11 att ett nationellt prov i svenska
infoumlrdes paring gymnasiet redan i aringrskurs 1 en ny reform och en policystyrning
som de fem laumlrarna varit tvungna att foumlrharinglla sig till i sin undervisning Laumlrarna
tycks vara relativt oumlverens om att provet rent inneharingllsmaumlssigt kaumlnns relevant
i relation till aumlmnesplanens centrala inneharingll Om man ser till hela det
nationella provet i kursen Svenska 1 det vill saumlga alla de tre delproven som
proumlvar skriftlig och muntlig framstaumlllning samt laumlsfoumlrstaringelse aumlr laumlrarna ocksaring
relativt noumljda med provet och naumlmner flera olika aspekter av provet som de
tycker aumlr bra Av de tre delproven aumlr det framfoumlr allt det muntliga provet som
laumlrarna talar om i positiva ordalag De framharingller att det delprovet kaumlnns
relevant aumlr vaumllkonstruerat med bra material och att det brukar ha ett bra och
angelaumlget tema Det kan till och med vara roligt baringde att oumlva infoumlr och att
genomfoumlra provet och laumlrarna paringpekar att eleverna oftast brukar lyckas riktigt
bra paring det muntliga delprovet rdquoDet muntliga [provet] det tycker jag aumlr
jaumlttebra och det skriftligardquo saumlger Jenny (Intervju 3) och Nora resonerar paring ett
liknande saumltt
Nora Jag tycker att den muntliga delen aumlr jaumlttebra just ocksaring foumlr att de tar det paring allvar och de foumlrbereder sig och de oumlvar och den delen kan jag tycka att den tillfoumlr ju bara Och sen som sagt den typen av uppsatsskrivande aumlr bra
(Intervju 4)
Trots att Nora tycker att baringde det muntliga och skriftliga delprovet aumlr bra goumlr
hon dock tillaumlgget att hon inte ser att hon noumldvaumlndigtvis behoumlver goumlra den
typen av uppgifter inom ramarna foumlr ett nationellt prov Hon menar att hon
skulle kunna testa elevernas foumlrmaringgor lika vaumll genom andra uppgifter som hon
goumlr inom ramen foumlr undervisningen
Provet i skriftlig framstaumlllning aumlr det delprov som anses vara det som
eleverna har svaringrast foumlr men aumlven det delprovet talar laumlrarna om i termer av
att det aumlr relevant foumlr kursen och att det ger god information om elevernas
skrivutveckling Naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet tycks laumlrarna dock vara mer
ambivalenta i sin instaumlllning De har en hel del synpunkter paring
provkonstruktionen och paring sjaumllva provsituationen som naumlmns som konstlad
och onaturlig Linnea lyfter till exempel fram att det aumlr ett stressmoment att
eleverna oftast sitter i en skrivsal tillsammans med maringnga andra elever och paring
en kort tid ska laumlsa och foumlrstaring texter som de varken har stiftat bekantskap med
tidigare eller faringr moumljlighet att bearbeta foumlr att skapa en foumlrstaringelse foumlr Aumlven
Jenny naumlmner tidspressen vid skrivsituationen som ett stressande moment
Under intervjuerna lyfter dock laumlrarna aumlven fram aspekter som de anser vara
mer bekymmersamma med laumlsfoumlrstaringelseprovet som till exempel att provet aumlr
loumlst foumlrankrat i kursens aumlmnesplan och att det finns ett glapp mellan provets
resultatredovisning och kursens kunskapskrav Nora lyfter fram att hon anser
202
att foumlrfarandet i och med infoumlrandet av laumlsfoumlrstaringelseprovet inte anses ha varit
tillraumlckligt omgaumlrdat med information och det tycks som om syftet med att
infoumlra ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov i aringrskurs 1 paring gymnasiet inte aumlr helt
tydligt foumlr laumlrarna Karin haumlnvisar till att det staringr i laumlrarmaterialet att det
nationella provet ska stoumldja laumlrarna i betygsaumlttning men saumlger samtidig att det
aumlr tydligare att laumlrarna faringr ett stoumld naumlr det gaumlller de muntliga och skriftliga
delarna Jenny och Nora saumlger att de tror att laumlsfoumlrstaringelseprovets infoumlrande har
med de foumlrsaumlmrade resultaten i PISA-undersoumlkningen att goumlra och en oumlnskan
om att oumlka kontrollen oumlver skolan Linnea resonerar i liknande ordalag
Linnea Men att det aumlr laumlsfoumlrstaringelse i Svenska 1 men inte i Svenska 3 taumlnker jag att det maringste vara att man taumlnker att de aumlr daringliga att laumlsa naumlr de kommer fraringn grundskolan Att det finns en saringn samhaumlllstanke i det Och daumlrfoumlr slaumlnger man in ett naumlstan likadant prov som de har i aringrskurs nio (Gruppintervju)
Jenny och Linnea ger uttryck foumlr att laumlsfoumlrstaringelseprovet har infoumlrts foumlr att det
nationellt finns en nedaringtgaringende trend naumlr det gaumlller aumlldre elevers laumlsfoumlrmaringga
men goumlr inte samma koppling till att de muntliga och skriftliga delproven
ocksaring aumlr nya i aringrskurs 1
I sina resonemang om nyttan med det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet ger
laumlrarna ocksaring uttryck foumlr att de har ett formativt foumlrharingllningssaumltt till sin
undervisning och till elevernas laumlsutveckling och baringde Nora och Jenny lyfter
det problematiska med att de inte faringr moumljlighet att arbeta vidare med eleverna
efter att de faringtt resultatet paring det nationella provet De skulle hellre se att provet
laringg i boumlrjan av kursen som ett diagnostiskt test utifraringn vilket de sedan kan
arbeta vidare med elevernas laumlskompetens Detta anser de skulle ge provet ett
tydligare syfte
Foumlrberedelser foumlr provet eller foumlrberedelser foumlr livet
Naumlr det gaumlller att foumlrbereda eleverna infoumlr det nationella provet i Svenska 1
haumlnvisar laumlrarna till det foumlrberedelsematerial fraringn Skolverket som aringterfinns i
laumlrarmaterialet som medfoumlljer provet (Skolverket 2014) och som alla saumlger
sig plikttroget garing igenom med eleverna naringgon vecka foumlre sjaumllva provtillfaumlllet
i enlighet med instruktionerna Dessutom talar laumlrarna med eleverna om hur
provet aumlr uppbyggt vilken typ av fraringgor som kan komma och att antalet rader
i skrivhaumlftet indikerar hur laringngt svar provkonstruktoumlren taumlnker sig att fraringgan
kraumlver Ingen av laumlrarna saumlger dock att de medvetet arbetar mot
laumlsfoumlrstaringelseprovet i sin undervisning genom att till exempel konstruera naringgra
foumlrberedelseoumlvningar som explicit har laringtit eleverna oumlva paring samma typ av
uppgifter som kan taumlnkas komma paring laumlsfoumlrstaringelseprovet Karin och Nora anser
att det aumlr svaringrt att direkt foumlrbereda eleverna foumlr laumlsfoumlrstaringelseprovet eftersom
det aldrig garingr att veta vilka texter eller vilken typ av fraringgor som kommer paring
203
provet rdquoJag tycker det svaringrt att foumlrbereda dem foumlr det mer aumln att saumlga att de
ska laumlsa fraringgorna nogardquo saumlger Karin och fortsaumltter rdquoDet finns egentligen inget
saumltt att plugga sig till det egentligen det aumlr liksom vad vi har gjort under hela
kursen i saring fallrdquo (Intervju 3) Det hon som undervisande laumlrare kan goumlra som
en sorts foumlrberedelse menar Karin aumlr att oumlva referatskrivande av sakprosa och
att laumlsa olika texter och diskutera och sammanfatta dem Just referatskrivandet
framharinglls av studiens laumlrare som en gynnsam foumlrberedelse infoumlr
laumlsfoumlrstaringelseprovet De naumlmner dock att detta inte aumlr naringgot man goumlr specifikt
foumlr att oumlva infoumlr provet utan naringgot som anses vara en del av den ordinarie
svenskundervisningen som laumlrarna alltid har aumlgnat sig aringt Men tillaumlgger de
referatskrivandet aumlr ett bra saumltt att faring en uppfattning om elevernas
laumlskompetens om eleven inte foumlrstaringtt texten kan hen inte heller skriva ett
fungerande referat av den
Laumlrarna lyfter ocksaring fram att det aumlr viktigt att eleverna har faringtt laumlra sig om
bildspraringk och att laumlsa mellan raderna innan de skriver provet Aumlven arbete med
diktanalys och analys av annan skoumlnlitteratur fraumlmst romaner och noveller
anges som viktiga moment foumlr att foumlrbereda eleverna infoumlr laumlsfoumlrstaringelseprovet
Alla fem laumlrarna framharingller ocksaring vikten av att laumlsa och diskutera flera olika
texttyper under hela kursen som en god grund infoumlr laumlsfoumlrstaringelseprovet men
att det inte aumlr naringgot de goumlr som en foumlrberedelse foumlr provet utan naringgot som ingaringr
som en naturlig del i svenskaumlmnet Nora saumlger till exempel
Nora Men just laumlsfoumlrstaringelsen taumlnker jag nog inte saring mycket paring hellip Det aumlr ingenting som jag kan foumlrbereda dem foumlr en lektion menar jag Utan det aumlr naringgonting som de maringste oumlva sig och jobba med och laumlsa mycket och saring daumlr (Intervju 3)
Nora aumlr noga med att understryka att aktiviteter som att laumlsa tolka och samtala
om olika texter aumlr naringgot som laumlrare och elever goumlr hela tiden i svenskaumlmnet
Att just laumlsa och tolka skoumlnlitteratur och att detta aumlr naringgot som aumlr centralt i
svenskaumlmnet och som svensklaumlrare kontinuerligt arbetar med oavsett
laumlsfoumlrstaringelseprov framfoumlr laumlrarna som ett argument foumlr att deras undervisning
inte har paringverkats av att ett laumlsfoumlrstaringelseprov har infoumlrts i aringrskurs 1 I stort sett
verkar laumlrarnas handlingar i direkt anslutning till det nationella
laumlsfoumlrstaringelseprovet foumlr att foumlrbereda eleverna foumlr provet handla om att garing
igenom Skolverkets foumlrberedelsematerial och eventuellt lite referatskrivning
av olika texter
Naumlr det gaumlller paringverkan paring undervisningen av det nationella provet i
Svenska 1 aumlr det dock tydligt att delproven i muntlig och skriftlig
framstaumlllning faringr en direkt paringverkan paring vad som haumlnder i klassrummet Jenny
beraumlttar till exempel att hon infoumlr det muntliga provet laringter eleverna oumlva genom
att de faringr goumlra en muntlig presentation som utgaringr fraringn laumlsning av faktatexter
med anknytning till det program som eleverna garingr och som aumlr mer eller mindre
en exakt kopia av delprovet i muntlig framstaumlllning Naumlr det gaumlller det
204
skriftliga delprovet foumlrekommer aumlven daumlr tydligt inriktade uppgifter i kursen
som liknar hur uppgiften aumlr utformad i det nationella provet Paring Jennys skola
konstruerar laumlrarna en gemensam uppgift i diktanalys som baringde ska foumlrbereda
eleverna paring hur man goumlr en diktanalys men framfoumlr allt paring hur de ska hantera
det dataprogram som det nationella provet ska skrivas i Baringde Karin och Nora
beskriver hur svensklaumlrarna paring deras skolor har en gemensam skrivning foumlr
aringrskurs 1 daumlr eleverna faringr laumlsa ett flertal texter som sedan anvaumlnds som
underlag foumlr en stoumlrre skriftlig uppgift Karin beraumlttar att uppgiften paring hennes
skola rdquoliknar lite nationella provuppgiften paring varingrenrdquo (Intervju 1) och Nora
beskriver en liknande uppgift som de goumlr paring hennes skola
Nora Den aumlr upplagd paring ett liknande saumltt som det nationella provet aumlr upplagt och maumlter samma kunskapskrav Den aumlr kopplad till samma kunskapskrav och daring aumlr det ett saumltt ocksaring att kunna faring goumlra det haumlr tvaring garingnger Dels foumlr oumlvning men dels foumlr att i fall man misslyckas en garingng saring ska det finnas hellip (Intervju 3)
Jenny Karin och Nora beskriver ovan hur de inom aumlmneslaget hjaumllps aringt paring
skolan att konstruera gemensamma uppgifter som liknar det skriftliga
delprovet i det nationella provet dels foumlr att eleverna ska vara vaumll foumlrberedda
foumlr de tvaring delproven dels foumlr att det aumlr viktigt att eleverna haumlr faringr visa sina
foumlrmaringgor aumlven utanfoumlr provsituationen Detta foumlrfarande staringr dock i kontrast
till laumlsfoumlrstaringelseprovet som faringr betydligt mindre direkta foumlrberedelser aumln de
andra tvaring delproven
Karin Jenny Linnea och Nora menar att aumlven om det nationella provet
finns i deras medvetande naumlr de planerar kursen taumlnker de inte specifikt paring det
nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet naumlr de i augusti planerar sin kurs i Svenska 1
infoumlr det kommande laumlsaringret De understryker att det faktum att det nu finns ett
laumlsfoumlrstaringelseprov i aringrskurs 1 inte har paringverkat undervisningen i saumlrskilt houmlg
grad eftersom de arbetar med laumlsningen i stort sett paring samma saumltt som innan
provet infoumlrdes rdquoJa min Svenska 1 ser nog ganska lika ut aumlndaringrdquo konstaterar
Jenny (Gruppintervju) Karin uttrycker sig i liknande ordalag
Karin Nej jag taumlnker inte paring det faktiskt Det kommer [ hellip ] eller det aumlr vaumll saring sjaumllvklart att det ingaringr i svenskaumlmnet paring naringgot saumltt hellip Ja naumlr vi pratar om syfte med olika texter saring aumlr det ju egentligen en foumlrberedelse foumlr det fast jag taumlnker nog mer att det aumlr en foumlrberedelse foumlr livet mer aumln en foumlrberedelse foumlr laumlsfoumlrstaringelsedelen paring nationella provet (Intervju 3)
Aumlven om Linnea saumlger att hon inte planerar sin kurs efter det nationella provet
saring medger hon att hennes kurs nog aumlndaring hade sett annorlunda ut om det inte
funnits ett nationellt prov i kursen rdquoDet hade det naturligtvis gjort jag hade
ju inte gjort ett nationellt prov om jag hade faringtt vaumllja sjaumllvrdquo resonerar Linnea
(Intervju 1) Magnus aumlr inne paring samma sparingr och konstaterar att han tror att
205
hans kurs nog hade sett annorlunda ut om det inte funnits ett nationellt prov i
kursen Aumlven om han saumlger att han inte bygger sin undervisning paring det
nationella provet saring kaumlnner han att han nog fokuserar mer paring faumlrdigheterna
med det formella skrivandet infoumlr det skriftliga provet aumln han skulle gjort om
provet inte funnits och att han nog annars hade aumlgnat mer tid aringt att laumlsa och
foumlrstaring texter Magnus aumlr inte ensam om att oumlnska att det funnits mer utrymme
foumlr att laumlsa fler texter med eleverna under laumlsaringret utan Linnea Jenny Nora och
Karin uttrycker samma sak naumlr de talar om vad de skulle vilja goumlra mer av i
kursen De anger dock baringde tidsbrist och fokus paring det vetenskapliga
skrivandet vilket goumlr att de behoumlver aumlgna mycket tid aringt att foumlrbereda eleverna
foumlr det skriftliga delprovet som anledning till att det inte blir lika mycket
laumlsning i kursen som de skulle vilja
Naumlr det gaumlller laumlrarnas tal om hur de uppfattar det nationella provet i
Svenska 1 och hur provet paringverkar deras undervisning aumlr det saringledes en kluven
bild som vaumlxer fram Aring ena sidan saumlger laumlrarna att de arbetar med laumlsning i
stort sett som de alltid har gjort aring andra sidan styrs de mot att explicit
foumlrbereda eleverna foumlr de muntliga och skriftliga delproven genom att till
exempel konstruera uppgifter som aumlr mer eller mindre kopior paring uppgifterna i
det nationella provet Aumlven om laumlrarna paring det stora hela inte anser att de har
laringtit sin undervisning paringverkas naumlmnvaumlrt av infoumlrandet av ett nationellt
laumlsfoumlrstaringelseprov saring aumlr det nationella provets naumlrvaro mycket paringtagligt genom
hela intervjuserien Under den avslutande gruppintervjun med alla fem laumlrarna
staumllldes daumlrfoumlr fraringgan till laumlrarna om hur de saringg paring att det nationella provet
varit saring naumlrvarande i deras tal under hela laumlsaringret Linnea foumlrklarar att det nog
blivit saring eftersom de nationella proven rdquohaussas upprdquo (Gruppintervju) saring
mycket i skolan idag och att de faringr ett stort utrymme baringde i kursen och vad
gaumlller den tid laumlrarna faringr aumlgna aringt att raumltta proven Aumlven de andra laumlrarna ger
uttryck foumlr samma staringndpunkt och Karin foumlrklarar att eftersom provet tar in
maringnga delar av kursen saring aumlr det ganska omfattande Om laumlrarna dessutom vill
foumlrbereda eleverna infoumlr provet genom att laringta dem goumlra naringgonting liknande
en garingng foumlre sjaumllva skrivtillfaumlllet saring har provet lagt beslag paring tre fyra maringnader
av kursen menar Karin
Glapp mellan prov och kunskapskrav
Naringgot som framfoumlr allt Karin Nora och Jenny lyfter i relation till det
nationella provet i Svenska 1 aumlr hur provet korrelerar med kursens
kunskapskrav Resultatet paring de tvaring delproven i muntlig och skriftlig
framstaumlllning anser de vara laumltt att hantera eftersom de betygsaumltts med hjaumllp
av matriser och kriterier som aringterfinns i kursens kunskapskrav Haumlr anser
laumlrarna att korrelationen mellan delprovens inneharingll och kursens
kunskapskrav staumlmmer vaumll oumlverens med varandra och resultaten paring delproven
laumlggs till kursens oumlvriga betygsunderlag rdquoDet muntliga aumlr ganska tydligt
kopplat eller vaumlldigt tydligt kopplat till det och det skriftliga ocksaring aumlr det ju
206
faktisktrdquo saumlger Karin (Intervju 3) Saring aumlr inte fallet med resultatet paring
laumlsfoumlrstaringelseprovet som i staumlllet anges med summan av de poaumlng som elevens
svar genererat paring de olika provfraringgorna och som sedan i en tabell anger vilket
av de sex olika betygsstegen en viss summa poaumlng motsvarar Detta uppfattas
av laumlrarna som att det finns ett glapp mellan provet och kursens styrdokument
Karin uttrycker det som att rdquolaumlsfoumlrstaringelsedelen aumlr lite luddigt kopplad till
kunskapskravenrdquo (Intervju 4) och Magnus konstaterar att rdquoaumlven fast nationella
provet bygger paring laumlsta texter saring tycker jag att nej det kaumlnns inte som att man
faringr samma draghjaumllprdquo (Intervju 3) Nora pekar paring det problematiska med att
oumlversaumltta ett kvantitativt poaumlngprov till kvalitativa kunskapskrav
Nora Det var det jag staumllldes infoumlr naumlr jag skulle omsaumltta laumlsfoumlrstaringelseprovet jag skulle omsaumltta de haumlr poaumlngen till kunskapskrav Det var daring som jag staumllldes infoumlr men vaumlnta stopp ett tag var det inte det haumlr vi skulle komma ifraringn (Intervju 3)
Nora tycker att det aumlr motsaumlgelsefullt att laumlsfoumlrstaringelseprovet bedoumlms medelst
ett poaumlngprov eftersom ideacuten med de nya kunskapskraven i Gy11 enligt hennes
tolkning aumlr att just se till kvaliteten i elevernas foumlrmaringgor Karin garingr ett steg
laumlngre och ifraringgasaumltter vem provet egentligen aumlr till foumlr och hon aumlr den som i
intervjumaterialet tydligast tar avstaringnd fraringn provets poaumlngkonstruktion
Karin Den poaumlngen aumlr bara foumlr att Uppsala universitet ska faring in statistik saring att de kan jaumlmfoumlra sen Det aumlr ingenting foumlr oss (Gruppintervju)
Paring nationell nivaring menar Karin att den kvantitativa poaumlngsaumlttningen i
laumlsfoumlrstaringelseprovet aumlr till foumlr att jaumlmfoumlra resultat mellan olika skolor och
kommuner vilket enligt henne inte samspelar med att hon paring lokal nivaring
behoumlver kunna anvaumlnda resultatet i sin betygsaumlttning I sin praktik behoumlver
Karin foumlrharinglla sig till och tolka kursens kunskapskrav som hon baserar sitt
betygsunderlag paring naringgot som hon ska staring till svars foumlr infoumlr sina elever Den
kvantitativa poaumlngsaumlttningen i laumlsfoumlrstaringelseprovet blir i och med detta inte
anvaumlndbar foumlr henne menar hon
Det finns saringledes hos studiens laumlrare en uppfattning om att
laumlsfoumlrstaringelseprovets foumlrankring i kursen Svenska 1 aumlr otydlig eftersom de anser
att det finns ett glapp mellan kursens kunskapskrav och resultatet paring
laumlsfoumlrstaringelseprovet Detta aumlr naringgot som laumlrarna vid flera tillfaumlllen ger uttryck
foumlr och som de anser aumlr en kaumllla till foumlrvirring och frustration Konsekvensen
blir att de anser att resultatet paring laumlsfoumlrstaringelseprovet inte aumlr anvaumlndbart i
betygsunderlaget paring samma saumltt som de oumlvriga tvaring delproven Eftersom
laumlrarna menar att de har svaringrt att hitta en koppling mellan kursens
kunskapskrav och laumlsfoumlrstaringelseprovet blir det ocksaring problematiskt foumlr dem att
hantera provresultatet Karin beskriver hur hon i slutet av laumlsaringret brukar sitta
med elevernas kursmatriser och ska sammanstaumllla deras prestationer i kursen
207
till ett slutbetyg Hon paringpekar att det daring aumlr tydligast att hon faringr hjaumllp med
betygsaumlttningen i de tvaring andra delproven eftersom de aumlr laumltta att oumlversaumltta till
kursmatrisen Naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet vet hon inte vad hon ska goumlra
med det resultatet rdquoOkej var ska jag stoppa in det naringgonstansrdquo saumlger Karin
(Gruppintervju) om resultatet paring laumlsfoumlrstaringelseprovet Hon utvecklar
resonemangen vidare om vad hon tycker aumlr problematiskt med
laumlsfoumlrstaringelseprovet
Karin Om man jaumlmfoumlr muntliga och skriftliga delen det finns ganska mycket att haumlmta daumlr foumlr det visar verkligen det haumlr kan den haumlr eleven muntligt och skriftligt Laumlsfoumlrstaringelsen visar ju inte riktigt vad eleven kan Det aumlr ju det som aumlr problemet tycker jag (Gruppintervju)
Karins slutsats blir att eftersom resultatet paring laumlsfoumlrstaringelseprovet inte ger henne
som laumlrare naringgon riktig information om elevernas laumlskompetens saring kan hon
inte laumlgga saring mycket vikt vid det delprovet Haumlr faringr Karin medharingll fraringn baringde
Jenny och Nora som paringpekar att de inte heller tycker att laumlsfoumlrstaringelseprovet
visar vad eleverna egentligen kan eftersom de ofta visar upp baringde baumlttre och
saumlmre laumlsfoumlrstaringelse i klassrummet aumln vid provet
Nora visar ocksaring ett tydligt motstaringnd mot skrivningarna i
laumlrarinformationen som medfoumlljer det nationella provet i Svenska 1 daumlr
provkonstruktoumlren beskriver vilka kunskapskrav i kursen som
laumlsfoumlrstaringelseprovet avser att testa Under hela intervjuserien med Nora
aringterkommer hon till att hon tycker att det aumlr naringgot som skaver just med det
delprovet I den sista intervjun faringr hon fatt i vad det aumlr som stoumlr henne Hon
pekar i laumlrarmaterialet och laumlser att provet bland annat ska maumlta det
kunskapskrav i kursen Svenska 1 daumlr det staringr att eleven kan skriva egna texter
som anknyter till det laumlsta (Skolverket 2011) Hon pekar sedan i
bedoumlmningsanvisningarna och reagerar paring att som svar paring en textfraringga i provet
kan eleven skriva en kort ibland ofullstaumlndig mening eller till och med ett
meningsfragment med endast tvaring eller tre ord och aumlndaring faring full pott Nora
ifraringgasaumltter starkt om ett svar paring bara naringgra ord kan anses vara en text
Nora rsquoSkriver egna texter som anknyter till det laumlstarsquo och daring tycker jag att det aumlr ju C-delen [skriftlig framstaumlllning] eller jag goumlr en romananalys eller jag utvecklar naringgonting hellip Och det blir saring otroligt missvisande hellip Jag stoumlr mig jaumlttemycket paring det daumlrfoumlr att de texterna aumlr saring hellip hellip Men det daumlr kan jag inte acceptera jag kan inte koumlpa det faktiskt riktigt (Intervju 4)
Nora jaumlmfoumlr med de texter hennes elever faringr skriva i anslutning till laumlsningen
i undervisningen saring som till exempel roman- novell- och diktanalyser daumlr
eleverna faringr jaumlmfoumlra dra paralleller mellan olika verk och utforska verkens
tema och motiv Nora anser att det finns naringgot skevt i att en elev ska kunna
208
uppfylla samma kunskapskrav med bara naringgra faring ord paring laumlsfoumlrstaringelseprovet
som en annan elev som bemoumldat sig att garing mer paring djupet i sin textfoumlrstaringelse
och skriver bra texter I citatet ovan ger Nora uttryck foumlr att det uppstaringr en
kollision mellan hennes tolkning av skrivningarna i kunskapskraven foumlr
Svenska 1 och den tolkning av samma kunskapskrav som hon menar att
provkonstruktoumlren staringr foumlr I detta tar hon starkt avstaringnd fraringn den senare
tolkningen
Det tycks saringledes hos studiens laumlrare finnas flera konflikter mellan den
undervisning laumlrarna menar sig sjaumllva staring foumlr och som beskrivs i
avhandlingens Del I och det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Foumlr det foumlrsta
krockar en uppfattning om att det inte kan finnas raumltt och fel tolkning av
skoumlnlitteraumlr text med provets raumlttningsmall daumlr foumlrutbestaumlmda moumljliga svar
anges och daumlr en viss tolkning av en text kan vara raumltt eller fel Aumlven haumlr lyfter
Nora ett kritiskt perspektiv och foumlrklarar att hon ibland uppfattar att
bedoumlmningsmallen aumlr foumlr snaumlv och att elevers svar trots att de enligt Noras
bedoumlmning inte faller inom bedoumlmningsmallens ramar foumlr ett korrekt svar kan
vara helt rimliga Hon konstaterar att vissa elever visat baringde paring djup och bra
inneharingll i vissa svar och att hon daring gjort en extra notering om att eleverna visat
paring en god foumlrmaringga trots att svaret enligt mallen bedoumlms som felaktigt rdquoOch
saring kan man notera vid sidan avrdquo saumlger Nora (Intervju 3) Paring saring vis kan den
elev som enligt Nora paring provet gjort en bra texttolkning men som inte staumlmmer
in med provets bedoumlmningsanvisningar aumlndaring faring tillgodogoumlra sig sin tolkning
naumlr hon ska summera kursen och saumltta slutbetyg Det blir ett betyg paring provet
enligt bedoumlmningsanvisningarna och kanske ett annat i bedoumlmningsunderlaget
foumlr hela kursen Daumlrmed loumlser Nora den konflikt som uppstaringr i glappet mellan
laumlsfoumlrstaringelseprovet och kursens kunskapskrav
Den andra konflikten som framtraumlder aumlr att det blir svaringrt foumlr laumlrarna att
hantera provresultatet eftersom laumlrarna upplever att det inte garingr att foumlrankra i
kursens kunskapskrav Konsekvensen blir att laumlrarna hamnar i svaringra dilemman
inte bara naumlr de ska oumlversaumltta provresultatet till ett sammanfattande slutbetyg
paring kursen utan aumlven naumlr de ska diskutera provresultatet med sina elever I
gruppintervjun diskuterar laumlrarna svaringrigheten i att foumlrklara foumlr eleverna vad
resultatpoaumlngen i laumlsfoumlrstaringelseprovet staringr foumlr och hur den ska relateras till
kursens kunskapskrav
Karin Jag brukar inte prata saring mycket om det Magnus Nej [Gemensamt skratt] Jenny Nej inte jag heller Linnea Nej inte jag heller Nora Jag visslar och garingr vidare rsquoSaring saring garingr vi vidarersquo Magnus Man goumlmmer sig i det haumlr att man slaringr ihop dem ocksaring (Gruppintervju)
209
Eftersom laumlrarna har svaringrt att foumlrklara foumlr sig sjaumllva hur de ska hantera och
tolka resultatet fraringn laumlsfoumlrstaringelseprovet blir det aumlnnu svaringrare att foumlrklara foumlr
eleverna vilket resulterar i att de helst undviker den diskussionen eller ndash som
Magnus saumlger ndash goumlmmer resultatet i det sammanvaumlgda provbetyget Samtidigt
paringpekar Nora att det sammanvaumlgda provbetyget inte heller aumlr helt enkelt att
hantera
Nora Det blir ju ett sammanvaumlgt betyg ocksaring vilket aumlr jaumlttekonstig [Skrattar] Det aumlr ju ocksaring saring sjukt jag tycker faktiskt det Jag jaumlmfoumlr det muntliga daumlr jag har pratat om FN med min laumlsfoumlrstaringelse och saring min uppsats daumlr jag har skrivit om naringgonting Och sen saring hellip A plus E blir C paring naringgot saumltt Och vad saumlger det sammanvaumlgda betyget egentligen Jaa du hellip Det aumlr naumlstan existentiella fraringgor tycker jag hellip Nej men det aumlr det faktiskt hur taumlnker man naumlr man jaumlmfoumlr och vaumlger samman saring olika saker (Intervju 3)
Laumlrarna upplever att de inte faringr naringgot stoumld av provresultatet och att det finns
svaringrigheter att koppla samman resultatet och det sammanvaumlgda provbetyget
med kursens kunskapskrav vilket blir problematiskt foumlr laumlrarna De foumlrklarar
att konsekvensen av att de inte riktigt vet hur de ska hantera resultatet fraringn det
nationella provet i Svenska 1 blir att de i praktiken inte laumlgger saumlrskilt stor vikt
vid det naumlr de saumltter slutbetyg i kursen
Bra med gemensamma riktlinjer men laumlrare faringr inte bli foumlr styrda
Alla laumlrarna i studien aumlr oumlverens om att det paringverkar baringde svenskaumlmnet och
dem sjaumllva som svensklaumlrare att svenska i Gy11 har blivit ett aumlmne med maringnga
nationella prov Magnus lyfter fram att det finns foumlrdelar med att ha ett
nationellt prov i svenskaumlmnet och jaumlmfoumlr med det andra aumlmnet han undervisar
i daumlr det inte finns naringgra nationella prov Han tycker att det aumlr positivt att faring
baringde vaumlgledning om vad som aumlr viktigt att prioritera i ett saring stofftyngt aumlmne
som svenska och att det aumlr bra att faring hjaumllp med bedoumlmningen Andra
synpunkter som lyfts fram av laumlrarna aumlr att de uppskattar att provet hjaumllper till
i straumlvan mot att haringlla samma bedoumlmningsstandard baringde nationellt och paring den
egna skolan och att raumlttningen av det skriftliga delprovet ses som ett bra
tillfaumllle foumlr gemensam fortbildning naringgot som underlaumlttar foumlr det kollegiala
samtalet Liksom Magnus resonerar Karin i termer av att det aumlr bra foumlr
likvaumlrdigheten att det finns nationella prov och att hon ser det som positivt att
Skolverket rdquostyr upprdquo och tillhandaharingller ramar foumlr undervisningen saring att det
blir rdquolite ordning aumlndaring i vad som tas upp ute i skolornardquo (Intervju 4) Hon
taumlnker att det annars finns en risk att det blir lite rdquokaosaktigtrdquo om alla laumlrare
ska ha sin egen tolkning av vad som aumlr viktigt foumlr eleverna att kunna Eftersom
210
svenskaumlmnet rdquoaumlr ett ganska oumlppet aumlmne ocksaring saring paring naringgot saumltt styr ju det lite
inneharingllet om vad man tar upp i kursen paring ett bra saumlttrdquo saumlger Karin (Intervju
4) och framharingller att det aumlr bra att det inte blir alltfoumlr olika kurser som erbjuds
eleverna Karin betonar att hon trots allt inte tycker att styrdokumenten och
det nationella provet styr foumlr mycket utan framharingller att hon aumlndaring har stor
frihet att vaumllja texter och hur hon vill arbeta med texterna i undervisningen
Magnus och Karins resonemang stoumlds aumlven av Nora Linnea och Jenny
Den senare resonerar paring ett liknande saumltt om att det nationella provet paring naringgot
saumltt aumlndaring paringverkar saring att svensklaumlrarna straumlvar mot en gemensam
bedoumlmningsstandard naringgot som Jenny anser aumlr en stor foumlrdel jaumlmfoumlrt med
andra aumlmnen som inte har naringgra nationella prov
Jenny Men jag kan aumlndaring tycka att det saumlkerstaumlller ju att vi faringr en likvaumlrdigare skola med de nationella proven helt klart Foumlr jaumlmfoumlr jag med en laumlrare som inte har det [i sitt aumlmne] saring kan det vara vaumlldigt varierade betyg beroende paring vem man har och vilken undervisning Aumlven upplaumlgget kan vara saring vaumlldigt varierat daring Men haumlr har vi liksom tydligare riktlinjer och man vet vad det aumlr som ska testas saring att man haringller sig inom ganska hellip Aumlven om det aumlr vaumlldigt fria ramar saring har man ramar (Intervju 3)
Liksom Jenny i citatet ovan anvaumlnder Nora ordet riktlinjer naumlr hon pratar om
svenskaumlmnets styrdokument och nationella prov och hon understryker att det
aumlr viktigt att det finns ett tydligt uppdrag och att laumlrare inte kan goumlra som de
vill Det aumlr viktigt att det blir naringgorlunda likvaumlrdigt ute i landet paringpekar hon
rdquoMenrdquo tillaumlgger hon rdquoman ska ju ocksaring foumlrstaring varfoumlrrdquo Hon fortsaumltter
Nora Om vi vet varfoumlr vi goumlr det haumlr och kan jobba med det och varfoumlr vi ska ta tid till det i staumlllet foumlr naringgot annat Daring aumlr det en annan sak Men det har verkligen slaumlngts paring saring helt ploumltsligt kommer det ett prov (Gruppintervju)
I citatet ovan haumlnvisar Nora till det upplevda otydliga syftet med det nationella
laumlsfoumlrstaringelseprovet samtidigt som hon ger uttryck foumlr att hon vill hitta en
mening med det uppdrag hon aumlr aringlagd att utfoumlra
Aumlven om laumlrarna framharingller att de tycker att det aumlr bra att det finns
gemensamma riktlinjer i form av nationella prov saring anser de ocksaring att det aumlr
problematiskt om laumlrare blir foumlr styrda av de nationella proven rdquoAlltsaring
nationella proven kan ju vara bra paring ett saumltt men de faringr inte styra foumlr mycketrdquo
saumlger Linnea (Intervju 1) Nora aumlr den av laumlrarna som visar paring stoumlrst kluvenhet
infoumlr de nationella proven i svenska Hon intar genom hela intervjuserien en
tydligt kritisk haringllning gentemot det nationella provsystemet i stort samtidigt
som hon anser att hon som tjaumlnsteman sjaumllvklart ska genomfoumlra de nationella
proven och att det aumlr hennes plikt att se till att eleverna aumlr saring vaumll foumlrberedda
som moumljligt naumlr de ska goumlra proven Hon menar att de nationella proven blir
211
en ram som hjaumllper henne att se att hon rdquoaumlr paring raumltt sparingrrdquo och att elevernas
prestationer kan faring en likvaumlrdig bedoumlmning
Nora Men i stort sett saring tycker jag nog att jag kan acceptera de haumlr formerna som vi har Jag kan tycka att vi har foumlr mycket nationella prov det tycker jag nog men annars saring tycker jag att ja [ hellip ] att det funkar (Intervju 4)
Trots sin kritiska instaumlllning till de nationella proven i svenska har Nora
anpassat sig till raringdande nationell skolpolicy om att Sverige ska ha ett
nationellt provsystem och hon accepterar de ramar som systemet ger henne
eftersom det rdquofunkarrdquo Nora ger dock uttryck foumlr ett motstaringnd oumlver att bli styrd
foumlr mycket av de nationella proven i sin undervisning rdquoAlltsaring nationella
proven i all aumlra men det aumlr ju inte daumlrfoumlr de [eleverna] garingr i skolanrdquo saumlger hon
och skrattar (Intervju 4) Hon fortsaumltter
Nora Jag laringter naumlstan som om att jag aumlr helt emot alla de haumlr det aumlr jag inte men det som ska styra oss laumlrarehellip Jag tror att foumlr att faring med oss eleverna saring maringste vi ha naringgon form av kaumlrna som brinner foumlr nyfikenheten kunskap eller vad vi nu ska kalla det foumlr hellip Det maringste vara det som driver mig som laumlrare annars blir jag ingen bra laumlrare Naumlr jag tappar den lusten hellip Jag vet ju vad jag ska goumlra jag kan kopiera upp hur maringnga oumlvningar som helst om referat och kaumlllhaumlnvisningar olika typer Men om jag inte vet varfoumlr jag goumlr det sjaumllv hellip Ja daring kan det ju bli en konflikt (Intervju 4)
Nora pekar i citatet ovan paring vad hon ser som ett problem om laumlrare laringter sig
styras foumlr mycket av prov och yttre krav utan att reflektera kritiskt oumlver vad
det aumlr som styr deras undervisning
Under den avslutande gruppintervjun diskuterar laumlrarna vad de anser om
ideacuten med att styra laumlrares undervisning genom att infoumlra ett nationellt prov
Karin saumlger foumlrst spontant att det vaumll aumlr bra om det aumlr saring att det finns laumlrare
som inte sysslar med att diskutera laumlsning i sina kurser och att de daring faringr en
paringminnelse om att laumlsningen maringste lyftas in i undervisningen Men naumlr hon
har funderat lite mer paring fraringgan tillsammans med de andra deltagande laumlrarna
utifraringn deras egen laumlrarerfarenhet modifierar hon sitt svar och framharingller att
det nog hade varit baumlttre om de som fattar beslut om skolans policy i staumlllet
hade talat klarspraringk direkt till laumlrarna
212
Karin Men jag taumlnker liksom om politikerna har en agenda att man vill att det ska vara paring ett visst saumltt daring aumlr det mycket baumlttre att de presenterar den tydligt foumlr daring tror jag att de kan faring med sig laumlrare som vill samma sak Nora Precis Karin Ja som vill goumlra sitt jobb Foumlr det aumlr vaumll inget konstigt egentligen hellip Alltsaring det aumlr inte saring haumlr att det aumlr naringgon jaumlttekonstig ideologi som hellip Utan det handlar aumlndaring om att alla ska kunna uttrycka sig och kommunicera och hellip Egentligen i grund och botten Foumlr det aumlr ingen som skulle opponera sig mot att laumlsning aumlr viktigt i Svenska 1 Nora Nej Karin Men om de bara foumlrklarar hur de har taumlnkt saring blir det fler som ja men jag maringste goumlra som det staringr i styrdokumenten Jag goumlr inte bara som jag sjaumllv kaumlnner foumlr just nu foumlr att jag tycker om den haumlr hellip (Gruppintervju)
I en uppfoumlljande diskussion om nationella prov som ett saumltt att styra laumlrares
undervisning reflekterar laumlrarna oumlver vad de tycker att de som fattar beslut om
skolans policy skulle kunna goumlra annorlunda om de vill paringverka svensklaumlrare
paring gymnasiet saring att de boumlrjar arbeta mer aktivt med laumlsfoumlrstaringelse i
undervisningen Haumlr naumlmner laumlrarna enhaumllligt foumlrst att det aumlr viktigt att faring mer
tid foumlr planering och uppfoumlljning foumlljt av Laumlslyftet7 och en satsning paring saumlrskild
fortbildning inom omraringdet laumlsning som ett baumlttre alternativ aumln ett nytt
nationellt prov Vidare lyfter laumlrarna fram att de gaumlrna hade tagit del av till
exempel forskning som visar att det aumlr viktigt med laumlsfoumlrstaringelse foumlr att eleverna
ska lyckas med sin skolgaringng och att det daumlrfoumlr aumlr viktigt att just svensklaumlrarna
ska undervisa i laumlsfoumlrstaringelse
Magnus Ja men daring skulle man ju vilja faring det introducerat saring att man foumlrstaringr vikten av det hela Inte om man bara faringr ett laumlsfoumlrstaringelseprov Nu aumlr jag ute och spekulerar lite grand hellip Men om jag ska vilja ta till mig naringgonting att jag ska harmonisera in i det daumlr och boumlrja foumlrstaring varfoumlr det aumlr viktigt ndash och jag vill inte ha PISA som ett svar foumlr varfoumlr det aumlr viktigt ndash utan man vill att det aumlr ett saumltt foumlr dem att laumlra sig att laumlsa aumlven i andra aumlmnen eller naringgonting Och saring har man en forskning som bygger paring det daumlr och saring foumlrstaringr man och taumlnker att rsquoja ja det haumlr koumlper jag ju direktrsquo (Gruppintervju)
Som den som ska tolka och goumlra policy efterlyser Magnus baumlttre
kommunikation fraringn dem som beslutar om skolans policy och han faringr medharingll
fraringn Karin som liksom Magnus tycker att en tydligare kommunikation om
avsikterna med olika policybeslut skulle underlaumltta hennes arbete Mer tid foumlr
planering och uppfoumlljning adekvat kompetensutveckling och
forskningsanknytning aumlr medel som laumlrarna lyfter fram som viktiga
komponenter som ger dem en position som aktoumlrer medan det nationella
provet snarare positionerar dem som objekt foumlr policy
7 Laumlslyftet aumlr en nationell fortbildningsinsats foumlr laumlrare fraringn foumlrskoleklass till gymnasiet som syftar till att utveckla elevernas laumlsfoumlrstaringelse och skrivfoumlrmaringga
213
Ett mer styrt och mindre kreativt svenskaumlmne
Nora lyfter vidare fram att hon tycker att svenskaumlmnet i Gy11 har blivit
mycket mer styrt mer prestationsbetonat och mer fyrkantigt sedan det
infoumlrdes ett nationellt prov i aringrskurs 1 Nora beraumlttar att flera av hennes
kollegor paring skolan aumlr positivt instaumlllda till det nationella provet i Svenska 1
eftersom de ser en trygghet i att ha faringtt ett maumltinstrument foumlr kursen Sjaumllv
upplever Nora snarare provet som ett hinder som begraumlnsar hennes frihet att
kunna anpassa undervisningen efter varje elevgrupps specifika behov Hon
tycker att provet faringr foumlr stort utrymme i slutet av kursen daumlr hon hellre hade
velat laumlgga tid paring att ge eleverna en chans att arbeta med de foumlrmaringgor som hon
ser att de skulle behoumlva staumlrka upp infoumlr slutbetyget eller infoumlr naumlsta aringrskurs
Nora menar att hon hamnar i klaumlm mellan att som tjaumlnsteman foumllja det som
hon aumlr aringlagd att goumlra och det hon med sin laumlrarerfarenhet anser att eleverna
skulle ha baumlttre nytta av vilket foumlr henne orsakar vad hon kallar foumlr en
moralisk stress
Aumlven Linnea resonerar i termer av att hon skulle vilja avsluta kursen med
att arbeta intensivt med naringgot som eleverna behoumlver bli baumlttre paring hellre aumln att
laumlgga ner saring mycket tid paring genomfoumlrande sambedoumlmning och raumlttning av det
nationella provet Detta trots att hon aumlr positivt instaumllld baringde till skolans policy
om sambedoumlmning och till det stoumld hon tycker att hon faringr foumlr att utveckla sin
textbedoumlmning genom provets bedoumlmningsanvisningar Vid flera tillfaumlllen
under intervjuserien betonar Linnea att resultatet paring det nationella provet
enligt raringdande policy aumlr betygsstoumldjande men inte betygsstyrande och att
resultatet paring det nationella provet inte aumlr avgoumlrande foumlr slutbetyget Samtidigt
beskriver hon att det nationella provet i kursen Svenska 1 finns med i hennes
planering av undervisningen i saring maringtto att hon anser att eleverna ska kunna
kaumlnna sig trygga naumlr de ska genomfoumlra provet och att det daumlrfoumlr aumlr hennes
ansvar att se till att eleverna kommer vaumll foumlrberedda till skrivtillfaumlllet
Linnea Jag ser min egen roll i det att jag har ju ett ansvar att se till att eleverna har faringtt moumljlighet att laumlra sig det som kraumlvs Foumlr att paring naringgot vis ska ju det vara en summa utav delar av kursen aringtminstone Saring taumlnker jag att har man aldrig houmlrt talas om bildspraringk hur ska de naringgonsin kunna veta det daring (Intervju 3)
I citatet ovan visar Linnea en medvetenhet om att de val hon goumlr foumlr sin
undervisning har betydelse baringde foumlr elevernas trygghet i provsituationen och
foumlr deras moumljlighet att prestera saring goda resultat som moumljligt paring provet Paring saring
vis hamnar Linnea i en position daumlr den dubbla rollen av att vara baringde objekt
foumlr och aktiv aktoumlr av policy blir paringtaglig Hon ska genomfoumlra policy som hon
inte varit med att bestaumlmma om men naumlr hon genomfoumlr proven vaumlljer hon att
aktivt garing in i foumlrberedelsearbetet foumlr att eleverna ska faring moumljlighet att lyckas paring
det nationella provet Magnus lyfter vidare att han tycker att det aumlr
problematiskt att de nationella proven styr laumlrarna saring pass mycket som de goumlr
214
Magnus Ja om man tittar paring hur vi goumlr saring styrs vi mot att vi tror att det aumlr kaumlrnan i aumlmnet Fast det aumlr ju bara eller bara men det aumlr ju inte det som aumlr kaumlrnan utan kaumlrnan staringr ju i kursplanen Men vi formas ju och saring blir man saring raumldd oumlver att eleverna ska bli saring daringliga att skriva eller laumlsa att man traumlnar gamla nationella prov typ mer aumln att jobba med stoumlrre oumlvergripande saker saring att man laumlr sig det daumlr aumlndaring (Intervju 4)
I citatet ovan menar Magnus att hans tolkning av vad som aumlr svenskaumlmnets
kaumlrna utgaringr fraringn hans egen oumlversaumlttning av aumlmnesplanens beskrivning av vad
som aumlr centralt i aumlmnet och vad det aumlr han som svensklaumlrare ska undervisa om
Denna tolkning staumlmmer inte oumlverens med den bild av aumlmnets kaumlrna som
Magnus upplever att det nationella provet signalerar om Daumlrfoumlr menar
Magnus att det blir problematiskt om laumlrare boumlrjar fokusera mer paring att eleverna
ska klara det nationella provet aumln att laumlra sig det som aumlr kursens kaumlrna Foumlr
Magnus framtraumlder aumlmnesplanen som den policy som staringr i foumlrgrunden foumlr
hans undervisning samtidigt som han i den foumlrsta intervjun beskriver hur
policy runt svenskaumlmnet begraumlnsar honom i undervisningen I staumlllet foumlr att
foumllja med i en impulsiv handling eller ett mer kreativt upplaumlgg av
undervisningen kaumlnner han sig ofta tvungen att goumlra andra val aumln han foumlrst
spontant hade taumlnkt goumlra foumlr att det baumlttre ska passa in med kunskapskraven
Han foumlrklarar att spontana och impulsiva handlingar vaumlljs bort om han inte
kaumlnner att han tydligt kan foumlrankra dem i kursens kunskapskrav Resultatet
kan bli att en text som paring olika saumltt inspirerar vaumlljs bort om det taumlnkta
textarbetet aumlr svaringrt att foumlrankra i kursens kunskapskrav I staumlllet kanske som
Magnus uttrycker det en rdquofyrkantig argumenterande insaumlndarerdquo (Intervju 1)
vaumlljs foumlr att den aumlr enklare att faring att passa in i formen
Magnus Men det aumlr vaumlldigt enkelt det passar in i formen vaumlldigt bra det goumlr det Man tappar kanske lite utav hellip Man behoumlver inte jobba med fyrkantiga saker eller planeringar men det blir gaumlrna det hellip Och daring ibland tappar man kontakten daring med kunskapskraven och det centrala inneharingllet Det aumlr svaringrare att anknyta man kaumlnner sig stressad och daring slaumlpper man paring de haumlr kreativa sidorna (Intervju 1)
Magnus fortsaumltter sitt resonemang med att han hela tiden maringste taumlnka paring att
uppraumlttharinglla raumlttssaumlkerheten i betygssaumlttningen rdquosom kan drabbas av
impulserna i att man goumlr saker som man inte foumlrankrar alltid i bra taumlnkt
betygsmatristaumlnkanderdquo (Intervju 1) naringgot som kan begraumlnsa hans kreativitet i
planeringen av undervisningen
Nora Karin och Jenny aumlr de laumlrare i studien som tydligast uttrycker att de
upplevde en stoumlrre frihet inom svenskaumlmnet foumlre infoumlrandet av Gy11 och det
nationella provet i Svenska 1 De naumlmner att de bland annat upplevde att de
hade ett helt annat svaumlngrum att anpassa sin undervisning efter olika
elevgrupper Nora Karin och Jenny aringterkommer dessutom i flera intervjuer
215
till att de upplever att det aumlr mycket mindre utrymme foumlr att goumlra roliga och
kreativa saker i undervisningen i aringrskurs 1 nu aumln tidigare en styrning som de
anser att det nya nationella provet tydligt har bidragit till Nora saumlger att hon
saknar den frihet som hon upplevde fanns i den foumlregaringende laumlroplanen att i
slutet av aringk 1 kunna vaumllja naringgot som klassen behoumlvde arbeta extra med eller
laumlgga in naringgot som blivit lite styvmoderligt behandlat tidigare under kursen
Hon upplevde ocksaring att det fanns stoumlrre utrymme foumlr att laumlgga in naringgot kreativt
som att saumltta upp en teaterfoumlrestaumlllning eller naringgot liknande rdquoJag goumlr mycket
faumlrre saringna haumlr roliga kreativa saker nurdquo saumlger Nora (Gruppintervju) och aumlven
Jenny uttrycker samma sak naumlr hon saumlger att rdquonu kaumlnns det som att jag hinner
aldrig goumlra naringgonting roligt paring slutet utan nu aumlr det bara att samla ihop alla
resultat och sen aumlr det betygssnack punktrdquo (Intervju 4) Jenny och Karin aumlr
inne paring samma linje som Nora och Karin naumlmner novellskrivande som ett
exempel paring naringgot mer kreativt som eleverna efterlyser men saumlger sedan att det
inte finns naringgot utrymme foumlr den typen av oumlvningar i nuvarande aumlmnesplan i
och med att kunskapskraven fokuserar det vetenskapliga skrivandet redan i
aringrskurs 1 Det kreativa skrivandet blir daumlrmed naringgot som prioriteras ner och
faringr ge plats till referat analyser och vetenskapliga texttyper rdquoDet skulle vara
kul att goumlra det [skriva noveller] mer men det aumlr ju saringnt som daring kanske inte
maumlts naumlr det gaumlller examinationer och saring utan det aumlr ju egentligen mest det
formella skrivandet som bedoumlms daringrdquo resonerar Karin Hon saumlger att
svenskaumlmnet i och med Gy11 har blivit rdquolite torrarerdquo (Intervju 1) och uttrycker
att baringde hon och eleverna kan sakna de mer kreativa inslagen i
undervisningen
Svaringr balansgaringng mellan olika krav
De fem laumlrarna som deltar i studien uttrycker en stark vilja att rdquogoumlra raumlttrdquo De
ger uttryck foumlr att de vill rdquogoumlra raumlttrdquo baringde vad gaumlller att ge undervisningen en
utformning som ligger i linje med styrdokumentens intentioner och vad gaumlller
att leva upp till de yttre foumlrvaumlntningar som staumllls paring dem Det tycks ocksaring som
om det hos laumlrarna finns en foumlrestaumlllning om att det finns ett raumltt saumltt att tolka
styrdokumenten och att de som laumlrare kan goumlra paring raumltt eller fel saumltt Magnus
uttrycker sig i termer av att rdquodet finns ju en viss tillfredsstaumlllelse i att goumlra raumltt
ocksaringrdquo (Intervju 4) naumlr han resonerar om att han ibland kan kaumlnna sig noumljd naumlr
han har gjort ett visst textval foumlr sin undervisning som han upplever som raumltt i
foumlrharingllande till hur han tolkar aumlmnesplanens intentioner Paring ett liknande saumltt
resonerar Jenny naumlr hon beskriver att hon kaumlnner sig mer styrd i Gy11 aumln under
tidigare laumlroplaner Hon talar om det centrala inneharingllet i svenskans
aumlmnesplan som naumlst intill betvingande som naringgot som hon upplever ska
bockas av
216
Jenny Det aumlr just att man kaumlnner att ja men jag maringste hinna alla de haumlr grejerna Annars har jag inte gjort raumltt (Intervju 4)
Jenny och Magnus uttrycker en kaumlnsla av att det finns ett raumltt saumltt att tolka och
undervisa i foumlrharingllande till aumlmnesplanen De foumlrmedlar aumlven en kaumlnsla av att
de kan staumlllas till svars om de inte levererar rdquoraumlttrdquo undervisning Magnus
paringtalar att det haumlnder att han paring grund av tidsbrist inte alltid hinner goumlra allt
som han borde goumlra rdquoDaring brister man i det uppdraget [tjaumlnstemannautoumlvandet]
det staringr ju att man ska goumlra allt det haumlrrdquo saumlger han och fortsaumltter rdquoOch saring
hamnar man i det laumlget att man kanske inte har maumltt allting som man ska maumltardquo
(Gruppintervju) Magnus faringr medharingll fraringn Nora som foumlrklarar rdquoIbland aumlr
uppdraget naumlstan omoumljligt jag tycker det Jag kan ligga vaken paring naumltterna av
stress just foumlr att jag vill goumlra mitt jobb brardquo (Gruppintervju)
Nora resonerar aumlven om genomfoumlrandet av det nationella provet i Svenska
1 som ett saumltt att rdquogoumlra raumlttrdquo Hon beraumlttar att hon efterlyser en gemensam
diskussion med sina aumlmneskollegor paring skolan om provet men foumlrklarar att
kollegorna inte riktigt vill ge sig in i den diskussionen Enligt Nora noumljer sig
kollegorna med att det finns en policy om att de ska genomfoumlra de nationella
proven och daring aumlr det bara att goumlra det eftersom det daring blir raumltt
Nora Jag tror att man taumlnker men nu har vi aumlntligen riktlinjer Vi bara goumlr det foumlr vi har saring himla mycket annat att raumltta nu Och naumlr det staringr saring haumlr saring goumlr vi det foumlr daring blir det raumltt Och det blir det ju rent administrativt saring blir det ju (Intervju 3)
Nora menar att eftersom de aumlr aringlagda att genomfoumlra nationella prov i svenska
saring goumlr de raumltt naumlr de rdquobara goumlrrdquo proven men hon fortsaumltter med att efterlysa en
diskussion och en vaumlrdering av de nationella provens vara eller icke vara
I gruppintervjun diskuterar laumlrarna att det staumllls krav paring dem att snabbt
anpassa sin undervisning efter nya reformer policyer och trender som
kommer och garingr i skolan och att det inte alltid aumlr helt laumltt att navigera mellan
de olika policyer som de baringde behoumlver saumltta sig in i och implementera
Nora Sen har det varit vaumlldigt mycket saringna haumlr snabba hellip Helt ploumltsligt saring skulle vi alla haringlla paring med entreprenoumlriellt laumlrande Jag har laumlrt mig att saumlga det i alla fall [Skrattar] Vi skulle haringlla paring med entreprenoumlriellt laumlrande och daring var det det och sen saring rsquopoffrsquo saring aumlr det ingen som pratar om det laumlngre Och saringna daumlr saker kan man bli lite foumlrvirrad av (Gruppintervju)
Nora lyfter fram att det kan svaumlnga fort mellan vilka olika krav paring vad hon ska
fokusera i sin undervisning Jenny tar ocksaring upp samma tema i den andra
intervjun och foumlrklarar att hon naringgra aringr tidigare upplevt att hon var rdquoute paring ett
gungflyrdquo och rdquohelt rotloumlsrdquo naumlr hennes skola paring kort tid digitaliserades i och
med att laumlrare och elever fick baumlrbara datorer och allt material skulle laddas
217
upp digitalt i skolans laumlrplattform eftersom de inte fick anvaumlnda papper
rdquoAllting skulle laddas upp och de ska vara saring hippt och det skulle vara flipped
classroom och allt vad det var foumlr naringgontingrdquo beraumlttar Jenny (Intervju 2) I
gruppintervjun aringterkommer hon till aumlmnet och understryker att hon inte
springer paring alla nya bollar utan att hon haringller sig till det som hon tycker aumlr
viktigt i undervisningen och det hon sjaumllv kaumlnner sig trygg med
Jenny Fast jag tror att jag aumlr raumltt saring cool naumlr det gaumlller foumlraumlndringar Jag taumlnker att rsquoja jarsquohellip Pendeln kan inte ha slagit saring haringrt utan det aumlr fortfarande det haumlr som aumlr kaumlrnan Och jag vet vad jag tycker fungerar och inte fungerar och jag maringste haringlla mig till det jag aumlr trygg i foumlr annars saring tappar jag fotfaumlstet och daring tappar eleverna fotfaumlstet (Gruppintervju)
Naumlr laumlrarna balanserar mellan de olika krav som staumllls paring dem i en
policybemaumlngd kontext lyfter Jenny fram att hon haringller sig till det som hon av
erfarenhet anser aumlr viktigt Karin resonerar i liknande drag men framharingller att
det enda laumlrarna tryggt kan luta sig mot naumlr olika policyer kommer och garingr aumlr
de styrdokument som omgaumlrdar svenskaumlmnet rdquoVad aumlr det vi har att haringlla oss
till det aumlr typ aumlmnesplanen och de formuleringarna som staringr daumlr som man kan
klamra sig fast vidrdquo saumlger Karin och fortsaumltter rdquoDet aumlr det enda man kan utgaring
ifraringnrdquo (Gruppintervju) Foumlr Karin blir det alltsaring liksom foumlr Magnus ovan det
som staringr i kursens aumlmnesplan som aumlr den policy som staringr i foumlrgrunden Nora
foumlrklarar att i en pressad situation saring gaumlller det att prioritera vad hon tycker aumlr
viktigast i undervisningen
Nora Foumlr att vi har hela tiden en tidspress Vi maringste foumlrsoumlka hinna hellip hellip Man ska foumlrsoumlka hinna med kunskap Bara det tycker jag krockar i min hjaumlrna naumlr jag taumlnker paring det Och daring maringste man kanske bestaumlmma sig foumlr vad man tycker aumlr viktigast (Gruppintervju)
Noras Jennys och Karins uttalanden ovan kan ses som en kommentar till
laumlrarnas behov av att hitta stabilitet i en snabbt foumlraumlnderlig kontext De kan
aumlven tolkas som en foumlrklaring till varfoumlr laumlrarna vaumlrderar den laumlsning och den
examination som sker i klassrummet och den bedoumlmning av elevernas laumlsning
som goumlrs utifraringn kursens kunskapskrav houmlgre aumln resultatet paring det nationella
laumlsfoumlrstaringelseprovet
Krav paring transparens men aumlndaring ifraringgasatta
Det som framtraumlder tydligt i materialet aumlr att det paringverkar de laumlrare som deltar
i studien paring flera saumltt att de i sin undervisning aumlr aringlagda att hantera nationella
prov rdquoDet aumlr klart att det finns i mitt medvetande jag har ju jobbat naumlr det
inte var nationellt prov i Svenska Ardquo saumlger Nora och fortsaumltter med att beraumltta
218
att hon har rdquostramat upp det haumlr med kaumlllhaumlnvisning och referatteknik och egna
och andras aringsikterrdquo (Intervju 3) Hon foumlrklarar ocksaring att hon kaumlnner sig rdquolite
laringstrdquo av det nationella provet och konstaterar att rdquojag aumlr inte glad aringt att det har
kommit ett nationellt prov i Svenska 1rdquo (Intervju 3) Paring Noras skola aumlr laumlrarna
aumlven aringlagda att redovisa sina bedoumlmningar och elevernas resultat paring de
nationella proven i de gemensamma kursmatriserna i skolans laumlrplattform
Nora haringller med om att laumlrarna behoumlver vara tydliga och transparenta i sina
bedoumlmningar men hon upplever samtidigt att hon hela tiden blir ifraringgasatt
eftersom hon maringste bevisa sin betygssaumlttning foumlr baringde skolledning och
foumlraumlldrar rdquoParing varingr skola ska vi visa hela tiden foumlraumlldrar och elever ska hela
tiden kunna se var prickarna finns i matrisenrdquo saumlger hon (Intervju 4) Nora
aringterkommer flera garingnger under intervjuserien till skolans laumlrplattform och att
det finns krav paring henne att hon ska rdquoklicka irdquo sina bedoumlmningar i kursmatrisen
daumlr naringgot som kan tolkas som ett tecken paring den press hon upplever Paring Noras
skola har laumlrarna ocksaring krav paring sig fraringn skolledningen att det ska finnas minst
tvaring ifyllda kriterier i varje aumlmnesmatris foumlre laumlsaringrets foumlrsta utvecklingssamtal
paring houmlstterminen Nora utvecklar resonemanget kring de rdquoklickbarardquo
matriserna med att hon tycker att naringgot som aumlr taumlnkt att vara en kvalitativ och
allsidig bedoumlmning av elevernas kunskaper i staumlllet i laumlrplattformen har blivit
till naringgot kvantitativt daumlr elever och foumlraumlldrar raumlknar antal rdquoklickrdquo och sen drar
slutsatser om vilket slutbetyg eleven ska faring
Nora Det aumlr som att den [laumlrplattformen] styr oss i staumlllet foumlr att vi styr den Den ska ju vara ett instrument vilket den ocksaring aumlr jag naringr ju till eleverna jag kan skriva in alla de haumlr formativa bedoumlmningarna som man inte hinner hellip Det skriver jag in daumlr Det blir oumlverskaringdligt och saring Saring det finns maringnga foumlrdelar med det men det blir ocksaring vaumlldigt fyrkantigt och vaumlldigt klumpigt (Intervju 4)
Nora saumlger att det aumlr vad hon kallar ett aumlngslighetstecken fraringn skolledningen
att foumlraumlldrarna hela tiden maringste se precis allt vad laumlrarna goumlr rdquovi maringste vara
synligardquo saumlger hon (Intervju 4) vilket i sin tur saumltter press paring laumlrarna paring skolan
vad gaumlller examinationer bedoumlmningar och nationella prov rdquoJag pratar mer
och mer med eleverna om det haumlr med matriser och kunskapskrav och saringrdquo
saumlger Nora (Gruppintervju) Hon beraumlttar ocksaring om krocken som uppstaringr
mellan den lokala policyn om att visa var i kunskapskraven i den digitala
laumlrplattformen som resultaten fraringn de nationella proven houmlr hemma och hennes
egen tolkning av aumlmnesplanens kunskapskrav Eftersom det enligt Noras
tolkning inte finns naringgra tydliga skrivningar om laumlsfoumlrstaringelse i kursens
kunskapskrav blir rdquoklickenrdquo i laumlrplattformen problematiska
219
Nora Det blir saring konstigt Ja daring ska vi goumlra lika saring att vi skulle laumlgga ut det paring laumlrplattformen med nationella prov Jag maringste saumlga att jag vet inte riktigt hur jag ska handskas med det paring baumlsta saumltt hellip Och paring naringgot saumltt blir den haumlr kontrollfunktionen naumlr allting blir praumlntat svart paring vitt saring blir det som att det daumlr aumlr sanningen hellip Det kan ju komma foumlraumlldrar ocksaring som saumlger rsquomen min son fick helliprsquo Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska hantera det haumlr Och nu aumlr det ju saring att nationella proven aumlr ju naringgonting som alla goumlr och daumlrfoumlr saring finns det en policy hur vi ska goumlra med det haumlr (Intervju 3)
I citatet ovan blir det tydligt att Nora hamnar mellan flera olika
policystraumlvanden Hon ska tolka och foumlrharinglla sig till kursens aumlmnesplan och
kunskapskrav och hon ska genomfoumlra nationella prov och oumlversaumltta resultaten
till kunskapskraven samtidigt som hon ska uppfylla den lokala policyn att
redovisa alla resultat i skolans laumlrplattform Naumlr dessa tre olika policyer inte
helt och haringllet drar aringt samma haringll blir det svaringrt foumlr Nora att navigera mellan
de olika kraven vilket hon ger tydligt uttryck foumlr
Foumlrutom lokala policyer som exemplet med Noras laumlrplattform ovan om
transparens gentemot elever och foumlraumlldrar vad gaumlller redovisning av resultaten
av de nationella proven finns det aumlven idag paring nationell nivaring en policy som
uttalat uppmanar skolor och laumlrare att samraumltta och sambedoumlma de nationella
proven Detta foumlr att saring laringngt det aumlr moumljligt saumlkerstaumllla en likvaumlrdig bedoumlmning
av elevernas prestationer Aumlven om laumlrarna i studien uttrycker att de tycker att
det aumlr bra med sambedoumlmning saring kan det ocksaring upplevas som ett inre tryck
fraringn kollegorna paring den egna skolan Paring Noras och Karins skolor har
svensklaumlrarna som naumlmnts ovan gemensamma skrivningar baringde i aringrskurs 1
och 2 som oumlvningar infoumlr de nationella proven i svenska och aumlven i dessa
sammanhang sambedoumlms elevernas texter Karin beskriver att det styr henne
ganska mycket i hur hon har lagt upp sin kurs sedan hon boumlrjade arbeta paring
skolan och daumlrmed faringr sambedoumlmningen betydelse foumlr hennes undervisning
Hon fortsaumltter med att saumlga att det nog blir lite prestige i att veta att hennes
elever kommer att jaumlmfoumlras med andra laumlrares elever paring skolan
I den avslutande gruppintervjun beraumlttar baringde Magnus och Karin att de kan
kaumlnna sig styrda i sitt arbete med svenskkurserna eftersom de vet att deras
elevers resultat paring det nationella provet kommer att jaumlmfoumlras med andra
laumlrares elevresultat paring den egna skolan Detta gaumlller foumlrst och fraumlmst de
nationella proven men aumlven naumlr det gaumlller till exempel de lokala gemensamma
proven som foumlregaringr de nationella proven I likhet med Karin beskriver Magnus
att han kan uppleva en press naumlr laumlrarna paring skolan sitter och sambedoumlmer de
nationella proven i svenska
220
Magnus Jag undrar om inte jag har paringverkats av den haumlr samraumlttningen vi koumlr paring den skriftliga delen Den goumlr att man vill inte ha en klass som har bara skrivit En Att det finns naringgon form av press eller taumlvlingsmoment och prestige i det hela att man drivs av det ocksaring Foumlr just det haumlr skriftliga Laumlsfoumlrstaringelsen den aumlr ju fast det aumlr ju ett facit till den Och den muntliga koumlr man sjaumllv i ett klassrum oftast Men det haumlr skriftliga daring sitter man bredvid och saring saumlger naringgon rsquodet daumlr aumlr ingen adverbialfrasrsquo och daring boumlrjar jag kaumlnna mig osaumlker [skrattar] hellip Och daring kaumlnner jag att men saumltter jag dispositionen raumltt och den haumlr referattekniken raumltt daring klarar man sig och daring faringr jag ett gott renommeacute i gruppen (Gruppintervju)
Magnus ger uttryck foumlr att det kan uppstaring en press laumlrarna emellan under
sambedoumlmningen av de nationella proven om laumlrarnas elever jaumlmfoumlrs med
varandra Men Magnus vittnar aumlven om ett performativt tryck som kommer
fraringn den egna skolledningen och som paringverkar honom rdquoJag tror att i och med
att det finns daumlr hela tiden saring paringverkas man av det aumlven fast man foumlrsoumlker
frigoumlra sig fraringn detrdquo beraumlttar Magnus (Intervju 4) Precis som Jenny och Nora
beskriver aumlven Magnus att han upplever en press i samband med de nationella
proven eftersom den egna skolledningen laumlgger stor vikt vid resultaten
Magnus De vill ju ha listor paring hellip Det aumlr ju vaumlldigt viktigt att fylla i naringgra listor med vilket betyg som NP ger och vilket betyg de faringr i kursen Det tas inte haumlnsyn till omstaumlndigheter kring det haumlr Men det ska fyllas i naringgra listor och sen ska det diskuteras varfoumlr det inte korrelerar helt och haringllet och saringnt daumlr Men man diskuterar ju inte om NP var bra Foumlrra aringrets aringrskurs tre NP var ju vaumlldigt daringligt och daring kan det ju mycket vaumll vara saring att maringnga faringr vaumlldigt daringligt betyg men de aumlr inte daringliga Men det finns inte Saringnt paringverkar nog oss (Intervju 4)
Baringde Jenny och Magnus lyfter att de tycker att det aumlr problematiskt att den
offentliga debatten om resultaten paring de nationella proven ofta foumlrs av personer
som inte aumlr kunniga varken om svenskaumlmnet provens utformning eller den
policy proven staringr foumlr Laumlrarna foumlljer direktiven om att proven ska vara
betygsstoumldjande och inte betygsstyrande men naumlr de goumlr det ifraringgasaumltts de av
andra nivaringer i utbildningssystemet som staringr foumlr andra policystraumlvanden vad
gaumlller syftena med de nationella proven Magnus pekar ocksaring paring att det finns
maringnga omstaumlndigheter som maringste beaktas i relation till elevernas resultat paring
de nationella proven naringgot som den lokala och den offentliga debatten enligt
honom inte heller tar haumlnsyn till I intervjuerna framtraumlder saringledes en bild av
ett tydligt performativt tryck i relation till de nationella proven som paringverkar
laumlrarna och deras handlingsutrymme
Laumlrarna beskriver aumlven att de upplever att det finns ett tryck mot dem i
relation till de nationella proven att leverera resultat och betyg paring ett saumltt som
goumlr media kommun skolledning och foumlraumlldrar noumljda samtidigt som de inte
alltid kaumlnner sig bekvaumlma med de krav som staumllls paring dem i deras yrkesroll Ett
221
av de krav som naumlmns aumlr att det finns en press paring laumlrarna att hela tiden kunna
motivera sin betygsaumlttning rdquoDet aumlr vaumlldigt viktigt foumlr mig att ha paring foumltterna
naumlr jag ska saumltta betygrdquo saumlger Nora och tillaumlgger att rdquoaring enda sidan det tycker
jag aumlr ett inre krav men det aumlr ju ocksaring ett yttre krav samtidigt som vi har paring
ossrdquo (Intervju 4) Samtidigt som Nora beraumlttar att hon har krav paring sig att
rdquoexaminera och faring paring foumltternardquo (Intervju 4) saring saumlger hon ocksaring att det finns
motstridiga krav fraringn elever foumlraumlldrar och skolledning paring att inte examinera
foumlr mycket paring grund av baringde elevernas och hennes egen arbetsboumlrda naringgot
Nora upplever som en svaringr balansgaringng Aumlven Karin understryker att det aumlr
viktigt att kontinuerligt dokumentera elevers prestationer i relation till
kunskapskraven och att vara tydlig gentemot eleverna hur bedoumlmningen garingr
till
Karin Men det som styr mycket aumlr ju att man aumlr vaumlldigt hellip Det aumlr viktigt att man dokumenterar kunskapskraven hela tiden och att man aumlr tydlig med eleverna det haumlr det haumlr och det haumlr visar paring och saring hellip Och det goumlr ju att man laumlgger mycket fokus paring just bedoumlmning Och att vara tydlig med den Och att ha dokumenterat allting som de goumlr (Intervju 1)
Eftersom Karin kaumlnner krav paring sig att alltid vara tydlig medfoumlr det att hon
kaumlnner att hon maringste dokumentera allt som eleverna goumlr naringgot som i sig faringr
konsekvensen att hon laumlgger mycket fokus paring examinationer och bedoumlmning
i kursen rdquoJa men det aumlr lite saring allt som vi goumlr aumlr ju examinerande egentligen
saring taumlnker jag literdquo foumlrklarar Karin (Intervju 3)
Den av laumlrarna i studien som mest oumlppet talar om ett yttre performativt tryck
i relation till de nationella proven aumlr Jenny Hon beraumlttar att hon kaumlnner det
som ett personligt misslyckande om naringgon av hennes elever inte lyckas paring det
nationella provet och att det aumlr viktigt foumlr henne att ingen elev faringr ett F paring
provet Hon aringterkommer baringde i intervju 3 och 4 till den press som hon och
hennes kollegor paring skolan kaumlnner fraringn kommun och media att de maringste raumltta
in sina slutbetyg mot att oumlverensstaumlmma med det nationella provets provbetyg
Jenny beraumlttar hur de lokala skolpolitikerna noggrant jaumlmfoumlr resultaten paring de
nationella proven med slutbetygen i kurserna De laumlrare som goumlr foumlr stora
avsteg fraringn de nationella proven i sin betygsaumlttning ifraringgasaumltts och faringr staring till
svars infoumlr baringde politiker och skolledning
Jenny Det aumlr bara det att jag tycker att baringde Skolverket men framfoumlr allt kommunen anvaumlnder sig hela tiden av de haumlr jaumlmfoumlrelsesiffrorna Jag skulle inte bry mig utan jag litar paring min foumlrmaringga att aumlndaring se att enligt min erfarenhet saring aumlr den haumlr eleven paring en saring pass houmlg nivaring Saring jag skulle inte bry mig om jag diffade ett eller kanske till och med tvaring steg Men just det haumlr att man hela tiden ifraringgasaumltts att det aumlr houmlgre betyg aumln det kanske aumlr paring nationella rsquohur kan det komma sigrsquo (Intervju 3)
222
Jenny vittnar haumlr liksom Nora ovan om att kaumlnna sig ifraringgasatt i sin yrkesroll
samtidigt som hon visar paring ett motstaringnd mot att fraringngaring sin yrkeserfarenhet och
den professionella bedoumlmning hon goumlr om individuella elevers prestationer
rdquoSka jag behoumlva saumlnka eleven daring daumlrfoumlr att jag tror att Skolverket annars
hackar ner paring mig eller politikerna eller media eller vad det nu aumlr Nejrdquo
saumlger Jenny med eftertryck (Intervju 4) Karin resonerar paring ett liknande saumltt
som Jenny och saumlger att aumlven om hon upplever att det kan finnas krav paring att
hennes slutbetyg ska staumlmma oumlverens med resultaten paring de nationella proven
saring har hon sjaumllv rdquoingen tanke om att det maringste staumlmma oumlverensrdquo Hon
foumlrklarar
Karin Jag bryr mig inte saring mycket om den [pressen] foumlr jag brukar garing efter det som jag har sett som en helhet under hela kursen Jag tittar paring hellip rsquoEleven kan laumlsa reflektera och goumlra sammanfattningar och lyfta fram huvudtanken i det laumlstarsquo Kan Maumlrta det Saring taumlnker jag hellip Men oftast saring vet man aumlndaring i slutet av kursen jo men hon kan det hon kan faktiskt ge nya relevanta perspektiv (Intervju 4)
Precis som Jenny haumlnvisar Karin till att hon rdquofoumlrsoumlker se paring hela min kunskap
om elevenrdquo (Intervju 3) och goumlr en helhetsbedoumlmning av elevens prestationer
under hela kursen Hon beaktar daumlrmed hela bedoumlmningsunderlaget vid
betygsaumlttningen daumlr resultatet paring det nationella provet ingaringr som en del
Det aumlr ett reellt performativt tryck som laumlrarna ger uttryck foumlr naumlr de
beskriver hur de balanserar mellan olika krav som att till exempel vara
transparent och kunna foumlrklara sin betygsaumlttning foumlr den som begaumlr det att
dokumentera och examinera allt eleverna goumlr men samtidigt inte examinera
foumlr mycket att foumllja policy och se till hela betygsunderlaget naumlr kursbetyg saumltts
samtidigt som det finns en press paring dem att raumltta in slutbetygen mot resultatet
paring det nationella provet
Sammanfattning
Den bild som framtraumlder i materialet aumlr att laumlrarnas relation till svenskaumlmnets
nationella prov aumlr ambivalent De nationella proven uppfattas baringde som ett
stoumld foumlr den egna undervisningen och som naringgot som begraumlnsar laumlrarnas
handlingsutrymme Aring ena sidan saumlger laumlrarna att de aumlr relativt noumljda med det
nationella provet i Svenska 1 som helhet och att de kan acceptera dess former
aring andra sidan tycker de att det aumlr problematiskt naumlr laumlrare och undervisningen
styrs foumlr mycket av ett nationellt prov Det skriftliga delprovet aumlr det som anses
vara svaringrast och som behoumlver mest foumlrberedelser och mest noumljda aumlr laumlrarna
med det muntliga delprovet Vad gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet aumlr laumlrarnas
instaumlllningar till det delprovet mer kluvet Laumlrarna lyfter att det aumlr svaringrt att
foumlrbereda eleverna foumlr det provet och menar att allt de goumlr som utgaringr fraringn
223
laumlsning i kursen aumlr en sorts foumlrberedelse Laumlrarna tycker ocksaring att de inte har
saring stor anvaumlndning av resultatet fraringn laumlsfoumlrstaringelseprovet naumlr de saumltter slutbetyg
eftersom de anser att det finns en diskrepans mellan det delprovet och kursens
kunskapskrav De muntliga och skriftliga delproven laumlggs dock utan stoumlrre
reflektion till kursens betygsunderlag och anses var mer anvaumlndbara
Laumlrarna vittnar aumlven om att de upplever att det aumlr en svaringr balansgaringng mellan
olika krav som staumllls paring dem och de nationella proven i svenska lyfts fram
som en del i ett stoumlrre performativt tryck Att det aumlr viktigt att examinera och
framfoumlr allt dokumentera allt eleverna goumlr i kursen foumlr att kunna foumlrsvara sin
betygsaumlttning lyfts fram och Jenny och Magnus vittnar aumlven om att behoumlva
foumlrklara sin betygsaumlttning i relation till resultaten paring det nationella provet foumlr
skolledning och till och med lokala politiker Nora visar ocksaring paring problem
med att vara aringlagd att visa elevernas alla resultat i klickbara matriser i skolans
laumlrplattform Sambedoumlmning av de nationella proven lyfts fram som naringgot
som baringde utvecklar och ger den egna bedoumlmningspraktiken stoumld men som
ocksaring saumltter viss press paring laumlrarna naumlr elevers prestationer jaumlmfoumlrs paring den egna
skolan Laumlrarna naumlmner ocksaring att det nationella provet i Svenska 1 tar mycket
utrymme i slutet av terminen baringde vad gaumlller undervisningstid och den tid
laumlrarna behoumlver laumlgga paring att raumltta de nationella proven tid som de hellre skulle
laumlgga paring att antingen laringta eleverna arbeta med naringgot som laumlrarna anser att de
behoumlver utveckla eller lite mer fria och kreativa uppgifter Aringsikter lyfts aumlven
fram om att svenskaumlmnet har blivit mer styrt i Gy11 aumln i den tidigare
laumlroplanen och laumlrarna anser att det faktum att aumlmnet faringtt fler nationella prov
aumlr en starkt bidragande orsak till att aumlmnets kreativa delar har faringtt staring tillbaka
224
Kapitel 11 Analys och reflektion Del II
I avhandlingens Del II framgaringr att laumlrarna tycker att det aumlr svaringrt att bedoumlma
var eleverna befinner sig i sin laumlsutveckling och att de kaumlnner sig osaumlkra paring
vad som ingaringr i laumlsfoumlrstaringelse De anser att de inte har tillraumlckligt med verktyg
foumlr att stoumldja och utveckla elevers laumlsfoumlrstaringelse Det verkar ocksaring finnas en
diskrepans mellan laumlrarnas tolkningar av hur laumlsning och examination av
laumlsning ska operationaliseras i den egna undervisningen i jaumlmfoumlrelse med hur
de tolkar att laumlsning examineras i laumlsfoumlrstaringelseprovet Provet anses inte vara
ett tillraumlckligt bra instrument foumlr att examinera elevers laumlskompetens annat aumln
paring ytan under det att den kontinuerliga utvaumlrderingen av elevernas laumlsning
som sker inom ramen foumlr den egna undervisningen saumlgs ge en mer raumlttvis bild
av elevernas laumlskompetens I kapitel 9 och 10 aumlr det tydligt att den
performativa kontext daumlr det nationella provet i Svenska 1 ingaringr som en del
som omgaumlrdar laumlrarnas laumlsundervisning paringverkar baringde laumlrarna och deras
undervisning paring flera saumltt (se Ball 2003 Ball et al 2012) Med stoumld i tidigare
forskning och i studiens teoretiska utgaringngspunkter ndash som utgoumlrs av policy
enactment teori om laumlsundervisning och powerful knowledge ndash sker i det haumlr
kapitlet en analys av och reflektion oumlver resultaten i avhandlingens Del II
Detta sker i relation till avhandlingens fjaumlrde och femte forskningsfraringgor som
handlar om vilka uppfattningar om bedoumlmning och examination av elevers
laumlsning som framtraumlder i laumlrarnas tal och vilka utmaningar i relation till det
nationella provet i kursen Svenska 1 som synliggoumlrs i laumlrarnas tal om
undervisningen
Policy och performativt tryck skapar kluvenhet
Ball et al (2012) anser att laumlrare inte alltid kan foumlrvaumlntas ha full politisk insikt
naumlr de goumlr policy eftersom de saumlllan har tid eller moumljlighet att reflektera oumlver
politiska motiv bakom olika policyer Samtidigt paringpekar Ball et al att laumlrare
vill hitta en mening med den policy som de ska iscensaumltta i sin undervisning
vilket i den haumlr studien blir saumlrskilt tydligt naumlr de medverkande laumlrarna talar
om det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet i Svenska 1 Enligt Lundahl (2009) har
de svenska nationella proven flera olika syften som svarar mot olika parallella
policystraumlvanden Proven ska daumlrmed fylla olika behov och ideal som kan
hamna i konflikt med varandra Lundahl lyfter fram att proven ska bidra till
oumlkad maringluppfyllelse och att de har en diagnostisk funktion samtidigt som de
225
ska konkretisera kursmaringl och betygskriterier Vidare ska proven stoumldja en
likvaumlrdig betygsaumlttning och fungera som utvaumlrdering och uppfoumlljning av
skolan paring baringde lokal och nationell nivaring De nationella proven ska aumlven hjaumllpa
till vid implementering av kursplaner och med att utveckla undervisningen
Att de nationella proven har flera olika syften verkar dock i den haumlr studien
bidra till att foumlrvirra mer aumln vaumlgleda laumlrarna naumlr det gaumlller hanteringen av det
nationella provet i Svenska 1
Ball et al menar vidare att rdquopolicy is done by and is done to teachersrdquo
(2012 s 3) och detta blir synligt i relationen mellan laumlrarna i den haumlr studien
och det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet i Svenska 1 Att foumlrbereda elever foumlr ett
externt standardiserat prov som till exempel ett nationellt prov aumlr en tydlig
undervisningshandling som laumlrare och elever inte skulle ha aumlgnat sig aringt om
inte provet hade funnits (se Alderson amp Wall 1993) Paring saring vis kan processen
med att foumlrbereda eleverna foumlr det nationella provet i Svenska 1 raumlknas som
en konkret och direkt paringverkan av policy paring undervisningen Naumlr laumlrare
genomfoumlr nationella prov som de inte kan vaumllja om de vill goumlra blir de
positionerade som objekt foumlr nationell policy paring houmlgre nivaring Ett nytt nationellt
prov av en typ som laumlrarna inte har behoumlvt hantera foumlrut har infoumlrts i och med
gymnasiereformen 2011 Laumlrarna har inte varit med och bestaumlmt om denna
policy paring nationell nivaring och anser att de som mottagare av detta prov inte faringtt
tillraumlckligt med information om syftet med provet trots att det aumlr de som paring
lokal nivaring ska genomfoumlra provet De svenska nationella provens maringnga olika
syften som naumlmns ovan kan ge en foumlrklaring till varfoumlr laumlrarna i den haumlr studien
anser att provets syfte aumlr otydligt Det aumlr ocksaring laumlrarna som faringr staring till svars foumlr
resultaten paring de nationella proven trots att proven inte aumlr naringgot de kan vaumllja
om de vill genomfoumlra eller inte Naumlr laumlrarna talar i termer av att syftet med
infoumlrandet av det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet aumlr oklart foumlr dem och att det
har rdquoslaumlngts paringrdquo dem intar de en position som objekt foumlr policy Om laumlrarna
ska staring till svars foumlr resultaten i det nationella provet vill de ha en tydligare
motivering till och veta varfoumlr det aumlr viktigt att eleverna skriver det och varfoumlr
de som laumlrare ska ta tid i undervisningen fraringn annat som de tycker aumlr angelaumlget
foumlr att foumlrbereda eleverna foumlr och genomfoumlra provet
I relation till det nationella provet spelar den externa kontexten i form av
styrdokument och det nationella provet samt den lokala professionella
kontexten en stor roll eftersom de olika kontexterna positionerar laumlrarna som
objekt foumlr eller aktoumlrer av policy Den professionella kontexten faringr betydelse
naumlr laumlrarna talar om hur de definierar svenskaumlmnet gentemot aumlmnen som inte
har nationella prov och menar att den externa kontexten som det nationella
provet utgoumlr aumlr bra foumlr likvaumlrdigheten Svenskaumlmnets nationella prov
tillsammans med aumlmnesplanen drar upp riktlinjer och ger laumlrarna
gemensamma ramar saring att undervisningen inte blir alltfoumlr beroende av den
lokala kontexten vilket laumlrarna ser som naringgot positivt Daumlrmed ansluter de sig
till visionen om en jaumlmlik och likvaumlrdig skola Laumlrarna ger ocksaring uttryck foumlr
att de baringde finner sig i de gemensamma riktlinjerna och tycker att de
226
fyrkantiga ramarna blir lite foumlr strama Trots de strikta ramarna upplever
laumlrarna att de inom dem aumlndaring har en foumlrharingllandevis stor frihet att skapa sin
egen undervisning i linje med vad de sjaumllva anser vara viktigt Aumlven haumlr blir
det tydligt att laumlrarna baringde aumlr objekt foumlr och aktoumlrer av policy de aumlr baringde styrda
av policy som de inte har varit med att sjaumllva bestaumlmma om och fria att goumlra
egen policy i sin klassrumspraktik
Det finns hos laumlrarna i studien aumlven en dubbelhet gentemot
sambedoumlmningen av de nationella proven som baringde lyfts som ytterligare en
faktor som orsakar stress kring de nationella proven och som ett bra tillfaumllle
foumlr gemensam fortbildning Gilmore (2002) visar i sin studie att policy om
kollegial sambedoumlmning av externa prov kan ha en positiv inverkan paring laumlrares
bedoumlmningspraktik och professionsutveckling I Gilmores studie utvecklade
laumlrarna genom den kollegiala sambedoumlmningen ett effektivare spraringk foumlr att
tala om elevernas kunskaper och foumlrmaringgor och detta aumlr naringgot som aumlven
laumlrarna i den haumlr studien beskriver som naringgot de uppskattar Det som framgaringr
i den haumlr studien aumlr dock att det endast aumlr det skriftliga provet som sambedoumlms
paring skolorna Tengberg och Skar (2016) och Tengberg et al (2018) visar i sina
studier att variationen mellan laumlrares bedoumlmningar av oumlppna elevsvar paring
laumlsfoumlrstaringelseprov aumlr tillraumlckligt stor foumlr att det ska faring konsekvenser foumlr
elevernas provresultat och daumlrmed i foumlrlaumlngningen aumlven foumlr elevernas
slutbetyg Tillsammans med diskussionen om vikten av att laumlrarna faringr tillgaringng
till ett metaspraringk om laumlsutveckling och laumlsundervisning som framgaringr nedan
vaumlcker det fraringgor om varfoumlr inte sambedoumlmning aumlven uppmuntras och
organiseras paring skolorna naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet Det performativa
tryck som Nora Magnus och Karin beskriver i relation till sambedoumlmningen
aumlr ett resultat av baringde den professionella kontexten och den externa kontexten
daumlr den externa kontexten staumlller krav paring likvaumlrdiga resultat och den
professionella kontexten ger moumljlighet baringde att tillmoumltesgaring den externa
kontextens krav samtidigt som sambedoumlmningen ses som ett givande
fortbildningstillfaumllle Samtidigt anger laumlrarna att i den professionella
kontexten vill de inte avvika fraringn aumlmneslagets kultur genom att ha elever som
inte staringr sig i den interna maumltningen av de nationella proven eller andra
aumlmnesgemensamma skrivningar Den professionella kontexten har paring saring vis
paringverkats av en extern kontext daumlr nationella prov och hanteringen av dessa
aumlr en del av det performativa trycket
Att laumlrarna befinner sig i en performativitetskultur tar sig aumlven andra
uttryck Det handlar om till exempel den kaumlnsla som laumlrarna foumlrmedlar om att
vilja att goumlra raumltt daumlr Magnus menar att han kan goumlra rdquoraumlttrdquo textval och Jenny
kaumlnner att hon kan goumlra rdquoraumlttrdquo eller rdquofelrdquo i sin undervisning i foumlrharingllande till
kursens styrdokument Det handlar aumlven om att laumlrarna upplever att de
ifraringgasaumltts naumlr det gaumlller deras bedoumlmning och betygsaumlttning av elevers
foumlrmaringgor och att de hela tiden maringste vara beredda paring att staring till svars foumlr den
bedoumlmning de goumlr I den ansvarskultur som Ball et al (2012) menar raringder i
dagens vaumlsterlaumlndska utbildningssystem blir detta ett uttryck foumlr den
227
leveranskedja (se Ball et al 2012) som laumlrarna befinner sig i och daumlr den ena
nivaringn i utbildningssystemet hela tiden staringr till svars infoumlr de andra nivaringerna I
denna leveranskedja oumlverfoumlrs information mellan olika nivaringer och Ball et al
(2012) betonar att artefakter som laumlrplattformar och bedoumlmningsmatriser aumlr
viktiga baumlrare av policy eftersom de hjaumllper till att visualisera policy Paring Noras
skola har dessa artefakter blivit en del av det performativa trycket eftersom
denna visualisering av policy goumlr att Nora kaumlnner att hon staumlndigt aumlr ifraringgasatt
och behoumlver staring till svars foumlr sina bedoumlmningar av elevernas prestationer i
skolans laumlrplattform Leverenskedjan goumlr haumlr att Nora dels positioneras som
objekt foumlr policy dels hamnar i ett dilemma i hur hon ska hantera resultaten
fraringn det nationella provet eftersom resultaten ska rdquoklickas irdquo i laumlrplattformen
mot Noras inre oumlvertygelse om hur kunskapskraven och resultatet fraringn det
nationella provet boumlr tolkas och hanteras Ball (2016) paringpekar att det inte bara
aumlr laumlrare som foumlraumlndrar policy utan att policy ocksaring foumlraumlndrar laumlrare och vad
laumlrare goumlr Att hantera nya nationella prov i undervisningen att resultat maringste
redovisas i laumlrplattformar liksom att laumlrare kaumlnner sig pressade att rikta in
undervisningen mot att eleverna ska klara de nationella proven rsquoteaching to
the testrsquo aumlr tydliga bevis paring att policy har foumlraumlndrat vad laumlrarna i den haumlr
studien goumlr
Naumlr laumlrarna goumlr sina didaktiska avvaumlgningar foumlr undervisningen blir de i
staumlllet aktoumlrer och kan vaumllja att laringta sig paringverkas i riktning mot det nationella
provet eller inte Laumlrarna i den haumlr studien menar att de i mycket liten
utstraumlckning laringtit sin undervisning paringverkas av det nationella
laumlsfoumlrstaringelseprovet i kursen Svenska 1 och paringverkan av det delprovet tycks
daumlrmed i det haumlr materialet vara mycket begraumlnsad I kontrast till detta staringr
delproven i muntlig och skriftlig framstaumlllning som i relativt houmlg grad verkar
ha paringverkat undervisningen aumlven om laumlrarna precis som i Hardys (2015)
studie inte verkar medvetna om det Delproven tycks saringledes ha faringtt olika
status och olika prioritet i undervisningen naringgot som i linje med Grants (2001)
och Cimbriczs (2002) studier bekraumlftar att nationella prov aumlr ett osaumlkert saumltt
att foumlraumlndra laumlrares undervisning Naumlr en saring tydlig styrning fraringn politiskt haringll
som ett nytt nationellt prov kommer in i klassrummet blir det daumlrfoumlr relevant
att staumllla fraringgan varfoumlr det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet inte tycks ha faringtt
stoumlrre paringverkan paring undervisningen i synnerhet som de andra tvaring delproven
tycks ha faringtt det
I avhandlingens Del II finns det flera exempel paring vad som med Balls
terminologi (Ball 2006) kan ses som ett sorts motstaringnd och anpassning paring
samma garingng naumlr laumlrare fogar sig i de spelregler som gaumlller samtidigt som de
kan vara oumlppet kritiska och visa ett tydligt motstaringnd mot en enskild policy och
hitta egna vaumlgar foumlr att goumlra undervisningen meningsfull Extra tydligt blir det
i relation till det nationella provet i Svenska 1 Samtidigt som laumlrarna anpassar
sig och infogar sig i policyn om de nationella proven och foumlrklarar att det aumlr
bra att det finns gemensamma riktlinjer och tydliga ramar saring motsaumltter de sig
att bli alltfoumlr styrda av det nationella provet Aring ena sidan uppskattar laumlrarna att
228
de faringr moumljlighet till en kalibrering av det egna bedoumlmarinstrumentet och de
vill gaumlrna ha det stoumld som ett nationellt prov kan ge naumlr det gaumlller bedoumlmningen
av elevers prestationer och vid betygsaumlttningen Aring andra sidan vill laumlrarna
styra sjaumllva oumlver sin undervisning och inte behoumlva anpassa den till att handla
om att eleverna ska klara det nationella provet och de vill fatta egna autonoma
beslut vad gaumlller inneharingll i undervisningen och betygsaumlttning
Denna kluvenhet speglas aumlven i hur de olika delproven foumlrbereds och ges
plats i undervisningen Naumlr det gaumlller foumlrberedelser infoumlr det nationella provet
i Svenska 1 anpassar laumlrarna undervisningen till det muntliga och skriftliga
provet och eleverna foumlrbereds genom olika oumlvningar och uppgifter som mer
eller mindre aumlr kopior paring de uppgifter som kommer i provet Laumlrarna vittnar
ocksaring om att till exempel det formella skrivandet har faringtt ett betydligt stoumlrre
utrymme i aringrskurs 1 sedan det nationella provet i Svenska 1 infoumlrdes De tvaring
delprovens utformning och bedoumlmningsmodeller anses staumlmma vaumll oumlverens
och ligga i linje med det som staringr i baringde aumlmnesplanen och i kursens
kunskapskrav Shohamy et al (1996) visar att en styrning genom ett nationellt
prov faringr olika paringverkan paring undervisningen beroende paring i vilken kontext provet
befinner sig Med detta ifraringgasaumltter Shohamy et al huruvida det finns
rsquoconstructive alignmentrsquo ndash paring svenska konstruktiv laumlnkning ndash eller inte Med
laumlnkning menas i vilken grad olika komponenter i ett skolsystem som policy
styrdokument nationella prov bedoumlmning undervisning och laumlrande staumlmmer
oumlverens med varandra (Lundahl 2014) Graden av oumlverensstaumlmmelse mellan
till exempel nationella provs utformning och vad som uttrycks i skolans
kursplaner innebaumlr olika paringverkan paring undervisningen ju stoumlrre
oumlverensstaumlmmelse desto stoumlrre blir den positiva paringverkan paring undervisningen
(Andrews 2004 Turner 2006 Popham 2001) Eftersom laumlrarna i den haumlr
studien anser att de muntliga och skriftliga delprovens laumlnkning aumlr houmlg upplevs
de daumlrmed ocksaring som mer meningsfulla att baringde foumlrbereda foumlr och att ta med
i bedoumlmningen som ett stoumld infoumlr att slutbetyg ska saumlttas i kursen Laumlrarna
anpassar daumlrmed sin undervisning till de tvaring delproven och undervisningen
kan saumlgas praumlglas av det som Popham (2001) kallar rsquocurriculum-teachingrsquo det
vill saumlga det finns en laumlnkning som staumlmmer vaumll oumlverens mellan aumlmnesplan
undervisning provens utformning kunskapskrav och bedoumlmning och
betygsaumlttning Samtidigt finns det tydliga sparingr av saring kallad rsquoteaching to the
testrsquo (Menken 2006) i och med att laumlrarna aumlgnar sig aringt att konstruera
oumlvningsuppgifter som paringminner om eller aumlr mer eller mindre exakta kopior av
hur uppgifterna ser ut paring provet Dessa uppgifter laumlggs tillsammans med
resultaten fraringn det nationella provet till elevens samlade betygsunderlag och
har saringledes en direkt paringverkan paring elevens slutbetyg Det finns dock ingen
egentlig motsaumlttning i rsquoteaching to the testrsquo saring laumlnge det finns god laumlnkning
vilket laumlrarna i den haumlr studien ger uttryck foumlr att det finns naumlr det gaumlller de
muntliga och skriftliga delproven I svensk kontext skulle laumlsfoumlrstaringelseprovet
kunna kategoriseras som ett rsquolow-stakes testrsquo (se Madaus 1988) till skillnad
fraringn de andra tvaring delproven i det nationella provet foumlr Svenska 1 som enligt
229
laumlrarna faringr betydligt stoumlrre betydelse foumlr slutbetyget och som daumlrfoumlr kan
kategoriseras som rsquohigh-stakes testrsquo (se Madaus 1988) Detta ligger ocksaring i
linje med resultaten i Shohamy et al (1996) naumlr det gaumlller graden av paringverkan
paring undervisningen i relation till rsquolow-stakes testrsquo och rsquohigh-stakes testrsquo daumlr det
senare faringr betydligt stoumlrre paringverkan paring undervisningen eftersom det faringr stoumlrre
betydelse foumlr elevernas framtid
Naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet ser det annorlunda ut Haumlr handlar
foumlrberedelserna infoumlr provet i staumlllet till stoumlrsta delen om saring kallad rsquoitem-
teachingrsquo (Popham 2001) daumlr laumlrarna i staumlllet foumlrbereder eleverna genom att
garing igenom Skolverkets foumlrberedelsematerial och talar om hur provet aumlr
konstruerat hur fraringgorna brukar formuleras och hur laringnga eller korta svar
eleverna boumlr skriva paring fraringgorna Det verkar finnas flera orsaker till att laumlrarna
goumlr som de goumlr naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet Foumlr det foumlrsta goumlr laumlrarna
detta med haumlnvisning till att det aumlr svaringrt att foumlrbereda specifikt foumlr
laumlsfoumlrstaringelseprovet och att de aumlndaring arbetar med laumlsning hela tiden i kursen
Naringgra saumlrskilda foumlrberedelser foumlr det delprovet behoumlvs daumlrmed inte Samma
argument det vill saumlga att eleverna arbetar med skrivande och talande i kursen
Svenska 1 hela tiden och att de daumlrmed inte behoumlver foumlrberedas saumlrskilt foumlr det
nationella provet houmlrs inte om de andra tvaring delproven Detta trots att elever
har skrivit och talat inom svenskaumlmnets ramar lika laumlnge som de har laumlst
En annan orsak till att laumlrarna inte aumlgnar laumlsfoumlrstaringelseprovet samma
uppmaumlrksamhet som de andra tvaring delproven handlar om att det garingr att urskilja
ett motstaringnd hos laumlrarna mot just det delprovet Motstaringndet tar sig bland annat
uttryck genom kritik mot bedoumlmningsanvisningarna som anses var foumlr snaumlva
och daumlr elevers svar kan falla utanfoumlr ramarna trots att laumlrarna tycker att de har
gjort fullt rimliga tolkningar av texten Ett exempel paring hur Nora visar upp baringde
motstaringnd och anpassning i den situationen aumlr naumlr hon beraumlttar att om hon ser
att eleverna gjort en bra tolkning av en text men inte hamnar raumltt gentemot
det nationella provets bedoumlmningsanvisningar saring noterar hon detta vid sidan
av resultatet Eleven faringr paring saring vis ett resultat foumlr det nationella provet men
samtidigt bygger Nora upp sitt betygsunderlag foumlr hela kursen med de
byggstenar som hon sjaumllv tolkar aumlr relevanta foumlr slutbetyget inklusive ett
enligt hennes bedoumlmning bra svar men som inte bedoumlms som korrekt i relation
till bedoumlmningsanvisningarna Motstaringndet mot att anpassa undervisningen till
laumlsfoumlrstaringelseprovet kan ocksaring ses i ljuset av laumlrarnas uppfattning om att laumlsning
inte aumlr maumltbart och att de anser liksom laumlrarna i Tengbergs (2019) studie att
det inte kan finnas ett objektivt raumltt eller fel saumltt att tolka en text Motstaringndet
handlar aumlven om att laumlrarna ger uttryck foumlr att laumlsning som kan foumlra eleverna
bortom texten klassrummet och skolan aumlr den laumlsning som laumlrarna vaumlrdesaumltter
houmlgst Detta faringr betydelse foumlr laumlrarnas relation till det nationella
laumlsfoumlrstaringelseprovet eftersom laumlsning som syftar till att vaumlcka elevernas laumlslust
eller till att diskutera existentiella vaumlrdegrundsfraringgor ndash det som laumlrarna i
avhandlingens Del I anger som ett viktigt syfte med laumlsningen i klassrummet
230
ndash aumlr naringgot som ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov i vaumlldigt liten utstraumlckning kan
erbjuda
Behov av metaspraringk om laumlsundervisning
Den dubbelhet som framtraumlder i laumlrarnas relation till det nationella
laumlsfoumlrstaringelseprovet framtraumlder aumlven naumlr laumlrarna talar om att de upplever att de
saknar verktyg naumlr det gaumlller arbetet med laumlsfoumlrstaringelse i klassrummet Laumlrarna
lyfter fram laumlngre skriftliga analyser och framfoumlr allt textsamtalet som de
centrala verktyg som de anvaumlnder foumlr att baringde examinera laumlsning och foumlr att
bilda sig en uppfattning om hur det staringr till med elevernas laumlskompetens Naumlr
laumlrarna talar om laumlsning i klassrummet talar de inte i termer av att de arbetar
med laumlsfoumlrstaringelse utan de anvaumlnder hellre begreppen texttolkning och litteraumlra
analyser Detta kan tolkas som ett uttryck foumlr att laumlrarna foumlrutom att de inte
fullt ut bottnar i de teorier och begrepp som underlaumlttar naumlr de ska tala om vad
som utvecklar elevers laumlsfoumlrstaringelse anvaumlnder sig av de skrivningar som staringr i
aumlmnesplanen och i kunskapskraven och som ligger mer i linje med de begrepp
de faringtt med sig fraringn den egna laumlrarutbildningens litteraturvetenskapliga kurser
Ett exempel paring detta aumlr naumlr Nora talar om olika nivaringer av laumlsfoumlrmaringga Nora
beskriver de olika nivaringerna som att en nivaring aumlr att konkret foumlrstaring vad som staringr
paring raderna i en text laumlsfoumlrstaringelse ligger paring en annan nivaring som handlar om att
foumlrstaring det man laumlser och kunna laumlsa mellan raderna och ytterligare en nivaring blir
daring texttolkning som handlar om att foumlrstaring texten paring ett djupare plan Det Nora
kallar foumlr olika nivaringer av laumlsfoumlrmaringga aumlr egentligen en aringtskillnad av begrepp
daumlr laumlsfaumlrdighet inbegriper ordavkodning laumlsfoumlrstaringelse aumlr den aktivitet daumlr
foumlrstaringelse av den laumlsta texten fokuseras och daumlr laumlskompetens aumlr det som kraumlvs
foumlr att tolka till exempel en litteraumlr text
Begrepp som laumlsfaumlrdighet laumlsstrategi laumlsfoumlrstaringelse och laumlskompetens finns
inte med i aumlmnesplanen foumlr svenska i gymnasiet vilket laumlmnar stort utrymme
foumlr den enskilda laumlraren att tolka vad det innebaumlr att kunna laumlsa Aumlven om
laumlrarna i viss maringn kan beskriva vad om ingaringr i att ha en god laumlsfoumlrstaringelse saring
tycks de aumlndaring ha svaringrt att tydligt definiera vad som ingaringr i begreppet Laumlrarna
konstaterar aring ena sidan att laumlsfoumlrstaringelse ingaringr i allt de goumlr och aumlr naringgot de alltid
har arbetat med aring andra sidan saumlger de naumlr laumlsfoumlrstaringelseprovet kommer paring tal
att de saknar utbildning i att undervisa i laumlsfoumlrstaringelse Detta vaumlcker fraringgor om
vad det aumlr de anser att de behoumlver kompetensutveckling i Satt i relation till
avhandlingens Del I daumlr laumlrarna beskriver sin undervisning som utgaringr fraringn
laumlsning av olika texter och daumlr det framkommer att laumlrarna laumlgger stor vikt vid
att undervisa om till exempel betydelsen av bildspraringk och att kunna laumlsa
mellan raderna saring tyder detta paring att de knappast saknar kunskaper om laumlsning
eller om laumlsfoumlrstaringelse Tvaumlrtom saring ligger mycket av det de beskriver i Del I i
linje med teorier om processer i laumlsfoumlrstaringelseutvecklingen och vilken
undervisning som gynnar elevernas laumlsfoumlrstaringelse och utvecklar deras
231
moumljlighet att laumlsa och foumlrstaring olika texter (se till exempel Duke et al 2011
Guthrie amp Scafiddi 2004 Paige et al 2012 Rasinski 2014)
I avhandlingens Del II bekraumlftas den bild som framtraumlder i Del I att naumlr
laumlrarna talar om sin undervisning visar de att de kan mycket om laumlsning och
om elevers laumlskompetens men det tycks vara en implicit kunskap Att laumlrarna
har svaringrt att uttrycka vad laumlsfoumlrstaringelse aumlr behoumlver alltsaring inte automatiskt betyda
att de inte vet vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr eller hur man anvaumlnder laumlsstrategier
foumlr att foumlrstaring en text Denna sida av undervisningen tycks dock som Karin
uttrycker det och som synliggoumlrs i Del I vara en del av laumlrarerfarenheten som
aumlr mer intuitiv Det som snarare verkar vara problematiskt foumlr laumlrarna aumlr att de
saknar begreppen och teorierna bakom vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr och hur det
kan utvecklas Om svensklaumlrare saknar teoretisk foumlrstaringelse och daumlrmed ocksaring
ett metaspraringk foumlr att kunna prata om laumlsning och laumlsfoumlrstaringelse blir de som
Karin paringtalar haumlnvisade till sin magkaumlnsla och sin erfarenhet naumlr de ska tala
om elevers laumlskompetens Konsekvensen blir daring att det blir svaringrare baringde att
undervisa i laumlsfoumlrstaringelse foumlr att till exempel som Tengberg (2011) paringpekar
kunna foumlrklara foumlr eleverna vad det innebaumlr att laumlsa mellan raderna och att goumlra
en adekvat bedoumlmning av var en elev befinner sig i sin laumlsutveckling Det blir
aumlven svaringrare att kommunicera baringde med kollegor och med elever och deras
varingrdnadshavare vad det innebaumlr att ha god laumlskompetens och vad som ligger
till grund foumlr bedoumlmningen av elevernas laumlskompetens Liksom laumlrarna i
Alatalos (2011) och Westlunds (2013) studier skulle aumlven laumlrarna i den haumlr
studien behoumlva faring en foumlrdjupad laumlsteoretisk grund att staring paring foumlr att faring tillgaringng
till begreppen och teorierna om laumlsfoumlrstaringelse eftersom det kan moumljliggoumlra foumlr
dem att kanske goumlra fler och andra didaktiska val foumlr undervisningen naringgot
som aumlr viktigt att beakta baringde foumlr laumlrarutbildningar och foumlr olika
fortbildningssatsningar som skolans huvudmaumln genomfoumlr Forskning har visat
att hos laumlrare som faringtt fortbildning med syftet att goumlra laumlrarnas implicita
kunskaper om laumlsning och skrivande explicita saring sker en tydlig foumlraumlndring i
hur laumlrarna talar om sin laumlsundervisning (Brevik 2014 Folkeryd amp af
Geijerstam 2019 Liberg amp Nordlund 2019 Schleppegrell 2013) De
foumlraumlndringar som i Breviks (2014) studie kunde noteras i relation till
laumlsundervisningen i klassrummet var visserligen av taumlmligen obetydlig art
men den stora skillnaden laringg i att laumlrarna efter fortbildningen kunde saumltta ord
paring vad de gjorde i undervisningen
Krock mellan prov och praktik
Skolkommissionen har i sin utredning Samling foumlr skolan (SOU 201735)
kommit fram till att det finns en stor risk att kunskapskraven har blivit foumlr
styrande under nuvarande laumlroplaner i Lgr 11 (Skolverket 2017) och Gy11
(Skolverket 2011) och att laumlrare daumlrfoumlr tenderar att hoppa oumlver skrivningarna
om aumlmnets syfte (SOU 201735) I den haumlr studien hoppar laumlrarna inte oumlver
232
syftet foumlr aumlmnet svenska men de framstaringr som taumlmligen styrda av aumlmnets
kunskapskrav vilket framtraumlder i hur laumlrarna ser paring det nationella
laumlsfoumlrstaringelseprovet som ett instrument foumlr att betygsaumltta elevers laumlskompetens
En del av det performativa trycket kan vara att laumlrarna raumlttar in sig mot
skrivningarna i aumlmnesplanen foumlr att inte bli ifraringgasatta och om styrdokumenten
blir foumlr styrande skulle det faktiskt kunna vara saring att det inte raringder saring stor
variation mellan laumlrarnas undervisning Detta skulle i saring fall kunna ses som
naringgot positivt ur en likvaumlrdighetssynpunkt men aumlven som naringgot oroande om
det betyder att laumlrarna styrs foumlr mycket av kunskapskraven saring att
undervisningens bedoumlmningsaspekter faringr prioritet oumlver undervisningens
inneharingll Laumlrarna beskriver hur de utformar egna examinationer av laumlsning i
klassrummet utifraringn kunskapskraven med avseende paring att eleverna till
exempel ska kunna resonera om texters tema och allmaumlnmaumlnskliga drag samt
dra paralleller till andra texter de laumlst Laumlrarnas foumlrstaringelse av vad laumlsfoumlrstaringelse
innebaumlr tycks ocksaring paringverka deras foumlrharingllande till det nationella
laumlsfoumlrstaringelseprovet paring saring vis att de framharingller att examination av laumlsning sker
baumlst inom ramen foumlr den ordinarie undervisningen Det aumlr sedan dessa
examinationer som blir viktiga naumlr laumlrarna saumltter slutbetyg i kursen Samtidigt
ger laumlrarna tydligt uttryck foumlr att helst inte behoumlva maumlta och betygsaumltta
elevernas laumlsning alls utan bara behoumlva fokusera paring att vaumlcka laumlslust och
motivation till att laumlsa en oumlnskan som aumlven laumlrarna i Bradlings (2020) studie
ansluter sig till Att laumlrarna helst inte vill bedoumlma och betygsaumltta elevers
laumlsning oumlver huvud taget aumlr ocksaring naringgot som kan taumlnkas paringverka deras relation
till det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet vars fokus aumlr just det som laumlrarna minst
av allt vill goumlra i sin undervisning
Diskussionerna om diskrepansen mellan resultatet paring det nationella
laumlsfoumlrstaringelseprovet och kursens kunskapskrav ligger i linje med de tvaring studier
(Joumlnsson amp Klapp 2020 Vallberg-Roth et al 2016) som visar att laumlrare ofta
vaumlrderar resultaten paring de nationella proven olika vid betygsaumlttningen Det
visar aumlven paring en kritisk instaumlllning fraringn laumlrarna i den haumlr studien till
Skolverkets bedoumlmningspraktik Det finns tvaring nivaringer i denna kritik Den ena
nivaringn handlar om diskrepansen brist paring laumlnkning mellan laumlsfoumlrstaringelseprovets
betygssystem och det allmaumlnna betygssystemet som laumlrarna maringste anvaumlnda sig
av foumlr betygsaumlttning i kursen Diskrepansen bestaringr i att provets betygssystem
dels anvaumlnder mellanbetyg paring enskilda uppgifter dels kvantitativa poaumlng foumlr
motsvarande kvalitativa vaumlrdeord i kursens kunskapskrav Detta menar laumlrarna
blir problematiskt foumlr praktiken att hantera Den andra nivaringn handlar om
laumlrarnas uppfattningar om att det aumlr svaringrt att relatera provets resultat till
kursens kunskapskrav I aumlmnesplanen foumlr Svenska 1 staringr inte begreppen
laumlsfoumlrstaringelse laumlsfoumlrmaringga laumlskompetens eller laumlsstrategier utskrivna utan det
aumlr ett mer allmaumlnt rdquofoumlrmaringga att laumlsardquo (Skolverket 2011) som faringr staring foumlr vad
laumlsning kan vara Denna skrivning laumlmnar ett stort utrymme foumlr tolkning av
vad det innebaumlr att kunna laumlsa Den bokstavliga tolkningen kan saringledes saumlgas
staumlmma oumlverens med laumlrarnas uppfattning om att det inte staringr naringgot om
233
laumlsfoumlrstaringelse i kunskapskraven Det aumlr dock inte orimligt att dra slutsatsen att
det kraumlvs laumlsfoumlrstaringelse foumlr att en elev ska kunna aringterge inneharingllet sammanfatta
och reflektera oumlver en text samt lyfta fram textens huvudtanke och goumlra
inferenser mellan olika texter (se till exempel Almasi amp Hart 2018 Duke amp
Martin 2018) Den bild som haumlr framtraumlder aumlr att det aumlr otydligt foumlr laumlrarna
vad som avses med laumlsfoumlrstaringelse i relation till skrivningarna i aumlmnesplanens
kunskapskrav Kunskapskraven blir daring foumlremaringl foumlr en tolkningsfraringga daumlr
laumlrarna i studien tycks laumlgga naringgot annat i begreppet laumlsfoumlrstaringelse aumln det som
aumlr moumljligt att laumlsa in i kunskapskravens skrivningar och daumlrmed drar laumlrarna
slutsatsen att laumlsfoumlrstaringelseprovet aumlr loumlst foumlrankrat i relation till kursens
styrdokument Detta aumlr troligtvis en av anledningarna till att laumlrarna upplever
att det finns ett glapp mellan det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet och kursens
kunskapskrav
Ytterligare en anledning till att det aumlr naringgot som skaver i laumlrarnas relation
till det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet aumlr att de menar att resultatet fraringn
delprovet inte aumlr anvaumlndbart foumlr dem naumlr de ska saumltta slutbetyg Uppfattningen
som uttrycks i den haumlr studien att provets resultat inte aumlr naringgot foumlr laumlrarna utan
enbart foumlr statistiker vid Uppsala universitet delas av gymnasielaumlrarna i den
haumlr studien och grundskolelaumlrarna i den undersoumlkning som genomfoumlrdes av
Bonnevier et al (2017) Laumlrarna pekar haumlr paring att de anser att det saknas
laumlnkning mellan provets utformning och bedoumlmningsmodell med kvantitativ
poaumlngsaumlttning och kursens kvalitativt skrivna kunskapskrav Daumlrfoumlr menar de
att det blir svaringrt foumlr dem att hantera resultatet fraringn laumlsfoumlrstaringelseprovet och
bristen paring laumlnkning blir haumlr ett exempel paring hur laumlrarna hamnar i vad Ball et al
(2012) kallar att hamna mellan olika policystraumlvanden i skolsystemet Det
nationella provet i Svenska 1 representerar en policy paring nationell nivaring som
handlar om att det svenska skolsystemet ska ha nationella prov och maumltbara
resultat Genom att kunna maumlta kunskaper finns en straumlvan efter att faring en oumlkad
maringluppfyllelse och oumlkad likvaumlrdighet i betygsaumlttningen samtidigt som ett av
det nationella provets syften ocksaring aumlr att kunna jaumlmfoumlra elevers prestationer
paring nationell nivaring Nationell policy om att skolan ska ha maringlrelaterade betyg
som maumlter kvaliteter med hjaumllp av vaumlrdeord i ett betygssystem utan kriterier
foumlr mellanbetygen D och B krockar med det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovets
kvantifierade poaumlngskala som motsvarar alla de sex betygsstegen inklusive
mellanbetygen Den kvantifierade provpoaumlngen hamnar sedan i konflikt med
den lokala nivaringn naumlr laumlrarna ska tala om foumlr eleverna vilket kvalitativt
formulerat kunskapskrav deras resultat paring provet motsvarar och vad resultatet
faktiskt saumlger om elevernas laumlskompetens Det blir med andra ord
problematiskt foumlr praktiken att i den lokala kontexten hantera provresultatet
och resultatet blir att laumlrarna inte laumlgger saumlrskilt stor vikt vid det delprovet naumlr
elevernas prestationer ska sammanfattas infoumlr slutbetyget Naumlr provresultatet
inte blir ett stoumld eller ens anvaumlndbart naumlr det ska saumlttas slutbetyg foumlrsvinner
ocksaring incitamenten till att laumlgga tid paring att foumlrbereda eleverna foumlr provet eller
att foumlraumlndra undervisningen Detta ligger ocksaring i linje med resultaten i studier
234
fraringn grundskolan (Bonnevier et al 2017 Joumlnsson amp Klapp 2020) daumlr laumlrarna
ger uttryck foumlr att det aumlr problematiskt att foumlrklara foumlr eleverna hur provbetyget
foumlrharingller sig till kunskapskraven och slutbetyget Detta saumlger kanske mer om
de nationella provens konstruktion i relation till formuleringarna i
styrdokumenten aumln om laumlrarnas kompetens och visar paring att dilemman uppstaringr
i praktiken naumlr laumlrare maringste hantera och prioritera mellan motstridiga policyer
Sjaumllva provkonstruktionen med vad som beskrivs som en fokusering paring
detaljfraringgor i provet aumlr ocksaring naringgot som skapar irritation hos laumlrarna med
motiveringen att det aumlr maringnga elever som foumlrlorar poaumlng i provet foumlr att de
inte lyckas svara paring de enkla detaljfraringgorna naringgot som aumlven laumlrarna i Joumlnsson
och Klapps (2020) studie uttrycker Duke och Pearson (2002) skriver att
elevers foumlrstaringelse av text kan formas av den typ av fraringgor de blir vana vid att
svara paring naumlr det gaumlller textfraringgor Om undervisningen eleverna aumlr vana vid
fraringgar efter fakta och detaljer tenderar de i framtida laumlsning att fokusera paring
fakta och detaljer Paring samma saumltt fokuserar elever sin laumlsning paring strukturer och
helheter i texterna och paring att sammanfoumlra det de laumlser med saringdant de kan sedan
tidigare om det aumlr den typen av fraringgor de aumlr vana vid fraringn undervisningen Daring
aumlr det troligt att de missar saringdant som befinner sig paring detaljnivaring i texten Om
daring undervisningen hos de laumlrare som deltar i studien fokuserar paring att foumlrstaring
texter i sin helhet saring skulle man kunna anta att det finns en risk att eleverna
missar de fraringgor i provet som ligger paring detaljnivaring vilket blir ytterligare en
kaumllla till frustration hos laumlrarna naumlr det gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet
Naumlr laumlrarna talar om hur de examinerar laumlsning i klassrummet talar de hellre
i termer av analyser och texttolkning aumln om testning av elevers laumlsfoumlrstaringelse
och examinationerna kan goumlras baringde muntligt och skriftligt Muntliga
examinationer i form av textsamtal lyfts ocksaring fram som en foumlrdel naumlr det
gaumlller att examinera med fokus paring elevernas laumlsning Det finns flera studier
som lyfter fram litteratursamtalets viktiga funktion naumlr det gaumlller att foumlrdjupa
elevers foumlrstaringelse av texter (se till exempel Braringten 2008 Duke et al 2011
Roe 2014 Tengberg 2011 Viseacuten 2015) men det aumlr knappast naringgot som det
nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet bjuder in till Den bild som framtraumlder i Del II
aumlr att laumlrarna anser att deras saumltt att examinera laumlsning skiljer sig fraringn provets
saumltt att examinera laumlsning samtidigt som inledningen av detta kapitel visar att
laumlrarna faringr bekymmer naumlr de ska definiera vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr Det tycks
saringledes som om laumlrarna uppfattar att de och provet staringr foumlr olika diskurser om
vad laumlsfoumlrstaringelse aumlr och hur laumlsfoumlrstaringelse kan maumltas som inte riktigt moumlts
Laumlsning i provet uppfattas som naringgot som anses vara kvantitativt maumltbart
under det att laumlsning i laumlrarnas undervisning aumlr en del av det som ger eleverna
kunskaper bortom texten Detta bidrar ytterligare till att laumlrarna upplever att
det aumlr naringgot som skaver med provet och till att resultatet paring det nationella
laumlsfoumlrstaringelseprovet inte blir saumlrskilt viktigt foumlr laumlrarna
Laumlrarnas laumlsagenda i kursen Svenska 1 grundar sig i ambitionen att
laumlsningen ska hjaumllpa eleverna att bli mer aumln bara goda laumlsare deras laumlslust ska
vaumlckas de ska ocksaring bli mer bildade och utveckla kunskaper som foumlr dem
235
bortom texten och bortom klassrummets vaumlggar Laumlrarna anser dock att denna
typ av laumlsning inte omfattar laumlsning som paring ett objektivt saumltt garingr att maumlta och
saumltta poaumlng paring Detta paringverkar ocksaring deras relation till det nationella
laumlsfoumlrstaringelseprovet eftersom provet inte kan erbjuda den typ av laumlsning som
intar en saringdan central plats i laumlrarnas undervisning Den laumlsning som
genomfoumlrs i klassrummet blir paring saring vis viktigare baringde foumlr elevernas personliga
utveckling och foumlr betygsaumlttningen i kursen aumln resultatet paring provet vilket
paringverkar den betydelse laumlsfoumlrstaringelseprovet faringr foumlr undervisningen Laumlrarna
menar att provet inte saumlger saring mycket om elevernas foumlrstaringelse av text och
eftersom de i klassrumssituationen arbetar med laumlsning paring ett annat saumltt faringr
laumlrarna genom undervisningen betydligt rikare och mer vaumlrdefull information
om elevernas laumlskompetens aumln vad det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet ger I
detta avseende bottnar laumlrarnas uppfattningar om provet i det som baringde
Tengberg (2015) och Alderson (2000) lyfter fram som problematiskt naumlr det
gaumlller att konstruera laumlsfoumlrstaringelseprov daumlr laumlsning av skoumlnlitteraumlra texter ingaringr
Tengberg och Alderson menar baringda att naumlr det gaumlller laumlsning av skoumlnlitteratur
saring aumlr det just tolkning av texten som aumlr det centrala och att det daumlrmed inte garingr
att uttala sig om huruvida en elev har foumlrstaringtt en text endast utifraringn om elevens
svar staumlmmer oumlverens med provkonstruktoumlrens anvisningar Det aumlr detta som
laumlrarna i denna studie beskriver naumlr de talar om att det aumlr foumlr snaumlva
tolkningsramar i provets bedoumlmningsanvisningar Laumlrarna menar ocksaring i det
haumlr avseendet att det aumlr i undervisningssituationen i kontrast till
provsituationen som de paring ett mer nyanserat vis kan avgoumlra vilken
laumlskompetens en enskild elev visar Haumlr faringr de stoumld av dels Westlund (2015)
som paringpekar att det inte finns ett enda laumlsprov som kan maumlta hela
komplexiteten vad gaumlller laumlsfoumlrstaringelse dels av Roe och Engdal Jensen (2017)
och Duke et al (2011) som visar att resultat paring laumlsfoumlrstaringelseprov inte saumlger
naringgot om vad det aumlr i elevernas laumlskompetens som behoumlver stoumlttas Vidare
understryker Alderson (2000) att laumlsning i en formell provsituation kan verka
haumlmmande och att elever daumlrfoumlr kan prestera kvalitativt baumlttre naumlr
bedoumlmningen av laumlsningen goumlrs i en mer informell situation
Samtidigt som laumlrarna som diskuterats tidigare tycks vaumlldigt styrda av
kursens kunskapskrav naumlr de planerar och genomfoumlr sin laumlsundervisning och
daumlrmed bekraumlftar de farharinggor som Lundstroumlm et al (2011) uttrycker om att
nationella laumlsfoumlrstaringelseprov och skrivningar i svenskaumlmnets kursplaner i 2011
aringrs laumlroplaner riskerar att paringverka undervisningen i riktning mot en
litteraturlaumlsning som laumlttare passar in med maumltbara perspektiv saring visar laumlrarna
i den haumlr studien ocksaring paring det motsatta De motsaumltter sig att laumlsning kan maumltas
objektivt och visar tydligt att de vill naringgot helt annat med laumlsundervisningen
som aumlr mycket stoumlrre aumln att svara paring standardiserade kontrollfraringgor Paring saring vis
kan de farharinggor som Lundstroumlm et al formulerar saumlgas baringde ha infriats och
kommit paring skam i den haumlr studien eftersom laumlrarna baringde anpassar sig till och
visar motstaringnd mot att rikta in laumlsundervisningen mot det enkelt maumltbara
236
Analysen av materialet i den haumlr studien visar ovan att det aumlr naringgot som
skaver i laumlrarnas relation till det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Satt i relation
till Young och Mullers koncept powerful knowledge kan skavet ocksaring ses som
olika tolkningar av vad som aumlr svenskaumlmnets powerful knowledge och som
inte riktigt moumlts i hanteringen av det nationella provet De tre delproven i det
nationella provet i kursen Svenska 1 kan ses som policy uppifraringn som ger en
signal om vad som aumlr viktigt att kunna i kursen Svenska 1 Provet kan daumlrmed
saumlgas representera en tolkning av svenskaumlmnets powerful knowledge som aumlr
gjord paring en nivaring ovanfoumlr de laumlrare som ska vaumllja inneharingll foumlr undervisning i
kursen och som ska genomfoumlra det nationella provet Naumlr det gaumlller de
muntliga och skriftliga delproven tycks laumlrarnas tolkning staumlmma oumlverens med
ndash eller ha oumlvertagits av laumlrarna i linje med ndash den styrande policyn men naumlr det
gaumlller laumlsfoumlrstaringelseprovet motsaumltter sig laumlrarna i staumlllet styrande policy De
foumlrmaringgor och kunskaper som studiens laumlrare vill att eleverna ska utveckla
genom att laumlsa och arbeta med olika texter och som beskrivs och diskuteras i
avhandlingens Del I aumlr laumlrarnas tolkning och foumlrstaringelse av vad som aumlr powerful
knowledge i aumlmnet svenska I Del II framgaringr det att aumlven i olika
bedoumlmningssituationer vill laumlrarna saumltta in laumlsningen i ett stoumlrre sammanhang
och goumlra mer med laumlsningen aumln bara maumlta elevernas laumlsfoumlrstaringelse i en isolerad
haumlndelse Ball (1993) framharingller att vissa policyer som infoumlrs i skolan
misslyckas med att knyta an till laumlrarna som ska goumlra policyn Som
diskussionen ovan visar tycks detta vara fallet med laumlrarna som medverkar i
denna studie och det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet i Svenska 1
Avslutningsvis framtraumlder i avhandlingens Del II att det finns ett
spaumlnningsfaumllt mellan hur laumlrarna ser paring bedoumlmning och examination av elevers
laumlsning i undervisningssituationen kontra det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet
Laumlrarna lyfter fram att elevers laumlsning baumlst utvaumlrderas oumlver tid i olika former
och vid flera tillfaumlllen vilket inte aumlr moumljligt om fokus laumlggs vid ett enda
examinerande provtillfaumllle som det nationella provet Trots att avhandlingens
Del I visar att laumlrarna goumlr mycket i undervisningen som gynnar elevernas
utveckling av laumlsfoumlrstaringelse upplever laumlrarna att de saknar kompetens och
verktyg att stoumltta elevernas laumlskompetens Laumlrarna har dock mycket kunskaper
men saknar det teoretiska metaspraringk som behoumlvs foumlr att kunna goumlra en adekvat
bedoumlmning av elevers laumlskompetens Laumlrarna uppvisar aumlven olika grad av
anpassning och motstaringnd mot baringde det nationella provet som saringdant och det
performativa trycket som provet aumlr en del av Det aumlr inte saring att samma laumlrare
ensidigt staringr foumlr det ena eller andra utan varje enskild laumlrare visar upp olika
stort motstaringnd och olika grad av anpassning beroende paring hur olika delar av det
performativa tycket samspelar eller garingr paring tvaumlrs med laumlrarens egen ideologi
om laumlsning bedoumlmning och undervisning Det nationella provet och dess
kringeffekter i form av till exempel sambedoumlmning och av resultatredovisning
ses som baringde en moumljlighet till fortbildning och kalibrering av den egna
bedoumlmningsfoumlrmaringgan och som ett intraringng i den autonoma laumlrarens
undervisningspraktik
237
Kapitel 12 Viktig laumlsning i en performativ kontext ndash Avslutande diskussion
Den haumlr avhandlingen har visat hur svensklaumlrare paring gymnasiet talar om
laumlsundervisning i en kurs som avslutas med ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov och
vad laumlrarna vill att eleverna ska laumlra sig genom att laumlsa och foumlrstaring olika texter
samt hur undervisningen paringverkas av att elevernas laumlsning ska bedoumlmas och
examineras Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om vilka
didaktiska utmaningar svensklaumlrare paring gymnasiet staumllls infoumlr naumlr de ska vaumllja
inneharingll till laumlsundervisningen i en policybemaumlngd och performativ kontext
och ett saumlrskilt fokus har riktats mot vad laumlrarna anser vara viktigt att elever
laumlr sig och vilken powerful knowledge som synliggoumlrs i den beraumlttade
praktiken Utifraringn syftet formulerades fem forskningsfraringgor hur beskriver
laumlrarna sina didaktiska avvaumlgningar i val av texter till sin undervisning vilka
texter anger laumlrarna att de anvaumlnder i kursen och vilken funktion har texterna
i undervisningen vad framtraumlder som viktiga kunskaper som eleverna ska
tillaumlgna sig utifraringn den undervisning som genomfoumlrs vilka uppfattningar om
bedoumlmning och examination av elevers laumlsning framtraumlder i laumlrarnas tal samt
vilka utmaningar i relation till det nationella provet i kursen Svenska 1
synliggoumlrs i laumlrarnas tal om undervisningen Forskningsfraringgorna har sedan
staringtt i fokus foumlr vart och ett av de fem empiriska kapitlen Fem svensklaumlrare
paring gymnasiet har deltagit i studien och delat med sig av sina reflektioner om
sitt arbete med kursen Svenska 1 paring gymnasiet under ett laumlsaringr
I avhandlingens Del I har laumlrarnas beraumlttelser synliggjort en
laumlsundervisning som i maringnga delar garingr i linje med det som forskning visat
fraumlmjar elevers laumlsutveckling aumlven om laumlrarna i Del II ger uttryck foumlr att de
inte anser att de har faringtt tillraumlckligt med verktyg foumlr att arbeta med laumlsfoumlrstaringelse
utifraringn forskningsbaserad kunskap Laumlsundervisningen tycks daumlrmed i houmlg
grad vara intuitivt grundad Dessutom framtraumlder en bild av att den lokala
kontexten har stor betydelse foumlr vilken undervisning som iscensaumltts samt vad
laumlrarna lyfter fram som viktiga kunskaper i svenskundervisningen Det
handlar om att stoumltta elever att utveckla foumlr svenskaumlmnet aumlmnesspecifika
faumlrdigheter foumlrmaringgor och kunskaper men ocksaring om att skapa moumljligheter foumlr
eleverna att faring kunskaper som foumlr dem bortom texterna och bortom
klassrummet I laumlrarnas tal om sin laumlsundervisning finns exempel paring
fragmenterad undervisning av laumlgre epistemisk kvalitet men ocksaring paring flera
undervisningsmoment av houmlg epistemisk kvalitet som syftar till att eleverna
238
ska kunna utveckla powerful knowledge som inte aumlr enkelt maumltbar I
avhandlingens Del II blir det dock tydligt att den performativa kontexten som
laumlrarna navigerar i goumlr att utrymmet foumlr det de oumlnskar med sin undervisning
krymper naumlr laumlrarna ska leva upp till kraven paring maumltbara resultat och ett
performativt tryck Motstridiga policyer som till exempel att vaumlcka laumlslust
samtidigt som elevernas laumlsning ska betygsaumlttas och ett nationellt prov som
ska hanteras paringverkar baringde laumlrarna och deras undervisning paring ett paringtagligt saumltt
Fokus paring den del av provet och undervisningen som laumlttare laringter sig maumltas
som till exempel det vetenskapliga skrivandet goumlr att laumlrarna kaumlnner att de har
mindre frihet att genomfoumlra kreativa inslag i undervisningen och att de arbetar
mindre med laumlsning i undervisningen aumln innan ett nationellt prov infoumlrdes i
gymnasiets aringrskurs 1 Genom att studera laumlrarnas beraumlttade praktik har den haumlr
avhandlingen synliggjort den komplexa situation som laumlrare befinner sig i och
att det de vill goumlra inte alltid aumlr foumlrenligt med det som de aumlr aringlagda att goumlra
Metodologiska oumlvervaumlganden
Den haumlr studien har genomfoumlrts i pedagogiskt arbete som
forskarutbildningsaumlmne vilket innebaumlr att studiens syfte formulerades foumlr att
generera kunskap som aumlr betydelsefull foumlr den pedagogiska verksamheten Foumlr
att uppnaring syftet var det viktigt att faring tillgaringng till laumlrares reflektioner oumlver de
didaktiska avvaumlgningar de staringr infoumlr naumlr de planerar sin undervisning och aumlven
att faring tillgaringng till det textunderlag som anvaumlndes i klassrummet Daumlrfoumlr valde
jag att genomfoumlra en intervjustudie daumlr jag aumlven samlade in allt textmaterial
med tillhoumlrande arbetsuppgifter under studiens garingng Studiens
halvstrukturerade intervjuer har gett mig tillgaringng till laumlrarnas beskrivningar av
och uppfattningar om deras undervisningspraktik vilket tillsammans med det
insamlade textmaterialet och arbetsuppgifterna moumljliggjorde foumlr mig att faring syn
paring och analysera laumlrarnas tal om laumlsundervisningens inneharingll och den egna
bedoumlmningspraktiken i relation till elevernas laumlsning Genom intervjuerna och
genom att studera laumlrarnas val av undervisningstexter blev det moumljligt att
synliggoumlra laumlrarnas foumlrstaringelse av vad som aumlr viktigt att undervisa om och hur
de vaumlljer att prioritera naumlr det gaumlller undervisningens inneharingll Behovet av
kompetensutveckling naumlr det gaumlller laumlrares metaspraringk i relation till elevers
laumlskompetens aumlr ocksaring naringgot som hade varit svaringrt att faring syn paring om jag hade
gjort ett annat metodval Laumlrares uppfattningar om hur styrdokument och
andra policyer ska oumlversaumlttas fraringn en abstrakt policy till en konkret
undervisningshaumlndelse blir ocksaring mer komplicerat att belysa paring annat saumltt aumln
genom att anvaumlnda intervjuer som forskningsmetod Genom att samla in och
goumlra foumlrteckningar oumlver alla de texter som laumlrarna valde att anvaumlnda i sin
undervisning i kursen Svenska 1 fick jag ocksaring moumljlighet till en unik inblick i
ett komplett textmaterial foumlr en gymnasiekurs i svenska naringgot som tidigare
svenskaumlmnesdidaktiska studier inte i saumlrskilt stor utstraumlckning har visat
239
eftersom de tenderar att fokusera antingen skoumlnlitteraumlra texter eller texter av
sakprosakaraktaumlr I kombination med intervjuerna har ocksaring
textfoumlrteckningarna gett en god inblick i hur undervisning skapas och kan se
ut naumlr det gaumlller att planera och genomfoumlra en hel kurs i svenska paring gymnasiet
Att vaumllja intervjuer som forskningsmetod betyder att forskarens tillgaringng till
praktiken blir begraumlnsad till en beraumlttad praktik I en intervjustudie aumlr det
daumlrfoumlr viktigt att vara medveten om att det finns en moumljlighet att laumlrarna i talet
om sin undervisning medvetet eller omedvetet vaumlljer att framstaumllla sig sjaumllva
enligt en oumlnskvaumlrd idealversion Det aumlr laringngt ifraringn saumlkert att det laumlrare saumlger
att de goumlr i klassrummet staumlmmer oumlverens med vad de faktiskt goumlr Det aumlr
moumljligt att observationer av samma praktik hade visat andra nyanser eller till
och med en helt annan sida av praktiken Detsamma gaumlller foumlr om det i staumlllet
hade varit elever som hade intervjuats om undervisningen vilket hade kunnat
bidra med andra perspektiv paring den studerade praktiken och visa andra resultat
Om fokus i studien hade varit att belysa vad som sker i klassrummet i den
unika undervisningssituationen eller hur elever uppfattar undervisningen
hade daumlrfoumlr observationer eller elevintervjuer varit att foumlredra I den haumlr
avhandlingen har dock fokus legat vid vad som haumlnder innan laumlrare kliver in i
klassrummet Endast observationer hade daumlrfoumlr inte gett mig tillgaringng till
laumlrarnas reflektioner om det de goumlr i praktiken vilket hade gjort det svaringrare att
uppnaring studiens syfte Klassrumsobservationer kan inte heller synliggoumlra de
delar av laumlrares arbete som sker utanfoumlr klassrummet och utan laumlrarnas roumlster
hade det varit svaringrt att faring syn paring de spaumlnningsfaumllt de navigerar i naumlr de ska
utfoumlra sitt uppdrag och belysa komplexiteten i laumlrares uppdrag
Naumlr policy i relation till arbetet i skolan ska studeras kan dokumentstudier
ge vaumlrdefull information om de skriftliga policyer som styr skolan och vilka
diskurser som raringder i olika styrdokument I en dokumentstudie blir det dock
svaringrt att faringnga dels oskrivna policyer som kan finnas paring en skola dels hur de
olika policyerna paringverkar praktiken och laumlrares dagliga arbete Det
performativa trycket aumlr inte heller naringgot som garingr att se varken i
policydokument eller i observationer och aumlr naringgot som intervjumetoden gjorde
moumljligt att faringnga upp eftersom det aumlr naringgot som upplevs av de som verkar i
praktiken En del av studiens syfte har ocksaring varit att belysa vad laumlrarna anser
vara viktigt att elever laumlr sig och vilken powerful knowledge som synliggoumlrs i
den beraumlttade praktiken Foumlr att uppnaring den delen av syftet har laumlrarintervjuer
varit en foumlrutsaumlttning Detta i synnerhet som att det har varit viktigt att i linje
med den poaumlng som Michael Young (2015) goumlr laringta de verkliga
aumlmnesexperterna som dagligen undervisar i ett skolaumlmne ndash laumlrarna ndash faring goumlra
sina roumlster houmlrda om vilket inneharingll i ett aumlmne som aumlr viktigt att undervisa om
och varfoumlr
Resultaten i den haumlr studien maringste aumlven foumlrstarings utifraringn att laumlrarna naumlr de
talar om sin undervisning uttalar sig utifraringn ett helhetsperspektiv paring sin
professionella roll Aumlven om de beskriver sin undervisningspraktik i relation
till en viss kurs och till en viss klass garingr det inte att helt frigoumlra och isolera de
240
erfarenheterna fraringn laumlrarnas samlade erfarenheter fraringn andra klasser och andra
kurser i aumlmnet svenska Det aumlr ocksaring troligt att resultaten i den haumlr
avhandlingen har paringverkats av att samtliga laumlrare som tackade ja till att
medverka i studien var verksamma paring studiefoumlrberedande program Med
andra laumlrare som aumlr verksamma paring andra gymnasieprogram eller som saumltter
andra delar av svenskaumlmnet aumln laumlsningen i fokus foumlr undervisningen kanske
helt andra resultat gaumlllande laumlsning hade framtraumltt Till exempel aumlr det
sannolikt att textmaterialet undervisningens uppgifter och syftet med
laumlsningen hade sett annorlunda ut om andra laumlrare hade medverkat i studien
Att alla fem laumlrarna som deltar i studien representerar ett positivt urval i saring
maringtto att de har ett saumlrskilt intresse just foumlr laumlsning har baringde varit en
foumlrutsaumlttning foumlr studien och kan ocksaring moumljligen vara en svaghet eftersom till
exempel laumlsning lyfts fram av laumlrarna som naringgot centralt i den oumlnskansvaumlrda
svenskundervisningen Att laumlrare som valts ut foumlr att delta i studien uttrycker
att laumlsning aumlr viktigt och boumlr staring i fokus foumlr svenskundervisningen kan tyckas
som sjaumllvklart Samtidigt hade det varit svaringrt att faring veta mer om vad som ses
som viktiga kunskaper i relation till laumlsning av olika texter i undervisningen
om helt andra saker aumln laumlsning hade staringtt i centrum av laumlrarnas
svenskundervisning
Utifraringn den haumlr studien garingr det daumlrfoumlr inte att haumlvda att laumlrarna eller
resultaten aumlr representativa foumlr alla svensklaumlrare paring gymnasiet eller att studien
paring naringgot saumltt aumlr heltaumlckande foumlr all svenskundervisning som sker paring gymnasiet
Givet studiens design garingr det daumlrmed inte att goumlra anspraringk paring att de slutsatser
som dras utifraringn laumlrarnas tal om sin undervisning och om undervisningens
texter aumlr generaliserbara Daumlremot kan resultaten ses som mer aumln enbart fem
enskilda laumlrares beraumlttelser om sin undervisning daring resultat fraringn kvalitativa
intervjustudier kan bidra till att oumlverfoumlra kunskap fraringn en situation till en annan
(Kvale amp Brinkmann 2014) De bilder som framtraumlder i den haumlr studien kan
saringledes dels bidra till en didaktisk diskussion om hur laumlsundervisning foumlr aumlldre
elever paring gymnasiet har potential att se ut dels belysa den komplexa process
av olika didaktiska avvaumlgningar och de utmaningar och moumljligheter som det
innebaumlr naumlr laumlrare ska vaumllja inneharingll till sin undervisning i en performativ
kontext
Ett komplext laumlraruppdrag med maringnga motstridigheter
Alla laumlrare som arbetar i svensk skola aumlr tjaumlnstemaumln med ett uppdrag de ska
utfoumlra vilket betyder att de inte kan hitta paring vad de vill naumlr de utfoumlr sitt arbete
Uppdraget aumlr styrt av olika policyer som saumltter ramarna foumlr vilka olika val som
aumlr moumljliga foumlr laumlrarna att goumlra naumlr de planerar och genomfoumlr sin undervisning
Laumlrare behoumlver vara insatta i och foumllja de policyer som styr deras verksamhet
saring att de inte riskerar att begaring tjaumlnstefel Samtidigt visar laumlrarna i den haumlr
studien att de ocksaring har ambitioner och en vilja att goumlra mer ndash eller andra saker
241
ndash aumln vad som stipuleras inom deras uppdrag Ibland sammanfaller laumlrarnas
ambitioner med styrande policy men ibland krockar laumlrarnas oumlnskan med det
som de i sitt uppdrag aumlr aringlagda att goumlra Det som laumlrarna anser vara viktigt i
undervisningen och det som de har i uppdrag att maumlta aumlr med andra ord inte
alltid helt foumlrenliga med varandra
I en tid daumlr maringnga laumlrare vittnar om att deras laumlrargaumlrning allt mer paringverkas
av yttre styrningar (se till exempel Arensmeier amp Lennqvist Lindeacutens 2017
Lundstroumlm 2018 Lunneblad amp Asplund Carlsson 2010 Mickwitz 2015
Persson 2017) visar laumlrarna i den haumlr studien att det aumlr moumljligt att hitta
strategier foumlr att frigoumlra sig fraringn styrningen genom att goumlra egna tolkningar av
policy saring att det laumlttare passar in med den egna oumlvertygelsen och det egna
laumlrarintresset Att inta ett policyperspektiv vid studiet av hur en performativ
kontext och hur nationella prov paringverkar laumlrare och deras undervisning
innebaumlr vidare att hela den komplexa policyprocessen tas i beaktande Foumlr att
foumlrstaring vad en laumlrare goumlr som ska hantera en praktik faumlrgad av en performativ
och policybemaumlngd kontext daumlr nationella prov ingaringr saring maringste med andra ord
handlandet saumlttas i relation till den lokala kontexten Enligt Ball et al (2012)
omgaumlrdas laumlrares praktik samtidigt av hundratals olika policyer paring olika nivaringer
i utbildningssystemet och det aumlr inte alltid alla policyer samspelar med
varandra ibland aumlr de till och med motstridiga Naumlr detta sker staumllls laumlrarna i
en situation daumlr de maringste hitta saumltt att navigera i en komplex praktik och
prioritera mellan olika syften och maringl foumlr undervisningen Den haumlr
avhandlingen har synliggjort naringgra saringdana krockar i svensklaumlrarnas praktik
och visar paring flera spaumlnningsfaumllt som uppstaringr mellan vad laumlrarna aumlr aringlagda att
goumlra och vad de vill goumlra i en undervisning som inramas av en performativ
kontext
En krock framkommer i samband med policy om skolans digitalisering i
kombination med haringrda ekonomiska prioriteringar daumlr inkoumlp av datorer till
alla elever staumllls mot inkoumlp av laumlroboumlcker och i svenskaumlmnets fall aumlven inkoumlp
av skoumlnlitteratur Ett annat tydligt exempel paring en krock som laumlrarna maringste
hantera aumlr aumlmnesplanens skrivning om att undervisningen i svenska ska vaumlcka
elevernas laumlslust samtidigt som det finns krav paring att elevernas laumlsning ska
examineras och betygsaumlttas ndash ett exempel paring motstridiga policyer som finns
inbyggd i en och samma policy Dessutom ska elevernas laumlsning ocksaring maumltas
i ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov Vad goumlr dessa policykrockar med laumlrarnas
moumljlighet att locka eleverna till laumlslust och vad ska laumlrarna prioritera i
undervisningen Garingr det att kombinera laumlslust med en maumltning och
betygsaumlttning av laumlsningen
Ytterligare ett exempel paring en krock mellan policyer kan illustreras av
dikten som texttyp som en didaktisk moumljlighet att skapa houmlg epistemisk
kvalitet i undervisningen samtidigt som den kan ha en funktion av direkt
foumlrberedelse foumlr det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Aring ena sidan utmaumlrker sig
alltsaring arbetet med dikter i undervisningen genom att det praumlglas av betydligt
friare och mer kreativa inslag aumln annan laumlsning i kursen Aring andra sidan blir
242
diktanalys en viktig foumlrberedelse foumlr det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet
eftersom laumlrarna vet att uppgifter av det slaget brukar foumlrekomma i provet
Laumlrarna beraumlttar om flera kreativa saumltt som eleverna kan redovisa sin
diktlaumlsning paring som till exempel att skriva egna dikter att saumltta kaumlnslan och
upplevelsen av det laumlsta i centrum och att tolka dikterna i till exempel bilder
och toner Att laumlrarna verkligen anstraumlnger sig foumlr att faring med sig eleverna i
laumlsningen av dikter kan bero paring olika saker Det kan handla om att dikten som
form av laumlrarna anses vara mer fraumlmmande foumlr unga maumlnniskor i synnerhet
idag naumlr barn och unga laumlser allt mindre (Statens medieraringd 2019) under det
att laumlsning och analys av romaner och noveller aumlr naringgot som det tas mer foumlr
givet att eleverna kan sedan svenskundervisningen i houmlgstadiet
Min tolkning aumlr dock att laumlrarna i det sammanhanget skapar en
bedoumlmningsfri zon som ger moumljlighet till ett kravloumlst utforskande av
skoumlnlitteraumlra texter I den policybemaumlngda skolkontexten ser laumlrarna en
moumljlighet till ett friutrymme inom aumlmnesplanen foumlr Svenska 1 daumlr laumlsning och
examination av dikter som specifik texttyp inte staringr inskrivet i kursens
kunskapskrav och daumlrmed inte saumlrskilt behoumlver examineras aumlven om lyrik
ingaringr som texttyp naumlr de gaumlller skoumlnlitteratur Haumlr visar laumlrarna att de tydligt
frigoumlr sig fraringn kraven paring en maumltbar laumlsning och i staumlllet moumljliggoumlr lustfyllda
moumlten med texttyper som kanske normalt inte ingaringr i elevernas laumlsrepertoarer
Daumlrmed saumltter laumlrarna den delen av aumlmnesplanen som lyfter laumlslusten i
centrum Naumlr det gaumlller laumlsning av romaner och noveller i undervisningen slits
laumlrarna mer tydligt mellan en oumlnskan om att eleverna ska tycka om att laumlsa och
se sig sjaumllva som laumlsare och kraven paring att examinera och saumltta betyg paring
elevernas laumlsning Undervisningen styrs ocksaring betydligt mer av
kunskapskravens skrivningar och krav paring att eleverna ska kunna goumlra litteraumlra
analyser och kunna anvaumlnda litteraumlra begrepp trots att laumlrarna uttrycker att de
helst inte skulle vilja behoumlva betygsaumltta elevernas laumlsning oumlver huvud taget
Laumlrarnas beraumlttelser visar ocksaring att det garingr att skapa bedoumlmningsfria zoner
vid till exempel romanlaumlsning exempelvis genom att laringta eleverna samtala om
sina boumlcker med skolbibliotekarierna utan naumlrvaro av den betygsaumlttande
laumlraren Satt i relation till forskning om laumlrande bedoumlmning (se till exempel
Joumlnsson 2020) aumlr det rimligt att anta att fler liknande bedoumlmningsfria zoner i
undervisningen skulle gynna elevers laumlslust och lust att laumlra Eriksen och
Elstads (2019) studie visar i foumlrsoumlken med betygsfria terminer i naringgra norska
gymnasieskolor paring positiva resultat med bedoumlmningsfria zoner Studien visar
att laumlrarnas fokus skiftande fraringn att dokumentera elevers prestationer infoumlr
betygsaumlttning till att ge formativ aringterkoppling foumlr att eleverna skulle utveckla
sina foumlrmaringgor och att eleverna boumlrjade aumlgna laumlrarnas aringterkoppling mer
uppmaumlrksamhet samtidigt som deras stress minskade Utan bedoumlmningsfria
zoner i undervisningen faringr examinationer och kunskapskrav ett allt stoumlrre
utrymme vilket kan hindra elevers kunskapsutveckling eftersom de varken
faringr moumljlighet att oumlva och utveckla sina foumlrmaringgor eller anser sig ha raringd att blotta
sina brister foumlr laumlraren eller att misslyckas (Joumlnsson 2020) Hudson (2017
243
2018) framharingller att en undervisning av houmlg epistemisk kvalitet och daumlrmed
en foumlrutsaumlttning foumlr powerful knowledge praumlglas av formativ bedoumlmning foumlr
laumlrande av rsquolow-stakes-rsquokaraktaumlr daumlr elever ges moumljlighet att laumlra sig av fel och
misstag Om undervisningen i staumlllet i alltfoumlr houmlg grad styrs av maumltbara
kunskapskrav och summativa bedoumlmningar som faringr stor betydelse foumlr
slutbetyget riskerar moumljligheten foumlr eleverna att tillaumlgna sig powerful
knowledge att minska Fraringgan blir daring vad det finns foumlr plats foumlr powerful
knowledge i en utpraumlglad bedoumlmningskultur
Ytterligare ett exempel paring en krock i praktiken aumlr utsagorna om att alla
elever behoumlver laumlra sig skriva korrekta referat Referatskrivande saumlger sig
samtliga laumlrare i studien ge foumlrharingllandevis stor plats trots att de egentligen inte
anser att det aumlr ett saumlrskilt roligt inslag i undervisningen Kursen Svenska 1
har tydliga kunskapskrav foumlr elevernas skrivande och daumlrfoumlr lyfts
referenshantering och referatet fram som en viktig oumlvning infoumlr det nationella
provet Provperspektivet bidrar troligtvis till att referatskrivandet praumlglas av
en faumlrdighetstraumlning av laringg epistemisk kvalitet och som av laumlrarna benaumlmns
som rdquotraringkigtrdquo och rdquofyrkantigtrdquo Ingen av laumlrarna uttrycker heller tidsbrist som
ett hinder i samband med referatskrivandet trots att de laumlgger taumlmligen stor
vikt vid elevernas foumlrmaringga att skriva referat vilket ocksaring tyder paring att oumlvningen
ses som viktig
Textsamtalet daumlremot beskrivs som roligt att genomfoumlra med eleverna
intressant meningsfullt och som naringgot som moumljliggoumlr nya erfarenheter
Laumlrarna uttrycker att baringde de sjaumllva och eleverna engageras naumlr de tillsammans
faringr diskutera olika texter och haumlr synliggoumlrs ett formativt foumlrharingllningssaumltt hos
laumlrarna i bedoumlmningarna I textsamtalen aumlr laumlrarna inte enbart ute efter att
kontrollera vad eleverna kan utan de vill aumlven stoumltta eleverna att komma
laumlngre i sin foumlrstaringelse av texten och baringde kunna naring ett houmlgre betyg paring
examinationen och samtidigt sammanlaumlnka laumlsningen till vaumlrlden utanfoumlr
klassrummet Samtidigt framkommer att textsamtalen ses som svaringrare att
bedoumlma aumln exempelvis referatskrivandet och att laumlrarna oumlnskar att de kunde
ge mer tid till den typen av textaktiviteter eftersom det skulle kunna hjaumllpa
eleverna att utvecklas i sitt laumlsande Haumlr lyfts tidsbristen tillsammans med
kravet paring bedoumlmning av laumlsningen som hinder foumlr laumlrarna att kunna hjaumllpa
eleverna vidare i deras laumlsutveckling Referatet och textsamtalet representerar
daumlrmed ytterligare exempel paring motstridigheter mellan vad laumlrarna kaumlnner att
de maringste goumlra och vad de egentligen vill goumlra Haumlr synliggoumlrs en svaringrighet i
att navigera mellan de policyer som aring ena sidan uppmanar laumlrarna att skapa en
undervisning i svenska som ger eleverna lust att laumlsa samtidigt som samma
styrdokument inneharingller krav paring att elevernas laumlsning ska bedoumlmas och
betygsaumlttas Den performativa kontexten blir ett hinder foumlr laumlrarna eftersom
den tvingar dem att laumlgga ett stort fokus vid det som aumlr rdquofyrkantigtrdquo men laumlttare
laringter sig maumltas och betygsaumlttas och som ger eleverna baumlttre chans att klara det
nationella provet
244
I relation till talet om examination av laumlsning framtraumlder en bild av att
laumlsundervisningen examineras i enlighet med aumlmnesplanens skrivningar baringde
vad gaumlller det centrala inneharingllet och vad gaumlller kunskapskraven
Bedoumlmningen verkar inte i foumlrsta hand fokusera elevernas laumlsfoumlrstaringelse eller
hur deras laumlskompetens utvecklas utan laumlsfoumlrmaringga tycks vara naringgot outtalat
och foumlrgivettaget Snarare framstaringr det som viktigt foumlr laumlrarna att kunna
bedoumlma om eleverna till exempel kan relatera textinneharingllet till
allmaumlnmaumlnskliga perspektiv och dra paralleller till andra texter som de laumlst
det vill saumlga faktorer som foumlrvisso bygger paring laumlsfoumlrstaringelse men som hos laumlrarna
mest foumlrknippas med kursens kunskapskrav Det aumlr ocksaring i princip uteslutande
de skoumlnlitteraumlra texterna som tycks omfattas av bedoumlmningspraktiken naumlr det
gaumlller laumlsning trots att det aumlr fullt moumljligt att aumlven naumlr det gaumlller sakprosatexter
reflektera oumlver textens inneharingll och form med hjaumllp av beraumlttartekniska och
stilistiska begrepp termer som naumlmns i aumlmnesplanen (Skolverket 2011)
Laumlrarna bygger examinationerna paring att eleverna ska kunna identifiera olika
beraumlttartekniker tema motiv dra paralleller till allmaumlnmaumlnskliga
foumlrharingllanden jaumlmfoumlra med andra texter och de ska kunna skriva egna texter
som relaterar till det de har laumlst allt saringdant som aumlr direkt haumlmtat fraringn kursens
kunskapskrav (se Skolverket 2011) Sundberg (2018b) har visat att
summativa bedoumlmningar har blivit allt mer naumlrvarande i svenska
houmlgstadieklassrum i och med att de paring ett paringtagligt saumltt utgoumlr utgaringngspunkten
foumlr hur undervisningen vaumlljs ut och organiseras Detta tycks aumlven staumlmma foumlr
gymnasiet daring laumlrarna i den haumlr studien ligger vaumlldigt naumlra policydokumenten i
sin tolkning av hur laumlsning ska examineras och examinationerna tycks i foumlrsta
hand ha som fokus att kunna ge ett betygsunderlag foumlr elevernas prestationer
i kursen Att summativa bedoumlmningar aumlr naringgot som blivit mer naumlrvarande i
gymnasiets svenskundervisning framtraumlder ocksaring i Bradlings (2020)
Gustafsson Nadels (2018) och Nordbergs (2017a) undersoumlkningar Studierna
visar att de medverkande svensklaumlrarnas textval ofta goumlrs med betygsaumlttning
och bedoumlmning i aringtanke (Bradling 2020) att elever styrs mot att leta efter till
exempel allmaumlnmaumlnskliga foumlrharingllanden i laumlsningen av skoumlnlitteratur eftersom
det aumlr ett av kraven foumlr att uppnaring A i Svenska 1 (Gustafsson Nadel 2018) och
att foumlr maringnga elever aumlr betyget den enda verkliga drivkraften foumlr laumlsningen i
skolan (Nordberg 2017a) Detta visar ytterligare paring de utmaningar som
svensklaumlrare moumlter i sitt uppdrag att skapa lustfylld laumlsning i en kontext med
krav paring litteraturvetenskaplig analys examination och betygsaumlttning
Om laumlrares fokus riktas mot att endast maumlta och bedoumlma det som staringr i
aumlmnesplanens kunskapskrav finns det en risk att aumlven undervisningen
utformas foumlr att maumlta och bedoumlma kunskaper och foumlrmaringgor snarare aumln att
utveckla dessa Kunskapskraven aumlr naumlmligen skrivna med fokus paring att bedoumlma
och inte paring att utveckla kunskap (Carlgren 2015) Det finns aumlven en risk att
det som staringr i laumlroplanens allmaumlnna del om skolans oumlvergripande maringl och
riktlinjer som till exempel bildning vaumlrdegrund maumlnskliga raumlttigheter lust till
ett livslaringngt laumlrande och fraringgor om vad som aumlr viktigt att veta som maumlnniska
245
(Skolverket 2011) och som aumlr en del av alla laumlrares uppdrag hamnar i
skymundan Den performativa kontexten riskerar daring att bli till ett hinder foumlr
laumlrarna att foumllja hela laumlroplanen eftersom det blir viktigt att eleverna lyckas paring
nationella prov att laumlrarna kan klicka i synliga resultat i skolans laumlrplattform
och att de kan bocka av i aumlmnesplanen att de har rdquogjort raumlttrdquo Laumlrarna i den haumlr
studien visar emellertid att det aumlr fullt moumljligt att bedriva en undervisning som
ger eleverna moumljlighet att faumlrdas bortom texten och bortom klassrummet och
att laringta detta faring ta mer plats i undervisningen Det aumlr inte noumldvaumlndigtvis
styrdokumenten i sig som utgoumlr hindret foumlr att laringta bildning och vaumlrdegrund faring
en mer framtraumldande roll i undervisningen men laumlrarna faringr inte ett formellt
stoumld i realiteten eftersom fokus i houmlgre grad ligger paring det maumltbara och eftersom
det nationella provet tar saring stor del av laumlrarnas tid och fokus samt plats i
undervisningen I en tid daring mycket tid och energi i debatten om skolan laumlggs
vid att kunskaper aumlr lika med skolkunskaper bestaringende av fakta som kan vara
raumltt eller fel aumlr det laumltt att gloumlmma bort att det finns andra typer av kunskaper
som till exempel att vara empatisk kreativ och att kunna taumlnka nya tankar
som ocksaring aumlr viktiga aumlven om de inte aumlr direkt maumltbara
Laumlsundervisning aumlven foumlr gymnasieelever
Svenskaumlmnet har ett saumlrskilt uppdrag naumlr det gaumlller laumlsning eftersom
svenskaumlmnet baringde hanterar laumlsning av skoumlnlitteratur och sakprosa och
eftersom svenskaumlmnet har i uppdrag att testa och betygsaumltta elevers laumlsning
Med anledning av detta specifika uppdrag naumlr det gaumlller elevers laumlsning aumlr det
anmaumlrkningsvaumlrt att de laumlrare som har detta uppdrag inte faringr tillraumlcklig
utbildning saring att de kan foumlrvalta uppdraget Som tidigare beskrivits verkar den
laumlsundervisning som framtraumlder i den haumlr studien i stor utstraumlckning bygga paring
intuition och magkaumlnsla Laumlrarnas utsagor om didaktiska avvaumlgningar i
laumlsundervisningen vittnar om att de kan mycket om textval och
litteraturdidaktik vilket aumlr ett stoumld foumlr dem i laumlsundervisningen men att de i
sin utbildning inte har faringtt med sig en forskningsbaserad teoretisk grund som
kan hjaumllpa dem att foumlrstaring vad laumlsfoumlrstaringelse innebaumlr och hur elevers
laumlsutveckling kan stoumlttas paring baumlsta saumltt Eftersom laumlrarna inte har
forskningsgrundade kunskaper om laumlsfoumlrstaringelse har de heller inte tillgaringng till
ett metaspraringk om laumlsutveckling Detta kan vara en foumlrklaring till att laumlrarna
upplever att de saknar vaumlgledning naumlr de ska tolka styrdokumenten med
avseende paring laumlsfoumlrstaringelse och elevers laumlskompetens Denna osaumlkerhet goumlr att
det ocksaring blir svaringrare foumlr dem att tolka styrdokumenten och sedan omsaumltta
skrivningarna i praktiska undervisnings- och bedoumlmningsmoment Laumlrarnas
osaumlkerhet om den egna kompetensen avseende laumlsfoumlrstaringelse uppstaringr saumlrskilt i
relation till det nationella laumlsfoumlrstaringelseprovet Fraringgan aumlr om laumlrarna skulle ha
upplevt samma dilemma om provet i staumlllet hade benaumlmnts som ett prov i
litteratur- eller textkunskap Det verkar med andra ord vara begreppet
246
laumlsfoumlrstaringelse i relation till det nationella provet som goumlr laumlrarna osaumlkra paring om
de har tillraumlckliga kunskaper att undervisa i laumlsfoumlrstaringelse Laumlrarnas kaumlnsla av
att de inte faringtt med sig verktygen foumlr att hjaumllpa sina elever att utveckla god
laumlsfoumlrstaringelse indikerar saringlunda att det saknas naringgot i deras utbildning och det
visar ocksaring paring att laumlrare behoumlver teoretiska kunskaper foumlr att tolka policy och
omsaumltta policy i handling och goumlra fler didaktiska val naumlr de navigerar inom
styrdokumentens friutrymme Implikationerna foumlr de som baumlr ansvaret foumlr
utbildning och fortbildning av laumlrare blir saringledes att laumlrares aumlmneskunskaper
och yrkesspraringk inom laumlsundervisningsomraringdet aumlr ett omraringde som behoumlver
lyftas upp och staumlrkas
I svensklaumlrares viktiga aumlmneskunskaper behoumlver foumlrutom didaktiska
spraringkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga kunskaper aumlven kunskaper om
hur elever utvecklar sin laumlskompetens ingaring Dessutom behoumlver laumlrarna faring
tillgaringng till ett utvecklat metaspraringk om laumlsfoumlrstaringelse och laumlskompetens
Westlund (2013) framharingller betydelsen av att laumlrare har ett metaspraringk foumlr att
tala om de olika komponenter som ingaringr i laumlsfoumlrstaringelse och bedoumlmning av
elevers laumlsfoumlrstaringelse eftersom det moumljliggoumlr foumlr dem att saumltta ord paring elevers
laumlskompetens i samtal med eleverna sjaumllva men ocksaring med foumlraumlldrar och
kollegor Naumlr laumlrare har tillgaringng till ett metaspraringk underlaumlttar det foumlr dem att
kalibrera sina bedoumlmningsverktyg vilket oumlkar deras moumljligheter att goumlra flera
och kanske aumlven foumlr eleverna mer gynnsamma didaktiska avvaumlgningar foumlr sin
undervisning (jaumlmfoumlr Westlund 2013 2016) Liknande diskussion foumlrs i
Breviks (2014) studie daumlr laumlrare fortbildades och fick tillgaringng till begreppen
och teorierna om laumlsning och laumlsfoumlrstaringelse Naumlr laumlrare kan utforma sin
undervisning utifraringn en teoretisk och didaktisk grund har de baumlttre
foumlrutsaumlttningar att bli aktoumlrer av policy genom att de kan agera medvetet
utifraringn sina kunskaper och aumlven foumlrstaring och tolka vad en skrivning i
styrdokumenten kan innebaumlra i praktiken Foumlljaktligen aumlr det ocksaring av vikt att
blivande svensklaumlrares utbildning inte ensidigt stannar vid till exempel
kunskaper om litteraturdidaktiska receptionsteorier utan att utbildningen
ocksaring fokuserar kunskap fraringn kognitivt inriktad forskning om faumlrdigheter och
foumlrmaringgor i laumlsutvecklingen foumlr att ge blivande laumlrare en grund foumlr att kunna
hjaumllpa eleverna att utveckla god laumlskompetens Laumlrarstudenterna behoumlver
ocksaring kunskaper om det sociala sammanhangets betydelse i en
undervisningspraktik daumlr texter fyller en viktig funktion (Barton 2000
Christie 2005) till exempel genom textsamtal i klassrummet Det aumlr
betydelsefullt att utbildningen foumlr svensklaumlrare paring gymnasiet inte ensidigt
vaumlljer det ena eller andra perspektivet utan att blivande laumlrare faringr kunskaper
om flera aspekter av laumlsning och laumlsundervisning (Cummins 2011 Davidson
2010 Seidenberg 2013) Foumlr det aumlndamaringlet aumlr det moumljligt att aumlven
laumlrarutbildare paring laumlrosaumltena behoumlver uppdatera sina kunskaper foumlr att kunna
skapa kurser som moumljliggoumlr foumlr laumlrarstuderande att bygga en kunskapsbas som
aumlr tillraumlcklig i det blivande yrket Dessutom behoumlver forskningen om aumlldre
elevers laumlsundervisning breddas och staumlrkas
247
Min tolkning aumlr vidare att laumlrarna i min studie aumlven i houmlg grad utgaringr fraringn
aumlmnesdidaktiska traditioner naumlr det vaumlljer inneharingll till sin undervisning Olin-
Scheller och Tengberg (2016) paringpekar att begreppet laumlsundervisning
traditionellt i foumlrsta hand syftar paring den undervisning som sker i skolans foumlrsta
aringr och som aumlgnas aringt att laumlra elever att knaumlcka laumlskoden De pekar paring att det av
tradition tagits foumlr givet att det inte behoumlvs undervisas i laumlsning i de houmlgre
skolaringldrarna eftersom det anses att elevers laumlsutveckling aumlr faumlrdig eller tar
hand om sig sjaumllvt saring fort eleverna utvecklat laumlsfaumlrdigheter En fraringga som
vaumlcks i den haumlr studien aumlr om gymnasielaumlrares laumlsundervisning hindras av en
tradition att anta att alla elever kan laumlsa naumlr de kommer till gymnasiet och
daumlrfoumlr inte behoumlver explicit undervisning Fraringgan vaumlcks utifraringn att de
diagnostiska prov i laumlsning som genomfoumlrs i boumlrjan av aringrskurs 1 och som
syftar till att kartlaumlgga elevernas laumlsfaumlrdigheter infoumlr gymnasiestudierna aumlr det
endast en av laumlrarna i den haumlr studien som foumlljer upp i undervisningen De
diagnostiska proven genomfoumlrs eftersom det aumlr tradition att genomfoumlra dem i
boumlrjan av gymnasiet och de har snarare funktionen att ge laumlrarna information
om elevernas laumlskompetens och vilka elever som kan behoumlva anpassningar av
olika slag aumln att fungera som ett underlag foumlr hur laumlrarna kan undervisa foumlr att
stoumltta elevernas laumlsutveckling Proven tycks saringlunda vara till foumlr laumlrarna mer
aumln foumlr eleverna Fraringgan aumlr ocksaring hur stark aumlmnestraditionen aumlr naumlr det gaumlller
hur svenskaumlmnets aumlmnesplaner foumlr gymnasiet skrivs eftersom elevers
laumlsutveckling inte aumlr mer synligt i aumlmnesplanerna trots att kursen Svenska 1
inneharingller ett nationellt laumlsfoumlrstaringelseprov Att saring faring svenskaumlmnesdidaktiska
studier intresserar sig foumlr aumlldre elevers laumlskompetens skulle ocksaring kunna tyda
paring att aumlmnestraditionen aumlr stark inom forskningsfaumlltet
Den haumlr studien vill aumlven bidra till diskussionen om laumlsning i gymnasiets
svenskaumlmne som laumlsundervisning som ett komplement till de
litteraturdidaktiska och litteraturvetenskapliga termer som traditionellt
anvaumlnds Paring saring vis vidgas ocksaring perspektivet till att aumlven inkludera
undervisningens sakprosatexter och inte enbart de skoumlnlitteraumlra texterna Som
laumlrarna i den haumlr studien saumlger aumlr baringda lika viktiga men baringde laumlrarna och
forskningen (se till exempel Holmberg et al 2019) har en tendens att fokusera
de skoumlnlitteraumlra texterna naumlr det gaumlller laumlsning i svenskaumlmnet Laumlsundervisning
som didaktiskt inneharingll finns i styrdokumenten foumlr aumlmnet svenska foumlr
grundskolan Lgr11 (Skolverket 2017) daumlr det anges tydligt att eleven ska
utveckla laumlsflyt och foumlrmaringga att anvaumlnda olika laumlsstrategier Hur laumlmpligt det
aumlr att elevers laumlsflyt och anvaumlndande av laumlsstrategier staringr med i
kunskapskraven saring som det goumlr i Lgr11 aumlr dock en fraringga som ocksaring behoumlver
problematiseras (se till exempel diskussion i Duke et al 2011) men liknande
formuleringar saknas i aumlmnesplanen foumlr svenska i Gy11 Detta signalerar aumlven
fraringn policyskapare att laumlsundervisningen anses ta slut efter grundskolan trots
att forskning visar att det aumlr viktigt att laumlsundervisning med syftet att elever
ska kunna laumlsa och foumlrstaring olika texter aumlr naringgot som maringste fortsaumltta genom hela
skoltiden fraringn foumlrskoleklass till gymnasiet (Cunningham amp Stanovich 1997
248
Kuhn amp Schwanenflugel 2018 Olin-Scheller amp Tengberg 2016 Rasinski et
al 2009 Roe amp Engdal Jensen 2017) Nationell forskning indikerar att
maringnga svenska laumlrare saknar aumlmnesteoretisk och aumlmnesdidaktisk kunskap om
hur elevers laumlsutveckling kan stoumldjas genom en explicit undervisning oavsett
vilken aringldersgrupp laumlrarna ska undervisa Till exempel visar Alatalo och
Westlund (2019) och Alatalo (2017) att foumlrskollaumlrares och
foumlrskoleklasslaumlrares kunskap om barns tidiga laumls- och skrivutveckling behoumlver
staumlrkas Vidare visar Alatalo (2011) att laumlrare i laringgstadiet saknar
grundlaumlggande kunskaper om elevers laumlsinlaumlrning Westlund (2013) att laumlrare
i mellanstadiet saknar ett utvecklat metaspraringk foumlr att prata om elevers
laumlsutveckling och bedoumlmning av elevers laumlsfoumlrstaringelse och Westlund och
Molloy (2017) att houmlgstadielaumlrare i svenska aumlr i behov av riktad fortbildning
foumlr att stoumltta houmlgstadieelevers laumlsutveckling Den haumlr studien visar att samma
behov av kompetensutveckling aumlven finns hos svensklaumlrare paring gymnasiet
Sammantaget finns det tecken paring att svenska elever redan i foumlrskoleklass och
genom alla skolaringr moumlter laumlrare som inte aumlr helt saumlkra paring hur de ska undervisa
foumlr att hjaumllpa alla elever att utveckla en god laumlskompetens
Under de senaste aringren har stora nationella insatser gjorts i form av
laumlsbefraumlmjande insatser och foumlr att stoumldja laumlrares laumlsundervisning dock utifraringn
relativt ensidiga teoretiska perspektiv (Roe amp Tengberg 2017) och med fokus
fraumlmst paring laumlrare i grundskolan (Olin-Scheller 2014 Olin-Scheller amp
Tengberg 2016 Westlund amp Molloy 2017) Ett undantag aumlr de moduler om
laumlsning foumlr gymnasiet som finns inom Laumlslyftet (Skolverket 2021a) Mot
bakgrund av de studier som visar att svenska elever under det senaste
decenniet laumlser allt mindre sammanhaumlngande text i skolan (Vinterek 2007
Vinterek et al 2020) blir det aumlnnu viktigare att den laumlsning som goumlrs i skolan
sker i en kontext daumlr laumlsundervisningen aumlr medveten explicit och av houmlg
epistemisk kvalitet fraringn foumlrskoleklass till gymnasiet Samtliga laumlrare i den haumlr
studien lyfter fram att det som de oumlnskar allra mest om de faringr oumlnska helt fritt i
relation till svenskundervisningen aumlr att faring arbeta mer och djupare med
laumlsning Det tar tid och kraumlver idogt arbete i form av mycket laumlsning av baringde
sammanhaumlngande text och olika typer av texter foumlr att utveckla en god
laumlskompetens och det finns inga genvaumlgar Daumlrfoumlr aumlr det bekymmersamt att
svensklaumlrarna i den haumlr studien vittnar om att de inte hinner garing paring djupet med
laumlsning och textarbete paring det saumltt som de skulle vilja
Laumlrare i grundskolan har vidare under laringng tid testat elevers laumlsfoumlrstaringelse
men inte undervisat eleverna explicit i laumlsfoumlrstaringelse (se Westlund 2016)
Samma tendens tycks nu aumlven finnas i gymnasiet och i den haumlr studien vittnar
laumlrarna om att de foumlrvaumlntas hantera ett nationellt prov som testar laumlsfoumlrstaringelse
trots att de saknar didaktiska kunskaper om undervisning i laumlsfoumlrstaringelse Detta
konstaterande kan relateras till teorierna som lyfts i Shohamy et al (1996) om
att laumlnder med ett decentraliserat utbildningssystem anvaumlnder nationella prov
som ett verktyg foumlr att paringverka olika aktoumlrer i utbildningssystemet I dessa
system finns en tilltro till att infoumlrandet av nya standardiserade prov ska utloumlsa
249
oumlnskade foumlraumlndringar i utbildningssystemet utan att behoumlva aumlndra andra stoumlrre
och mer kostsamma komponenter som till exempel laumlrarutbildning eller
laumlroplaner Forskning visar dock att den oumlnskade foumlraumlndringen som ett nytt
externt standardiserat prov aumlr taumlnkt att ge upphov till saumlllan aumlger rum om inte
laumlrarna sjaumllva behaumlrskar de foumlrmaringgor som ska testas i provet (Cheng 2004
Luxia 2007 Shohamy 1993) Gymnasiets nationella laumlsfoumlrstaringelseprov kan
mot bakgrund av ovan naumlmnda studier saumlgas vara ett tydligt svenskt exempel
paring hur ett land med ett starkt decentraliserat utbildningssystem infoumlr ett
nationellt prov som ett verktyg foumlr att paringverka laumlrares praktik ndash som haumlr
handlar om att paringverka gymnasielaumlrare att undervisa i laumlsfoumlrstaringelse ndash utan att
foumlrst se till att de som ska hantera provet inom ramarna foumlr sin undervisning
faringtt adekvat kompetensutveckling eller att provet har konstruktiv laumlnkning i
relation till laumlroplanen Resultaten i den haumlr studien visar ocksaring paring att laumlrarna
paringtalar att de inte faringtt adekvat kompetensutveckling naumlr det gaumlller
laumlsfoumlrstaringelse och att de framharingller att de inte laringtit sin undervisning paringverkas
av att ett laumlsfoumlrstaringelseprov har infoumlrts
Det aumlr med andra ord tveksamt om endast infoumlrandet av ett nationellt prov
leder till att laumlrare automatiskt foumlraumlndrar sin undervisning saringvida de inte
samtidigt ges foumlrutsaumlttningar att genomfoumlra foumlraumlndringen genom
kompetensutveckling (Chapman amp Snyder 2000 Watanabe 2004) Risken aumlr
daring att laumlrare hemfaller till att foumlrbereda eleverna foumlr provet genom att laringta dem
oumlva paring gamla frislaumlppta prov snarare aumln att utveckla de foumlrmaringgor som ska
testas i provet saring kallad rsquoteaching to the testrsquo (Bailey 1996 Menken 2006)
Det aumlr dock tveksamt om den typen av oumlvning infoumlr ett prov goumlr att eleverna
lyckas baumlttre paring provet eller att de laumlr sig naringgot mer aumln hur provet aumlr uppbyggt
(Bailey 1996) Det aumlr ocksaring viktigt att saumlrskilja metoder foumlr att utveckla en
foumlrmaringga och metoder foumlr att bedoumlma en foumlrmaringga eftersom
undervisningsmaterial och tester konstrueras av olika orsaker
Undervisningsmaterial aumlr konstruerade foumlr att utveckla en foumlrmaringga och tester
aumlr konstruerade foumlr att kontrollera och maumlta den foumlrmaringga som utvecklats
varfoumlr det kan bli problematiskt att anvaumlnda prov och bedoumlmningsmaterial
som undervisningsmaterial (Adams 2011) Mot bakgrund av att laumlrarna i den
haumlr studien tydligt uttrycker att de hellre hade sett att de faringtt adekvat utbildning
om laumlsfoumlrstaringelse aumln att ett nationellt prov rdquokastats paring demrdquo finns det anledning
att fundera paring hur laumlrares arbetstid baumlst anvaumlnds och vad som ska prioriteras
Ska laumlrares arbete styras genom nationella prov eller genom att genomfoumlra en
gedigen satsning paring kompetensutveckling foumlr laumlrare av de kunskaper och
foumlrmaringgor som policyskapare oumlnskar att elever ska foumlrbaumlttra Detta aumlr en
angelaumlgen fraringga foumlr svensklaumlrare eftersom de har ett saumlrskilt uppdrag naumlr det
gaumlller att utveckla elevers laumlskompetens i och med att de i sin undervisning
baringde har saumlrskilda kunskapskrav foumlr laumlsning att beakta och har faringtt uppdraget
att testa elevers laumlsning