Vind i håret• M

iljöpa

rt et de grönas m

edlemst dning • 2016

PARTISEKRETERARE möt kandidaterna

IDROTT FÖR ALLA Sofia B. Karlsson

LINAS BALSYS Litauens gröna

– oavsett ålder

MANUSSTOPP 2

7/5

Tidningen är miljömärkt och källsorteras som papper.

Manusstopp för nästa nummer är 27/5. För inkommet, ej begärt mate-rial ansvaras ej. Inne hållet i artiklarna överensstämmer inte alltid med Miljöpartiets politiska linje. Förfat-tarna ansvarar själva för innehållet i sina artiklar. Eftertryck endast tillåtet efter artikel för fattarens med givande.MILJÖPARTIET DE GRÖNAS

MEDLEMSTIDNING ISSN 1652-1196/ Lenanders Tryckeri AB

ANSVARIG UTGIVAREAnders Wallner08-545 224 51REDAKTÖR Anneli Rannamaa SöderströmFORMGIVARE Åsa Sjöberg

OMSLAGSFOTO Åsa SjögrenADRESSGröntMiljöpartiet de gröna Pustegränd 1-3118 20 Stockholm

E-POST gront@mp.seTELEFON08-545 224 64FOTO OM EJ ANNAT ANGES För mer info om se: www.creativecommons.org

Syrienkriget. Angrepp på den fria pressen. Klimathotet. Förtrycket av kurder. Terrorhotet. Den bristande soli-dariteten i EU. Rasismen. Det är inte svårt att finna skäl att ge upp. Att vara politiskt aktiv är motsatsen. Det är en motståndshandling i cynismens tid. Ett långfinger i luften mot uppgivenheten.

Att vara grön är att söka lösningar där andra fastnat i låsningar. Att se ovan de sedan länge grävda ideo-logiska skyttegravarna och finna stigar ut ur det som förstelnar och förstör.

Jag är övertygad om att gröna kommer ha en nyckelroll för att möta de globala utmaningarna. Så många av de globala konflikterna är i dag knutna till resursbristen. Klimatförändringarna, torkan och naturkatastroferna i dess spår, göder motsättningar och krig som driver människor på flykt. Lösningarna går bara att finna om man på allvar är beredd att lämna det resursslöseri och utnyttjande av människor som hört den gamla indu-strialismen till. Där finns inga omvägar förbi det gröna.

Världen är i desperat behov av förebilder. Länder som visar att det är möjligt att utvecklas bortom den gamla tidens dogmer, som tar tillvara alla människors kraft, som lyckas växa när medmänniskor behöver en fristad. Sverige kan vara ett sådant land. Vi har tagit på oss att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Vi har en lärarkår som är hårt dedikerad att ge alla barn, oavsett bakgrund, en bra start. Vi växer snabbare än vi tidigare har gjort i modern tid. Vi har medborgare som är aktiva för sin omvärld och sina medmänniskor.

Och. Vi har gröna med politiskt ansvar på alla nivåer. I kommuner, regioner och regering. Då är det upp till

oss att visa att vi kan öppna vägar till omvärlden. Just nu är vi bra på att arbeta på vår plats, i våra förtro-endeuppdrag. Nästa steg är att bli bättre på att jobba tillsammans, där det vi gör på en plats sprids och tas vidare, på nästa plats.

Mycket av det vi gör nationellt kräver att vi jobbar tillsammans med framåtsyftande kommuner i hela landet. När vi går till val 2018 ska vi kunna visa hur grönt styre gör skillnad. Stadsmiljöavtalen ska rullas ut i kollektivtrafik i våra städer. Investeringarna i fler anställda i skolan ska göra att elever kan gå hem och berätta för sina föräldrar att de fått mer tid med sina lärare. Kulturskolan ska ha blivit tillgänglig för fler. Människors engagemang för sin omvärld ska ha tagits tillvara i biståndspolitiken. Klimatklivet ska omvandlas till konkreta projekt för utsläppsminskningar. Det ska ha blivit lättare som konsument att göra rätt.

Det kräver hårt arbete nu. För varje politiker på ett grönt mandat ska kunna känna att de har varit med och byggt en lite bättre värld. Det ger självförtroendet som får andra att lita på oss, vårt parti att växa och vårt mandat bli större att, ja, förändra världen.

PS. Gå gärna in på framsteg.mp.se och läs om andras gröna framsteg. Och glöm inte att dela med dig av det som du själv förändrar.

GUSTAV FRIDOLIN

Ett långfinger mot uppgivenheten

LEDARE

Från redaktionenI dag är en historisk dag för Grönt. Från och med det här numret finns vi nämligen på webben – under namnet #grönt!

På gront.mp.se hittar du ett urval av innehållet från papperstidningen. Du kommer också kunna läsa mate-rial som är exklusivt för #grönt, kommentera artiklar och sprida det du gillar i sociala medier. Här finns också möjlighet att debattera grön politik.

Numera hittar du också Grönt i sociala medier. På Facebook hittar du oss som Tidningen Grönt. Där delar vi det senaste från gront.mp.se och annat grönt som vi gillar. Och på Instagram har du möjlighet att följa redaktionen bakom kulisserna, där heter vi Tidningen_Gront. In och följ!

Du hittar förstås massor av spännan-de innehåll även i tidningen som du håller i din hand. Vi har träffat Sofia B. Karlsson, som jobbar med inklu-dering inom idrotten. En inspire-rande tjej som inte är rädd för att gå mot strömmen. Vi har också hälsat på hos Cykling utan ålder i Malmö, ett initiativ som tar med äldre ut på cykelutflykt. Och så har vi förstås ställt frågor till kandidaterna till ny partisekreterare, så att du får en chans att lära känna dem lite bättre.

Trevlig läsning!

ANNELI RANNAMAA SÖDERSTRÖM Fo

to: S

imon

e Duv

ande

r

aktuellt 4 medelålders män styr idrottsföreningar

porträtt 8 sofia b. karlsson låter sig inte tystas

hallå där 14 natassia fry grundare av Kompis Sverige

reportage 16 cykling utan ålder vind i håret för äldre

krönika 21 malin alrup omvärlden framför mina behov

internatonellt 22 grön vår i litauen Grönt möter Linas Balsys

från regeringen 24 vårbudgetpropositionen stora gröna satsningar

internt 26 ny partisekreterare möt kandidaterna

kultur 28 where to invade next Michael Moore erövrar världen

migraton 30 efter dialogkonferensen förtroenderådet om etablering

medlemmen 31 ljubica engholm brinner för demokrati

debatt 32 oro för mp:s utveckling László Gönci skriver

… procent av svenskarna oroar sig för hur de pågående klimat-förändringarna kommer att på-verka deras eller deras familjs framtid. Källa: Världsnaturfonden WWF

GENUS.SE GER DIG KOLLGenus.se är perfekt för dig som är nyfiken på ny genusforskning eller vill veta vad som är på gång inom jämställdhetsområdet.

– Nya genus.se ska fung-era som ett skyltfönster för genus och jämställdhet i Sverige. Vi vill att alla som vill förstå vad ett genusper-spektiv är och som vill få en överblick över genusforsk-ningsfältets villkor, ska hitta det de söker hos oss, säger Josefine Alvunger, kommuni-kationsstrateg på Nationella sekretariatet för genusforsk-ning, i ett pressmeddelande.

På webbplatsen hittar du även en fullmatad kalender med allt från föreläsningar till konferenser både i Sve-rige och internationellt.

RÄTTELSE: TOBIASNYTTSPRÅKRÖRFÖRGRÖNA STUDENTERI Grönt nr 1/2016 presenterades Gröna Stu-denters nya språkrör. Dessvärre gick det lite för snabbt. Det nya språkröret heter Tobias Gustavsson och ingenting annat.

MEDELÅLDERSMÄNSTYR IDROTTSFÖRENINGARNA70 procent av styrelseledamöterna i landets idrottsföreningar är över 40 år. 63 procent av dem är dessutom män och hela tre fjärde- delar av ordförandena är män. Det visar rapporten Vem håller i klubban? som Centrum för idrottsforskning har tagit fram som en första delstudie i ett regeringsuppdrag för att göra en fördjupad ana-lys av demokratin inom idrotten.

– Det är tydligt att det finns en uppdelning mellan verksamhet och ledning i föreningarna. Stora grupper tillhör idrottsrörelsen för själva aktivitetens skull men deltar i väldigt liten utsträckning i de demokra-tiska processerna. Att få personer går på årsmöten och att många föreningar saknar unga i sina styrelser förstärker det intrycket, säger Centrum för idrottsforsknings utredare Johan R. Norberg i ett press-meddelande.

IRLÄNDSKAGRÖNASVALFRAMGÅNGDe irländska gröna tog två mandat i det irländska under-huset – dáil – i vårens val, efter att ha stått utanför par-lamentet den senaste mandatperioden. Partiet lämnade regeringen med Fianna Fáil och Progressive Democrats en månad innan valet 2011 vilket åtföljdes av en valförlust där De gröna förlorade alla sina platser. De två nyvunna mandaten gick till Eamon Ryan, partiledare, och Catherine Martin, vice partiledare, båda från Dublin.

78

Foto

: Hen

rik Ax

elsso

n

– Jan Eliasson citerar Alva Myrdal under 5th Global Meeting of the In-ternational Dialogue on Peacebuil-ding and Statebuilding, Stockholm 5 april 2016.

”Det är ovärdigt att ge upp”

4

AKTUELLT

MINDRESKRÄPPÅVÄSTKUSTENEn fotbollsplan med meterhöga drivor av skräp. Så mycket skräp, mellan 4 000 och 8 000 kubikmeter, flyter varje år i land på den svenska västkusten. Nu ska skräpet minska. I EU-projektet Ren kustlinje samarbetar 34 partner i tre olika länder för att ta fram metoder både för att städa upp be-fintligt skräp och för att minska tillkomsten av nytt skräp.

– Att hitta gemensamma globala lösningar är helt avgö-rande för att komma vidare i kampen mot den marina ned-skräpningen, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, i ett pressmeddelande.

HEJ RIKSDAGSLEDAMOT!Hej Niclas Malmberg, Miljö-partiets ledamot i riksdagens kulturutskott. Vem är du?

– Jag är tvåbarnsfar bosatt i Vattholma utanför Uppsala, med förflutet bland annat som kom-munalråd, journalist och musiker. Klimatfrågan i allmänhet och energi- och trafikpolitik i synnerhet är grunden för mitt politiska enga-gemang. Men min bakgrund gör att medie- och kulturfrågor passar mig som handen i handsken.

Vilka frågor arbetar du mest med just nu?

– Dels att säkra förutsättning-arna för lokal journalistik. En fjärdedel av landets kommuner saknar i dag fast nyhetsredak-tion, vilket försvagar demokratins förutsättningar. Dels att ta tillvara alla barns och ungdomars ska-pandelust, få tillbaka de estetiska ämnena i gymnasieskolan och att ge alla som vill tillgång till musik- och kulturskola i hela landet.

Vad är det roligaste med att sitta i riksdagen?

– Att vi trots ett svårt parlamen-tariskt läge får igenom fantastiskt mycket politik i och med vår reger-ingsmedverkan. Förstås inte inom alla områden, men för egen del känns det ibland läskigt hur snabbt jag efter att ha initierat en fråga ser politiskt resultat. Det ligger ett stort ansvar i att då prioritera rätt!

NYORDET »Nettokrati«Ett förslag på valsystem där väljaren får en positiv och en negativ röst. Det innebär att väljaren både skulle få rösta för ett parti, men också emot ett. Ett parti skulle då behöva nå fyra procent med de positiva rösterna, men även ha ett po-sitivt värde kvar när motrösterna är räknade, för att komma in i riksdagen.

Källa

: Spr

åktid

ning

en n

r 1/2

015.

Foto

: Håll

Sve

rige R

ent

Foto

: Fre

drik

Hjer

ling

5

EN MILJON FOSSILFRIA MILI mars månad passerade laddningen av elfordon motsvarande bil-körningen av en miljon fossilfria mil. Det är Chargestorm som sedan mitten av 2010 har loggat energin per elfordonsladdning i de ladd-stationer i framför allt Sverige och Norge som är uppkopplade till företagets övervakningstjänst. För att räkna ut hur mycket energi det går åt för att driva ett elfordon en mil har man använt ett medel-tal på 2,11 kWh per mil, en siffra som har räknats ut av amerikanska EPA, United States Environmental Protection Agency.

AVTAL OM BÄTTRE LAGSTIFTNING I EU-PARLAMENTETEU-parlamentet har röstat för ett avtal med kommissionen och rådet om hur EU ska stifta lagar. Förslaget är bland annat tänkt att öka öppenheten och leda till en mindre regelbörda för små och medelstora företag

– Beslutet är bättre än vad vi fruktade när kommissionen presenterade sitt förslag. De bra delarna syftar till att för-enkla och öppna upp lagstift-ningsprocessen inom EU, men de dåliga delarna riskerar att göra det svårare att lagstifta om skydd för människor och miljön i framtiden, säger Max Andersson, EU-parlamenta-riker (MP) i ett pressmedde-lande.

• 74 procent gör ett eller flera dagliga val att vara mer klimatsmart i hemmet, som att duscha snabbare eller inte ha elektronik på stand by.

• 40 procent av svenskarna har energieffektivise-rat sina hem och 30 procent har förnybar energi från källor som sol, vind och vatten i hemmet.

• Varannan svensk kan tänka sig att byta bank eller sparande om avkastningen för ett mer kli-matsmart alternativ är densamma eller bättre.

• Hälften uppger att de åker mindre bil för att minska klimatpåverkan. En tredjedel har bytt till en bil som släpper ut mindre koldioxid, kör på biobränsle eller elbil.

• Var tredje svensk uppger att de redan har dra-git ner på sitt köttätande under de senaste 12 månaderna. 37 procent säger att de kommer att äta mindre kött under det kommande året för att minska sin klimatpåverkan. Drygt var femte är också för ett införande av köttskatt.

VISSTE DU ATT … … svenskarna är beredda att göra mycket för att agera klimatsmart i sin vardag? Till exempel det här:

Källa: Världsnaturfonden WWF

6

AKTUELLT

Hej!

Hur kom du

till Kram-

fors?

Det var enlång och svår

resa. Först kom vi till Greklan

MÖTESPLATSFÖRHBTQ- UNGDOMAR I HELSINGBORGGenom ett avtal mellan Helsingborgs stad och Studie-främjandet kommer den populära verksamheten Ung HBTQ/HBG att fortsätta drivas vidare. Ung HBTQ/HBG kommer att genomföra workshoppar, bidra med kompe-tens i olika lokala projekt och vara en trygg och tillgäng-lig mötesplats för unga hbtq-personer.

TRÄDGÅRDARSKAMOTVERKA ÖVERSVÄMNINGARI Göteborg ska man anlägga regnträdgårdar för att und-vika översvämningar. Idén är att trädgårdarna ska suga upp regnvatten för att motverka översvämningar vid spöregn.

– I London har man byggt dyra tunnlar för att kom-ma åt problemet, men i Göteborg väljer man gröna vägar, som dessutom är betydligt billigare, rappor-terar Ronnie Ljung (MP), vice ordförande för krets-lopp- och vattennämnden i Göteborg.

UMEÅKOMMUNSATSARPÅ ELBUSSARSenast 2019 ska alla dieselfordon på de största linjerna i Umeå vara ersatta med elbussar. Det innebär att totalt 35 elbussar kommer att rulla på Umeås gator. Umeå kommun har tilldelats Civitas Award, en utmärkelse för hållbar stadstrafik, för sin satsning på elbussarna.

VÅRDPÅLIKAVILLKORI GÄVLEBORGRegion Gävleborg har beslutat att alla ska ha rätt till vård på lika villkor – oavsett vilka papper personen har. Något som Miljöpartiet i Gävleborg har drivit länge. Det inne-bär bland annat att asylsökande och papperslösa kom-mer att få planerad vård, och inte bara akut sjukvård.

Källa: Världsnaturfonden WWF

7

SOFIA B. KARLSSON

PORTRÄTT

8

9

JAG HAR VÄL ALDRIG RIKTIGT KLARAT AV ATT VARA TYST

Det som började med ett projekt som skulle få fler unga att känna sig trygga i fotbollsmiljön slutade med en bild av Sofia B. Karlsson med en kniv i pannan. Men det har inte tystat henne.

– Jag värdesätter min egen röst ännu mer nu, säger hon.TEXT: ANNELI RANNAMAA SÖDERSTRÖM FOTO: ESTER SORRI

Det har gått ett drygt år sedan mord-hotet som fick Sofia B. Karlsson att lämna sin anställning hos idrotts-

klubben AIK där hon arbetade med projektet Fotboll för alla.

– Tanken med Fotboll för alla är att alla unga ska få plats i fotbollen. Många spelare slutar för att de känner att de inte passar in. Känner man sig inte som en del av laget i omklädningsrum-met så gör man det inte på planen heller, säger Sofia.

Det är en avslappnad och glad tjej som gör i ordning pressokaffe i köket i villan som hon delar med ett par kompisar.

– Vill du ha vanlig mjölk, soja eller laktos-fritt? Här bor folk med olika preferenser, säger hon med ett skratt.

Sofia använder mycket humor när hon be-rättar sin historia, men det har funnits stunder under det gångna året då skrattet har suttit långt inne. Det är först nu som energin och in-spirationen börjar komma tillbaka. Och orken att prata om det som har hänt.

– Att det som började med en vision om att alla barn skulle vara trygga i fotbollsmiljön slutade med att jag satt instängd i mitt hus med polisbeskydd – det är ju bisarrt på så många sätt.

BLANDGYMPADOJJORNAI hallen ligger skrid-skohjälmar, bollar och badmintonrack och mot väggen står två bandyklubbor lutade.

– Jag och min son Ivan brukar spela inne-bandy här på köksgolvet.

Idrott har varit en självklar del av Sofias liv så länge hon kan minnas. Under uppväxten i småländska Västervik idrottade hela familjen och själv spelade hon både tennis och fotboll.

– Jag spelade fotboll i pojklaget när jag var åtta år och redan då var det tydligt att det gjordes skillnad på killarna och tjejerna. Vi tjejer blev valda sist trots att flera av oss var bättre spelare än killarna. Men idrotten gav också mycket. Jag kunde bygga mitt värde på annat än utseendet och att vara till lags. Jag fick killkompisar och kunde använda kroppen till något fysiskt.

Efter universitetsstudier i sociologi och genusvetenskap gick flytten till Stockholm där Sofia så småningom började arbeta med ett projekt på Karolinska Institutet där man bland annat intervjuade spelarna i AIK:s pojklag om

jämställdhet, normer och yrkesval.– AIK består av en brokig skara människor.

Jag tyckte det var en spännande klubb som redan då gjorde en massa bra saker för att integrera människor.

Sofia började gå på matcher och engagerade sig i klubben. Projektet på KI blev också start-skottet till Fotboll för alla.

– Det som var speciellt med Fotboll för alla var att det inte var ett projekt som kom utifrån. Initiativet kom från AIK och utgick från hur situationen i omklädningsrummet och på fotbollsplanen såg ut. Vi pratade med tränarna och inte till dem.

I METODMATERIALET SOM blev resultatet av Fotboll för alla ingår hur tränare kan prata om kön, hur manliga tränare kan rustas för att prata om känslor och hur spelarnas känslor kan påverka prestationerna på planen.

– Det var svårt att prata om normer på ett sätt som funkar i alla olika sammanhang men

10

det tycker jag ändå att vi lyckades med. Vi kunde prata med ledarna för pojk-lagen på ett sätt som funkade, och som ledde till förändring.

Till en början togs projektet väl emot men efter en infekterad diskussion om AIK:s med-verkan i Pridetåget i samband med super- valåret 2014 hände något. Sofia beskriver det som att det började bubbla i olika supporter-kretsar och att kritiken mot engagemanget i Pride också spillde över på Fotboll för alla.

– Ska det här bli en bögklubb nu? var det någon som undrade och Fotboll för alla kallades för ett vänsterinfiltratörsextremism-projekt. Det fanns – och finns – en rädsla, kanske framför allt i supporterkretsar, för att blanda ihop idrott och politik. Det var också under en tid då Sverigedemokraterna växte stort och många som uttalade sig antirasistiskt och för hbtq fick drev mot sig.

DREVET MOT SOFIA började på nätet och eska-lerade snabbt. Flera AIK:are började ifrågasätta inte bara Fotboll för alla, utan också Sofia som person. Det blev diskussioner om hennes tidigare engagemang i Feministiskt initiativ, det spreds rykten om hennes privatliv och hon anklagades för att vara politisk infiltratör. När hon blev anställd som CSR-ansvarig i klubben dröjde det inte länge innan AIK Fotbolls dåvarande vd, Thomas Edselius, hittade en bild av Sofia på sin ytterdörr, med en kniv stucken i pannan.

– Det var väl just att de här supportrarna tyckte att de hade sagt ifrån, och så blev jag an-ställd ändå. Och då tog de till de här metoder-na. Till slut kände jag att jag inte kunde göra mitt jobb. Allt fokus hamnade på mig som person och så blev jag rädd. Såklart. Och även om man vet att själva rädslan oftast är målet med hoten så är det svårt att få den känslan att landa i magen.

Sofia lämnade sin anställning trots att många i klubben försökte övertala henne att stanna. Hon tyckte inte att hon fick det stöd hon behövde. Fler hade öppet behövt säga ifrån, stå upp för Fotboll för alla och gått ut tidigare och informerat om projektet på ett sakligt sätt, menar hon.

– Det var många som stöttade mig privat, men få som vågade gå ut öppet. Det fanns en rädsla för vad som skulle hända om man gjorde det: ”Vad kommer att hända med min podd eller min tidning om jag står upp för dig offentligt?”

Sofia saknade också att man från lednings-håll tog ställning tidigare och stod upp för henne som anställd.

– Hårdföra supportrar fick för mycket spel-rum under för lång tid. Man undvek liksom att prata om det innan det var för sent. Jag tror inte att motståndet var så stort egentligen, till antal människor räknat. Många hängde nog

på för att få kredd i vissa kretsar, och reflekterade kanske inte så mycket över var det här motstånd-et kom ifrån från början.

SOFIA HAR FUNDERAT mycket på just varför det

inte var fler som öppet sa ifrån. Hon tror att förklaringen dels ligger i att fotbollen som sådan är konservativ – det finns en inneboende rädsla för förändring. Men hon ser också att många män har sin enda trygghet i fotbollen.

– När jobbet eller äktenskapet fallerar finns alltid AIK. Och man får inte underskatta bety-delsen i det. Många har hittat vänner i klubben där de inte skulle ha hittat vänner annars. Har man bara ett sammanhang som är riktigt vik-tigt så vill man kanske inte riktigt se bristerna.

TIPSTILLDIGSOMMÖTERMOTSTÅND

1. Det är okej att vara människa ”Det är lättare att få stöd om du låter andra se att det är jobbigt. Man behöver inte vara en supermänniska hela tiden.”

2. Motstånd betyder att något händer ”Kom ihåg att motståndet kommer först när man sätter något i gungning. Att det uppstår en diskussion betyder också att något håller på att hända.”

3. Var konsekvent ”Det är viktigt att fortsätta och visa att man inte backar. Om du är konsekvent och förut-sägbar och inte viker undan så är det lättare att få med sig andra.”

3

"det finns en inneboende rädsla för förändring"

11

Och man vågar kanske inte gå emot dem som man upplever står högt i hierarkin, även om man innerst inne inte håller med dem.

Efter att hon lämnat sin anställning i AIK behövde Sofia tid att samla sig och hämta ny kraft. Men att sluta arbeta med jämlikhet i idrottsrörelsen var aldrig ett alternativ.

– Det är ju det här jag gör. Men det är klart att det var en stor sorg att släppa Fotboll för alla, som jag hade varit med och startat upp och som jag hade jobbat med under så lång tid.

I DAG ARBETAR Sofia som konsult i det egna före-taget Perspektivbyrån, bland annat i samarbete med RFSL.

– Vi har precis lanserat en utbildning, In-troduktion för inkludering i idrottsföreningar, för de föreningar som vill komma i gång och göra idrotten mer välkomnande och trygg. Det är till exempel fortfarande ont om aktiva spe-lare som är öppet homosexuella. Det är ganska talande att när fotbollsspelaren Anton Hysén kom ut så körde Metro löp där de räknat ut hur många homosexuella spelare det statistiskt sett skulle finnas i allsvenskan. Den där siffran förutsatte ju att spelare som bryter mot nor-men stannar kvar i lagen, och så vet vi att det inte är i dag. Det finns mycket kvar att göra.

TILL EN BÖRJAN ville Sofia inte prata om det som hade hänt. Men nu känns det viktigt att också hennes version ska finnas i det öppna.

– Och jag har väl aldrig riktigt klarat av att vara tyst, säger hon och skrattar.

Hon tänker efter en stund innan hon fortsät-ter.

– Men på ett sätt handlar det också om den tid vi är i nu, där så många kvinnor i offent-ligheten får ta emot hot. Jag vill visa att hoten inte har tystat mig. Men det är klart att det är tufft att få höra att jag svartmålar AIK, det är ju fortfarande min klubb. Samtidigt är det så vik-tigt att jag vågar säga min åsikt. Jag värdesätter min egen röst mer nu.

Många har hört av sig och förmedlat att Sofias berättelse gett dem mod att också våga göra sina röster hörda, och även om hon inte vill utmålas som någon hjälte framhåller hon vikten av att våga gå mot strömmen även när det är tufft. Det egna modet tror Sofia delvis kommer ifrån att hon vid 21 års ålder förlorade sin mamma i cancer.

– Efter det har jag nog inte varit rädd för så mycket, eftersom det värsta redan hänt. Jag vet

nu att även när det värsta händer går det att komma ut på andra sidan till slut.

Hoppet om en öppen idrottsrörelse där alla får plats finns kvar. Förra året gick Riksidrotts-förbundet med i Pridetåget och många lag har visat att de tar ställning. FC Rosengård har en regnbågsflagga på sin matchtröja och flera landslag har spelat med regnbågsbindel.

– Det finns också en pågående diskussion om maskulinitet i supporterkretsar. Support-rarna själva tar upp de här frågorna i poddar och andra medier och det tror jag är jättevik-tigt. Förändring inifrån, säger hon.

SOFIA ÄR NOGA med att lyfta fram att idrotten, och AIK, gör många bra saker. Till exempel har många klubbar engagerat sig i att hjälpa flyktingar. Man samlar in kläder, bjuder in till fotbollsträningar och ser till att ensamkommande barn får gå på match.

– Det är ju en balans för mig. Å ena sidan vill jag inte förstärka fördomar om suppotrar, men å andra sidan har jag en skyldighet att prata om de problem jag har sett. Jag har mött otroligt många fördomar bara genom att vara tjej som pratar om fotboll. Man måste som förening också våga vara självkritisk och se att det finns områden där det brister. När det kommer till hbtq, maskulinitet och transnormer finns det fortfarande strukturer som gör att inte alla människor känner sig trygga i den här världen.

I DAG HAR Sofia dubbla känslor för sin klubb. Hon har gått på en del matcher men har haft svårt att hitta tillbaka till peppen, som hon säger. Även om det oftast har varit lugnt när hon gått på fotboll har det också förekommit obehagliga situationer.

– Jag skulle köpa en tröja men fick svaret att ”vi skulle aldrig sälja en tröja till dig”. Och någon har väl ropat hora någon gång och lite sådant. Allsvenskan har haft uppehåll så det har heller inte varit så mycket fotboll av det skälet. Vi får se hur det blir framöver.

AIK har tagit arbetet med Fotboll för alla vidare utan Sofia. Materialet används fortfa-rande och klubben har anställt en ny värde-grundsansvarig.

– Det känns jätteviktigt för mig att Fotboll för alla lever vidare. Och det känns bra att klubben har en ny värdegrundsansvarig på plats, det är ett steg i rätt riktning. Men det finns en hel del demokratiarbete kvar att göra innan mitt AIK-hjärta blir riktigt helt.

12

Sofia B. Karlsson

Ålder: 38 år

Gör: Jämställdhets- och jämlikhetskonsult. Jobbar inom RFSL med inkludering i idrotts-föreningar.

Familj: Bor tillsammans med två vänner och sonen Ivan, 6 år, varannan vecka. Pappa, tre syskon och tio syskonbarn.

Senast lästa bok: Untold – The New Orleans 9th ward you never knew. ”Jag har varit i New Or-leans flera gånger och är helt kär i staden. Den här boken handlar om det kvarter som blev mest förstört i stormen Katrina. Den ger en röst åt de mest socialt utsatta, de som annars inte hörs.”

Oanad talang: Spelade lag-VM i tennis för seniorer 2015. ”Det gick väl hyfsat får man säga, vi kom på tionde plats av fjorton.”

Kaffe Radio Supporter Fik HängmattaFakta Bio Sol Morgon Vår

TePoddSpela självFestStudsmattaFiktionBibliotekSkuggaKvällHöst

SOFIA B. KARLSSON VÄLJER

13

NATASSIA FRY

HALLÅ DÄR!

Både den tidigare och den nuvarande regeringen har satt som mål att 90 procent av Sveriges hushåll och företag bör ha tillgång till 100 megabit/sek till 2020. Vilka är de 10 procent som ska lämnas utanför? Vi inom IP-Only och byNet menar istället att målsättningen måste vara att 100 procent av hushållen och företagen ska få tillgång till bredband. Det är ingen utopi. Tillsammans är det möjligt att avskaffa bredbandsklyftan.

IP-Only och byNet – samverkan för fiber med kommuner och lokala stadsnät

IP-Only och byNets modell för en effektiv utbyggnad för att nå bredbandsmålet – och bortom det, 100 procent – är olika former av samarbeten och partnerskap med kommuner och lokala stadsnät. Idag har vi samarbeten med mer än 30 kommuner och för samtal med ett flertal för att utveckla skräddarsydda samarbetsmodeller. Två av de modeller vi arbetar efter redovisas här:

Norrköpingsmodellen. Norrköpings kommun äger stam-nätet, som IP-Only och byNet bygger vidare på för att nå invånarna i landsbygden. Ambitionen är att investera 150 miljoner kronor på landsbygden. Jämtlandsmodellen. IP-Only och byNet förvärvade Jämt-krafts fibernät. De närmste åren kommer en bred utbyggnad till hushåll och företag att äga rum. 100 procent av invånar-na i Östersund, Åre och Krokom ska få möjlighet till fiber. Ambitionen är att investera 600 miljoner kronor i regionen.

IP-Onlys stadsnätsmodell – öppna och neutrala nät

IP-Onlys fibernät förbinder de nordiska huvudstäderna. Alla våra nät är öppna och neutrala. byNet är en del av IP-Only och erfarna experter på fiberutbyggnad i landsbygd.Tillsammans avskaffar vi bredbandsklyftan!

Fem år kvar till Bredbandsmålet

Alla har rätt till en modern infrastruktur!– helhetstänk för fiberutbyggnaden genom partnerskap

www.ip-only.se

Ola BarthelRegionchef Syd, IP-Only

073-121 22 40

Malin KarlzénRegionchef Väst, IP-Only

073-121 22 50

Per NorrthonRegionchef Mitt, IP-Only

073-121 22 22

J-C Svensson Regionchef Öst, IP-Only

073-121 22 30

Nils Johansson Regionchef Norr, IP-Only

073-121 22 32

Jimmy StigevallAffärsutveckling och nyetablering, IP-Only

073-121 22 23

Mats OlofsonAffärsutveckling och nyetablering, IP-Only

073-121 11 16

Camila BuzagloKommunikations-direktör, IP-Only

070-545 32 69

Hasse ErikssonUtvecklingsansvarig, byNet

030-322 44 13

Marcus TernstedtVD, byNet

030-322 44 14

Du är en av grundarna till organisationen Kompis Sverige. Vad gör ni?

– Kompis Sverige är en stor kompisförmed-ling som skapar jämlika möten mellan nya och etablerade svenskar. När vi matchar ihop kompisar utgår vi från idén om att integration är en tvåvägsprocess. Vi tänker att såväl nya som etablerade svenskar har ett intresse av att integreras och möta varandra.

Varför startade ni Kompis Sverige?– Jag och min kompis Pegah hade båda varit

involverade i olika integrationsprojekt och såg att det här med att skapa möten mellan männ-iskor är mycket bra. Det händer så mycket i det personliga mötet, fördomar försvinner när människor pratar med varandra. Vi är båda uppvuxna i Stockholm och såg hur gapet mel-lan människor blev allt större och ville göra något åt det. Man har jobbat med integration länge i Sverige och det är bra, men man har jobbat mycket i projekt vilket ofta är ett ganska ineffektivt sätt att jobba. Vi ville bygga en långsiktig plattform där vi kunde skapa för-utsättningar för mer jämlika utbyten. Sverige förändras och jag som etablerad svensk måste lära känna mina nya medsvenskar lika mycket som de måste lära känna mig.

Vilka ligger bakom initiativet?– När vi drog igång i maj 2013 hade jag

och Pegah tidigare erfarenheter av projekt inom Röda Korset och när vi startade Kompis Sverige var det som en del av en lokalfören-ing inom just Röda Korset. Nu har vi vuxit så mycket att Kompis Sverige har blivit en egen förening med fem heltidsanställda.

Vad hoppas ni att Kompis Sverige ska leda till?

– Vår vision är att vi vill sudda ut gränserna som finns mellan nya och etablerade svenskar. Vi vill se ett öppet och inkluderande samhälle. Det låter kanske klyschigt men vi vill inte prata om ”vi och dom” utan i stället se ett gemen-samt vi där människor har olika erfarenheter. Kompis Sverige ska vara en del av mottagandet i Sverige och alla som vill ska kunna bli en kompis. Under 2016, givet de utmaningar som Sverige står inför, vill vi växa och finnas i flera kommuner. I dag finns vi i sex kommuner i Stockholms län och sedan har vi också ett samarbete med Lunds kommun.

Hur gör man om man vill bli Kompis?– Man går in på vår hemsida som man hittar

på kompissverige.se eller så kan man mejla till info@kompissverige.se. Just nu kan det vara lite trögt om man är etablerad svensk eftersom det är så många som har visat intresse för att bli kompis. Vi har fått in över 8 000 anmäl-ningar bara sedan i höstas och det är förstås något som vi tycker är otroligt roligt. Om man är kille och mellan 20 och 40 år så är det lite lättare för där har vi en liten brist, men man får vara beredd på lite väntetid. Vi jobbar på så fort vi kan! Om man bor någon annanstans i Stockholm får man gärna kontakta oss, för ju fler vi har kontakt med i olika kommuner desto lättare blir det att etablera oss på nya ställen vilket vi vill. Man kan också skicka medborgarförslag till sina kommunpolitiker och föreslå att kommunen ska samarbeta med Kompis Sverige i sin kommun. Det blir vi jätteglada för!

FOTO

: PRIV

AT

Både den tidigare och den nuvarande regeringen har satt som mål att 90 procent av Sveriges hushåll och företag bör ha tillgång till 100 megabit/sek till 2020. Vilka är de 10 procent som ska lämnas utanför? Vi inom IP-Only och byNet menar istället att målsättningen måste vara att 100 procent av hushållen och företagen ska få tillgång till bredband. Det är ingen utopi. Tillsammans är det möjligt att avskaffa bredbandsklyftan.

IP-Only och byNet – samverkan för fiber med kommuner och lokala stadsnät

IP-Only och byNets modell för en effektiv utbyggnad för att nå bredbandsmålet – och bortom det, 100 procent – är olika former av samarbeten och partnerskap med kommuner och lokala stadsnät. Idag har vi samarbeten med mer än 30 kommuner och för samtal med ett flertal för att utveckla skräddarsydda samarbetsmodeller. Två av de modeller vi arbetar efter redovisas här:

Norrköpingsmodellen. Norrköpings kommun äger stam-nätet, som IP-Only och byNet bygger vidare på för att nå invånarna i landsbygden. Ambitionen är att investera 150 miljoner kronor på landsbygden. Jämtlandsmodellen. IP-Only och byNet förvärvade Jämt-krafts fibernät. De närmste åren kommer en bred utbyggnad till hushåll och företag att äga rum. 100 procent av invånar-na i Östersund, Åre och Krokom ska få möjlighet till fiber. Ambitionen är att investera 600 miljoner kronor i regionen.

IP-Onlys stadsnätsmodell – öppna och neutrala nät

IP-Onlys fibernät förbinder de nordiska huvudstäderna. Alla våra nät är öppna och neutrala. byNet är en del av IP-Only och erfarna experter på fiberutbyggnad i landsbygd.Tillsammans avskaffar vi bredbandsklyftan!

Fem år kvar till Bredbandsmålet

Alla har rätt till en modern infrastruktur!– helhetstänk för fiberutbyggnaden genom partnerskap

www.ip-only.se

Ola BarthelRegionchef Syd, IP-Only

073-121 22 40

Malin KarlzénRegionchef Väst, IP-Only

073-121 22 50

Per NorrthonRegionchef Mitt, IP-Only

073-121 22 22

J-C Svensson Regionchef Öst, IP-Only

073-121 22 30

Nils Johansson Regionchef Norr, IP-Only

073-121 22 32

Jimmy StigevallAffärsutveckling och nyetablering, IP-Only

073-121 22 23

Mats OlofsonAffärsutveckling och nyetablering, IP-Only

073-121 11 16

Camila BuzagloKommunikations-direktör, IP-Only

070-545 32 69

Hasse ErikssonUtvecklingsansvarig, byNet

030-322 44 13

Marcus TernstedtVD, byNet

030-322 44 14

Ulla Alexandersson och Gunni Ljungberg

njuter av att komma ut i det vackra vårvädret.

16

REPORTAGE

Det blåser en isande kall vind när den stora cykelkärran rullar ut på Malmös gator. Det är vårpremiär för Cykling

utan ålder. Ulla Alexandersson och Gunni Ljungberg har stigit i kärran som ska ta dem på utflykt. Lite Malmöblåst stoppar inte damerna.

– Det är helt ljuvligt att få komma ut och se staden på nära håll, trots att man inte kan cykla själv, säger Gunni Ljungberg.

Gunni är 93 år och har cyklat större delen av sitt liv. Till och från jobbet varje dag, och så ut till havet och landet på lediga dagar. Men nu är det många år sedan hon cyklade på egen hand.

– Jag ser så dåligt och vågar inte ge mig ut i den hetsiga stadstrafiken. Så när jag fick höra talas om det här tve-kade jag inte.

Annika Helm styr den stora cykeln med bestämd hand. Det är inte helt enkelt, speciellt inte i skarvarna mellan cykelbana och övergångsställe. An-nika Helm är aktivitetsansvarig på senior- och trygghetsboendet Lekatten i Malmö. Det är hon som koordinerar cykeln och de volontärer som deltar för att cykla med de äldre.

– Det är svårt att beskriva glädjen när vi ger oss ut. Passagerarna njuter och har roligt, men

det är också fantastiskt att iaktta det bemö-tande vi får.

FÄRDENGÅRGENOM Pildammsparken och ner mot havet. Cykeln med damerna rullar fram på cykelbanorna, över gator, mellan bostadshus och passerar små torg. Nästan alla vi möter ler och vinkar. Ulla och Gunni vinkar tillbaka.

– De är väl inte vana vid att se två äldre damer åka cykel på det här viset, säger Ulla Alexandersson. Det är roligt att se så många glada människor.

Den specialdesignade cykeln har åtta växlar och ett mindre el-batteri som klarar ungefär tre mil. Batteriet gör att det inte blir för tungt

i uppförsbackar. Cy-keln är elegant med röd sufflett och väcker stor uppmärksamhet när den rullar fram.

Cykling utan ålder startade i Malmö förra hösten, med inspiration från Köpenhamn. Där har äldre haft möjligheten att känna vinden i håret i flera år. Det var när Ole Kassow, grundaren av projektet i Danmark, under flera veckor cyklat förbi en äldre man som satt på en parkbänk som tanken föddes. Ole stannade och pratade med mannen som berättade att

Alla har rätt att känna vinden i håret. Oavsett ålder. Det är tanken bakom landets första cykelprojekt för pensionärer. I Malmö rullar tolv nya cykelkärror och kön till utflykterna växer.

TEXT: AGNETA NORDINFOTO: ÅSA SJÖGREN

MED VINDEN IHÅRET

"Det finns faktiskt inget dåligt med att cykla"

17

18

han satt där han satt för att titta på alla cyklis-terna som passerade. Själv var han för gammal för att cykla, tyckte han. I dag finns Cykling utan ålder i 65 danska kommuner.

I MALMÖ LEDS Cykling utan ålder av gatukon-toret som beställt och köpt in cyklarna. Kerstin Geppert är ansvarig.

– Alla som vill vara med som frivillig cyklist kan registrera sig för en cykeltur med några av våra pensionärer genom ett bokningssystem på nätet. Man får cykla så ofta eller sällan man vill. Projektet drivs av volontärernas motiva-tion.

Malmö har som mål att vara en öppen och hållbar stad för alla, oavsett ålder, kön och et-nicitet. Dessutom vill staden vara så ekologisk det bara går. Cykling utan ålder innehåller allt, menar Kerstin Geppert.

– För de äldre innebär cyklingen en ökad möjlighet att röra sig i staden. De blir mer akti-

CYKLINGUTANÅLDER

Cykelförening som startade i Köpen-hamn 2012. Tanken är att skapa livs-glädje hos äldre och ge dem möjlighet att förbli en del av samhällsgemenska-pen. 40 danska kommuner är medlem-mar i föreningen.

Malmö är första kommun i Sverige att starta cykelprojektet. Var fjärde resa i Malmö görs på cykel. Malmö stad ar-betar aktivt för att stimulera cykling. Malmö har blivit utsedd till årets cykel-främjarkommun 2011, 2012, 2013 och 2015.

Genom en cykelvänlig stadsplanering hoppas staden nå de mål som är satta för cykel- och biltrafik.

19

va. Att cykla tillsammans kan vara ett nytt sätt för de äldre att umgås med sina anhöriga. För volontärcyklisterna ger projektet en möjlighet att möta nya människor över generationsgrän-serna. Och för Malmö stad är det ett sätt att ytterligare stärka Malmö som cykelstad.

I DAG HAR Cykling utan ålder omkring 100 volontärer och sex cyklar som delas mellan tolv äldreboenden. Det är ett pusslande att få ihop planeringen, säger Annika Helm.

Den som vill delta som volontär får en liten kurs i hur cykeln fungerar och träffar Annika Helm för en introduktion.

– Vi är noga med säkerheten och att alla ska känna sig trygga, både den som cyklar och den som är passagerare, förklarar Annika Helm.

Annika är en van cyklist. Hon tar hojjen till jobbet varje dag.

– Det finns faktiskt inget dåligt med att cykla. Den släpper inte ut några avgaser, jag får

motion och det är väldigt roligt. I Malmö är det dumt att inte cykla.

Och Kerstin Geppert på gatukontoret hop-pas det ska bli fler lådcyklar för äldre i Malmö, och att andra kommuner kopierar idén.

– Det är ju så enkelt. Jag önskar också att vi kan utöka konceptet och få kaféer och kanske restauranger att vara med och bjuda på kaffe och något enkelt att äta på våra turer. Det funkar i Köpenhamn.

Det är de äldre själva som väljer vart de vill åka. Men många tycker att det är skönt att An-nika, som hittar bra bland cykelvägarna, väljer lämpligt mål.

Ulla Alexandersson har varit med på flera cykelturer. Hon minns särskilt en i somras när turen också gick till havet.

– Vi hade picknick på gräset vid stranden och det var många som kom fram och ville fotografera oss. Det här är verkligen roligt för alla.

kongress 2016karlstad 13 - 15 maj

NU bygger vi en värld där ingen tvingas fly

20

När jag nyligen blev vegan var det början på en omvälvande men framför allt underbar resa. Mot förmodan var det en lätt process, dels tack vare det enorma utbudet av vegan-ska varor i dag, dels tack vare en stark beslut-samhet.

Det är nog vanligt att ha föreställningen att veganism är lite konstigt och att veganer i princip bara äter salladsblad. Min familj trod-de till exempel fram till nyligen att alla vega-ner var extrema djurrättsaktivister som kastar färg på människor i päls, och egentligen visste väl inte jag mer än dem. Men en dag för unge-fär ett halvår sedan förstod jag helt plötsligt. Ett videoklipp på Youtube där en tjej berätta-de varför just hon är vegan gav mig insikten om att jag inte längre kunde fortsätta utnyttja resten av världen och andras liv, bara för att jag skulle få det lite härligare i mitt eget. Klip-pet som satte igång det hela innehöll allt jag omedvetet hade blundat för och intalat mig att jag inte brydde mig om – för jag älskade ju kött och ost. Men där fanns det nu, svart på

vitt, fastetsat i min hjärna och i mitt hjärta. Insikten om vad djurhållningen gör med både djuren och miljön.

Jag har alltid sett mig som en miljökämpe som återvinner och inte skräpar ner. Men nu stod det klart att jag inte kunde panta bort det fak-tum att jag i hela mitt liv – vid varje måltid – hade bidragit till den, enligt FN:s djurhåll-ningsrapport, största orsaken till utsläpp av växthusgaser i världen. Ja, till och med större än all världens transporter. Därför bestämde jag mig för att minska mitt koldioxidavtryck på jorden, och samtidigt börja respektera dju-ren. Jag blev vegan.

Såhär ett halvår senare saknar jag fortfarande mina favoriter korv stroganoff och fiskbullar. Jag är övertygad om att jag kommer att kun-na hitta utmärkta substitut till dessa maträt-ter, och det är egentligen ingen stor uppoff-ring att avstå dem. För att vara vegan handlar för mig om att sätta omvärlden före några av mina egna behov.

Mitt val passar inte alla, men all typ av an-strängning är betydande för klimatet. Kanske kan du exempelvis testa att hoppa över rött kött i några veckor? Eller dra ner på bilresor-na? Eller köpa fler svenskproducerade varor?

Vissa kan tycka att min påverkan endast är en droppe i havet, men om alla gör sina val för att påverka det de vill förändra blir det just några droppar här och där, tills det förhopp-ningsvis till slut har blivit till ett helt hav av positiv inverkan.

MALIN ALRUPSpråkkonsultstudent och praktikant på Gröntredaktionen

FRAMFÖR MINA BEHOVOMVÄRLDEN

KRÖNIKA

21

I augusti firar Litauen och de andra baltiska länderna ett kvartssekel som pånyttfödda nationer. Man brukar tala om de sjungande

revolutionerna som besegrade den sovjetiska ockupationsmakten – men det handlade också om ett slags gröna revolutioner.

I Litauen kämpade man emot planerna på att bygga en fjärde reaktor vid kärnkraftverket Ignalina. Man kritiserade utsläppen från den tunga industrin. Och man tog sig rentav till militärbaserna och skanderade att de förpestar naturen.

– Hade vi protesterat mot ockupationen så hade protesterna slagits ner. Men demonstra-tioner för en bättre miljö tolererades i Gor-batjovs Sovjet, berättar Linas Balsys som blev ordförande för de litauiska gröna 2012, ett år efter partiets bildande.

Det tog över 20 år innan Litauen fick en

renodlat grönt parti. Varför så lång tid?

– Bra fråga. Även om det gröna engage-manget var ett sätt att kamouflera kampen för självständighet, så fanns där också ett genuint engagemang för miljön. Men andra frågor blev helt enkelt viktigare när nationen skulle återuppbyggas. Den främsta företrädaren för miljörörelsen blev till exempel ansvarig för nationell säkerhet i den första regeringen.

Men det fanns ett annat skäl till den tynande tillvaron för de gröna frågorna. Många av dem som stred för en bättre miljö var starkt natio-nalistiska med en djupt konservativ agenda; ett värnande om de böljande åkerlandskapen

och de glittrande sjöarna hängde ihop med en vurm för traditio-nella familjevärderingar, tillbaka till rötterna.

– Vissa av de miljöengagerade politikerna kom att engagera sig i det konservativa partiet, andra gick till böndernas parti. Bland dem finns än i dag en negativ inställning till sexuella mino-riteter, något som i min värld är omöjligt att kombinera med ett modernt grönt parti.

SJÄLV FORTSATTE BALSYS som journalist och blev korrespondent i Bryssel. Där lärde han känna kommissionären Dalia Grybauskaitė som sedan, när hon valts till president 2009, anlitade honom som presschef.

– Då var hon mer intresserad av miljöfrågor och ville utveckla alternativa energikällor. Se-dan upplevde jag att hon ändrade uppfattning. Till sist var det ohållbart för mig att fortsätta arbeta för henne.

Vid parlamentsvalet 2012 valdes Balsys in på ett personligt mandat, efter att ha fått över 20 000 röster. Men hans nybildade gröna parti kunde inte ställa upp i valet, i brist på kandi-dater. Varför? Borde inte den gröna rörelsen växa nu när fler människor fått det bättre och färre måste använda all sin energi för att klara brödfödan?

– Fortfarande är den egna ekonomin och nationens säkerhet de allt överskuggande frågorna. Men vi känner att allt fler börjar bry sig om miljöfrågor.

Miljöfrågorna stod i centrum när Litauen vann sin självständighet för 25 år sedan. Sedan tog andra frågor över. Men de grönas enda ledamot i parlamentet, Linas Balsys, tror på en ny grön vår.

HOPPOMNYGRÖNVÅRILITAUEN

TEXT: PÅHL RUINFOTO: VIDMANTAS BALKUNAS

22

INTERNATIONELLT

VI AVBRYTS AV hans telefon, en journalist vill höra hans argument mot det vitryska bygget av ett kärnkraftverk i Astravyets, endast fem mil från Vilnius.

– Placeringen är illa vald, vi har blivit dåligt informerade och vi fruktar att de inte kommer att följa alla internationella säkerhetsföreskrif-ter. En olycka där skulle få fasansfulla konse-kvenser för oss.

Det är lätt att se en parallell med danskarnas kritik av Barsebäck, men liknelsen haltar. I Litauens fall handlar det minst lika mycket om säkerhetspolitik: Det är ryssarna som bygger och bidrar till finansieringen av kärnkraftver-ket, med den illa dolda avsikten att på nytt göra Litauen beroende av rysk energi. Beroendet har minskat kraftigt på senare tid till följd av den nya LNG-terminalen med flytande gas i Klaipėda och Nordbalt-kabeln till Sverige.

RELATIONEN TILL RYSSLAND är alltjämt den dominerande frågan i Litauen. Minnet av ockupationen hålls levande, inte minst här vid

parlamentet. På väg till intervjun passerar jag de inglasade betongblock och taggtrådsstängsel som bevarats sedan de dramatiska dagarna i januari 1991 då tusentals människor samlades fram-för byggnaden i spänd väntan på de sovjetiska stridsvagnarna som hade orsakat ett blodbad vid tv-tornet.

SEDAN LÄNGE FINNS planer på att bygga ett eget kärnkraftverk efter Ignalina som EU tvingade landet att stänga. Men mycket talar för att det inte blir av, bland annat till följd av ett nej i en folkomröstning som Linas Balsys var med och anordnade 2012.

– Människor litar inte på den ekonomiska kalkylen. Men de lyfter också fram miljöargu-menten.

Han ser det som ett av flera tecken på att miljöfrågorna trots allt är under uppsegling.

– Återvinning är en annan fråga som enga-gerar allt fler, men systemet är dåligt organise-rat. Först i år har det blivit möjligt att återvinna metall och plast. Vi måste öka tempot!

De grönas enda parlamentariker i Litauen, Linas Balsys, har svårt att nå ut. Partiet får bara 2–3 procent i opinionsmätningarna. När de världsomspännande klimatmarscherna ägde rum i höstas var det bara 200 personer som slöt upp i Vilnius.

23

24

RED: STAFFAN KUYLENSTIERNA

FRÅN REGERINGEN

DET SENASTE FRÅNREGERINGEN

GRÖNINRIKTNINGIVÅRBUDGETENDet ska vara enklare att vara miljövänlig i vardagen, välfärden ska stärkas, mottagandet av flyktingar ska fungera bra och det ska vara så lätt som möjligt för dem som kommer till Sverige att etablera sig i samhället.

I mitten av april varje år presenterar reger-ingen sin ekonomiska vårproposition. Den innehåller dels nödvändiga ändringar i liggan-de budget och dels inriktningen för kommande år.

Två förslag som regeringen hoppas kunna införa vid årsskiftet är sänkt moms för repara-tionstjänster och skatteavdrag för reparationer av hushållsmaskiner.

LÄGREMOMSFÖRREPARATIONERMomsen sänks från 25 procent till 12 procent för mindre reparationer av cyklar, skor, läder-varor, kläder och hemtextilier. Förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2017. Det gör att det blir billigare att reparera prylar. Att underhålla och laga cyklar, skor, kläder och väskor mins-kar sopbergen och sparar energi. Det leder också till att fler kan jobba som reparatörer.

AVDRAGFÖRREPARATIONAVHUS-HÅLLSMASKINER RUT- och ROT-avdragen utökas med ett av-drag för att reparera hushållsmaskiner. Tanken är att göra det billigare att reparera jämfört med att köpa nytt. På längre sikt kan detta också gynna försäljningen av vitvaror av bättre kvalitet som går att underhålla och reparera. Tidigare har RUT-avdraget utökats till att gälla flyttjänster och it-tjänster i hemmet.

ENKLAREATTPRODUCERAEGENSOLEL Regeringen föreslår att skyldigheten att betala moms om man inte omsätter mer än 30 000 kr per år ska tas bort. Det gör det billigare och enklare att producera egen solel. Det gör det också enklare för föreningar som bedriver verksamhet eller företag under den första tiden.

10 MILJARDER EXTRA TILL KOMMUNER OCH LANDSTINGRegeringen anslår 10 miljarder extra per år till kommuner och landsting. Pengarna kan användas till den verksamhet där de behövs bäst. Avsikten är att stärka välfärden för att bygga ett stabilt samhälle som kan fortsätta att växa även i framtiden. Fler kan anställas i vård och skola.

Inledningsvis kommer de kommuner och landsting som har tagit störst ansvar för asyl-mottagandet att få mest pengar. Stegvis över-går satsningen helt till generella statsbidrag.

25

Om

du

vill veta

mer om

vad Miljö-

partiet gör i

regeringen kan

du prenumerera på

nyhetsbrevet Med-

lemsnytt. Gå in på medlem.

mp.se/organisera-dig/med-

lemsnytt för att registrera dig.PRENUMERERAPÅMEDLEMSNYTT

FÄRRE FARLIGA KEMIKALIER I HEMMETEtt av Sveriges 16 miljömål är en giftfri vardag. För att uppnå det krävs att användningen av kemikalier begränsas. De flesta lagar som rör kemikalier stiftas på EU-nivå. Ett problem med detta är att det tar lång tid att reglera användningen av kemikalier. Därför föreslår regeringen att det ska införas högre skatt på några vanliga varor om dessa innehåller vissa flamskyddsmedel och ftalater. Skattehöjningen omfattar till exempel tv-apparater, datorer, spelkonsoler, tvätt- och diskmaskiner samt golv- och väggmaterial av PVC.

AVDRAGFÖRATTSKROTAUTSLÄPPS-RÄTTEREU har ett system där företag som släpper ut växthusgaser har tilldelats ett antal utsläpps-rätter som kan säljas till andra företag som behöver släppa ut mer. Tanken med det är att det ska vara lönsamt att minska sina koldixiod-utsläpp genom att utsläppsrätter som man inte själv använder kan säljas. För närvarande finns det för mycket utsläppsrätter till salu.

Ett sätt att höja priset på utsläppsrätter är att köpa utsläppsrätter som sedan skrotas. I och med vårbudgeten ska det bli möjligt för företag som vill ta ansvar för klimatet att göra skatteavdrag för detta. Förslaget beräknas leda till att 300 000 utsläppsrät-tigheter skrotas, vilket motsvarar drygt 70 000 ton koldi-oxid.

För att öka kapaciteten i mottagandet och hålla nere handläggningstiderna för asylansökningar ökar regeringen Migrationsverkets anslag med 30 miljarder.

Kriget i Syrien är inne på sitt sjätte år och allt fler människor måste fly. Alla Sveriges kommuner ska hjälpa till i mottagandet så att etableringen kan påskyndas, och tidigare insat-ser ska genomföras så att nyanlända snabbare får lära sig språket och kan påbörja validering och utbildning.

Regeringen satsar 500 miljoner på snabbare etablering. Att ta tillvara nyanländas erfaren-heter och kompetenser och skapa vägar in på arbetsmarknaden är en av vår tids stora möj-ligheter. Därför har regeringen infört kompe-tenskartläggning på anläggningsboenden och öppnat upp för möjligheten att lära sig svenska tidigt i asylprocessen.

Regeringen har också skapat ett tjugotal snabbspår så att de som redan har en yrkes-kompetens ska kunna komplettera sin utbild-ning och ta jobb i olika bristyrken, bland annat kockar, läkare, lärare och apotekare. Regering-en satsar också på snabbspår för företagare.

ÅTTAINSATSERFÖRATTFÖRENKLA ETABLERING

• Investeringsstöd för skollokaler• Kompetenskartläggning för asylsökande• Utökade medel till kommunerna för

nyanlända med särskilda behov• Satsning på sfi och svenska som andra-

språk• Validering och snabbspår för entreprenö-

rer• Utökade medel för mottagande av ensam-

kommande barn• Vidareutbildning av lärare• Flyktingguider

30 MILJARDER MER TILL MIGRATIONSVERKET

Namn: Amanda Lind Ålder: 35 år Sysselsättning: Kommunalråd Bor: Härnösand

Berätta om dig själv!– Jag är utbildad psykolog, har man, två barn, två bonusbarn. På fritiden tycker jag om att vara i skogen, hantverka, spela spel och att följa Luleå hockey.

Varför vill du bli Miljöpartiets nästa parti-sekreterare?– Jag tror att jag kan bidra på ett positivt sätt i den rollen med erfarenhet från kommunpolitik och mångårigt engagemang på lokal och regio-nal nivå. Det är viktigt att vi känner att vi är ett helt parti, i hela landet och för hela landet.

Vilka egenskaper behöver en partisekre-terare ha?– Att se sig själv som en lagspelare, att kunna samarbeta och kommunicera både internt och externt och se allas insatser som betydelsefulla i partiet.

Vilka tre viktigaste uppgifter anser du att partisekreteraren har eller borde ha?– Att vara en samlande kraft för partiet och hålla ihop partiets olika nivåer på ett stolt sätt tror jag är det viktigaste. Och att stärka kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan olika delar av partiet. Vidareutveckla struk-turer både för politiskt arbete och långsiktig idéutveckling.

Vad tror du är den viktigaste erfarenhe-ten som du har med dig i bagaget?– Dels partiarbetet lokalt och i distriktet, dels uppdragen som nämndordförande och kommunalråd, där jag jobbat mycket med förankring, processer och att få med många i förändring.

Vad tror du är viktigast för Mil-jöpartiets utveck-ling just nu?– Vi ska fortsätta att kommunicera de framsteg som görs på alla poli-tiska nivåer. Men vi måste också lyfta de långsiktiga gröna visionerna. Miljö-partiet har haft ett utmanande år och det är viktigt att vi inte tappar fokus på vad vi vill åstadkomma. Vi är en del av en global grön rörelse och kontakten med den och samarbete med andra aktörer är jätteviktig.

KANDIDATERNADen 13–15 maj väljer Miljöpartiets kongress ny partisekrete-rare. Här får du en chans att lära känna kandidaterna!

Namn: Hugo Qvinth Ålder: 29 år Sysselsättning: Politisk sakkunnig, Utbildningsdepartementet Bor: Stockholm

Berätta om dig själv!– Jag född och uppvuxen i Göteborg. Innan jag började arbeta för Miljöpartiet har jag jobbat på allt från Arlas kyllager i Mölndal till svenska FN-delegationen i New York. Jag har inga barn, men jag har ett band och spelar fotboll i Miljöpartiets lag Grön omstörtning.

Varför vill du bli Miljöpartiets nästa parti-sekreterare?– Jag har en vision om hur Miljöpartiet ska utvecklas. Vi behöver kunna styra Sverige samtidigt som vi håller kvar det som är unikt med vår rörelse. Då behöver vi värna det demokratiska inflytandet, hålla partiet öppet och engagerande och ha en stark förankring i civilsamhället.

TEXT: ANNELI RANNAMAA SÖDERSTRÖM FOTO: PRIVAT

VALBEREDNINGENS FÖRSLAG

26

INTERNT

Namn: Rikard Linde Ålder: 45 år Sysselsättning: Programchef på tanke-smedjan Fores Bor: Stockholm

Berätta om dig själv!– Jag är småbarnspappa som bor i radhus och är intresserad av internets utveckling, att göra

Vilka egenskaper behöver en parti-sekreterare ha?– Du ska vara en sam-lande kraft och kunna lyssna samtidigt som du är en tydlig ledare och vågar ta konflikt när det behövs. Du behöver både ha mycket god kunskap om hur organisatio-nen fungerar och er-farenheter från andra ställen än politiken.

Vilka tre viktigaste uppgifter anser du att partisekreteraren har eller borde ha?– Du ska hålla ihop partiet och se till att kompetensen i hela landet tas till vara. Du ska lyckas samla kommunikationen. Du ska kunna leda valrörelser.

Vad tror du är den viktigaste erfarenhe-ten du har med dig i bagaget?– Jag har arbetat nära partistyrelse och parti-sekreterare med att utveckla Miljöpartiet och med valrörelser. Jag vet att olika avdelningar behöver olika typer av stöd. Men jag har också erfarenheter utifrån, från universitetet, inter-nationellt arbete och företag.

Vad tror du är viktigast för Miljöpartiets utveckling just nu?– Vi är i dag ett styrande parti. Risken är då att avståndet mellan medlemmar och beslut ökar, att våra kompromisser blir vår identitet och att idéutvecklingen avtar. För att styra utvecklingen rätt behöver vi arbeta aktivt för att värna medlemsinflytande, engagemang och öppenhet.

nätet mer användarvänligt. Jag åker snow-board, vågsurfar och cyklar.

Varför vill du bli Miljöpartiets nästa parti-sekreterare?– Vi kan nå mycket längre än i dag. Den gröna rörelsen kan växa och få större genomslag i debatten. Men vi måste bli bättre på att berätta vad vi vill. Först då kan vi få fler att delta och bidra till ett bättre samhälle.

Vilka egenskaper behöver en partisekre-terare ha?– Strategiskt tänkande och förmåga att inspi-rera. Vi behöver inspiration och olika sätt för medlemmar att förverkliga den gröna politiken och det de brinner för. I dag är fokus på parti-ledning och förtroendevalda men medlemsrö-relsen är minst lika viktig.

Vilka tre viktigaste uppgifter anser du att partisekreteraren har eller borde ha?– Strategier för att klargöra vad det är Miljö-partiet vill och hur vi når dit, med idéer från hela partiet. Att hjälpa till att ta fram taktiker för att nå målen, till exempel bättre diskus-sionsforum för medlemmarna. Fler ska kunna delta och bidra mer.

Vad tror du är den viktigaste erfarenhe-ten du har med dig i bagaget?– Upplevelsen av och förståelsen för hur inter-net kan lyfta folkrörelser och få dem i rörelse.

Vad tror du är viktigast för Miljöpartiets utveckling just nu?– Förutom att få fler att delta måste vi bli bättre på att uttrycka både kortsiktiga och långsiktiga lös-ningar på problem. Till exempel har det senaste halvåret fo-kuserat på nödvän-diga akutåtgärder för flyktingmot-tagandet men då måste vi också säga vad vi vill långsik-tigt så att folk får en bild av varför vi gör det vi gör.

27

Where to Invade Next är dokumentären där filmskaparen Michael Moore ställer sig frågan vad USA kan lära av

omvärlden. Vi får följa med på en resa genom Europa och Nordafrika där Moore symbo-liskt slår ner den amerikanska flaggan för att erövra de länder vars lagar och samhällssystem Moore vill ta med sig hem till USA. Den franska skolmaten, villkoren på den italienska arbets-marknaden, den norska kriminalvården och avkriminaliseringen av drogbruk i Portugal är några exempel som Moore ställer mot en bister amerikansk verkligheten som han menar för länge sedan gett upp hoppet om sina medbor-gare och där nära 60 procent av landets budget läggs på militären. Moores slutsats är uppenbar: Varför lägger hans regering dessa enorma sum-mor på till synes meningslösa krigshandlingar när pengarna kunde göra så mycket större nytta på andra områden?

Moore använder sin vanliga rappa och humoristiska berättarstil för att kasta tittaren mellan ytterligheter. Å ena sidan optimism inför alla dessa fantastiska inslag från de länder han

besöker. Å andra sidan nedslagenhet inför det faktum att ett av världens mäktigaste länder tar så lite intryck av allt som finns att hämta från omvärlden. Under de två timmar som filmen pågår bjuder Moore på såväl skratt som sorg.

Det genomgående temat för de idéer som uppmärksammas är att när det politiska syste-met sätter människorna i fokus kan både de och samhället leva upp till sin fulla potential. Han konstaterar också att mycket av det han möter på sin resa mycket väl hade kunnat vara verklig-het i USA, om politikernas prioriteringar hade sett annorlunda ut. Som han själv uttrycker det: Den amerikanska drömmen verkar leva – över-allt utom i Amerika.

Än en gång har Michael Moore skapat en vik-tig dokumentär som förhoppningsvis kan bidra till att öppna Amerikas ögon för omvärlden och sprida goda exempel och politiska framgångar vidare. Den är givetvis också allmänbildande även för andra då den sätter fokus på vad som gör att ett samhällssystem brister, likväl som vad som kan göra det framgångsrikt. En både tänkvärd och sevärd film.

MICHAEL MOOREERÖVRAR VÄRLDEN I NY FILM

28

FÖR MILJÖN3bok – I Sånger från jorden (Skörda förlag 2015) får du möta 32 röster som med texter, poesi och serie- illustrationer ger sin bild av natu-ren och sig själva i relation till jor-den. Medverkar gör bland annat Fredrik Lindström, KG Hammar, Sara Granér och Alva Snis Sigtryggsson.

scen – I det ekologiska framtidspro-jektet Astroekologi låter konstnä-ren och poeten Johannes Heldén ”världsrymden möta poesi i en ekologisk ton”. Premiären på Lejon-kulan, Dramaten i Stockholm, den 3 maj.

film – I den prisbelönta debutfilmen America recycled dissekerar brö-derna Hussin konsumtionssamhäl-let och den amerikanske drömmen. Under två år cyklar de över den amerikanska kontinenten i jakt på alternativa sätt att leva på.

29

Blir framtiden alltmer komplex med robotar i fokus? Eller får vi snart en ekonomisk och ekologisk global kollaps som ger enklare samhällen med fler småskaliga jordbrukare? Kanske delvis både och? David Jonstad har i sin nya bok Jordad (Ordfront förlag 2016) flyttat ut från den stressade storstan till en av de relativt få små gårdar med åker och skog som fanns till försäljning. Där ökar hans familj nu gradvis sin självförsörjning. Jonstad skriver som vanligt medryckande och lärorikt. Han be-dömer att kollapsen inte blir som att falla utför ett stup, utan snarare som att tumla ner för en backe.

I Vi blev som de andra (Bok-förlaget Atlas 2016) tecknar Fokusjournalisten Maggie

Strömberg på ett underhål-lande och lättillgängligt sätt ner en bild av Miljöpartiets historia. Störst fokus läggs på ”vägen till

regeringsmakten”, tiden från 2002 och framåt, och kretsen kring Maria Wetterstrand och Peter Eriksson. Strömberg har gjort ett gediget faktainsamlan-de och intervjuat ett stort antal miljöpartister under arbetet med boken. Möjligen framställs några händelseförlopp som mer dramatiska och välplanerade än de i själva verket var men trots detta är Vi blev som de andra något utav ett måste i miljöpar-tistens bokhylla.

I dag är var tredje svensk journalist i Sverige utsatt för hot. I Tackla hatet (Ordfront förlag 2016) möter Rebecka Bohlin journalister, bloggare, forskare, debattörer och twittrare som alla har gemensamt att de har upplevt näthat, hot och våld. Tillsammans ger de en bild av ett rättssystem som misslyckats med att skydda dem som utsätts. Men Bohlins bok visar också på vad vi tillsammans kan göra för att tackla hatet.

VI BLEV SOM DOM ANDRA

BOHLIN TACKLAR HATET

JORDAD JONSTAD

TEXT & FOTO: ANNELI RANNAMAA SÖDERSTRÖM

MIGRATION

Drygt tusen förslag på hur man kan underlätta flyktingars etablering i Sverige blev resultatet när omkring

fyrahundra miljöpartister samlades under dia-logkonferensen Bygg ut Sverige. Först ut att diskutera hur förslagen ska tas vidare var Miljöpartiets förtroenderåd som träffade biträdande finansminis-ter Per Bolund (MP) för att ge inspel till arbetet med regeringens vår- och höstbudget.

– Vi har redan tankat in flera förslag från dialogkonferensen i budgetarbe-tet, säger Per Bolund.

Som exempel lyfter Bolund mer resurser till Migrationsverket, kom-muner och regioner för att höja kapaciteten i mottagningssystemet, fler bostäder och satsningar på skolan.

– Vi tittar också närmare på snabbspår till företagande där vi har presenterat en satsning på att ut-vidga ROT-avdraget så att det omfattar reparationstjänster, men det kan också handla om att till exempel översätta företagsblanketter till andra språk. Det är ju ett enkelt men väldigt användbart förslag, säger Per Bolund.

LENA STENSTRÖM ÄR distriktsord-förande för Miljöpartiet på Gotland. Hon menar att det måste bli enklare att använda den kompetens en invandrare har med sig från sitt hemland.

– Hos oss på Gotland har vi sett att det är problematiskt för till exempel

Validering, bostäder och företagande stod i centrum när Miljöpartiets förtroenderåd samlades för att ta förslagen från dialogkonferensen Bygg ut Sverige vidare.

dem som har en läkarutbildning att få sina kunskaper validerade. Det borde läggas mer krut på att kunskapsprov och praktiska prov ska utföras av dem som faktiskt arbetar inom

professionen, till exempel läkare och sjuksköterskor. Som det är nu lämnar många specialister Sverige och får arbete i Tyskland, USA och Kanada i stället. I de länderna finns det en större kunskap om vilka universitets utbild-ningar som motsvarar de västerländska, säger Lena.

PERBOLUNDKALLAR det för ”Kunskaps-sveriges dilemma” och ställer sig frågan om det är rimligt att vara så detaljoriente-rad i det här läget, när det saknas kompe-tens och många människor måste komma in på arbetsmarknaden.

– Det kanske behövs ett annat synsätt. Och det gäller inte bara validering. Någon som inte kan bevisa sin identitet kan till exempel inte öppna ett bank-konto. Och utan konto kan du inte ta ett jobb, för det finns ingenstans att sätta in din lön. Där jobbar vi på en lös-ning, säger Per Bolund.

I ÖSTERSUND HAR det kommunala bostadsbolaget inrättat Innanförskapsa-kademin. Där ställer man sociala krav i upphandlingarna som innebär att de som säljer tjänster till bostadsbolaget ska erbjuda praktiktjänster till nyanlända.

– Vi tar in asylsökande i programmet men sedan är det inte säkert att de får

FORTSATT DIALOG OM ETABLERING

Mats Dahlberg,

partistyrelsen

Tobias Gustavsson,

Gröna Studenter

Karin Österberg,

Östersund

Lena Stenström, Visby

30

OMFÖRTROENDERÅDET

Förtroenderådet består av representanter från Miljöpartiet de grönas partidistrikt. De träffas två gånger om året och är ett stöd för riksdagsgruppen, EU-parlamentariker-na och partistyrelsen i kontroversiella po-litiska frågor.

OM DIALOGKONFERENSEN – NU BYGGER VI UT SVERIGE

Den 27 februari samlades cirka 400 mil-jöpartister från partiets alla nivåer för att diskutera en gemensam politisk platt-form: Nu bygger vi ut Sverige – Miljöpar-tiets svar på hur Sverige ska kunna ta emot fler människor på flykt.

Bakgrunden till konferensen var den mig-rationspolitiska uppgörelse som regering-en gjorde i november 2015, där Sverige in-förde en tillfällig treårig lag som har som syfte att begränsa antalet flyktingar som söker sig till Sverige. Skälet var att det svenska mottagningssystemet inte har kla-rat av att hantera det historisk stora anta-let flyktingar som sökte sig till Sverige un-der året, samt att EU inte tagit sitt ansvar för den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget.

stanna i kommunen om de får asyl. När de väl nått fram till etableringsprocessen kanske de blir placerade i Göteborg trots att de redan har bott lång tid i Jämtland, byggt ett nätverk och påbörjat sin framtid, säger Karin Österberg, distriktsordförande i Jämtland (MP).

Tobias Gustavsson är språkrör för Gröna Studenter. Han lyfter fram att bostadsbristen i Sverige slår hårt mot vissa grupper, såsom nyanlända och studenter.

– Jag är glad över att vår regering satsar på att bygga nya bostäder, men det kommer ändå att finnas en stor bostadsbrist inom en överskådlig tid. Man skulle till exempel kunna utvidga bostadsbidraget så att de som lever på CSN eller etableringsstöd lättare kan teckna hyresavtal. Vi måste få till åtgärder för att minska konsekvenserna av bostadsbristen under tid den varar, säger Tobias Gustavsson.

Han får medhåll av Mats Dahlberg, partisty-relseledamot från Piteå.

– Det är problematiskt, särskilt nu när många kommuner säljer ut allmännyttan till privata intressen. Ofta medför det regler som gör det ännu svårare för marginaliserade grup-per att få ett hyreskontrakt, säger han.

DEN SAMLADE ERFARENHETEN från kommuner och landsting är stor och även om utmaningarna ser olika ut runt om i landet så finns en stor vilja att visa att det är möjligt för Sverige att ta emot fler flyktingar.

– Ibland tror vi som jobbar med budgeten att det bara handlar om att skjuta till mer pengar, men så enkelt är det ju inte. Det visar

inte minst diskussionerna här. Vi måste alla jobba tillsammans på flera plan, säger Per Bolund.

Per Bolund, biträdande finansminister (MP) menar att det krävs mer än bara pengar för att underlätta etablering.

31

GÖR: Pensionär

ÅLDER:66 år

BOR: Karlskoga

FAMILJ: Sambo med Börje och fem söner

INTRESSEN: Jag är intresserad av historia, bland annat så är jag expert på Bergslagens historia. Litteratur och konst intresserar mig också.

POLITISKAHJÄRTEFRÅGOR: För mig har det mest intressanta alltid varit demokrati. Det är någonting som jag tycker är heligt. Och rättvisefrågor. Jag kommer från ett kommunistiskt land, forna Jugoslavien. Där hade man inte samma syn på jämställdhet, men kvinnor och män hade samma lön och kvinnorna var starka. När jag kom till Sverige och såg kvinnor med sprejade svinryggar som läste vecko-tidningar blev jag chockad över hur lite de tog för sig.

JAG GILLAR: Att vara ute i naturen och gå och att meditera när jag simmar i vatten.

JAG OGILLAR: Själasnåla och inskränkta människor. Det är de som förstör både för sig själva och för alla andra. Egoismen överhuvudtaget skrämmer mig. Och när man blandar religion och politik.

POLITIKERJAGSKULLEVILJAÄTAMIDDAGMED:Han är inte politiker, men Jan Eliasson skulle jag vilja äta middag med. Han är en så bra människa.

FAVORITBOK: Gåvan till framtidens barn av M.K. Wren. Den handlar om en journa-list som ska hälsa på sin moster i USA men hamnar i en kärnvapenolycka. Det är en berättelse om människor hon mötte, vad som hände med världen och miljön och om hur hon överlevde.

MITTBÄSTAFILMTIPS: Guldrushens glada dagar är väldigt rolig. Varför kan mormo-ner ha flera fruar men kvinnor inte ha flera män? Jag gillar också Höstlegender, jag tycker om filmer om människoöden.

FAVORITMAT: Jag gillar mat från hela världen!

DETHÄRGÖRMIGTILLENTYPISKMILJÖPARTIST: När jag kom till Sverige var jag sexton år. Jag kunde inte så mycket om miljöfrågor men jag ville att alla partier skulle jobba tillsammans för landets bästa och därför ville jag vara med i ett parti som inte var höger eller vänster. Jag är väldigt mån om att ingen människa ska hamna mellan stolarna, att alla ska ha samma rättigheter. Jag ser inga titlar, inga människor är titlar för mig, jag ser bara människor.

LJUBICA ENGHOLM

32

MEDLEMMEN

Debattera i Grönt du också! Ditt inlägg ska inte vara längre än 2 500 tecken inklusive blanksteg. Tänk på att ha en tydlig vinkel på den fråga som du vill debattera. Ibland ger redaktionen någon möjlighet att svara i samma nummer. Vi förbehåller oss rätten att korta inkomna texter när det behövs. Mejla ditt debattinlägg till gront@mp.se.

DEBATT

Samtidigt som partiet i regeringssamverkan anser sig tvunget att lämna alltmer av sina gröna ståndpunkter föreslår partistyrelsen

nya grepp på organisationen. Kopplingen oroar mig starkt.

Ju mer politiken fjärmar sig från gräsrötter-nas ideologi desto viktigare kan det vara för mak-teliten att ”styra upp” processerna. Bit för bit tas. Numera har vi bara en fullfjädrad kongress vartannat år. Numera gör partistyrelsen alltfler ingrepp i de etablerade demokratiska processer-na där exempelvis förslagsrätten blir kringskuren. Nu får inte ens utskotten lägga förslag på eventu-ella förbättringar av organisationspropositionen. De förslagen skulle ha kommit via VoteIt-syste-met på internet.

Min upplevelse av systemet, må jag vara över 70 år, är att det behövs ett ovanligt djävlar anam-ma för att överhuvudtaget agera där och än mer för att fullfölja med en konsekvent förslagsord-ning om en har en avvikande grundtanke. Den som vill ge en grön infärgning blir tvungen att lägga tio, ja, kanske femtio yrkanden. Hur många bland de närmast 20 000 medlemmarna har orkat detta?

Förändringarna är inte små. I ett parti där decentralisering, självstyre och mångfald har varit honnörsord, skapas obligatoriska ”normalstadgar”. Man vill bestämma vilka processer som är tillåtna vid nomineringar och neka kommunavdelningar-na rätten att själva utse ombud till framtida kon-

gresser. Distriktsnivån får alltmer makt liksom partistyrelsen.

Inte ens om jag skulle gilla denna utveckling skulle jag uppskatta alla detaljer som föreslås. Varför tvingas att välja ordförande? Även vi som vill ha sammankallande enligt vår demokratiska tradition. Vill vi ha en fullmäktigelista som avspeg-lar partiets mångfald får vi be majoriteten att låta bli att rösta efter eget sinne, för omröstnings- metoderna ger dem full kontroll.

Ett kongressutskott kanske kunde ta fram andra lösningar. Nu blir det väl som det blir? Givetvis finns inte heller utrymme för att fundera på om en nomineringsprocess till kongresserna verkli-gen ska bygga på att medlemstalen ska upphöjas till fem sjättedelar. Handen på hjärtat, hur många bland er vet vad det innebär och varför man ska göra så?

Det är ingen tvekan om att de nya förslagen har en ambition att hantera etablerade problem som förekommer i partiet, men de skapar nya problem varav en del redan går att förutse och andra är kvar att uppleva.

Förslagen är inte förankrade i en djupa-re mening, de flesta strider mot tanken på lokalt självstyre och kommer att skapa en hierarkisk ord-ning inom partiet som urbleker den gröna färgen. Hoppas det inte är just det som eftersträvas.

LÁSZLÓ GÖNCZI

MP Ljusdal

ORO FÖR MILJÖPARTIETS UTVECKLING

I ett parti där decentralisering, självstyre och mångfald har varit honnörsord läggs nu alltmer makt distriktsnivå och hos parti-styrelsen – det är en utveckling som oroar, skriver László Gönczi.

Partistyrelsens sammankallande Jon Karlfedt svarar på nästa uppslag. +

33

JON KARLFELDT

sammankallande partistyrelsen

DEBATT

34

DEBATT

SVAR DIREKT + Partiet lämnar inga gröna stånd-punkter för att vi sitter i regering. Vi måste vis-serligen kompromissa – och stå bakom gjorda kompromisser – mer än vi är vana vid, men i utbyte gör vi också verklighet av mer grön poli-tik än någonsin förr.

Vi överger inte vår ideologiska grundsyn på hur vårt parti ska vara uppbyggt. Däremot är det absolut nödvändigt att utveckla organisation och arbetssätt. Strukturer skapade när vi näs-tan överallt var ett oppositionsparti, och inte ens hälften så många medlemmar som i dag, kan inte förväntas fungera lika bra när vi är med och styr i regering, i fler landsting än något annat parti och i över hundra kommuner, och när vårt med-lemsantal fortsätter att öka.

Ja, många förändringar handlar om att ”styra upp” saker. Men ofta har initiativen till sådant

kommit inte uppifrån, utan från distrikt och avdelningar, som efterfrågat gemensamma nor-mer för att stärka demokratin och motverka kon-flikter. Andra förändringar handlar om att öppna upp och inkludera fler. Hit hör att behandla vissa kongressärenden via internet (där alla kan delta) i stället för i utskott eller påverkanstorg, och att införa ett ombudssystem som gör att vi slipper ha 80–100 avdelningar varje år som är helt ore-presenterade på kongressen.

För partistyrelsen är det viktigt att dessa för-ändringar är väl förankrade och genomförs i bred enighet. Därför skickades alla organisa-tionsförslag till årets kongress först på remiss ut i partiet, och därför välkomnar vi en fortsatt debatt i frågorna.

Svenskarna orsakar i dag utsläpp motsvaran-de drygt tio ton CO2 per person och år. Vi behö-ver komma ner till under två ton per år för att vi ska ta vårt ansvar för att den globala uppvärm-ningen ska bli max 2 grader. För att komma ner mot 1,5 grader enligt Parisavtalet krävs förstås ännu mera. Det är den utmaning vi har tagit oss an i den klimatfärdplan som klimatnätverket har tagit fram. Den är alltså baserad på konsumtions perspektivet, samlade under begreppen bilen, bif-fen, bostaden och börsen. All konsumtion ingår alltså, oavsett om produktionen sker i Sveri-ge eller i andra länder. Eftersom utsläppen från industrin är betydande, har den ett eget avsnitt i klimatfärdplanen.

Det är omfattande styrmedel och åtgärder som behöver sättas in för att genomföra en omställ-ning till ett hållbart samhälle. Transportsektorn är ett exempel på områden som har hög aktualitet. En fossiloberoende fordonsflotta kräver enligt Tra-fikverket en fördubbling av kollektivtrafik, inklusi-ve tågtrafik, samt kvotplikt – viktigt för dem som bor på landsbygden – med ett slutdatum för för-säljning av fossila drivmedel.

De åtgärder som sätts in får inte negativt påver-ka ekologisk och social hållbarhet. Klimatfärdpla-nen utgår därför från att våra tre solidariteter ska

vara vägledande för omställningen tillsammans med de klimatprinciper som beslutades på kongres-sen i Umeå 2012.

Den stora kunskap som finns inom klimatnät-verket har utnyttjats genom att alla i nätverket har kunnat komma med förslag och synpunkter. Spe-ciellt har de klimatambassadörer som finns i nät-verket bidragit. Och engagemanget har varit impo-nerande stort. Det finns både en stark motivation för att forma en klimatpolitik för Miljöpartiet och insikter om vad som behöver göras för att mins-ka våra utsläpp av växthusgaser. Styrelsen i klimat-nätverket har sammanställt och tagit fram den ver-sion nu som finns framme.

Klimatfärdplanen är baserad på dagens kun-skapsläge. Det innebär att den kommer att behöva revideras och vidareutvecklas i takt med att erfa-renheter och ny kunskap kommer fram. Det är en uppgift som vi ser kommer att fortsatt vara i centr-um för aktiviteterna inom klimatnätverket.

Klimatfärdplanen överlämnades till partistyrel-sen i mitten av mars. På kongressen kommer den att presenteras på ett för partistyrelsen och klimat-nätverket gemensamt seminarium.

ROGER BYDLER

sammankallande klimatnätverket

ETT FOSSILFRITT SVERIGE

35

Den gyllene regeln säger att ”allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni ock-så göra för dem”. Många av oss i Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK) har valt partisamhörighet med utgångspunkt från vår egen kristna tro. Valet har fallit på Miljöpartiet som med sina tre gräns-lösa solidariteter mycket väl harmoniserar med vår tro:

• Solidaritet med djur, natur och det ekolo-giska systemet.

• Solidaritet med kommande generationer.• Solidaritet med världens alla människor.Vi upplever nu att den tredje solidariteten har

urholkats betydligt i samband med regeringens skärpta flyktingpolitik. Det är en migrationspolitik där speciellt ensamkommande barn och barnfamil-jer kommer i kläm bland annat genom att införa identitetskontroller, åldersbestämningar, tillfälliga uppehållstillstånd och kraftigt begränsade möjlig-heter att återförenas med sina familjer.

Vi vill påtala att Miljöpartiet ska stå fast vid sitt valmanifest där det står: ”Vi kommer alltid att

arbeta för en mer human och öppen politik och vi kommer aldrig att göra det svårare för människor att komma till Sverige.”

Denna utveckling utmanar vår människosyn om alla människors lika värde och kärleken till våra medmänniskor. Vår förhoppning är att Miljöpartiet återigen ska stå för en human migrationspolitik.

Det har varit ett tufft halvår, inte minst för oss i Grön Ungdom. Miljöpartiet som alltid arbetat för en gränslös värld och ett öppet Sverige hamnade plötsligt i regering där vi tvingades kompromissa i frågor som tidigare varit självklara för oss gröna. Vår ideologi sattes på prov och vår identitet likaså.

I september 2015 stod vi på Medborgarplatsen i Stockholm och lyssnade på en statsminister som rakryggad förklarade att hans Europa inte byg-ger murar. Tyvärr kan saker förändras fort – två månader senare vände allt. Fokus lades på att med alla möjliga medel hindra människor från att fly till tryggheten i Sverige, och asylrätten var plöts-ligt inte längre en självklarhet. Därmed flyttades uppmärksamheten från det verkliga problemet, att människor dör både i krig och på flykt, till att hand-la om kostnader och volymer på hemmaplan.

I regeringen har vi tvingats att kompromissa med ett stort parti som inte alltid delar vår syn på det öppna samhället, men på kongressen är situa-tionen en annan. Där är det vi som bestämmer rikt-ningen på vår politik.

Vi har möjlighet att lägga fram slagkraftiga för-slag som får Sverige att växa, och bli det land vi vill att det ska vara. Vi har en möjlighet att åter-

vända till vår ideologiska grund. Vi måste kompro-missa i en regering, men vi kan inte kompromissa med oss själva.

Till kongressen tar Grön Ungdom med sig en arsenal av förslag för hur vi ska bygga upp vårt mottagande och öppna våra gränser. Utmaning-arna är många, men inte omöjliga. Vi vill se Mil-jöpartiets kongress ställa sig bakom motionerna om en human flyktingpolitik, kvinnor i konflikter, samt flyktingamnesti. Med en ambitiös flyktingpo-litik, ett effektivt mottagande och en ny vision för den täta, gröna staden bygger vi ett Sverige där det finns plats för alla.

VI KAN INTE KOMPROMISSA MED OSS SJÄLVA

ALICE JOSEPHSON

kongressombud Grön Ungdom

ELINA JANSSON

kongressombud Grön Ungdom

HEDDA BERKESAND

kongressombud Grön Ungdom

JONATAN RUNDQVIST

kongressombud Grön Ungdom

MANUEL CORTEZ AZERO

kongressombud Grön Ungdom

MONA HAGI

kongressombud Grön Ungdom

SARA ALMSTRÖM

kongressombud Grön Ungdom

FRAM FÖR EN GENERÖS FLYKTINGPOLITIK

ANDERS RÅLIN

ordförande MPSK riks

MARJA SANDIN-WESTER

Stockholms stift

JAN SEGERSTEDT

Västerås stift

MAGNUS GUNNARSSON

Skara stift

EVA HALLSTRÖM

Karlstads stift

TERENCE HONGSLO

Uppsala stift

YLVA WAHLSTRÖM

Stockholms stift

CARL-HENRIK HENRIZ

Lunds stift

KLAS LINNÉ

Linköpings stift

BENGT NILSSON

Härnösands stift

36

Notan för höghastighetsjärnvägarna gissas nu till 255 miljarder kronor, med ett intervall till 320 mil-jarder. Det handlar då om banorna från Järna (inte Stockholm) till Göteborg och Malmö, totalt 74 mil. Den ursprungliga beräkningen i SOU 2009:74 var 125 miljarder. ”Fördyringstakten” 2009–2016 är alltså drygt 50 miljoner kronor per dygn. I belop-pen ingår inte stationer, sidospår och anslutningar till andra banor. Samtidigt överväger Trafikverket att lägga ner ett tiotal banor för att man saknar underhållspengar motsvarande någon dags eller veckas fördyring av höghastighetsbanorna och en stor del av nattågstrafiken har redan försvunnit.

Inom Miljöpartiet har debattklimatet präglats av extrem snålblåst mot dem som vågat ifrågasät-ta partitoppens ensidiga stöd för höghastighets-tåg. Inte nog med att man vill ha de båda banorna ovan, Åsa Romson vill också ha sträckorna Mal-mö–Oslo och Stockholm–Oslo, för ytterligare 250 miljarder. Samtidigt är partiet föga intresserat av befintlig järnväg. När vi kritiker undrar hur Åsas löfte om att tåget ska vara billigare än flyget ska genomföras blir det knäpptyst och på partiets hem-sida hittar man inga som helst aktiviteter i den riktningen. Åren 2013–2014 tog alliansregeringen ut 230 miljoner kronor från SJ, under hård kritik från Miljöpartiet. I regeringsställning har vi 2014–2015 plockat ut 1 929 miljoner. SJ har dragit in sin bemanning på samtliga stationer utom tre men det

ramaskri vi borde höra från MP-toppen tränger inte utanför regeringskansliets väggar, trots att vi efter valet 2014 påstod att SJ skulle få ett uttalat samhällsuppdrag.

Den extrema fördyringen av höghastighetspro-jektet öppnar nu för en genomgripande debatt inom partiet. När notan fördubblas behöver ju ing-en längre känna sig låst av tidigare ställningsta-ganden. Vi måste våga diskutera även partitoppens heliga kor, och en hel del annat:

• Hur stora bör järnvägsinvesteringarna vara de kommande 20 åren?

• Vilka nya banor ska byggas?• I vilken spårstandard ska dessa byggas?• Vilka miljöeffekter får valet av spårstan-

dard?• Ska vi acceptera nedläggningar?• Hur räddar vi det kapillära bannätet?• Hur får vi järnvägen att ta över resenärer

och gods?• Hur genomför vi vallöftet om att tåg ska

vara billigare än flyg?• Hur ska SJ:s samhällsuppdrag formuleras?

ARNE KARYD

MP Partille

LEIF STENBERG

MP Hedemora

SVAR DIREKT +Det behövs mer järnväg i Sveri-ge. Befintliga stambanor lider av kapacitetsbrist vilket skapar trängsel på spåren och känslighet i järnvägsnätet. Regeringen lovade inför Parismö-tet att Sverige ska bli fossilfritt. Det kräver inves-teringar som flyttar resenärer från bil och flyg till tåg, och gods från lastbil till järnväg. Vi måste också arbeta för att fördubbla andelen kollektiv-trafik. Sverige måste investera både för nya regi-onala tåg och i nya stambanor. Att enbart rusta upp befintlig järnväg räcker inte.

I samband med en utbyggnad bör Sverige satsa på modern teknik som gör snabbare resor möjliga. Restiden är jämte priset den viktigaste faktorn för färdmedelsval. Genom att separera olika hastigheter skapas ett robust system för fler snabb-, regional- och godståg.

Nuvarande kostnadsprognoser är höga men ännu inte kvalitetsgranskade. Höghastighets-

järnväg har redan byggts i 70 länder, ofta till en betydligt lägre kostnad och med stora överflytt-ningar från flyg och bil som resultat. Studier från KTH visar att enklare systemlösningar och speci-ficering av vilka tåg som får köra på banorna kan minska kostnaderna avsevärt.

För Miljöpartiet är det en förutsättning att nya höghastighetsbanor inte trycker bort inves-teringar för järnvägssatsningar. Därför är vi öpp-na för bland annat lånefinansiering, något som har möjliggjort många viktiga infrastrukturpro-jekt. Nuvarande stambanor är ett exempel på lånefinansierade projekt som i dag, 150 år senare, bidrar med stora samhällsnyttor.

Regeringen arbetar både med samhällsupp-drag för SJ och miljöavgifter för flyg.

ÅSA ROMSON

språkrör (MP) och klimat- och miljöminister

FÖR DYRT MED HÖGHASTIGHETSTÅG

37

KULTUR KAN SKAPA ETT VÄLMÅENDE SAMHÄLLE

Under de senaste åren har intresset för kulturens betydelse för folkhälsan vuxit. Modern forskning visar att ett regelbundet deltagande eller använ-dande av musik, konst, teater, dans, teater eller film främjar god hälsa.

Dels finns studier som visar betydelsen av kul-tur och hälsa kopplat till arbetslivet. Bland annat en studie gjord av Theorell m.fl., i vilken positiva effekter hos den grupp anställda som blev erbjud-na en kulturell aktivitet per vecka uppvisades. Med anledning av att många yrken i dag ofta präglas av högt tempo, ett överflöde av information och höga prestationskrav behöver arbete i större grad balan-seras upp av kulturella upplevelser som kan ge ny kraft och återhämtning. Vi anser därför att kultur-aktiviteter i arbetslivet ska vara ett alternativ till fysisk aktivitet inom ramen för friskvården.

Kulturella aktiviteter främjar dessutom gemen-skap. De anställdas upplevelser kan bli ett samtals-

ämne och vidgar vyerna. På samma vis kan kultu-ren även fungera som en brygga till samhörighet i samhällets olika delar, inte minst för socialt utsat-ta grupper och nyanlända. Vi i Miljöpartiet har en gyllene möjlighet att profilera oss som det parti som står i framkant för att bejaka kulturens poten-tial att berika samhället.

Vi bör därför fortsätta att integrera kulturen i en övergripande välfärdspolitik där den har ett egen-värde, men även skapar möjlighet för hälsa och välmående, arenor för empowerment, nya jobb, livslång bildning och integration.

CAMILLA KYLIN

forskare vid Karlstads universitet

ROBERT HALVARSSON

verksamhetsutvecklare MP Värmland

Sverige har befunnit sig i krig i Afghanistan sedan 2002 under USA:s och Natos ledning. I dag ingår svensk militär i RSM, som stöds av Miljöpartiet enligt Jakop Dalunde i Grönt 2/2015 med hänvis-ning till säkerhetsrådets resolution 2189. RSM sak-nar FN-mandat, då 2189 är en kompromiss mellan Ryssland, Kina och USA där man välkomnar avta-let mellan Afghanistan och Nato, vilket inte är det-samma som ett mandat för RSM då ett så kallat bemyndigande saknas. Miljöpartiets stöd till RSM förklaras antagligen också av att Miljöpartiet stö-der försvarsöverenskommelsen. Där betonas sam-arbetet med Nato och USA i försvars- och säker-hetspolitiska frågor. Alliansfrihet?

De flesta bedömare anser att kriget är ett totalt misslyckande. Flera Nato-länder har av den anled-ningen avslutat sina insatser. Afghanistan är efter 14 års ockupation ett sargat och sönderslitet land. Det är ett av världens allra fattigaste länder, har en av de mest korrupta regimerna i världen och cirka 2,6 miljoner människor har flytt sina hem. Detta trots att många 100-tals miljarder dollar har pum-pats in i landet, det mesta i militärt stöd. Enligt offi-ciella källor har den svenska insatsen kostat drygt 10 miljarder kronor, enligt andra bedömare långt mer.

Syftet med insatsen är knappast humanitär. Oli-ka humanitära organisationer säger klart och tyd-

ligt att den militära närvaron försvårar deras arbe-te. De önskar den inte. Robert Egnell, strateg på Försvarshögskolan, skrev på DN debatt den 13 oktober 2010, att insatsens syfte främst var att visa USA och Nato att Sverige är en pålitlig militär part-ner: ”Ett av de främsta skälen till den svenska mili-tära insatsen i Afghanistan var att vi ville uppfattas som en trovärdig aktör inom internationell säker-het, inte minst i USA:s ögon.”

Talet om att RSM inte skulle ha stridande upp-gifter har visat sig vara fel. RSM kan delta på den taktiska nivån med afghanska säkerhetsstyrkor, vil-ket skedde hösten 2015 kring staden Kunduz.

Den tidigare svenska ambassadören i Pakistan och Afghanistan Ann Wilkens, berättade förra året vid ett möte på Utrikespolitiska Institutet att hon hade en viss optimism om Afghanistan efter 2001. Nu har hon uppfattningen att landets problem har sin grund i den västliga interventionen och aldrig kan lösas så länge den pågår.

Miljöpartiet måste arbeta för att Sverige omgå-ende drar tillbaka all militär personal i den Nato-ledda ockupationsstyrkan. Annars riskerar Sverige att bidra till att kriget förlängs och trovärdigheten i alliansfriheten undergrävs.

LEIF FRIBERG

MP Partille

MP MOTVERKAR FREDEN I AFGHANISTAN

38

MEDLEMSNYTTKONGRESS 13–15 MAJ I KARLSTADDen 13–15 maj håller Miljöpar-tiet de gröna kongress i Karlstad. Kongressen har tema global håll-bar utveckling vilket innebär att det också är temat för de politiska propositioner och motioner som kommer att behandlas under kongressen.

FÖLJ KONGRESSEN VIA WEBBENOm du inte kommer att befinna dig på plats i Karlstad kan du följa kongressen via webben. På kongress.mp.se kommer du bland annat att kunna se de flesta seminarier som arrangeras. Du kommer också att kunna hitta länkar till andra sändningar från kongressen.

På medlem.mp.se/kongress/seminarieprogram hittar du information om alla seminarier och tider för dessa.

GLÖM INTE ATT BETALA MEDLEMSAVGIFTENDu har väl inte glömt att betala din medlemsavgift? Medlems-

avgiften för Miljöpartiet de gröna är 240 kronor 2016. Det är kon-gressen som beslutar om nivån på medlemsavgiften. Du som är pensionär eller arbetslös kan välja att betala halv avgift. Om du vill betala halv avgift eller om du saknar inbetalningsavi kan du höra av dig till medlemsservice via mejl till service@mp.se eller på telefon 08-545 224 63.

GRATIS MEDLEMSKAP I GRÖNA STUDENTERFrån och med den 1 april är det gratis att bli medlem i Gröna Stu-denter. Gröna Studenter är Miljö-partiet de grönas studentförbund och riktar sig till dig som är nära eller i eftergymnasiala studier. Förbundet arrangerar bland an-nat utbildningar, ger ut tidskrif-ten Vy och engagerar sig lokalt, framför allt på universitetsorter.

global greens håller kongress i europa 2017För första gången kommer Euro-pa att stå värd för Global Greens

3939

kongress när den går av stapeln i Liverpool 30 mars till 2 april nästa år. Global Greens är ett nät-verk för gröna partier över hela världen och i dagsläget är ungefär 90 partier medlemmar. Kongress hålls vart fjärde till sjunde år och tidigare har kongressen hållits i Canberra, Australien (2001), Sao Paolo, Brasilien (2008) och Da-kar, Senegal (2012).

BETALA DIN MEDLEMSAVGIFT VIA AUTOGIROOm du vill kan du betala din med-lemsavgift via autogiro. Du hittar blanketten för autogiro på med-lem.mp.se, under fliken Engagera dig. Om du behöver hjälp kan du kontakta medlemsservice via mejl till service@mp.se eller på telefon 08-545 224 63.

DUBBLETTER AV GRÖNTFår ditt hushåll flera exemplar av Grönt? Hjälp oss att spara pap-per och pengar genom att mejla service@mp.se och ange vem eller

vilka i hushållet vi ska sluta skicka tidningen till.

GRÖNT PÅ WEBBENFrån och med det här numret finns #GRÖNT på webben. På gront.mp.se kan du läsa ett urval av de artiklar som publiceras i pappers-tidning, dela dina favoritartiklar i sociala medier och debattera grön politik. Du kommer också att kun-na hitta material som är exklusivt för webben. I samband med att vi lanserar #GRÖNT kommer du inte längre att kunna läsa tidning-en i appen Qiozk.

Sprid gärna gront.mp.se och dela artiklar så att fler får ta del av gröna nyheter.

GRÖNT I SOCIALA MEDIERNu finns Grönt på Twitter, Fa-cebook och Instagram. Följ oss gärna där och ta del av det senaste först.Twitter: tidningen_grontInstagram: Tidningen_GrontFacebook: Tidningen Grönt

POSTTIDNINGB

Pustegränd 1–3118 20 Stockholm

#GRÖNT – nu också på webben!På gront.mp.se kan du läsa, sprida och diskutera innehållet.

Här finns också grön idédebatt att ta del av och delta i.

Missa inte!