Våtmarkers påverkan på rinnande vatten – bottenfaunaFörekomsten av olika djurgrupper på uppströmslokalen 1999 och 2005. Nedströms individantal 1999 och 2005 0 1000 2000 3000

Våtmarkers påverkan på rinnande vatten – bottenfauna

- en studie inom

Segeåprojektet 2005

december 2005 på uppdrag av Segeåprojektet

Ekologgruppen i Landskrona AB, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona TELEFON: 0418-76750, FAX: 0418-10310, HEMSIDA: www.ekologgruppen.com, E-POST:

[email protected]

Våtmarkers påverkan på rinnande vatten – bottenfauna

- en studie inom Segeåprojektet 2005 Rapporten är författad av Jan Pröjts Granskning: Cecilia Holmström Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund Totalt antal sidor i dokumentet, inkl försidor: 25 Omslagsbild: Skabersjödammen Foto: Jan Pröjts Landskrona i december 2005 EKOLOGGRUPPEN

Våtmarkers påverkan på rinnande vatten - bottenfauna - en studie inom Segeåprojektet 2005

Ekologgruppen

Innehållsförteckning sidan Inledning ...................................................................................................................................... 1 Undersökningslokaler ................................................................................................................. 2 Resultat......................................................................................................................................... 3

Skabersjödammen ..................................................................................................................... 3 Jämförelse med resultat från 1999 ........................................................................................ 4

Björkelundadammen ................................................................................................................. 5 Jämförelser med andra undersökningar..................................................................................... 6

Provpunktsbeskrivning och artlistor......................................................................................... 7 Bilaga 1. Metodik ...................................................................................................................... 16 Bilaga 2. Resultatbehandling.................................................................................................... 16 Bilaga 3. Litteratur................................................................................................................... 21


Ekologgruppen

1

Inledning Föreliggande rapport redovisar resultatet från en bottenfaunaundersökning upp- och nedströms Skabersjödammen respektive Björkelundadammen. Studien ingår i ett större undersöknings-paket som syftar till att öka kunskapen om hur anlagda dammar och våtmarker i jordbruks-landskapet kan påverka vattenkvalitet och biologiska förhållanden i anslutande vattendrag. Förutom bottenfauna undersöks inom ramen för detta paket även vattenkemiska/fysikaliska förhållanden samt fiskfaunan. Bottenfauna – bottenlevande ryggradslösa djur – fungerar väl som indikatorer på ändrad vattenkvalitet och ändrat bottensubstrat. Bottenfaunasamhället avspeglar också vilka naturvårdskvalitéer och skyddsvärden som finns i vattenmiljön. Därtill visar bottenfaunan, som utgör viktig föda för många fiskar, vilket födounderlag som finns för fisk. Skabersjödammen anlades 1993, i syfte att rena genomströmmande vatten i Segeå samt att skapa värdefulla naturmiljöer. 1999 togs prover på samma lokaler, vilket möjliggör jämförelser både i tid och rum. Björkelundadammen anlades 1999 i syfte att rena dagvatten från Oxie och samtidigt skapa en naturlig oas för djur- och växtliv. Dammen har snabbt blivit ett eldorado för häckande fåglar, grodor och insekter. Inga bottenfaunaprover har tagits här tidigare.

Sammanfattning Bottenfaunaundersökningarna vid Skabersjödammen visade på mycket höga individantal både upp- och nedströms dammen, vilket avspeglar hög näringstillgång i vattnet. Nedströms noterades så många som 13 000 ind/m2. Framförallt var vissa arter massutvecklade, t ex skalbaggen Elmis aenea, filtrerande nattsländor samt kräftdjuret Gammarus pulex. Den rika förekomsten av Elmis tyder på att syrgashalten är tillfredställande. Det totala artantalet var däremot ungefär detsamma upp- och nedströms dammen. Enligt Danskt Faunaindex kan uppströmslokalen betraktas som måttligt och nedströmslokalen som betydligt påverkad av organiskt-eutrofierande föroreningar. Vid Björkelundadammen noterades fler individer och arter på nedströmslokalen än på uppströmslokalen. Båda lokalerna var betydligt påverkade av organisk-eutrofierande föroreningar enligt Danskt Faunaindex. En ovanlig art hittades uppströms dammen och tre ovanliga arter nedströms. Generellt visar undersökningen alltså på vissa skillnader mellan upp- och nedströmslokalerna som avspeglar näringstillgång och därmed förutsättningar för förekommande djur i vattendraget. Hög näringstillgång resulterar i hög täthet av djur, men behöver inte nödvändigtvis vara negativt för det totala artantalet.


Ekologgruppen

2

Undersökningslokaler Undersökningen har omfattat två lokaler i Sege å: upp- och nedströms Skabersjödammen, och två lokaler i Oxiediket (Oxiebäcken), upp- och nedströms Björkelundadammen.

Tabell 1. Undersökta bottenfaunalokaler i Segeå.

Lokal Läge i förhållande till damm

x-koordinat y-koordinat Kommentar

upp Skabersjödammen 600 m upp damm 6160045 1331487 Ev. viss dämningspåverkan

ned Skabersjödammen 500 m ned damm 6161139 1330702

upp Björkelundadammen 40-50 m upp inloppet 6161840 1329965

ned Björkelundadammen Vid norra utloppet 6161925 1330290 Prov på utloppströskel

Figur 1. Karta över bottenfaunalokalernas läge.

Ned Skabersjödammen

Upp Björkelundadammen

Ned Björkelundadammen

Upp Skabersjödammen


Ekologgruppen

3

Resultat

Skabersjödammen Proverna togs upp- och nedströms dammen den 13 oktober 2005 (se vidare kapitlet Provpunktsbeskrivning). Resultatet av undersökningen sammanfattas i tabell 1 och visar att lokalerna uppvisade ungefär samma artantal medan individantalet var betydligt högre nedströms dammen. Antalet individer per kvadratmeter var extremt högt nedströms dammen – över 13 000. Detta överträffas endast av 10 lokaler i de 3000 undersökningar som finns i Ekologgruppens bottenfaunabas.

Tabell 2. Resultat från bottenfaunaundersökningen upp- och nedströms Skabersjödammen 2005-10-13.

Lokal Art-antal

Individ-antal

Sh-Index

ASPT-index

Föroreningsindex

Bedömning påverkan

Naturvärdesindex

Bedömning naturvärde

upp Skabersjödammen 35 7374 1,32 5,23 5 måttlig 0 allmänt

ned Skabersjödammen 33 13362 2,19 4,70 4 betydlig 3 allmänt

Bedömningen enligt föroreningsindexet (DFI) visar på måttlig påverkan på uppströmslokalen och betydlig på nedströmslokalen. Skillnaden här beror säkerligen på större organisk påverkan, vilken är den parameter som indexet redovisar (”organisk-eutrofierande påverkan”). Naturvärdet var allmänt på båda lokalerna. Endast en ovanlig art hittades, på nedströmslokalen: snäckan Bithynia leachii. Denna är oftast hittad i just näringsrika miljöer. Hur kan då resultatet tolkas? Helt klart är att dammen påverkar nedströmsmiljöerna genom det organiska material (alger, plankton) som produceras där p g a inkommande näringsrikt vatten. Resultatet visar sig i stora mängder djur nedströms som är gynnade genom att de använder detta organiska material som föda. Om djuren indelas i funktionella grupper efter födoval (fig. 2) kan man se att skrapare (framför allt bäckvattenbaggen Elmis aenea) och sönderdelare (framför allt sötvattensmärla Gammarus pulex) har en större andel nedströms dammen, medan filtrerare (framför allt knottlarver Simuliidae) helt dominerar uppströms dammen. Ofta dominerar filtrerare nedströms dammar, men i detta fallet var de filtrerande knottlarverna massutvecklade uppströms dammen. Knottlarver uppvisar ofta en kraftig variation i individantal under året. En annan filtrerande art, nattsländan Hydropsyche angustipennis, visade ett mera normalt mönster och ökade betydligt i individantal nedströms dammen.

Funktionella grupper - antal

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

Filtrerare Detritusätare Predator Skrapare Sönderdelare

Ant

al in

d/m

2

uppströms Skabersjödammen nedströms Skabersjödammen

Funktionella grupper - % andel

0

20

40

60

80

100

Filtrerare Detritusätare Predator Skrapare Sönderdelare

% a

v to

tala

ant

alet


Figur 2. Förekomsten av funktionella grupper på lokalerna upp- och nedströms Skabersjödammen.


Ekologgruppen

4

Vid närmare analys av skillnaderna mellan lokalerna märks tre arter som gynnats av det organiska utflödet från dammen och massutvecklats nedströms dammen: kräftdjuret sötvattensmärla (Gammarus pulex) som lever av att sönderdela växtrester, nattsländan Hydropsyche angustipennis, som filtrerar organiskt material (plankton, detritus) från vattnet och bäckvattenbaggen Elmis aenea som lever av påväxt och detritus som skrapas från bottensubstratet. Den synnerligen rika förekomsten av bäckvattenbaggen Elmis aenea på nedströmspunkten var något förvånande, men berodde troligen på en kombination av näringstillgång och god syrgashalt; arten brukar vara indikator på syrerikt vatten. En farhåga har varit att syrgashalten skulle vara låg nedströms dammen och begränsa syrgaskrävande arter, men så verkar inte vara fallet. Detta styrks även av kemiska mätningar av syrgashalten nedströms dammen som visat på goda syrgasförhållanden dygnet runt, sannolikt betingat av den höga fotosyntesaktiviteten i dammen. En grupp som saknas nedströms dammen är den föroreningskänsliga gruppen dagsländor. Det är osäkert vilken faktor som ligger bakom, det kan vara den organiska belastningen eller någon kemisk faktor.

Antal individer per djurgrupp66905531

0

1000

2000

3000

4000

Polypd

jur

Virvelm

aska

r

Musslo

r

Glattm

aska

rIgl

ar

Vatten

kvals

ter

Skalba

ggar


Figur 3. Förekomsten av olika djurgrupper på lokalerna.

Jämförelse med resultat från 1999 Lokalerna undersöktes även 1999. På uppströmslokalen noterades en kraftig ökning av antalet individer mellan 1999 och 2005, vilket helt beror på massutvecklingen av knottlarver. Dessa kan öka kraftigt i antal vissa år, men vad ökningen beror på är inte alltid känt. En annan filtrerande grupp, musslor, fanns i lägre antal 2005. Inga andra större förändringar verkar ha skett. Dock har antalet dagsländor ökat i antal, vilket skall ses som något positivt. På nedströmspunkten var i stort sett samma djurgrupper dominerande i antal vid de både tillfällena, men ökningen av skalbaggen Elmis aenea, nattsländan Hydropsyche angustipennis och sötvattensmärla (Gammarus pulex) var tydlig. Detta kan tolkas positivt genom att en större mängd näring har bundits upp i dessa organismer, fler än 13 000 per kvadratmeter, vilka utgör föda för fisk och fåglar i och vid vattendraget. Att individantalet var så högt 2005 kan bero på en gynnsam sensommar/höst med värme och låga flöden i kombination med att vattenkvaliteten varit tillräckligt god.


Ekologgruppen

5

Uppströms individantal 1999 och 2005

0

100

200

300

400

Polypd

jur

Virvelm

aska

r

Musslo

r

Glattm

aska

rIgl

ar

Vatten

kvals

ter

Skalba

ggar

Ant

al in

divi

der

1999 2005 Figur 4. Förekomsten av olika djurgrupper på uppströmslokalen 1999 och 2005.

Nedströms individantal 1999 och 2005

0

1000

2000

3000

Virvelm

aska

r

Musslo

r

Glattm

aska

rIgl

ar

Vatten

kvals

ter

Skalba

ggar

Ant

al in

divi

der

1999 2005 Figur 5. Förekomsten av olika djurgrupper på nedströmslokalen 1999 och 2005.

Björkelundadammen Resultatet av undersökningen sammanfattas i tabell 3. Art- och individantalet var något högre på nedströmslokalen, men bedömningen av organisk-eutrofierande föroreningar var densamma (betydlig påverkan). Naturvärdet var högt på nedströmspunkten genom förekomsten av tre ovanliga arter: snäckorna Physella heterostrofa och Gyraulus crista samt dagsländan Caenis robusta. Physella fanns även på uppströmspunkten.

Tabell 3. Resultat upp- och nedströms Björkelundadammen 2005-10-13.

Lokal Art-antal

Individ-antal

Sh-Index

ASPT-index

Föroreningsindex

Bedömning påverkan

Naturvärdesindex

Bedömning naturvärde

upp Björkelundadammen 25 1182 2,08 4,31 4 betydlig 3 allmänt

ned Björkelundadammen 31 2052 3,08 4,68 4 betydlig 9 högt

6690

5531


Ekologgruppen

6

Individantalet var lägre än förväntat, särskilt uppströms dammen, där faunan helt dominerades av sötvattensmärla (Gammarus pulex). Endast ett fåtal renvattenkrävande arter noterades och antalet dagsländor var färre än normalt. Analys av funktionella grupper (fig. 6) visar att filtrerare var talrikare på nedströmslokalen. Detta avspeglar födotillgången, där organiskt material (plankton, detritus) var vanligt nedströms dammen med rik förekomst av filtrerande nattsländor och musslor som följd. Nedströmslokalen ligger i omedelbar anslutning till dammen, vilket kan förklara förekomsten av en del sjölevande arter såsom buksimmare och trollsländor.

Funktionella grupper - antal

0

100

200

300

400

500

600

700

800

Obest Filtrerare Detritusätare Predator Skrapare Sönderdelare

Ant

al in

d/m

2

uppströms Björkelundadammen nedströms Björkelundadammen

Funktionella grupper - % andel

0

20

40

60

80

Obest Filtrerare Detritusätare Predator Skrapare Sönderdelare%

av

tota

lt an

tal

uppströms Björkelundadammen nedströms Björkelundadammen

Figur 6. Förekomsten av funktionella grupper på lokalerna upp- och nedströms Björkelundadammen.

Jämförelser med andra undersökningar Under hösten har även vattendragslokaler upp- och nedströms två anlagda dammar inom Kävlingeåprojektet undersökts. Resultaten visar ungefär på samma mönster (se fig. 7). Oftast är individantalet större nedströms än uppströms. Detta gäller i de flesta fall även artantalet. I fallet Skabersjödammen var artantalet dock något lägre nedströms men skillnaden var liten. Det verkar alltså som om dammars påverkan på nedströms liggande miljöer i stora drag är positiv genom fler arter och individer. På strömmande partier nedströms en damm finns alltså ett stort födounderlag för vandrande och stationär fisk. Figuren visar också att Oxiediket har ett relativt lågt individantal, vilket troligen beror på påverkan från dagvatten och jordbruk.

05

101520253035404550

Slogstorp Vollsjö Oxie Skabersjö

Ant

al ta

xa

UppNed

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

Slogstorp Vollsjö Oxie Skabersjö

Ant

al in

d/m

2

Figur 7. Art- och individantal uppströms och nedströms fyra dammar i Skåne 2005. Oxie=Björkelundadammen.


Ekologgruppen

7

Provpunktsbeskrivning och artlistor

Förklaring till artlistorna Proverna insamlades med håv enligt den standardiserade sparkmetoden SS028191. Vid varje lokal togs 5 eller 10 sparkprov à 0,2 m2 över en sträcka av vardera 1 m under 1 minut. Dessa redovisas var för sig i artlistorna. Totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal redovisas också. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna. Tillkommande taxa som noterats i sökproverna har markerats med ett kryss i artlistan. Längst ner i tabellerna redovisas det totala artantalet (med och utan kvalitativt sökprov), individantalet för varje delprov och totalt, samt antalet individer per kvadratmeter. Jan Pröjts har stått för provtagningen som skedde mellan den 13 oktober 2005. Cecilia Holmström har utfört de taxonomiska bestämningarna. Kolumn med beteckningen A anger taxats försurningskänslighet enligt följande: 1 = taxat tål pH <4,5 2 = taxat tål pH 4,5-4,9 3 = taxat tål pH 5,0-5,4 4 = taxat tål pH 5,5-5,9 5 = taxat tar skada av pH-värden lägre än 6,0 Kolumn med beteckningen B anger taxats funktion enligt följande: 1 = filtrerare 2 = detritusätare 3 = predator 4 = skrapare 5 = sönderdelare Kolumn C anger taxats känslighet för organisk/ eutrofierande belastning enligt följande: 1 = taxat har påträffats i höggradig förorenat vatten 2 = taxat har påträffats i vattendrag som bedömts kraftigt påverkade av jordbruk 3 = taxat har påträffats i vattendrag som bedömts måttligt påverkade av jordbruk 4 = taxat är typiskt för vattendrag som på sin höjd är belastade av skogsbruk 5 = taxat har huvudsakligen påträffats i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kolumn D anger taxats hotkategori enligt Gärdenfors U. (ed) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005, Databanken för hotade arter, Sveriges Lantbruksuniversitet - Uppsala. Hotkategorierna är: CR = akut hotad EN = starkt hotad VU = sårbar NT = missgynnad DD = kunskapsbrist Till kategori 5 har de arter förts som är ovanliga ur ett mera regionalt perspektiv. Som underlag till bedömningen har Ekologgruppens databas med för närvarande 3021 lokaler använts. Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 4345 av Degerman m fl. 1994 ”Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag”. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp.

Bottenfauna - Segeåprojektet 2005Våtmarkers påverkan på rinnande vatten 8

2005-10-13

SEGE Å Sege å, uppströms Skabersjödammen SKA-SkabersjöUpp6160045 1331487 Malmö/Svedala

Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning:

y:Koordinater x: Kommun:Läge:

Metod: Handbok för miljöövervakn. 1996

tidigare lokal Sege1 - Nedströms träbro, 600 m upp damm

Antal prov: 5Provtagning: Jan PröjtsSortering: Marcus MalmborgArtbestämning: Cecilia Holmström

Vattenhastighet (0-3): 2Vattennivå: låg

mellanBottentyp:

klartgrumligtGrumlighet:

Färg:

Jämförelse med tidigare resultat

2005-10-13Provdatum:

Datum Artantal inkl kval

Individantal per m2

Shannon-index

ASPT-index index

obetydligKriteriepoäng (max 14): 13p Indikatorgrupper, renvatten:

Virvelmaskar1 dagsländefamilj4 familjer husbyggareGammarus, Elmis aenea, Ancylus fluviatilis

Indikatorgrupper, smutsvatten:>100 OligochaetaHelobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Erpobdella, Sialis

måttligFörsurningspåverkan: Föroreningspåverkan:

allmäntNaturvärde:

Kriteriepoäng - totalt: 0p

Vattentemperatur 12 ºC

Flertalet djurgrupper fanns representerade, förutom bäcksländor. Generellt uppvisade lokalen ganska fina förhållanden, även om smutsvattengynnade djur dominerade i antal framför renvattenkrävande. Knottlarver Simuliidae var massutecklade, vilket indikerar god näringstillgång för dessa filtrerande djur. Enligt föroreningsindexet var påverkan från organisk-eutrofierande föroreningar måttlig. Inga rödlistade eller ovanliga arter hittades och naturvärdet var allmänt.

I förhållande till förra besöket 1999 har artantalet samt inte minst individantalet ökat. Vad detta beror på är inte känt, men det är inte ovanligt att vissa arter kan massutvecklas vissa år. Skillnaderna mot nedströmslokalen var tydliga vad gäller artsammansättningen. Uppströms är förhållandena inte lika näringspåverkade och dagsländor var t ex talrikt förekommande (inga nedströms!).

Kommentarer:

Bedömning av prov frånAllmänt

Dominerande taxa:Simuliidae, 76%Chironomidae, 15%Baetis rhodani, 3%

Försurnings- NaturvärdeDFI-påverkan index påverkan index värde

Ekologgruppen i Landskrona AB

D2 1Findetritus:D1 2Grovdetritus:D3 1Fin död ved:

0Grov död ved:0Utfällningar:

Dom Täck1Finsediment:

D3 2Sand:D1 2Grus:D2 2Fin sten:

1Grov sten:

Dom Täck

0Fina block:0Grova block:0Häll:

0Överv.veg:0Flytbladsveg:0Långskottsveg:0Rosettväxter:

D1 2Mossor:

Dom Täck

D2 1Makroalger:

Dom.art

Kvalprov substrat:Övrigt utanför delprov:

Veg utanför delprov:

Separerade prover: JaTid/prov (s): 60Provsträcka (m): 1

Lokalens längd (normalt 10 m):Lokalens bredd (provyta, uppsk):Vattendragsbredd (våtyta):Lokalens medeldjup (provyta):Lokalens maxdjup (provyta:)

10 m1,5 m2,5 m0,5 m0,6 m

Å

D2 1Lövskog:Dom Täck

0Barrskog:0Blandskog:0Kalhygge:0Våtmark:0Åker:

D1 3Gräs/äng:Dom Täck

0Hed:0Hällmark:0Blockmark:

00Artif mark:

Träd:Dom Dom.art

D2Buskar:D1Gräs/halvgräs:

Annan veg:

Subdom.art

1Beskuggning (0-3): Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej

Övrigt:

jordbrukPåverkan A: 3styrka:Påverkan B: 0styrka:Påverkan C: 0styrka:

Lokal lämplig för provtagning:Provet representativt för den provtagna åsträckan:

bra - ngt mjukja

Övriga iakttagelser i fält:

EPT-index

BpHI-max

högtmycket högmycket lågtlågt

måttligtmycket högt

Artantal:Individtäthet:Shannonindex:ASPT-index:

DFI-index:Surhetsindex:

Antal taxa:Försurn.känslig sländart:Gammarus:Bäckbaggar:Iglar:Musslor:Snäckor:B/P index:

1p3p3p1p1p1p1p2p

Bottensubstrat och vegetation på provytan

Närmiljö 0-30m bredd, 50m sträcka Strandzon 0-5m, 50m sträcka

Lokaltyp: Naturligt/grävt: naturligt

lågtEPT-index:

Surhets- Förorenings-

1999-10-19 26 728 3,2 4,8 12 04obetydlig allmäntbetydlig9 102005-10-13 35 7374 1,3 5,2 13 05obetydlig allmäntmåttlig11 10

Bottenfauna, Segeåprojektet 2005 9 Våtmarkers påverkan på rinnande vatten

ARTLISTA Provpunkt Sege å, uppströms SkabersjödammenProvt.datum 2005-10-13

Delprov (ant ind) SummaKänslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 3 4 5 ant ind %POLYPDJURHydrozoa 3 1Hydridae 3 1 2 2 0,0VIRVELMASKAR obestTurbellariaPolycelis sp. 3 3 3 1 1 0,0GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 4 4 81 1 76 166 2,3IGLAR Hirudinea 3Glossiphonia complanata 3 3 2 1 1 0,0Glossiphonia sp. 3 3 2 1 1 0,0Helobdella stagnalis 2 3 1 1 1 0,0Theromyzon tessulatum 3 3 2 1 1 0,0Erpobdella octoculata 1 3 2 1 1 2 4 0,1Erpobdella testacea 2 3 2 1 1 0,0MUSSLOR BivalviaPisidium sp. 1 1 2 2 1 3 0,0SNÄCKOR Gastropoda 3 4 2Lymnaea stagnalis 3 4 2 XAncylus fluviatilis 3 4 3 XKRÄFTDJURCrustaceaAsellus aquaticus 1 5 2 1 1 0,0Gammarus pulex 4 5 2 13 20 14 39 14 100 1,4VATTENKVALSTERHydracarina 1 3 2 1 3 1 1 6 0,1DAGSLÄNDOR EphemeropteraBaetis rhodani 2 4 2 43 38 10 55 44 190 2,6Baetis vernus 4 4 3 1 4 5 0,1Centroptilum luteolum 2 4 3 4 3 7 0,1TROLLSLÄNDOR OdonataCalopteryx splendens 3 3 3 2 5 3 3 13 0,2SKALBAGGARColeopteraPlatambus maculatus 1 3 4 1 1 0,0Orectochilus villosus 3 3 2 5 3 2 2 2 14 0,2Hydraena riparia 5 1 1 0,0Elmis aenea 2 4 4 1 1 1 3 10 16 0,2FJÄRILARLepidoptera obest 3 2 1 1 0,0MEGALOPTERA Sialis lutaria 1 3 2 1 1 2 0,0NATTSLÄNDOR TrichopteraPolycentropodidae 1 1 2 1 1 0,0Polycentropus flavomaculatus 1 1 3 7 17 19 19 46 108 1,5Hydropsyche angustipennis 2 1 3 2 3 2 3 10 0,1Hydropsyche pellucidula 1 1 3 2 2 1 5 0,1Hydropsyche siltalai 1 1 2 3 8 11 0,1Hydroptilidae 1 1 0,0Lepidostoma hirtum 2 5 3 1 1 0,0Limnephilidae 1 5 2 1 2 3 0,0Athripsodes cinereus 3 5 3 1 5 6 0,1TVÅVINGAR DipteraSimuliidae 1 1 2 550 740 1380 1670 1240 5580 75,7Chironomidae 1 2 1 185 310 214 213 186 1108 15,0Ceratopogonidae 1 3 1 1 1 2 0,0ANTAL TAXA (exkl sökprov) 33ANTAL TAXA (inkl sökprov) 35INDIVIDANTAL 825 1158 1731 2025 1635 7374 100Individantal/m2 7374



2005-10-13

SEGE Å Sege å, nedströms Skabersjödammen SKA-SkabersjöNed6161139 1330702 Malmö/Svedala




tidigare lokal Sege2 - Åkrök 100 m upp motorväg



hårdBottentyp:


Färg:




Individantal per m2

Shannon-index

ASPT-index index


Virvelmaskar2 familjer husbyggareGammarus, Elmis aenea

Indikatorgrupper, smutsvatten:Asellus aquaticus, Erpobdella, Sphaerium

betydligFörsurningspåverkan: Föroreningspåverkan:

Ovanliga arter:Bithynia leachii, 3p




Lokalen uppvisade näringsrika förhållanden med massutveckling av flera grupper som följd. Sötvattensmärla Gammarus pulex, nattsländan Hydropsyche angustipennis, fjädermygglarver Chironomidae samt bäckvattenbaggen Elmis anea förekom i stort antal. Den senare har aldrig noterats i lika stort antal på någon lokal (3020 olika undersökningstillfällen, EGs databas). Uppenbarligen är mängden organiskt material stor, vilket gynnat t ex filtrerande djur samtidigt som bibehållen syrgashalt gynnat vissa känsligare arter (Elmis). Enligt Danskt Faunaindex kan lokalen betraktas som betydligt påverkad av organisk-eutrofierande föroreningar. Naturvärdet var allmänt. Av ovanligare arter hittades snäckan Bithynia leachii. En viss förskjutning av dominerande arter har skett sedan 1999, då musslor var mer talrika. Jämfört med uppströmslokalen var individantalet högre och dagsländor saknades helt, vilket får tillskrivas näringsbelastningen, brist på utrymme eller andra faktorer.

Kommentarer:


Dominerande taxa:Elmis aenea, 41%Hydropsyche angustipennis, 24%Chironomidae, 17%



D1 2Findetritus:D2 2Grovdetritus:

0Fin död ved:0Grov död ved:0Utfällningar:

Dom Täck1Finsediment:1Sand:

D2 2Grus:D1 3Fin sten:D3 0Grov sten:

Dom Täck


0Överv.veg:0Flytbladsveg:0Långskottsveg:0Rosettväxter:

D1 3Mossor:

Dom Täck

D2 2Makroalger:

Dom.art

Kvalprov substrat: vegÖvrigt utanför delprov:




10 m1,5 m

2 m0,2 m0,3 m

Å

0Lövskog:Dom Täck

0Barrskog:0Blandskog:0Kalhygge:0Våtmark:0Åker:



00Artif mark:

Träd:Dom Dom.art

D2Buskar:D1Gräs/halvgräs:

Annan veg:

Subdom.art

1Beskuggning (0-3): Dom. markanvändning: Tätortsmiljö: Nej

Övrigt:

dammPåverkan A: 2styrka:jordbrukPåverkan B: 3styrka:

Påverkan C: 0styrka:


mycket bra - bra botten

Övriga iakttagelser i fält: massförekomst av djur

EPT-index

BpHI-max

måttligtmycket höglågtlågt

lågthögt




1p2p3p1p1p1p1p

-




mycket lågtEPT-index:


1999-10-19 32 3621 2,8 4,4 12 04obetydlig allmäntbetydlig7 102005-10-13 33 13362 2,2 4,7 10 34obetydlig allmäntbetydlig4 10


ARTLISTA Provpunkt Sege å, nedströms SkabersjödammenProvt.datum 2005-10-13

Delprov (ant ind) SummaKänslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 3 4 5 ant ind %VIRVELMASKAR obestTurbellariaDendrocoelum lacteum 3 3 2 1 1 2 0,0Polycelis sp. 3 3 3 2 2 0,0GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 1 1 2 0,0Eiseniella tetraedra 2 2 3 2 2 0,0IGLAR Hirudinea 3Glossiphonia complanata 3 3 2 3 3 0,0Theromyzon tessulatum 3 3 2 1 1 0,0Erpobdella octoculata 1 3 2 1 3 3 7 0,1Erpobdella testacea 2 3 2 2 7 6 15 0,1MUSSLOR BivalviaPisidium sp. 1 1 2 2 2 0,0Sphaerium sp. 2 1 2 5 9 19 33 0,2SNÄCKOR Gastropoda 3 4 2Physa fontinalis 3 4 2 XStagnicola palustris 3 4 2 2 2 0,0Lymnaea stagnalis 3 4 2 XGyraulus albus 3 4 2 1 1 0,0Bithynia leachii 3 4 3 5 2 2 0,0Bithynia tentaculata 3 4 2 1 5 7 65 11 89 0,7KRÄFTDJURCrustaceaAsellus aquaticus 1 5 2 61 110 4 75 5 255 1,9Gammarus pulex 4 5 2 530 500 249 380 230 1889 14,1VATTENKVALSTERHydracarina 1 3 2 4 2 1 3 10 0,1HOPPSTJÄRTAR Collembola 1 3 1 XTROLLSLÄNDOR OdonataCalopteryx splendens 3 3 3 XSKINNBAGGARHeteropteraSigara sp. 3 XSKALBAGGARColeopteraOrectochilus villosus 3 3 2 1 15 10 30 17 73 0,5Hydrophilidae 2 3 3 XElmis aenea 2 4 4 1360 1300 877 1360 561 5458 40,8NATTSLÄNDOR TrichopteraHydropsyche angustipennis 2 1 3 830 605 750 440 547 3172 23,7Hydropsyche siltalai 1 1 2 75 9 6 4 94 0,7Limnephilus rhombicus? 1 5 2 XAthripsodes cinereus 3 5 3 2 4 1 7 0,1TVÅVINGAR DipteraSimuliidae 1 1 2 1 1 2 0,0Chironomidae 1 2 1 415 210 562 350 670 2207 16,5Ceratopogonidae 1 3 1 1 1 0,0Limnophora sp. 3 5 3 4 15 3 7 2 31 0,2ANTAL TAXA (exkl sökprov) 26ANTAL TAXA (inkl sökprov) 33INDIVIDANTAL 3280 2789 2480 2740 2073 13362 100Individantal/m2 13362



2005-10-13

SEGE Å Oxiediket, upp Björkelundsdammen SKA-OxieUpp6161840 1329965 Malmö




ca 500 m NO Oxie - 40-50 m upp bro



mellanBottentyp:

klartklartGrumlighet:

Färg:




Individantal per m2

Shannon-index

ASPT-index index


1 dagsländefamilj1 familj husbyggareGammarus, Elmis aenea

Indikatorgrupper, smutsvatten:>100 OligochaetaAsellus aquaticus, Psychodidae


Ovanliga arter:Physella heterostrofa, 3p




Lokalen var inte optimal med tanke på bottensubstratet, men resultatet var ungefär som förväntat i denna typen av näringsrikt vattendrag. Sötvattensmärla Gammarus pulex var totalt dominerande i antal, medan andra arter/grupper var fåtaliga, t ex dagsländor. Enligt föroreningsindexet kan lokalen betraktas som betydligt påverkad av organiskt eutrofierande föroreningar. Naturvärdet var allmänt. Intressant var fyndet av snäckan Physella heterostrofa, vilken brukar förekomma nedströms reningsverk eller på näringsrika lokaler.

I förhållande till nedströmslokalen hittades färre arter och individer, vilket torde bero på annorlunda förutsättningar vad gäller näringstillgång.

Kommentarer:


Dominerande taxa:Gammarus pulex, 62%Oligochaeta övriga, 16%Chironomidae, 6%



D1 3Findetritus:D2 2Grovdetritus:D3 1Fin död ved:

0Grov död ved:0Utfällningar:

Dom TäckD1 3Finsediment:D2 2Sand:D3 2Grus:

0Fin sten:1Grov sten:

Dom Täck


D1 1Överv.veg:0Flytbladsveg:0Långskottsveg:0Rosettväxter:0Mossor:

Dom Täck

0Makroalger:

IgelknoppDom.art

Kvalprov substrat: vegÖvrigt utanför delprov:




10 m1 m

2,5 m0,1 m0,1 m

Bäck

0Lövskog:Dom Täck

0Barrskog:0Blandskog:0Kalhygge:0Våtmark:

D2 1Åker:



00Artif mark:

Träd:Dom Dom.art

Buskar:D1Gräs/halvgräs:

Annan veg:

Subdom.art

1Beskuggning (0-3): jordbruksbygdDom. markanvändning: Tätortsmiljö: Ja

Övrigt:

dagvattenPåverkan A: 2styrka:jordbrukPåverkan B: 3styrka:

Påverkan C: 0styrka:


bra - ngt mjuk bottenja

Övriga iakttagelser i fält: få arter

EPT-index

BpHI-max

måttligtmåttliglågtmycket lågt

lågthögt




-1p3p1p1p1p1p2p






2005-10-13 25 1182 2,1 4,3 10 34obetydlig allmäntbetydlig4 10


ARTLISTA Provpunkt Oxiediket, uppströms dammProvt.datum 2005-10-13

Delprov (ant ind) SummaKänslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 3 4 5 ant ind %GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 61 100 3 25 189 16,0Eiseniella tetraedra 2 2 3 1 1 0,1IGLAR Hirudinea 3Glossiphonia complanata 3 3 2 1 1 0,1MUSSLOR BivalviaPisidium sp. 1 1 2 3 1 4 0,3SNÄCKOR Gastropoda 3 4 2Physella heterostrofa 3 4 2 5 1 1 2 0,2Potamopyrgus antipodarum 3 4 2 55 7 6 68 5,8KRÄFTDJURCrustaceaAsellus aquaticus 1 5 2 2 1 3 0,3Gammarus pulex 4 5 2 212 150 62 212 91 727 61,5VATTENKVALSTERHydracarina 1 3 2 2 2 4 0,3DAGSLÄNDOR EphemeropteraBaetis rhodani 2 4 2 3 3 5 11 0,9SKALBAGGARColeopteraPlatambus maculatus 1 3 4 1 1 2 0,2Gyrinus sp. 1 3 2 XHydrophilidae 2 3 3 1 1 0,1Elmis aenea 2 4 4 2 1 1 1 5 0,4NATTSLÄNDOR TrichopteraHydropsyche angustipennis 2 1 3 8 4 5 5 4 26 2,2Hydropsyche siltalai 1 1 2 4 2 2 1 9 0,8Limnephilidae 1 5 2 2 2 3 2 9 0,8Limnephilus fuscicornis? 4 5 3 3 1 4 0,3TVÅVINGAR DipteraTipula sp. 2 1 3 3 9 0,8Eloeophila sp. 3 1 1 3 5 0,4Pilaria sp. 3 1 1 0,1Dicranota sp. 1 3 2 4 5 1 9 19 1,6Pericomini 3 3 1 1 1 2 0,2Simuliidae 1 1 2 2 1 1 4 0,3Chironomidae 1 2 1 28 4 3 3 36 74 6,3Limnophora sp. 3 5 3 1 1 2 0,2ANTAL TAXA (exkl sökprov) 24ANTAL TAXA (inkl sökprov) 25INDIVIDANTAL 396 280 90 239 177 1182 100Individantal/m2 1182



2005-10-13

SEGE Å Oxiediket, ned Björkelundsdammen SKA-OxieNed6161925 1330290 Malmö




knappt 1 km NO Oxie - ned norra utloppet av dammen



mellanBottentyp:


Färg:




Individantal per m2

Shannon-index

ASPT-index index


Virvelmaskar2 dagsländefamiljer2 familjer husbyggareGammarus, Elodes, Elmis aenea

Indikatorgrupper, smutsvatten:>100 OligochaetaHelobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Erpobdella, Sphaerium, Radix


Ovanliga arter:Physella heterostrofa, 3pGyraulus crista, 3pCaenis robusta, 3p

högtNaturvärde:



Resultatet visade att lokalen kan betraktas som betydligt påverkad av organisk-eutrofierande föroreningar. Påverkan från den uppströms liggande dammen är alltså stor vad gäller organiskt material. Detta resulterade i dominans av smutsvattengynnade djur framför renvattenkrävande. Bland de förra kan nämnas glattmaskar, sötvattengråsugga Asellus aquaticus samt den filtrerande nattsländan Hydropsyche angustipennis. Dessutom påträffades tre ovanliga arter: snäckorna Physella heterostrofa, Gyraulus crista samt dagsländan Caenis robusta. Den senare är nästan uteslutande funnen i anslutning till dammar. Dessa arter innebär ett högt värde enligt naturvärdesindexet.

I förhållande till uppströmslokalen hittades fler arter och individer, vilket visar att organisk påverkan kan vara positivt så länge syrgashalten inte är låg.

Kommentarer:


Dominerande taxa:Hydropsyche angustipennis, 30%Planaria torva, 17%Hydridae, 12%



D1 3Findetritus:D2 2Grovdetritus:

0Fin död ved:0Grov död ved:0Utfällningar:

Dom Täck0Finsediment:

D3 2Sand:D2 2Grus:

2Fin sten:2Grov sten:

Dom Täck

D1 3Fina block:0Grova block:0Häll:

D2 1Överv.veg:0Flytbladsveg:0Långskottsveg:0Rosettväxter:0Mossor:

Dom Täck

D1 3Makroalger:

Dom.art

Kvalprov substrat: veg, blockÖvrigt utanför delprov:




10 m1 m1 m

0,1 m0,1 m

Bäck

0Lövskog:Dom Täck

0Barrskog:0Blandskog:0Kalhygge:

D1 3Våtmark:0Åker:



00Artif mark:

Träd:Dom Dom.art

Buskar:D1Gräs/halvgräs:

Annan veg:

Subdom.art

1Beskuggning (0-3): jordbruksbygdDom. markanvändning: Tätortsmiljö: Ja

Övrigt:

dammPåverkan A: 3styrka:jordbrukPåverkan B: 3styrka:dagvattenPåverkan C: 0styrka:


måttlig - blockja

Övriga iakttagelser i fält: mycket musslor

EPT-index

BpHI-max

måttligthöghögtlågt

lågtmycket högt




1p3p3p1p1p1p1p

-






2005-10-13 31 2052 3,1 4,7 11 94obetydlig högtbetydlig6 10


ARTLISTA Provpunkt Oxiediket, nedströms dammProvt.datum 2005-10-13

Delprov (ant ind) SummaKänslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 3 4 5 ant ind %POLYPDJURHydrozoa 3 1Hydridae 3 1 95 51 51 55 3 255 12,4VIRVELMASKAR obestTurbellariaPlanaria torva 3 3 3 76 27 67 170 8,3Planaria-Dugesia 3 66 115 181 8,8GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 65 25 55 40 25 210 10,2IGLAR Hirudinea 3Helobdella stagnalis 2 3 1 1 1 0,0Theromyzon tessulatum 3 3 2 1 2 3 0,1Erpobdella octoculata 1 3 2 2 3 1 6 4 16 0,8MUSSLOR BivalviaSphaerium sp. 2 1 2 1 53 3 94 151 7,4SNÄCKOR Gastropoda 3 4 2Physella heterostrofa 3 4 2 5 1 45 1 2 45 94 4,6Radix balthica/labiata 3 4 2 2 3 5 0,2Gyraulus albus 3 4 2 1 3 2 6 0,3Gyraulus crista 3 4 2 5 1 1 0,0KRÄFTDJURCrustaceaAsellus aquaticus 1 5 2 37 37 5 35 67 181 8,8Gammarus pulex 4 5 2 5 14 7 3 9 38 1,9Ostracoda 3 1 2 1 1 1 1 4 0,2DAGSLÄNDOR EphemeropteraCaenis robusta 4 4 2 5 1 2 1 2 6 0,3Centroptilum luteolum 2 4 3 1 1 2 0,1Cloeon dipterum 2 4 2 1 1 2 4 0,2TROLLSLÄNDOR OdonataIschnura elegans 1 3 3 1 1 0,0SKINNBAGGARHeteropteraParacorixa concinna 3 1 1 0,0Sigara iactans 3 4 2 6 0,3Sigara lateralis 3 1 1 0,0Sigara sp. 3 1 1 0,0SKALBAGGARColeopteraHaliplus sp. 1 5 1 1 1 0,0Elodes sp. 2 4 2 1 1 0,0Elmis aenea 2 4 4 1 1 2 0,1NATTSLÄNDOR TrichopteraHydropsyche angustipennis 2 1 3 59 110 88 188 172 617 30,1Limnephilus sp. 1 5 2 1 1 0,0Oecetis ochracea 3 3 4 1 1 0,0TVÅVINGAR DipteraTipula sp. 1 1 0,0Simuliidae 1 1 2 1 1 0,0Chironomidae 1 2 1 5 41 2 7 5 60 2,9Muscidae 3 2 XLimnophora sp. 3 5 3 2 3 7 9 8 29 1,4ANTAL TAXA (exkl sökprov) 31ANTAL TAXA (inkl sökprov) 31INDIVIDANTAL 351 470 247 426 558 2052 100Individantal/m2 2052



Ekologgruppen

16

Bilaga 1. Metodik Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona där Jan Pröjts har stått för provtagningen. Marcus Malmborg, utförde sorteringsarbetet. Cecilia Holmström har utfört de taxonomiska bestämningarna. Ekologgruppen är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS 028191, ackred nr 1279). Undersökningen har omfattat 4 provpunkter i rinnande vatten. Bottenfaunaproverna togs 13 oktober 2005 med den s k sparkmetoden (efter SIS metod SS028191). Metodiken följer SLU:s ”Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier” (96-06-24). Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 60 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 10 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. I praktiken innebar detta ofta att sökprovet riktades mot vegetation i kanten, block, grenar och/eller håvning över ren sandbotten. Proven konserverades i fält med etanol (80 %) till en koncentration på ca 70 %. En skiss över vattendraget och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. På blanketten noterades även uppgifter om åbredd, provdjup, flöde, bottensubstrat, vattenvegetation, åkantsvegetation, beskuggning, anslutande markanvändning samt övriga kommentarer (t ex bedömning av provplatsens lämplighet som bottenfaunalokal och något om de djur som iakttagits direkt i fält). Provpunkter-nas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. Efter sortering och noggrann utplockning har allt det insamlade materialet sökts igenom under mikroskop (40x förstoring) för att säkerställa att inga arter förbisetts. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop.

Bilaga 2. Resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprov. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. Vid utvärderingen kommenteras antal taxa och antal individer normalt med följande begrepp:

mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt

antal taxa <15 15 – 24 25 - 34 35 - 45 >45

antal individer/m2 <100 100 – 500 510 - 2000 2000 - 4000 >4000

Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper:


Ekologgruppen

17

− Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. − Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. − Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen. − Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar

genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. − Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för botten-faunasamhällets struktur. I ett vattensystem övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare.

Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 1990). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1 - 3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där 0-4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max 3 poäng. Kritiskt pH-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 – 5,0 ger 2 p; 4,9 - 4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1,0 ger 2 p; 1,0-0,75 ger 1 p och <0,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 40 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Modifiering En modifiering har gjorts för att anpassa indexet till sjölitoraler (se pkt 6 och 7 ovan) * i sjölitoralen familjen Baetidae, ** i sjölitoral > 20 taxa, *** i sjölitoral > 30 taxa. Beteckningen ”ingen eller obetydlig påverkan” har ändrats till ”obetydlig påverkan”. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt påverkade och gränsen för ”obetydlig påverkan” har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: 0-4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan


Ekologgruppen

18

Föroreningsindex – Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Miljöstyrelsen. Vejledning nr 5 1998. Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn). En bedömning av lokalens hela art- och individsamman-sättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt ofta utvecklas samhällen med många filtrerande organismer, vilka i hög grad kan påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. • Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje

dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis.

• Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 100 eller fler individer hittats, igeln Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet.

Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få fauna-indexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 – 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt följande: 7 = obetydlig påverkan 3 = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan


Ekologgruppen

19

Naturvärdesindex Indexet (efter Nilsson, C. et al 2001) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: − Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT

och DD ger 6 p/art. − Antal taxa vattendrag: 41-45 ger 1 p, 46-50 ger 3 p, >50 ger 10 p − Antal taxa sjölitoral: 31-33 ger 1 p, 34-35 ger 3 p, >35 ger 10 p − Diversitet (Shannon) vattendrag: >3,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p − Diversitet (Shannon) sjölitoral: >3,80-4,00 ger 1 p, >4,00 ger 3 p − Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde - 6-16 Högt naturvärde - 0-6 Allmänt naturvärde Det kan påpekas att Ekologgruppen fr o m jan 2005 anpassat indexberäkningen till Nilsson, C. et al 2001 (Medins Biologi AB). Samtliga tidigare värden har dock beräknats om, och alla resultat i rapporten är alltså jämförbara. Värdena skiljer sig dock från dem som presenterats i tidigare tryckta rapporter. Fr o m 2005 grundar sig naturvärdexindex också på den nya rödlistan (Gärdenfors 2005, se nedan).

Rödlistade arter Rödlistade arter har identifierats och klassificerats enligt Gärdenfors (2005) ”Rödlistade arter i Sverige 2005” Artdatabanken, SLU. Kategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Missgynnad) DD Kunskapsbrist

Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ”ovanliga” arter. Som underlag vid bedömningen av ”ovanliga” arter har använts Degerman, E (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redo-visas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med 3021 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen.

Diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat


Ekologgruppen

20

bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H’) har beräknats enligt följande formel: H’ = -Σni/N x log2 ni/N, där ni = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan.

ASPT-index ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 1983) beräknas genom att i provet påträf-fade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan.

EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan.

BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-BpHI och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 10, där 10 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-BpHI används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 10. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att pH-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se ”Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 2002:1”.

Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag”. SNV Rapport 4913. Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 2001.

Klass Benämning Shannons diversitets

-index

ASPT-index

Surhets-index

Danskt Fauna-

index (DFI)

EPT-index

1 Mycket högt index

>3,71 >6,9 >10 7 >29

2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6,9 6-10 6 22-29

3 Måttligt högt index

2,22-2,97 5,3-6,1 4-6 5 12-22

4 Lågt index 1,48-2,22 4,5-5,3 2-4 4 7-12

5 Mycket lågt index

≤1,48 ≤4,5 ≤2 ≤3 ≤7


Ekologgruppen

21

Bilaga 3. Litteratur

Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport 4345. Gärdenfors, U. (ed) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M. 1990. Bottenfaunan i 20 vattendrag i Jönköpings län – en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1990:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr 5 1998. Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn Naturvårdsverket. 2000. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket. 2002 Kalkning av sjöar och vattendrag. 2002:1. Nilsson, C. et al. 2001. Bottenfauna i Jönköpings län 2000. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2001:42.

Bestämningslitteratur Brink, P. 1952. Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J. 1988. En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G. 1995. A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 53. Elliot, J.M. 1977. A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 35. Elliot, J.M & Mann, K.H. 1979. A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 40. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T. 1988. Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H. 1980. Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A. 1990. Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111:105-121. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1990. Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport 3811. Forchhammer, K. 1986. De danske Rhyacophila-arter. Flora og fauna 92:85-88. Glöer, P. & Meier-Brook, C. 1994. Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Hansen, M. 1987. The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V. 1973. Danmarks Fauna. Biller, band 34, 36 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. Holmen, M. 1987. The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 20. Hubendick, B. 1949. Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. Hynes, H.B.N. 1977. A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 17. Kaiser, E. W. 1977. Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 83:65-79. Lepneva, S.G.1971. Fauna of the USSR. Trichoptera. Vol 2. Jerusalem.


Ekologgruppen

22

Lillehammer, A. 1988. Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T. 1970. A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 20. Macan, T.T. 1977. A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 13. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M. 1988. The larvae of North European Colymbetes. Ent. Tidskrift 109:87-96. Nilsson, A. (ed). 1996. Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed). 1997. Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M. 1995. The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Reynoldson, T. B. 1978. A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 23. Sahlén, G. 1996. Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A. 1989. Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 50. Svensson, B.S. 1986. Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 107:91-106. Svensson, B.S. 1980. Akvatiska Diptera-larver i Sverige. Bestämningsnyckel för familjer, Tipulidae Cylindrotomidae & Limoniidae. Stencil. Wallace, I.D. 1977. A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7:93-98. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 1990. A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51.

Documents

Våtmarkers påverkan på rinnande vatten – bottenfaunaFörekomsten av olika djurgrupper på uppströmslokalen 1999 och 2005. Nedströms individantal 1999 och 2005 0 1000 2000 3000