25KOLONITRÄDGÅRDEN 2/2012

TexT MAJ-LiS PEttERSSON

FOTO tHOMAS LAGERStRöM

växtskyddsmedeli fritidsodling

I trädgården gäller det att skapa så goda betingelser som möjligt för våra växter. det är den bästa starten för

att få så lite problem som möjligt med diverse skadegörare. men det finns en rad skadedjur och svampar som inte

bryr sig även om växten mår bra. som trädgårdsodlare bör vi därför vara observanta och försöka hålla skadedjur

och sjukdomar under kontroll.

Växtskydd årets tema

Spansk skogssnigel – en glupsk snigel som kommit för att stanna.

26 KOLONITRÄDGÅRDEN 2/2012

mYcKeT Kan förebYggaS genom till exempel val av motståndskraf-tiga sorter, härdiga sorter, friskt plantmaterial, förkultivering, skörd i rätt tid och i möjligaste mån plocka bort angripna de-lar. God hygien i växthuset, en bra växtföljd och täckning med insektsnät/kålnät kan förhindra många tråkiga överraskningar.

Ibland räcker inte de före-byggande åtgärderna och man behöver ta till växtskyddsmedel. Med växtskyddsmedel menas ämnen och preparat som har biologisk, kemisk eller fysi-kalisk inverkan på skadedjur, svampar eller konkurrerande växter. Till växtskyddsmedlen hör alltså även ogräsmedlen vilka inte kommer att tas upp i denna artikel. Växtskydds-medlen delas in i olika behörig-hetsklasser. Medel som alla får använda tillhör klass 3.

VÄXTSKYDDSmeDel –

eTT SamlingSbegrepp

Växtskyddsmedel kan vara av mycket olika slag. Hit hör:Biologiska växtskyddsmedel – till exempel rovkvalster, para-

sitsteklar, bakterier, virus.Kemiska växtskyddsmedel – till exempel pyretriner, järn(III) fosfat, svavel, imidakloprid, tiakloprid, feromoner.

Fysikaliskt verkande växt-skyddsmedel, så kallade växt-vårdsmedel – till exempel ka-liumsalter av fettsyror (såpor), gelatin, paraffinolja, rapsolja.

Följande gäller för växt-skyddsmedel enl. Kemikalie-inspektionens hemsida. ”För att ett växtskyddsmedel ska få släppas ut på den svenska marknaden och användas ska produkten godkännas av Kemi-kalieinspektionen (KemI). Växt-skyddsmedel regleras genom Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1107/2009. Förordningen är en EU-förord-ning och en sådan är bindande i sin helhet och direkt tillämplig i alla medlemsländer”.

Om ett växtskyddsmedel är godkänt krävs inte ett nytt godkännande för att få släppa ut det på marknaden, om det jämfört med en redan godkänd produkt endast skiljer sig i fråga om namn.

biologiSKa VÄXTSKYDDSmeDel

Vid biologisk bekämpning använder man sig av en ska-degörares naturliga fiender som bekämpningsmedel. Det kan handla om rovlevande organismer, organismer som lever parasitiskt och som leder till värddjurets död och sjuk-domsalstrande organismer. Denna metod ger inte upphov till några restsubstanser och är skonsamt mot växter och pol-linerande insekter. Biologisk bekämpning fungerar särskilt bra i växthus. Men det finns flera metoder som fungerar mycket bra även på friland. Till stor hjälp vid bekämpning av fjärilslarver är bakterien Bacillus thuringiensis var. kurstaki/aizawai.

Inom yrkesodlingen har biologisk bekämpning använts sedan 1970-talet i Sverige.

Många organismer kan med fördel användas även i fritidsod-ling eftersom de numera leve-reras i mindre förpackningar. I koloniträdgårdsföreningar bör man gå samman och köpa en större förpackning, vilket blir billigare per användare.

Eftersom det inom biologisk bekämpning handlar om le-vande organismer är det ytterst viktigt att följa leverantörens rekommendationer vad gäller optimala betingelser för orga-nismerna vid användning och eventuell lagring. En bra regel är att alltid applicera organis-merna snabbast möjligt efter att de levererats.

KemiSKa VÄXTSKYDDSmeDel

Ett kemiskt växtskyddsmedel kan till exempel bestå av

ett eller flera grundämnen, till exempel svavel (Kumulus) och järn + fosfor (flera produkter mot sniglar)ämnen från krysantemum-blommor (pyretriner). Flertalet produkter på marknaden tillhör denna grupp.syntetiskt framställda ämnen, till exempel deltametrin, imi-dakloprid, tiaklopridsexualferomon (artspecifik doft som honor avsöndrar för att locka till sig hanar)

»Inom yrkesodlingen har biologisk bekämpning

använts sedan 1970-talet.«

årets tema Växtskydd

-

-

-

-

Vid alltför hög luftfuktighet bildas lätt gråmögel i växthuset på tomat, gurka, paprika och aubergine. Lufta om möjligt mer och plocka bort angripna delar.

Grönsaksflyets larver äter under natten på pelargon, änglatrumpet, tomat och paprika. Behandla på bio-logisk väg med Bacillus thuringiensis var. kurstaki/aizawai.

27KOLONITRÄDGÅRDEN 2/2012

fYSiKaliSKT VerKanDe

VÄXTSKYDDSmeDel,

S.K. VÄXTVårDSmeDel

Preparat som har en fysikalisk verkan kan till exempel kväva de insekter som nås av ämnet i fråga eller så kommer ägg och svamphyfer att skrumpna ihop. Dit hör till exempel kalium-salter av fettsyror (såpor) och oljor av olika slag, till exempel rapsolja och paraffinolja.

Andra preparat kan på något sätt öka växters motståndskraft mot svampangrepp genom att stärka cellväggarna eller framkalla bildningen av för-svarsämnen. Man kallar dem växtstärkande medel. I Tyskland och Schweiz finns det många sådana preparat.

Växtvårdsmedlen har ansetts vara så harmlösa för hälsa och miljö att de inte skulle behöva ha ett godkännande från KemI för att få användas. Från och med 14 juni 2011 gäller emel-lertid en ny EU-förordning som ställer samma krav på godkän-nande för växtvårdsmedel som för biologiska och kemiska växtskyddsmedel. Det bedöm-

des av KemI att den nya förord-ningen inte skulle tillåta några övergångsregler. Således gäller i dagsläget att växtvårdsmedel inte får säljas så länge som de inte är godkända. En del har dock redan ett godkännande.

Några nya ansökningar om godkännande av fysikaliskt ver-kande medel efter 14 juni 2011 har KemI inte fått in. Om några fysikaliskt verkande växtskydds-medel kommer att undantas från kravet på godkännande återstår att se. 8

Mer info på koloni.orgSammantällningen finns även påvår hemida www.koloni.org I anslutning till denna finns också informativa ta-beller över de olika växtskyddsmedeln.

Växtskydd årets tema

ODla ekOlOgIsktDu Som Vill odla ekologiskt väljer naturligtvis i möj-ligaste mån biologiska växtskyddsmedel när inte de odlingstekniska åtgärderna räcker till. Dilemmat här är att flertalet metoder bara fungerar bra i växthus el-ler liknande utrymme, till exempel inglasat rum.

Fjärilslarver, vilka det finns många av på friland kan dock med mycket bra resultat bekämpas med Bacillus thuringiensis var. kurstaki/aizawai. Vissa svampar som tillhör släktet Trichoderma har effekt mot andra svam-par, till exempel gråmögel på tomat och gurka. Även inomhus kan man använda biologisk bekämp-ning. De små svarta insekter som flyger runt bland krukväxterna tillhör sorgmyggorna. Deras larver dör om man vattnar med nematoder, Steinernema feltiae. Alla krukor måste behandlas vid ett och samma till-fälle. Preparat, som innehåller blodmjöl kan användas som avskräckningsmedel mot vilt.

Fysikaliskt verkande växtskyddsmedel kväver olika-insekter. De får användas i ekologisk odling och flera medel är godkända av KRAV. Som nämnts måste även dessa produkter numera godkännas av Kemikaliein-spektion för att få säljas och för tillfället finns bara två produkter godkända; en rapsolja och en såpaliknande produkt (kaliumsalt av naturliga fettsyror). Det är mycket viktigt att man använder rikligt med vätska och att man sprutar noggrant eftersom dessa medel är kontaktverkande. Det innebär att ägg, nymfer och fullbildade insekter måste nås av vätskan för att de skall kvävas. 8

Mjöllöss (tidigare vita flygare) kan bli ett verkligt gissel på tomat. Beställ parasit-stekeln Encarsia formosa så fort det första djuret upptäcks.

Larver av kålfjäril. Denna art är den mest glupska av alla fjärilsarter som kan angripa kål. täck plantorna nog-grant med fiberduk/kålnät eller behandla med Bacillus thuringiensis var. kurstaki/aizawai.

28 KOLONITRÄDGÅRDEN 2/2012

årets tema Växtskydd

RovkvalsterAmblyseius californicus/SpicalAmblyseius cucumeris

Amblyseius cucumeris/Thripex

Amblyseius cucumeris/Trips-rovmiderAmblyseius swirskii/Swirski-MiteAmblyseius swirskii/Swirskii-SystemHypoaspis milesHypoaspis miles/entomitePhytoseiulus persimilis/SpidexPhytoseiulus persimilis/Spinde-rovmider

insekterAphidius colemani(parasitstekel)Aphidius colemani/Aphipar (parasitstekel)Aphidius ervi (parasitstekel)Aphidius ervi/ervipar (parasitstekel)Aphidoletes aphidimyza/Aphidend (gallmygga)Aphidoletes aphidimyza/Aphidoletes system (gallmygga)Chrysoperla carnea/Chrysopa (guldögonslända, bladluslejon)Chrysoperla carnea/(guldögonslända, bladluslejon)Encarsia formosa/en-strip (parasitstekel)Encarsia formosa/Mellus-Snylteveps (parasitstekel)Orius majusculus (rovskinnbagge)

NematoderHeterorhabditis bacteriophora/Nemasys GHeterorhabditis bacteriophora/NemaTopPhasmarhabditis hermaphrodita/NemaslugSteinernema carpocapsae/Stoppar insektslarver, NemaBugSteinernema feltiae/entonemSteinernema feltiae/Nemablom

Steinernema feltiae/NemaFelt

Steinernema feltiae/Nemasys

Steinernema kraussei/Nemasys l

SvamparTrichoderma parapiluliferum (T. polysporum) och T. atroviride (T. harzianum)/Binab TF WP

BakterierBacillus thuringiensis var. kurstaki/aizawai/Turex 50 WP, larvskyddVectobac 12 AS/ Bacillus thuringiensis var. israelensis

Vuxna och nymferAlla stadier

Alla stadier

Alla stadier

Vuxna och nymferVuxna och nymferAlla stadierAlla stadierVuxna och nymferVuxna och nymfer

Puppor

Puppor

PupporPupporPuppor

Puppor

larver

larver

Puppor på klisterskivor

Puppor på klisterskivor

Vuxna och nymfer

Infektiva nematoder i lerinblandningNematoder i lerinblandning

Infektiva nematoder i lerinblandningInfektiva nematoder i lerinblandningInfektiva nematoder i lerinblandningInfektiva nematoder i gel (vatten och natriumpolyakrylat)Infektiva nematoder i gel (vatten och natriumpolyakrylat)Infektiva nematoder i lerinblandningInfektiva nematoder i lerinblandning

Slampulver

Pulver

Vattenlösning

Kvalster i odlingar i växthus och på frilandTrips och andra skadedjur i växthusodlingar. Kvalster i odlingar av jordgubbar på frilandTrips, jordgubbskvalster, växthusspinnkvalster i växthus-odlingar. Kvalster i odlingar av jordgubbar på friland.Trips och andra skadedjur i växthusodlingar. Kvalster i odlingar av jordgubbar på frilandTrips, mjöllöss och kvalster i växthus och på frilandTrips och mjöllöss i växthusodlingarSorgmyggor och trips i växthusodlingarSorgmyggor i växthusodlingarSpinnkvalster i odlingar i växthus, bärodlingar på frilandSpinnkvalster i växthus och bärodlingar på friland

Bladlöss i växthusodlingar

Bladlöss i växthusodlingar

Bladlöss i växthusodlingarBladlöss i växthusodlingarBladlöss i växthusodlingar

Bladlöss i växthusodlingar

Bladlöss i växthusodlingar

Bladlöss, trips och stritar i växthus och på friland

Mjöllöss i växthusodlingar

Mjöllöss i växthusodlingar

Skadeinsekter i växthus (primärt trips)

öronvivel- och trädgårdsborre- larver

Skadeinsekter i odlingar i växthus och på friland (öronvivlar)Sniglar

Skadeinsekter i växthus, friland och gräsmattor

Sorgmyggor och öronvivlar i växthusodlingar

Sorgmyggor och skadeinsekter på krukväxter

Skadeinsekter i växthusodlingar och på friland

Skadeinsekter i växthus och på friland

öronvivellarver

Svampangrepp i tomat, gurka, jordgubbar, hallon, vinbär samt prydnadsväxter och gräsytor. Skadesvampar på träd, buskar och stubbar. Jordburna svampar genom inblandning i jord

Fjärilslarver i odlingar av köksväxter, frukt, bär och prydnadsväxter

Sorgmygge- och harkrankslarver

lindesro ABBiobasiq Sverige AB

lindesro AB

Borregaard BioPlant ApS/Biobasiq Sverige ABlindesro ABBiobest N.V./Biobasiq Sverige ABBorregaard BioPlant ApS/Biobasiq Sverige ABlindesro ABlindesro ABBorregaard BioPlant ApS/Biobasiq Sverige AB

Biobasiq Sverige AB

lindesro AB

Biobasiq Sverige ABlindesro ABlindesro AB

Biobest N.V./Biobasiq Sverige AB

lindesro AB

Borregaard BioPlant ApS/Biobasiq Sverige ABlindesro AB

Borregaard BioPlant ApS/Biobasiq Sverige AB

Borregaard BioPlant ApS/Biobasiq Sverige AB

Becker Underwood ltd/Bionema AB, lindesro AB

Borregaard BioPlant ApS/Biobasiq Sverige ABBecker Underwood ltd/Bionema AB,Biobasiq Sverige AB, lindesro ABBionema AB/lindesro ABlindesro AB

Bionema AB/Biobasiq Sverige AB

Borregaard BioPlant ApS/Biobasiq Sverige AB

Becker Underwood ltd/Bionema AB, lindesro AB

Becker Underwood ltd/Bionema ABlindesro AB

BINAB Bio-Innovation AB/Biobasiq Sverige AB, lindesro AB,vissa plantbutiker

Mitsui AgriScience International/Biobasiq Sverige AB, lindesro AB,vissa plantbutikerSumitomo Chemical Agroeuropé SAS/Biobasiq Sverige ABlindesro AB

BiOLOGiSKA VäxtSKyDDSMEDEL LäMPLiGA FöR ANVäNDNiNG i FRitiDSODLiNG

Organism/Preparatnamn Beredningsform Registrerat för användning mot innehavare/Ombud