€¦ · Web view2014/11/07 · Som stöd för enhetschefernas planerings- och uppföljningsarbete utarbetade sektorns verksamhetsutvecklare ett årshjul (se bilaga). Under våren

Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning

SDN Östra Göteborg

Innehållsförteckning1 Inledning......................................................................................................................3

2 Systematiskt kvalitetsarbete – Formerna för uppföljning av resultat och måluppfyllelse..............................................................................................................4

3 Systematiskt kvalitetsarbete – Analys och bedömning av utvecklingsbehov........7

3.1 Förskola..........................................................................................................................7

3.2 Fritidshem......................................................................................................................9

3.3 Grundskola...................................................................................................................10

3.4 Grundsärskola..............................................................................................................13

4 Fördjupningsområde 2014: Barn och elevers lärande och utveckling................15

4.1 Ledning och stimulans, information, betygsättning.....................................................15

4.2 Särskilt stöd..................................................................................................................17

Bilagor

Årshjul

SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 2(19)

1 InledningSkollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.

Uppföljningen av formerna för det systematiska kvalitetsarbetet är en uppföljning av hur långt skolorna och stadsdelarna har kommit i genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. Uppföljningen av innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet är en uppföljning av hur skolorna utvecklas och vilka utvecklingsområden som finns.


2 Systematiskt kvalitetsarbete – Formerna för uppföljning av resultat och måluppfyllelse

Mål: Central förvaltning och samtliga förskole- och skolenheter följer upp verksamheten, dokumenterar, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen på ett systematiskt och kontinuerligt sätt och utifrån det planeras och utvecklas utbildningen. Ledningen, personalen, barn och elever samt vårdnadshavare bidrar alla med synpunkter och underlag som synliggör kvaliteten.

Inom sektor utbildning finns former och rutiner för hur kvalitetsarbetet bedrivs på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå. Rutinerna baseras på de planeringar och uppföljningar som sker via stadens dokumentationsverktyg Rappet. I Rappet upprättas årliga verksamhetsplaner på såväl områdes som enhetsnivå. Sektor utbildnings systematiska kvalitetsarbete tydliggörs med hjälp av dokumentationsverktyget genom att varje mål konkretiseras med hjälp av strategier och former för uppföljning. Målen följs upp och analyseras vid bestämda tidsperioder, vilka är tydligt kopplade till stadens årliga uppföljningsrapporter.

För att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen krävs en tydlig struktur och ansvarsfördelning på samtliga nivåer i organisationen. På bas av 2013 års riskinventering, kvalitetsdialoger och enhetschefernas uppföljningar prioriterade sektorsledningen mål inför verksamhetsåret 2014. Beslut fattades om vilka mål som skulle omhändertas på sektorsnivå, områdesnivå och enhetsnivå. Inför 2014 prioriterades och fördelades endast fem av sektorns 18 kommunala mål ut till rektorer och förskolechefer. Syftet med prioriteringen var att åstadkomma ökat fokus och förbättrad uppföljning och analys i sektorns systematiska kvalitetsarbete. Målen knöts an till sektorns tre prioriterade områden, systematiskt kvalitetsarbete, pedagogiskt ledarskap och kompensatoriska uppdraget och utgjorde underlaget för områdeschefernas verksamhetsplan.

I områdeschefernas verksamhetsplan förtydligades ansvaret för såväl planering som uppföljning av de prioriterade målen. Vid två ledningsmöten presenterades verksamhetsplanen för sektorns enhetschefer och utgjorde därmed underlaget för enheternas verksamhetsplaner. Som stöd för enhetschefernas planerings- och uppföljningsarbete utarbetade sektorns verksamhetsutvecklare ett årshjul (se bilaga).

Under våren publicerades också en aktivitet på Hjärntorget kallad "Systematiskt kvalitetsarbete" som syftar till att stödja samtliga chefers kvalitetsarbete. I aktiviteten samlas lathundar för kvalitetsarbetets olika delar, årshjul, uppföljningsrapporter och verksamhetsplaner. Här delges också aktuell forskning, information från Skolverket och kompetensutvecklingsinsatser. Aktiviteten administreras av sektorns verksamhetsutvecklare och fungerar som en kommunikationskanal mellan sektorsledning och cheferna gällande frågor som berör enheternas kvalitetsarbete.

Verksamhetsutvecklaren har också träffat rektorer och förskolechefer i syfte att presentera och kommunicera planerings- och uppföljningsarbetet i ett sammanhang, då utifrån ett nationellt, kommunalt och lokalt perspektiv. Parallellt har såväl områdeschefer som enhetschefer fått konkret praktiskt stöd i hanteringen av stadens dokumentationsverktyg Rappet. Stödet har anpassats efter behov och riktats såväl till enskilda chefer som till ledningsteamen.

Inom ramen för dokumentationsverktyget och enheternas verksamhetsplaner har underlagen för uppföljning och analys kompletterats med resultatmoduler. Dessa har möjliggjort tidigare uppföljning på såväl enhets- som sektorsnivå och på vissa enheter har de delegerats ut till lärarna. Enhetschefernas uppföljnings- och analysarbete har


också stöttats med hjälp av så kallade. "Analysforum" där sektorns verksamhetsutvecklare tillsammans med förskolechefernas och rektorernas ledningsteam reflekterat kring underlagen för uppföljning och analys kopplat till ett av sektorns mål.

Chefernas ordinarie planerings- och uppföljningsarbete har liksom föregående år kompletterats med så kallade "Kvalitetsdialoger" där stadsdelsdirektör, sektorschef, områdeschefer och enhetschefer möts för en fördjupad dialog kring verksamhetens mål och arbetsätt. Under 2014 har kvalitetsdialogernas innehåll tydligare knutits an till sektorns prioriterade utvecklingsområden och mål. Det samma gäller de "Uppdragsdialoger" som områdeschefernas genomför årligen med förskolechefer och rektorer.

Inom ramen för stadsdelens internkontroll genomförs en årlig riskinventering gällande sektorns möjligheter att uppnå de kommunalt och statligt uppsatta målen. Sektorns internkontroll 2014 bygger på 2013 års uppföljning och nulägesanalys. Prioriterade kontrollområden lyftes därmed in i 2014 års verksamhetsplan.

Sedan hösten 2013 har sektorn haft sex möten med stadsdelsnämndens Utbildningsutskott. Utbildningsutskottet har blivit ett forum för tjänstemän och politiker att gemensamt samtala kring och få ökad förståelse för verksamheternas måluppfyllelse, utmaningar och möjligheter i det systematiska kvalitetsarbetet. Innehållet har haft en tydlig koppling till sektorns prioriterade utvecklingsområden men också gett visst utrymme för särskilda önskemål och övriga frågor.

På enhetsnivå ser strukturen för det systematiska kvalitetsarbetet olika ut. På de flesta enheter finns utsedda medarbetare eller grupper som har ett utökat ansvar i planerings- och uppföljningsarbetet. Dessa personer och grupper har olika benämningar men i stora drag liknande uppdrag. På de flesta enheter har barn- och elevhälsans personal samt skolans förstelärare en betydande roll här. Alltfler förskolechefer och rektorer utvecklar så kallade utvecklingsorganisationer för att tydliggöra strukturer och säkerställa ansvar för enhetens systematiska kvalitetsarbete. I nuläget arbetar inga medarbetare i dokumentationsverktyget Rappet, därmed bedrivs dokumentationen lokalt och parallellt med stadens system. Viss typ av dokumentation är gemensam för sektorn, exempelvis inom likabehandling och elevhälsa.

Analys:

Dokumentationsverktyget Rappet har placerats i ett sammanhang och används i högre grad för att planera, följa upp och analysera verksamheten än föregående år. Specifikt inom de områden och mål som stått i fokus under 2014 och i de resultatmoduler som förts in i rektorernas verksamhetsplaner. Detta är ett tydligt tecken på att fokus tillsammans med tekniskt dokumentationsstöd ger en positiv effekt i det systematiska kvalitetsarbetet. Dock kvarstår svårigheter med att kunna arbeta med dokumentationsverktyget ända ut i kärnverksamheten, vilket hade underlättat kvalitetsarbetet ytterligare. En viss skillnad ses också mellan olika enheter, vilket tyder på att sektorn även fortsättningsvis måste erbjuda stöd och anpassning i dokumentationsarbetet.

Tack vare sektorns prioriterade utvecklingsområden och mål har det systematiska kvalitetsarbetet sannolikt blivit mer begripligt och hanterbart, vilket gett en märkbar effekt i förskolechefers och rektorers planerings- och uppföljningsarbete.

Detta har också gett effekt på sektorns Kvalitetsdialoger som kunnat utvecklas till att innefatta mer specifika frågeställningar och mer djupgående reflektioner. Aktuell forskning visar på att det måste finnas förutsättningar på alla nivåer för att flödet av information ska kunna löpa fritt i en stadsdel/ kommun. Sektorns kvalitetsdialoger har SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 5(19)

nyanserat bilden av chefernas planerings- och uppföljningsarbete i "Rappet". Därför måste det finnas en organisation som härbärgerar olikheter och innefattar olika typer av informations- och kommunikationskanaler avseende verksamheternas kvalitetsarbete.

Enheternas ökade underlag för uppföljning skapar en god plattform för sektorns analyser, bedömningar och prioriteringar i det systematiska kvalitetsarbetet men riskerar samtidigt hota distinktionen i de analyser som görs. I samband med teamens "Analysforum" problematiserades såväl uppföljning som analys och genererade därmed en rad utvecklingsområden.

Det faktum att verksamhetsplanerna på såväl områdes- som enhetsnivå följts upp, reviderats och tydliggjorts längs vägen påvisar dock att kvalitetsarbetet sker kontinuerligt och anpassas efter rådande förutsättningar.

Genom att sektorns riskinventering från 2013 lyfts in i 2014 års verksamhetsplan utgör stadsdelens internkontroll en naturlig del av sektorns systematiska kvalitetsarbete, vilket borde främja helhetssyn och minimera risken för att kvalitetsarbetet bedrivs i parallella spår.

Via Utbildningsutskottet bör transparensen mellan politiken och verksamheten ha ökat då merparten av Utbildningsutskottets möten inbegripit samtal med förskolechefer och rektorer kring särskilda teman.

Utvecklingsområden inför 2015

Fortsättningsvis behöver sektorn arbeta vidare med frågor kring:

Hur barn/elever och vårdnadshavare görs delaktiga i verksamhetens planering och uppföljning.

Hur subjektivitet kan minskas genom ökad delaktighet och kollektiva bedömningar.

Vikten av att komplettera kvantitativa underlag med kvalitativa för att få en bättre helhetsbild.

Målsättningens betydelse för uppföljningsarbetets kvalitet. Fortsatt stöd och anpassning i dokumentationsarbetet med en hög grad av

flexibilitet beroende på kompetens och behov. Utveckla former för att undvika dubbelarbete och kunna arbeta med

dokumentationsverktyget i kärnverksamheten. Att förtydliga systematiken i kvalitetsarbetet. Fortsätta utveckla formerna för dialog i uppföljningsarbetet.


3 Systematiskt kvalitetsarbete – Analys och bedömning av utvecklingsbehov

3.1 Förskola

Sedan stadsdelarnas sammanslagning 2011 har sektor utbildning i SDF Östra Göteborg organiserat verksamheten utifrån ett 1-16 perspektiv, i form av ledningsteam. Sektorns prioriterade mål bygger på helhetssyn på barn- och elevers lärande och utveckling, där samverkan och tidiga insatser utgör en viktig förutsättning för ökad och långsiktig måluppfyllelse. Sektorns verksamhetsmål omfattar därmed alla skolformer och följs upp inom ramen för enheternas verksamhetsplaner och i samband med sektorns kvalitetsdialoger. Med bakgrund av detta utmanas den skolformsbaserade utvecklingsorganisationen till förmån för de utvecklingsarbeten som bedrivs i ledningsteamen.

Tydligt målfokus är en viktig förutsättning för allt utvecklingsarbete. I samtliga skolformer och på samtliga nivåer syns tydliga spår av sektorns prioriterade verksamhetsmål för 2014. Under året har därför arbetet kring närvaro, nyanlända och språkutvecklande arbete samt systematiskt kvalitetsarbete kunnat breddas och fördjupas. I ledningsteamen och på flertalet enheter har forum och former upprättats för att främja arbetet.

För att nå en fördjupad förståelse och analys kring måluppfyllelsen kommer fokus att läggas på sektorns tre prioriterade utvecklingsområden med tillhörande verksamhetsmål.

Det kompensatoriska uppdraget

Systematiskt närvaroarbete

I början av 2014 färdigställdes sektorns plan för systematiskt närvaroarbete som utarbetats tillsammans med i Individ- och familjeomsorgen. Redan under 2013 initierades samverkansprojekt inom teamen för att främja närvaron inom skola och förskola. Projekten har fortlöpt under 2014 och genererat tidiga och förebyggande insatser för att främja närvaro samt konkreta metoder för uppföljning av frånvaro.

Numera ses en systematik i stadsdelen att kontakta de familjer vars barn inte kommer till förskolan. En god familjesamverkan har visat sig vara en viktig förutsättning för att understödja närvaro och vid behov inleds även samverkan med BVC och Individ- och familjeomsorgen för att nå önskad effekt. Förskolan har inlett ett samarbete med kost och städenheten för att med gemensamma krafter och resurser främja barnens hälsa och närvaro på förskolan. Samarbetet har resulterat i ett material som man jobbar med i samverkan med föräldrarna. Pedagogernas förhållningsätt till närvaro/frånvaro är också en viktig nyckelfaktor i utvecklingsarbetet. Att personalen uppmärksammar och aktivt efterfrågar de barn som inte kommer till förskolan samt synliggör och påtalar vinsterna med att barnen deltar i förskolans verksamhet. Flexibilitet gällande närvarotider och schemaändringar är en annan viktig del.

För närvarande hanteras närvaron manuellt vilket kräver tid från pedagogerna. Stadsdelen undersöker därför möjligheten att införa ett digitalt system för att underlätta frånvaroregisterring i förskola och förskoleklass.

Mottagning av nyanlända och språkutvecklande arbetsätt

På ledningsnivå finns sedan 2012 en styrgrupp för mottagning och introduktion av nyanlända barn och elever. Styrgruppens huvudsakliga syfte är att strategiskt utveckla utbildningen för stadsdelens nyanlända barn och elever, vilket bland annat gjorts i form


av en handlingsplan för mottagande, utbildning och introduktion av nyanlända elever. Under hösten 2014 revideras handlingsplanen utifrån rådande lagkrav och stadens centrala riktlinjer. För närvarande pågår ett utvecklingsarbete i stadsdelen för att organisera och anpassa undervisning utifrån handlingsplanens intentioner. Inom ramen för detta kommer förskolans uppdrag och ansvar gentemot nyanlända barn att tydliggöras.

Inom ramen för sektorns prioriterade mål avseende nyanlända och språkutvecklande arbetsätt har en rad kompetensutvecklingsinsatser ägt rum inom såväl förskola som skola under året, då med huvudsakligt fokus på interkulturellt förhållningsätt. Från 2014 tilldelas förskolan, liksom skolan särskilt avsatta medel för nyanlända barn, vilket genererat ett utvecklingsarbete kring nyanlända barn i förskolan. Numera finns det rutiner för att identifiera barnen i syfte att kunna anpassa mottagandet och verksamheten efter deras behov. Det språkutvecklande arbetet inom förskolan har varit prioriterat under året och flera enheter har börjat arbeta med ”Bornholmsmodellen” och TEKK (tecken som stöd) och i början av 2014 tydliggjordes strukturer och rutiner för rapportering av språkstödjande aktiviteter via en lathund för rektorer, förskolechefer och byråsekreterare. Syftet var att skapa en samsyn kring de olika begrepp och aktiviteter som ryms inom området språkutvecklande arbetsätt samt för att säkerställa och följa upp juridiska (lagberättigade) insatser.

Systematiskt kvalitetsarbete och Pedagogiskt ledarskap

Förskolans dokumentationsmaterial implementerades under 2013 och används numera som underlag på merparten av förskoleenheterna. Dokumentationsmaterialet är ett stöd i förskolepersonalens pedagogiska dokumentation och utgör i förlängningen ett underlag för förskolechefernas uppföljning och analys. I samband med förskolechefernas stadenövergripande utbildning i systematiskt kvalitetsarbete har det dock framkommit att dokumentationsmaterialet används på många olika sätt. Dokumentationsmaterialets intentioner (vilka är tydligt kopplade till rådande styrdokument) riskerar därmed att hamna i förgrunden för pedagogernas förförståelse och kompetens. Förskoleverksamheten i SDF Östra Göteborg behöver på samtliga nivåer tydliggöra VAD som skall vara föremål för bedömning och dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolan behöver också bli generellt bättre på att definiera lärandeobjektet i de aktiviteter som genomförs i verksamheten.

Om kopplingen mellan läroplanens intentioner och den vardagliga verksamheten synliggörs ökar också möjligheterna till att förtydliga ansvaret för förskolans olika professioner. Inom ramen för förskolechefernas utbildning i Systematiskt kvalitetsarbete sker ett kollektivt lärande och erfarenhetsutbyte kring dessa frågor och i stadsdelen finns flera lärande exempel på hur en utvecklingsorganisation kan se ut och utvecklas i linje med läroplanens intentioner. Utifrån detta ändamål startades ett pilotprojekt i samarbete med CFS (center för skolutveckling) på en av stadsdelens förskolor under våren 2014. Att säkra lärares kompetens och behörighet utgör också en viktig förutsättning för barn- och elevers måluppfyllelse i SDF Östra Göteborg. Stadsdelens arbete med lärarbehörighet blir därmed en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet.

Sammanfattande analys och identifierade utvecklingsområden:

Exemplen ovan tydliggör vikten av att med gemensamma krafter prioritera, fokusera och genomföra insatser för ökad måluppfyllelse. Sektorns olika funktioner och roller behövs för att både kunna sjösätta och följa upp ett utvecklingsarbete. Att fokusera på ett fåtal mål är en förutsättning för att kunna göra de investeringar som krävs i form av i tid, kompetens och resurser och på så vis åstadkomma en långsiktig och hållbar utveckling.


En organisation som främjar helhetssyn på barn- och elevers utveckling och lärande förutsätter samverkan. Sektorns ledningsteam planerar och genomför sitt arbete utifrån gemensamma, prioriterade verksamhetsmål, vilket skapar förutsättningar för tidiga insatser. Tidiga insatser utgör en viktig förutsättning för ökad måluppfyllelse och är därför ett fortsatt utvecklingsområde.

Gemensamma och prioriterade verksamhetsmål skapar fokus och möjliggör fördjupade uppföljningar och analyser av verksamhetens resultat på alla nivåer. Kvalitativa uppföljningar kräver gedigna underlag som påvisar vilka insatser som ger effekt. Prioriterade mål och kvalitativa uppföljningar utgör därmed en viktig förutsättning för ökad måluppfyllelse och är därför ett fortsatt utvecklingsområde.

Utvecklingsarbeten som baseras på samverkan och som organiseras och bedrivs i hela linjen men också mellan verksamheter tenderar att ge god effekt. Genom att med gemensamma krafter, kompetenser och resurser sträva mot samma mål ökar möjligheterna till att insatserna når och anpassas till ”de vi är till för”. Likvärdighet utgör därmed en viktig förutsättning för ökad måluppfyllelse och är därför ett fortsatt utvecklingsområde

Allt utvecklingsarbete kräver insatser i form av tid, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte (exempelvis nätverk). Att genom ett tydligt pedagogiskt ledarskap skapa förutsättningar för utvecklingsarbete utgör därmed en viktig förutsättning för att nå ökad måluppfyllelse och är därför ett fortsatt utvecklingsområde

3.2 Fritidshem

I samband med Uppföljningsrapport 3 föregående år synliggjordes bristfälligheterna kring fritidshemmens systematiska kvalitetsarbete. Som en konsekvens lyftes ett prioriterat verksamhetsmål in i sektorns verksamhetsplan för 2014 som avsåg att formulera och tydliggöra gemensamma mål för fritidshemsverksamheten i SDF Östra Göteborg. Två av stadsdelens rektorer fick då i uppdrag av ansvarig områdeschef att planera och genomföra utvecklingsarbetet tillsammans med stadsdelens fritidshemsutvecklare.

En kartläggning gjordes på berörda skolor/fritidshem för att skapa ett "nuläge" som utgångspunkt för målsättning och utveckling av fritidshemmens verksamhet. Kartläggningen påvisade att:

Utbildningsnivån hos de som arbetar på fritidshemmen skiftar stort mellan skolor och team.

Skillnader i barngruppernas storlek kontra antalet vuxna men även vistelsetiden för fritidsbarnen.

Arbetsuppgifterna för fritidspedagoger behöver diskuteras i rektorsgruppen, då det finns variationer i vad man arbetar med under skol-/fritidsverksamhet.

Utifrån kartläggningen utarbetades en organisation för fritidshemsutveckling i Östra Göteborg som bland annat tydliggjorde fritidshemsnätverkets uppdrag, förutsättningar och utformning. Men även kompetensutvecklingsinsatser och kommunikationskanaler samt fritidshemsutvecklarnas uppdrag i utvecklingsarbetet.

Under 2014 har en kompetensutvecklingsinsats kring temat "Hur skapa trygga elevgrupper i fritidshem" genomförts. Utbildningen följdes upp av fritidshemspersonal och rektorer i samband med en studiedag i oktober 2014, där åtta av totalt tio skolor medverkade.

Med ledning av stadsdelens fritidshemsutvecklare har stadsdelens fritidshemsnätverk


träffats kontinuerligt under året och ett samarbete har inletts med CFS (center för skolutveckling) i syfte att implementera Skolverkets Allmänna Råd för Fritidshem. Ambitionen är att stadsdelens fritidshemsnätverk skall bestå av en representant per skola, vilket det i dagsläget inte gör.

I SDF Östra Göteborg är andelen utbildade fritidspedagoger generellt låg, vilket naturligtvis hotar fritidsverksamhetens kvalitet. Dock uppvisar barnen via stadens elevenkät att de är nöjda med verksamheten och resultatet ligger över stadens genomsnitt. Dock syns tydliga olikheter mellan stadsdelens fritidshem avseende bemanning, kompetens och lokaliteter . Ett mönster som bekräftas såväl i genomförd kartläggning som i rektorernas uppföljning i Rappet.

Utvecklingsområden inför 2015

Arbete med att utveckla fritidshemmens verksamhet bör kvarstå som ett sektorsövergripande verksamhetsmål inför 2015.

Likvärdigheten bör öka i stadsdelens fritidshem och påbörjat utvecklingsarbete inom ramen för "Fritidshemsnätverket" skall därför fortlöpa under nästkommande verksamhetsår.

Fritidshemsnätverket bör utökas och innefatta representanter från samtliga skolor.

Klargöra rollerna i fritidshemmens utvecklingsarbete. Höja andelen utbildade fritidspedagoger i stadsdelen.

3.3 Grundskola

Sedan stadsdelarnas sammanslagning 2011 har sektor utbildning i SDF Östra Göteborg organiserat verksamheten utifrån ett tydligt 1-16 perspektiv, i form av ledningsteam. Sektorns prioriterade mål bygger på helhetssyn på barn- och elevers lärande och utveckling, där samverkan och tidiga insatser utgör en viktig förutsättning för ökad och långsiktig måluppfyllelse. Sektorns verksamhetsmål omfattar därmed alla skolformer och följs upp inom ramen för enheternas verksamhetsplaner och i samband med sektorns kvalitetsdialoger. Med bakgrund av detta utmanas ständigt den skolformsbaserade utvecklingsorganisationen till förmån för de utvecklingsarbeten som bedrivs i ledningsteamen.

Tydligt målfokus är en viktig förutsättning för allt utvecklingsarbete. I samtliga skolformer och på samtliga nivåer syns tydliga spår av sektorns prioriterade verksamhetsmål för 2014. Under året har därför arbetet kring närvaro, nyanlända och språkutvecklande arbete samt systematiskt kvalitetsarbete kunnat breddas och fördjupas. I ledningsteamen och på flertalet enheter har forum och former upprättats för att främja arbetet.

För att nå en fördjupad förståelse och analys kring måluppfyllelsen kommer fokus att läggas på sektorns tre prioriterade utvecklingsområden med tillhörande verksamhetsmål.

Det kompensatoriska uppdraget

Systematiskt närvaroarbete

I början av 2014 färdigställdes sektorns plan för systematiskt närvaroarbete som utarbetats tillsammans med i Individ- och familjeomsorgen. Redan under 2013 initierades samverkansprojekt inom teamen för att främja närvaron inom skola och förskola. Projekten har fortlöpt under 2014 och genererat tidiga och förebyggande insatser för att främja närvaro samt konkreta metoder för uppföljning av frånvaro.

Inom skolan har pedagogerna blivit mer medvetna sedan närvarosystemet infördes och SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 10(19)

flera rektorer uppger att de numera betonar vikten av närvaro och är mer restriktiva med att bevilja ledighet för eleverna. Även i skolans verksamhet handlar mycket av närvaroarbetet om förhållningsätt, att etablera en kultur där elever som inte finns på plats efterfrågas och följs upp. Att erbjuda stöd för de elever som behöver det och att hitta elevernas specifika orsaker till frånvaro/närvaro och metoder för att stimulera elevernas inre och yttre motivation. God föräldrasamverkan är också av stor betydelse i det systematiska närvaroarbetet, i synnerhet i de områden och i de fall där elevernas frånvaroproblematik hänger samman med familjebilden och hemmiljön. Vid behov kopplas såväl elevhälsa som socialtjänst in och inom ramen för "Familjelyftet" har flera elever och familjer kunnat erbjudas hjälp och stöd. För rektorerna har närvarostatistiken blivit ett viktigt redskap för att upptäcka viktiga mönster och sammanhang, exempelvis kopplat till specifika klasser och ämnen. Det digitala närvarosystemet i Hjärntorget har varit till stor hjälp i arbetet. Vårens närvaromätning påvisade att närvaron till viss del höjts.

Mottagning av nyanlända och språkutvecklande arbetsätt

På ledningsnivå finns sedan 2012 en styrgrupp för mottagning och introduktion av nyanlända barn och elever. Styrgruppens huvudsakliga syfte är att strategiskt utveckla utbildningen för stadsdelens nyanlända barn och elever, vilket bland annat gjorts i form av en handlingsplan för mottagande, utbildning och introduktion av nyanlända elever. Under hösten 2014 revideras handlingsplanen utifrån rådande lagkrav och stadens centrala riktlinjer. För närvarande pågår ett utvecklingsarbete i stadsdelen för att organisera och anpassa undervisning utifrån handlingsplanens intentioner.

Det höga antalet nyanlända elever som har kommit till stadsdelens skolor de senaste åren har utmanat traditionella arbetsätt och organisationer och lett till en ökad anpassning och individualisering. Såväl studiehandledning, ämnesundervisning på modersmålet samt svenska som andraspråk har utökats för att stödja elevernas lärande, vilket till stor del möjliggjorts via medel från Utvecklingsfonden. Riktade medel för studiehandledning har skapat förutsättningar för utökad bemanning av flerspråkiga lärare, vilka numer utgör en del av flera skolors ordinarie arbetslag. I viss mån har samplanering mellan lärare och studiehandledare möjliggjorts via Hjärntorget eller andra organiserade mötesplatser. Introduktionen av de nyanlända sker företrädesvis via stadsdelens introduktionsenhet men då i ett nära samarbete med hemskolan (där eleven alltid skrivs in). När en nyanländ elev kommer påbörjas en kartläggning som utgör ett gott stöd för skolornas klassplacering och mottagande. Det är dock av stor vikt att kartläggning fortskrider på respektive hemskola. Övergången från Introduktionsenheten till hemskolan och från förberedelsegrupp till klass har visat sig vara de mest kritiska punkterna under introduktionsprocessen och framöver behöver stadsdelen hitta arbetsformer för att förbättra dessa övergångar. På vissa skolor organiseras undervisningen i så kallade förberedelsegrupper, på andra inkluderas eleverna direkt i ordinarie klass. Även på skolor som i nuläget inte har några nyanlända elever, alternativt tagit emot få finns en beredskap och tydligt utarbetade rutiner för hur eleverna tas emot och introduceras på bästa sätt.

En tydlig framgångsfaktor har varit och är att anställa flerspråkiga lärare som representerar målgruppen av elever och som kan stödja lärandet på elevernas modersmål. Flerspråkighet behöver lyftas ännu mer som en tillgång i verksamheten. Under året har många lärare fått kompetensutveckling inom språkutvecklande arbetsätt, bland annat inom ”Reading to learn" och framöver kan det bli aktuellt att komplettera med fortbildning inom SVA (svenska som andraspråk) i syfte att bredda kompetensen kring andraspråksinlärning. I början av 2014 tydliggjordes strukturer och rutiner för rapportering av språkstödjande aktiviteter via en lathund för rektorer, förskolechefer och


byråsekreterare. Syftet var att skapa en samsyn kring de olika begrepp och aktiviteter som ryms inom området språkutvecklande arbetsätt samt för att säkerställa och följa upp lagberättigande insatser.

Utökat studiestöd har varit ett annat sätt att möta de differentierade behov som finns i stadsdelens skolor. Via exempelvis läxhjälp och lovskola har såväl nyanlända elever som övriga kunnat få extra stöd och hjälp för att nå ökad måluppfyllelse.

Systematiskt kvalitetsarbete och Pedagogiskt ledarskap

Dokumentationen av måluppfyllelsen i grundskolan sker sedan 2012 via så kallade resultatmoduler. Resultatmodulerna är inkluderade i verksamhetsplanen och kopplade till respektive verksamhetsmål. De kan inkludera såväl statistiskt underlag i form av resultat i nationella prov och betyg men även resultat från elevenkäter, närvaromätningar och hälsosamtal. Modulerna ger ett gediget underlag för såväl lärare som rektorer att analysera verksamhetens resultat på ett tidigt stadium. Många rektorer uppger att de statistiska underlagen är en viktig förutsättning för enheternas systematiska kvalitetsarbete och att det numera finns upprättade forum för att analysera elevernas resultat. På vissa skolor har man också upprättat så kallade "analysstöd" för att stärka arbetet. På andra har förstelärarna fått en viktig betydelse i planerings- och uppföljningsarbetet. Forum och former för sambedömning och analys varierar dock inom stadsdelens skolor men sker oftast ämnesvis. Det anordnas ämneskonferenser med temat sambedömning och nationella prov rättas i lag. Svårigheter kvarstår för de lärare som är ensamma i sitt ämne och riskerar att på egen hand bedöma elevernas resultat. Att ha en väl fungerande och förankrad utvecklingsorganisation med tydliggjorda roller och ansvar är direkt avgörande för hur väl en rektor kan agera pedagogisk ledare i sin verksamhet. På så vis kan fokus flyttas från akututryckningar till ett långsiktigt och hållbart förbättringsarbete. Att säkra lärares kompetens och behörighet utgör också en viktig förutsättning för barn- och elevers måluppfyllelse i SDF Östra Göteborg. Stadsdelens arbete med lärarbehörighet blir därmed en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet.


Exemplen ovan tydliggör vikten av att med gemensamma krafter prioritera, fokusera och genomföra insatser för ökad måluppfyllelse. Sektorns olika funktioner och roller behövs för att både kunna sjösätta och följa upp ett utvecklingsarbete. Att fokusera på ett fåtal mål är en förutsättning för att kunna göra de investeringar som krävs i form av i tid, kompetens och resurser och på så vis åstadkomma en långsiktig och hållbar utveckling.

En organisation som främjar helhetssyn på barn- och elevers utveckling och lärande förutsätter samverkan. Sektorns ledningsteam planerar och genomför sitt arbete utifrån gemensamma, prioriterade verksamhetsmål, vilket skapar förutsättningar för tidiga insatser. Tidiga insatser utgör en viktig förutsättning för ökad måluppfyllelse och är därför ett fortsatt utvecklingsområde.

Gemensamma och prioriterade verksamhetsmål skapar fokus och möjliggör fördjupade uppföljningar och analyser av verksamhetens resultat på alla nivåer. Kvalitativa uppföljningar kräver gedigna underlag som påvisar vilka insatser som ger effekt. Prioriterade mål och kvalitativa uppföljningar utgör därmed en viktig förutsättning för ökad måluppfyllelse och är därför ett fortsatt utvecklingsområde.

Utvecklingsarbeten som baseras på samverkan och som organiseras och bedrivs i hela linjen men också mellan verksamheter tenderar att ge god effekt. Genom att med gemensamma krafter, kompetenser och resurser sträva mot samma mål


ökar möjligheterna till att insatserna når och anpassas till ”de vi är till för”. Likvärdighet utgör därmed en viktig förutsättning för ökad måluppfyllelse och är därför ett fortsatt utvecklingsområde

Allt utvecklingsarbete kräver insatser i form av tid, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte (exempelvis nätverk). Att genom ett tydligt pedagogiskt ledarskap skapa förutsättningar för utvecklingsarbete utgör därmed en viktig förutsättning för att nå ökad måluppfyllelse och är därför ett fortsatt utvecklingsområde

3.4 Grundsärskola

Särskolegrupper finns på Bergsjöskolan, Solbackeskolan, Gamlestadsskolan och på Kvibergsnässkolan. Uppföljningen av elevernas resultat sker i stor utsträckning individuellt med rektor, teamledare, ansvarig pedagog och vårdnadshavare. Samarbete sker med elevhälsan, habiliteringen, socialtjänst och BUP (barn- och ungdomspsykiatrin). Rektor följer upp verksamhetens resultat också på gruppnivå tillsammans med arbetslag. Uppföljningarna resulterar i individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Arbetet kräver täta kontakter med vårdnadshavarna som är mycket viktiga i utvärderingen hur eleverna mår och utvecklas.

Fokus läggs på att såväl skapa en lugn och stimulerande miljö där eleverna får det stöd som krävs för att bibehålla en god hälsa och samtidigt anpassade utmaningar som får eleverna att utvecklas mot kunskapsmålen. Tydliga rutiner och en stabilitet i verksamheten är en viktig förutsättning för att eleverna skall kunna nå uppsatta mål.

Eleverna får en individuell utbildning utifrån där de är i mognad och förmågor. En viktig faktor för elevernas resultat är kommunikation. När en kommunikation kommer till stånd mellan lärare-elev eller mellan elev-elev ökar möjligheten för eleven att aktivt delta i särskolans verksamhet. Särskolan arbetar därför målmedvetet med kommunikation för att öka elevernas möjlighet till självständighet och självtillit och använder sig av olika redskap och metoder (såsom exempelvis tecken som stöd och bilder) för att stärka arbetet.

Genom att erbjuda en god och anpassad särskoleverksamhet ökar möjligheterna att behålla stadsdelens egna elever. Ambitionen och viljan att skapa en skola för alla elever motiverar och utvecklar arbetsformer och organisationer som stödjer inkluderingstanken. Organisation och upplägg skiljer sig dock åt mellan stadsdelens särskolor, beroende på lokala förutsättningar. På Solbackeskolan inkluderas särskoleleverna i aktiviteter och i andra klasser/grupper där det passar, till exempel på idrottsdagar, simning, läger, på fritids och i samband med måltider. På Bergsjöskolan är grundsäreleverna inkluderade i de praktisk-estetiska ämnena. På så vis får eleverna en känsla av att de är en del av skolan.

För att möjliggöra inkludering krävs en gemensam värdegrund och ett gott samarbete med såväl föräldrar som habilitering men också framförhållning och god planering. Tidiga beslut om placering underlättar och främjar skolans möjligheter att utarbeta såväl strategier som nödvändiga anpassningar.

Många av eleverna vistas även på fritidshemmet som utgör en förlängning av skolan. Många färdigheter fortsätter att arbetas med under denna tid men skulle kunna utvecklas ytterligare. Om en elev inte klarar av att ”jobba” under skoldagen så kan den lika gärna göra det på eftermiddagen.

Pedagoger och elevassistenter arbetar tillsammans för att ge eleven ett så gott stöd och en så god utbildning som möjligt.SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 13(19)


Personal som arbetar inom särskolan i Östra Göteborg är engagerade och har god erfarenhet men kartläggning i Östra Göteborg visar att det är få pedagoger med lärarexamen inom särskolan som når de formella behörighetskraven i att undervisa i särskolan enligt den nya skollagen. Inför kommande år behöver behörighetsläget inom särskolan ses över ytterligare i stadsdelen.

Fortsatt utveckling inom området kommunikation bland annat med stöd av digitala hjälpmedel och TAKK (tecken som stöd).

Effektivisera beslutskedjan vid placering för att möjliggöra framförhållning och god planering och utveckla former för samarbete mellan skolorna, bland annat i form av samplanering.

Även framledes utveckla särskolans verksamhet mot inkludering. Utveckla en gemensam värdegrund och ett gemensamt förhållningssätt gentemot eleverna.

Utveckla och rationalisera samarbetsarenorna kring eleverna, bland annat med habiliteringen och elevhälsan.

Under fritidsverksamheten strukturera upp ytterligare forum och former för lärande.

Lyfta in särskolans verksamhet som ett utvecklingsområde i sektorns systematiska kvalitetsarbete och verksamhetsplan inför 2015. Göra särskolans verksamhet synlig under studiedagar och i skolutvecklingssatsningar.

Ta tillvara på och utveckla stadsdelens befintliga nätverk för särskolan som forum för framtida utvecklingsarbete.


4 Fördjupningsområde 2014: Barn och elevers lärande och utveckling

4.1 Ledning och stimulans, information, betygsättning

Bedömning av huvudmannens sammantagna måluppfyllelse för respektive mål nedan på en femgradig skala där:

1. motsvarar: Stämmer mycket dåligt2. motsvarar: Stämmer ganska dåligt3. motsvarar. Stämmer varken bra eller dåligt4. motsvarar. Stämmer ganska bra5. motsvarar. Stämmer mycket bra

Mål Bedömning 1-5 Motivering

Ledning och stimulans

a) Alla barn i stadsdelens förskolor ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

3 Andelen behöriga förskollärare är låg på några av stadsdelens förskolor, vilket hotar verksamheternas kvalitet. Alla förskolor följer och dokumenterar barnens lärande och utveckling. Merparten använder sig av stadsdelens gemensamma dokumentationsmaterial som underlag för bedömning av såväl individens som gruppens utvecklingsprocess. Samtliga förskolor har tillgång till specialpedagogiskt stöd. Inom ramen för förskolans systematiska kvalitetsarbete bör likvärdigheten i verksamheterna säkerställas. Former för modersmålsstöd bör utvecklas.

b) Alla elever i stadsdelens fritidshem ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

2 Andelen utbildade fritidspedagoger är generellt låg, vilket hotar fritidsverksamhetens kvalitet. Dock uppvisar barnen via stadens elevenkät att de är generellt nöjda med verksamheten och resultatet ligger över stadens genomsnitt. Dock syns tydliga olikheter mellan stadsdelens fritidshem. Ett mönster som bekräftas i rektorernas interna uppföljning där förutsättningarna för verksamheterna skiljer sig åt. Likvärdigheten bör öka i stadsdelen och ett utvecklingsarbete är påbörjat inom ramen för "Fritidshemsnätverket".

c) Alla elever i stadsdelens skolor ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

3 Det finns en brist på behöriga lärare, då specifikt inom år 4-6 samt flerspråkig personal med pedagogisk utbildning. Stadsdelens elever har mycket differentierade behov, såväl inom som mellan skolor och andelen nyanlända elever har ökat i omfattning under de senaste åren. I viss mån balanseras och möts elevernas och skolornas behov med sektorns resursfördelningsmodell men målgruppen av elever behöver olika typer av insatser, vilket ställer stora krav på individualisering. Även om måluppfyllelsen fortfarande är låg, ses en svagt ökande



tendens sedan några år tillbaka. Satsningar på exempelvis utökat studiestöd och språkutvecklande arbete i form av studiehandledning och ämnesundervisning på modersmålet har visat sig ge effekt och har till stor del möjliggjorts via medel från Utvecklingsfonden. I genomförda enkäter framgår att eleverna är särskilt nöjda med det stöd och den vägledning de får via stadsdelens lärare, vilket också bekräftas i genomförda hälsosamtal. Skolornas elevhälsoarbete är generellt sett välfungerande och utgör en viktig del i arbetet.

d) Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ges den ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling

3 För att de elever, som snabbt når kunskapskraven, ska stimuleras att nå längre i sin kunskapsutveckling används bland annat följande metoder:Formativ bedömning med tydliga mål, beskrivning av var eleven befinner sig i förhållande till målet och återkoppling. Sådan bedömning ökar elevens lärande och används oavsett elevens kunskapsnivå. Utökat studiestöd har också visat sig ge utrymme för studiemotiverade elever att höja sina betyg. Sektorns kartläggningsarbete utgör också en viktig förutsättning för att stödja eleverna utifrån den kunskapsnivå de befinner sig på. Skolorna har utvecklade arbetsmetoder för att möta och utmana elevernas kunskapsnivå och lärande inom olika ämnen.

Information

e) Vårdnadshavare för ett barn i förskolan informeras fortlöpande om barnets utveckling

4 Samtliga förskolor uppger att de har utvecklingssamtal med barnens vårdnadshavare 1-2 ggr/år. För barn i behov av särskilt stöd erbjuds fler. Detta överensstämmer dock inte med genomförd barn- och föräldraenkät som påvisar att 65% av de föräldrar som svarat på enkäten säger sig haft utvecklingssamtal (svarsfrekvens 32%). Den dagliga kontakt som äger rum mellan vårdnadshavare och förskolans personal utgör ett viktigt forum för informationsutbyte. Förskolans arbete med pedagogisk dokumentation påvisar de utvecklingsprocesser som äger rum på grupp- och individnivå.

f) Eleven och elevens vårdnadshavare informeras fortlöpande om elevens utveckling

4 Samtliga skolor genomför utvecklingssamtal med elever och deras vårdnadshavare och individuella utvecklingsplaner upprättas i de lägre årskurserna, 1-5. För barn i behov av särskilt stöd erbjuds fler samtal och vid behov upprättas åtgärdsprogram i samråd med elevens vårdnadshavare.



Betygsättning

g) Huvudmannen har ett fungerande system för att betygssättningen sker på ett rättsäkert och kvalitetssäkrat sätt

3 Lärarbehörigheten är förhållandevis god i 6-9, vilket är en förutsättning för en rättsäker betygsättning. På skolorna organiseras former för sambedömning, oftast ämnesvis. Det anordnas ämneskonferenser med temat sambedömning och nationella prov rättas i lag. Lärare som är ensamma i sitt ämne träffar varandra för att stödja varandra i bedömning. Bedömning är ett prioriterat utvecklingsområde för stadsdelen och är inlyft som ett granskningsområde i interkontrollen inför 2015.

Den slutgiltiga bedömningen är gjord av sektorledningen på underlag av:

Förskolechefers och rektorers skriftliga verksamhetsuppföljningar i Rappet

Sektorns resultat i Uppföljningsrapport 2

Specifik uppföljning av genomförda insatser inom ramen för Utvecklingsfonden.

Genomförda Kvalitetsdialoger

Kartläggning av förskolechefernas systematiska kvalitetsarbete

Statistik från Stadsledningskontoret och SCB

Enkätresultat via Markör och Skolbarometern

Hälsosamtal

Kompetens och behörighetskartläggningar

Internkontroll

4.2 Särskilt stöd

Svarsfrekvens på genomförd enkät motsvarar 80 % för SDF Östra Göteborg och även om undersökningen gäller grundskolor är flera frågeställningar aktuella även i förskolan. Enkätresultatet har bearbetats och analyserats på samtliga nivåer i organisationen. På enhetsnivå i en etablerad dialogform kallad "Team möter Team" utifrån följande frågeställningar:

1. Vilka länkar som i processen anses särskilt starka?

2. Vilka länkar som i processen anses särskilt svaga?

3. Hur väl överensstämmer påståenden kopplade till Skolverkets allmänna råd?

Stadsdelens styrka ligger i att uppmärksamma barn- och elever i behov av särskilt stöd, vilket går i linje med att sektorn har väl fungerande rutiner för hur dessa barn- och elever identifieras. Bilden stärks av stadsdelens förskolechefer men teamen konstaterar att överlämningsprocessen mellan förskola och skola samt mellan skolor kan förbättras ytterligare. Bland annat behöver frågor kring förskolans grupp/individperspektiv, sekretessen mellan olika skolformer samt roller och ansvar diskuteras.

Elevhälsans förebyggande arbete är ett pågående fokusområde som planeras och följs upp inom ramen för sektorns systematiska kvalitetsarbete. Under året har skolornas SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 17(19)

elevhälsoarbete i en högre grad organiserats och knutits närmare arbetslagen i syfte att utveckla ett närmare samarbete mellan elevhälsans personal och lärarna. Stadsdelens gemensamma inriktningsdokument för elevhälsan skall ligga till grund för enheternas barn- och elevhälsoarbete. Under 2014 har alla förskolechefer och rektorer fått i uppdrag att bryta ner den stadsdelsövergripande handlingsplanen i en lokal barn- och elevhälsoplan, vilket är genomfört på vissa enheter.

Att det finns fungerande rutiner för att utarbeta, dokumentera och besluta om åtgärdsprogram är en konsekvens av ett långsiktigt utvecklingsarbete som identifierades i samband med skolinspektionens granskning 2011. Åtgärdsprogrammen har också varit föremål för stadsdelens internkontroll under åren 2012-2013. Inom förskolan kan arbetet med att skriva handlingsplaner tydliggöras genom att klargöra roller och ansvar i arbetet.

Följa upp och utvärdera utgör den svagaste länken i barn- och elevhälsoarbetet, vilket förskolechefer och rektor uppger kan utvecklas och förbättras via dokumentationsstöd i form av en blankett eller mall. Uppföljning och utvärdering ses som en generell svaghet i sektorns systematiska kvalitetsarbete och blir därmed ett viktigt utvecklingsområde inför 2015.

Åtgärder:

Genomgång och implementering av stöddokument och rutiner för upprättande av åtgärdsprogram är inplanerat under hösten 2014.

Kompetensutveckling i uppföljning och analys samt säkerställande av stöd och struktur för uppföljning inom ramen för sektorns systematiska kvalitetsarbete, bl.a. i form av underlag för dokumentation.

Erfarenhetsutbyte kring sektorns barn- och elevhälsoarbetet sker i samband med en utbildningsdag i december 2014, samt via "Elevhälsans dag" som kommer att äga rum under 2015.

Elevhälsan är ett fortsatt prioriterat utvecklingsområde inför 2015 och utgör en del av det "Välfärdens processer".

Arbetet med lokala barn- och elevhälsoplaner kommer fortskrida under 2015 och lyftas in som en del i 2015 års verksamhetsplan.


Bilagor


Documents

€¦ · Web view2014/11/07 · Som stöd för enhetschefernas planerings- och uppföljningsarbete utarbetade sektorns verksamhetsutvecklare ett årshjul (se bilaga). Under våren