Lika Unika Akademi Inspirationsdag/Workshop 19 mars, 2019

Närvarande: Birgitta Andersson – Forum - Kvinnor och Funktionshinder, Peter Andersson – Lika Unika, Lolo Danielsson – SDR, Hanna Gerdes – människorättsjurist och moderator/processledare, Guidaí de Mello – Lika Unika, Mia Modig – Lika Unika, Tiina Nummi-Södergren – Lika Unika Akademi, Eugenia Rudenberg – DHR, Ciro Sammarco – Lika Unika Akademi, Parul Sharma – Inspirationsföreläsare, Mikael Ståhl – SRF, Priscilla Ferrera – Stockholmstolkarna, Mimmi Ahlén – Stockholmstolkarna.

Bildbeskrivning: Tiina Nummi-Södergren, projektledare och Peter Andersson, kommunikatör hälsar alla välkomna till Lika Unika och uppstartsseminarium inför Agenda 2030 och Lika Unika Akademin tillsammans med Mimmi Ahlén från Stockholmstolkarna.

Syftet med dagen: Avspark för hela projektet, prata om vilka Agenda 2030 mål som är viktigast och som vi ska prioritera att arbeta med och utbilda om.

- Lika Unika Akademi är svar på brist av mänskliga rättighetsperspektiv av funktionshinder-perspektiv av våra frågor i Agenda 2030 arbetet runt om i landet och i privata näringslivet på nationell nivå. Några viktiga dokument att ha i åtanke är Regeringens handlingsplan, den frivilliga rapporten till FN s.k. Voluntary National Report och SCBs arbete med indikatorer. Dessutom FN-förbundets nätverk med civilsamhället gällande Agenda 2030 samarbete med SKL, säger Peter.

Hanna GerdesMänniskorättsjurist och moderator/processledare

Bildbeskrivning:Hanna Gerdes presenterar sig och berättar om sina drivkrafter tillsammans med Mimmi Ahlén från Stockholmstolkarna.

-Möte idag för att synliggöra och syna funktionshinderperspektivet i Agenda 2030. Agenda 2030 är viktiga politiska målsättningar. Juridiken kan bana vägen men om inte politiken prioriterar det så når vi inte fram. Viktigt att tänka på båda tillsammans, säger Hanna Gerdes.

Presentationsrunda om våra drivkrafter som lett oss hit idag. Teman som tas upp är bl.a. olika levnadsvillkor, egna svårigheter man själv stött på, orättvisor, delaktighet, diskriminering, marginalisering, tillgänglighet, rättighetsfrågor, alla människors lika värde, en chans att föra ut sina frågor, plikt och engagemang.

Bikupor: Vad är det första du tänker på när du hör Agenda 2030?Några spontana tankar: Leave no one behind, verkligheten bakom dokumentet – var gör det skillnad? Indikationer och uppföljning inom politiken, konkreta mål, Kronprinsessan Victorias arbete med mål 14, hur kan alla länder få samma levnadsvillkor globalt? Kan vi verkligen uppnå målen med Agenda 2030 som verktyg? Agendan är universell och vi måste samarbeta för att uppnå målen, att vi har en överenskommelse ger hopp.

-Hur förverkligar vi Agenda 2030 i Sverige? Hur säkerställer vi tanken om Leave no one behind? Hur implementerar vi ett tydligt funktionshinderperspektiv? Hur kan vi använda agendan som verktyg? Frågar Hanna.

Parul SharmaInspirationstalare

Bildbeskrivning: Parul Sharma, människorättsjurist och f.d. ordförande i Agenda 2030-delegationen berättar om mål 10 minskad ojämlikhet i sin power point presentation som projiceras på skärm.

-Om vi nu har antagit ett gemensamt språk, varför skapar vi fler boxar? Agenda 2030 kan ses som ett kugghjul där målen föder och göder varandra och ska inte tolkas på något annat sätt. FNs Leave no one behind dokument saknar begreppet mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter – konventionsrätten behöver få genomsyra Agendan. Stora utmaningar för mänskliga rättigheter i Kina. Oroande att man vill ge Kina lead i frågan Agenda 2030, säger Parul.

Antikorruption. Mutor och korruption gör det svårt att bekämpa fattigdom. Nämns endast i delmål 16.5. Två centrala mål omfamnar hela agendan och utgör den största utmaningen för Sverige:

Mål 10 minskad ojämlikhetTill 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktions-nedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. Sverige är det land i den rika delen av världen där de ekonomiska och sociala klyftorna växer snabbast, enligt OECD. Att gifta ihop målen med mål 10 är en uppgift som Sverige måste ta på största allvar. Vad visar mål 10 minskad jämlikhet egentligen på? Jo, det är vår oförmåga att förstå mångfald i Sverige, säger Parul.

Mål 12 hållbar konsumtion och produktionVi producerar enligt målsättning i Sverige men mycket av Sveriges produktion som påverkar miljön ligger utanför Sveriges gränser rapporterar SCB, EU och OECDLåg medvetenhet om Agenda 2030 i Sverige, endast 4 av 10 känner till målen.Lika Unika och Lika Unika Akademi kan spela stor roll i informationsspridning.

Mänskliga rättigheter har fått allt mindre plats på EU nivå i de nya direktiven kring olika frågor, t.ex. offentlig upphandling för våra välfärdssektorer där Sverige bl.a. handlar biffar från Argentina, ärtor från Uruguay, ”svensk sten” från Indien och Kina, cement från Pakistan, IT lösningar från Kambodja, Thailand och Indien. Det saknas krav på mänskliga rättigheter när vi upphandlar från de här högriskländerna. Det finns skall-krav på uppföljning av ILOs åtta kärnkonventioner till skillnad från kraven på mänskliga rättigheter som bara är bör-krav, säger Parul.

Målkonflikter finns i både Sveriges vapenexport och mål 5, jämställdhet. Sveriges pensionsfonder till 60 % investerar i fossila lösningar ute i världen. Målkonflikten behöver tas upp på EU-nivå och på svensk nivå.

Budget för Agenda 2030 saknades i förra budgetproppen trots att Agenda 2030 nämndes 250 gånger. Sverige och EU behöver en folkbildning inom Agenda 2030. Agenda 2030-arbetet bedrivs i hög grad av frivillighet. Civilsamhället har bidragit till ökad kunskap inom Agenda 2030.

Funktionshinderperspektivet kommer upp i bl.a. mål 1, 3, 4, 5, 8, 10, 11, 16, 17.Mänskliga rättighetstestet behöver göras utifrån alla 17 mål; Hur upprätthålls mänskliga rättigheter och hur kan varje mål kopplas till mänskliga rättigheter?Danska institutet har brutit ner Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, hädanefter CRPD, till Agenda 2030 målen. Se länk nedan:

http://sdg.humanrights.dk/en/targets2?direction=2&target=&instrument%5B%5D=32&article=&combine=&items_per_page=100

Bildbeskrivning: Parul Sharma beskriver för deltagarna om hur Agenda 2030 målen kan ses som ett kugghjul som göder och föder varandra.Priscilla Ferrera från Stockholmstolkarna tolkar.

Parul Sharma lyfter fram tre perspektiv som civilsamhället, näringslivet, arbetsmarknadens aktörer, kommuner, landsting, myndigheter ska titta på utifrån sitt Agenda 2030 ansvar:

1. Det bidragande perspektivet; Hur kan vi bidra genom vår verksamhet? Hur kan vi stärka Agendan? För Sveriges del behöver man bli mer högljudda i mr-frågan och folkbildning så att det ställs bildade krav på våra ministrar.

2. Det ansvarstagande perspektivet; Vad har vår verksamhet eller delar av vår verksamhet för hållbarhetsrisker? Väsentlighetsanalys – Hur påverkar vi Agendan på bästa sätt och på värsta sätt? Så att man har sin riskanalys klar till var man utgör mest skada någonstans.

3. Ledarskapsperspektivet; Är det lämpligt? Är det redo? Ligger det i tiden?Näringslivet, politiken, ministrar och civilsamhället – Är vi redo?Mångfaldsfrågan behöver vara närvarande överallt även i styrelsen och ledningen. Balans mellan EQ, emotionell intelligens där och IQ, intelligenskvot är viktigt när vi talar Agenda 2030. Vi behöver förstå människans behov kontra miljöns behov och hur de samspelar med varandra.

Mål 17 Genomförande och globalt partnerskap Sverige har ett samhälle som bygger på mycket tillit och där tillit tillämpas på högsta nivå. Komparativt är Sverige starka där. Om vi menar allvar och vill ingå i nya samarbeten finns vissa frågor för alla samhällssektorer som behöver ställas knutna till mål 17:

- Var och på vilka ställen är vi aldrig? - Vem glömmer vi bort att bjuda in? - Hur blir mål 17 egentligen ett annorlunda sätt att arbeta för oss? - Förstår vi alla former av utanförskap? - Förstår vi vad innanförskap innebär? - Hur riskerar vi att bidra till ökade klyftor? - Handlar det om att öka någon av mångfaldsgrunderna? - Vem är det som inte är med idag? - Och den symboliska och viktigaste frågan, vems är den tomma stolen?

Den här frågan behöver de flesta samhällssektorer ställa. Framförallt behöver den politiska ledningen tänka kring de här frågorna med utgångspunkt från utredningarna. Samtliga stora utredningar i Sverige som rör hållbarhetsfrågor och mänskliga rättigheter består till största delen av en vit medelklass. Är det representativt och mättande nog för att vi ska få en trovärdighet i frågan? Det är bristande yttre mångfaldsrepresentation i civilsamhällets styrelser och ledningar. Vi behöver återgå till mål 10 minskad ojämlikhet som land och ställa oss frågan, - Hur minskar vi ojämlikheten? genom att tillämpa testet med tomma stolen, säger Parul Sharma.

Workshop

Hanna Gerdes

Agenda 2030 är gemensamma mål och politiska målsättningar medan Konventionen om rättigheter för personer men funktionsnedsättning, CRPD, är juridiskt bindande. Det är viktigt att de här två samverkar och stärker varandra.

BegreppI denna workshop väljer vi begreppet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, förkortat CRPD istället för Funktionshinderkonventionen. Funktionshinderperspektivet och det som CRPD har slagit ner i form av ett juridiskt traktat ska genomsyra allting i Agendan 2030. Agendan innehåller 17 stycken mål och 169 delmål. Vissa av målen kan kännas mer relevanta utifrån Lika Unikas arbete för att Sverige ska genomsyras av ett funktionhindersperspektiv.

Workshop/bikuporÖvning 3-5 minuter: Sortera FNs globala hållbarhetsmål i form av kortlekar och punktskrift utifrån prioritetsordningen mest relevanta, mindre relevanta och minst relevanta utifrån Lika Unika och rättigheter för personer med funktionsnedhinder brett i Sverige idag.

Instruktioner:Var och en får motivera,

Varför tycker jag att just de här två, tre, fyra, fem målen är mest relevanta? Finns det några mål som ni har tyckt samma, dvs. mål som ni alla har tyckt är de

mest relevanta?

Dagens övning är ett startskott för att ge input till alla projektmedarbetare till hur vi ska prioritera. oavsett hur vi väljer att prioritera är idag så kan det vara så att man i slutändan ändå kommer lägga till någonting eller dra bort nånting därför att det kommer man behöva göra för att kunna genomföra projektet på ett bra sätt. Men det här är viktig input att ändå se att ni har ungefär samsyn.

Övning

- Vilka är de största utmaningarna som är kopplade till de här tre målen utifrån ett funktionhinderperspektiv i Sverige idag?

Mål 4 God utbildning Mål 8 Anständiga anställningsvillkor och ekonomisk tillväxt Mål 10 Minskad ojämlikhet

Mål 4 God utbildning för alla

Bildbeskrivning: Lolo Danielsson – SDR och Hanna Gerdes – moderator diskuterar olika utmaningar med målen.

Utmaningar:

- Tillräckliga resursero Anpassningaro Pengaro Personal etc.

- Prioritera kunskap om olika funktionsnedsättningar

- Bristande tillgänglighet på alla nivåero Tolkbristo Fysiska hindero Informationsbrist t.ex. ej översatt till lättläst (LL), punkt, komplicerat

- Irrelevanta betygs- och bedömningssystemo Tillgänglighetsaspektero Fördomar/attitydero Återupprätta rehabo Särskilt stödo Kompetensbristo Bristande valfrihet (av skola)o Resurs- och pengabristo Politisk lågprioritering

- Full fysisk tillgänglighet i alla utbildningssammanhang kopplad till att må bra i övrigt för att ta till sig en utbildning, dvs. god hälsa.

Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Bildbeskrivning: Deltagare diskuterar utmaningar och mål i olika arbetsgrupper.Eugenia Rudenberg – DHR, Hanna Gerdes – moderator, Birgitta Andersson – Forum – Kvinnor och funktionshinder, Mia Modig – Lika Unika, Lolo Danielsson – SDR, Tiina Nummi-Södergren – Lika Unika Akademi.

Utmaningar:

- Full tillgängligheto Hjälpmedel efter behovo Ledsagare och assistans i arbetsliveto Tillgängliga lokalero Teckenspråkstolkar i arbetsliveto Korrekt bemötande

- Minska löneklyftor- Bristande tillgänglighet på alla nivåer- Permanent mycket högre arbetslöshet hos personer med funktionsnedsättningar- Utförsäkrad ur sociala trygghetssystemet. Nyfattigdom- Återupprättad rehab- Oförmåga att se kompetenser- Okunskap/informationsbrist- Diskriminering- Rädsla för lägre produktion/ökade kostnader- Politisk lågprioritering

Mål 10 Minskad ojämlikhet

Bildbeskrivning: Mikael Ståhl – SRF, Peter Andersson – Lika Unika, Parul Sharma – Inspirationstalare sitter tillsammans och diskuterarAgenda 2030 målen.

Utmaningar:

- Full delaktighet och tillgänglighet- Rätt till hjälpmedel, ledsagare, assistans, teckenspråkstolkar- Skydd mot diskriminering- Ekonomisk trygghet (ur intersektionellt perspektiv)- Attityder- Värderingar- Normer- Politisk lågprioritering- Utmaningarna i mål 4 och mål 8- Jämställdhetsperspektiv inte uppmärksammat- Åtgärda försämrade socialförsäkringssystem- Sämre hälsa för personer med funktionsnedsättning- Stärka MR-perspektivet inom bl. a. kommunala beslut- Arbetsmarknaden är svår att ta sig in på för personer med funktionsnedsättning

- Målen som valdes från Agendan under workshopen är alla direkt kopplade till konkreta mänskliga rättigheter. Att utbilda andra intressenter såsom arbetsmarknaden, fackförbund kring rätten till arbete men framförallt ett funktionshinderperspektiv till rätten till arbete. De tänker sällan på funktionshinderperspektivet. Där kan Lika Unika Akademi utbilda andra. Det andra mervärdet ni kommer kunna ha genom att ni har kopplat så konkreta mänskliga rättigheter det är faktiskt att utbilda internt hos er själva. Inte bara kring Agendan, för den är en bit av det, men kring innebörden av de här rättigheterna, summerar Hanna Gerdes.

Nästa steg:Lista olika intressenter som Lika Unika Akademi kan samverka med.Diskussioner och analyser kommer att fortsätta inom Lika Unika.

Länk till MyRights informationsfilm om Agenda 2030 och globala målen, se nedan.

Version med syntolkning och undertexter på svenska:https://www.youtube.com/watch?v=sVoQY3ClAF4&frags=pl%2Cwn

Textad version:https://www.youtube.com/watch?v=wWuPwEciuM4&list=PLII3aO9k5YOVXE_EA_7X4KI92itqi688_