gransgangaren.files.wordpress.com€¦ · Web viewom hur väl aktörerna i det smarta specialiseringsområdet adresserar negativ påverkan exempelvis en enkönad arbetsmarknad kan

Värmlands smarta specialiseringarEn kartläggning och omvärldsanalys

Daniel HallencreutzStockholm den 11 maj 2018

Innehåll1 Inledning............................................................................5

1.1 Bakgrund................................................................................................51.2 Värmlands smarta specialiseringar.........................................................51.3 Syfte och mål..........................................................................................51.4 Metod och avgränsning..........................................................................61.5 Läsanvisning.........................................................................................101.6 Värdeskapande tjänster........................................................................10

2 Skogsbaserad bioekonomi..................................................122.1 Vad kännetecknar detta smarta specialiseringsområde?......................122.2 Marknads- och utvecklingstrender........................................................152.1 Vad känneteckar Värmland?.................................................................162.2 Nationella aktörer, nätverk och insatser kopplade till styrkeområdet...232.3 Internationella aktörer, regioner och kluster kopplade till styrkeområdet

262.4 SWOT-analys av styrkeområdet............................................................28

3 Digitalisering av välfärdstjänster........................................303.1 Vad kännetecknar detta smarta specialiseringsområde?......................303.2 Marknads- och utvecklingstrender........................................................323.3 Vad kännetecknar Värmland?...............................................................343.4 Nationella aktörer, nätverk och insatser kopplade till styrkeområdet...383.5 Internationella aktörer, regioner och kluster kopplade till styrkeområdet


4 Avancerad tillverkning och komplexa system......................424.1 Vad kännetecknar detta smarta specialiseringsområde?......................424.2 Marknads- och utvecklingstrender?......................................................444.3 Vad kännetecknar Värmland?...............................................................454.4 Nationella aktörer, nätverk och insatser kopplade till styrkeområdet...534.5 Internationella aktörer, regioner och kluster kopplade till styrkeområdet


5 Naturen, kulturen och digitaliserade upplevelser................605.1 Vad kännetecknar denna smarta specialisering?..................................605.2 Marknads- och utvecklingstrender........................................................635.3 Vad kännetecknar Värmland?...............................................................665.4 Nationella aktörer, nätverk och insatser kopplade till styrkeområdet...675.5 Internationella aktörer, regioner och kluster kopplade till styrkeområdet


6 Systemlösningar med solel.................................................726.1 Vad kännetecknar denna smarta specialisering?..................................726.2 Marknads- och utvecklingstrender........................................................726.3 Vad kännetecknar Värmland?...............................................................74

2 (124)

Kontigo AB Katarinavägen 19 SE – 116 45 Stockholm

www.kontigo.se +46 (0)8 562 262 40

http://www.kontigo.se/

6.4 Nationella aktörer, nätverk och insatser kopplade till styrkeområdet...776.5 Internationella aktörer, regioner och kluster kopplade till styrkeområdet


7 Reflektioner/sammanfattande bedömning...........................837.1 Sammanfattande bedömning...............................................................837.2 Sammanfattande SWOT-analys............................................................86

8 Material............................................................................888.1 Skriftligt material och hemsidor............................................................888.2 Intervjuer..............................................................................................90

9 Bilaga 1: Branschindelning.................................................919.1 Digitalisering av välfärdstjänster..........................................................919.2 Skogsbaserad bioekonomi....................................................................929.3 Avancerad tillverkning och komplexa system.....................................1039.4 Naturen, kulturen och platsens digitaliserade upplevelser.................110

FigurförteckningFigur 1. SWOT – Exempel på områden som kan indikatorsättas för att mäta ett smart specialiseringsområde...............................................8Figur 2. Specialiseringsdrivande branscher, specialiseringspåverkande branscher och specialiseringspåverkade branscher inom skogsbaserad bioekonomi.....................................................................................13Figur 3. Arbetsställen och sysselsatta inom skogsbaserad bioenergi. 14Figur 4. Fördelning av anställda, kön...............................................14Figur 5. Specialiseringsgrad indexerat enligt Balassa-Hoover, Skogsbaserad bioekonomi...............................................................14Figur 6. Specialiseringsgrad indexerat enligt Balassa-Hoover länsjämförelse, Skogsbaserad bioekonomi.......................................15Figur 7. De 10 största företagen inom Skogsbaserad bioekonomi i Värmland, med säte i länet (mätt som antal anställda).....................19Figur 8. De olika företagen inom Moelvenkoncernen.........................19Figur 9. Kanadas innovationssystem inom skog (Källa: Tillväxtanalys)

28Figur 10. SWOT – Skogsbaserad bioindustri......................................28Figur 11. Specialiseringsdrivande branscher, specialiseringspåverkande branscher och specialiseringspåverkade branscher inom digitalisering av v...................................................31Figur 12. Fördelning av antal arbetsställen (privat sektor) inom specialiseringsområdet...................................................................32

3 (124)

Figur 13. Fördelning av anställda inom specialiseringsområdet, privat sektor, kön.....................................................................................32Figur 14. Specialiseringsgrad indexerat enligt Balassa-Hoover, Digitalisering av välfärdstjänster.....................................................32Figur 15. SWOT – digitaliserade välfärdstjänster...............................40Figur 16. Specialiseringsdrivande branscher och specialiseringspåverkande branscher inom avancerad tillverkning och komplexa system............................................................................43Figur 17. Specialiseringsgrad indexerat enligt Balassa-Hoover, Avancerad tillverkning och komplexa system...................................43Figur 18. Antal arbetsställen inom avancerad tillverkning och komplexa system............................................................................44Figur 19. Fördelning av anställda, kön.............................................44Figur 20. Andel sysselsatta inom industrisektor (delmängd av specialiseringsområdet) per län, 2014 (dagbefolkning 20-64 år): Källa rAms, SCB.......................................................................................46Figur 21. Andel sysselsatta inom industrisektorn efter branschens kunskapsinnehåll (enligt OECD:s klassificering, dagbefolkning 16+ år)

47Figur 22. Teknikindex för Sveriges län, 2014....................................48Figur 23. Åldersstruktur i industrisektorn, andel sysselsatta äldre än 60 år av totala antelet sysselsatta 1993 och 2014 (Källa rAps)..........49Figur 24. De 10 största företagen inom område Avancerad tillverkning och komplexa system i Värmland (mätt som antal anställda) med säte i Värmland baserat på årsbokslut 2016..............................................51Figur 25. SWOT – Avancerad tillverkning och komplexa system.........58Figur 26. Specialiseringsdrivande branscher samt specialiseringspåverkade branscher inom Naturen, kulturen och platsens digitaliserade upplevelser..................................................62Figur 27. Specialiseringsgrad indexerat enligt Balassa-Hoover - Naturen, kulturen och platsens digitaliserade upplevelser................62Figur 28. Arbetsställen och sysselsatta inom skogsbaserad bioenergi

63Figur 29. Fördelning av anställda, kön.............................................63Figur 30. Övernattningsstatistik Värmland 2017 (Källa: SCBM)..........64Figur 31. Visit Dalarna AB som klustermotor....................................68Figur 32. SWOT – Naturen, kulturen och digitaliserade upplevelser. . .70Figur 33. Företag/organisation, typ av produkt/tjänst, antal anställda inom systemlösningar med solel samt kontaktperson.......................72Figur 34. SWOT – Systemlösningar med solel....................................81

4 (124)

Figur 35. Varuexport per invånare, 2015. Källa: Business..................85Figur 36. Sammanfattande SWOT-analys..........................................86

5 (124)

1 Inledning1.1 Bakgrund

Begreppet smart specialisering kommer ursprungligen från EU 2020 strategi för att möta Europas strukturella svagheter genom framsteg inom tre ömsesidigt förstärkande prioriteringar. Den första är, smart tillväxt baserad på kunskap och innovation; den andra, hållbar tillväxt som främjar en resurseffektiv, grön och konkurrenskraftig ekonomi; den tredje, inkluderande tillväxt som främjar en hög sysselsättning och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Mer investeringar i forskning, innovation och entreprenörskap är centralt i Europa 2020 och en del av EU:s svar på den ekonomiska krisen. Ytterligare instanser inom EU har förespråkat smart specialisering på olika sätt.

Region Värmland utarbetade under 2015 en regional innovationsstrategi för smart specialisering, VRIS3 för Värmland. Ett underlagsmaterial utgjordes av en omvärldsanalys, framtagen av SP. Det är denna omvärldsanalys som uppdaterats i denna rapport.

Rapporten har skrivits av Daniel Hallencreutz. Peter Kempinsky har kommenterat. Tomas Källberg och Elinor Nissbrandt har hjälpt till med materialinsamling.

1.2 Värmlands smarta specialiseringarVärmland har utgått från styrkeområden som mejslats fram under mer än femton år av regionalt tillväxtarbete med bl.a. klustersatsningar. Dessa har sedan analyserats på olika sätt. Kombinationer av styrkeområden med starka forskningsmiljöer har därefter gjorts. Sedan har dessa värderats utifrån kriterier som handlar om möjligheter till konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv. Nedan presenteras Värmlands sex områden för smart specialisering. Den första och tvärgående specialiseringen är:

Värdeskapande tjänster

De fem därpå följande specialiseringarna i prioriteringsordning är:

Skogsbaserad bioekonomi Digitalisering av välfärdstjänster Avancerad tillverkning och komplexa system Naturen, kulturen och platsens digitaliserade upplevelser Systemlösningar med solel

I inledningen till varje kapitel gör vi ett försök att beskriva den specifika smarta specialiseringen.

6 (124)

1.3 Syfte och målDen omvärldsanalys Kontigo fått i uppgift att genomföra har som syfte att uppdatera den omvärldsanalys SP genomförde 2014. Utgångspunkten ska dock inte vara de styrkeområden som SP analyserade utan de områden för smart specialisering som Värmland prioriterade i sitt RIS3-arbete.

Huvudfrågorna liknar de frågor som SP hade i sin rapport, nämligen:

Identifiera nationella och internationella länkar (inom Europa) med Region Värmlands områden för smart specialisering. Det vill säga motsvarande eller relaterade styrkeområden eller utvecklingsmiljöer som är existerande eller potentiella samarbetspartners eller konkurrenter med Region Värmland.

Göra en bedömning av de värmländska smarta specialiseringsområdenas styrka i förhållande till å ena sidan andra motsvarande styrkeområden och å andra sidan den pågående vetenskapliga och tekniska utvecklingen inom områdena.

1.4 Metod och avgränsningKontigo har i sitt arbete utgått från den rapport som SP arbetade fram (delar av deras text har använts och legat som utgångspunkt). SP:s text har sedan kompletterats med nyskriven text. Merparten av rapporten kan således sägas vara omarbetad och omredigerad och i många delar jämfört med SP:s text nyskriven.

1.4.1 Kvalitativ insamling av dataDenna rapport bygger på en uppdatering av den omvärldsanalys SP genomförde 2015. Denna har kompletterats med en genomgång av olika typer av textmaterial (se referensförteckningen).

1.4.2 IntervjuerDet skriftliga materialet har kompletterats med ett urval intervjuer med individer som representerar aktörer som har kännedom om områdena för specialisering (se referensförteckningen).

1.4.3 Registerdata och specialiseringsindexFör att göra översiktliga bedömningar av respektive specialiseringsområde – utifrån ett SNI-kodsperspektiv – har vi tagit fram data rörande specialiseringsområdena från rAps (SCB).

Kontigo har utifrån tidigare analyser samt bedömningar i konsultteamet gjort en kartläggning av de branscher som ingår i respektive smart specialiseringsområde samt vilka branscher som är drivande, påverkande respektive påverkade i arbetet med smart specialisering. Kartläggningen

7 (124)

åskådliggörs genom cirklar med olika ”skal” som visar hur central olika branschers roll är i utvecklingen av området. Utöver den kvalitativa kartläggningen innehåller cirklarna även sysselsättningsandelar för de respektive skalen, där sysselsättningen i de ingående branscherna beräknas som andel av den totala sysselsättningen i Värmland respektive riket.

Kontigo har även tagit fram specialiseringsindex för smart specialiseringsområdena. Specialisering definieras som den relativa andel som näringar eller nischer har i Värmland jämfört med riket samt för skogsbaserad bioekonomi i jämförelse med två jämförelseregioner – Västernorrland och Västerbotten. Dessa två regioner har valts för att den skogsbaserade basen i deras näringsliv samt att de – även om flera av dessa satsningar inte är identiskt lika jämfört med Paper Province – har flera tillväxtsatsningar med ett fokus på bioekonomi och skog. Två sådana exempel i Västernorrland och Västerbotten är BioBusiness Arena och Processum. Från och med 2018 är för övrigt BBA en del av Processum (som i sin tur är en del av RISE-koncernen).

Grad av specialisering mäts med hjälp av Balassa-Hoover index. Indexet beskriver den relativa specialiseringsgraden jämfört med andra regioner och definieras som:

BH i=

Y ijY j

Y iY

Där BHi är Balassa-Hoover index för bransch i. Y beskriver den indikator som man vill mäta. Så om man till exempel vill mäta specialisering inom näringslivet (definierat som omsättning per näringsnisch) på regional nivå jämfört med nationell nivå definieras variablerna på följande vis: Y ij är omsättning i bransch i och region j och Y j är total omsättning i region j. Y i är total omsättning i bransch i (nationell nivå) och Y är total omsättning (nationell nivå). Nedan följer hur Balassa-Hoover index ska tolkas.

Om BHi > 1 uppvisar Värmland en specialisering gentemot jämförelsegruppen

Om BHi = 1 uppvisar Värmland varken specialisering eller icke specialisering gentemot jämförelsegruppen

Om BHi <1 uppvisar Värmland en relativ svaghet i jämförelse med riket

Ett värde på 1 innebär att branscherna utgör lika stor andel av omsättningen i båda regionerna. Ett värde på 2 innebär att näringen i region1 utgör dubbelt så stor andel av total omsättning som i riket.

1.4.4 SWOT-Analys för bedömning av specialiseringsområdenas styrka

8 (124)

En SWOT-analys är ett verktyg som vi här avslutningsvis i detta avsnitt använder för att beskriva respektive styrkeområdes styrkor, svagheter, hot och utmaningar. Styrkor och svagheter finns i styrkeområdets ”inre miljö” och är oftast nutida eller en följd av redan inträffade händelser. Här försöker vi att uppmärksamma rådande kompetenser och resurser för att avgöra vad som görs bra och vad som behöver förbättras. Styrkor och svagheter är relativa. Möjligheter och hot är framtidsinriktade och bygger på kommande förändringar i styrkeområdets omgivning.

För oss handlar det här om att vi försöker att vara uppmärksamma på den externa miljön (exempelvis förändringar i makroekonomin eller i demografin eller generella värderingsförskjutningar). Utifrån den materialinsamling som genomförts inom ramen för respektive specialiseringsområde gör vi sedan en SWOT-analys, där följande aspekter kommenteras. De områden som valts ut för att ligga i fokus för vår SWOT ligger i linje med de områden som Värmland tidigare bedömt/värderat när det gäller de smart specialiseringarna. Två tillägg har dock gjorts – dels görs en bedömning av hur väl specialiseringsområdena kopplar an till det tvärgående specialiseringsområdet värdeskapande tjänster. Dels görs en värdering rörande hur specialiseringsområdet bidrar till att uppfylla målen i Agenda 2030 (SDG-målen).

Figur 1. SWOT – Exempel på områden som kan indikatorsättas för att mäta ett smart specialiseringsområde

STYR

KOR

SVAG

HETE

R

HOT

MÖ

JLIG

HETE

R

KRITISK MASSA

INNOVATIONSKRAFT

REGIONAL ORGANISERING

9 (124)

INTERNATIONALISERING

MÖTER SAMHÄLLSUTMANINGAR OCH SDG-MÅLENENTREPRENÖRIELL DYNAMIKDE VÄRDESKAPANDE TJÄNSTERNAS BETYDELSEGENUS

De aspekter som ingår i SWOT-analysen är följande:

1) Kritisk massa, som syftar på hur pass starkt området är utifrån företag, kompetenta individer, koncentration, aktörsstruktur (till exempel förekomst av klusterorganisationer, andra nätverk, designerade inkubatorer etc.).

2) Innovationskraft, som handlar om områdets förmåga till förnyelse. Detta område rörspecialiseringsområdets förmåga till att ”producera” produkt-, tjänste-, organisations-, sociala innovationer etc.

3) Regional organisering som handlar om hur trippel eller quadruppel helix samspelar för att utveckla området. Förmåga till samverkan och samhandling om man så vill. Inom ramen för detta område ingår också legitimitet och politisk förankring etc.

4) Internationalisering handlar om specialiseringsområdets internationalisering, dels näringslivets men också exempelvis hur pass väl aktörerna i innovationsstödssystemet är uppkopplat internationellt. Högskolan eller universitets internationella position, nätverk och varumärke etc.

5) Möter samhällsutmaningar och bidrar till att uppfylla SDG-målen. Här bedöms hur området bidrar till att regionen uppfyller agenda 2030 eller de globala målen för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG), som är en del av Agenda 2030. Denna agenda innehåller 17 Globala mål för hållbar utveckling, som den 25 september 2015 antogs av FN:s generalförsamling i resolution A/RES/70/1, under namnet Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development. De 17 målen är:

1. Avskaffa all fattigdom i alla dess former överallt.2. Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad

nutrition samt främja ett hållbart jordbruk3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla

åldrar.4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och

främja livslångt lärande för alla.5. Uppnå jämställdhet och alla kvinnor och flickors egenmakt.6. Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet

för alla. 10

(124)

7. Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla

8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.

9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation.

10. Minska ojämlikheter inom och mellan länder.11. Göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra,

motståndskraftiga och hållbara.12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och

dess konsekvenser*(I linje med FN:s ramavtal om klimatförändringen med UNFCCC. *Med beaktande av att Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar är det främsta internationella, mellanstatliga forumet för förhandlingar om hur världen ska hantera klimatförändringarna.)

14. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.

15. Skydda, återställa och uppmuntra till hållbar användning av ekosystemen på land, hantera skogen hållbart, bekämpa ökenspridning, stoppa och återställa landdegradering och stoppa förlusten av biologisk mångfald.

16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer.

17. Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

6) Entreprenöriell dynamik. Här bedöms hur området bidrar till nya företag etc.

7) De värdeskapande tjänsternas betydelse. Här bedöms, där relevant, huruvida de värdeskapande tjänsterna är en del av de smarta specialiseringsområdenas strategier/arbeten/insatser.

8) Genus handlar om specialområdets position när det gäller förhållanden på arbetsmarknaden, eller i företagsstrukturen. Exempelvis om ett smart specialiseringsområde – eller de där i ingående branscherna – kännetecknas av att arbetskraften är manligt dominerad. Detta område handlar också om hur väl aktörerna i det smarta specialiseringsområdet adresserar negativ påverkan exempelvis en enkönad arbetsmarknad kan ha när det gäller employer branding och attraktivitet.

1.5 LäsanvisningI rapporten beskrivs respektive styrkeområde utifrån ett antal övergripande områden. Varje kapitel är således i princip likadant utformat. Även om det förekommer variationer. Respektive styrkeområde beskrivs enligt följande. Först gör vi en kort beskrivning vad som kännetecknar detta smarta specialiseringsområde. Här presenterar vi också den specialiseringsanalys som gjorts (och där de SNI-koder vi tycker ingår i det smarta specialiseringsområdet). Här presenteras också antalet arbetsställen samt könsfördelning inom specialiseringsområdets kärna. I nästa kapitel presenterar

11 (124)

vi marknads- och utvecklingstrender för specialiseringsområdet. I det följande kapitlet presenterar vi vad som kännetecknar Värmland (inom det specifika specialiseringsområdet). Först redogör vi för företagen samt de eventuella kluster och nätverk som finns. Sedan redogör vi för forskning, innovation och kompetensförsörjning. Sedan redogör vi för offentlig sektor och det civila samhällets roll. I det efterföljande kapitlet redogör vi, så långt möjligt, för nationella aktörer, nätverk och insatser kopplade till styrkeområdet. Kapitlet som följer efter detta redogör för internationella aktörer, regioner och kluster kopplade till styrkeområdet. Dessa två kapitel varierar lite mellan respektive styrkeområde. Varje styrkeområdeskapitel avslutas med en SWOT-analys. Rapporten avslutas sedan med en diskussion rörande de värdeskapande tjänsternas betydelse samt en samlad bedömning/värdering och en samlad SWOT-analys. Detta sista kapitel ska ses som Kontigos bedömning – utifrån empirin, men också utifrån andra aspekter, rapporter och utredningar.

Innan vi övergår till att redogöra för de enskilda smarta specialiseringsområdena något om det horisontella specialiseringsområdet Värdeskapande tjänster.

1.6 Värdeskapande tjänster Värdeskapande tjänster blir en allt viktigare del av de övriga smarta specialiseringsområdena förmåga att innovera, förflytta sig, svara upp mot samhälleliga utmaningar, preferensförskjutningar hos konsumenter etc. Tjänstelogiken finns i alla sektorer, på alla nivåer – den pågår inom industri, kommunal sektor, vård etc. Att ett enskilt smart specialiseringsområde har förmåga att – i vid bemärkelse – bygga in tjänstelogiken är således av högsta betydelse.

Forskningen om tjänster i Sverige sker nästan bara hos CTF (Centrum för tjänsteforskning). Det samlade greppet har bara Karlstad universitet och CTF. Delområden inom tjänsteforskning finns naturligtvis på andra ställen: Chalmers, HHS, Stockholm, KTH och Linköping (som har ett visst industritjänstefokus). Tjänsteforskningen mot retail sker också på HHS. Viss tjänsteforskning mot industri sker på Chalmers, viss tjänsteforskning mot offentlig sektor sker på SU.

CTF är naturligtvis en mycket viktig aktör för de smarta specialiseringsområdenas utveckling i Värmland. Innovationerna sker ju ofta i företagen eller i organisationerna vi samverkar med. Om CTF har ett forskningsprojekt tillsammans med exempelvis Volvo så har oftast ”kunden” en idé om hur de vill använda tjänsteforskningen. Offentlig sektor och landstingen bedöms fortfarande som mer trögrörliga.

CTF samverkar med klustren i Värmland. CTF är involverade i några projekt. Får viss täckning för det från Region Värmland men de aktiviteterna CTF har inom bioekonomi pågår ett antal projekt där CTF har en person som finansieras. En person som ser över möjligheterna att ta fram och förändra affärsmodeller för företag i den bioekonomiska sfären CTF arbetar mot Paper Province. CTF finns med i Digitalwell-satsningen. Men ganska lite, mot klustren generellt förefaller det som (utifrån intervjuerna). Detta är ett utvecklingsområde.

12 (124)

Mot bakgrund bl.a. av CTFs starka position har regionen lyft Värdeskapande tjänster som ett område för smart specialisering. Vi har dock valt att i denna studie valt att inte inkludera en beskrivning av specialiseringsområdet Värdeskapande tjänster som ett eget område (dvs. det har inte fått ett eget, unikt kapitel). Vi har istället försökt att – så långt vår kompetens tillåter – lyfta in betydelsen av tjänster och tjänstelogik i de övriga. Vi ser i denna rapport således Värdeskapande tjänster om en infrastruktur, en möjliggörare.

När det gäller detta specialiseringsområde kan också RISE Service labs nämnas. Den enhet i RISE-koncernen driver flera projekt och satsningar mot olika specialiseringsområden. Ett exempel är REKO, som har som mål att stödja och utveckla det regionala näringslivet genom att tillsammans med SMF, på ett experimentellt sätt, utveckla och testa verktyg för tjänsteinnovation som bidrar till nya och bättre lösningar (produkter, tjänster och processer) för övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Genom att addera och integrera ett tjänsteperspektiv i biobaserade värdekedjor, genom användardriven och behovsstyrd utveckling liksom genom värdeskapande processer ska projektet stärka näringslivets innovationsförmåga och därigenom skapa förnyelse och stärkt konkurrenskraft.1

1 http://servicelab.se/project/reko/. 13

(124)

2 Skogsbaserad bioekonomi 2.1 Vad kännetecknar detta smarta

specialiseringsområde?Bioekonomi är ett begrepp som fått alltmer utrymme under senare år inom både forskningsvärlden, politiken och näringslivet. Utvecklingen av material, produkter och tjänster inom detta område anses av många vara avgörande för att tackla den globala utmaningen med klimatförändringarna.

Inom skogsbaserad bioekonomi har Kontigo använt sig av Tillväxtanalys branschanalys av bioekonomins fördelning i olika branscher och gjort egna skattningar av dessa branschers betydelse specifikt för den skogsbaserade bioekonomin. Kärnan utgörs av de branscher som till 100 procent består av företag inom skogsbaserad bioekonomi och som är drivande inom området. Här ryms skogsbruk, tillverkning av trä och träbaserade produkter samt tillverkning av papper och pappersvaror. Längre ut i vår cirkel finns branscher med ett betydande innehåll av skogsbaserad bioekonomi som genom sin innovations- och utvecklingsverksamhet kan påverka specialiseringsområdet. Här ryms branscher såsom jordbruk, möbeltillverkning och husbyggande. Längst ut i cirkeln återfinns andra branscher som rymmer företag inom skogsbaserad bioekonomi samt branscher vars verksamhet är beroende av input från den skogsbaserade ekonomin. Här finns bland annat kemikalietillverkare, hotellverksamhet samt sport-, fritids- och nöjesverksamhet. En viktig aspekt att poängtera är att egentligen skulle antalet branscher som är en del av den skogsbaserade bioekonomin kunna vara flera. Maskinvaruindustrin – tillverkare av utrustning – och konsulter till så väl kärnan som maskinvaruindustrin, inklusive IT, och andra underleverantörer skulle kunna inkluderas. Vi valde här dock att nyttja Tillväxtanalys branschanalys.

I figur 2 redovisas även skalens andel av den totala sysselsättningen i Värmland respektive riket. Detta är ett förenklat mått då de två yttre skalen innehåller mycket verksamhet som inte ingår i den skogsbaserade bioekonomin men ger ändå en indikation på områdenas storlek. Dock är det tydligt att Värmland har en stark specialisering relativt riket inom de skogsbaserade kärnverksamheterna. Denna specialisering gäller även de yttre skalen i vår cirkel, men specialiseringen avtar ju längre ut i cirkeln man kommer.

14 (124)

Figur 2. Specialiseringsdrivande branscher, specialiseringspåverkande branscher och specialiseringspåverkade branscher inom skogsbaserad

bioekonomi

Det är naturligtvis komplext att fånga storleken på det smarta specialiseringsområdet vad gäller antalet arbetsställen och sysselsatta. Nedan är ett försök. Se tabellen. Dels redovisas fördelningen av antal arbetsställen efter arbetsställets storlek. Här finns också könsfördelningen av sysselsättningen per specialiseringsområde. För skogsbaserad bioekonomi gäller siffrorna kärnan och mellancirkeln.

15 (124)

Riket 13 % Riket 5.5 % Riket n2.2 %

Värmland 13.4 % Värmland 6.4 %

Värmland 5.8 %

93 Sport-, fritids- och nöjesverksamhet 56 Restaurang-,

catering- och barverksamhet

79 Resebyrå- och researrangörsverksamhet och andra resetjänster och relaterade tjänster

18 Grafisk produktion, reproduktion av inspelningar

35 Försörjning av el, gas, värme och kyla

38 Avfallshantering, återvinning

72 Vetenskaplig forskning och utveckling

55 Hotell- och logiverksamhet

43 Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet

22 Tillverkning av gummi- och plastvaror

21 Tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel

20 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter

41 Byggande av hus

16 Tillverkning av trä och varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler

91 Biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet

17 Pappers- och pappersvarutillverkning

02 Skogsbruk

28 Tillverkning av övriga maskiner

31 Tillverkning av möbler

01 Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill

Figur 3. Arbetsställen och sysselsatta inom skogsbaserad bioenergi

Arbetsställets storlek Antal arbetsställen0 anställda 99531-4 anställda 1615-9 anställda 3410-49 anställda 1950-249 anställda 1>249 anställda 0

Figur 4. Fördelning av anställda, kön

Specialiseringsområde Män KvinnorSkogsbaserad bioekonomi 11976 2973

I figur 4 har vi indexerat specialiseringen i Värmland genom att titta på omsättningen i skogsbaserad bioekonomi i Värmland jämfört med riket där den översta pilen motsvarar den innersta cirkeln och nedersta pilen redovisar specialiseringen för den yttersta cirkeln. Värde 1 indikerar här en neutral specialisering, värden under 1 indikerar att Värmland är svagare än resten av riket på området och värden över 1 indikerar en specialisering. Här ser vi att, liksom om vi tittar på sysselsättningen, en regional specialisering sker i samtliga ”skal” med den starkaste specialiseringen i den skogsbaserade kärnverksamheten.

Figur 5. Specialiseringsgrad indexerat enligt Balassa-Hoover, Skogsbaserad bioekonomi

Att Värmland uppvisar en hög grad av specialisering inom skogsbaserad bioekonomi jämfört med riket är inte särskilt förvånande men för att ge en bild av specialiseringen jämfört med andra topplän presenteras i figur 3 en jämförelse mellan specialiseringsgraden i Värmland och två andra utpräglade skogslän, Västernorrland och Västerbotten. Vi ser här att Värmland står sig väl inom kärnverksamheten, där man uppvisar en avsevärt starkare specialisering än Västerbotten men samtidigt en betydligt svagare specialisering än

16 (124)

1.121.04

4.49

Västernorrland. Däremot uppvisar Värmland en svagare specialisering än de två andra skogslänen när man tittar utanför kärnverksamheten. Resultaten antyder att Värmland inte har en lika stark inomregional värdekedja med avnämare och stödverksamheter till skogsindustri samt trävaru- och papperstillverkare som Västernorrland och Västerbotten.

Figur 6. Specialiseringsgrad indexerat enligt Balassa-Hoover länsjämförelse, Skogsbaserad bioekonomi

Branschkategori Värmland

Västernorrland Västerbotten

Drivande branscher 4,49 8,45 2,36

Påverkande branscher

1,04 1,24 1,50

Påverkade branscher 1,12 1,56 1,71

2.2 Marknads- och utvecklingstrenderBioekonomisektorn anses vara en av de starkast växande marknaderna och enbart i Europa omsätter den idag 20 000 miljoner miljarder kronor.2 Viljan att skapa en bioekonomi kan dock utgå från både miljö-, näringsliv- och/eller säkerhetspolitiska ändamål.3 Definitionen kring begreppet bioekonomi skiljer sig mellan olika länder dvs. vilka sektorer som ingår. Detta försvårar nationella jämförelser när det kommer till utvecklingen av bioekonomi och forskningen rekommenderar att statistikmyndigheter i Europa utarbetar en tydlig definition av begreppet4. Inriktningen av strategier för olika länder är beroende av vilken typ av naturresurs och kompetensprofil som landet har, där t ex Spanien är inriktad mot jordbruk/fiske medan Finland fokuserar primärt på skogen som tillgång. Finland och Sverige har en stark fokus på färskfiber inom massaindustrin, jämfört med andra länder i Mellan- och Sydeuropa som tillverkar från returfiber. Norden är präglat av fiber som är mer långsamväxande jämfört med tropiska och subtropiska regioner. Denna fiber lämpar sig särskilt väl till förpackningsmaterial samt grafiska papper. Den snabbväxande fibern från tropiska regioner är dock mycket billigare att producera vilket ökar dess konkurrenskraft på marknaden, jämfört med den nordiska5. Låga löne- och råvarukostnader i tillväxtländer har haft en betydande 2 Paper Province, 2016 http://paperprovince.com/wp-content/uploads/2015/01/Paper-Province-årsredovisning-2013.pdf3 Tillväxtanalys (2016) Ett växande begrepp internationellt 4 Stockholm Environment Institute (2016) Den svenska bioekonomin: definitioner, nulägesanalys och möjliga framtider5 Sörensson och Jonsson 2014

17 (124)

effekt på den reducerande lönsamheten i branschen, tillsammans med en svag internationell konjunktur.6

En generell global trend inom pappers- och massaindustrin det senaste decenniet är den lägre efterfrågan på tidningspapper till följd av digitaliseringen. Det har dock blivit en ökad efterfrågan, främst från växande marknader i Asien, Sydamerika och Östeuropa, på andra typer av papper t ex kartong till förpackningar och wellpapp.7 Produktionskapaciteten är dock större än efterfrågan och företag specialiserade på tidningspapper har konkurrerats ut. En stor utmaning idag handlar om att expandera på andra marknader, och inrikta tillverkning mot nya biobaserade produkter. Mycket forskning och utveckling (FoU) sker inom avancerade biodrivmedel, kemikalier, förpackningsmaterial, nanocellulosa, kolfiber och läkemedel med flera. Kolfiber görs idag av olja, men kan även framställas från skogsprodukten lignin. Detta gör det möjligt att framställa högpresterande lättviksmaterial som t ex rotorblad till vindkraftverk.8 Nanocellulosa kommer från träfibrer och besitter motsvarande egenskaper som Kevlar, men med fördelen att materialet är förnybart. Visionen är att kunna framställa nya material av cellulosan som kan användas i produkter relaterat till elektronik, bilar, flygplan och medicin. Dessa ”nya” produktområden är både ett resultat av den minskade efterfrågan av tryckpapper tillsammans med de innovativa satsningar som görs för att tackla klimatförändringarna, i främst Europa och Nordamerika. Vissa av produkterna kan man även får fram ur biströmmarna från massabruk vilket är kostnads- och resurseffektivitet, samt bidrar till mindre utsläpp av växthusgaser.

Sveriges skogstillgångar utgör endast 1 procent av jordens totala skogsyta, men samtidigt rankas Sverige som världens tredje största exportör av skogsindustriprodukter, efter Kanada och USA9. Skogsindustrin och de produkter som framställs av skogen som råvara utgör den största delen av bioekonomisektorn. Enligt SCB och Tillväxtanalys beräknas den svenska bioekonomin omfatta 7,1 procent av det nationella förädlingsvärdet, där två tredjedelar av detta kommer från den värdekedja som inleds inom skogsbruket. Massa och papper uppgick till drygt en tredjedel (82 miljarder) av det totala exportvärdet från bioekonomin under 201410. Totalt under 2014 omfattade sysselsättningen inom svensk bioekonomi 350 000 personer medan arbetskraften inom skogsindustrin beräknades till 70 000. Stora företag har tidigare dominerat biobaserade branscher, men små företag står för allt mer av verksamheten. Detta kan man även se från de senaste två decennierna inom skogsbruket, där skogsentreprenörer har ersatt många anställda inom storföretagen. Andelen entreprenörsföretag av de totala årsverken i Sverige har nästan ökat med 50 procent de senaste två decennierna, och utgör nu den största kategorin inom skogsbruket11.

En generell utveckling inom svensk bioekonomi är en byggnadsökning av en- och flerfamiljshus i trä. Pappers- och massaindustrin i Sverige har inte varit lika 6 SP rapport 20157 Sörensson och Jonsson 20148 http://www.innventia.com/sv/Det-har-kan-vi/Nya-material/Ligninprodukter/9 Sörensson och Jonsson 2014.10 https://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/svar-direkt/svar-direkt/2016-11-02-den-svenska-bioekonomins-utveckling----statistik-och-analys.html.11 Tillväxtverket (2016) Den svenska bioekonomins utveckling.

18 (124)

fokuserad på produktionen av tidningspapper som många andra länder, därav har den svenska produktionen enbart minskat med 12 procent de senaste tio åren. Dock framkommer det att Sverige ligger efter i utvecklingen av nya produkter på nya marknader baserat på skogsråvara, jämfört med länder som Kanada och Finland. 12. Sverige ligger i framkant internationellt när det kommer till forskning inom skog, skogsindustri och bioekonomi.

2.1 Vad känneteckar Värmland?2.1.1 Inledning

Värmland utgör en av Sveriges starkare regioner inom den skogsbaserade bioekonomin. Styrkeområdet i Värmland innehåller papper, kartong och förpackningspapper, konverterare samt maskin och utrustningsleverantörer. De centrala produkterna i fokus för det här styrkeområdet är förpackningar samt mjukpapper (tissue) vilket ses som starka marknader även i framtiden. Graden av innovation och utveckling är generellt hög på bruken, forskningsinstitut, forskningscentra och universitet.

2013 utsågs klusterorganisationen Paper Province till vinnare av VINNVÄXT vilket har lett till en ytterligare fokusering på den värmländska skogsbaserade bioekonomin. Arbetet handlar om att positionera Värmland som en demonstrator för hur bioekonomi fungerar i praktiken. Den totala finansieringen i Värmland omfattar 130 miljoner kronor under 10 år, samfinansierat av Vinnova och triple helix-partnerskapet som består av Paper Province och dess medlemsföretag, Förutom Vinnova är Region Värmland den näst största finansiären. Karlstads universitet, SP tekniska forskningsinstitut samt Skogsstyrelsen. Forskning kring utveckling och förädling av produkter från skogen har pågått länge i Värmland men nu görs en gemensam satsning bland aktörer att benämna detta Bioekonomi. Skogsbaserad bioekonomi anses vara den starkaste av de fem specialiseringarna inom Värmlands forsknings och innovationsstrategi. Mer om Paper Province nedan.

2.1.2 Näringsliv, kluster och nätverkProducenterna inom styrkeområdet är bruk i regionen som främst tillverkar förpackningsmaterial. De jobbar aktivt med att addera värde i sina leveranskedjor och har också övergått till att mer tydligt applicera ett tjänsteperspektiv. Detta kanske är mest tydligt på BillerudKorsnäs och StoraEnso. BillerudKorsnäs är världsledande på fluting genom Billerud Flute® och en pionjäranläggning inom flera områden. Bland annat så har de utvecklat BillerudKorsnäs FibreForm®. Stora Ensos bruk på Skoghall levererar materialet till var sjätte förpackning som innehåller vätska i världen. Stora Enso är tätt integrerade med det framgångsrika företaget TetraPak som finns i Sunne, då Stora Enso levererar förpackningsmaterial dit. Varken BillerudKorsnäs eller StoraEnso har sina huvudkontor i Värmland men de har utvecklingschefer på koncernnivå stationerade i regionen. Däremot har båda bolagen för sina koncerner strategiskt viktiga verksamheter såsom innovationscentrum i Grums

12 Tillväxtverket (2016) Den svenska bioekonomins utveckling. 19

(124)

och Stora Enso Research (i Karlstad på Campus). Båda bolagen har just genomfört eller är i en process att genomföra stora investeringar i regionen.13 Nordic Paper är ett av de lokalt verksamma papper och massaföretag som har sitt huvudkontor i Värmland, närmare bestämt Bäckhammar. Ett stort antal av brukens underleverantörer är stationerade i regionen. Exempel på företag är: ÅF, Valmet, Cowi, GL&V, Pöyry, Somas och Voith.

Stora Enso. En ledande global leverantör inom förnybara lösningar av förpackningar, biomaterial, träprodukter och papper. Fokus ligger främst på fiberbaserade förpackningar, plantagebaserad massa, innovationer av biomaterial samt hållbara bygglösningar.14 Stora Enso. Företaget är en ledande global leverantör inom förnybara lösningar av förpackningar, biomaterial, träprodukter och papper. Fokus ligger främst på fiberbaserade förpackningar, plantagebaserad massa, innovationer av biomaterial samt hållbara bygglösningar.15 StoraEnso har nära samarbete med Tetra Pak och StoraEnso är en av deras traditionellt största leverantörer. Bruket levererar var sjätte förpackning som innehåller vätska i världen.16

BillerudKorsnäs. Företaget är ledande inom förnybart förpackningsmaterial med fokus på tillväxt inom fiberbaserade material. Samverkar med KTH, Chalmers, RISE Bioeconomy samt är engagerade i utvecklingen av Wood Science Center17. BillerudKorsnäs anläggning på Gruvön är världsledande inom pappersbruk, pionjäranläggning, inom fluting (det veckade skiktet i wellpapp) där man bland annat tillverkar Billerud Flute. Bruket har en produktionskapacitet på 710 000 ton med cirka 850 anställda.

Nordic Paper (idag uppköpt av ett kinesiskt bolag).18 Ett av de lokala papper- och massaföretagen med huvudkontor i Värmland, Bäckhammar. Tillverkar greaseproof och kraftpapper med bruk i Säffle, Åmotfors och norska Greåker. I bland annat Bäckhammar produceras kraftpapper från skandinavisk fiber. 90 procent av företagets produktion går på export och den totala årliga produktionen når 227 000 ton specialpapper samt 236 000 ton sulfit och sulfatcellulosa. Företaget har 600 anställda.19 Företaget har ett samarbete RISE Bioeconomy, som äger LignoCity, i syfte att utveckla Bäckhammar som centrum för miljöteknik.20

Valmet är världsledande inom tillverkning av tissuemaskiner, som är en stor framtida marknad. Advantage NTT heter modellen som gör succé på

13 StoraEnso har investerat i en fabrik för korslimmat trä (CLT). http://news.cision.com/se/stora-enso-oyj/r/stora-enso-investerar-i-phroduktion-av-korslimmat-tra--clt--i-gruvon,c2301968. Billerud Korsnäs investerar 5,7 Miljarder SEK i en kartongfabrik. https://nwt.se/grums/2016/12/12/klartecken-billerud-korsnas.14 http://www.storaenso.com/lang/sweden/Stora-Enso-in-Brief-Site/.15 http://www.storaenso.com/lang/sweden/Stora-Enso-in-Brief-Site/.16 SP Rapport (2015).17 https://www.billerudkorsnas.se/hallbarhet/mot-ett-hallbart-och-bio-baserat-samhalle/var-roll-i-bioekonomin18 Uppköpt av kinesiskt bolag Anhui Shanying Paper. https://www.nordic-paper.com/press/press-releases/nordic-paper-be-acquired-anhui-shanying-paper.19 http://paperprovince.com/med_type/nordic-paper-backhammar-ab/.20 http://www.innventia.com/sv/Om-oss/Nyheter/LignoCitys-projektpartner-RenFuel-och-Nordic-Paper-anlagger-demonstrationsfabrik-i-Backhammar/.

20 (124)

http://news.cision.com/se/stora-enso-oyj/r/stora-enso-investerar-i-phroduktion-av-korslimmat-tra--clt--i-gruvon,c2301968

http://news.cision.com/se/stora-enso-oyj/r/stora-enso-investerar-i-phroduktion-av-korslimmat-tra--clt--i-gruvon,c2301968

världsmarknaden. Företaget levererar anläggningar, utrustning, processlösningar samt service till diverse företag så som mjukpapperstillverkare och mekaniska massabruk.

Tissue Technology Center Valmet Tissue Research and Development Center är ett världsunikt teknologiutvecklingscentrum där man testar, verifierar ny teknik och processer för utveckling av dagens och framtidens tissuemaskiner, med fokus på minskad miljöpåverkan. Under 2017 började en ny anläggning runt det befintliga industriområdet Lamberget i Karlstad byggas, som kommer rymma över 700 anställda.21 Mer preciserat flyttar man dit med Valmet Fiber som funnits på annan plats i Karlstad.

Cellcomb har sin bas i Säffle. Företaget tillverkar miljövänliga laminatprodukter för engångsbruk i miljöer med höga krav på hygien, komfort och säkerhet. Företaget är marknadsledande i Europa inom produktionsutveckling till sjukvård och livsmedel. Det produceras bland annat sängkläder, men även foodpads som används för att t ex suga upp saft från kött i förpackningar, för att öka dess hållbarhet. Konceptet bygger på förnybar cellulosa från skogen.

UMV Coating Systems AB är ett världsledande företag inom lösningar för ytbehandling, pigmentering och bestrykning, med bas i Säffle. Är även verksamma inom service för papper- och kartongindustrin med tjänster inom förbrukningsartiklar och bestrykningselement, samt reservdelar. UMV testar nu ett nytt koncept för att bestryka livsmedelsförpackningar med vattenbaserade fossilfria barriärer. Med den nya tekniken kan man stryka på flera tunna barriärlager av biomaterial istället för ett tjockt lager med oljebaserat material.

Figur 7. De 10 största företagen inom Skogsbaserad bioekonomi i Värmland, med säte i länet (mätt som antal anställda).

Företagsnamn Förädlingsvärde (TKR)

Omsättning (TKR)

Antal anställda

Billerud Korsnäs AB* - - 850Stora Enso Skoghall AB 1793000 5899800 819Moelven Byggmodul AB 290916 1627371 479Nordic Paper Bäckhammar AB 381321 1541828 245Nordic Paper Seffle AB 166593 1246282 183Rottneros Bruk AB 107043 572799 95Moelven Edanesågen AB 59414 357236 87Moelven Notnäs AB 42418 409878 73Nordic Paper Åmotfors AB 101329 374156 66AB Hilmer Andersson 73578 408982 62

*Vi har inte inom ramen för studien fått fram förädlingsvärdessiffror/omsättning för Billerud Korsnäs eftersom företaget inte har säte i Värmland.

En intressant aspekt att notera är Moelven. Slår man samman de olika dotterbolagen är koncernen en av de största aktörerna inom kärnan i det

21 http://www.fastighetssverige.se/artikel/byggdialog-bygger-valmets-storsta-anlaggning-i-sverige-23393.

21 (124)

smarta specialiseringsområdet skogsbaserad bioekonomi. Räknas Moelven Byggmodul in är det i princip störst.

Figur 8. De olika företagen inom Moelvenkoncernen


Omsättning (TKR)

Antal anställda

Moelven Byggmodul AB 290916 1627371 479Moelven Edanesågen AB 59414 357236 87Moelven Notnäs AB 42418 409878 73Moelven Norsälven AB 23445 188126 43Moelven Årjäng Såg AB 25000 238560 43Moelven Nössemark Trä AB -47408 178006 40Moelven Värmlands Trä AB 20478 131594 37Moelven Component AB 26508 117865 36Moelven Ransbysågen AB 18578 138841 33TOTAL - 3387477 871

Paper Province. Den centrala aktören inom styrkeområdet är klustret Paper Province som grundades 1999. Organisationen består av ett hundratal medlemsföretag (Pappersbruken naturligtvis men också bioenergileverantörer, förpackningsföretag, maskinleverantörer och konsulter är medlemmar) som tillsammans arbetar för att stärka konkurrenskraften inom skogsbaserad bioekonomi22. Medlemsföretag är bland annat BillerudKorsnäs och Stora Enso från Värmland samt Andritz, Metso, Tetra Pak och Voith. Organisationen arbetar med att samla näringsliv, forskning, utbildning och samhälle för att främja innovation, kompetens, projektutveckling och regionalt tillväxtarbete. Det finns ett starkt samarbete med Karlstad universitet kring olika FoU-projekt. Klustret utsågs 2010 till ett av Top 100 European World Class Cluster av European Cluster Observatory. Paper Province tillsammans med Finska Länsi-Suomi var de enda klustren inom massa- och pappersindustrin.23 Paper Province har ansökt om att bli så kallat Gold Level kluster. Det vill säga – den mest excellenta kategorin.

The Wood Region är ett treårigt projekt där Torsby kommun är huvudman. Syftet är att bygga en testbädd för biokomposit och 3D teknologi i ett labb/makerspace. Ytterligare, är målet att projektet skall skapa en företagsnod i Mellansverige, dvs. Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län och främja samarbete inom träindustrin/bioekonomisektorn.

The Packaging Greenhouse är ett företag startat av Paper Province. Fokus ligger på utbildningar som är skräddarsydda för skogsindustrin t ex miljöteknik, bestrykning av paper och kartong och processoptimering.24 Företaget är mitt uppe i en stark utvecklingsprocess och har en innovation som kommer att starkt kunna öka företagets konkurrenskraft.

22 http://paperprovince.com/om-oss/regional-kraftsamling/23 SP rapport (2015)24 http://tpgreenhouse.se/node/6

22 (124)

2.1.3 Forskning, innovation och utbildningKarlstads universitet har som en del av innovationsstrategin för smart specialisering klustrat den skogsindustriella forskningen i en samlad miljö under namnet Pro2BE – Processes and Products for a Circular BioEconomy. Forskningen omfattar tre forskningsområden:

Grundläggande materialforskning inom tillämpning av produkter och processer inom skogs- och biomaterialbaserad industri.

Forskning inom processteknik och förståelse för utveckling och innovation

Systemanalys för en övergång till utnyttjandet av mer hållbara resurser (sociala, ekonomiska, material, energi) i processer och tillverkning av produkter i livscykler

Paper Surface Center – som är en del av Pro2BE – är ett internationellt forskningscenter med fokus på funktionella pappersytor och barriärmaterial för papper och kartong. Kompetens inom ytbehandling och förpackningsteknik med fokus på befintliga samt nya funktioner, processer och material. Centret har en tvärvetenskaplig inriktning som omfattar pappersteknik, matematik, miljö och energisystem, materialteknik, biokemi och maskinteknik.

Företagarforskarskolan VIPP (värdeskapande fiberbaserade processer och produkter) – med finansiering från KK-stiftelsen – på Karlstads universitet främjar samverkan mellan industri och akademi. Forskningen är tvärvetenskaplig med samarbete mellan kemiteknik, kemi, miljö- och energisystem, fysik, maskin och materialteknik samt Centrum för tjänsteforskning, samt ett flertal företag inom Sveriges och Finlands skogsindustri. Forskning innefattar bland annat tillverkning/material (massa), energi och miljöaspekter (energi och miljö) samt värdeskapande processer/tjänsteperspektiv (tjänster). Det är ett samarbete mellan 14 företag i branschen med sammanlagt 18 doktorander och projekt.

Det finns även en satsning inom en annan forskningsgrupp på Centrum för tjänsteforskning CTF, Förpackningar för hållbar utveckling som kombinerar det naturvetenskapliga perspektivet med insikter/kunskap om hur förpackningsegenskaper influerar konsumentbeteende. Centrum för regionalt samhällsbyggande (CRS) är även en del av satsningen inom Skoglig bioekonomi. CRS, är en tvärvetenskaplig centrumbildning med forskningsfokus på förändringsprocesser i samhället utifrån ett regionalt perspektiv. Inom CRS representeras olika akademiska discipliner som statsvetenskap, kulturgeografi, historia, sociologi, socialt arbete, miljövetenskap, biologi samt risk- och miljöstudier. Verksamheten består av forskning, forskarutbildning och forskningskommunikation. Ett viktigt forskningsfält rör aktörer på den regionala nivån i samspel med aktörer på andra nivåer kan bidra till omställningen till en mer hållbar utveckling? Forskningsprojekt med bäring på skoglig bioekonomi är BioWiseTrans som är ett nordiskt nätverksprojekt för att studera och driva omställningen till en ny bioekonomi, i första hand mark- och biomassabaserad. Ett annat projekt är InGO. InGO är ett pågående Interregprojekt som är ett samarbete mellan Karlstads universitet, Høgskolen i Innlandet, Högskolan i Dalarna, Trysilvassdragets skogeierlag, Paper Province, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Värmland, Hedmark Fylkeskommune med flera. Sammanlagt

23 (124)

har projektet 17,8 miljoner till sitt förfogande varav 9,7 miljoner förvaltas av Karlstads universitet. Projektets syfte är att stärka och utveckla förutsättningarna för grön omställning och innovation i skogen.

I Paper Province-satsning Paper Province 2.0 – En storskalig demonstrator för skogsbaserad bioekonomi (som är Vinnväxtinitiativets fas 2) ingår forskare från fakulteten hälsa, natur- och teknikvetenskap samt Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Inom CRS forskar man på vilka processer som krävs för övergången till en mer skogsbaserad bioekonomi. Här finns en fokus på tvärvetenskapliga metoder och aktörer utanför akademin lyfts fram, och behandlar frågor så som vad driver eller hindrar företag från att engagera sig i omställningen till en mer skogsbaserad bioekonomi. Vid CRS finns nu forskningsprojektet Omställning till en ansvarsfull skoglig bioekonomi med målet att t ex forska inom civilsamhällets roll, och dess värderingar och normer i den bioekonomiska omställningen. Här finner vi projektet Omställning till bioekonomi, smart specialisering och quadruple helix. Som handlar om att skapa förståelse för den fjärde helixen i regionala innovationssystem dvs. det civila samhället (ideella organisationer och föreningar. Karlstads universitet är projektägare för IMTRIS, ett gränsöverskridande samarbete, med gemensamma FoU-insatser, om förädling av träråvara som en del av den regionala bioekonomin. Aktörer medverkande i metodutvecklingen inkluderar Högskolan Dalarna, Karlstads universitet, Høgskolen i Oslo og Akershus i samverkan med aktuella företag och klusterorganisationer.

Paper Province främjar som innovationskluster innovationer i tidiga skeden. Paper Province bioinnovationsplattform innefattar idéjakt, idéutveckling, accelerator, testbäddar, innovations- och affärsrådgivning och verktyg riktade mot startups. Till Paper Province verktyg hör även BioExpress, som är en förkommersiell process som framförallt syftar till att verifiera marknadspotential. Sedan 2014 har Paper Province innovationsplattform hanterat cirka 80 innovationscase. I början av 2018 fanns 17 öppna innovationscase, varav sex är innovationer som ligger i startupföretag. Flera av dessa case har deltagit i processen i flera år.

Region Värmland är en viktig, samlande aktör för specialiseringsområdet, som inspiratör och idébärare samt som finansiär och delprojektägare. Interregprojekten Green Drive Region och The Bioeconomy Region är två exempel. Green Drive Region omfattar Akershus och Hedmark i Norge samt Värmland, Dalarna och Gävleborg i Sverige. Projektet är en satsning över gränserna med syfte att minska användningen av fossila bränslen i vägtrafiken. The Bioeconomy Region The Bioeconomy Region är ett Interreg-projekt som finansieras av regionerna Värmland och Dalarna, plus Säffle kommun i Sverige, fylkeskommunerna Akershus, Hedmark, Oppland och Østfold i Norge, i samarbete med Paper Province och Interreg Sverige-Norge. Projektet har även ett stort antal samarbetspartners från näringsliv och forskning i Norge och Sverige.25 Region Värmlands EU-kontor har vidare biokonomi som prioriterat bevaknings- och aktivitetsområde. Region Värmland är även medlem i Vanguardinitiativet och ERRIN där man är aktiv i arbetsgruppen Bioeconomy. Två exempel på hur Region Värmland driver på arbetet för att stärka och utveckla det smarta specialiseringsområdet.25 https://bioeconomyregion.se/.

24 (124)

Region Värmland har tagit initiativ till det nationella nätverket för svenska regioner inom bioekonomi.

StoraEnso Consumer Board Innovation and R&D, Research Centre Karlstad. Spetsområden är innovationer och utveckling av värdeskapande, resurseffektiva och hållbara cellulosafiberbaserade förpackningsmaterial med fokus på konsumentförpackningskartong.

Karlstads universitet har bland annat följande utbildningar och tjänster kopplat till området:

Civilingenjör Energi- och miljöteknik. En grundutbildning som förser kunskaper inom miljöteknik, energiprocesser, strömningslära och värme- och masstransport.

Civilingenjör Kemiteknik. Kunskaper om kemi och tekniska tillämpningar i utveckling av nya material och hållbara tillverkningsprocesser (kompetens för produktion av läkemedel, livsmedel, papper).

Postdoktor i skogsbaserad ekonomi med inriktning biokol Postdoktor i skogsbaserad ekonomi med inriktning bränslepellets

Andra satsningar vid Karlstads universitet:

RenewFuncBar. Forskning inom funktionella barriärer och beläggningar, i samarbete med forskning och branschindustrin.

Tissue Education and Research Program (TERP) Forskning inom vävnad och innefattar kunskap om val och anpassning av fibrer, i tillverkningsprocesser och produkter med hög kvalitet.

Det finns även ett flertal högskoleutbildningar i Värmland kopplat till branschen:

Gammelkroppa Skogsskola. En privat högskola utanför Filipstad som examinerar 25 skogstekniker vartannat år. Erbjuder även kurser för småföretag att fortbilda personal.

Träteknikerutbildning i Hammarö AB. En utbildning utformad i samarbete med branschen för att möta framtidens kompetensbehov. Kunskap inom produktionskedjor till design och tillverkning av produkter26.

Yrkeshögskolan i Karlstad. Utbildning inom Processtekniker, inriktning mot skogsindustrin framförallt massa- och papperstillverkning. Kunskap inom apparatteknik med värme- och strömningslära, automationsteknik, service/underhåll och miljö/kvalitetsteknik27.

Brobygrafiska. Utbildningen Prepress- och trycktekniker förpackningsproduktion ger kunskap om förpackningsdesign, från digitalt till tryckbara hållbara förpackningar. Utbildningen Förpackningsdesigner hanterar varumärkesbyggande, kommunikation, grafisk design, förpackningens dekor, form och funktion. Det finns även fokus på material och hållbarhet.

26 http://www.ttuhammaro.se/utbildning/utbildning27 http://karlstad.se/Utbildning-och-barnomsorg/Yrkeshogskolan/Vara-utbildningar/Processtekniker/

25 (124)

2.1.4 Offentlig sektor och civilsamhället I övergången till ett mer hållbart samhälle, där biobaserad samhällsekonomi har betydelse, har civilsamhället alltmer börjat prioriteras. Forskning betonar att när det handlar om frågor som rör miljö och klimatförändringar, är deltagande processer från civilsamhället viktigt då det kräver förändring i våra produktions- och konsumtionsmönster. I Värmlands innovationssystem har det civila samhället en ganska liten roll och det finns inte direkt någon länk mellan en väl utvecklad triple helix och övergången till ett quadruple helix system. I omställningen till en hållbar skoglig bioekonomi handlar det om att ta hänsyn till både miljö och det naturliga systemet i regionen där skogen är av stor betydelse.28 Det har även lyfts fram att de aktörer som omnämns från civilsamhället inom styrkeområdet, är Skogskvinnorna (se endan) och Svenska Kyrkan samt Lantbrukarnas Riksförbund.29 Miljöorganisationer kan istället upplevas som problematiska då de på ett sätt anses arbeta mot skogsindustrin i Sverige. Man bör därför utveckla en samverkansmodell där de tydligt framkommer vilken roll olika aktörer från det civila samhället kan spela, och att man etablerar en viktig roll för den fjärde helixen. Eftersom det civila samhällets roll är en ny aspekt av specialiseringarna är beaktandet av kön och etnicitet av deltagare i den fjärde helixen, en möjlighet att sprida mångfald i de andra helixarna. Ett par exempel på initiativ inom civilsamhället kopplat till styrkeområdet:

Skogskvinnorna: nätverk för kvinnliga skogsägare. Informera sprida kunskap om skogen, och att låta kvinnor ta mer plats inom industrin30.

Cirkulära Värmland. En förening som arbetar för ett mer hållbart Värmland

2.2 Nationella aktörer, nätverk och insatser kopplade till styrkeområdetBioInnovation är ett omfattande innovationsprogram med visionen att omvandla Sverige till en bioekonomi år 2050. Programmet är ett samarbete mellan olika branscher, startat av Skogsindustrierna, IKEM och TEKO. Finansierat av VINNOVA; Energimyndigheten och Formas.

North Sweden Cleantech. Organisationen arbetar med att stärka och främja cleantechbolag i Norra Sverige. Riktar sig främst mot små och medelstora företag och syftar till att öka tillväxt och kommersialisering i företag som utvecklar tekniska hållbara lösningar. Medverkande aktörer är Uminova Innovation, ABI, Skellefteå Kraft, Umeå Energi, Vakin, Bostaden, Västerbottens läns landsting, Region Västerbotten, Kompetensspridning Umeå, Skellefteå kommun, Umeå kommun, Umeå kommunföretag, Örnsköldsviks kommun och Processum.31

28 Centrum för forskning om regionalt samhällsbyggande (CRS) 2015. Tillsammans ställer vi om ed hjälp av skogen, policy brief.29 Grundel, I. & Dahlström, M. J Knowl Econ (2016).A Quadruple and Quintuple Helix Approach to Regional Innovation Systems in the Transformation to a Forestry-Based Bioeconomy.30 http://www.skogskvinnorna.se/index.php/om-foreningen/31 http://www.cleanergrowth.se/en/

26 (124)

Research Institutes of Sweden (RISE). RISE är en sammanslagning mellan Innventia, Swedish ICT och SP. Ett oberoende forskningsinstitut med bredd inom spetskompetens, innovationstjänster, affärsområden för SME, industri och akademi med mera. Här finns en speciell Division om bioekonomi uppdelat på tre verksamhetsområden Bioraffinaderi & Energi, Papperstillverkning & Förpackningar samt Biobaserade material. Arbetet innefattar råvara och processer till färdiga produkter, förpackningar, textilier, kolfiber, kemikalier samt bränslen32. Inom RISE-koncernen kan bl.a. RISE Service Labs nämnas (se också ovan). De finns på flera orter i Sverige men har sin huvudlokalisering i Karlstad. De är involverade i Skoglig bioekonomi, bl.a. genom en förstudie om ett tjänstelab med den profilen. För övrigt ett intressant exempel på hur flera olika smarta specialiseringsområden samspelar (i det här fallet skogsbaserad bioekonomi och värdeskapande tjänster).

Processum AB. Ett dotterbolag till RISE-koncernen, samägt tillsammans med Processums intresseförening med bas i Örnsköldsvik. Syftet är att främja FoU inom bioraffinaderi, i nära samarbete med andra bioraffinaderiinitiativ, kluster, och akademi på nationell samt internationell nivå. Har en särskild bioteknikgrupp med FoU inom bland annat omvandling av lignocellulosa och industriella restströmmar till produkter så som drivmedel, material och proteiner.

Bizmaker är den regionala företagsinkubatorn i Västernorrlands län. Den första februari 2018 öppnade en ny möjlighet för skogliga startups från hela Sverige att växla upp sin affärsidé. Forest Business Accelerator – som satsningen heter – är ett affärsutvecklingsprogram där ett tiotal företag under åtta månader erbjuds hjälp av SCA, IBM, Processum och BizMaker för att utveckla och kommersialisera sin produkt eller tjänst på större marknader.33

Stockholm Environment Institute (SEI). Forskningsinstitut inom miljövetenskap och hållbar utveckling med inriktning på policyfrågor. SEI tillsammans med RISE har ett samverkansavtal för att stärka samarbetet mellan akademi och näringsliv, för att stärka svensk innovationsforskning och internationellt samarbete. Ett utav ämnesområdena är just bioekonomi.

Mittuniversitetet i Sundsvall. Där finner man bland annat Fibre Science and Communication Network (FSCN) som jämfört med andra forskningscentrum har högst antal examinerade doktorander med koppling till skogsnäringen varje år. Vid universitet drivs projektet Innovativ grön energi – KM2, som handlar om att ta fram olika innovationer från grön energi (utvinning, lagring och användning). Lösningar innefattar bland annat batterier till solceller på papper samt nya typer av vindgeneratorer34. FSCN har tillsammans med Högskolan i Borås, Smart Textiles, Svenskt Konstsilke och Svenska Pappersbruket fått forskningsfinansiering av Vinnova för att experimentera med tillverkning av garn från papper.

32 https://www.ri.se/divisioner/rise-bioekonomi33 http://www.mynewsdesk.com/se/bizmaker/pressreleases/nationell-accelerator-boostar-skogsinnovationer-2393953?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=Subscription&utm_content=current_news.34 http://www.biobusinessarena.com/projekt/

27 (124)

ThinkForest är ett forum startat av Europeiska Skogsinstitutet (EFI) med syfte att förstärka dialogen mellan forskning och beslutsfattare, med inriktning mot främst Europeiska kommissionen och Europaparlamentet. Målet är fylla de kunskapsluckor hos Europeiska kommissionen och Europaparlamentet som rör skogsområdet.

BioBusiness Arena (som nu gått in i SP Processum) är ett långsiktigt projekt/innovationssystem med målet att stimulera innovation inom skog och bioekonomiska frågor. Projektet agerar som en brobyggare mellan näringsliv, akademi och samhälle baserat på en triple helix. Nätverket består av ett 30-tal organisationer (flertalet skogliga start-up företag) och har även starka kopplingar till ledande forskningsmiljöer (Mittuniversitet)35.

Sveriges lantbruksuniversitet. Har diverse forskningsprojekt relaterat till bioekonomi. Forskarskolan i Skogshushållning med inriktning bioekonomi, ett samarbete mellan Fakulteten för skogsvetenskap vid SLU och arbetsgivarrepresentanter från skogssektorn. Med målet att säkra kompetensförsörjningen för den framtida svenska skogsbaserade bioekonomin.

Bioenergiportalen. En kunskapsplattform om bioenergifrågor kopplat till jord- och skogsbruket. Startades av jordbruksverket, och riktar sig till bland annat företagare, köpare av biobränsle, myndigheter och intresseföreningar.

Svebio är en kommersiell miljöorganisation med syfte att främja och utveckla användningen av bioenergi.

Arena Grön Tillväxt. Ett innovationskluster för gröna näringar baserat i Halland, som främjar samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor i utvecklingen av biobaserade produkter och tjänster.

Skogstekniska klustret. Klustret består av tio företag från skogsmaskinbranschen, som bedriver utvecklingsarbete i samverkan med akademi, forskning och skogsbolag. Har en stark fokus på jämställdhetsarbete och att utmana traditionella könsmönster inom skogsnäringen.

Packbridge är ett internationellt klusterinitiativ inom förpackningsindustrin med medlemmar i form av producenter, forskare, varumärkesägare, offentlig sektor och innovatörer med flera. Huvudkontor i Skåne, avdelning i Västernorrland samt brofäste i Värmland.

BioLi2.0 är det tredje strategiska innovationsprojektet av Bioinnovation, som syftar till at utveckla biobaserade drivmedel och produkter från lignin. Företag, forskare, akademi under 2,5 år samarbeta inom FoU med en total budget på 46,9 MSEK.

Sveriges lantbruksuniversitet är vidare en viktig aktör. Framförallt institutionen för skogens biomaterial och teknologi. En akademisk utbildnings- och forskningsenhet inom lösningar och tjänster inom bioekonomi/skogsbiomassa. Energikunskap finns vidare vid Uppsala Universitet och SLU (utbildningar rörande bioenergi: biomassa, energiskog, biogas, torv, avfall med mera).35 http://www.biobusinessarena.com/om-oss/.

28 (124)

2.3 Internationella aktörer, regioner och kluster kopplade till styrkeområdet

2.3.1 USAUSA är rankad som världens näst största producent av skogsprodukter efter Kina, med en skogsindustri som årligen omsätter cirka 1600 miljarder kronor. Skogsnäringen tillsammans med den träbaserade industrin utgör den största andelen av USA:s bioekonomi, både kopplat till affärsvolym och sysselsättning. Sammantaget beräknas sektorn till och med 2020 sysselsätta cirka 5.3 miljoner människor i landet. Det finns en övergripande politisk strategi inom bioekonomi med ett flertal styrmedel med syfte att utveckla tekniken inom jord- och skogsbruk. När det kommer till konkreta styrmedel finns det genom ’Renewable Fuel Standard’ krav på fixerade volymer biodrivmedel, med förväntningen att öka avancerade drivmedel från skogen, framför jordbruksindustrin. Med tanke på den nuvarande politiska ledningen (Trumpadministrationen) är det inte helt entydigt åt vilket håll amerikansk politik går när det gäller bioekonomi. Biofuels Digest konstaterade att det fanns såväl plus som minus ur ett utvecklingsperspektiv på bioekonomin.36

Den övergripande strategin från den dåvarande regeringen under 2012 var framtagen i samverkan med federala myndigheter, forskningsvärlden och näringsliv. Den handlar bland annat om att öka bidrag till FoU (inom främst syntetisk biologi och bio-IT), underlätta för lansering av bioinnovation på marknaden och anpassa yrkesutbildningar/akademi till bioekonomisektorns behov. I budgeten för 2016 har man även avsatt 650 miljoner för två forskningsinstitut inom nanocellulosa och bioindustri. Inom just skogsnäringen finns Forest Products Laboratory, en del av jordbruksdepartementet, med 60 forskare verksamma inom innovation av bland annat bioraffinaderier, kompositmaterial, träbaserad nanoteknologi och skogsråvara och restprodukter.

2.3.2 JapanJapans skogsmängd kan jämställas med Sveriges, men det importeras fortfarande en stor del trä till byggnadssektorn. Närmare 60 procent av skogen ägs av privata aktörer, där kooperativ har en viktig roll. Som en del av den japanska regeringens Biomass Industrialization Strategy år 2012, har 20 städer lyfts fram som ledande, där de tillsammans med företag skall ta fram en plan och får stöd via departementet MAFF:s Local Biomass Promotion Project. Landet har etablerat en stark forskningsprofil inom skogsforskning, både inom näringsliv och akademi, främst kring utvecklingen av nya användningsområden för biomassa. De är särskilt starka inom nanocellulosa, och tilldelades 2015 års Marcus Wallenbergpris för tillverkningen av nanofibrillär cellulosa från pappersmassa.36 http://www.biofuelsdigest.com/bdigest/2016/11/09/us-elections-what-trumps-victory-means-for-the-bioeconomy/.

29 (124)

2.3.3 Finland I Finland motsvarar bioekonomiindustrin (skogsråvara, kemi, energi, byggande, teknikutveckling, livsmedel och hälsa) en fjärdedel av landets export, och samtliga företag omsätter cirka 600 miljarder kronor. Sysselsättningen inom sektorn beräknas till 300 000 personer. Finland har en högre andel bioekonomi än Sverige, detta beror dock på att länderna har en jämlik storlek av skogsnäring, vilket då utgör en större del av Finlands lägre BNP37. Den nationella övergripande bioekonomistrategin syftar att höja värdet av bioekonomin till 1 000 miljarder år 2025, samt skapa 100 000 nya jobb. En stark fokus ligger på samverkan mellan departement (närings-, jord- och skogsbruk), myndigheter, näringsliv och akademin. Initiativ innefattar ökat exportstöd, förenkling i upphandling av biobaserade produkter samt främja internationellt samarbete för trendspaning och affärsmöjligheter med flera. Finland har bland annat inlett ett skogssamarbete med Chile inom just bioekonomiska frågor och hållbar resursanvändning. Finland har ett brett spektrum av forskningsinsatser och det finns en särskilt god grundfinansiering inom just fiberbaserade produkter. En internationell innovationstävling hålls varje år med syfte att främja kommersialiseringen av innovationer inom bioekonomi och bioraffinaderier. Vinnare av projektet 2014 blev företaget Spinnova, med ursprung från det tekniska forskningsinstitutet VTT, som framställer garn av träfiber. Det finns även en stark ambition i Finland att öka användningen av biodrivmedel. Utöver det EU direktiv där andelen förnyelsebar energianvändning i transportsektorn ska representera tio procent per år har Finland, med sitt kvotpliktsystem, valt att öka denna procent till 20.38

Viktiga exempel på forskning och innovationsaktörer internationellt är:

FTP - Forest-based Sector Technology Platform. Ett europeiskt samarbete inom skogsbaserad forskning, med en vision om ett hållbart och biobaserat samhälle.

CEPI - The Confederation of European Paper Industries. Samverkar och representerar europeisk massa- och pappersindustri mellan 19 länder. Forskning och innovation drivande områden mot EU.

Cei-Bois - The European Confederation of woodworking industries. Övergripande europeisk organisation för sågverk och trämekanisk industri, med fokus på FoI.

Horisont 2020. Med en budget på runt 80 miljarder euro, utgör detta EU-projekt det största forsknings- och innovationsprogrammet i världen. Ett av initiativen heter Bio-based Industries, som handlar om att utveckla ny tekniker inom bioraffinaderier, för omvandling av förnybara naturresurser till biobaserade produkter, material och bränslen.39

2.3.4 KanadaKanada är ett av de länder som har mest skogsråvara. Kanada är en nettoexportör av de flesta energiprodukter och särskilt viktig är produktionen 37 Stockholm Environment Institute (2016) Den svenska bioekonomin: definitioner, nulägesanalys och möjliga framtider.38https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.bfc90a3156dba9a0d026f48/1472799962705/svardirekt_2016_16+Biokemi-ett+v%C3%A4xande+begrepp+internationellt.pdf39 http://www.skogsindustrierna.se/skogsindustrin/forskning-och-innovation/samverkan-inom-eu/

30 (124)

av olja, naturgas och vattenkraft. Nationellt kommer cirka fem procent av energianvändningen från biomassa. Liksom i Sverige finns idag ökat intresse för att ersätta fossil energi med biprodukter från skogsindustrin. Sedan Justin Trudeau tillträde som Premiärminister har politiken genomfört ett antal regleringar och skatter för att snabba på utvecklingen. Bland annat ska alla provinser senast i år (2018) ha infört C02-skatt alternativt andra typer av regleringar. Enligt Tillväxtanalys har Kanada under senare år satsat på att utveckla en stark och sammanhållen innovationskedja för att kommersialisera ny teknik, penetrera nya marknader och för att förstärka den kanadensiska skogsindustrin på marknader där den redan har en stark marknadsposition. Detta har skett genom ”ett relativt väl fungerande samarbete mellan regeringen, olika departement, provinserna, företag, universitet och andra intressenter. Systemet har således byggt mycket underifrån utan tydliga prioriteringar från staten över vilka områden som är mest relevanta.”40

Figur 9. Kanadas innovationssystem inom skog (Källa: Tillväxtanalys)

2.4 SWOT-analys av styrkeområdetFigur 10. SWOT – Skogsbaserad bioindustri

STYRKOR

Stor kritisk massa inom vissa delar av värdekedjan

Finns ett antal etablerade stora ankarföretag, internationellt konkurrenskraftiga.

SVAGHETER

Här bedöms den stora svagheten framförallt vara (innovationskraft i sektorn) vad gäller nya företag och innovation. Möjligen kan här också lyftas att en svaghet i alla fall varit avsaknad av mer designerad inkubator/kuvös etc. riktad

40 http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.6851cb8e158bbdadbf66339a/1481289057032/Kanada+massa+och+papper.pdf).

31 (124)

http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.6851cb8e158bbdadbf66339a/1481289057032/Kanada+massa

http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.6851cb8e158bbdadbf66339a/1481289057032/Kanada+massa

Starkt kluster, med lång erfarenhet och förmåga att hantera både med och motgångar. Nu starkt genom Vinnovafinansiering

Stark förankring i politik

Starka internationaliserade stora företag.

Finns ett kluster som försöker att arbeta med jämställdhetsfrågor (se svagheter). Finns också forskning med detta fokus och mot bioekonomin.

Bidrar till samhällsutmaningarna och helt eller delvis till att uppfylla följande mål i agenda 2030 (7. Säkerställa tillgång till en ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla; 8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla; 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation; 17. Stärka genomförandemedlen genom att återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

mot den skogsbaserade bioekonomin. Detta är som vi förstår dock under förändring.

Större företag, men svagare på nyföretagande, entreprenörer, innovatörer.

Kan finnas utmaningar vad gäller kompetensförsörjning, det gäller för övrigt fler av specialiseringsområdena.

Manligt dominerad sektor. Delar av specialiseringsområdet kan kanske ha svårighet att vara attraktiva för kvinnor.

MÖJLIGHETER

Ta ett ännu tydligare lead nationellt för utveckling av svensk bioekonomi

Finns förutsättningar genom att stärka inkubation och koppling till Pro2Be, Centrum för forskning om regionalt samhällsbyggande (CRS), RISE Bioekonomi och företagens forskningsmiljöer.

De värdeskapande tjänsterna (ökar i betydelse genom bl.a. digitalisering, automation m.m.).

Trä som material – att användning breddas.

Iot, Big Data med mera – en mycket stor potential när det gäller smarta förpackningar etc.

HOT

Konkurrens från andra regioner, i Sverige Västernorrland, internationellt regioner i Kanada, Finland etc.

Ett hot kan vara om inte de existerande forskningsmiljöerna erhåller nödvändiga resurser etc.

Oförståelse inom EU för det nordiska skogsbrukets hållbarhet.

32 (124)

3 Digitalisering av välfärdstjänster

3.1 Vad kännetecknar detta smarta specialiseringsområde?Specialiseringsområdet handlar om att utveckla välfärdens tjänster i verkliga miljöer med brukare där lösningarna kan se olika ut och ofta är digitala. Inom digitalisering av välfärdstjänster har Kontigo valt att placera konsulterna inom programmering, IT och kommunikation/information i kärnan – det är dessa som i huvudsak levererar digitaliseringstjänsterna och därmed driver digitaliseringen. I nästa cirkel återfinns leverantörer av välfärdstjänster, som genom såväl upphandlingsfunktion som genom egna digitaliseringsinitiativ driver digitaliseringen i sin egen bransch. I den yttre cirkeln återfinns underleverantörer till välfärdssektorn som levererar produkter eller tjänster som kan påverkas av eller användas för att facilitera digitalisering.

Inom specialiseringsområdet har Värmland – hela regionen – en svag position relativt riket vad gäller antalet arbetsställen och sysselsatta. Detta är särskilt anmärkningsvärt för den inre cirkeln med företag som är drivande i digitaliseringen. 1 av 43 sysselsatta svenskar arbetar inom IT, programmering samt information och kommunikation men endast 1 av 77 arbetande värmlänningar återfinns i dessa branscher. Figur 4 och 5 tillsammans indikerar att Värmland har en relativt arbetskraftsintensiv IT- och välfärdssektor vilket gör att sysselsättningen inte ligger särskilt långt ifrån riket, däremot är branscherna mätt i ekonomisk aktivitet betydligt mindre i Värmland.

Det är dock viktigt i sammanhanget att komma ihåg att vi här valt att utgå från den regionala nivån. Tittar man enbart på Karlstad kommun framträder en annan bild och en helt annan koncentration och konkurrenskraft. Det är viktigt att komma ihåg och är också en av utgångspunkterna för valet av denna smarta specialisering. Koncentrationen och konkurrenskraften i Karlstads kommun.

33 (124)

Figur 11. Specialiseringsdrivande branscher, specialiseringspåverkande branscher och specialiseringspåverkade branscher inom digitalisering av v

34 (124)

Värmland 0.07 %

Riket0.9 %

Riket17.2 %

Värmland 17 %

Riket 2.3 %

Värmland 1.3 %

85.600 Stödverksamhet för utbildningsväsendet

26.600 Tillverkning av strålningsutrustning samt elektromedicinsk och elektroterapeutisk utrustning

46.460 Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror

63Informationstjänster

62 Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.

86 Hälso- och sjukvård

86.901 Medicinsk laboratorie-verksamhet m.m.

72.110 Bioteknisk forskning och utveckling

85 Utbildning

32.501 Tillverkning av medicinska och dentala instrument och tillbehör

Inom digitlisering av Välfärdstjänster har vi (liksom inom övriga specialiseringsområden) exkluderat den offentliga sektorn. Nedan redovisas antalet arbetsställen utifrån storlek. Som vi kan se dominerar solo- och mikroföretag.

Figur 12. Fördelning av antal arbetsställen (privat sektor) inom specialiseringsområdet

Arbetsställets storlek Antal arbetsställenEnmansföretag 3911-4 anställda 1505-9 anställda 1510-49 anställda 2350-249 anställda 7>249 anställda 0

Om vi tittar på fördelningen mellan män och kvinnor inom specialiseringsområdets kärna framträder följande bild.

Figur 13. Fördelning av anställda inom specialiseringsområdet, privat sektor, kön

Specialiseringsområde Män KvinnorDigitalisering av välfärdstjänster 1321 313

I figur 11 har vi indexerat specialiseringen i Värmland genom att titta på omsättningen i digitalisering av välfärdstjänster i Värmland jämfört med riket där den översta pilen motsvarar den innersta cirkeln och nedersta pilen redovisar specialiseringen för den yttersta cirkeln. Värde 1 indikerar här en neutral specialisering, värden under 1 indikerar att Värmland är svagare än resten av riket på området och värden över 1 indikerar en specialisering. Här ser vi att det inte finns någon regional specialisering. Vilket inte är samma sak som att det inte finns en spets eller en kompetensspecialisering, nota bene!

Figur 14. Specialiseringsgrad indexerat enligt Balassa-Hoover, Digitalisering av välfärdstjänster

35 (124)

0.470.47

0.20

3.2 Marknads- och utvecklingstrenderI en rapport från konsultföretaget McKinsey Global Institute 2016 konstateras att det senaste decenniet har det globala flödet av data haft en större inverkan på BNP än handel med varor. Digitaliseringen har lyfts fram som en viktig del av innovationsarbetet med offentlig sektor, som en möjliggörare för effektivisering och ökad medborgarnytta 41. En åldrande befolkning och behovet av att integrera nya medborgare i samhället kräver en offentlig sektor som kan leverera tjänster på ett produktivt och smart sätt. E-tjänster handlade i början mycket om att utveckla tjänster inom relativt lätthanterliga områden så som skatteindrivning och bolagsregistrering. Tjänster baserat på interaktion mellan människor, inom bland annat hemsjukvård och barnomsorg är generellt svårare att digitalisera. Dessa är personalintensiva tjänster, och har därför en hög produktionskostnad. En trend inom spetsforskningen för sjukvården handlar om robotteknik i hemmet, som en integrerad servicefunktion inom vård och omsorg. Här börjar även den sociala funktionen utvecklas. Det finns även en stark efterfrågan från kroniskt sjuka patienter att övervaka sin egen hälsa (ex mätutrustning för blodtryck), också benämnt som hemmonitorering. Den snabba tekniska utvecklingen har lett till en sökning av gränsöverskridande flöden av personuppgifter. Detta har skapat utmaningar kring skyddet av den personliga integriteten när det kommer till ex patientsäkerhet. En ny förordning från 2016 General Data Protection Regulation (GDPR) syftar att stärka skyddet för fysiska personer vid behandling av personuppgifter inom EU, och harmonisera tidigare nationella bestämmelser. Lagen börjar gälla från den 25e maj 2018, och kommer ha en betydande inverkan på aktörer (näringslivet, offentliga sektorn) inom hälso- och sjukvård, som måste rätta sig efter detta när det kommer till insamling av data, marknadsföring och sociala medier med mera42.

Sveriges offentliga sektor anses som stor i jämförelse med andra länder, med utgifter som motsvarar 50 procent av BNP43. Med en stark infrastruktur och hög internetanvändning, så har Sveriges offentliga sektor goda förutsättningar att digitaliseras. Ekonomistyrningsverket (ESV) fick i uppdrag av regeringen att utvärdera och ge en bild av det offentliga Sveriges digitalisering, som en del av regeringens program Digitalt först, med målet att bli ”bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”44. Ur ett internationellt perspektiv har Sverige rankats högt under åren främst baserat på landets höga internetanvändning och goda tekniska infrastruktur. Ledande tjänster hos myndigheter så som försäkringskassan och arbetsförmedlingen var tidiga med att digitalisera sina tjänster.

Ett flertal rapporter under åren konstaterar dock att digitaliseringen av Sveriges offentliga sektor gått långsammare i jämförelse med näringslivet. När det kommer till digitalisering över myndighets, -kommun- och landstingsgränser så anses den svenska centraliserade förvaltningsmodellen vara ett hinder45. I 41 http://www.esv.se/contentassets/2bf4ee30c4e8459fae81fb26eca61ae4/2017-13-digitaliseringen-av-det-offentliga-sverige-huvudrapport.pdf.42 Intervju Leonardo Iwaya.43 Tillväxtanalys (2016) Hänt i Världen Våren 2016 – Innovation i offentlig sektor.44 Ekonomistyrningsverket (2017) Digitaliseringen av det offentliga Sverige.45 http://www.smartarevalfard.se/faktaochanalys/hurdigitalarsvenskoffentligsektor.1865.ht

36 (124)

bland annat Danmark har man gjort det obligatoriskt för samtliga offentliga aktörer att använda digitala tjänster46.

Dessa visar även att Sveriges position sjunkit och alltfler länder kommer ikapp Sverige, både high-tech nationer som USA och Sydkorea, men även bland annat Norge och Spanien. Denna utveckling betyder inte att Sverige har blivit sämre inom e-förvaltning jämfört med andra länder, utan kan istället förklaras av att konkurrensen har ökat. Enligt FN:s e-government survey, rankas Sveriges offentliga tjänster på en 28:e plats47. En förklaring till Sveriges avtagande utveckling inom digitalisering av offentlig sektor är de hinder som små och medelstora företag stöter på i utvecklingen och kommersialiseringen av digitala välfärdstjänster. Många företag upplever därför offentlig sektor som en begränsad marknad, som anses vara dyr, riskfylld, samt komplicerad att utveckla nya produkter/tjänster på. Varje landsting har i princip en egen satsning på e-hälsa, tillsammans med kommuner, och för vissa har detta arbete kommit väldigt långt.

I skolans styrdokument lyfts modern teknik fram som en rättighet för elevens kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Digitaliseringen har t ex möjliggjort att elever med dyslexi och annat modersmål kan nå skolans och arbetslivets krav. Den nationella visionen för 2020 ”Den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter” handlar inte bara om att införskaffa datorer och läsplattor, utan att visa ledarskap och innovationskraft i nytänkande av arbetssätt, pedagogik, och didaktik. SKL:s Center för eSamhället (CeSam) har fokus på verksamhetsutveckling och innovation med stöd av IT, där en av verksamhetsdelarna är skolområdet. SKL har även i samverkan med Kronobergs-, Jämtlands-, och Västerbottensregionerna, Statens Medieråd, DIK, Kungliga Biblioteket och Utbildningsradion initierat ett projekt som skall främja en kvalitativ och öppen tillgång till digitala läromedel. Idag anses Sveriges skoladministrativa system vara ineffektiva och dyra, och gör att tid bortfaller från lärande och pedagogiskt arbete.

Sammanfattningsvis, har digitaliseringen av Sveriges offentliga sektor inte utvecklats i takt med de ökade samhällsutmaningarna, och sektorns behov av bred långsiktig digitalisering.48 Enligt Ekonomistyrningsverket (ESV) är digitaliseringen och dess värdeskapande en av de viktigaste möjliggörarna inom Sveriges offentliga sektor, för effektivisering och att möta framtidens medborgarbehov.

Detta är också något som Mckinsey lyfter i sin rapport. Samtidigt så lyfter SCB i sin välfärdsbarometer 2017 – man har kartlagt inställningen till digitalisering av välfärdens tjänster – att en majoritet är nöjda med kvaliteten på de digitala välfärdstjänster de använder idag och positiva till en ökad digitalisering av

ml.46 http://fokusoffentligsektor.eu/digitaliseringen-av-offentlig-sektor-behover-starkt-styrning/.47 http://www.smartarevalfard.se/faktaochanalys/hurdigitalarsvenskoffentligsektor.1865.html.48 Compare (2016) DigitalWell – en ledande innovationsmiljö för utveckling av digitala välfärdstjänster med systematisk användarinvolvering.

37 (124)

sjukvården. Intressant också att det framförallt är digitala lösningar på utbildningsområdet som framhålls som önskvärt.

3.3 Vad kännetecknar Värmland?3.3.1 Inledning

I regionen finns en bred kompetens i utvecklingen av digitala välfärdstjänster med excellent forskning, användardriven tjänsteutveckling, datasäkerhet samt ett fokus på personlig integritet. Värmland startade en egen IT-nämnd för hela länets 16 kommuner år 2010, därav först i Sverige. Nämnden arbetar med samordning kring drift- och servicefrågor, med målet att kommuner skall kunna hantera sina ekonomiska resurser mer effektivt. Utifrån regeringens strategi Digitalt först har Länsstyrelsen, Landstinget i Värmlands län och Drifts- och servicenämnden i Karlstads kommun tagit fram en egen Regional Digital Agenda för Värmland (RDAV) i samverkan med en mångfald av ytterligare aktörer med koppling till området. De sex strategiska fokusområdena i handlingsplanen är tillgång till bredband, digitalt innanförskap, e-tjänster/E-förvaltning, eHälsa, Näringsliv, entreprenörskap och innovation samt skola och undervisning. Alla Värmlands kommuner har implementerat den nationella Strategin för e-samhället, och länets inriktningsmål följer därav de nationella målen.49

När det kommer till digitalisering och IT av skola skiljer sig behoven och möjligheterna bland Värmlands förskolor och skolor. Fokus i Värmlands digitala strategi ligger enbart på skolans verksamhetsområde, medan behov hos förskola behandlas parallellt. Den snabba digitala utvecklingen ställer också nya krav på skolans tekniska infrastruktur. Många kommuner har under senare år satsat på lärplattformar, liknande ”affärssystem”. Det lyfts dock fram av pedagoger i många kommuner att dessa lärplattformar ger för mycket utrymme till det administrativa framför pedagogisk verksamhet. Satsningar har även gjorts inom ”en-till-en” initiativ med en dator eller surfplatta per elev.

3.3.2 Näringsliv, kluster och nätverkDen regionala klusterorganisationen Compare Karlstad består av 100 ICT-företag och har sin bas i Karlstad. Arbetet fokuserar på tillväxt i hela regionen, genom att erbjuda medlemsföretag tillgång till resurser för att öka företagsamhet, etablera investeringar och matcha rätt kompetens.

DigIT Värmland är en bred regional samverkan som drivs av Compare Karlstad för att skapa en plattform för leverantörer och användare av digitala lösningar från näringsliv, offentliga sektorn och universitet i regionen. Förprojektet Nordic Digital Health Center bedrevs under 2015/16 av Compare tillsammans med LiV, Karlstads kommun och Karlstad universitet. En ”testbädd” för att pröva, testa och utveckla metoder och processer för offentlig sektor inom informationsteknologi. Ett flertal tjänste- och systemutvecklande företag var

49 http://www.lansstyrelsen.se/varmland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2014/regional-digital-agenda-varmland-2014-2020.pdf.

38 (124)

involverade under projekttiden och landade i att företag uppfattar att det saknas struktur, testmiljöer och support för externa leverantörer.

Exempel på intressanta företag som kan lyftas fram är:

Tieto, som är nordens största mjukvaru- och tjänsteleverantörer. Autotech. Arbetar med att tydliggöra tekniskt avancerade produkter och

processer genom bland annat tydlig visualisering och VR-teknik50. CGI. En Karlstadbaserad global leverantör av tjänster inom IT- och

affärsprocesser och Sveriges största inom IT-tjänster. Arbetar inom bland annat Drift, Teknik, Systemutveckling, Förvaltning, Affärssystem, Projektledning och Test. Arbetar med över 2 000 offentliga organisationer i världen, hjälper över 1000 hälsovårdsinrättningar med att förbättra effektivitet och skapa bättre samverkan med medborgare/patient51.

TeliaSonera. Erbjuder mobil trafik, projektörer, affärsstöd, säljkoordinator och specialister för service och finansiering till bland annat Region Värmland, Värmlands Läns Landsting, Kommunerna, Nya Wermlandstidningen, Konsum Värmland och Karlstad Universitet, StoraEnso, MetsoPaper, Uddeholm Tooling och Löfbergs Lila.

Karlstads el- och stadsnät. Världens snabbaste bredband med en öppen fiberoptisk infrastruktur för kommunikation i hög hastighet.

LearningWell. Ett verksamhets- och IT-konsultbolag som arbetar med både näringsliv och myndigheter. Arbetar med strategisk utveckling, verksamhetsutveckling, systemutveckling, test och integration kopplat till bland annat automation och logistiklösningar, Big Data lösningar och system för Business/Competitive Intelligence52.

Redpill Linpro. Ett Karlstadföretag, ledande leverantör av professionella tjänster och produkter inom Open Source. Erbjuder konsulttjänster, utvecklingstjänster, utbildning, support inom områden såsom infrastruktur, databaser, mellanprogramvara och affärssystem.

Swedwise. Ett högteknologiskt karlstadföretag inom informationshantering. Nischat sig att utveckla teknologier som minskar den manuella hanteringen av information, utskriftsvolymer och pappersflöden i organisationers administrativa processer.

2conciliate. Fokus på att leverera metoder och verktyg för att prioritera, initiera, genomföra och styra processer och projekt mot definierade mål/processer. Arbetar bland annat med att kravsättning och implementering av IT-system.

Advant produktionsbyrå AB. Fokuserar på att konvertera och förenkla system för användaren. Experter inom produktion och grafisk design dvs att skapa bra användarupplevelser genom digital design, gränssnittsdesign, UX/UI, webbdesign. Har många års arbete och erfarenhet inom privat och offentliga sektor, med kunder så som SKL och Karlstads kommun

Projektet DigitalWell syftar till att förbättra små och medelstora företags möjligheter till att utveckla tjänster inom digitalisering av välfärd. Det är ett samverkansprojekt mellan företag (IKT-, medicintekniska- och processföretag samt privat hälsoaktörer) forskning och offentlig sektor för att tackla de ökande

50 http://www.compare.se/nyhet/nyfiken-pa-autotech51 http://www.compare.se/foretag/cgi52 http://www.compare.se/digitvarmland/partners/learningwell

39 (124)

samhällsutmaningarna genom att främja en ökad digitalisering. Projektet är ERUF-finansierat.

Värdeskapande har en central del i utvecklandet av tjänsterna och handlar om att användare/medborgare/patient ska kunna ta del av välfärdstjänsterna på hens egna villkor. Karlstad Innovation Park, i anslutning med Karlstad universitet, utgör en viktig fysisk central nod för projektet som sammankopplar vårdcentral, närservice och en blandad befolkning (hög andel utlandsfödda). Samverkan skall göras platsoberoende via en digital plattform som skall vara värdeskapande genom att skapa en öppen innovationsmiljö. En testbädd för 5G kommer att etableras, med ursprung i den som infördes för mobilt bredband, MONROE, via Karlstad universitet som en del av det internationella projektet Horizon 2020.53

Inom skola och digitalisering har Barn och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun startat webbplatsen ”Pedagog Värmland” som syftar att skapa samverkan mellan länets lärare och skolledare och bidra till ökat kunskapsutbyte. Wermland Educational Training and Technology (WETT) är en mässa där lärare/rektorer möts för att utbyta idéer om digitala resurser som på olika sätt kan utveckla och förbättra läroprocesser. Det pågår även utbildning från lärare till andra lärare om digitala läromedel och verktyg.

3.3.3 Forskning, innovation och utbildningVid Karlstad universitet finns två relevanta forskargrupper relaterade till projektområdet, den första är inom Datavetenskap (datakommunikation, datasäkerhet, programvaruutveckling etc). Det finns här en ny masterkurs, Privacy by design, som tillsammans med branschaktörer hanterar den nya EU lagen GDPR. Kursen riktar sig mot studenter, IT experter samt den offentliga och privata sektorn54. Den andra forskarenheten heter Centrum för tjänsteforskning med fokus på värdeskapande processer för användare, forskning som anses vara unik i sitt slag. Båda dessa forskargrupper har samverkan i internationella nätverk. Vid Karlstad universitet finns även en sektion inom omvårdnad med målet att jobba tvärvetenskapligt tillsammans med datavetenskap och tjänsteforskning. Forskningen innefattar både teori och interventioner med syfte att förbättra vårdkvalitet, patientmedverkan och patientsäkerhet med mera. Det är särskilt Vårdkvalitet och patientsäkerhet som är relevanta för utvecklingen av digitala tjänster. Genom akademin för smart specialisering har Karlstad universitet och Region Värmland ett forskningssamarbete kring ett av de sex prioriterade områdena, Digitalisering av välfärdstjänster. Karlstad Innovation Park (KIP) kopplat till Karlstad universitet, har en viktig roll i att samordna och stötta innovationsarbetet i regionen, och är en del av Swedish Incubators & Science Parks.

En annan viktig aktör, som nämnts tidigare, är RISE Service Labs, som är en grupp inom RISE, Research Institutes of Sweden. RISE Service labs uppdrag är att verka som en oberoende innovationspartner till svenskt näringsliv och samhälle. RISE Service Labs arbetar med att driva och etablera nya testbäddar 53 Compare (2017) DigitalWell – en ledande innovationsmiljö för utveckling av digitala välfärdstjänster med systematisk användarinolvering54 https://www.kau.se/cs/pbd

40 (124)

och tjänstelabb samt att leda och stötta enskilda innovationsprojekt. RISE Service labs facilliterar dessa labb genom att erbjuda en kombination av tillämpad tjänsteforskning, innovationsledning, digitala lösningar, design och social mobilisering. RISE Service labs samarbetspartners och kunder är näringsliv, offentlig sektor och idéburen sektor – och oftast i sektorsövergripande samverkan genom breda partnerskap. RISE Service labs deltar och driver flera projekt med bäring på flera av regionens smarta specialiseringsområden, förutom digitalisering av välfärdstjänster.55

Vid Karlstad universitet har man hösten 2017 startat ”Forskarskolan för undervisningens digitalisering” med sju tjänster för doktorander med mål att nå fram till en licenciatavhandling.56 Forskningen syftar att utbilda lärare att ta initiativ i den digitala skolutvecklingen, och därav höja den digitala kunskapen i skolan. Forskningen bedrivs på halvtid inom den kommunala skolan eller förskolan.57

3.3.4 Offentlig sektor och civilsamhället I jämförelse med andra län i Sverige anses Landstinget i Värmland (LiV) ligga långt fram i utvecklingen/införandet av e-tjänster. I nära samverkan med Karlstad universitet och Stiftelsen Compare Karlstad har man utvecklat Nordic Medtest (NMT) ett nu ledande bolag inom testning och kvalitetssäkring av IT inom hälso och sjukvården. NMT har bas i Karlstad, men är idag ett dotterbolag till Inera AB, som i sin tur är ett dotterbolag till Sveriges kommuner och landsting. Nordic Medtest har även nationellt stöd från VINNOVA, Sveriges Kommuner och Landsting och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

ExperioLab är ett nationellt center för patientnära tjänsteinnovation, med fokus på tjänsteforskning, och är en del av LiV. Det är framförallt inriktat på att initiera och driva innovationsprojekt med fokus på att förenkla patientens väg genom vården. Design och IT utgör en viktig del i arbetsverktygen och projekten. Arbetet bygger på ett nära samarbete med Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID), ett flertal designföretag, Vivan (Landstinget i Värmlands innovations sluss), SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Centrum för Tjänsteforskning (CTF) på Karlstads universitet. ExperioLab samverkar även med andra aktörer, däribland Nordic MedTest och off2off, Linköpings universitet och Business & Design Lab vid Göteborgs universitet. Idag är Nordic MedTest en viktig nationell utgångspunkt när det kommer till testning och kvalitetssäkring av svensk vård och omsorg. Tillsammans med ExperioLab, har detta positionerat Värmland som en stark aktör inom ICT för svensk vård och omsorg.

Friskvården i Värmland har även agerat som en viktig brobyggare mellan hälso- och sjukvården och kommuner och näringslivet m.fl. och finns med 15 friskvårdscentraler i regionen. Karlstad kommun utnämndes 2013 genom Kvalitetsmässans pris, som Sveriges IT-kommun 2013, för att ha bidragit till bred samverkan i länet, som lett till sänkta kostnader och ökad effektivitet.

55 http://servicelab.se/56 https://www.kau.se/FUNDIG57 https://www.kau.se/files/2017-03/Forskarskolan.pdf

41 (124)

Inom digitalisering av skola är Mediecenter Värmland en viktig aktör och agerar som länets mediebank. Programmering finns inskrivet i ämnen som teknik och matematik (vilket var Skolverkets förslag). Mediecenter Värmland lånar nu robotar till lärare för att använda i sin undervisning. Detta för att skapa likvärdiga förutsättningar för länets skolor att lära ut programmering.58

Nordic MedTest och satsningen på Experio Lab i Landstinget i Värmland (ett nationellt center för patientnära tjänsteinnovation) positionerar Värmland starkt inom området samhällsutveckling för hälsa, vård och omsorg. Detta lyfter fram en stor potential inom jämställd tillväxt då det gynnar både kvinno- och mansdominerade områden, offentlig sektor samt näringsliv. Detta kan skapa nytänkande kring var män och kvinnor kan arbeta, och därav öka flexibiliteten på Värmlands könssegregerade arbetsmarknad. Sverige har en framtida god arbetsmarknad för datavetare och systemvetare. Ur ett könsperspektiv kan detta ses som mycket positivt då IT och Hälsa var för sig är kodat manligt respektive kvinnligt som branscher. Att sammankoppla hälsa och IT kan därav leda till positiva följder för män och kvinnor om detta kan leda till en mindre könssegregerad arbetsmarknad. Man bör även beakta risken att kvinnors erfarenhet inom vårdbranschen förminskas då statusförskjutningar händer när hälsa går från omsorg till digitalisering och IT. Områden har tidigare kodats om från kvinnligt till manligt, samt privat till offentlig sektor. Konsekvenserna av denna övergång borde utredas med fokus på mäns och kvinnors deltagande.59

3.4 Nationella aktörer, nätverk och insatser kopplade till styrkeområdetRegion Östergötland har ett separat innovationscenter som riktar sig till forskare, företag och patienter med mål att stimulera idéskapande inom innovation för hälso- och sjukvården60. Vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm finns Health Informatics Center som bedriver forskning inom bland annat integrerade patientcentrerade informationssystem och e-tjänster med fokus på användbarhet61. Linköping universitet (LIU) är ledande inom forskning för just användning, utvärdering, och utveckling av e-tjänster inom offentlig sektor. Forskargruppen E-förvaltning och e-tjänster vid LIU studerar öppna data när det kommer till införande, användning, och nytta62. Vid Skövde Universitet finns forskningsprojektet Information Security and Healthcare Informatics som forskar kring it, hälsa och patientsäkerhet.

Future Position X med bas i Gävleregionen är en klusterorganisation som hjälper företag att utveckla nya produkter/tjänster, samt expandera på nya marknader. I satsningen Geo-life region ingår 100 partner från runtom i världen för kunskapsutbyte, innovation och testlansering inom geo-hälsa. En av dessa delar är hälsa och offentlig sektor. eGovlav, med bas i Kista Science City, arbetar med att utveckla digitala lösningar för den offentliga sektorn och kombinerar discipliner så som datavetenskap, offentlig förvaltning, 58 http://sli.se/apps/sli/?db=3359 Add Gender (2015).60 http://www.regionostergotland.se/testochinnovation/61 http://ki.se/en/lime/about-hic62 https://liu.se/forskning/e-forvaltning-och-e-tjanster

42 (124)

statsvetenskap och informationssystem med mera. Organisationen har även ansvar för testbädden Nationella demonstrations- och testmiljön (NDT), med förhoppningen att Sverige skall bli ledande i världen på e-förvaltning. Hagdhalska huset i Linköping är en testmiljö för välfärdsteknologi. Verksamheten är centralt belägen och erbjuder framförallt funktioner och tjänster för seniorer. Här erbjuds de att pröva ett stort utbud av hjälpmedel, tekniker och digitala tjänster. Hagdahlska huset i Linköping erbjuder en testmiljö för välfärdsteknologi, med fokus på tjänster och lösningar för seniorer. En viktig del i arbetet är att främja delaktighet från brukaren i användning av teknologin/tjänsterna/hjälpmedlen.

Slutligen bör Inera AB nämnas, vilket är ett bolag, samägt av SKL Företag, regioner och kommuner, som har i uppdrag att samordna och utveckla digitala lösningar/tjänster i verksamheter. De har fokus på kvalitetssäkring, lagkrav, koordinering, informatik kring digital utveckling, samt interoperabilitet.63

3.5 Internationella aktörer, regioner och kluster kopplade till styrkeområdetSydkorea har uppmärksammats som ledande inom e-förvaltning, och har tre år i följd utsetts som etta i FN:s ranking av de mest avancerade länderna inom e-förvaltning. Landets lösningar inom området har blivit en exportframgång, främst e-upphandling och e-klarering för tullväsendet, där exportvolymen ökade från cirka en miljon USD år 2007, till 48 miljoner USD år 2014. Sydkoreas låga avgifter inom hälso- och sjukvård kan förklaras genom befolkningens generellt goda hälsotillstånd, men även den tidiga digitaliseringen och automatiseringen av sektorn. En av de främsta hälsomyndigheterna (Health Insurance Review and Assessment Service) i landet har varit drivande för att införa digitala processer, och idag sker 86 procent av räkningarna med hjälp av IT-system.

Nedskärningarna i Storbritanniens offentliga sektor har lett till nytänkande i leveransen och erbjudande av tjänster. The National Endowment of Science, Technology and the Arts (NESTA), en fristående välgörenhetsorganisation, har samarbetat med brittiska kommuner som är drivande av digitalisering inom deras verksamhet, och även kunskapsspridning av goda exempel till andra kommuner. Storbritannien anses drivande inom sin digitalisering av transaktionella tjänster till exempel ansökningar gällande barnomsorg samt tillstånd, däremot integreringen av tjänster och styrning av organisation. NESTA arbetar inom tre områden när det kommer till digitalisering av offentliga tjänster: 1): digitala hjälpmedel som en drivkraft till att förbättra hälsa, delaktighet och tillgång inom vården; 2): IT som ett medel att ta tillvara på medborgarnas kompetens och engagemang inom sociala frågor; 3): utvidga insamling/analys inom offentliga tjänster (vård och infrastruktur) för att minska kostnader.

I USA finns en rad exempel på satsningar för att öka effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården genom digitalisering. Ett exempel är Intermountain 63 https://www.inera.se/om-inera/ineras-uppdrag/.

43 (124)

Healthcare (delar av Nevada och Colorado) som framgångsrikt har definierat och infört standardiserade arbetssätt samt genomfört en digitalisering som följer och stödjer de standardiserade vårdprocesserna. Det har möjliggjort en sammanhållen vårdkedja och ett förenklat informationsutbyte vilket bidragit till en mer jämlik vård.

3.6 SWOT-analys av styrkeområdetFigur 15. SWOT – digitaliserade välfärdstjänster

STYRKOR

Stark kritisk massa vad gäller vårdsektor och aktörer

Starkt kluster som driver samt ett antal projekt med strukturförändrande potential (t.ex. DigitalWell)

Stark förankring i politik

Stärker jämställdhet inom smart specialisering

Bidrar till samhällsutmaningarna och helt eller delvis till att uppfylla följande mål i agenda 2030: 3 Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar; 8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla; 11. Gör städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara; 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster; 13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser; 15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald; 17. Stärka genomförandemedlen genom att återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

SVAGHETER

Innovation i landstingen fortfarande trögrörligt – kanske också svag tradition av denna typ av förnyelse.

Svagare kritisk massa vad gäller företag.

Få lärare i FUNDIG - hur nå hela Värmland med begränsade lärarresurser?

Ej regelbundet intag till forskarskolan.

MÖJLIGHETER

Ta ett ännu tydligare lead nationellt för utveckling av svensk nationell forskningshub inom specialiseringsområdet

HOT

Konkurrens från andra regioner

Att inte det interregionala samarbetet fungerar

44 (124)

Satsa på ett mer FOI-drivet Vinnväxtinitiativ

Den interregionala kopplingen i DigitalWell.

De värdeskapande tjänsterna (ökar i betydelse genom bl.a. digitalisering, automation m.m.)

Fortsätta stärka entreprenörskap

Vet inte om detta är en möjlighet eller ett hot men den finns en förskjutning mot att välfärdstjänster idag inom specialiseringsområdet fokuserar starkt på hälso- och sjukvårdsområdet. Här finns säkerligen en möjlighet att också lyfta utbildningsområdet, försöka positionera sig inom EdTech exempelvis.

Stark möjlighet att utveckla forskarskolan – strukturen finns på plats; kurser finns för doktorander, finns potential för lärare att utbilda sig.

(viktigt för kritisk massa!) mellan landstingen

Innebär digitaliseringsfokus en undanträngning av kvinnor som entreprenörer/innovatörer i specialiseringsområdet?

45 (124)

4 Avancerad tillverkning och komplexa system

4.1 Vad kännetecknar detta smarta specialiseringsområde?Avancerad tillverkning och komplexa system är en specialisering som skär genom den tillverkande industrin i Värmland och lika mycket genom de branscher som i regeringens nyindustrialiseringsstrategi – som kom förra året (2016) – som definieras som ”den industrinära tjänstesektorn”. I en värmlandskontext kopplar detta smarta specialiseringsområde an till såväl det smarta specialiseringsområdet skogsbaserad bioekonomi som specialiseringsområdet systemlösningar med solel. En annan viktig bransch är fordonsindustrin. Delar av den värmländska verkstadsindustrin är vidare länkad till stålindustrin där det liksom inom verkstadsindustrin har skett betydande förändringar inom ägande, i lokaliseringsavseende samt i effektivisering av produktionen med personalminskningar som följd. Speciella förutsättningar råder för Värmland genom närheten till Norge där Osloregionen för närvarande är en av Europas hetaste ekonomier men där även den norska offshoreindustrin är viktigt för de värmländska företagen.64

Inom området avancerad tillverkning och komplexa system återfinns den tillverkningsindustri som Kontigo bedömer påverkas mest av nya processer, system och digitalisering de närmaste åren. Nya processer och system implementeras i dessa branscher och samtidigt som tillverkningsföretagen i viss utsträckning driver själva utvecklingen. Här stöds de dock av konsulter inom data, IT, information samt teknik- och ingenjörskonsulter – varför även dessa branscher finns med i kärnan i specialiseringsområdet. I det yttre skalet återfinns de konsulter som på olika sätt kan facilitera och stödja implementeringen av nya processer och system utan att driva själva utvecklingen. Här återfinns organisations- och managementkonsulter, jurister och kommunikationskonsulter. Vän av ordning noterar att vi för detta specialiseringsområde valt att endast arbeta med två cirklar. Det är ett medvetet val då vi menar att det – med tanke på detta smarta specialiseringsområdes fokus – är svårt att separera IKT-sektorn från det som man i förstone kanske ser som kärnan (den tillverkandeindustrin inklusive delar av processindustrin). Initialt var detta dock vår tanke: att IKT-tjänsterna skulle vara den andra ringen. Den tredje ringen består för övrigt av företag och kompetenser som också driver förändring mot avancerad tillverkning och komplexa system (till exempel organisationskonsulter).

Sysselsättningsandelen inom specialiseringsområdets kärna i Värmland ligger i paritet med riket, däremot är sysselsättningen betydligt lägre bland stödverksamheterna i cirkelns yttre cirkel. Detta speglas också i figuren nedan,

64 Nilsson, L., Aronsson, L. & Norell, PO. (2012) Värmländska landskap.

46 (124)

där Värmland uppvisar en svag specialisering inom kärnverksamheterna och en relativ svaghet när det gäller stödverksamheterna.

Figur 16. Specialiseringsdrivande branscher och specialiseringspåverkande branscher inom avancerad tillverkning och komplexa system

Figur 17.

Specialiseringsgrad indexerat enligt Balassa-Hoover, Avancerad tillverkning och komplexa system

När det gäller antalet arbetsställen inom specialiseringsområdet, kan konstateras att detta skijers sig från de andra områdena i den bemärkelsen att

47 (124)

0.721.03

Riket 3,2 %

Riket 11.6 %

Värmland 11.8 %

Värmland 1,6 %

63 Informations-tjänster

62 Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.

72.1 Naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling

74 Annan verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik

27 Tillverkning av elapparatur

29 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar

28 Tillverkning av övriga maskiner

33 Reparation och installation av maskiner och apparater

22 Tillverkning av gummi- och plastvaror

26 Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik

71 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk provning och analys

70.2 Konsulttjänster till företag

25 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater

24 Stål- och metallframställning

23 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter

69 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet

specialiseringsområdet har en betydligt högre andel stora arbetsställen. Det är också, när det gäller arbetsställen, stort vad gäller antalet.

Figur 18. Antal arbetsställen inom avancerad tillverkning och komplexa system.


Sepcialiseringsområdet är stort vad gäller antalet anställda. Här naturligtvis viktigt att poängtera – som vi även gör i andra textdelar i dokumentet – att det finns överlapp mellan specialiseringsområdena eftersom vissa bolag kan räknas in i flera specialiseringsområden.


Specialiseringsområde Män KvinnorAvancerad tillverkning och komplexa system

12052 2503

4.2 Marknads- och utvecklingstrender? Verkstadsindustrin är en viktig och växande industri för EU. Både exempelvis stål- och verkstadsindustrin är mycket exponerade mot den internationella handeln med råvarupriser och el-priser. Med ökande konkurrens från Asien och Kina förväntas exempelvis EU:s andel av den globala stålproduktionen att minska från 15 procent 2008 till 8 procent 2020 enl. Deutsche Bank Research. Den europeiska stålindustrin kommer därför ha framtiden inom råstålsproduktion med inriktning på förädlade produkter. De största utmaningarna inom den europeiska stålindustrin står inför är kraven på minskade utsläpp, kostnader och tillgänglighet på råmaterial och energi, konkurrens från Asien och Kina samt att även i framtiden kunna attrahera kompetent arbetskraft.

Globalt sett kommer stål som konstruktionsmaterial att fortsätta växa under överskådlig tid. Detta kan vi se också i Värmland, där ståltillverkaren Uddeholm i Hagfors satsar 72 miljoner kronor på en ny produktionsanläggning.

48 (124)

Anläggningen kommer att tillverka pulverstål, som bland annat används i 3D-skrivare. I juni har investering i skrivare genomförts.

Eftersom alla länder har uppvisat ett mycket likartat förbrukningsmönster av stål – vid en BNP per capita om cirka 5 000 USD stiger förbrukningen brant, för att vid en BNP per capita på 15 000 USD plana ut och däröver t.o.m. avta något (figur 5) – kan man förutsäga världens framtida behov av stål med samma noggrannhet som man kan förutsäga den ekonomiska utvecklingen. Motsvarande mönster gäller för aluminium. En sammanvägning av olika publicerade prognoser som i sin tur bygger på olika scenarier för kostnader för och begränsningar av koldioxidutsläpp, förutsäger att stålproduktionen kommer att öka fram till år 2050. Behovet av nytt råjärn kommer dock att toppa kring år 2030, för att år 2050 vara tillbaka på dagens nivåer. Kring år 2090 förväntas i stort sett hela världens behov av nytt stål kunna mötas via omsmältning av skrot. En ökande del av stålframställningen från malm väntas ske via direktreduktion. Det beror bl.a. på att metoden har koldioxidmässiga fördelar. Dessutom kan processen bygga på naturgas, som till följd av stora, nyupptäckta fyndigheter sjunkit i pris de senaste åren medan priset på koksande kol, som behövs i masugnsprocessen, väntas stiga. Någon gång mellan 2025 och 2030 spås alltså världens stålproduktion att passera två miljarder ton. Byggnadssektorn förväntas samtidigt öka sin andel av förbrukningen. Det är framför allt Indien och de folkrika länderna i Afrika som väntas stå för ökningen, i och med att levnadsstandarden i de länderna nu närmar sig det spann då stålanvändningen ökar kraftigt.65

Hur det smarta specialiseringsområdet kommer att påverkas av ”internet of things” är svårt att förutse. Inom en handfull år kommer det att finnas mer än 200 miljarder anslutna enheter (dvs uppkopplade ”saker” och maskiner som kommunicerar med varandra). Ett nät av förbindelser som möjliggjorts tack vare innovativ ny teknik och som resulterar i industrins smarta revolution ”Internet of Things”. Med hjälp av exempelvis sensorer kommer man då kunna överföra en mängd olika uppgifter som läge, temperatur, rörelse och position. Man kan mäta hur en produkt faktiskt används och hur väl en produktion är trimmad. Möjligheterna är oändliga. Lägger man till möjligheten att dessa enheter kan kommunicera med varandra och dela data, så kommer det kunna ha en enorm påverkan på tillverkningsindustrin.

Digitalisering av tillverkningsindustrin kommer att ge möjlighet till helt nya produkter, processer, tjänster, arbetssätt och affärsmodeller. En europeisk studie, beställd av det tyska industriförbundet BDI och utförd av Roland Berger, visar att upp emot 600 miljarder Euro kan gå förlorat om EU-länderna inte lyckas med en framgångsrik digitalisering av industrin. En mindre lyckad digitalisering skulle också innebära att Europa inte når målsättningen att öka tillverkningsindustrins andel av BNP till 20 procent år 2020.(5) Digitaliseringens inverkan kommer att variera mellan olika industrisektorer.66

65 http://www.metalliskamaterial.se/globalassets/2-natverk/nationell-samling-kring-metalliska-material/pdf/nationell_samling_kring_metalliska_material_svenska_webb.pdf66 Vinnova (2016): DIGITALISERING AV SVENSK INDUSTRI. Kartläggning av svenska styrkor och utmaningar

49 (124)


Värmlands näringsgeografi visar tydligt industrialismens avtryck, framförallt i Värmlands östra och centrala delar, exempelvis i bruksorterna Hagfors, Munkfors, Storfors, Kristinehamn och Filipstad med omnejd. Strukturförändringarna från 1970-talet och framåt har inneburit, förutom minskad personal, stora ägarförändringar i internationell riktning inom stålindustrin. Det internationella ägandet har å ena sidan inneburit nya satsningar inom länet, men även inneburit att styrning och ledning försvunnit.

I Värmland producerar branschen i huvudsak stora produkter och komponenter i metall, företrädelsevis högkvalitativa stål och höglegerade material. Hela värdekedjor finns med och i internationella sammanhang besitter branschen goda eller ledande kunskaper. En stor mångfald av företag och kompetenser finns representerade i regionen. Värdekedjor är varumärkesägare som säljer och utvecklar produkter (viss tillverkning) och underleverantörer med tillverkning. Det går ändå att göra en notering om att underleverantörerna har lokalt blivit färre, då fler inköp sker globalt. Tillverkningsteknologin är automatiserade maskiner (CNC) och i vissa fall robotisering.

Detta smarta specialiseringsområde producerar framförallt produkter och komponenter för vattenkraft, fartygsframdrift, offshore vindkraft, materialteknologi (högpresterande stål), pappers- och massutrustning, tunga fordon, försvar och till viss del olja/gas och solenergi. Företagen samverkar med relevanta forskningsaktörer. Ett exempel från vattenkraft, (strömningslära) är Rolls Royce som har tätt samarbete med KTH/Chalmers/MIT. Vidare är komplexa eller inbyggda system, dvs system som innehåller mekanik, elektronik och även hydraulik i vissa fall relativt starka områden. Exempel på företag med sådana kompetenser: Valmet, Volvo, Rolls Royce, BAE, Saab osv. Dock saknar regionen stark forskning på området.

Figur 20. Andel sysselsatta inom industrisektor (delmängd av specialiseringsområdet) per län, 2014 (dagbefolkning 20-64 år): Källa rAms, SCB

50 (124)

06 Jö

nköp

ings lä

n

07 Kron

oberg

s län

08 Kalm

ar län

20 Dala

rnas län

18 Öreb

ro län

05 Öste

rgötlan

ds län

25 Norr

botten

s län

22 Väst

ernorr

lands lä

n

13 Halla

nds lä

n

03 Uppsa

la län

09 Gotl

ands

län0

5

10

15

20

25

En utmaning för länet kan vara att öka förädlingsvärdet i varor och tjänster inom specialiseringsområdet genom ökat kunskapsinnehåll, digitalisering och nya innovativa mervärden. Detta ligger i linje med det som lyfts i Regeringens nyindustrialiseringsstrategi där åtgärdsområdet industri 4.0 pekar på industrins behov av att gå mot nya affärsmodeller där företag nyttjar potentialen i ny, digital teknik. Värmland ligger under riket när det gäller antalet sysselsatta efter industrins kunskapsinnehåll. Här är det naturligtvis viktigt att komma ihåg att detta är en typ av mått på innovativitet.

Figur 21. Andel sysselsatta inom industrisektorn efter branschens kunskapsinnehåll (enligt OECD:s klassificering, dagbefolkning 16+ år)

51 (124)

09 Gotl

ands

län

23 Jä

mtland

s län

25 Norr

botten

s län

22 Väst

ernorr

lands lä

n

24 Väst

erbott

ens lä

n

20 Dala

rnas län

21 Gävl

eborg

s län

14 Väst

ra Göta

lands

län

18 Öreb

ro län

03 Uppsa

la län

04 Söd

erman

lands lä

n0.0%

10.0%20.0%30.0%40.0%50.0%60.0%70.0%80.0%90.0%

100.0%

Low-technology Medium-low-technologyMedium-high-technology High-technology

Källa: RAMS, SCB RIS/RAPS

Utifrån figuren ovan syns att endast en relativt låg andel av Värmlands industrianställda – som naturligtvis inte utgör hela specialiseringsområdet! – arbetar i högteknologiska branscher.

Ett annat sätt att mäta teknologisk intensitet är att titta på länets arbetskraft utifrån SSYK3-yrkeskategorier. Yrkeskategorierna är klassificerade utifrån hur högt teknikinnehåll de har. Även i detta teknikindex, vilket syns i figur 3, hamnar Värmland relativt långt ner bland Sveriges län. Observera även här att detta är en typ av mått. Och att detta redovisar verkstadsindustrin som ju är en mycket viktig del av specialiseringsområdet, men inte synonymt med specialiseringsområdet.

Figur 22. Teknikindex för Sveriges län, 2014.

52 (124)

Stockh

olms lä

n

Östergö

tlands

län

Västm

anlan

ds län

Västr

a Göta

lands

län

Uppsal

a län

Blekin

ge län

Väste

rnorrla

nds län

Örebro

län

Söde

rman

lands

län

Dalarna

s län

Skån

e län

Väste

rbotte

ns län

Gävleb

orgs lä

n

Värm

lands lä

n

Norrbo

ttens

län

Jönköp

ings lä

n

Kronob

ergs lä

n

Hallands

län

Kalm

ar län

Jämtla

nds lä

n

Gotlan

ds län

020406080

100120140160180200

174

145129

115112101 96 94 92 85 80

64 64 62 62 57 55 49 43 35 33

Teknikindex Index (riket)Källa: SCB, SSYK 3-nivå.

En ytterligare utmaning – kan vara en utmaning, nota bene! – är att det finns även behov av att på sikt ersätta de många äldre medarbetarna inom delar av tillverkningsindustrin. Generationsväxlingar framstår därför – kanske – som en nära förestående utmaning för specialiseringsområdet, i synnerhet delar av industrisektorn. Vad vi syftar på här är den kompetente industriarbetaren (det är för övrigt oftast en man), med lång erfarenhet som kanske inte har formell utbildning, men som har en mycket hög kompetens och en ”tyst” kunskap, vunnen under många år. Tabellen nedan visar på andelen sysselsatta i industrin som är 60 år eller äldre, med gymnasium som högsta utbildningsnivå. Som vi kan se var andelen generellt lägre – det gäller alla län – för 20 år sedan jämfört med idag. Är detta ett problem? Kanske inte, om arbetsmoment kan bortrationaliseras eller automatiseras och om det finns ett tillflöde av arbetskraft med rätt kompetens och kunskap (dvs. att YH-utbildningar etc. fungerar). Eller så är detta en av specialiseringsområdets lite mer dolda utmaningar. En betydligt mer djuplodande undersökning skulle naturligtvis behöva göras, vi nöjer oss här med att ”lyfta på denna sten”.

53 (124)

Figur 23. Åldersstruktur i industrisektorn, andel sysselsatta äldre än 60 år av totala antelet sysselsatta 1993 och 2014 (Källa rAps)

1993 2014 Förändring 1993-2014 i andelar

Män Kvinnor Totalt

Män Kvinnor Totalt

Stockholms län 5,3 5,1 5,2 6,6 5,3 6,2 1,0Uppsala län 5,3 4,6 5,1 8,7 5,9 7,9 2,8Södermanlands län 5,6 5,1 5,4 9,5 8,4 9,2 3,8Östergötlands län 4,8 4,4 4,7 8,2 8,1 8,2 3,5Jönköpings län 6,7 6,6 6,6 9,3 8,8 9,2 2,6Kronobergs län 6,6 5,5 6,3 9,6 10,0 9,7 3,4Kalmar län 5,6 5,1 5,4 10,2 9,9 10,1 4,7Gotlands län 4,3 6,2 4,9 15,3 15,3 15,3 10,4Blekinge län 4,5 3,7 4,3 9,6 10,2 9,7 5,4Skåne län 5,8 5,4 5,7 9,3 7,9 9,0 3,3Hallands län 6,2 5,8 6,1 9,9 8,1 9,5 3,4Västra Götalands län 5,0 5,1 5,0 8,2 6,5 7,8 2,8Värmlands län 4,8 5,2 4,9 10,8 10,4 10,7 5,8Örebro län 5,1 4,7 5,0 9,1 8,8 9,1 4,1Västmanlands län 4,9 4,0 4,6 8,8 8,7 8,8 4,2Dalarnas län 4,7 5,2 4,9 10,3 8,8 10,0 5,1Gävleborgs län 4,9 5,1 5,0 11,2 10,6 11,1 6,1Västernorrlands län 5,0 4,8 5,0 10,6 9,3 10,4 5,4 Jämtlands län 5,2 8,6 6,2 12,4 11,8 12,3 6,1Västerbottens län 4,4 5,3 4,6 9,9 8,1 9,6 5,0Norrbottens län 2,2 3,7 2,5 9,2 6,3 8,7 6,2Riket 5,1 5,2 5,1 9,8 8,9 9,6 4,5

4.3.2 Näringsliv, kluster och nätverkFöretagen, som i vissa fall funnits i mer än 350 år, visar att det finns en stor bredd i kunskap, kundstruktur, produktflora och kompetensområden. I regionen finns företag som tillverkar högkvalitativt stål, smedjor och gjuterier, varumärkesägare inom pappers- och massautrustning, tunga fordon, fartygsframdrift, försvar, förnybar energi, legotillverkare inom mekanisk bearbetning, teknik- och ingenjörskonsulter, specialistföretag inom ytbehandling m fl. Det finns företag representerade i hela förädlingskedjan och storleken på företagen varierar från fåmansbolag upp till företag med ca 1 000 anställda. De små och medelstora företagen utgör 85 procent av företagsstocken. Många företag ingår i stora koncerner och ca 30 procent är internationellt ägda. Över 20 företag i regionen bedöms vara i världsklass. En hög andel av företagen uppger sig vara duktiga på att hantera små serier och många typer av material, alternativt avancerade material.

54 (124)

IUC Stål & Verkstad är en organisation som arbetar för att vara regionens viktigaste tillgång för hållbar tillväxt inom stål- och verkstadsindustrin i Värmland. IUC Stål & Verkstad har idag 80 medlemmar i föreningen S&V. Vidare finns 40 delägare i IUC W AB. Totalt är cirka 110 unika företag kopplade till verksamheten. Verksamheten har sedan starten till största delen bestått av medel från offentlig sektor samt medlemsintäkter. Organisationen arbetar utifrån två grundprinciper, medlemsaktiviteter som är en förmån i medlemskapet och utvecklingsaktiviteter som syftar till utveckling inom värmländsk industri som helhet. Utvecklingsaktiviteterna är öppna för alla företag. Samarbeten och nätverkande mellan företag, akademi och offentlighet är även en viktig del av verksamheten. Klusterorganisationen arbetade tidigare aktivt i relationen med andra initiativ nationellt och internationellt. Organisationen ingick i flera EU-projekt och samarbetade därigenom med kluster i Österrike (Clusterland, Upper Austria och Mechatronics Cluster in Lower Austria). Klustret hade då även ett nära samarbete inom Competence Mapping och delade en databas med kompetenskartläggningar av företag i Värmland och Niederösterreich och det globala klusternätverket TCI.

Projektet STIVI är en förkortning för ”Steg för innovation i Värmländsk industri” och inom ramen för projektet kommer IUC Stål & Verkstad bland annat genomföra 300 företagsbesök och målsättningen är att 175 värmländska industri- och industrinära företag deltar i projektets aktiviteter. Projektbudget är totalt på 15 mkr, projektet startade i juni 2017 och pågår tom maj 2020.

Indigo är ett projekt som genomförs i Värmland, Örebro och Dalarna. Indigo är ett samarbete mellan flera organisationer, bland annat IUC/S&V, IUC Dalarna, Örebro Universitet, Compare och Bergsskolan. Under projekttiden ska workshops och coachning genomföras i totalt 54 företag (18 per region). Projektet ska vara behovsdrivet och ämnen och insatser ska utgå från företagens behov av digitalisering.

Projektet ”Smart industri” (Finansierat av Tillväxtverket inom ramen för deras satsning på att stärka svensk nyindustrialisering). Projektet har som övergripande mål Långsiktigt hållbar industri i Norra Mellansverige. Projektet ska resultera i en gemensam strategi och utvecklingsplattform för nyindustrialisering i Norra Mellansverige, som grundar sig i ökad samhandling mellan akademi, näringsliv och politik på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Delmålen är:

Klarlägga vilka samverkans- och utvecklingsplattformar som behövs för att initiera och genomföra strukturpåverkande aktiviteter för en nyindustrialisering av Norra Mellansverige. I plattformen ska beslutsfattare från näringsliv, akademi och politik medverka.

Genomföra innovativa pilotprojekt som leder till ökad förnyelseförmåga i SME-företag i regionen.

Utveckla och testa nya arbetssätt för digitalisering i små och medelstora industriföretag.

Utveckla arbetssätt/modeller för att öka de små och medelstora företagens processmognad.

55 (124)

Ta fram en kommunikationsplattform som beskriver lokala och regionala tillgångar ur ett industriellt perspektiv samt genomföra insatser som synliggör den industriella sektorn i Norra Mellansverige.

Utveckla en lärandemodell för att skapa det bästa värdskapet för industriell verksamhet. (erfarenhetsutbyten, best practice, kompetensutvecklingsaktiviteter).

Projektet ledas av IUC Dalarna. I Värmland är aktörerna IUC Stål & Verkstad samt Compare. Projektet har ett nära samarbete med Högskolor, universitet, kluster och innovationsmiljöer samt andra utvecklingsorganisationer med industriell inriktning i Norra Mellansverige såsom t.ex.

Triple Steelix, Jernkontoret High Voltage Valley Science Parks Excellent Building region Byggutbildning Star

Genom långsiktiga satsningar såsom på Teknikcollege Värmland, Material- och konstruktionscentrum på Karlstads universitet och Glava Energy Center utanför Arvika, kan verksamheten och företag och akademi i Värmland utvecklas på ett högkvalitativt sätt

Figur 24. De 10 största företagen inom område Avancerad tillverkning och komplexa system i Värmland (mätt som antal anställda) med säte i Värmland baserat på årsbokslut 2016


Omsättning (TKR)

Antal anställda

Uddeholms AB 713328 2363844 836Rolls-Royce AB 263658 1544633 303Voestalpine Precision Strip AB 138485 448061 258Scana Steel Björneborg AB 65032 480333 239Cci Valve Technology AB* 145536 560447 218Norma Precision AB 129329 379014 198Arvika Gjuteri AB 72975 302656 191Danfoss Värmepumpar AB 135000 572027 191Fundo Components AB 47445 207629 167Note Torsby AB 59359 230631 140

*Har idag, våren 2018, flyttat från Värmland.

Det finns också en tradition av samverkan mellan de nyckelföretag som berörs på så sätt att provning, karakterisering och kunskapsutbyte har skett kontinuerligt och till gemensam nytta. Dessa företag är inte bara stålföretag utan stålet som material förenar flera näringsgrenar inom regionen, så som trä, pappersmassa och verkstadsföretag.

Flera av de stora stål- och verkstadsföretagen i Värmland är medlemmar i Swerea KIMAB:s FoU-verksamhet (Member Reserach Consortia (MRC)), ett

56 (124)

nätverk med idag ca 180 medlemsföretag från hela världen. Ett MRC består av ett antal företag med gemensamma intressen som tillsammans formulerar projekt som genomförs i nära samverkan med Swerea KIMAB och de deltagande företagen. Swerea IVF är även aktiva i Värmland, främst mot små och medelstora företag.

Centrum för genusforskning (CGF) vid Karlstads universitet och dess projekt Genusakademin. Genusakademin tillför spetskompetens inom genus och bidrar med ett digitalt verktyg som på ett konkret sätt hjälper små företag igång med en process för affärsutveckling, jämställdhet och socialt ansvarstagande. Genusakademin är även en del av den regionala avsiktsförklaringen Akademin för smart specialisering.

4.3.3 Forskning, innovation och kompetensförsörjningForsknings och innovationsaktörer inom området är Karlstads universitet, framförallt inom området materialvetenskap och tillverkningsteknik (verktygsstål och solenergi är de områden som kommit längst regionalt). Spetsområdet inom FoU har inriktning på utmattning av stål och processer. Flera forskningsområden är relevanta för stål- och verkstadsindustrin. Bland de mest uppenbara forskningsaktörerna återfinns: Karaktärisering och modellering av material (CMM) vid Karlstad universitet – med projekten Karlstad Lean Factory (KLF) och AT-lab – är en forskargrupp, sammansatt av forskare från olika ämnesområden; materialteknik, materialfysik, hållfasthetslära och tillverkningsteknik. Gruppen har jobbat tillsammans sedan flera år och har utvecklat en tvärvetenskaplig samverkan. CMM bedriver grundforskning, tillämpad forskning. Centrum för Genusvetenskap vid Karlstad universitet har framförallt studerat jämställdhetsfrågor inom verkstadsindustrin. Karlstad universitet erbjuder även relevanta utbildningar på alla nivåer inom maskin- och materialteknik. Just Lean Factory är framtaget och drivs av ämnet maskin och materialteknik vid Karlstads universitet. Lean Factory är en flexibel simulator för att träna lean-tänkande i en fabriksliknande miljö med fokus på att attrahera deltagare från näringslivet. Med utgångspunkt i Lean Production involveras deltagarna i fokusering på kvalitet och produktionseffektivitet. Lean Factory är med sina riktade workshops en viktig insats för att stärka kompetensutvecklingen inom avancerad tillverkning och komplexa system. Egentligen är Lean Factory dessutom bredare: fokus är inte enbart inom detta smarta specialiseringsområde utan satsningen ska snarare ses som horisontell; skärande genom många olika kompetensområden och branscher.

Ytterligare utbildningsaktörer är Bergsskolan som är en industrinära utbildningsaktör på akademisk nivå, med tradition som teknikcenter för svensk stål- och metallindustri, med såväl utbildning som olika typer av FoU-verksamhet.67 Sedan 2012 har Bergsskolan Luleå Tekniska universitet (LTU)

67 Bergsskolan ansökte under hösten 2017 om konkurs. I skrivande stund (början av februari 2018) förefaller det dock som om en lösning kan komma till stånd, nämligen att Bergsskolan ombildas till en stiftelse, där Jernkontoret och Svemin är huvudaktörer.

57 (124)

som akademisk huvudman och utöver LTU har skolan etablerad kontakt med Högskolan Väst, Lunds Tekniska Högskola, KTH. Internationellt samarbetar Bergsskolan med Cambridge University and SKF Steel Technology Centre in Cambridge. Sedan 2012 har strategiska satsningar gjorts på den metallinriktade delen av skolan. Bergsskolan har Teknikområdet Materialvetenskap (enbart metalliska material) är väl bemannat och områdena metallurgi/gjuteriteknik, samt bearbetning är under snabb utveckling. Inom området skärande bearbetning har Bergsskolan inlett ett direkt samarbete med Lunds tekniska Högskola och ett av Sveriges världsledande företag inom området (Seco Tools). I den nationella strategiska agendan för utveckling och förnyelse inom området metalliska material (se nedan) arbetar Bergsskolan aktivt på fyra av de sju beskrivna insatserna: öppna värdekedjan, öka materialutvecklingstakten, öka flexibiliteten, samt öka kompetensen och attraktiviteten.

Bergsskolan tillsammans med ett antal nyckelföretag i Värmland besitter kombinerat en världsunik kompetens att med avancerad elektronmikroskopi karakterisera kommersiella stål. Den utrustning som används är ljusoptiska mikroskop, svepelektronmikroskop och transmissionselektronmikroskop. Vad gäller ljusoptiska mikroskop så används de brett inom stålindustrin och inom de utbildningar som levererar medarbetare till den samma; svepelektronmikroskop används också relativt frekvent även om dess spridning är betydligt mer begränsad. Transmissionselektronmikroskop är däremot mycket sällsynt inom stålindustrin även i ett globalt perspektiv. På Bergsskolan finns vidare en växande kompetens att använda samtliga typer av nämnda mikroskop. Dessutom är det som så att den metodik som används är helt unik. Det möjliggör att utomordentligt avancerad mikroskopi kan utföras på industriellt tillverkat material, inte bara labb-material, till direkt nytta för produktutveckling, processutveckling och optimering inom den lokala stålindustrin.

Forskargruppen “CMM, Karaktärisering och modellering av material” är sammansatt av forskare från olika ämnesområden; materialteknik, materialfysik, hållfasthetslära och tillverkningsteknik. Gruppen har jobbat tillsammans sedan flera år och har utvecklat en tvärvetenskaplig samverkan. Inom gruppen finns forskning som är inriktad mot grundforskning, tillämpad teknikvetenskap och industrinära forskning.

Den materialvetenskapliga forskargruppen CMM kombinerar forskning och samverkan med näringslivet. Flera av de samverkande företagen är exportföretag samt upprätthåller en högteknologisk profil både regionalt och nationellt. Flera samarbeten med Örebro universitet finns.

Det övergripande målet i materialforskning är att förbättra materialens prestanda, det kan vara att förbättra miljövänlighet eller att nå billigare produktion. CMM-gruppen har särskilt fokus på forskningsområden som rör utmattning, slitage, effektiva solceller och nya kolbaserade nanomaterial.

FEM (Förnybar energi, Energieffektivisering och Miljö) med målet att bidra till hållbara produkter, nätverk och fler arbetstillfällen.

58 (124)

Att SMF:s har mindre resurser och möjligheter att arbeta proaktivt och strategiskt, t.ex. med FOU och innovation är inget nytt fenomen. Den statliga innovationsmyndigheten Vinnova har beskrivit hur små och medelstora företagens innovationsutmaningar är som störst i den första fasen av innovationsprocesser – vilket påverkar företagens innovationskraft negativt.68 Därvid skapas en tröskeleffekt för SMF:s att börja arbeta med innovationsprojekt, i form av t.ex. egen produktutveckling. Samtidigt visar forskning på den stora betydelsen FOU och innovation inom SMF:s har för tillväxt och sysselsättning i hela landet.69 Att detta är ett viktigt åtgärdsområde att prioritera för att öka industrins framtida konkurrenskraft lyfts också i Regeringens Nyindustrialiseringsstrategi från 2016. Dess åtgärdsområde Testbädd Sverige beskriver vikten av att skapa fler platser för möten och samarbeten mellan företagen själva, mellan näringsliv och akademi samt att det finns tydliga kontaktytor för samverkan med offentlig sektor. I detta sammanhang bör också ”Digitalisering” (Industri 4.0), utöver AT-Lab och KLF nämnas.

Ett utvecklat samarbete med Karlstad universitet (Lean Factory och AT-lab) bedöms skapa stor potential för utvecklingen av jämställdhet och tjänstefieringen inom sektorn. Speciellt tjänstefiering kan potentiellt skapa innovation och framtida möjligheter inom detta smarta specialiseringsområde.

4.4 Nationella aktörer, nätverk och insatser kopplade till styrkeområdetDen svenska metallindustrin har under det senaste året gemensamt utvecklat en strategisk forsknings- och innovationsagenda; Metalliska material, (som ägs av Jernkontoret) med syfte att till år 2025 stärka metallindustri till att ligga i den absoluta tekniska, ekonomiska och miljömässiga framkanten och utvecklas av drivna, engagerade och innovativa människor, samtidigt som tillverkningsmetoderna har ett så litet miljömässigt fotavtryck som det bara är möjligt. Detta är första gången som hela den svenska metallindustrin samlas bakom en gemensam satsning för framtiden - en strategisk agenda för utveckling och förnyelse inom området metalliska material. Agendan pekar ut en rad åtgärder för att nå förnyelse, ökad konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Sju insatsområden är identifierade; Utveckla erbjudandet, Öppna värdekedjan, Öka materialutvecklingstakten, Öka flexibiliteten, Öka resurseffektiviteten, Minska miljöpåverkan och Öka kompetensen och attraktiviteten.

Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, samlar Sveriges metallindustrier: stål, aluminium, hårdmetall, gjutstål, gjutjärn och gjutna icke-järnmetaller. Metallindustrins långa tradition av att utveckla och producera avancerade material gör att man idag verkar inom hela kedjan från gruvbrytning och smältmetallurgi till metallers bearbetning, formning och egenskaper.

PiiA – Processindustriell IT och Automation – är ett strategiskt innovationsprogram finansierat av VINNOVA, Energimyndigheten och Formas.

68 FoU-program för Små och Medelstora Företag, Vinnova, 2015, s. 969 Ibid, s. 6

59 (124)

PiiA drivs av en egen styrelse, ledningsgrupp samt stödgrupperingar. Värdorganisation är RISE SICS Västerås.

Det strategiska innovationsprogrammet Lättvikt samlar parter för att genom forskning och innovation sprida industriell tillämpning av lättviktsteknik. Området lättvikt omfattar både material- och konstruktionsteknik och ger lösningar till lättare produkter som i sin tur leder till lägre resursbehov och högre energieffektivitet. Programmet drivs av Lighter, en nationell och branschöverskridande lättviktsarena där organisationer samarbetar för att utveckla teknologier, testmiljöer och människor.

Utöver den forskning och utveckling som bedrivs hos företagen inom branschen sker mycket vid de svenska lärosätenas forsknings- och utbildningsområden (Chalmers, KTH, LtU, UmU, UU, mfl) som ligger nära den värmländska verkstadsindustrin. Dessutom sker mycket forskning och utveckling med flera delar av RISE-koncernen såsom exempelvis RISE Certidiering. Med hänvisning till uppdragets begränsningar sammanställs inte de excellenta forskningsområdena (varken nationellt eller internationellt) då kopplingarna mellan stål och verkstadsindustrin och relevanta forskningsområden blir allt för komplex.

Triple Steelix är en regional utvecklingssatsning som på olika sätt arbetar med att göra stål- och verkstadsindustrin i Bergslagen ännu starkare genom att få näringsliv, kommuner och högskolor i regionen att samarbeta. Huvudansvaret för Triple Steelix ligger hos Jernkontoret, stålföretagens branschorganisation. Industriell Innovationskraft är ett projekt som ägs av Jernkontoret/Triple Steelix. Projektet finansieras av: Region Dalarna, Region Gävleborg, Tillväxtverket och VINNOVA

Industriella utvecklingscentra (IUC) är ett nationellt nätverk bestående av 16 regionala industriutvecklingscentra. Deras gemensamma uppdrag är att utveckla Sveriges näringsliv, skapa tillväxt och fler arbetstillfällen. IUC Stål & Verkstad är en del av denna struktur.

De regionala IUC:erna har utvecklats olika beroende på den regionala kontexten. IUC Dalarna AB, vars mål är att hjälpa små- och medelstora företag och är i sitt arbete inriktade på de regionala klustren (inom framförallt verkstads- och träindustri). IUC Dalarna lyfts fram som ett bra exempel i olika sammanhang.

Automation Region, Offshore West, Robotdalen etc. är nätverk/kluster som kan vara värdefulla för aktörerna I Värmland.

Manufacturing R&D Clusters är ett initiativ som möjligen kan vara relevant, eftersom fokus är mot hållbar produktion inom den Svenska fordonsindustrin. Programmet syftar till att utforska, finna, specificera och skapa förutsättningarna för 2015 års hållbara tillverkningssystem för tillverkning av innovativa, miljövänliga och säkra produkter och därigenom stärka och vidareutveckla svensk fordonsindustris konkurrenskraft med avseende på tillverkning av fordonskomponenter och fordon.

60 (124)

4.5 Internationella aktörer, regioner och kluster kopplade till styrkeområdetNär det gäller regioner etc./aktörer som är starka internationellt inom detta specialiseringsområde finns naturligtvis ett flertal. I Tyskland finns som sagt flera goda exempel på insatser för nyindustrialisering. Delstaten Thüringen lagt upp arbetet med och implementering av sin innovationsstrategi för att säkerställa att IKT-sektorn ges möjlighet att bidra till arbetet med att stärka bl.a. industrins konkurrenskraft. Strategin baseras på fem styrkeområden som alla delas in i varsin tematisk arbetsgrupp för implementering men där det 5:e området, IKT och produktionstjänster, ses som ett tvärsnittsområde som ska prägla och ge input till övriga fyra gruppers arbete.

I det internationella perspektivet identifieras specialiseringsområdets största drivkrafter för innovation vara energieffektivitet och miljöansvar. Detta eftersom att kraven på minskade utsläpp ökar samtidigt som kostnaderna för råmaterial och energi ökar medan tillgänglighet av dessa blir mer osäker. Branschens förutsättningar är goda, eftersom vind och solenergi blir allt viktigare i Europa, med för närvarande mer än 100 offshore vindparker är under uppbyggnad, var av var och en kräver ca 3000 ton stål70 Några av de internationella utmaningarna inom stålindustrin är olika former av management kopplat till miljö och hållbarhet, fabriksunderhåll och en hälsosam och skadefri arbetsplats. Råvarupriser och energipriser varierar väldig. Detta får effekten att industrin undviker att hålla med lager. Lagerhållningen minskar (vilket är en trend internationellt). Den geografiska närheten till råvara och energi är en allt växande viktig faktor. Långa transporter kommer framöver inte vara aktuellt, vilket är ett nytt problem som branschen ännu inte vet hur den skall hantera. FoU idag i svensk stålindustri handlar mest om hur stålet används. Presshärdat stål (uppfinning från Luleå) är under framväxt liksom duplexa rostfria stål (Sv. har ca 70 procent av marknaden – men snart är andra ikapp). FoU är alltså en viktig faktor för den svenska stålbranschens fortsatta marknadsutveckling. Trots att den europeiska stålindustrin har större marknadsandel så har Sverige förhållandevis högt kunskapsinnehåll i sin stålindustri i jämförelse med övriga Europa71.

Inom verkstadsindustrin sker den stora tillväxten i Asien, där även den nya konkurrensen växer fram. Verkstadsindustrin är en viktig och växande industri för EU och bör så vara även för Värmland. Tyska verkstadsindustrier har likt de värmländska industrierna, generellt sett starka band längs hela värdekedjan. Detta bygger inte bara på långa och tillitsfulla relationer, utan även på delad teknologi. I Tyskland har dessa relationer varit en viktig faktor till att bibehållna nationella värdekedjor, trots en ökad globalisering. Värmland har stora möjligheter att öka FoU/utvecklingsbidrag från EU, men de internationella företagen styr ofta FoU samarbeten till de universitet som ligger nära huvudkontoren.

70 Deutsche Bank Research, EU steel industry, (2009).71 VINNOVA ANALYS 2013:2 Metallindustrin i Sverige 2007-2011.

61 (124)

Stora utvecklingsmöjligheter för varor i ett ”tjänstepaket”. Mindre bolag och verkstadsindustrin kan utveckla metoder för rekrytering och kompetenshöjning. Relationen med grund- och högre utbildning är viktigt att arbeta med.

Den europeiska stålindustrin är konkurrenskraftig, väl etablerad och en viktig arbetsgivare. Den producerar stål i en energiintensiv process från järnmalm, eller genom att smälta återvunnet skrot. Hundratals sorter av stålprodukter används inom ett mycket brett spektrum av applikationer från branscher som mekanik, varvs-, bil-, apparater och förpackning, byggande och transporter. Stål återvinns från uttjänta varor och återvinnas utan förlust av egenskaper, vilket bidrar till dess konkurrenskraft och miljöfördelar. Omsättningen inom EU:s stålsektor är cirka 150 miljarder €. Sektorn sysselsätter 410 000 personer, vilket motsvarar 1,25 procent av den totala sysselsättningen i EU: s tillverkningsindustri. Med en produktion på omkring 200 miljoner ton råstål under 2008, representerar EU 16 procent av världsproduktionen och är den näst största producenten efter Kina. Idag är EU:s stålsektor en modern industri med sin huvudsakliga kundbas inom de europeiska marknaderna, framför allt i ”high-end segment”. Huvudsakliga konkurrenskraften bygger på hög kvalitet, produktutveckling och teknisk utveckling, effektivitet och kvalificerad arbetskraft. De största utmaningarna för EU: s stålindustri är kopplade till minskade utsläpp, kostnaden och tillgången på insatsvaror (råvaror och energi), konkurrens från producenter i tredje land och behovet av att attrahera och behålla kvalificerad arbetskraft.

Italien, Spanien Tyskland och Frankrike är de stora stålproducenterna inom EU och marknaden domineras av de två största aktörerna Tyskland och Italien som tillsammans står för omkring 40 procent av den totala produktionen (EUROFER a). Närliggande stora producenter är Turkiet, Ryssland och Ukraina. I vikt räknat stod Sverige för ca 2,8 procent av den europeiska stålmarknaden under september 2014. Jämfört med samma period 2013 hade Sveriges produktion ökat med 6,7 procent. Prognosen för marknaden fram till 2020 är lite tillväxt. Den nära kopplingen mellan utfallet av råstål och industriproduktionen tyder på att EU:s tillväxt i råstålsproduktionen kommer att vara endast smärre på medellång sikt. Det framhålls att den europeiska stålindustrin har en framtid inom råstålsproduktion med inriktning på förädlade produkter, vilket borde gynna de värmländska företagen.72

I en jämförelse mellan EU:s verkstadssektor och de viktigaste konkurrentländerna visades att EU:s andel av den globala handeln med verkstadsprodukter år 2010 uppgick till 37,2 procent, vilket är cirka 3 procent mer än andelen år 2000. Denna utveckling står i kontrast till utvecklingen i USA och Japan, vars adel under samma period föll med ca 8 procent respektive ca 6 procent. Kina ökade däremot sin andel under perioden från 3 procent till 13,0 procent. Studien understryker styrkan hos de europeiska maskinteknikföretagen som väletablerade leverantörer på den globala marknaden och som framgångsrikt expanderat sina marknadsandelar trots att nya konkurrenter gjort entré på marknaden.73

72 Ibid.73 http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/mechanical/files/competitiveness/comp-mech-eng-2012-frep_en.pdf

62 (124)

Verkstad är en viktig bransch inom den europeiska tillverkningsindustrin och bidrar till cirka 9 procent av den totala produktionen. Verkstadsindustrin i Europa är centrerad till Tyskland, Österrike, Schweiz, norra Italien, Nederländerna, Frankrike, Tjeckien, Slovakien och Polen. En mindre men likaledes starkt verkstadskluster finns i Spanien, närmare bestämt i Baskien. Sverige nämns inte i detta sammanhang.74 Viktiga aktörer och nätverk är:

I tyska Banden-Württemberg, Bayern och Sachsen finns ett stort antal specialiserade småföretag som producerar motorer, turbiner, printrar, men det finns även stark kompetens kopplat till produkter för fordonsindustrin. Exempel är CFK-Valley i Stade75 och ”it’s OWL” i Nordrhen-Västfalen regionen76.

Norra Italien är likt Tyskland ett område med stark verkstadsindustri. Tillskillnad från Tyskland så har verkstadsindustrin i norra Italien inte genomgått någon specialisering. Branschen är därför förhållandevis splittrad (svaghet?) men lyfts upp som stark marknadsaktör av några internationellt starka aktörer (framförallt inom lyft och maskinkonstruktion). I regionen Piemonte finns även ett framstående kluster inom mekatronik Meccatronica e Sistemi Avanzati di Produzione (MESAP77) som bland annat samlar kompetens inom tillverkningsindustrin, för flyg, fordonsinustrin, robot och förnybar energi.

The Mechatronics Cluster78 i Österrike samlar företag och kompetens inom mekanik för bla maskiner och anläggningar för metallframställning, för pappersindustrin, förpackningsindustrin, land och skogsburksmaskiner. Flera multinationella företag finns i regionen. The Mechatronics Cluster i Österrike är ett väl fungerande kluster och tillhör guld-nivån, den högsta nivån av cluster management, utdelat av European Secretariat for Cluster Analysis. Arbetet fokuseras på stärkt innovationskraft och internationell konkurrenskraft för verkstadsindustri och fabriksbyggnad. Klustret är tvärsektoriellt vilket innebär att olika aktörer inom samma värdekedja kopplas samman och tillsammans med akademin identifieras tidigt utmaningar som på olika sätt kan påverka en produkts värdekedja.

CFK-Valley i Stade samlar kompetens inom områden så som flyg- och fordonsindustri, vindkraft, transport (lastbilar och järnväg) och skeppsbyggnad. Kunskapsutvecklingsaktiviteter, entreprenöriellt experimenterande och materialisering

”it’s OWL” är en förkorting av ”Intellegent Technical Systems OstWestfalsenLippe. Det är ett nätverk som består av 174 företag, universitet och andra aktörer. ”it’s OWL” är involverat i ett femtiotal forskningsprojekt som syftar till att utveckla intelligenta tekniska system för att realisera Industrin 4.0. Med Industrin 4.0 menar man den fjärde industrirevolutionen driven av integrationen mellan teknisk produktion och IT, även känt som Cyber Physical Systems (CPS) eller Cyber-Physical Production Systems (CPPS).

74Vieweg, H-G., An introduction to Mechanical Engineering: Study on the Competitiveness of the EU Mechanical Engineering Industry (2012) Framework Contract of Sectoral Competitiveness Studies – ENTR/06/05475 www.cfk-valley.com76 www.its-owl.com77 www.mesapiemonte.it78 www.mechatronik-cluster.at

63 (124)

http://www.mechatronik-cluster.at/

http://www.mesapiemonte.it/

http://www.its-owl.com/

http://www.cfk-valley.com/

4.6 SWOT-analys av styrkeområdetFigur 25. SWOT – Avancerad tillverkning och komplexa system

STYRKOR

Stor kritisk massa vad sysselsättning, industriell tradition etc. Finns både starka ankarföretag och underleverantörer etc.

Finns en produktionstradition att leverera komplexa lösningar.

Starka stora internationaliserade företag, men även många av de mindre. Enligt den förstudie som genomfördes inom ramen för Tillväxtverkets satsning på Smart industri konstaterades att 65 procent av SMF var internationaliserade.

IUC har hittat position i innovationssystemet.

Stark förankring i politik och bredd i länet.

Ligger i linje med nyindustrialiseringsstrategi.

Bidrar till samhällsutmaningarna och helt eller delvis till att uppfylla följande mål i agenda 2030: 8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla; 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation. 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster; 13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser; 17. Stärka genomförandemedlen genom att återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

SVAGHETER

De mindre företagens digitalisering.

Kompetensförsörjning – en generell utmaning kopplad till smart industri, nyindustrialisering.

Unga väljer andra utbildningsinriktningar – en reell svaghet som kan bli ett ännu större hot.

MÖJLIGHETER

Regional samling inom ”Industriråd Värmland” där branscher, parter, organisationer samlas för att tackla utmaningar inom kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Nationellt uppmärksammat av parternas centrala organisationer samt regeringen (S-V-MP).

Nya tillverkningsmetoder och processer som en följd av kraven på lättare och starkare komponenter som kan formas, fogas och bearbetas på helt nya sätt.

Regionens roll genom EU-pilotprojekt. Norra Mellansverige kommer att få skräddarsytt stöd inom ett nytt EU-finansierat

H0T

Åldersstruktur i arbetskraften?

Att nå de mindre företagen för att främja förändringsarbete när det gäller digitalisering.

Att specialiseringsområdet är relativt stort kompetensmässigt, branschmässigt m.m. (även om tillverkning/verkstad- och stålindustrin är i fokus). Kan

64 (124)

pilotprojekt eftersom regionen valts ut som en av fem europeiska regioner med industri i omvandling som ska få hjälp att skapa motståndskraftiga och utsläppssnåla ekonomier.

Miljövänliga processer där utsläppen till mark, vatten och luft minimeras.

Dramatiskt minskade ledtider vid introduktionen av nya produkter med hjälp av virtuella verktyg för att allt snabbare utveckla och införa robusta processer.

Ökad flexibilitet hos tillverkningssystemen för att klara ökade krav på varianter krävs.

Möta den globala konkurrensen genom ökad konkurrenskraft för svenska verkstäder – dra ännu mer fördel av nyindustrialiseringsstrategi etc.

Vidare kan nämnas att specialiseringsområdet är på gång med en tjänstefiering, vilket utvecklar förtagens erbjudande och rustar för nya affärsmodeller.

Möjlighet utifrån ett offentligt finansieringsperspektiv: se över möjligheterna att också utnyttja socialfonden för att stärka kompetensutveckling (jmf. ESF-projekt Smart Industrikompetens i Skåne-Blekinge).

kanske vara en svaghet.

:

.

65 (124)

5 Naturen, kulturen och digitaliserade upplevelser

5.1 Vad kännetecknar denna smarta specialisering?Besöksnäringen är en näring som livnär sig på turism. I Sverige använder man sig generellt av UNWTO’s definition av turism som omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affär eller andra syften. Besöksnäringen är inte en bransch i traditionell mening. Den är ett komplext system som är sammansatt av en rad branscher, tiotusentals småföretag, ett större antal mellanstora företag och några få riktigt stora. Den är också sammanlänkad och mer beroende av offentliga strukturer än andra näringar. Näringens natur gör det svårt att få fram statistik för näringens inverkan på ekonomi och sysselsättning på samma sätt som för andra näringar. Detta är en av orsakerna till att besöksnäringen oftast definieras utifrån användarsidan, det vill säga genom den konsumtion av varor och tjänster och upplevelser som görs av turister. Och just att stärka, utveckla, förlänga upplevelserna av denna konsumtion – med hjälp av digitalisering och innovation – är fokus för styrkeområdet.

Natur och kultur är något man förknippar med Värmland. Värmland har således en rik mångfald av mer eller mindre utnyttjade möjligheter till rika upplevelser i form av musik, konst, konsthantverk, finnkultur och berättartradition, men också upplevelser kopplade till industriarvet (exempelvis Långbans gruvby). Naturen rymmer kvaliteter som rent vatten, biologisk mångfald, ett innanhav i form av Vänern; många klimatzoner och arenor i form av vandrings-, cykel-, kanot och båtleder. Inom natur finns många naturturismföretag här (t.ex. Vildmark Värmland). Det finns profilskapande evenemang och besöksmål med inriktning mot kultur och natur och till det ett allt mer utvecklat utbud av lokala matupplevelser, med goda betyg i White guide.

Specialiseringsområdet är alltså en del av den samlade besöksnäringen i Värmland. En näring som är en betydelsefull tillväxtnäring och ett styrkeområde för Värmland. Jämfört med Sverige som helhet så ökade övernattningarna i länet med cirka 4-5 procent mot rikets 3 procent.79 Kärnan i detta specialiseringsområde handlar om att med hjälp av digital teknik förstärka besökaren/turistens upplevelser och dessutom göra det möjligt att spara, dela och sprida dem. Viktiga aktörer är företag som erbjuder olika typer av besöks- och platsrelaterade aktiviteter, men också aktörer som erbjuder upplevelser, kunskap etc. om natur- och kulturarvet, till exempel Värmlands museum. För att utveckla teknik och tjänster behövs forskning inom

79 Intervju Visit Värmland. 66

(124)

akademiska discipliner såsom kulturgeografi, media/kommunikation, datavetenskap och tjänster generellt.

Detta smarta specialiseringsområde består emellertid också av IT-företag (t.ex. de som är medlemmar av klustersatsningen Compare) som stödjer företag (och andra aktörer) med t.ex. med bokningsplattformar; att säkra att information finns tillgänglig via digitala kanalarer; betalningssystem och kanske framförallt att man som besökare får möjlighet att dela och fördjupa sina upplevelser och därmed kanske förlänga upplevelsen. Det kan handla om nya sätt att ta till sig information, exempelvis genom en app eller med hjälp av VR-glasögon. Kulturella och kreativa näringar fungerar ofta som reseanledningar. Något eller någon lockar. Kultur – liksom upplevelser i andra former – bidrar till den attraktionskraft som driver resandet och därmed övriga sektorer framåt. Denna smarta specialisering handlar om att besöksnäringen behöver ta nästa steg, från bokningssystem och andra praktiska hjälpmedel till upplevelser, dvs att lyfta det unika och genom digitala medier skapa nya typer av upplevelser, nya produkter vilket positionerar vår besöksnäring på den internationella kartan. Specialiseringsområdet handlar också om att höja kunskapen om besökarnas medievanor, nya mediers möjligheter och bidra till en ökad medvetenhet och kunskap om platsen och hur digitala hjälpmedel kan bidra till att lyfta nya berättelser om en plats.

Inom det fjärde smart specialiseringsområdet återfinns återigen de företag som levererar digitaliseringstjänster, utförarna av själva digitaliseringsarbetet, i kärnan. I kärnan finns också upplevelseindustrin, alltså de branscher som skapar de digitaliserade upplevelserna. Närmast kärnan återfinns hotell och logi samt restaurangverksamhet, näringar som i mycket hög utsträckning är beroende av besökare och därmed av attraktiva upplevelser som lockar till sig deras kunder. Även om digitaliseringen av platsens upplevelser i begränsad utsträckning påverkar dessa företag direkt är de mycket beroende av upplevelseindustrin generellt. I det tredje skalet återfinns branscher som kan karakteriseras som shoppingbranscher samt järnvägsbolag – branscher där mellan 10 och 20 procent av intäkterna genereras av besökare. I det yttersta skalet återfinns branscher som i viss men begränsad utsträckning är beroende av besökare - här återfinns bland annat buss- och taxiföretag samt återförsäljare av livsmedel. Bedömningarna av besöksnäringens betydelse för respektive bransch grundar sig på en kartläggning av finansiella flöden inom besöksnäringen som Kontigo gjort på uppdrag av utredningen Sveriges besöksnäring – en samlad politik för upplevelsebaserad tillväxt.

67 (124)

Figur 26. Specialiseringsdrivande branscher samt specialiseringspåverkade branscher inom Naturen, kulturen och platsens digitaliserade upplevelser

Övriga kollektivtrafikföretag

Järnvägsbolag, passagerartrafik

Linjebussföretag

BesöksnäringenHotellverksamhet med restaurangrörelseRestaurangverksamhetUthyrning och leasing av personbilar och lätta motorfordonResebyråverksamhetMuseiverksamhetDrift av skidsportanläggningarmfl

ShoppingVaruhus och stormarknaderBensinstationerDamklädesaffärerUraffärermfl

Taxiföretag

Charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik

LivsmedelLivsmedels-butiker med brett sortimentBröd-butikerHälsokost-butikermfl

IKT

Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.

Informations-tjänster

Riket 3.6 %

Värmland 2.7 %

Riket3.7 %

Värmland 4.1 %

Värmland 3.9 %

Riket 3.4 %

Generellt ligger den värmländska sysselsättningsandelen inom besöksnäringen något under rikssnittet, med undantag för det yttersta skalet. När vi tittar på vårt specialiseringsindex, som grundar sig på ekonomisk aktivitet i besöksnäringsbranscherna relativt ekonomisk aktivitet totalt, ser vi däremot att Värmland uppvisar en relativt stark specialisering inom det andra och tredje

68 (124)

skalet i vår specialiseringscirkel, alltså hotell- och restaurangverksamhet respektive shopping och spårbunden passagerartrafik.

Figur 27. Specialiseringsgrad indexerat enligt Balassa-Hoover - Naturen, kulturen och platsens digitaliserade upplevelser.

0.61

1.14

2.09

Naturen, kulturen och platsens digitaliserade upplevelser så framträder följande mönster i Värmland. Som vi kan se är andelen enmansföretag hög.

Figur 28. Arbetsställen och sysselsatta inom skogsbaserad bioenergi



Specialiseringsområde Män KvinnorNaturen, kulturen och platsens digitaliserade upplevelser

3165 1671

5.2 Marknads- och utvecklingstrenderBesöksnäringen generellt är det område som växer snabbare än något annat område i världen. Globalt ökade turismen med 5 procent under de första åtta månaderna 2014 och norra Europa ökade med 7 procent. Enligt internationella bedömningar är tillväxttakten inom besöksnäringen drygt tre procent per år fram till 2030. I Sverige har man visionen att fördubbla den totala omsättningen av turism i Sverige och värdet av utländska besökares konsumtion till 2020. Besöksnäringen i Sverige omsatte under 2016 hela 296 miljarder kronor. Turismexport, det vill säga utländska besökares turistkonsumtion (transport, boende, restaurang och varuhandel samt övriga som sport, rekreation och kultur) var samma år 119,6 miljarder kronor. Under 2016 genererade svensk besöksnäring 169 000 årsverken. Besöksnäringen i Värmland omsatte 2014 cirka 12 miljarder kr och sysselsätter 8000 årsverken enligt Handelns Utredningsinstitut. Värmland har vidare drygt 2.2 miljoner övernattningar per år (SCB) och ökar snabbare än rikssnittet.

69 (124)

Figur 30. Övernattningsstatistik Värmland 2017 (Källa: SCBM)

1462539

383812

124345

57538

34826

30393

16202 10290 7656

99980

Övernattningsstatistik Värmland 2017 SCB

Sverige Norge Tyskland

Kina Nederländerna Danmark

Sydkorea Storbritannien och Nordirland USA

Övriga länder

Den del som utländska besökare står för kallas för turismexport. Turismexporten, är den enda exportnäring som ger momsintäkter till landet och 2013 omsatte 106 miljarder. Det är en ökning med 160 procent sedan år 2000 och det konstaterar statliga Tillväxtverket är betydligt mer än Sveriges totala export som under samma tid ökade 57 procent. En fjärdedel av alla Sveriges kommersiella övernattningar är direkt kopplad till turismexport. Dessutom är näringen viktig av andra skäl t.ex. så är den en sysselsättningsgenerator som skapar många nya jobb, den skapar regional utveckling och ger stöd för övrigt näringsliv.

I ett globalt perspektiv möter besöksnäringen en hård konkurrens. Alla prognoser pekar på ett ökat resande under de kommande decennierna men det finns också utmaningar för näringen både globalt och nationellt. Klimat- och

70 (124)

hållbarhetsfrågor, risker för politisk instabilitet och en mindre gynnsam ekonomisk utveckling än vad prognoserna pekar på är några globala hot.

Besöksnäringen är en bransch som tidigt påverkades av digitaliseringen. En viktig drivkraft var kundernas önskan att söka information; att självständigt boka resor och att på olika sätt använda sociala medier för att dela information såsom att bedöma hotell, restauranger, sevärdheter etc. Visit Sweden formulerar det så här på sin hemsida:80

Den globala resenären är online. Den digitala världen är en naturlig del av deras liv. De är uppkopplade på nätet och använder ofta sociala medier. Facebook är störst och mer än två tredjedelar använder det varje vecka, följt av Snapchat/KIK/Whatsapp som används av en tredjedel, Twitter av en fjärdedel och en femtedel Instagram. Alla sociala media är fortfarande vanligare bland yngre. Över hälften ser på Youtube varje vecka. Före resan: Nästan alla använder datorn för planering inför en utlandssemester, men numera använder fyra av tio även sin smartphone för planeringen. Under resan: 8 av 10 använder sin smartphone, nästan 4 av 10 använder surfplatta och 2 av 10 dator. 6 av 10 gör inlägg på olika sajter om sin semester.

Generella trender med bäring på området är att alltså besöksnäringen drivs framåt av digitaliseringen. Det handlar mycket om bokningar och mycket om frågor som rör marknadsföring. Detta är en stor utmaning för besöksnäringen: den tekniska utvecklingen går väldigt fort, vilket kräver att också de många mindre företagen (som kännetecknar branschen) måste ha denna kompetens. Vidare är en annan trend att konkurrensen när det gäller besökare hårdnar. De nya digitala lösningarna innebär att väldigt mycket information produceras idag. Detta sker både mellan producent och konsument. Det sker en informationsspridning (via exempelvis bloggar) som du som resenär kan ta del av. En annan trend är att det pågår en maktförskjutning. Resenärer lägger ut recensioner, detta påverkar besöksmålet. Rädsla av att tappa kontrollen finns hos exempelvis en plats, en kommun etc. samt hos besöksnäringens företag.

Utmaningen är även att öka förståelsen och kunskapen om digitaliseringens möjligheter, vilket vår forskning syftar till att bidra med. I forskningen vid Karlstads universitet lyfts geomedia-perspektivet som syftar till att utgå ifrån platsen och dessa aktörer, lyfta fram nya berättelser om platser och genom digitala lösningar möjliggöra att nya typer av berättelser ges som bidrar till att förhöja upplevelsen av en plats. För detta krävs nya metoder att arbetssätt. Metoderna handlar om aktörsinvolvering. Detta är vad dagens innovationsforskning handlar om, det vill säga att arbeta med social innovation, platsinnovation och användardriven innovation generellt. Genom att involvera aktörer in i produktionen och utvecklingen av ett besöksmål inkluderas olika aspekter av ett besöksmål, olika typer av berättelser från olika grupper i samhället. Genom att väva in IKT-kunskap och forskare in i processen skapas möjligheter att processen som landar i ex. en produktutveckling utgår ifrån en platsförankring, det vill säga låter platsen och dess aktörer styra utvecklingen och inte tekniken. Det här är en del i utvecklingen idag som handlar om exempelvis smarta städer, smarta turismdestinationer etc. Utmaningen är att få besöksnäringens och offentliga aktörer att förstå att näringen själva kan ta kommandot över utvecklingen och inte styras av befintlig teknik. Ökad 80 www.visitsweden.se

71 (124)

samverkan mellan besöksnäring och IKT är en förutsättning för denna utveckling och denna möjlighet som den digitala utvecklingen ger besöksnäringen.

I Sverige är vidare en av de stora utmaningarna att öka besöksnäringens professionalitet i företagande och affärsutveckling, att öka produktivitet och lönsamhet och att driva en framgångsrik destinationsutveckling. Destinationsutveckling är samtidigt en mycket stor möjlighet, förutsatt effektivare arbetsmetoder och utvecklingsprocesser. Naturturism81 är en del av näringen som Värmland ser som en spets. Naturturismen kan vara jakt, fiske, måltider och fika, boende och olika aktiviteter. Värmland har lång erfarenhet av naturturism och kunskap har byggts upp under vägen. I Värmland finns det 1100 företag som bedriver naturturism och då ingår jaktupplåtelser i den siffran. Den större andelen av dessa företag har låga intäkter samt få besökare på ca 20 000 kr per år men inkomster och besökare varierar med verksamhetsinriktningen. De företag som genomför aktiviteter har högre inkomster och fler besökare. Ett exempel på naturturism är timmerflottfärder som genomförts sedan 1980 för svenska och utländska besökare, och tilldelades Grand Travel Awards första Ekoturismpris redan 1998 och har enligt Visit Värmland National Geografics ranking på 50 upplevelser globalt.

Under 2016 ökade övernattningarna från denna grupp med 10,9 procent, varav övernattningarna från Kina ökade med 25 procent. Under 2016 ökade antalet personer som var sysselsatta inom turismen med 7 procent samtidigt som den totala sysselsättningen i Sverige ökade med 1,7 procent. Sedan 2000 har sysselsättningen inom turismen ökat med 33 procent, medan Sveriges totala sysselsättning har ökat med 14 procent. Sedan år 2000 har antalet sysselsatta inom turism ökat mest i absoluta tal inom hotell- och restaurangbranschen. Här har sysselsättningen ökat med 30 800 personer under den aktuella tidsperioden. vilket motsvarar en ökning på 61 procent. Under 2016 uppgick momsen på utländska besökares konsumtion i Sverige till 17,3 miljarder kronor, vilket var en ökning med mer än 200 procent sedan år 2000. En betydande del av denna ökning har kommit efter år 2010. Marknadspotentialen torde således kunna betraktas som mycket stor.

5.3 Vad kännetecknar Värmland?Att utveckla detta område är ett samspel mellan privata och offentliga aktörer. Mellan olika kompetenser. Även det civila samhället är viktigt.

Besöksnäringen i Värmland representeras av ett centralt nätverk och kluster: Visit Värmland. Visit Värmland är en ekonomisk förening bestående av medlemmar som privata företag inom hotell och restaurang, handel, rekreationsområden, kultur, sport, föreningar och kommuner. Visit Värmland har idag (2018) drygt 150 medlemmar varav samtliga 18 kommuner (inklusive Karlskoga och Degerfors) är med.

81 Naturturism definieras enligt Etours ubndersökning2004 Naturturismen i Värmland som de företag som får sin inkomst på andra som upplever naturen.

72 (124)

Visit Värmland är ett av de nya klustren i regionen. Deras samarbetspartners är bland annat Visit Sweden, det nationella Regionala Nätverket för Turism, Adventure Travel Trade Association (ATTA), Handelskammaren Värmland och Region Värmland.

Värmland antas ha en gedigen kunskap och styrka inom turismexport. Detta bekräftas bland annat av sin femteplats i rankingen vad gäller utländska hotellgäster kopplat till en stark gränshandel samt sin dragningskraft i rekreation som utomhussport och natur/friluftsliv. Förutom gränshandeln/shoppingturism är man i Värmland stark på naturturism och kultur kopplat till besöksnäring. Ett starkt fokus på ett personligt värdskap ger över 60 procent återkommande besökare varje år.

Visit Värmland nämner följande internationella marknader som viktiga i sin strategi fram till 2020: Norge med fokus på Oslo, Östfold och Romerike, Tyskland, Holland, Danmark med fokus på Själland och Jylland. När det gäller marknader med framtida potential: Storbritannien med fokus på södra England samt Kina och Asien generellt. (JJ notering: vi börjar arbeta med Kina och UK aktivt från och med 2018 i tillägg till Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Nederländerna).

Det finns utvecklingspotential att tydligt öka tekniska besök, lärande turism och tex resor för branschfolk till övriga styrkeområden som kultur- och matproducenter, stål och verkstad, pappers och massa, miljö och energi (solenergi). Det finns också en grupp exportmogna företag inom kultur.

Geomedia är en stark miljö inom Karlstad universitet. Projektet digitalisering och besöksnäring bidrar i sin helhet till att tillföra ny kunskap kring ett nytt forskningsfält som växer fram där forskargruppen Geomedia har en framskjuten position, ett forskningsfält i gränssnittet mellan medier och geografiska platser som direkt kopplar an till digitaliseringen av natur, kultur och plats. Forskningen sker inom fältet turism och medialisering och genomföras av forskare från forskargruppen Geomedia och Centrum för forskning om regionalt samhällsbyggande (CRS). Geomedia har utnämnts till en stark miljö inom Karlstads universitet och driver under perioden (2017-2019) forskningsprogrammet In-Between Spaces: Digital Media Geographies and Social Transformations in Small Town. Turism- och mobilitetsstudier utgör en av tre viktiga forskningsområden inom programmet. De övriga är medialiseringen av rum och kultur och nyhetsproduktionens och nyhetskonsumtionens rumslighet, där särskilt den förstnämnda också nära knyter an till Smart specialiseringsstrategin Naturen, kulturen och platsens digitaliserade upplevelser.

Visit Värmland satsar mycket på digitaliseringen och att höja de värmländska besöksnäringsföretagens kompetens. Under det senaste året har Visit Värmland hållit utbildningar för besöksnäringsföretagen inom bland sannat SEO, digital synlighet, holidaycheck, tripadvisor, Googlemybusiness, rörlig film, fota med mobilen, förvandla stillbilder till rörliga bildspel för sociala medier, effektiva facebook-kampanjer.

73 (124)

5.4 Nationella aktörer, nätverk och insatser kopplade till styrkeområdet

5.4.1 Aktörer och nätverkNär det gäller besöksnäringen generellt är en viktig nationell angelägenhet den offentliga utredning som pågick under 2017 och som avrapporterades i november 2017. Utredningen Sveriges besöksnäring – en samlad politik för upplevelsebaserad tillväxt påbörjade sitt arbete i november 2016. Enligt utredningsdirektiven är syftet att ge regeringen underlag för att stärka besöksnäringen som export- och jobbmotor med konkurrenskraftiga, innovativa växande företag och destinationer. Utredningen ska vidare bidra till att möjliggöra en hållbar tillväxt som skapar förutsättningar för företagande/entreprenörskap och sysselsättning i hela landet genom att föreslå en ny politik av tvärpolitisk karaktär och strukturer som stärker aktörernas möjligheter att kraftsamla.

En viktig aktör är Visit Sweden, med huvudkontor är beläget i Stockholm, och utlandsverksamhet i på plats i nio länder (samt ett par ytterligare samarbeten med nationella aktörer i exempelvis Indien).

Vidare är Tillväxtverket en viktig aktör eftersom myndigheten utvecklar näringspolitiska insatser inom besöksnäringen. Deras insatser ska främja turistföretagande och entreprenörskap genom samverkan, kunskapsbildning och olika projektsatsningar. Exempel på pågående insatser är programmet Hållbar produktutveckling. Sju regioner och ett kommunkluster deltar i myndighetens satsning på besöksnäringen med fokus på natur- och kulturturism. Syftet är att få fram ett ökat utbud av upplevelser för kultur- och naturintresserade besökare från andra länder. De utvalda områdena är Region Blekinge, Region Dalarna, Regionförbundet Uppsala län, Region Östergötland, Smålands Turism AB, Tourism in Skåne AB, Västarvet samt fem kommuner i Västerbotten med Nordmalings kommun som projektägare. Satsningen pågår under åren 2016-2019 och omfattar 40 miljoner kronor och lika mycket i medfinansiering från deltagarna. Pengarna ska användas till konkret produktutveckling tillsammans med utvalda företag. De åtta områdena ska stärka och utveckla klustersamarbeten som leder till innovativa produkter och upplevelser hela vägen från resa till att bo, äta och göra. Målet är att få fram ett ökat utbud av exportmogna produkter som utvecklas tillsammans av företag och offentliga aktörer.

5.4.2 Regioner och nätverkDe regioner som är viktiga för Värmland är de angränsande regionerna och länen. Dalarna, Västra Götaland, Gävleborgs län, Örebro och Västmanland. Sedan ser man att besöksnäringen generellt i Värmland fokuserar i första hand på den svenska och norska marknaden i ”triangeln” Oslo, Stockholm, Göteborg. När det gäller Norge är särskilt gränshandeln viktig.

74 (124)

I den senaste omvärldsanalysen som Visit Sweden utfört visar just att Värmland satsar på det som eftersöks av turisterna d.v.s. bo, äta och shoppa, natur och hållbarhet. Samarbete finns med de nationellt omkringliggande regionerna i besöksnäringsfrågor. Dalarna genom Interreg Sverige-Norge konceptet i The Middle of Scandinavia, dvs samarbete med de norska fylkena Hedmark Östfold och Akerhus och de svenska Örebro, Västmanland och Gävleborg.

Utvecklingsbolaget Visit Dalarna AB äger och driver den gemensamma försäljnings- och bokningsplattformen visitdalarna.se där det ska vara lätt för kunden att boka och planera sin resa i Dalarna. Visit Dalarna AB ägs gemensamt av de regionala turistorganisationerna i Dalarna. Dalarna är Sveriges fjärde största turistområde med norra Europas största vinterdestination. Region Dalarna arbetar tillsammans med andra för att utveckla den redan starka besöksnäringen i länet och Dalarna som unikt och konkurrenskraftigt resmål. Den övergripande destinationsutvecklingen driver Visit Dalarna i klusterform där besöksnäringen är i fokus och Visit Dalarna är den tydliga klustermotorn som samverkar med relevanta aktörer i regionen.

Figur 31. Visit Dalarna AB som klustermotor

Besöksnäringscollege i Dalarna (http://www.bncollege.se/). Besöksnäringscollege Dalarna Ekonomisk förening har ett regionalt perspektiv och är en gemensam resurs för företag i besöksnäringen och

75 (124)

http://www.bncollege.se/

http://visitdalarna.se/

utbildningsanordnare som bedriver utbildning med inriktning mot besöksnäringen. Syftet är att arbeta gemensamt mot samma mål och får en samlad stark kraft för utvecklingen av besöksnäringen i regionen. Naturturismen med sin tillgång till en stor vinterdestination är det Dalarna som konkurrerar med Värmland.

För Värmland finns möjlighet till samarbete med Västsverige med särskilt fokus på Vänerfrågor och gemensamma intressen med Dalsland när det gäller digitala upplevelser. Många turismflöden går genom Västra Götaland till Värmland. Även här finns det utvecklingspotential inom infrastrukturen av både tåg och buss och båttrafik på Vänern.

5.4.3 Forskning, innovation och kompetensförsörjningTrots besöksnäringens höga tillväxtpotential och goda framtidsutsikter även globalt satsas det långt ifrån tillräckligt på branschen nationellt. Det finns i dagsläget en tydlig brist på koppling mellan besöksnäringen och verksamma inom innovationsstöd. Turismforskning och forskning inriktad på besöksnäringen är fortfarande relativt unga forskningsområden, av tvärvetenskaplig karaktär och inte speciellt utbredda. Behoven av kunskap som sträcker sig över flera områden är stor och kombinationen av dessa delar gör det viktigt att involvera lärosäten och innovationsmiljöer inom olika områden och över hela landet. Universiteten och högskolorna har olika profilområden.

Turismforskningsinstitutet ETOUR vid Mittuniversitetet utvecklar och kommunicerar kunskap om turism och resande. Verksamheten innefattar forskning, utbildning, samt dialog och samverkan med turistnäringens aktörer. Ett av deras forskningsprojekt som nu är avslutat ärfriluftsforskning.se som har byggt på att i stort sett alla svenskar ägnar sig åt någon form av friluftsliv och den turism som sker ute i naturen växter i betydelse.

5.5 Internationella aktörer, regioner och kluster kopplade till styrkeområdetInternationellt samarbete är främst riktad mot Norge. I två decennier har man samarbetat med Hedmark som nu utökas till Östfold och Akershus i olika projekt. Samarbetet med Norge är strategiskt viktig då turistströmmarna från Norge är de största men också för att locka internationella besökare till inre Skandinavium.

I Europa ligger potentialen främst i besökare från stora städer med närhet till Sverigebåtarna eller direktflyg till Oslo, Göteborg och Stockholm för att sedan röra sig mot Värmland.

Det finns mängder av viktiga drivande aktörer och nätverk internationellt. Utpekade viktiga aktörer för besöksnäringen i Värmland och Sverige är World Tourism Organization, UNWTO, som är den övergripande internationella organisationen inom FN för turism och European Travel Commission, ETC, som är en ideell organisation som består nationella turistråd i Europa (så kallade

76 (124)

NTO´s). I Värmland är man dessutom delaktig i Adventure Travel Trade Association, ATTA.

I alla nordiska och europeiska länder finns det en motsvarighet till VisitSweden. Direkt viktiga för Värmland är: VisitNorway, VisitDenmanrk, VisitFinland, Visitgermany, VisitHolland, etc. Alla dessa länder och dess regionala aktörer är viktiga samarbetspartners för Värmland dock har alla olika inriktningar och profiler.

För gäster från Danmark, Holland, Tyskland, Spanien och Kina finns möjligheten att kombinera Värmland med storstäderna Stockholm, Göteborg och Oslo som fungerar som gateways till Värmland i och med en attraktiv möjlighet att kombinera storstad och natur/kultur.

Värmland ser att Storbritannien är en marknad med stor potential. Marknadsanalyser visar att det finns stort intresse från privat- och affärsresenärer och från tidigare testresor med brittiska turoperatörer. Det visar på goda möjligheter att öka antalet besökare från Storbritannien. Här kommer man fortsätta arbeta med de kontakter som finns och i nära samarbete med VisitSwedens satsning på Storbritannien.

Även Storbritannien finns det möjligheter till att samverkan med genom Interreg-projekt för att utöka styrkeområdet ytterligare. Vad gäller de regionala aktörerna inom besöksnäringen i Storbritannien har dessa stängt när den offentliga finansieringen stoppades för ett par år sedan. Fokus har nu legat på städerna genom olika typer av medlemsfinansierad och delar från lokal offentlig sektor. Det finns några få nationella handelsorganisationer – the British Hospitality Association, vilket är en medlemsorganisation som tar hand om frågorna kring besöksnäringen. Visit England, kompletterar med statistik och genererar turistinformation.

Eftersom Värmland redan har erfarenhet med Intrerreg projekt kan detta nyttjas i nya konstellationer vilket skulle bidra till att stärka samarbetena mellan regionerna. Visit Värmland nämner följande internationella marknader som viktiga i sin strategi fram till 2020: Norge med fokus på Oslo, Östfold och Romerike, Tyskland, Holland, Danmark med fokus på Själland och Jylland. När det gäller marknader med framtida potential: Storbritannien med fokus på södra England samt Kina och Asien generellt.

5.6 SWOT-analys av styrkeområdetFigur 32. SWOT – Naturen, kulturen och digitaliserade upplevelser

STYRKOR

Besöksnäringen generellt mycket stark – tydligheten i specialiseringen vidare positiv

Forskningsmiljö på KaU – ligger i framkant

SVAGHETER

Företagens koppling och nätverk mot FoI

De mindre företagens internationalisering, och resursbas generellt

77 (124)

Stark förankring i politik och bredd i länet

Ligger i linje med nationella strategier

Finns klusterkompetens inom såväl IKT som Besöksnäring

Traditionellt en bransch med högre andel kvinnor verksamma som företagare

Besöksnäringen har varit ganska tidiga på ”digitaliseringståget” kan man säga, t.ex. med bokningsplattformar, att säkra att information finns tillgänglig via digitala kanalarer, betalningssystem och att man delar sina upplevelser – och därmed förlänger upplevelsen. Vi säger att branschen är starkt exponerad mot digitalisering.

Bidrar till samhällsutmaningarna och helt eller delvis till att uppfylla följande mål i agenda 2030: 8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla; 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation. 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster

De mindre företagens digitalisering – eller rättare sagt, deras tid för att avsätta för affärsutveckling etc. (en utmaning). Om man inte finns med i flera online-portaler etc. så finns man inte. Värmland har en hög andel internationella gäster – dessa ställer höga krav på såväl språk, betalningsmöjligheter och liknande. Detta måste fungera för vi ska vara konkurrenskraftiga.

Kompetensförsörjning, bl.a. rörande föregående punkt

MÖJLIGHETER

Besöksnäringen kräver stort samarbete då den inkluderar många branscher och organisationer samt är beroende av offentlig sektor. Inom besöksnäring är den största andelen små företag och några få medelstora. För att stärka dessa är just samverkan viktig. Fortsätta stärka detta

Övriga samarbeten med andra högskolor och universitetet som Besöksnärings College i Dalarna, Mittuniversitetet Göteborgs universitet, Högskolan i Borås kan också utvecklas.

Samverka mellan länder som man ser som potentiell marknad för Värmland och koppla ihop dem med övriga styrkeområden tex tekniska besök.

HOT

Att nå de mindre företagen för att främja förändringsarbete när det gäller digitalisering och utveckling.

Kanske generellt för liten kritisk massa företag?

78 (124)

Värmland skulle kunna ta en starkare position i förhållande till forskningsfinansiering, Tillväxtverket etc.

79 (124)

6 Systemlösningar med solel6.1 Vad kännetecknar denna smarta

specialisering?Systemlösningar med solel kännetecknas av kompetens rörande teknik och tjänster och privata och offentliga aktörer som på olika sätt tar fram tjänster, produkter etc. som bidrar till förnybar el och som möjliggör lösningar för egen kontroll över elproduktion. Ett exempel är solelssystem för snabb elektrifiering av landsbygd runt om i världen. Inom ramen för specialiseringen finns forskning vid Karlstad universitet (tvärvetenskaplig miljö med spetsar inom materialvetenskap och tjänsteforskning och starka nätverk med näringsliv och samhälle) och en test- och utvecklingsmiljö som stärker förutsättningarna för alstring och lagring av solel, smarta elnät samt småskaliga systemlösningar med solcellsteknik. Det smarta specialiseringsområdet har en koppling till det starka innovationssystemet för solceller i Norge.

Inom de övriga styrkeområdena har vi tagit fram en modell och ett koncentrationsindex. Detta låter sig tyvärr inte göras för detta specialiseringsområde, det vill säga – det är ännu mer komplicerat. Vi har dock, via Glava Energy Center, fått fram statistik rörande bolag och sysselsatta. I följande figur presenteras detta.

Figur 33. Företag/organisation, typ av produkt/tjänst, antal anställda inom systemlösningar med solel samt kontaktperson.

Företag/Org Ort Typ av produkt/tjänst Antal Anställda+konsulter Kontakt

1. Nordic Solar Töcksfors Försäljning/Installation av solmodulsystem 15 Daniel Gruvborg 2. Renewable Sun Energy Glava Tillverkning av solmoduler 3 Thomas Wedelin 3. Perfekta Arvika Containerbaserade batterilager 2 Åke Lindeberg 4. Delab Glava Installation av solmoduler/Elarbeten 2 Bengt Danielsson 5. Karlstads Universitet Karlstad Solenergirelaterad forskning 7 Lars Johansson 6. Arvika Kraft AB Arvika Skötsel och underhåll av solmodulpark – 1 MW 2 7. SoletAer AB Arvika Produktion och försäljning av solvärmepump 5 Adam Fjaestad 8. Sun of Sunne Sunne Försäljning av kompletta solmodulsystem 1 Marita Wallström 9. Brättne Bruk Brättne Försäljning av mindre solvärme- och solelsystem 1 Christer Andersson 10. LIFE Academy Karlstad Utbildning gällande bl a solenergi 1 Marlene Gustavsson 11. Joto Arvika Utveckling av produkter för solkok och solis 1 Adam Fjaestad 12. Ping-Wise Karlstad Soleldriven LED-belysning 1 Su-Ping Burman 13. Hillringsberg Herrgård AB Glava Konsult i solenergifrågor 2 Alf o Eva Björseth 14. Fortum Karlstad Utveckling av nya affärskoncept för globala solellösningar 1 (Christer Bergerland) 15. Soliga Energi AB Karlstad Leasing av solelanläggningar 5 Wilhelm Myrer 16. Apricus Karlskoga Konsult och affärsutvecklare i solelbranschen 1 Tommy Strömberg 17. IOS-El Karlskoga Försäljning och installation av solmodulsystem 3 Inge Ohlsson 18. Cleanergy Åmål Utvecklar och säljer soleldrivna sterlingmotorsystem 40 Jonas Eklind 19. Hushållningssällskapet Säffle Konsultation i solelfrågor 1 Bengt Larsson 20. Solexperten Kil Nyckelfärdiga solcellsanläggningar 3 Bernard Ranke

TOTALT 97

6.2 Marknads- och utvecklingstrender

80 (124)

De höga kostnaderna för solceller ha varit det främsta hindret för att nå ett genomslag inom solcellsbranschen. Den globala solcellsmarknaden beräknas under 2017 attrahera mer investering än kol, gas och kärnkraft kombinerat. Investering i förnybar energi under året beräknas globalt uppgå till 243,1 miljarder dollar, där investeringar i solcellsmarknaden omfattar 141,6 miljarder dollar, följt av vindkraft82. 2016 var ett rekordår för solcellsinstallationer, med 75 GW installerad världen över (en ökning med 50 procent från 2015), dominerat av Kina som uteslutande installerade 34 GW. Den totala kapaciteten idag uppgår till 300 GW. Marknaden var ledd av Kina, följt av USA (13 GW) och på tredje plats Japan (8,6 GW).

För att accelerera den tekniska utvecklingen och utvidga nationella solcellsmarknader började många länder initialt att införa stödsystem. Sedan 2000-talet har expansionen av solceller baserats på två typer av ekonomiska incitament: inmatningstariffer och investeringsstöd. Marknaden består till stor del av dessa stödsystem och regelverk, och utgjorde under 2015, 98,7 procent av den totala solcellsmarknaden83. De senaste årens kraftiga tillväxt i europeiska länder, framförallt Italien och Tyskland, har mattats av delvis baserat på dessa generösa stödsystem som lett till en häftig prisreduktion inom solcellsområdet. Europa som helhet installerade enbart 6,5 GW under 2016 medan Indien, som en av de snabbast växande marknaderna, installerade 5 GW, upp från 2 GW under 2015.

I bland annat Tyskland har även alternativa stödsystem införts, baserat på auktionsprincipen, där intäkterna är säkra innan investeringsbesluten tas. Detta möjliggör ett bättre investeringsklimat med minskad risk, dock ökar detta priset för kunderna över tid, då investeringsrisken överförs till kundkollektivet84.

Enligt vissa rapporter inför 2017, beräknas solcellsmarknaden falla med 13 procent ner till en installering av 65 GW under 2017. Detta kan delvis förklaras genom Kinas nedtrappning av sina solinstallationsmål och ekonomiska incitament, dock kommer dessa troligen revideras under året. En annan uppskattad negativ utveckling är osäkerheten på den amerikanska marknaden, som följd av Donald Trump och hans nyliga utträde ur Parisavtalet, som indikerar ett minskat stöd till förnybar energi 85. Detta lyfts dock mer fram som en symbolisk konsekvens mer än en praktisk, då flera amerikanska delstater driver sin egen progressiva klimatpolitik (till exempel Kalifornien). Asien står för den starkaste tillväxten inom solelområdet och tillverkning av standardmoduler har mer eller mindre flyttats hit. Indien som världens tredje största utsläppare av växthusgaser har visat starkt ledarskap med det ambitiösa målet att utöka solenergikapaciteten till 100 GW år 2022. Andra länder i Asien däribland Thailand, Korea, Taiwan, Vietnam och Filippinerna börjar/utvecklar även sina solcellsmarknader.86

82 Global Power Industry Outlook 2017https://www.pv-magazine.com/2017/05/16/solar-to-attract-more-investment-than-coal-gas-and-nuclear-combined-this-year-says-frost-sullivan/83 IEA-PVPS (2016) Trends 2016 in PV applications 84 Noothout, P., 2016. The impact of risks in renewable energy investments and the role of smart policies85 https://www.pv-magazine.com/2017/01/19/pvma-figures-show-75-gw-of-solar-pv-was-installed-in-2016/86 IEA-PVPS (2016) Trends 2016 in PV applications

81 (124)

https://www.pv-magazine.com/2017/05/16/solar-to-attract-more-investment-than-coal-gas-and-nuclear-combined-this-year-says-frost-sullivan/

https://www.pv-magazine.com/2017/05/16/solar-to-attract-more-investment-than-coal-gas-and-nuclear-combined-this-year-says-frost-sullivan/

Utvecklingen av solel har goda förutsättningar då solmoduler kräver lite underhåll jämfört med vindkraftverk, samt med en längre livslängd. Solceller installeras där människor bor, i motsats till andra kraftkällor så som vindkraft, kärnkraft och vattenkraft med anläggningar långt ifrån bostäder. Detta ger solel en fördel när det kommer till minskade överföringsförluster och behov av transmissionskapacitet. Solmodulparker har även en mer skonsam effekt på naturen än t ex vindkraftverk, både visuellt och fysiskt. Solceller och kärnkraft har nu ungefär samma kWh (pris eller kostnad?), och det anses vara dyrt att bygga kärnkraftverk med de skärpta kraven inom dagens lagstiftning. (En annan fördel är att det går fort att bygga en solpark, 3-4 månader medan det tar 10-15 år för ett kolkraftverk och 15-25 år för ett kärnkraftverk. För ”soliga” länder som har underkapacitet på elektrisk energi är alltså solenergi det snabbaste sättet att åtgärda detta. Priserna på energiauktioner i ”soliga” länder är nere under 30 öre/kWh, vilket är lågt energipris för ny kraft, att jämföra med britternas köp av nästa generation kärnkraft för 1kr/kWh, fast pris 20 år.)

Kiselsolceller förväntas fortsätta att dominera marknaden. Detta beroende på en fortsatt prissänkning (år 2015 var priset en femtedel jämfört med år 2010).87 Detta gör kisel till den billigaste och mest användbara solelsteknologin. Kiselsolceller är miljövänliga samt producerade av ett material med en lång livslängd (>30 år). Ett material som det inte råder ett underskott på. Solceller producerade av kisel är också ett av de material som är effektivast ur ett effektperspektiv. Sverige en hög teknologisk standard och har goda möjligheter att ansluta sig till denna marknad.


Just nu pågår ett omställningsarbete i Sverige och runtom i världen mot ett fossilfritt samhälle. Solel är en viktig byggsten i denna utveckling då solen som energikälla har en enorm potential. Detta gäller både från ett energi- och klimatperspektiv men även som drivkraft när det kommer till jobbskapande. Värmlands val av smart specialisering är ett exempel på hur en region försöker att genomföra en systemisk satsning för att vara en del av detta omställningsarbete.

6.3.2 Näringsliv, kluster och nätverk I Värmland finns en demonstrationspark (Glava Energy Center), en stark forskning kring solenergi (Karlstad universitet) samt en mångfald av energibolag framgångsrika inom området88. Den enda svenska solcellsmodultillverkaren SweModule, blev även nyligen uppköpt av Renewable Sun Energy AB, vilket betyder att produktionen av solpaneler fortsätter i Glava.89 Detta förblir Sveriges enda producent av solcellsmoduler och ger 87 Ansökan projektet Solar.88http://klimatsynk.se/download/18.5874ff5115a9379d53585b76/1489339821893/20201237%20Solar%20V%C3%A4rmland%20NM.pdf89 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6445830

82 (124)

Värmland en stor möjlighet till att vara ledande inom utvecklingen av energisystem på en industriell nivå. Vid Karlstad universitet finner man den första forskargruppen för kiselsolceller i Sverige, som startades 2012, med forskaren Markus Rinio som har ett starkt internationellt nätverk av ledande företag och forskningsinstitut i branschen. Kisel är den teknologi med högst verkningsgrad, minst miljöpåverkan samt längst livslängd (>30år). Sammanlagt under 2016 installerades 242 nätanslutna solcellsanläggningar i Värmland till en sammanlagd effekt på 2 562 kW.90

Region Värmland har även gjort en stor satsning genom Solar Värmland, ett projekt i anknytning till Karlstad universitet som syftar till att locka främst små och medelstora företag till produktionskedjan för kiselsolcellsenergi. I Arvika finner vi även en av de största svenska solcellsparkerna, Mega sol, med sina 4080 solmoduler. Utanför Arvika i Glava finns det internationellt ledande testcentret Glava Energy Center, en viktig testarena för utveckling av teknologi/tjänster inom förnybar energi, med stark anknytning till Karlstads universitet och Arvika kommun. Kafferosteriet Löfbergs i Karlstad har nyligen avslutat en installation av en stor solbaserad värme- och kylanläggning på en av sina produktionsanläggningar, den första av sitt slag globalt. Solenergiområdet sysselsätter inte en stor mängd människor i Värmland idag, jämförelsevis med t ex styrkeområdet skogsbaserad bioekonomi. Dock jämfört med många andra delar i Sverige är andelen anställda ändå betydelsefull och samverkan mellan kommun, industri och akademi positionerar Värmland som en stark aktör inom området.

Inom solenergi finns det ett flertal värmländska företag, samt ett par med nära samarbete till GEC, vars verksamheter bidrar till utvecklingen av styrkeområdet. Exempel på dessa är:

Renewable Sun Energy AB. Företaget tog över driften av maskinparken på solcellsfabriken i Hillringsberg, efter SweModules konkurs. Företaget siktar på att skapa starka nätverk runtom i världen, med fokus på bland annat Afrika. Företagets moduler används i GECs testcenter av lokala företag. Företaget är extremt viktigt för specialiseringsområdet.

Ferroamp AB. Ett företag som utvecklar och säljer innovativa lösningar inom kraftelektronik och energilagring för optimering av energianvändning. Har inte sitt säte i Värmland men bedriver forskning vid Glava Energy Center och använder dess solcellspark, med syfte att utveckla sina aktiviteter inom solel.

Optistring Technologies AB. En start-up som utvecklar inverterteknologi för nätanslutna solcellsinstallationer. Har heller inte säte i Värmland men är också medlem i GEC där man utvecklar invertrar och testar andra produkter. Tyvärr har företaget nyligen gått i konkurs men vissa planer finns på att den aktuella teknologin och vissa nyckelpersoner kommer att transferereras över till ett större internationelt energiföretag

Fortum. Ett ledande energiföretag verksamt i bland annat Finland, Sverige, Baltikum, Indien och Ryssland. Sedan 2012 har företaget sålt solel från Glava Energy Center, och satsningen på koncernnivå leds i nära samarbete med GEC.

Soliga Energi AB. Med ursprung i solcellsfabriken i Glava, har företaget som mål att göra det enklare och billigare att välja solceller. Med bas i

90 http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/energi/tillforsel-och-anvandning-av-energi/installerade-solcellsanlaggningar/

83 (124)

Karlstad, startades verksamheten av en grupp entreprenörer med kunskapsinhämtning från Glava Energy Center och energi- och miljöstudier från Karlstad universitet.

Nordic Solar Sweden AB. Ett företag med bas i Årjäng/Karlstad, verksamma inom försäljning, projektering och installationer av nätanslutna solelanläggningar runtom i Sverige. Företaget har runt 19 anställda och hade en omsättning under 2016 på 36 miljoner kronor91. Har sammanlagt levererat 500 solcellsinstallationer i Skandinavien, och är en av branschens största med 2,5MW solelanläggningar per år.

SoletAer. Ett företag som grundades 2012, med den unika produkten SoletAer, en solvärmepump som med hjälp av solen förser villor och fastigheter med tappvarmvatten. Ett relativt litet företag på marknaden, men med stor tillväxtpotential, sammanlagt producerades 80 enheter under 2016 92.

Delab Glava AB. Ett företag baserat i Glava som utvecklar tjänster för industri och fastighetskunder inom området energioptimering. Försäljning och montage av solcellsmoduler.

Perfekta industrier AB. En leverantör med kompetens inom modern maskinutrustning, installerat egna solcellsmoduler från före detta SweModule, och använder solel i den egna verksamheten. Delaktiga i företaget SunErgy AS projekt93 om installering av ett soldrivet mikroelnätverk i Kamerun, Perfekta Industrier AB kan komma att producera och installera 100 containrar med kompletta solelbaserade mikronät med energilagring i batterier94.

Nordic Solar och Fortum är direkt delaktiga i tillverkning av koncept inom solcellsmoduler, från t ex spillmaterial. De är viktiga noder för kunskapsnätverk både nationellt och internationellt.

6.3.3 Forskning, innovation och kompetensförsörjning Karlstad universitet har byggt upp en bred forskningsbas kring solel, med fokus på solcellsmaterial. 2012 startades här den första forskargruppen för solceller i Sverige som leds av forskaren Markus Rinio och Ellen Moons. Rinio har tidigare forskat på Fraunhofer Institute for Solar Energy Systems (ISE), ett av världens största forskningsinstitut inom solcellsteknik. Projektet kopplar delvis till forskning kring solelproduktion i nordiskt klimat, vilket gör det unikt. Projektet beviljades 28 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Samarbeten med forskare från Chalmers tekniska högskola, Linköpings universitet och Lunds universitet är en viktig del av arbetet. Ellen Moons – i januari 2018 invald i Kungliga Vetenskapsakademin – har som forskningsfokus polymersolceller. År 2017 tilldelades ett konsortium som Ellen Moons leder ett 5-årigt stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW) för projektet "Mastering Morphology for solution-borne electronics".

Den tillämpade kunskapsutvecklingen är spridd och inte lika utvecklad som grundforskningen vilket kan förklaras av en liten nationell marknad och att forskningsmedel riktats mer till grundforskning om nya material och

91 http://nwt.se/arbeteekonomi/2017/02/10/norsk-stororder-till-nordic-solar92 http://nwt.se/arvika/2017/04/07/vill-styra-mot-europeiska93 https://sunergypower.org/94http://klimatsynk.se/download/18.5874ff5115a9379d53585b76/1489339821893/20201237%20Solar%20V%C3%A4rmland%20NM.pdf

84 (124)

teknologier. Värmland, Glava Energy Center och Karlstad universitet ligger relativt långt fram med sina tillämpade projekt.

Ett viktigt projekt är projektet Solar (2017-2020), bland annat finansierat av Tillväxtverket (ERUF). Projektet syftar till att attrahera flera svenska företag till produktionskedjan kiselsolcellsenergi. Projektet är unikt i och med att det delvis knyter an till problem förknippade med solelproduktion i nordiskt klimat. Via projektet har Sverige och Värmland möjligheter att väsentligt stärka sin ställning inom forskning, utveckling och produktion av solenergisystem på den världsomfattande energimarknaden. Andra viktiga forskningsprojekt är:

Karaktärisering och modellering av material (CMM). En tvärvetenskaplig forskargrupp från ämnesområdena; materialteknik, materialfysik, hållfasthetslära och tillverkningsteknik. En forskningsinriktning inom ämnesområdet är solceller.

HighCast. Ett samarbete mellan Karlstad universitet kiselcellsforskargruppen och forskningsgrupper i Tyskland och Storbritannien med mål att utveckla kiselgjutning för att uppnå högre solcellsverkningsgrader.95

HeSiTSC. Ett samverkansprojekt med KTH Stockholm och CENER i Spanien som handlar om att ta fram en typ av solceller, med stark fokus på samarbete med den lokala industrin.

ERA-Net Smart Grids Plus - European Pattern Recognition (EPR). Ett samarbete mellan Karlstad universitet och Glava Energy Center som en del av det större projektet, EPR. Projektets mål är att utveckla, testa och validera metoder för tillämpning av mönsterigenkänning som ett verktyg för elnätsoperatörer/producenter att optimera elsystemet och därav öka andelen förnybar elproduktion.96

När det gäller utbildning vid Karlstad universitet med bäring på det smarta specialiseringsområdet kan följande identifieras:

Civilingenjörsutbildning med inriktningar inom bland annat teknisk fysik, maskinteknik, energi- och miljöteknik. Kunskap inom naturvetenskap och teknik med ett antal utbildningsmoment smed koppling till solcellsteknik och förnybar energi.

Högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik. Kompetens inom system för förnybar elenergi så som matematik, ellära men även kunskaper om produktion, överföring, lagring av energi, samt hur förbrukningen kan styras.

Civilingenjörsprogrammet i energisystem. I nära samarbete med Uppsala universitet, med forskning inom områden som vindkraft, vågkraft, solenergi, vattenkraft och kärnkraft. Kunskaper inom fysik, kemi, biologi och matematik med möjlighet att fördjupa sig inom solenergi.

Påbyggnadsprogram i Miljö- och energisystem mot civilingenjörsexamen. Fördjupade kunskaper inom miljöteknik,

95 http://klimatsynk.se/download/18.5874ff5115a9379d53585b76/ 1489339821893/20201237%20Solar%20V%C3%A4rmland%20NM.pdf96 https://www.mynewsdesk.com/se/karlstads_universitet/pressreleases/samverkan-inom-energiomraadet-2016197

85 (124)

http://klimatsynk.se/download/18.5874ff5115a9379d53585b76/

energiprocesser, strömningslära och värme- och masstransport för att i framtiden kunna skapa energieffektiva system.

6.3.3.1 Offentlig sektor och civilsamhället Som en del av kommunens arbete mot ett fossilfritt samhälle har man lanserat en solkarta där man kan läsa av hur mycket solenergi som kan produceras på olika tak. Projektet skall leda till att boende skall kunna se hur mycket pengar de kan spara samt vilken klimatnytta solenergin från taket skulle kunna ge. Karlstad Energi är drivande inom omställningen till hållbar energiförsörjning. Erbjuder till och med 31 juli 2017 alla mikroproducenter i Värmland en extra förmånlig ersättning för den el som säljs till dem.97 Arvika Kraft AB. Äger en av Sveriges största solcellsparker Mega-Sol som ligger strax utanför Arvika. Anläggningen består av sammanlagt 4080 solcellsmoduler, med en yta på 6 000 kvadratmeter. Hållbart byggande Värmland är en förening som främjar hållbara metoder inom byggnation. Föreningen anordnade under 2017 en solcellsmässa i Karlstad med aktörer (installatörer, elnätsföretag, energirådgivare) inom solcellsbranschen för rådgivning till allmänheten.98

6.4 Nationella aktörer, nätverk och insatser kopplade till styrkeområdet Sveriges solelindustri består främst av små- och medelstora företag, i form av återförsäljare eller installatörer. Modultillverkning har mer eller mindre försvunnit i Sverige. Under 2015 beräknades den installerade totala effekten av solel uppnå 125 MW med en sysselsättning på 830 personer. Antalet heltidsjobb mellan 2011 till 2015 beräknas ha ökat med 13 procent per år, utifrån samma utveckling kan man uppskatta att solcellsbranschen kommer sysselsätta 2000 heltidsjobb i Sverige år 2022.99 Idag finns drygt 10 000 nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige, 40 procent av dessa anläggningar är belägna i Västra Götalands län, Stockholms län eller Skåne län.100

Under 2015 stabiliserades de tidigare snabbt sjunkande priserna för solcellssystem, delvis på grund av EU:s importtullar på kinesiska solcellsmoduler, som introducerades under 2013. Denna lagstiftning kräver att kinesiska producenter säljer solcellsmoduler under ett bestämt minimipris. Sverige har historiskt sett haft ett generöst investeringsstöd (material- och arbetskostnader) på solcellsanläggningar, men som en följd av de fallande priserna, har denna nivå sjunkit till 30 procent för företag samt 20 procent för övriga.101

Stödsystemens relevans har minskat då en konsument beräknas ta hem investeringen på drygt tio år, utan investeringsstöd. Det finns istället nya affärsmodeller och ramverk för utbyggnaden av solceller, I Sverige innefattar detta bland annat den införda skattereduktionen under 2015 som innebär att 97 98 https://www.karlstadsenergi.se/el/solenergi/99 Energimyndigheten (2016) Vad styr och vad bromsar solel i Sverige100 http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2017/mest-natansluten-solel-i-storstadsregionerna/101 http://www.solelkommissionen.se/investeringsstod-o-rot/

86 (124)

60 öre per kWh på överskottselen som matas ut från nätet erhålls direkt, vilket har ökat lönsamheten hos privatpersoner.102 Denna lagstiftning hanterar delvis Sveriges och Nordens problematik kring överproducerade kilowattimmar under sommarhalvåret, samt det stora behovet av uppvärmning under vinterhalvåret.

Sverige har en stark forskningsprofil inom solceller och solbränslen. SolEl-programmet är ett nationellt FoU-program för solcellssystem, finansierat av Energimyndigheten och näringslivet. Det har funnits i över 20 år och är en viktig plattform för samverkan mellan byggnads- och fastighetssektorn, regeringen, industrin, verktyg och solenergibolag. RISE har mycket lång erfarenhet av solenergi och arbetar med både solel och solvärme. Inom enheten ”Energi och cirkulär ekonomi” samordnas RISE samtliga resurser och kompetenser inom solenergi. Andra aktörer inom akademin inkluderar:

Center for Molecular Devices. Ett av världens ledande vetenskapliga centrum för FoU inom bl a nanostrukturerade solceller. Ett samarbete mellan Uppsala University, the Royal Institute of Technology (KTH) i Stockholm samt the industrial research institute Swerea IVF i Mölndal.

KTH. Forskar bland annat inom konstruktion av solceller från perovskit, som visar sig ha mycket goda egenskaper att omvandla solljus till elektricitet.

Chalmers. Forskning inom många olika solcells-relaterade områden bland annat inom plasmoner som ökar absorptionen av ljus i cellerna. Forskningsprojektet PhotoNVoltaic är ett samarbete mellan industrin i Sverige Frankrike och Belgien, inom tilläggsteknik för befintlig solcells-teknik.

Högskolan Dalarna. Forskning inom PV-, PV-hybrid- och PVT-system. KTH Royal Institute of Technology. Är en av medlemmarna i CMD-

gruppen, se ovan. Forskar även om att öka förståelsen hur solcells-system på flerfamiljshus kan integreras i bostadskooperativets energisystem. Fokus ligger på solcells-systemens investeringspotential, gällande avregleringar i elmarknaden och politiska scenarier. Utbildningen Spår, förnybar energi (RENE) behandlar bland annat solenergi (termisk och solceller) samt vatten, vågkraft, geotermisk energi.

Lund Universitet. Bedriver forskning om ljusinducerade processer i nya typer av solcellsmaterial och solceller. Ett projekt handlar om att förbättra effektiviteten i dagens kisel-solcellsteknik genom integration av nanotrådar, med målet att öka effektiviteten med 50 procent.

Uppsala Universitet. Energi är ett strategiskt fokusområde vid universitet, där solcellsverksamheten är en viktig del av denna forskning. Vid Ångström Solar Center, som startades år 1996, har forskning bedrivits inom främst tunnfilmssolceller. Nya tekniker och solcellsmaterial används för att framställa solceller med låg tillverkningskostnad och hög verkningsgrad. Forskning inkluderar Solceller - en lösning för energifrågan och Framtidens hållbara energiförsörjning. Har den relevanta utbildningen Solenergiteknik och system med kurser inom solcellsteknologier, metoder för tillverkning och dimensionering av solcellssystem.

Linköping universitet. Fokus på plastceller, polymercellsforskning

102 Energimyndigheten (2016) Solceller i omvärlden – kartläggning avseende andra länders styrmedel/strategier för solcellsimplementering

87 (124)

RISE. Driver forskning inom byggnadsintegrerad solel och energieffektiva byggnader, i nära samarbete med företag inom bygg- solelbranschen (se också ovan)..

STF Ingenjörsutbildning. Kurs inom de tekniska och ekonomiska aspekterna kring solcellsinstallation.

Härnösand. 2-årig ingenjörsutbildning inom solenergi, med syfte att utbilda framtidens installatörer. Utbildningen kombinerar traditionella installationskunskaper med ny kunskap om CAD-ritning, samt automatiserade beräkningar av rör och flöden.

Ett flertal kommuner i Sverige är särskilt progressiva när det kommer till installeringen av solcellssystem. En viktig byggsten i detta enligt forskning är de många lokala initiativ från diverse aktörer som driver främjandet av solcellsutbyggnaden.103 Lokalägda (kommun) elföretag har haft en aktiv roll genom att bland annat köpa upp överskottsenergi från användare, driva försäljning av solcellssystem samt öka kunskapsspridning. Länsstyrelser har också haft en viktig kommunikativ roll inom solcellsområdet genom seminarier och informationsmöten. Ett flertal kommuner (Botkyrka, Göteborg, Västerås, Umeå, Österåker, Landskrona m.fl.) har även skapat ”solkartor” för att kartlägga inkommande solstrålning och därav ta hänsyn till lutning av tak samt skuggningseffekter från byggnader104. Årets solenergipris 2017, som tidigare gått till privata, kommunala och regionala fastighetsbolag och projekt, gick till Varberg Energi för Solsidan och till Kalmar Energi för Nöbble Solpark.105

Den svenska solcellsmarknaden förväntas fortsätta växa inom den närmsta framtiden. Skattereduktionen för mikroproducenter som infördes 2015 samt den ökade aktiviteten från elföretag har underlättat situationen för privatpersoner och småföretag. Dock behöver man gå igenom mycket administration och regler i dagens elsystem för att dra nytta av intäkter, och investeringar i egen elproduktion.106 Med en växande solcellsmarknad i Sverige kommer tillväxten i antalet sysselsatta antagligen främst gå till installationer och projekt. Ett flertal företag är verksamma som installationskonsulter inom solel såsom ÅF och SWECO som erbjuder tjänster inom bland annat projektering av anläggningar.107

6.5 Internationella aktörer, regioner och kluster kopplade till styrkeområdetDe finns mest nätanslutna solcellssystem i Tyskland, Japan och USA. Höga elpriser och ett stort elbehov under sommaren och nationella och regionala teknikstöd är några av anledningarna. Här har Ellen Moons forskning (se 103 A. Palm, “Local factors driving the diffusion of solar photovoltaics in Sweden: A case study of five municipalities in an early market,” Energy Res. Soc. Sci., vol. 14, pp. 1–12, 2016.104 Lindahl, Johan. (2015) National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2015. International Energy Agency. 105 http://www.svensksolenergi.se/nyheter/nyheter-2017/arets-solenergipriser-till-energibolag106 Lindahl, Johan. (2015) National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2015. International Energy Agency. 107 http://solartestbed.se/wp-content/uploads/dok/SIA%20solel.pdf

88 (124)

inledningen till detta kapitel) bidragit, men också forskningen på Ångströmlaboratoriet i Uppsala till den internationella utvecklingen av tunnfilmssolceller. Vidare finns ett par svenska företag som tillverkar solcellsmoduler. Svenska institut och företag är också involverade i utvecklingen av Grätzelceller. I det så kallade solbältet nära ekvatorn med mycket direkt solstrålning har det också uppförts ett antal större termiska solkraftverk. Antingen använder man koncentrerande solfångare som direkt eller indirekt genererar vattenånga eller stora speglar (heliostater) som koncentrerar solinstrålningen till en ånggenerator. Sedan genereras elektricitet som i traditionella kraftverk med ångturbin och generator. Här har vi ett Sverigebaserat företag som levererat ett stort antal turbiner. Med samma förutsättningar, det vill säga mycket direkt solstrålning, kan man också koncentrera energin i solstrålningen mot den varma sidan på en stirlingmotor, som i sin tur driver en turbin. Här har vi ett par svenska företag som tillverkar stirlingmotorer. Här kan särskilt Cleanergy i Åmål nämnas. Cleanergy AB grundades 2008 och räknas i dag som en ledande tillverkare av stirlingmotorer för miljövänlig kraftproduktion.

Glava Energy Center och Karlstad universitet är vidare centrala aktörer som fortsätter att locka länder och företag till Värmland för att hitta kunskap och inspiration gällande solenergi. Värmland har en naturlig roll för att vara den svenska och norska noden inom solenergi, både inom näringsliv och forskning. Ett flertal aktörer både inom näringslivet och forskarvärlden i Värmland är således kopplade till styrkeområdet:

Ecoinside: Ett gränsöverskridande projekt, delfinansierat av EU:s regionala utvecklingsprogram Interreg Sverige-Norge, med syfte att öka kunskap/samverkan inom solenergi/energisystem, hantering av restresurser, och bärkraftigt byggande. Medfinansiärer är Region Värmland, Region Dalarna, Akershus och Hedmark Fylkeskommuner. Arvika kommun är en av projektledarna och har inriktning inom solenergi och solenergisystem. Projektet pågår från den 1 juli 2015 till och med den 30 juni 2018108. En ansökan för en ytterligare treårs period har lämnats in och är under behandling.

Fraunhofer Institute for Solar Energy Systems (ISE). Ett ledande institut beläget I Freiburg, som utvecklar tillämpad vetenskaplig och teknisk forskning för alla områden inom solenergi.

Norska Industrin. Ett delprojekt av Karlstad universitet för att främja kontaktnätet till Norge, där universitet fungerar som en rådgivare till värmländska företag och sprider kontaktvägar inom solcellsbranschen, på ett gränsöverskridande plan.

CrystalSolar. Ett Kalifornienbaserat företag med den banbrytande tillverkningstekniken Direct Gas Wafer, som möjliggör direkt omvandling av gas från råmaterial till nanokristallina kiselplattor. Har haft dialog med aktörer i regionen om potentiell produktion i Värmland.

IEA-PVPS. Ett internationellt nätverk om solelteknik där Johan Lindahl, Uppsala universitet är koordinator för Task 1 och sammanställer en årlig rapport om svensk solelaktiviteter.

COST Action MP1307 StableNextSol. Ett europeiskt nätverk av 60 aktörer från ett 30-tal länder med flera företag. Syftet är att samarbeta för att öka stabiliteten hos organiska solceller genom forskning om

108http://www.arvika.se/kommunochpolitik/internationelltarbete/aktuellaprojekt/ecoinside.4.510c5fa714cf4da43f722a03.html

89 (124)

degraderingsmekanismerna. Finansiellt stöd från det europeiska COST-programmet för nätverkandet, möten och forskningskonferenser.

EPIA (Fortum) Europeisk förening för solelindustri. Solar Test Bed - Ett Vinnova-projekt där RISE och bl.a. Glava Energy

Center arbetade med att formalisera en Svensk testbädd för solenergi. Arena Sol, Norge - Arena Sol är ett norskt kluster inom solenergi där bl.a.

Glava Energy Center är med. Klustret har en mycket aktiv verksamhet med välbesökta nätverksmöten och innovationsgrupper.

ERA-Net Smart Grid Plus är ett H2020-projekt där ett svenskt/norskt/turkiskt konsortium, där bl.a. Glava Energy Center ingår, har genomfört ett forskningsprojekt (European Pattern Recognition Project, www.europenpatternrecognition.eu) inom mönsterigenkänning för att möjliggöra mer förnybar energi i elnätet. Övriga värmländska deltagare genom GEC är Karlstads Universitet, Arvika Kraft AB, Arvika Elnät AB och Arvika Fastighets AB. En möjlig fortsättning på detta projekt är en ny projektansökan "ACES - adaptiv batteristyrning" där bland annat Glava Energy Center och Karlstads Universitet deltar i ett svenskt/norskt/tyskt konsortium.

Intelligent Energy Management - En internationell innovationstävling kring smart energistyrning och batterilagring från Energimyndigheten där Arvika och GEC är en av tre testplatser i Sverige (Uppsala och Eskilstuna de övriga). Kring projektet har ett omfattande nätverk skapats där GEC är en del

6.6 SWOT-analys av styrkeområdetFigur 34. SWOT – Systemlösningar med solel

STYRKOR

Framtidsområde vad gäller teknologi, lösningar etc.

Finns ett antal stora företag med olika inriktningar

Testanläggningen

Finns ett par internationella kopplingar (bl.a. mot Norge genom (Interregprojekt)

Forskningsmiljö på KaU – ligger i framkant vad gäller kisel/polymera solceller

Stark förankring i politik, i synnerhet lokalt

Ligger i linje med nationella strategier

Finns klusterkompetens (som kan förstärkas och utvecklas

SVAGHETER

Kritisk massa företag (i synnerhet små företag)

Fortfarande svag samverkan mellan Glava Energy Centre och andra aktörer.

Klustret skulle kunna få tydligare organisation

Manligt dominerad arbetsmarknad (inom kompetensområdet)

90 (124)

Bidrar till samhällsutmaningarna och helt eller delvis till att uppfylla följande mål i agenda 2030 (7. Säkerställa tillgång till en ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla; 8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla; 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation.

MÖJLIGHETER

Samverkan med andra kluster, kanske i synnerhet IUC Stål & Verkstad (t.ex. additiv tillverkning) och Compare

Innovera när det gäller betallösningar

HOT

Global konkurrens

Den lilla kritiska massan företag

Fortfarande ett relativt okänt område (kanske?) – hur starkt är varumärket (jmf. svagheten som lyftes i Swoten rörande skogsbaserad bioekonomi)

91 (124)

7 Reflektioner/sammanfattande bedömning

7.1 Sammanfattande bedömningDen här analysen har utgått från SP:s rapport samt Värmlands identifierade smarta specialiseringsområden som togs fram 2015. Vi har försökt att – så långt möjligt – lyfta specialiseringsgsområdenas styrka och potential jämfört med liknande styrkeområden nationellt och i Europa. Utifrån det underlag Värmland tillhandahållit samt den omvärldsanalys som vi utfört kan vi dra följande slutsatser för Värmlands specialiseringsområden.

Det specialiseringsområde som utmärker sig i styrka i Värmland är den skogsbaserade bioekonomin. Tillsammans har de en ledande position nationellt och i övriga Europa. Rekommendationen är att naturligtvis att fortsätta allokera resurser till detta område.

Ett annat styrkeområde som utmärker sig i styrka och som visar stark potential är det horisontella specialiseringsområdet värdeskapande tjänster. CTF är världsledande inom forskning. Även SP Kompetensgrupp för tjänster har varit framgångsrik inom tjänstefiering och visar på stark utvecklingspotential. Här har regionen mycket att vinna på fortsatt samverkan, och det förefaller – utifrån den empiri som denna studie nyttjat – att det skett en positiv förflyttning de senaste 3-4 åren. Här kan och bör också RISE Service labs nämnas.

Det smarta specialiseringsområdet Avancerad tillverkning och komplexa system, som är också en mycket tung industri, men inte alls lika stark. Här är det verkstadsindustrin som bjuder på utveckling och innovation. Det ses som ett tillväxtområde i Europa och bör så även vara för Värmland.

Gränssnittet mellan IKT och hälsa bland annat är kärnan i digitaliserade välfärdstjänster. Här har regionen långsamt fått ett allt starkare specialiseringsområde som nu får ytterligare utvecklingsmöjligheter med hjälp av bl.a. ERUF-projektet DigitalWell.

Inom specialiseringsområdet Solel så är Värmland starkt nationellt, med sin demonstrationspark, sina aktiviteter inom universitetet samt koppling till energibolag, men styrkeområdet ligger efter i utvecklingen internationellt. Detta smarta specialiseringsområde skulle förmodligen behöva organiseras mer fokuserat, bl.a. genom att utveckla Glava Energy Centre som klusterfunktion. Detta smarta specialiseringsområde ligger dock rätt i tiden och har stor utvecklingspotential vilket gör det till ett lovande smart specialiseringsområde som måste hitta sin nisch för att tackla den hårda konkurrensen internationellt.

Besöksnäringen generellt är stark i Värmland. Det finns också potential för innovation i och med en stark forskningsmiljö inom kulturgeografi och geomedia. Samtidigt så är vi inte helt säkra på hur väl kopplade företagen är till

92 (124)

forskningsmiljön. Den specialisering som identifierats menar vi är intressant, även om den företagsmässigt ännu inte är stor. Det sistnämnda låter kanske som en motsägelse om man jämför med den inledande mening. Vad vi menar är att många företag ännu inte till fullo börjat utnyttja den potential som digitaliseringen innebär för affärsutveckling, marknadsutveckling, nya affärsmodeller etc. Detta är inget specifikt kännetecken för Värmland naturligtvis utan kanske generellt. Samtidigt så lyfts på olika sätt digitaliseringen som ett av de viktigaste områdena för besöksnäringen när det gäller utveckling vad gäller affärsutveckling med mera. I den SOU som presenterades i november 2017 lyfts exempelvis digitaliseringen som en av de viktigare strategiska utvecklingsområdena för den samlade besöksnäringen:

”Utredningen föreslår att delstrategier och delmål formuleras och antas för de tematiska områdena. Ett antal horisontella kriterier ska genomsyra arbetet med samtliga strategiska insatsområden, bland annat hållbar utveckling, jämställdhet och säkerhet. Ett annat horisontellt perspektiv som ska beaktas är digitaliseringens möjligheter och utmaningar.”109

Vår slutsats mot bakgrund av ovanstående citat är således att Värmland i och med prioriteringen av detta styrkeområde med fokus på digitalisering och besöksnäringen ligger helt rätt! Kanske kan regionen till och med göra ännu mer – till exempel lyfta sig som den regionen i Sverige som ligger i framkant när det gäller besöksnäringen och digitaliserade upplevelser.

Slutsatserna om styrkeområdena ovan bådar gott för Värmland fortsatta arbete mot smart specialisering. Analysen ger en första insikt i Värmlands styrkeområden samt hur de står sig i förhållande till liknande verksamheter i övriga Sverige och Europa. En viktig dimension handlar om att skapa synergier mellan de olika specialiseringsområdena och klustren. Betraktat ur ett helikopterperspektiv så tycker vi oss se två trender som bägge handlar om systemlösningar och synergieffekter. Vi ser redan sådana exempel – DigitalWell-projektet tillexempel – men också andra. Dessa bör förstärkas.

Internationaliseringen i de olika specialiseringsområdena varierar. Det är dock svårt att få fram data som är valid och reliabel. Om vi tittat på varuexport (den data vi har haft tillgänglig) så kan konstateras att 2015 hade Kronobergs län den högsta exporten per capita jämfört med övriga län i riket. Totalt uppgick den till 187 tkr per invånare. Värmland har 73 tkr per invånare. Detta är naturligtvis bara en typ av mått, för ett delsegment, av svensk export, men den kanske kan sägas peka mot att regionen bör satsa ytterligare på internationalisering inom specialiseringsområdena.

109 SOU 2017 95 Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring.

93 (124)

Figur 35. Varuexport per invånare, 2015. Källa: Business

Det behövs mer könsuppdelad statistik på hur Värmlands nuvarande arbetsplatser fördelar sina anställda. Detta för att reda ut hur många kvinnor respektive män som inom de olika specialiseringsområdena arbetar med produktion respektive med tjänster eller service. Man behöver även titta på vilka olika vägar (universitet, yrkeshögskola etc.) kvinnor och män har till branschen för att fördela detta jämnt.110 Här är det dock viktigt att poängtera att det pågår olika typer av insatser inom de olika specialiseringsområdena. Vidare så bör det arbete som Genusakademin bedriver nämnas (se andra delar av rapporten).

Det behövs också generellt ännu mer satsning på att arbeta med de horisontella kriterierna i affärsutveckling och affärsmodulering med mera. Exempelvis genom projekt som IUC Norrbotten bedrev 2014-2015 kallat ”MångVäx”. Mångväx var ett projekt där företag fick direkt affärsnytta och där IUC utarbetade modeller för att aktivt arbeta med jämställdhetsarbete i näringslivet. Mångväx kombinerade tre områden för att starta konkreta och långsiktigt hållbara förändringsprocesser i företag: Jämställdhetskompetens, kommunikationsutveckling och affärsrådgivning. Avsikten var att bolagen skulle gå från ord till handling för att bidra till hållbar tillväxt. Detta är naturligtvis inte på något sätt ett område där Värmland skulle vara unikt jämfört med andra svenska regioner när det gäller främjande av entreprenörskap, innovation etc.

110 Add Gender (2015) 94

(124)

7.2 Sammanfattande SWOT-analysFigur 36. Sammanfattande SWOT-analys

STYRKOR

Skogsbaserad bioekonomi mycket stark, även internationellt

Finns ett antal stora företag med olika inriktningar i flera specialiseringsområden – ankarföretag

Finns forskning med spets inom flera specialiseringsområden, inklusive forskningsinstitut.

Akademin för smart specialisering som initierats menar vi är en enorm styrka (sedan kan säkert denna lösning utvecklas, men vi tror -

Vår bedömning är att begreppet smart specialisering är förankrat i politiken och även specialiseringsområdena. Med detta menar vi att det finns en mer långsiktig vilja att stärka och utveckla områdena, förankrad över partipolitiska gränser.

Det finns klusterkompetens inom alla specialiseringsområden

Bidrar till samhällsutmaningarna och helt eller delvis till att uppfylla flera av målen i agenda 2030.

SVAGHETER

Manligt dominerad arbetsmarknad (inom flera kompetensområden). Det handlar här inte bara om andelen män i arbetskraften idag utan om attraktivitet, om att få människor – oavsett kön – att vilja arbeta inom vissa sektorer i kompetensområdet.

Småföretagande och entreprenörskap och innovation (inom flera av specialiseringsområdena). Med svaghet här menas inte den enskilda aspekterna i sig utan att regionen har en utmaning i flera kompetensområden när det gäller att det startas och utvecklas nya, innovativa företag.

Samspel mellan CTF och klusterbildningarna

Kompetensförsörjning är en utmaning inom flera styrkeområden – på flera nivåer

Innovation i offentlig sektor lyfts i analyser och i vissa av specialiseringsområdena

MÖJLIGHETER

Fortsätta stärka det horisontella specialiseringsområdet värdeskapande tjänster – koppla samman tjänstefiering med de andra styrkeområden. Det vill säga: ytterligare växla upp detta befintliga styrkeområde!

Fortsätt att utveckla satsningar som att bli pilotregion inom EU. Exempel på sådana projekt är det pilotprojekt som Norra Mellansverige är involverade i tillsammans med Hauts-de-France (Frankrike), Piemonte (Italien), Sachsen (Tyskland) och Vallonien (Belgien) med syfte att hitta modeller för hur

HOT

Global konkurrens – i globala värdekedjor och om kompetens och med andra regioner.

På sikt kommer ett troligt hot att vara det faktum att strukturfonderna kommer att förändras – vad innebär detta för finansiering av strategiska projekt. Ökar risken för ytterligare projektifiering och försvårande av mer långsiktiga satsningar?

Vad innebär förändringar inom olika teknologiområden vid förändringar och omprioriteringar – till exempel om den

95 (124)

industri i omvandling kan få hjälp att bidra till att skapa motståndskraftiga och utsläppssnåla ekonomier.

Fortsätt att premiera projekt som främjar a) interregionala satsningar (t.ex. det projekt som finns inom nyindustrialisering eller DigitalWell), b) integrerande satsningar (t.ex. projekt där Compare möter besöksnäringen eller RISE Service labs Bioekonomin) och c) intersektionella satsningar där aspekter som genus m.m. inkorporeras i satsningarna (exempelvis den samverkan som finns inom bioekonomin).

Utveckla innovationssystemet för att skapa ökade förutsättningar för innovativa och entreprenöriella idéer inom de smarta specialiseringsområdena.

traditionella om förbränningsmotorn radikalt minskar till förmån för elmotorer – vad får det för konsekvenser för pulverståltillverkning som är en viktig insatsvara i traditionella förbränningsmotorer (kan naturligtvis också vara en möjlighet!).

Vad innebär förändrad syn på olika typer av resursförbrukning för olika styrkeområden – till exempel om vissa typer av resor bortprioriteras av värderingsskäl (t.ex. flygresor) – vad får det för konsekvenser för t.ex. Naturen, kulturen och platsens digitaliserade upplevelser i bemärkelsen minskat resande (kan naturligtvis också vara en möjlighet!).

96 (124)

8 Material8.1 Skriftligt material och hemsidor

BioInnovation, 2017. Nyinvigd utrustning kan ge biobaserat bränsle från svensk skogsråvara. [pdf] Stockholm: BioInnovation. http://www.bioinnovation.se/nyheter/nyinvigd-utrustning-kan-ge-biobaserat-bransle-fran-svensk-skogsravara/Stockholm Environment Institute (2016) Den svenska bioekonomin: definitioner, nulägesanalys och möjliga framtider

Centrum för Forskning om Regionalt Samhällsbyggande (CRS), 2015. Tillsammans ställer vi om med hjälp av skogen. Policy Brief. [pdf] Karlstad: CRS. https://www5. Karlstad universitet.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2015/03/crs_policy_brief_nr_2_2016_tillsammans_st_ller__36147.pdf

Ekonomistyrningsverket, 2017. Digitaliseringen av det offentliga Sverige. [pdf] Regeringsuppdrag. Stockholm: Ekonomistyrningsverket. http://www.esv.se/contentassets/2bf4ee30c4e8459fae81fb26eca61ae4/2017-13-digitaliseringen-av-det-offentliga-sverige-huvudrapport.pdf

Energimyndigheten, 2016. Effekter i elsystemet från en ökad andel solel. Eskilstuna: Energimyndigheten. [pdf] https://www.energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/solenergi/solen-i-samhallet/effekter-i-elsystemet-fran-en-okad-andel-solel.pdf

Energimyndigheten, 2016. Uppföljning av utvecklingen för investeringar i solenergi. Eskilstuna: Energimyndigheten. [pdf]. https://www.energimyndigheten.se/contentassets/998e44aa242f4ed0b60f3d60da251269/uppfoljning-av-utvecklingen-for-investeringar-i-solenergi-2016-er2016_31.pdf

Energimyndigheten, 2016. Solceller i omvärlden – kartläggning avseende andra länders styrmedel/strategier för solcellsimplementering. Eskilstuna: Energimyndigheten.

Energimyndigheten (2016) Vad styr och vad bromsar solel i Sverige. En underlagsrapport till förslag till strategi för ökad användning av solel. [pdf] Eskilstuna: Energimyndigheten. https://www.energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/solenergi/solen-i-samhallet/vad-styr-och-vad-bromsar-solel-i-sverige.pdf

Fraunhofer ISI, 2016. The impact of risks in renewable energy investments and the role of smartpolicies, Final report. Karlsruhe: Fraunhofer ISI. [pdf] http://diacore.eu/images/files2/WP3-Final procent20Report/diacore-2016-impact-of-risk-in-res-investments.pdf

Grundel, Ida., Margareta Dahlström. 2016. A Quadruple and Quintuple Helix Approach to Regional Innovation Systems in the Transformation to a Forestry-Based Bioeconomy. [pdf] https://link.springer.com/content/pdf/10.1007 procent2Fs13132-016-0411-7.pdf

97 (124)

https://link.springer.com/content/pdf/10.1007%2Fs13132-016-0411-7.pdf

http://diacore.eu/images/files2/WP3-Final%20Report/diacore-2016-impact-of-risk-in-res-investments.pdf

http://diacore.eu/images/files2/WP3-Final%20Report/diacore-2016-impact-of-risk-in-res-investments.pdf

https://www.energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/solenergi/solen-i-samhallet/vad-styr-och-vad-bromsar-solel-i-sverige.pdf

https://www.energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/solenergi/solen-i-samhallet/vad-styr-och-vad-bromsar-solel-i-sverige.pdf

https://www.energimyndigheten.se/contentassets/998e44aa242f4ed0b60f3d60da251269/uppfoljning-av-utvecklingen-for-investeringar-i-solenergi-2016-er2016_31.pdf

https://www.energimyndigheten.se/contentassets/998e44aa242f4ed0b60f3d60da251269/uppfoljning-av-utvecklingen-for-investeringar-i-solenergi-2016-er2016_31.pdf

http://www.esv.se/contentassets/2bf4ee30c4e8459fae81fb26eca61ae4/2017-13-digitaliseringen-av-det-offentliga-sverige-huvudrapport.pdf

http://www.esv.se/contentassets/2bf4ee30c4e8459fae81fb26eca61ae4/2017-13-digitaliseringen-av-det-offentliga-sverige-huvudrapport.pdf

https://www5.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2015/03/crs_policy_brief_nr_2_2016_tillsammans_st_ller__36147.pdf



IEA International Energy Agency, 2016. Trends 2016 in Photovoltaic applications. [pdf] http://iea-pvps.org/fileadmin/dam/public/report/national/Trends_2016_-_mr.pdf

Karlsson, Mattias. 2017. Möjligheter för ökad solenergianvändning i Sverige. Examensarbete. Kalmar: Linnéuniversitet. [pdf] http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1071201/FULLTEXT01.pdf

Lindahl, Johan. 2015. National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2015. Eskilstuna: Energimyndigheten. [pdf] https://www.energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/solenergi/national-survey-report-pv-power-application-sweden-2015.pdf

Pöyry Management Consulting AB, 2016. Bioenergi från skog och skogsindustri. [pdf] Stockholm: Pöyry Management Consulting AB. http://www.skogsindustrierna.se/siteassets/dokument/rapporter/bioenergi-fran-skog-och-skogsindustri.pdf.

Region Värmland, 2015. Värmlands forsknings- och innovationsstrategi – för Smart Specialisering 2015 – 2020.

Stockholm Environment Institute, 2016. Den svenska bioekonomin: definitioner, nulägesanalys och möjliga framtider. [pdf] Stockholm: Stockholm Environment Institute. http://www.skogsindustrierna.se/siteassets/dokument/rapporter/sei-svenska-bioekonomin.pdf

Skogsindustrierna, 2016. Skogsnäringens forskningsagenda. [pdf] Stockholm: Skogsindustrierna. http://www.skogsindustrierna.se/siteassets/dokument/forskningsagendan/skogsnaringens-forskningsagenda.pdf

Tillväxtanalys, 2016. Bioekonomi – ett växande begrepp internationellt. [pdf] Östersund: Tillväxtanalys.https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.bfc90a3156dba9a0d026f48/1472799962705/svardirekt_2016_16+Biokemi-ett+v procentC3 procentA4xande+begrepp+internationellt.pdf

Tillväxtanalys, 2016. Den svenska bioekonomins utveckling – statistik och analys. [pdf] Östersund: Tillväxtanalys. https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.4a47ad14158202bd79cc746/1478088960441/svardirekt_2016_23_Den+svenska+bioekonomins+utveckling+ procentE2 procent80 procent93+Statistik+och+analys.pdf

Tillväxtanalys, 2016. Hänt i Världen Våren 2016 – Innovation i offentlig sektor. [pdf] Stockholm: tillväxtanalys.https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.316f6e44153404d167b269fe/1457346181037/svardirekt_2016_07Innovation+i+offentlig+sektor.pdf

Umenius, Johan. 2017. Digitaliseringen av offentlig sektor behöver stärkt styrning. Smart Media Publishing AB. http://fokusoffentligsektor.eu/digitaliseringen-av-offentlig-sektor-behover-starkt-styrning/

98 (124)

http://www.skogsindustrierna.se/siteassets/dokument/forskningsagendan/skogsnaringens-forskningsagenda.pdf

http://www.skogsindustrierna.se/siteassets/dokument/forskningsagendan/skogsnaringens-forskningsagenda.pdf

http://www.skogsindustrierna.se/siteassets/dokument/rapporter/sei-svenska-bioekonomin.pdf

http://www.skogsindustrierna.se/siteassets/dokument/rapporter/sei-svenska-bioekonomin.pdf

http://www.skogsindustrierna.se/siteassets/dokument/rapporter/bioenergi-fran-skog-och-skogsindustri.pdf

http://www.skogsindustrierna.se/siteassets/dokument/rapporter/bioenergi-fran-skog-och-skogsindustri.pdf

Zetterberg, Åsa. 2017. Hur digital är svensk offentlig sektor? SKL. Smartare Välfärd. http://www.smartarevalfard.se/faktaochanalys/hurdigitalarsvenskoffentligsektor.1865.html

8.2 IntervjuerInformant

Organisation Titel

Anders Bergman

Inera AB Testkoordinator

Håkan Spjuth

Karlstad Universitet, (Centrala stödfunktioner, Avdelning för externa relationer)

Avdelningschef

Johan Lindahl

Svensk Solenergi Talesperson

Jonas Jacobsson

Visit Värmland VD

Ida Grundel

Karlstad Universitet (Institutionen för geografi, medier och kommunikation)

Universitetslektor

Lars Nilsson

Karlstad Universitet (Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap)

Professor, programledare

Leonardo Iwaya

Karlstad Universitet (Institutionen för matematik och datavetenskap )

Doktorand

Lotta Braunerhielm

Karlstad Universitet (Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap )

Lektor

Magnus Bårdén

Compare VD

Magnus Lestelius

Karlstad Universitet (Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap)

Professor, ämnesföreträdare

99 (124)

http://www.smartarevalfard.se/faktaochanalys/hurdigitalarsvenskoffentligsektor.1865.html

http://www.smartarevalfard.se/faktaochanalys/hurdigitalarsvenskoffentligsektor.1865.html

Mats Williams

Karlstad Innovation Park VD

Mattias Säfström

IUC Stål & Verkstad VD

Maria Hollander

Paper Province VD

Per Eiritz

Glava Energy Center Styrelseordförande

Per Kristensson

Karlstad universitet (Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Centrum för tjänsteforskning)

Professor/föreståndare

9 Bilaga 1: Branschindelning9.1 Digitalisering av välfärdstjänster9.1.1 Cirkel 1

62.010 programvaruproducenter

62.020 datakonsulter

62.030 företag för datordrifttjänster

62.090 andra it- och datatjänstföretag

63.110 dataservicebyråer, hostingföretag o.d.

63.120 webbportaler

63.910 nyhets- och bildbyråer

63.990 övriga informationstjänstföretag

9.1.2 Cirkel 2

100 (124)

85.600 stödföretag inom utbildningsväsendet

86.901 medicinska laboratorier o.d.

72.110 biotekniska fou-institutioner

46.460 partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror

26.600 industri för strålningsutrustning samt elektromedicinsk och elektroterapeutisk utrustning

32.501 industri för medicinska och dentala instrument och tillbehör

9.1.3 Cirkel 372.190 andra naturvetenskapliga och tekniska fou-institutioner

21.200 läkemedelsindustri

33.200 installationsföretag för industrimaskiner och -utrustning

84.121 myndigheter som administrerar grundskole- och gymnasieskoleutbildning

84.122 myndigheter som administrerar universitets- och högskoleutbildning samt forskning

9.2 Skogsbaserad bioekonomi9.2.1 Cirkel 1

02.101 skogsägare

02.102 skogsskötselföretag

02.109 övriga skogsbruksföretag

02.200 avverkningsföretag

02.300 insamlare av annat vilt växande skogsmaterial än trä

101 (124)

02.401 virkesmätningsföreningar

02.409 övriga serviceföretag till skogsbruk

16.101 sågverk

16.102 hyvlerier

16.103 träimpregneringsverk

16.210 industri för fanér och träbaserade skivor

16.220 industri för sammansatta parkettgolv

16.231 industri för monteringsfärdiga trähus

16.232 industri för trädörrar

16.233 industri för träfönster

16.239 industri för övriga byggnads- och inredningssnickerier

16.240 träförpackningsindustri

16.291 industri för förädlade trädbränslen

16.292 övrig trävaruindustri

16.293 industri för varor av kork, halm, rotting o.d.

17.111 industri för mekanisk eller halvkemisk massa

17.112 sulfatmassaindustri

17.113 sulfitmassaindustri

17.121 tidnings- och journalpappersindustri

17.122 annan tryckpappersindustri

17.123 kraftpappers- och kraftpappindustri

102 (124)

17.129 övrig pappers- och pappindustri

17.211 wellpappindustri

17.219 övrig industri för pappers- och pappförpackningar

17.220 industri för hushålls- och hygienartiklar av papper

17.230 industri för skrivpapper, kuvert o.d.

17.240 tapetindustri

17.290 industri för andra pappers- och pappvaror

9.2.2 Cirkel 201.110 odlare av spannmål (utom ris), baljväxter och oljeväxter

01.120 risodlare

01.131 potatisodlare

01.132 sockerbetsodlare

01.133 odlare av grönsaker på friland

01.134 odlare av grönsaker i växthus

01.135 svampodlare m.fl.

01.140 sockerrörsodlare

01.150 tobaksodlare

01.160 fiberväxtodlare

01.191 odlare av prydnadsväxter i växthus

01.199 odlare av övriga ett- och tvååriga växter

01.210 druvodlare

01.220 odlare av tropiska och subtropiska frukter

103 (124)

01.230 citrusfruktodlare

01.240 odlare av kärn- och stenfrukter

01.250 odlare av andra frukter och bär samt nötter

01.260 odlare av oljehaltiga frukter

01.270 odlare av växter för dryckesframställning

01.280 odlare av kryddväxter, drog- och medicinalväxter

01.290 odlare av andra fleråriga växter

01.301 odlare av plantskoleväxter i växthus

01.302 odlare av plantskoleväxter m.m. på friland

01.410 mjölkproducenter

01.420 nötköttsproducenter

01.430 stuterier och andra hästuppfödare m.fl.

01.440 uppfödare av kameler och kameldjur

01.450 får- och getuppfödare

01.461 smågrisuppfödare

01.462 slaktsvinsuppfödare

01.471 äggproducenter

01.472 fjäderfäföretag

01.491 renskötare

01.492 uppfödare av sällskapsdjur

01.499 övriga djuruppfödare

01.500 blandat jordbruk

104 (124)

01.610 serviceföretag till växtodling

01.620 serviceföretag till husdjurskötsel

01.630 företag för bearbetning av skördade växter

01.640 företag för bearbetning av utsäde

01.700 jägare och viltvårdare inkl. serviceföretag

18.110 dagstidningstryckerier

18.121 tidskriftstryckerier

18.122 boktryckerier, övriga tryckerier

18.130 prepress- och premediaföretag

18.140 bokbinderier m.m.

18.200 företag för reproduktion av inspelningar

21.100 industri för farmaceutiska basprodukter


28.110 industri för motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon

28.120 industri för fluidteknisk utrustning

28.130 industri för andra pumpar och kompressorer

28.140 industri för andra kranar och ventiler

28.150 industri för lager, kugghjul och andra delar för kraftöverföring

28.210 industri för ugnar och brännare

28.220 industri för lyft- och godshanteringsanordningar

28.230 industri för kontorsmaskiner och kontorsutrustning (utom datorer och kringutrustning)

105 (124)

28.240 industri för motordrivna handverktyg

28.250 industri för maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll

28.290 industri för maskiner för allmänt ändamål

28.300 industri för jord- och skogsbruksmaskiner

28.410 industri för verktygsmaskiner för metallbearbetning

28.490 industri för övriga verktygsmaskiner

28.910 industri för maskiner för metallurgi

28.920 industri för gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner

28.930 industri för maskiner för framställning av livsmedel, drycker och tobaksvaror

28.940 industri för maskiner för produktion av textil-, beklädnads- och lädervaror

28.950 industri för maskiner för produktion av massa, papper och papp

28.960 industri för maskiner för gummi och plast

28.990 industri för övriga specialmaskiner

31.011 industri för kontors- och butiksmöbler

31.012 industri för kontors- och butiksinredningar

31.021 köksmöbelindustri

31.022 köksinredningsindustri

31.030 madrassindustri

31.090 annan möbelindustri

41.100 utvecklare av byggprojekt

41.200 entreprenörer för bostadshus och andra byggnader

91.011 bibliotek

106 (124)

91.012 arkiv

91.020 museer

91.030 kulturminnesinstitutioner

91.040 botaniska trädgårdar, djurparker och naturreservat

9.2.3 Cirkel 393.111 skidsportanläggningar

93.112 golfbanor, golfklubbar

93.113 motorbanor

93.114 trav- och galoppbanor

93.119 sporthallar, idrottsplatser och andra sportanläggningar

93.120 sportklubbar och idrottsföreningar

93.130 gymanläggningar

93.191 tävlingsstall

93.199 professionella idrottsutövare, sportarrangörer, sportadministratörer

93.210 nöjes- och temaparker

93.290 övriga fritids- och nöjesanläggningar







107 (124)
















56.100 restauranger

56.210 cateringföretag för enskilda evenemang

56.291 personalmatsalar

56.292 centralkök för sjukhus

56.293 centralkök för skolor, omsorgs- och andra institutioner

56.294 cateringföretag för transportsektorn

108 (124)

56.299 övriga cateringföretag

56.300 barer och pubar

43.110 rivningsfirmor

43.120 firmor för mark- och grundarbeten

43.130 firmor för markundersökning

43.210 elinstallationsfirmor

43.221 rörfirmor

43.222 ventilationsfirmor

43.223 kyl- och frysinstallationsfirmor

43.229 övriga vvs-firmor

43.290 andra bygginstallationsfirmor

43.310 firmor för puts-, fasad- och stuckatörsarbeten

43.320 firmor för byggnadssnickeriarbeten

43.330 golv- och väggbeläggningsfirmor

43.341 målerier

43.342 glasmästerier

43.390 andra firmor för slutbehandling av byggnader

43.911 byggnadsplåtslagerier

43.912 andra entreprenörer för takarbeten

43.991 uthyrningsfirmor för bygg- och anläggningsmaskiner med förare

43.999 diverse övriga specialiserade bygg- och anläggningsentreprenörer


109 (124)

72.190 andra naturvetenskapliga och tekniska fou-institutioner

72.200 samhällsvetenskapliga och humanistiska fou-institutioner

35.110 elverk

35.120 elnätföretag

35.130 distribution av elektricitet

35.140 handel med elektricitet

35.210 gasverk

35.220 distribution av gasformiga bränslen via rörnät

35.230 handel med gas via rörnät

35.300 värmeverk m.m.

79.110 resebyråer

79.120 researrangörer

79.900 turistbyråer o.d.

38.110 anläggningar för insamling av icke-farligt avfall

38.120 anläggningar för insamling av farligt avfall

38.210 anläggningar för behandling och bortskaffande av icke-farligt avfall

38.220 anläggningar för behandling och bortskaffande av farligt avfall

38.311 anläggningar för demontering av uttjänta fordon

38.312 anläggningar för demontering av elektrisk och elektronisk utrustning

38.319 anläggningar för demontering av övrig kasserad utrustning

38.320 anläggningar för återvinning av källsorterat material

55.101 hotell med restaurang

110 (124)

55.102 konferensanläggningar

55.103 hotell utan restaurang

55.201 vandrarhem m.m.

55.202 stugbyar m.m.

55.300 campingplatser m.m.

55.900 andra logier

20.110 industri för industrigaser

20.120 industri för färgämnen

20.130 industri för andra oorganiska baskemikalier

20.140 industri för andra organiska baskemikalier

20.150 industri för gödselmedel och kväveprodukter

20.160 basplastindustri

20.170 industri för syntetiskt basgummi

20.200 industri för bekämpningsmedel och andra lantbrukskemiska produkter

20.300 industri för färg, lack och tryckfärg m.m.

20.410 tvättmedelsindustri

20.420 parfym- och toalettartikelsindustri

20.510 sprängämnesindustri

20.520 limindustri

20.530 industri för eteriska oljor

20.590 industri för övriga kemiska produkter

20.600 konstfiberindustri

111 (124)

20.999 Övrigt

22.110 industri för däck och slangar; regummeringsindustri

22.190 annan gummivaruindustri

22.210 industri för plasthalvfabrikat

22.220 plastförpackningsindustri

22.230 byggplastvaruindustri

22.290 annan plastvaruindustri

21.100 industri för farmaceutiska basprodukter


9.3 Avancerad tillverkning och komplexa system

9.3.1 Cirkel 162.010 programvaruproducenter

62.020 datakonsulter

62.030 företag för datordrifttjänster

62.090 andra it- och datatjänstföretag

63.110 dataservicebyråer, hostingföretag o.d.

63.120 webbportaler

63.910 nyhets- och bildbyråer

63.990 övriga informationstjänstföretag

71.110 arkitektkontor

71.121 tekniska konsultbyråer inom bygg- och

112 (124)

anläggningsteknik

71.122 tekniska konsultbyråer inom industriteknik

71.123 tekniska konsultbyråer inom elteknik

71.124 tekniska konsultbyråer inom energi-, miljö- och vvs-teknik

71.129 övriga tekniska konsultbyråer

71.200 tekniska provnings- och analysföretag

9.3.2 Cirkel 222.110 industri för däck och slangar; regummeringsindustri

22.190 annan gummivaruindustri

22.210 industri för plasthalvfabrikat

22.220 plastförpackningsindustri

22.230 byggplastvaruindustri

22.290 annan plastvaruindustri

23.110 planglasverk

23.120 industri för bearbetat planglas

23.130 industri för buteljer, glasförpackningar och husgeråd av glas

23.140 glasfiberindustri

23.190 annan glasvaruindustri

23.200 industri för eldfasta keramiska produkter

23.310 industri för keramiska golv- och väggplattor

23.320 industri för murtegel, takpannor och andra byggvaror av tegel

23.410 industri för keramiska hushålls- och prydnadsartiklar

113 (124)

23.420 industri för keramiska sanitetsartiklar

23.430 industri för keramiska isolatorer o.d.

23.440 industri för andra tekniska keramiska produkter

23.490 industri för andra keramiska produkter

23.510 cementindustri

23.520 kalk- och gipsindustri

23.610 industri för byggnadsbetongvaror

23.620 industri för byggvaror av gips

23.630 industri för fabriksblandad betong

23.640 murbruksindustri

23.650 industri för fibercementvaror

23.690 annan betong-, cement- och gipsvaruindustri

23.701 byggnadsstenhuggerier; industri för byggnadsstenvaror

23.709 prydnadsstenhuggerier; industri för prydnadsstenvaror

23.910 slipmedelsindustri

23.991 sten- och mineralullsindustri

23.999 diverse övrig industri för icke-metalliska mineraliska produkter

24.100 järn- och stålverk

24.200 industri för stålrör

24.310 kalldragerier för stålstång

24.320 kallvalsverk för stålband

24.330 industri för kallformning av stål

114 (124)

24.340 dragerier för ståltråd

24.410 ädelmetallverk

24.420 aluminiumverk

24.430 metallverk för bly, zink och tenn

24.440 kopparverk

24.450 andra metallverk

24.460 kärnbränsleindustri

24.510 järngjuterier

24.520 stålgjuterier

24.530 lättmetallgjuterier

24.540 andra metallgjuterier

25.110 industri för metallstommar och delar därav

25.120 industri för dörrar och fönster av metall

25.210 industri för radiatorer och pannor för centraluppvärmning

25.290 industri för andra cisterner, tankar, kar och andra behållare av metall

25.300 industri för ånggeneratorer utom varmvattenpannor för centraluppvärmning

25.400 vapen- och ammunitionsindustri

25.500 industri för smidning, pressning, prägling och valsning av metall och för pulvermetallurgi

25.610 industri för beläggning och överdragning av metall

25.620 verkstäder för metallegoarbeten

25.710 industri för bestick

115 (124)

25.720 industri för lås och gångjärn

25.730 verktygs- och redskapsindustri

25.910 industri för stålfat o.d. behållare

25.920 industri för lättmetallförpackningar

25.930 industri för metalltrådvaror, kedjor och fjädrar

25.940 industri för nitar och skruvar

25.991 industri för diskbänkar, sanitetsgods m.m. av metall för byggändamål

25.999 diverse övrig metallvaruindustri

26.110 industri för elektroniska komponenter

26.120 industri för kretskort

26.200 industri för datorer och kringutrustning

26.300 industri för kommunikationsutrustning

26.400 industri för hemelektronik

26.510 industri för instrument och apparater för mätning, provning och navigering

26.520 urindustri

26.600 industri för strålningsutrustning samt elektromedicinsk och elektroterapeutisk utrustning

26.700 industri för optiska instrument och fotoutrustning

26.800 industri för magnetiska och optiska medier

27.110 industri för elmotorer, generatorer och transformatorer

27.120 industri för eldistributions- och elkontrollapparater

27.200 batteri- och ackumulatorindustri

27.310 industri för optiska fiberkablar

116 (124)

27.320 industri för andra elektroniska och elektriska ledningar och kablar

27.330 industri för kabeltillbehör

27.400 industri för belysningsarmatur

27.510 industri för hushållsmaskiner och hushållsapparater

27.520 industri för icke-elektriska hushållsmaskiner och hushållsapparater

27.900 industri för annan elapparatur

















117 (124)






29.101 personbilsindustri

29.102 lastbilsindustri

29.200 industri för karosserier för motorfordon; industri för släpfordon och påhängsvagnar

29.310 industri för elektrisk och elektronisk utrustning för motorfordon

29.320 industri för andra delar och tillbehör till motorfordon

33.110 reparationsverkstäder för metallvaror

33.120 reparationsverkstäder för maskiner

33.130 reparationsverkstäder för elektronisk och optisk utrustning

33.140 reparationsverkstäder för elapparatur

33.150 reparationsvarv för fartyg och båtar

33.160 reparationsverkstäder för flygplan

33.170 reparationsverkstäder för andra transportmedel

33.190 reparationsverkstäder för annan utrustning

33.200 installationsföretag för industrimaskiner och -utrustning

9.3.3 Cirkel 370.210 konsultbyråer avseende företags pr och kommunikation

118 (124)

70.220 konsultbyråer avseende företags organisation

69.101 advokatbyråer

69.102 juridiska byråer m.m.

69.103 patentbyråer m.m.

69.201 redovisnings- och bokföringsbyråer

69.202 revisionsbyråer

69.203 skatterådgivningsbyråer

74.101 industri- och produktdesignföretag

74.102 grafiska designföretag

74.103 inredningsarkitektföretag

74.201 porträttfotoateljéer

74.202 reklamfotoateljéer

74.203 press- och övriga fotografer

74.204 fotolaboratorier

74.300 översättnings- och tolkningsbyråer

74.900 övriga företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik


72.190 andra naturvetenskapliga och tekniska fou-institutioner

9.4 Naturen, kulturen och platsens digitaliserade upplevelser

9.4.1 Cirkel 162 Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.

119 (124)

63 Informationstjänster

55.101 Hotellverksamhet med restaurangrörelse

55.102 Drift av konferensanläggningar

55.103 Hotellverksamhet utan restaurangrörelse

55.201 Vandrarhemsverksamhet

55.202 Stugbyverksamhet

55.300 Campingplatsverksamhet

55.900 Annan logiverksamhet

56.100 Restaurangverksamhet

56.294 Cateringverksamhet för transportsektorn

56.299 Övrig cateringverksamhet

77.110 Uthyrning och leasing av personbilar och lätta motorfordon

77.210 Uthyrning och leasing av fritids- och sportutrustning

79.110 Resebyråverksamhet

79.120 Researrangemang

79.900 Turist- och bokningsservice

82.300 Arrangemang av kongresser och mässor

90.010 Artistisk verksamhet

90.020 Stödtjänster till artistisk verksamhet

90.040 Drift av teatrar, konserthus o.d.

91.020 Museiverksamhet

91.040 Drift av botaniska trädgårdar, djurparker och naturreservat

120 (124)

93.210 Nöjes- och temaparksverksamhet

93.290 Övrig fritids- och nöjesverksamhet

93.111 Drift av skidsportanläggningar

93.112 Drift av golfbanor

93.113 Drift av motorbanor

93.114 Drift av trav- och galoppbanor

93.119 Drift av sporthallar, idrottsplatser och andra sportanläggningar

93.120 Sportklubbars och idrottsföreningars verksamhet

84.122 myndigheter som administrerar universitets- och högskoleutbildning samt forskning

93.191 Tävling med häst

93.199 Övrig sportverksamhet

9.4.2 Cirkel 201.191 odlare av prydnadsväxter i växthus

24.510 järngjuterier

32.120 industri för smycken och andra guld- och silversmedsvaror

47.191 andra varuhus och stormarknader

47.199 övriga butiker med brett sortiment

47.300 bensinstationer

47.410 datorbutiker; data- och tv-spelsbutiker

47.420 telebutiker

47.430 radio- och tv-affärer

121 (124)

47.510 garn-, tyg- och sybehörsaffärer

47.521 byggvaruhandel

47.522 järn- och vvs-varuhandel

47.523 färghandel

47.531 tapet-, matt- och golvbeläggningshandel

47.532 hemtextilbutiker

47.540 butiker för vitvaror och andra elektriska hushållsmaskiner och -apparater

47.591 möbelaffärer

47.593 bosättningsaffärer

47.594 butiker för belysningsartiklar

47.595 musikhandel

47.610 bokhandel

47.621 tidningshandel

47.630 skiv- och videobutiker

47.641 sportaffärer

47.650 leksaksaffärer

47.711 affärer för herr-, dam- och barnkläder, blandat

47.712 herrklädesaffärer

47.713 damklädesaffärer

47.714 barnklädesaffärer

47.715 pälsaffärer

47.721 skoaffärer

122 (124)

47.722 väskaffärer

47.730 apotek

47.740 sjukvårdsbutiker

47.750 parfymaffärer

47.761 blomster- och trädgårdsvaruhandel

47.762 zooaffärer

47.771 uraffärer

47.772 guldsmedsaffärer

47.781 optiker

47.782 fotoaffärer

47.783 konsthandel och gallerier

47.784 mynt- och frimärksaffärer

47.789 butiker med övrigt specialsortiment

47.791 antikvitetsaffärer och antikvariat

47.792 second hand-butiker m.m.

47.793 auktioner i butik

47.820 torg- och marknadshandel med textilier, kläder och skodon

47.890 torg- och marknadshandel med övriga varor

49.100 järnvägsbolag, passagerartrafik

9.4.3 Cirkel 347.111 varuhus och stormarknader med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak

123 (124)

47.112 livsmedelsbutiker med brett sortiment

47.210 frukt- och grönsaksaffärer

47.220 kött- och charkuteriaffärer

47.230 fiskaffärer

47.241 brödbutiker

47.242 konfektyrbutiker

47.250 systembutiker

47.260 tobaksaffärer

47.291 hälsokostbutiker

47.299 övriga specialbutiker med livsmedel

47.810 torg- och marknadshandel med livsmedel, drycker och tobak

49.311 linjebussföretag

49.320 taxiföretag

49.319 övriga kollektivtrafikföretag

49.390 charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik

124 (124)