Zoom nr 2 2010

ZOOMnyhetsbladNyhetsblad från Högskolan i Halmstad Nummer 2 • 2010 • v. 11

Tre kandiderar till prorektor

Beslut om examensrättigheter i juni

Tre personer har meddelat att de är intresserade av att bli ny prorektor vid Högskolan i Halmstad. De tre är Henrik Barth, Ole Olsson och Carina Ihlström Eriksson som alla tre kan tänka sig att ta över efter nuvarande prorektor Marita Hilliges, som blir rektor vid Högskolan Dalarna den 1 juli.

När tiden hade gått ut för att lämna sin intresseanmälan om att bli ny prorektor, hade registrator fått in anmälan från tre intressenter. Henrik Barth, verksamhets-chef för området ekonomi på SET, Ole Olsson, sektionschef på HOS och Carina Ihlström Eriksson, labbledare för MI-labb på IDE, kandiderar till tjänsten.

– Vi är glada för de ansökningar som har kommit in. De ska nu prövas och dis-kuteras i arbetsgruppen, säger Thorsten Andersson, högskolestyrelsens ordföran-de och tillika ordförande i arbetsgruppen som har fått rektors uppdrag att utse ny prorektor.

Nu närmast ska arbetsgruppen bilda sig en uppfattning om och intervjua kan-didaterna. Därefter hålls träffar med de tre hörandegrupperna med representanter för lärare, T/A-personal respektive studenter, den 8 april.

– Förhoppningen är att vi ska kunna ta fram ett förslag till högskolestyrelsen till den 23 april, säger Thorsten Andersson.

Målsättningen är att den nya prorek-torn kan tillträda den 1 juli.

LENA LUNDÉN

Carina Ihlström Eriksson vill bli prorektor ...

... och Henrik Barth. ... liksom Ole Olsson ...

In i sista stund finslipades det på ansökningarna om rättigheter att utfärda examen på forskar-nivå. Tre ansökningar skickades in till Högskoleverket, en inom vartdera styrkeområde.

Inom område verksamhet ansöks om exa-mensrätt i ämnet

innovations-vetenskap, inom pro-dukter in-formations-t e k n o l o g i och inom

livskvalitet hälsovetenskap. Det är forsk-ningsmiljöerna CIEL, EIS och CVHI som har ansvarat för ansökningarna och de har alla lagt ner ett stort arbete.

Prorektor Marita Hilliges har goda för-hoppningar om att åtminstone en ansökan blir godkänd, så att Högskolan får den ef-tertraktade och för profilen så viktiga rät-ten att examinera på forskarnivå.

– Det vore så roligt om vi gick i mål re-dan första omgången. Alla tre ansökning-arna har sina styrkor och jag tror att vi borde få åtminstone en godkänd. Det vik-tigaste är dock att vi på några års sikt lyckas få rätten att examinera inom alla tre om-råden.

Ansökningarna ska nu granskas av en bedömargrupp bestående av seniora fors-kare och experter inom respektive område. Det är första gången som Högskoleverket gör denna typ av bedömning. Därför är det ingen som vet exakt vad som kommer att bedömas och hur bedömningen sker.

– Men vi har själva anlitat externa be-dömare, så kallade critical friends, för att få återkoppling innan vi skickade in an-sökningarna, och de är alla positiva till det vi har skrivit, berättar Marita Hilliges.

Beslut om Högskolan får examensrättig-heter på forskarnivå i ett eller flera profil-områden är utlovat till senast den sista juni.

LENA LUNDÉN

ANSÖKAN om rätt att

utfärda examen på forskarnivå

Högskolan i HalmstadFör utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

inom området hälsovetenskap

inom området informationsteknologi

ANSÖKAN

om rätt att


Högskolan i HalmstadFör utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

inom området innovationsvetenskap

ANSÖKAN

om rätt att


Högskolan i Halmstad

För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Kairos Future gästar Högskolan

En samordnad studentexpedition?

Thomas Fürth, forskningsledare på Kairos Future, besöker Högskolan den 26 april. Han kommer att bjuda på en inspirerande föreläsning för all personal under rubriken ”Morgonda-gens studenter och lärare – om nya värderingar, generationsväxling och andra utmaningar”.

I föreläsningen tar han upp olika generationers värderingar av studier, arbete och liv, och hur detta påverkar högskolan.

Thomas Fürth har tidigare bland annat varit vice vd på Institutet för framtidsstudier. I sin egen forskning är han inriktad på värderingsföränd-ringar, kulturmöten och den framväx-ande upplevelseekonomin, men även på arbetslivsfrågor och IT.

Föreläsningen äger rum den 26 april mellan kl. 10 och 12 i Malcussalen. Ingen föranmälan krävs.

En grupp under ledning av Brita Lundh, chef för studerandeavdelning-en, ska utreda konsekvenserna av att Högskolan skapar en samordnad stu-dentexpedition. Det vill säga för- och nackdelar med att nuvarande fem stu-dentexpeditioner på respektive sek-tion, internationella avdelningens så kallade ”front desk”, studerandeavdel-ningens expedition samt Högskolans reception samordnas.

Fokus i utredningen ska vara ökad tydlighet för studenter och besökande, att ”allt” finns på ett och samma stäl-le samt att hitta samordningsvinster i form av ökad servicegrad och kompe-tens. Eventuella ekonomiska fördelar ska också beaktas. Vidare ska förslag till fysisk placering för en sådan expe-dition ges.

Bakgrunden är den administrativa översynen där det i rambeslutet slås fast att en utredning av detta slag ska genomföras. Gruppen ska lämna en rapport till förvaltningschefen senast den 1 juni 2010.

2

Kitesurfare studeras i forskningsprojektMuskelskador och frakturer drabbar ofta kitesurfare. En biomekanisk kartläggning av utövarna kan leda till utveck-ling av ny utrustning och bättre träningsmetoder som på sikt kan minska antalet skador. Det menar Lina Lundgren, dokto-rand på Sektionen för ekonomi och teknik, som nyligen presen-terade sitt avhandlingsarbete på Prodeas seminarium om hälsoteknik.

Tvärvetenskap och samarbete betonades när forskningsplattformen Prodea nyligen bjöd in till heldagsseminarium. 55 perso-ner från bland annat Arbetsmiljöverket, TCO, Arla Food, Husqvarna AB och ar-betsförmedlingen var anmälda till semi-nariet som arrangerades i samarbete med Ergonomisällskapet Sverige. Under dagen presenterades bland annat Högskolans forskning och utveckling inom hälsotek-nikområdet.

I sitt avhandlingsarbete studerar Lina Lundgren biomekaniska belastningar vid brädsporter. Projektet påbörjades 2008 och genomförs tillsammans med forskare på Chalmers.

Belastningar på kroppenKitesurfning är en av de så kallade ex-tremsporter som studeras i avhandlingen. Det är en relativt ny sport som enkelt kan beskrivas som en brädsport som utövas på vattnet med hjälp av dragkraft från en drake (eng. kite). Linan till draken sitter i en sele som utövaren fäster kring bålen.

– Vi har väldigt lite information om vilka belastningar som kroppen utsätts för vid kitesurfning och andra liknande ac-tionsporter. Syftet med projektet är bland annat att få en överblick över sporten. Vad är det som sker när man kitesurfar, hur upplever utövarna själva belastningen på kroppen och vilka skador riskerar de att få? Vi vill utveckla och tillämpa biomeka-niska mätmetoder som inte har gjorts ti-digare på den typen av idrotter, berättar Lina Lundgren.

Genom intervjuer, enkäter, observatio-ner och faktiska mätningar av exempelvis kraften i linan, hur brädan rör sig i vatt-net och påfrestningar på kroppen när utö-varen utför olika moment på brädan, har forskarna fått en bild av vilka skador som drabbar kitesurfare. Resultaten av delstu-dien ska bland annat ge underlag för nya träningsmetoder och riktlinjer för vad som krävs för att utöva sporten på ett säk-rare sätt.

Utveckling av utrustning– Förhoppningen är att studien ska leda till minskad risk för skador för kitesurfar-na, både akuta skador och belastningsska-dor samt ge en kunskapsbas för utveckling av nya och bättre produkter inom kitesur-fningen, säger Lina Lundgren.

NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Fotnot. Prodea, Product Design in Health Care, startade 2003 och syftar till att skapa nätverk, arrangera seminarier och bedriva forskning inom hälsoteknikområdet för att generera nya produkter och tjänster som ökar livskvaliteten för människor.

Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Lina Lundgren, SET, är mitt uppe i sitt avhand-lingsarbete där hon studerar extremsporter som kitesurfning.

Sektionen för lärarutbildning kommer att ge utbildningar inom ramen för förskolelyftet under höstterminen 2010 och vårterminen 2011. Det står klart sedan Skolverket har meddelat att man köper Hög-skolans kurser.

– Vi är mycket glada för Skolverkets be-sked då det finns en stor efterfrågan på fortbildning för yrkesverksamma förskol-lärare och barnskötare i RUC:s sju samver-kanskommuner, säger Heléne Pettersson Jangen, utvecklingsledare på Regionalt ut-vecklingscentrum (RUC) vid Högskolan i Halmstad.

Sektionen för lärarutbildning plane-rar två kurser som ges både höstterminen 2010 och vårterminen 2011. En kurs rik-tar sig till förskollärare och omfattar 15 högskolepoäng och är på halvfart.

Den andra är på 7,5 högskolepoäng, ges på kvartsfart och riktar sig till barnskötare. Båda kurserna heter ”Kommunikation, språk- och matematikutveckling genom lek, samspel och estetiska lärprocesser”.

Förskolelyftet är en satsning på fortbild-ning för personal i förskolan. Utbildnings-satsningen ska pedagogiskt stödja barns språkliga och matematiska utveckling.

Tanken är att förskolan i större ut-sträckning än i dag ska ge tidig pedagogisk stimulans inom språk- och matematik- områdena utifrån det enskilda barnets ut-vecklingsnivå, behov och förutsättningar.

Tre grupper berörs av förskolelyftet: barnskötare eller personal med motsva-rande arbetsuppgifter, förskollärare samt personal med pedagogiskt ledningsansvar.

Förskolelyftet omfattar totalt 600 mil-joner kronor och pågår under åren 2009 till 2011.


Rökning vid entréerna ett arbetsmiljöproblem

3

Godkänt för kurser i förskolelyft

Förkovran. Personal inom förskolan har möjlig-het till vidareutbildning inom ramen för förskole-lyftet. Högskolan anordnar två utbildningar med start i höst.

Rökning utanför entréerna har blivit en fråga för arbetsmiljö-kommittén. Både personal och studenter har reagerat mot röklukt och nedskräpning.

– Vi vill inte bedriva någon hetsjakt på rökare, utan ska försöka hitta en bra lösning som passar alla, säger Mats Lyberg, teknisk chef.

Rökare som samlas utanför entréerna på campus upplevs som ett allt större pro-blem och flera beskriver situationen som ett arbetsmiljöproblem.

– Många tycker att det är obehagligt att gå förbi, att röken dras in i lokalerna och att fimpar skräpar utanför dörrarna. Det är ett problem vid alla hus, men är värst utanför Trade centers och Dormer-husets entréer, säger Mats Lyberg.

Han har fått i uppdrag av arbetsmiljö- kommittén att se över miljön vid entré-erna och ska bland annat träffa represen-tanter för fastighetsägarna Alecta och Fra-

gerus fastighets AB, för att diskutera hur problemet kan åtgärdas.

– Det handlar inte om att förbjuda rökning eller bedriva hetsjakt på rökare, utan om att försöka hitta en bra gemen-sam lösning för alla. Mycket är vunnet om man visar varandra lite mer hänsyn.

En tänkbar åtgärd vore att samla rökar-na på anvisade platser på campus, en bit bort från entréerna, där det finns bord och stolar, skydd för väder och vind – samt re-jäla askkoppar.

– Jag tar gärna emot tips och relevanta synpunkter på vad som kan göras åt proble-met. Kanske har någon sett en bra lösning vid något annat lärosäte, säger Mats Lyberg.


Fotnot: I ett rektorsbeslut från den 17 maj 2006 om ”Regler för lokaler och upplå-telse/uthyrning av lokaler vid Högskolan i Halmstad slås följande fast: ”Rökning är inte tillåten i Högskolans lokaler eller i di-rekt anslutning till entréer till Högskolans lokaler.”

”Verksamhetsnytta genom fokus på mångfald”, ”Det nya arbetslivets med-arbetare” och ”Att bryta barriärer?!”.

Så lyder titlarna på vårens lunch- seminarier som bland annat fokuserar på jämställdhet och mångfald i arbets-livet. Seminarierna är öppna för alla och inleds med sopplunch och mingel.

Först ut är Ivan Daza, entreprenör och grundare av Blatteförmedlingen. Han besöker Högskolan den 23 mars och kommer bland annat att tala om hur en mångfaldsplan kan bli en vik-tig del av affärsplanen och hur man kan arbeta med hållbar rekrytering.

Den 29 april föreläser Gunnar Au-gustsson, fil. dr. i sociologi vid Mitt-universitetet, om lärosätets forsk-ning om personalinhyrning. Monica Wennås, konsult och tidigare lednings-utvecklare vid Linköpings universitet, avslutar seminarieserien den 27 maj.

Serien arrangeras av personalavdel-ningen, Ledarskapsakademin, Jämställd- hetscentrum och Regionalt utvecklings-centrum. Anmälan görs på www.hh.se/ledarskapsakademin.

Ivan Daza först ut i ny seminarieserie

”Outsourcing” har blivit allt van-ligare bland företagen. Att flytta en del av produktionen till ett annat företag, kanske i ett annat land, kan minska kostnaderna avsevärt. Men det finns både för- och nackdelar med outsourcing.

– Det är viktigt att företagen ökar sin medvetenhet om out-sourcingens baksidor, säger Jonas Rundquist, forskare på Högskolan i Halmstad, som nyligen dispute-rade på en avhandling i ämnet.

Outsourcing har använts som begrepp inom företagsvärlden – och inom forskarvärl-den – sedan 1980-talet. Det låter sig inte direktöversättas till svenska på ett till fullo rättvisande sätt. Outsourcing betyder unge-fär utkontraktering och innebär att en viss funktion (till exempel städning eller telefon-växel), eller tillverkning av (en viss del till) en produkt överlåts till en underleverantör. Från början handlade det ofta om outsour-cing till Kina och Ostasien. Efter Berlinmu-rens fall blev det vanligt också att lägga pro-duktion i Östeuropa.

Jonas Rundquist är forskare på Sektio-nen för ekonomi och teknik och har i sitt avhandlingsarbete studerat outsourcing av produktutveckling och vilka konsekvenser det kan få.

– Jag har tittat på hur kunskapsintegratio-nen hanteras, det vill säga hur man undviker kunskapsförluster när man lämnar ifrån sig produktutveckling till en extern aktör, berät-tar Jonas Rundquist.

”Good enough” är bra nogProduktutveckling är en kunskapsintensiv ak-tivitet som är mycket beroende av de personer som är inblandade i processen. Osäkerheten är ofta stor, något man måste kunna hantera. Outsourcing av produktutveckling kan vara ett sätt att få tillgång till sådan specialkompe-tens, och samtidigt minska kostnaderna. Man låter ett annat företag stå för utvecklingsarbe-tet och den innovativa delen verksamheten, helt eller delvis. En negativ följd av outsour-cing kan emellertid vara att moderbolaget till

slut inte har kompetensen att tillverka och vi-dareutveckla sina egna produkter.

– Till exempel outsourcade Volvo pro-duktionen av tändsystem till Bosch. Efter ett tag visste Bosch mer om tillverkning och ut-veckling av tändsystem än Volvo gjorde och Volvo förlorade kunskapen om produktut-vecklingen, säger Jonas Rundquist.

Vad är det som avgör vad och hur företag outsourcar? Hur resonerar de och på vilka grunder fattas beslut om outsourcing? Jonas Rundquist har jämfört hur det såg ut 2002 med 2007 och kan konstatera att det har bli-vit vanligare med outsourcing.

– Traditionellt brukar man prata om att man söker antingen den billigaste eller bästa i världen. Det jag såg när jag undersökte sa-ken var att de små och medelstora företagen låg någonstans mittemellan. De söker något som jag kom att kalla ”good enough” – nå-got som var tillräckligt bra. Man kan se att företagen nu sätter större värde på variabler som tillit och närhet. Ibland kanske till ett högre pris. Man pratar i dag mer om ”right-sourcing” än outsourcing.

Mitt emellan Silicon Valley och Kina Vare sig kvalitet eller pris verkar alltså vara al-lenarådande i valet av outsourcingpartner. Företagen vill hellre ha närhet, kulturell eller geografisk, och någon det går att lita på. Helst någon som företaget redan känner.

– Man går varken till Silicon Valley eller till Kina, förklarar Jonas Rundquist.

Å ena sidan är det mycket enklare i dag att ha en affärspartner som inte finns i när-heten rent geografiskt. Med hjälp av datorer kan man kommunicera i stort sett oberoende av tid och rum. Å andra sidan, kan datorer inte hantera alla slags kulturella skillnader, som i vissa fall kan orsaka pro-blem och få förödande konse-kvenser.

– Det finns en stor tilltro till IT-verktygen. Vi har fått en internationell miljö, det är lättare att skriva kontrakt och kommunicera. Men det går inte att överföra tyst kunskap, om hur man faktiskt gör och hur den tekniska kunskap man har kan användas.

Det är de personliga relationerna som gör att kunskapen kan bevaras i företaget.

Kunskap som är utvecklad hos partnern har kommit till nytta i de moderföretag som har satsat på personliga utbyten, mycket mer än i de företag som enbart har förlitat sig på en

IT-plattform, kan Jonas Rund-quist konstatera genom sin forskning.

– Företag som har investe-rat i resor och personliga mö-ten på mellannivå, det vill säga i relationer med personal som har den faktiska kompetensen och fackkunskapen, har inte alls förlorat kompetens på det sätt som företag som bara har

investerat i IT-verktyg och utbyten på vd-ni-vå, säger Jonas Rundquist.Många gånger leder outsourcing till fördelar

Närhet och tillit viktigt vid företagsoutsourcing


I blickfånget. Jonas Rundquist vid Ledarskaps- akademins senaste frukostmöte då han talade om projektledning. Bakom kameran syns Lars-Göran Hedström, EKS, som såg till att frukostmötet webbsändes.

4

AVHANDLING

Jag tycker att det är viktigt att företagen ökar sin medvetenhet om outsourcingens baksidor.JONAS RUNDQUIST, SET

i form av lägre kostnader, tillgång till kunska-per, nya marknader och andra resurser, men det kan också leda till kunskapsdränering, lägre motivation för personalen, eller ett ökat beroende av externa organisationer. Därför är beslutet att outsourca inte alltid ett bra beslut, menar Jonas Rundquist.

Vikten av att välja rätt partnerFör- och nackdelar måste noggrant utvärde-ras. Det gäller att räkna på hela kostnaden. Även om priset för själva produktutveckling-en blir lägre genom outsourcing, måste fö-retagen också räkna med så kallade transak-tionskostnader för till exempel logistik, frakt, kvalitetsstyrning och kontraktskrivande, vil-ket kan vara nog så komplicerat och dyrt om du har en partner i ett annat land.

– Jag tycker att det är viktigt att företa-gen ökar sin medvetenhet om outsourcingens baksidor och aktivt ifrågasätter vinsterna med det och gör en djupare analys innan de be-stämmer sig. Företagen är fortfarande fokuse-rade på kortsiktig ekonomisk vinst. Få företag satsar på den typ av outsourcing som betalar sig i längden, med resor och utbyten mellan personer på operativ nivå.

LENA LUNDÉN

Fotnot. Jonas Rundquists avhandling har ti-teln ”Outsourcing and knowledge integration in new product development” och lades fram vid Luleå tekniska universitet i december 2009. Forskningsarbetet har bedrivits vid Högskolan i Halmstad.

Närhet och tillit viktigt vid företagsoutsourcing


I blickfånget. Jonas Rundquist vid Ledarskaps- akademins senaste frukostmöte då han talade om projektledning. Bakom kameran syns Lars-Göran Hedström, EKS, som såg till att frukostmötet webbsändes.

5

Påverka Högskolan– gå och rösta!Det är nu dags för val till högskolesty-relsen. I styrelsen företräds verksam-heten av lärarrepresentanter som utses på tre år efter val av röstberättigad lä-rarpersonal. Just nu pågår nominering av kandidater till lärarrepresentanter i styrelsen för kommande period, den 1 maj 2010 till och med den 30 april 2013. Valet av lärarrepresentanter sker den 25 och 26 mars och röstningen äger rum på personalavdelningen kl. 8.30 till 15.30 båda dagarna. Resulta-tet av röstningen presenteras så snart alla röster är räknade, dock senast på måndagen den 29 mars.

Totalt ska fem nya externa ledamö-ter, däribland ordföranden, tre nya lä-rarrepresentanter, två fackliga och tre studentrepresentanter utses till hög-skolestyrelsen.

Läs mer på Insidan.

Valet av lärarrepresentanter till styrelsen sker den 25 och 26 mars på personalavdelningen.

De flesta är nöjda med högskolebib-lioteket och bibliotekets service enligt biblioteksenkäten 2009. Högst medel- värde får personal och service medan media, webbplatsen och biblioteks-lokalen får något lägre medelvärden. Minst nöjd är man med möjligheten till studier i lugn och ro och bristen på sittplatser och grupprum i biblioteket.

Den webbaserade enkäten skicka-des ut till alla studenters och all perso-nals e-postadresser. Ungefär 800 per-soner besvarade enkäten. Läs mer på högskolebibliotekets webbsidor.

De flesta är nöjda med biblioteket

När olyckan är framme

6

Vet du vad du ska göra om det plötsligt börjar brinna på Hög-skolan eller om du får besked om att en olycka har inträffat på din arbetsplats? Om inte, är du inte ensam.

Den senaste personalbaro-metern visade att nära hälften av Högskolans anställda inte vet vart de ska ta vägen om Hög-skolan måste utrymmas. Likaså saknar studenterna tillräckliga kunskaper om Högskolans säkerhetsrutiner, enligt den senaste studentbarometern.

Det har kommit flera signaler om att Hög-skolan behöver bli bättre på att informera personal och studenter om vad som gäl-ler om en kris skulle uppstå. Personal- och studentbarometrar liksom den nyligen ge-nomförda arbetsmiljöinspektionen pekar på att kunskapen om krisorganisationen är bristfällig.

– Både personalbarometern och stu-dentbarometern ger oss anledning att påminna om de rutiner som finns kring krishantering på Högskolan, säger Per Öst-erberg, chef för studenthälsan och resurs- person i Högskolans krisledningsgrupp.

Som myndighet måste Högskolan en-ligt lag ha rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas vid en kris eller oväntad, akut hän-delse. Högskolan har ett antal parallella sys-tem för att upptäcka fel och åtgärda dem, både sådant som handlar om den fysiska miljön, och människors välbefinnande.

När något är ohanterligt– Det är när de vanliga resurserna inte räcker till som det är en kris. Eller när verksamheten hotas eller krisreaktioner uppstår. Vet jag vad jag ska göra om det händer något oväntat, då är det ingen kris. Själva händelsen, att något uppstår, är ing-en kris. Men om vi inte klarar av att hante-ra det, då är det kris, säger Per Österberg.

Krisorganisationen vid Högskolan be-står av linjeorganisationen, krislednings-gruppen och resurspersoner. Linjeorgani-sationen är den ordinarie organisationen med sektioner, avdelningar och motsva-rande och där respektive chef normalt sva-

rar för all hantering av olyckor, dödsfall och liknande händelser.

– Vår krisorganisation är ett komple-ment till det som är människors sunda förnuft och det som redan är delegerad ansvarsfördelning. Alla vet ju att om det uppstår en akut situation, då ringer man 112. Det ska man inte ändra på, under-stryker Per Österberg.

Kontakta din chef förstKrisledningsgruppen har en samordnan-de uppgift. I fall när till exempel chefen inte är på plats, eller om det är svårt att samla linjeorganisationen och överblicka konsekvenser, övertar krisledningsgrup-pen ansvaret. Resurspersoner och stödper-soner finns för att saker inte ska utvecklas till något som är ohanterligt.

I den bästa av världar behövs inte nå-gon krishantering. De allra flesta situatio-ner kan hanteras inom ramen för ordina-rie rutiner och organisation. Om något allvarligt och oväntat skulle inträffa – en olycka eller ett dödsfall – har både perso-nal och studenter skyldighet att anmäla det om det kan förenas med kris för en-skild person eller grupp. Det finns en checklista för vad man ska göra i en så-dan situation, se faktaruta. I alla fall gäl-ler att man alltid ska kontakta sin chef. Är han eller hon inte anträffbar, kontaktar

man någon i krisledningsgruppen: förvalt-ningschef, rektor, prorektor eller resurs-personen i gruppen, Per Österberg.

LENA LUNDÉN

Mer information om Högskolans krisorga-nisation hittar du på webben: www.hh.se/omhogskolan/krisochsakerhet.1521.html

Du kan också skriva ”kris” i sökrutan webbplatsen. Den översta träffen i det grå/beige fältet ”Om kris och säkerhet vid Högskolan i Halmstad” leder direkt till si-dorna om Högskolans rutiner och organi-sation för krishantering. Där finns bland annat listor med telefonnummer, förteck-ning över uppsamlingsplatser och hand-lingsplaner för olika situationer.

Vid brand eller andra olyckshändelser ska man i första hand kontakta sin chef. Om han eller hon inte går att nå kontaktar man någon i krisledningsgruppen.

SÅ HANTERAR DU KRISEROm du har fått meddelande om att något allvarligt har hänt:q anteckna tidpunkt för samtalet/med-

delandet, vem som meddelar och dennes telefonnummer, vad som harskett och vem/vilka som har skadats

q larma SOS ALARM, 112, om du bedömer att det behövs

q kontakta din närmaste chef

7

Under en intensiv vecka i april befinner sig Högskolans utbild-ningsnämnd (UN) på resande fot i USA. Med tema ”breddad rekrytering” som utgångs-punkt besöker nämnden tre amerikanska universitet för att lära, inspireras och utbyta erfarenheter.

UN:s studieresa till USA sker under vecka 15 och har planerats sedan slutet av förra våren. Första stopp är Columbia Univer-sity, ett av USA:s främsta och mest väl-bekanta lärosäten. Här besöks Center for New Media Teaching and Learning.

På Stony Brook University arbetar man mycket med karriärvägledning och bred-dad rekrytering, särskilt vad gäller etnici-tet, så kallad affirmative action, och som UN får lära mer om vid sitt besök. Sto-ny Brook är en del av State University of

New York (SUNY) och har cirka 25 000 studenter. Det är ett ”public university”, vilket innebär att det till stor del finansie-ras med allmänna medel, till skillnad från privata universitet (som till exempel Co-lumbia University).

Sist ut bland lärosäten som UN gästar är Alfred University, ett mindre privat uni-versitet grundat 1836, beläget i nordvästra delen av staten New York. Här finns flera intressanta verksamheter för UN att ta del av såsom Academic Support, Career De-velopment Center och Women’s Leader-ship Center.

– Det är drygt femton år sedan en stör-re grupp från Högskolan besökte ameri-kanska lärosäten och nu som då handlar det om att söka inspiration och modeller för fortsatt arbete, säger Hugo Palmsköld, ledamot av UN, och en av dem som har planerat studieresan.

LENA LUNDÉN

Utbildningsnämnden gör studieresa till USA

... Marta Cuesta, HOS, som i slutet av förra veckan var med och arrangerade socio-logförbundets årsmöteskon-ferens på Högskolan.

Hur gick det? – Det gick jättebra, helt enligt pla-nerna. Alla var nöjda. Det var inspi-rerande gästföreläsare, bra paneldebatt samt spännande arbetsgrupper och diskussioner.

Hur många var ni? – Det var 83 anmälda, och omkring 65 deltagare på plats. Återbuden be-rodde på sjukdom och tågkrångel.

Sociologförbundet delade ut ”Se-gerstedts pris för bästa artikel i tid-skriften Sociologisk forskning år 2009” under konferensen. Vem fick priset? – Det var Lovisa Eriksson på Sociolo-giska institutionen vid Uppsala univer-sitet för artikeln ”Den virtuella krop-pen: presentationer av jaget i svenska dagboksbloggar” (nr. 4 2009).

Vad betyder en sådan här konferens, att sociologer från hela landet sam-las? – Årsmöteskonferensen är den enda mötesplats där alla sociologer samlas och diskuterar sociologins situation, möjligheter och förankring i landet och utomlands. Nya empiriska nischer belyses genom presentationer av olika forskningsprojekt. Det är inte utbild-ningar som ligger i fokus, de diskute-ras i så kallade ämneskonferenser, som ibland sammanfaller med årsmöte, men inte denna gång.

Blir det flera konferenser av detta slag? – Ja, i Stockholm 2012.

LENA LUNDÉN

GUDOMLIGT LEDARSKAP? Biskopen i Göteborgs stift, Carl Axel Aurelius, besökte nyligen Högskolan för att hålla föredrag. Ett 30-tal intresserade åhörare hade bänkat sig för att höra biskopen tala om etik och ledarskap utifrån sina erfarenheter och sin position. ”Jag känner mig hemma i den här miljön. Jag har i mitt liv gått lite fram och tillbaka mellan kyrkan och universitetet”, sa biskopen som också kan titulera sig professor i tros- och livsåskådningsvetenskap. Före-läsningen arrangerades av Ledarskapakademin.

Bild: ANDERS PETERSSON

HALLÅ DÄR ...

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: [email protected]. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Lena Lundén och Nathalie Sjögren Törhagen. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se

Tisdag 23 mars

Professor Ingi Runar Edvardsson, Aku-reyri Universitet på Island, besöker Hög-skolan och föreläser för arbetsvetenskap-liga programmets studenter på temat ”Knowledge management & HRM”. Kl. 9–12, R 4341. Torsdagen den 25 mars kl. 9–12 föreläser han om ledarskap och or-ganisationsförändring i samma sal.

Fredag 26 marsInvigning av Hälsoteknikcentrum Hal-land. Mingel, rundvandring i lokalerna och lansering av den nya webbsidan. Anmälan.

Vad händer mer på Högskolan? – besök kalendern på Insidan.

KALENDARIUM

ZOOM GRATULERAR

Edison De Freitas, IDE, till avlagd tek-nologie licentiatexamen.

Fullt ös på öppet hus. Fredagen den 5 och lördagen den 6 mars var det öppet hus på Högskolan. Ungefär 700 personer, bland annat från gymnasieskolor, vuxenutbild-ningar och SFI-utbildningar i Halland, Skåne och Småland, och militärer från Lv6 i Halmstad, hade föranmält sig till öppet hus. Besökarna fick veta allt om högskolestudier, studentlivet och Högskolans alla program och kurser. På plats fanns studenter, lärare och studie- och karriär-vägledare samt representanter för internationella avdelningen, studenthälsan och kåren. Även idrottscentrum passade på att visa upp sina aktiviteter. Åskådarna fick en uppvisning i rasande tempo i boxning, step-up, aerobic och styrketräning. Lördagens föreläsningar med Gunnar Jo-hansson, professor i hälsovetenskap, respektive Lars Bååth, professor i fotonik, var populära bland allmänheten och det var i princip fullsatt på samtliga tre föreläsningstillfällen.

Samverkan får topplacering


Högskolan i Halmstad fal-ler återigen väl ut i Svenskt näringslivs årliga högskoleba-rometer. Både Utvecklings-ingenjörsprogrammet och Maskiningenjörsprogrammet hamnar i topp när det gäller samverkan med näringslivet. Utvecklingsingenjörsprogram-met är till och med bäst i landet, alla kategorier, enligt Svenskt näringsliv. Svenskt näringsliv kartlägger årligen hur bra landets högskolor och universitet är på att samverka med näringslivet i sina ut-bildningar. Resultatet redovisas i en så kall-lad högskolebarometer som presenterades i veckan.

Flera av Högskolans utbildningar ham-

nar högt upp i rankningen i sina respektive ämneskategorier. Allra bäst är Utvecklings-ingenjörsprogrammet och Maskiningen-jörsprogrammet.

Utvecklingsingenjörsprogrammet, som klassas i ämneskategorin ”maskinteknik”, placerar sig på första plats både i sin egen ämneskategori och totalt bland samtliga 420 program som har rankats. Maskin-ingenjörsprogrammet hamnar på tredje plats i ämneskategorin, och på en total fjärde plats.

– Detta är så klart mycket glädjande för Högskolan i Halmstad. Inte minst är det roligt att vi för tredje året hamnar i toppen. Å andra sidan, tycker jag inte att det är särskilt konstigt att vi faller så väl ut med tanke på att vi så medvetet och stra-tegiskt satsar på och arbetar med samver-kan i utbildning. Hela vår affärsidé är att

utbildningarna ska ligga nära yrkeslivet, säger rektor Romulo Enmark.

Också programmen data-, mekatro-nik- och elektroingenjör, medier och kommunikation i teori och praktik samt magisterprogrammet i statsvetenskap vid Högskolan är bra på samverkan enligt rapporten.

– Totalt sett är Högskolan i Halmstad det tredje bästa lärosätet i landet när det gäller utbildningssamverkan. Summerar man alla lärosätens rankingplaceringar och delar med antalet utbildningar som har fått något slags placering i rankningen, hamnar Handelshögskolan i Stockholm på första plats, följt av Högskolan i Jönkö-ping, och oss, säger Romulo Enmark.

LENA LUNDÉN

SANDRO RELJANOVIC

Fotnot. Läs mer på www.hh.se/nyheter

Documents

Zoom nr 2 2010