1
Den spekulativa materialismen – en ny väg för filosofin? En läsning av Après la finitude
Av: Aron Bodelsson Södertörns högskola | Institutionen för filosofi Kandidatuppsats 15 hp Filosofi | vårterminen 2018
2
Abstract:InthisessayImakeacomprehensivepresentationofAprèslafinitudebyQuentin
Meillassoux.Thebasicconceptsofthebookareintroducedandthemainlinesofarguments
areexposed.Thefocusliesontherelationshipbetweenscienceandphilosophy,understood
onthebasisofapresumedconflictbetweenontheonehandwhatMeillassouxcallsthe
ancestralstatementsofscienceandontheotherwhathecallsthecorrelationismofmodern
philosophy.Finally,Idiscusstheresponseoftwoprominentscholarsofcontinental
philosophy,MartinHägglundandCatherineMalabou,totheideasdevelopedinAprèsla
finitude,andthustrytoassessMeillassoux’scontributiontocontemporaryphilosophy.
Keywords:Meillassoux,speculativematerialism,correlationism,necessity,contingence,time
3
Innehållsförteckning:
1.Inledning 41.1Efterpostmodernismen–nyrealismen? 4
1.2Kortöversikt 4
2.Enmotsättningmellanfilosofinochvetenskapen 62.1Denvetenskapligarevolutionenochfilosofinskontrarevolution 6
2.2Korrelationismenochdeancestralautsagorna 8
2.3Tvåmöjligainvändningarfrånkorrelationisterna 10
3.Meillassouxsförslag:denspekulativamaterialismen 123.1Descartessommodell 12
3.2Kantskritikavdennödvändigasubstansen 13
3.3Detnyaabsoluta:fakticiteten 16
3.4Härledningavtvåteorem 19
3.5Humesproblemochsannolikhetsteorinsgränser 22
3.6Livetsuppkomst 26
4.Kritikavdenspekulativamaterialismen 274.1Hägglundskritik–tillbakatillDerrida 27
4.2Malabouskritik–tillbakatillKant 30
5.Avslutandereflektioner 33
6.Källor 35
4
1.Inledning
1.1Efterpostmodernismen–Nyrealismen?Denpostmodernaepokenverkarvaraöverifilosofihistorien.Vadhardenersattsav?Den
rörelseninomdenkontinentalafilosofinsomdetsedannågraårpratasochskrivsmestom
verkarvaraennyrealism.1Dennarörelseärettspretigtfenomensomgårundermånga
namnsåsomnyrealism,nymaterialism,spekulativrealism,spekulativmaterialismeller
objekt-orienteradontologi.Gemensamtfördemallaärettintresseförvetenskapochett
uppvärderandeavobjektivtvetande.Detmestutmärkandeochbetydelsefullaverketför
dennarörelseärtroligenQuentinMeillassouxsbokAprèslafinitudesompubliceradesår
2006.2CatherineMalaboumenarattdennabok”hasprovokedagenuinethunderstormin
thephilosophicalsky”.3IförordettillAprèslafinitudeskriverAlainBadiouattdennabok
öppnarenheltnyväginomdetfältinomfilosofinsomkallaskunskapsteori.4Denspekulativa
realismeniallmänhetochMeillassouxsbokisynnerhethargettupphovtillomfattande
diskussioninomdenkontinentalaakademiskafilosofin.Ännuhardockväldigtliteelleringet
skrivitsomdennabokiSverige.Denhäruppsatsenhardelvissomambitionattutgöraen
introduktiontillAprèslafinitudemedförhoppningenomattdetprojektsomMeillassouxdär
presenterarskafåmeruppmärksamhetidensvenskafilosofiskadebatten.Förutomen
presentationavdegrundläggandebegreppenochargumentensomMeillassouxanvänderi
AprèslafinitudesåförjagenfördjupaddiskussionavbegreppettididialogmedMartin
HägglundochbegreppetdettranscendentalaidialogmedCatherineMalabou.Avsiktenär
attfåenförståelseförvadMeillassouxsbidragtillfilosofinidagkanvaraochhurvi
eventuelltkantänkavidareutifrånhansidéer.
1.2KortöversiktIkapitel2visarjagpåvilketsättMeillassouxmenarattdetfinnsenkonfliktmellan
vetenskapenochfilosofinidag.Kortsagtbestårdennakonfliktiattdenmoderna
1Nilsson.Svenskadagbladet,2015-05-122Titelnbetyderöversatttillsvenska”efterändligheten”.3Malabou.Thejournalofspeculativephilosophy,2424Meillassoux.Aprèslafinitude,11
5
vetenskapenfälleromdömenomhurvärldenvarinnandetfannsmänniskormedans
filosofinefterKantmenarattviendastkanhakunskapomvärldensåsomdengestillett
subjekt,intehurdenärisigsjälv.Följaktligenkanvienligtfilosofernaintevetahurenvärld
utansubjekt,dvs.utanmänniskor,skulleseut.Ikapitel3visarjaghurdennamotsättning
lederMeillassouxtillatt,inäradialogmeddenpost-kantianskafilosofin,utvecklasitteget
filosofiskaprogramsomhankallarförspekulativmaterialism.GrundteseniMeillassouxs
programärattdetendasomärnödvändigtivärldenärattingentingärnödvändigt,dvs.att
vadsomhelstkanskenärsomhelst.5DettaformulerasocksåavMeillassouxsomatttidenär
detendanödvändiga.Medandraordsåkanalltingupphöraattexistera,allt–förutomtiden
själv.
Ikapitel4presenterarjagsedantvåinvändningartilldenspekulativamaterialismen.Martin
HägglundställerisinkritikMeillassouxstidsbegreppmotetttidsbegrepphämtatfrån
JacquesDerrida.HanmenarattMeillassouxstidsbegreppsaknarenrelationtillmaterienoch
rummetochattDerridastidsbegreppdärförärossmerbehjälpligtförattförstålivets
uppkomstpåjorden.Malabouställerisinkritikdenmerallmännafråganhuruvidaviklarar
ossutanKantsbegreppsomdettranscendenta.Honmenarattdetärönskvärtattlämnadet
bakomoss,menattMeillassouxintenårhelavägenfram.Därmedförordarhonattvi
återigenläserKanteftersomhonanseratt”ThetrajectoriesofthethreeCritiquescoincides
withthemostradicalexposureofthetranscendentaltoitsowndestructionever.”6
Idetavslutandekapitel5såfortsätterjaganalysenavidéernaiAprèslafinitudeIdialogmed
HägglundochMalabou.
5DetmestextravagantaresultatetavdennahållningärnogMeillassouxspåståendeattdetärmöjligtatttänkasigattenGudnärsomhelstkanuppstå.Seartikeln”Deuilàvenir,dieuàvenir”iCritique,no.704-705.6Malabou.Thejournalofspeculativephilosophy,253
6
2.Enmotsättningmellanfilosofinoch
vetenskapen
2.1Denvetenskapligarevolutionenochfilosofins
kontrarevolutionEnligtMeillassouxstolkningsåmisslyckadesfilosofinmedattmötadeframstegsomgjordes
inomvetenskapenunderperiodenmellan1500-och1700-taletsomkallatsden
vetenskapligarevolutionen.Startpunktenfördenvetenskapligarevolutionenbrukarsättas
till1553dåCopernicusverkDerevolutionibusorbiumcoelestiumpublicerades.Där
presenterarhansinteoriomattdetärsolenochintejordensombefinnersigicentrumav
universum.DessförinnanvardetPtolemaiosbildavuniversumsomgälltdärjordenvari
centrum.Ibörjanav1600-taletsålyckadesGalileoGalileigeenmatematiskbeskrivningav
fallandekropparsrörelse.Dettaärenbetydelsefullhändelse,enligtMeillassoux7.Hanmenar
attGalileianvändermatematikenpåettsättsomingengjorttidigare.Detnyabeståriatt
beskrivafenomensominteuppenbartlånarsigtillenmatematiskbeskrivning,han
åstadkommerennynivåavabstraktion.Detliggernäratillhandsattgöraberäkningarpå
fenomeninaturensomöverensstämmermedgeometriskaformer,såsomcirklareller
kvadrater,menattförändringenienrörelseocksåkanbeskrivasmatematisktöppnarupp
tankenförheltnyamöjligheter.Möjlighetersomvifåttserealiserasunderdeårhundraden
somföljtpåGalileisupptäcktframtillvårtid.Idagfinnsdetknapptnågotfenomensominte
potentielltkanfåenmatematiskbeskrivning.Fråganhandlarsnarareomattavgöravadsom
intekankanbliföremålförmatematiskmodellering.Matematikenssegertågäridet
avseendetettfaktum.
FramtilldenvetenskapligarevolutionensåvardetAristotelesfysikochbeskrivningav
universumsomhadegällt.NärnuAristotelesfysikersattesavennysåbörjadeocksåhans
metafysikifrågasättasavfilosoferna.EnviktigetappidennakritikärImmanuelKantsfilosofi.
KantsfilosofiärsombekantettsvarpådetproblemsomHumeställtomlagenomorsakoch
7Meillassoux.Aprèslafinitude,170-171
7
verkan.Humehadepåpekatattdetintefinnsnågongrundförpåståendetattenhändelse
orsakarenannan.Hansexempelombiljardkulornaärvälkänt.Enbiljardkulaträffarenannan
varpådennasättsirörelse.FörHumeärdetendastpågrundavattvisettsammasakskeså
mångagångersomvikanpåståattdenenabiljardkulanärorsaktillattdenandrasättsi
rörelse,detäralltsåendastvårvanasomärgrundfördettavetande.Mennågotverkligt
vetandekandetaldrigbli,förenligtHumefinnsdetingetsättattavgöraomdetena
verkligenorsakardetandra.Kantssvarpådettablirattsägaattorsakochverkanärenavde
tolvförståndskategoriernahosdettranscendentalasubjektet.Orsakochverkanäralltsåen
delidetsystemsomstrukturerarverklighetenföross.Menisammastundsåavsägersig
ocksåKantanspråketpåattvetanågotomverklighetensjälv,ellertinget-i-sig.
KantskaparhärramverketfördenfilosofiskariktningsomMeillassouxkallarför
korrelationismen.Korrelationismenbestårihävdandetattrelationenalltidföregårde
entitetersomingårirelationen.
Korrelationismenbeståriattförnekamöjlighetentillattförståsubjektivitetensdomän
ochobjektivitetensdomänoberoendeavvarandra.Åenasidansåinnebärdettaattvi
aldrigkangreppavadettobjektäri-sig;åandrasidaninnebärdetattvialdrigkan
greppavadettsubjektskullevarasomintealltid-redanbefinnersigienrelationtillett
objekt.8
Kantsversionavkorrelationismenärfortfarandeenmildareeller”svag”variantav
korrelationismenligtMeillassoux.DenärsvagförattKantfortfarandeupprättarengränsför
vadvärldenkanvaraävenomviintekanfånågonkännedomomvaddenär.Dettavillkorpå
världensomKantpostulerarärattdenintekanstridamotmotsägelselagen.Senare
versioneravkorrelationism,somMeillassouxkaraktäriserarsomstarkavarianter,avsägersig
möjlighetentillpåståendenomvadvärldenkanellerintekanvara.EnligtMeillassouxsåhar
korrelationismenvuxittilldendominerandefilosofiskadogmenidag.Denomfattarsåvälden
analytiskasomdenkontinentalatraditionen.9Inomdenanalytiskafilosofinsåkan
korrelationenbeståiparetspråk-referens.Defrämstaföreträdarnafördenstarka
8Ibid,19.AllacitatfrånAprèslafinitudeäröversattafrånfranskaavmig,uppsatsensförfattare.9ibid,20
8
korrelationismenunder1900-taletvarprecisdefrämstaföreträdarnafördessabåda
traditioner,nämligenHeideggerochWittgenstein.10
MeillassouxbetraktardetsomenstorironiattKantkaraktäriserarsinfilosofisomen
kopernikanskrevolution.11VadsomskermedKantsfilosofiärsnararePtolemaiosrevansch
påCopernicus.Närfysikensresultatförflyttarmänniskanbortfråncentrumiuniversum,så
innebärkorrelationismenattmänniskanmedfilosofinshjälpåtertarenpositionicentrum.
Närfysikenuppnårenmerexaktbeskrivningavverklighetenännågonsintidigareså
ogiltigförklararfilosofinallbeskrivningavverklighetensjälv.Dettaärännuintesåtydligt
medKantsomfortfarandetrorpåenverklighetoberoendeavmänniskan.Menhansfilosofi
ärenligtMeillassouxbörjanpåenrörelseinomfilosofindärfråganomverklighetenfårträda
tillbakatillförmånförfråganomrelationenmellansubjektetochverkligheten.
2.2Korrelationismenochdeancestralautsagorna
VadsomförossidaggörenkritikavkorrelationismenangelägenärenligtMeillassouxflera
sakersaker,menviktigasteärattvetenskapenunder1900-taletproduceratvadMeillassoux
kallarförancestralautsagor.12DessaancestralaärenligtMeillassouxoförenligamed
korrelationismen.
Omkringår1900såbörjadevetenskapennånyainsikteromatomerna,demycketsmå
beståndsdelarsombyggeruppmateriansomomgeross.Mantroddeförstattatomernavar
evigaochoförstörbarameninsågnuattmångaavdemgenomgicksönderfallsprocesser.
Manförstodattolikaisotoperhadesinaegnabestämdakonstanterförhurlångtid
sönderfallettog.13Dettakallasocksåförenvissisotopshalveringstid.Dessahalveringstider
10Ibid,2011Ibid,174-7512EnannanviktigmotivationtillenkritikavkorrelationismenärenligtMeillassouxattdenäroupplösligtförbundenmedfideismen.Hanserisjälvaverketkorrelationismensomorsakentilldetsomkallatsreligionensåterkomstochävenenväxandereligiösfundamentalism.”Densamtidafanatismenförståsalltförlättsomenåteruppståndenarkaismsomskulleståivåldsammotsättningtillförtjänsternahosdetvästerländskakritiskaförnuftet;mentvärtomsåärdeneneffektavdennakritiskarationalitet,ochdettasamtidigtsom,detbörunderstrykas,dennarationalitetverkligenvar,lyckligtvisså,ettframgångsriktangrepppådogmatismen.”(Meillassoux.Aprèslafinitude,80)13InformationtillstödförföljandestyckeärhämtatfrånartikelnRadioaktivitetpåNE.se
9
kanvaramycketkorta,istorleksordningentimmarellerdagar;ellermycketlånga,isjälva
verketlängreäntidensomvårtkändauniversumexisterat.Maninsågsnartattdettakunde
användasfördatering,iförstahandavbergarter.På1940-taletsålärdemansigattdatera
organiskamaterial,alltsålämningaravväxterochdjur.Dettagörsgenomatttittapåen
isotopavkolatomen,nämligenkol-14,somsönderfallermedenhalveringstidpå5700år.En
levandeorganismkommerhasammafördelningavdeolikakolisotopernasomatmosfären,
eftersomattkolatomernaidennaorganismständigttasuppfrånatmosfären.Mennär
organismendörsåupphörorganismensupptagavkolfrånatmosfärenochdåkommer
isotopenkol-14attbörjasönderfallatillmerstabilakolisotoper.Genomatttittapå
förekomstenavkol-14iendödorganismkanmansålundamedganskagodprecisionavgöra
hurlängedenharvaritdöd.Mendennateknikärinteanvändbarpåorganismersomäräldre
än50000år,fördåharförekomstenavkol-14blivitsålågattdenärsvårattmäta.Attmäta
fossilerochbergartersålderpådettaviskallasradiometriskdatering.Detärmedhjälpav
andraisotoperavandraämnenmedmycketlängrehalveringstidsommanuppskattatåldern
påvårplanettillca4,6miljarderår.Manharocksåuppskattatattdeäldstalämningarnaav
vårart,Homosapiens,är315000årgamla.Meillassouxsdefinitionavenancestralutsagaär
attdenpåstårnågotomvadsomhändeinnandetfannsmänniskor.14Såettexempelpåen
ancestralutsagaärattjordenbildadesförca4,6miljarderårsedan.
Allaancestralautsagorstårimotsättningtillkorrelationismensgrundläggandeantagande
somärattrelationenalltidföregårdetvåentitetersomingårirelationen.Denmoderna
vetenskapenpåstårotvetydigtattvärldensjälvföregårrelationenmänniska–värld.Världen
haringaproblemmedattexisterautanettsubjektsomuppfattarden.Såvadviserenligt
Meillassouxärattdetsomskeddeunderdenvetenskapligarevolutionen,nämligenfördet
förstaattmänniskanförloradesinplatsicentrumavuniversumochfördetandraattvår
kunskapomdenmateriellaverklighetenblevalltmerexakt,dessatvåtendenserhar
vetenskapenbarafortsattattförstärka.Samtidigtharfilosofinsförstareaktion,attgåi
motsattriktningavdessatendenser,ocksåförstärktsmedenalltmerradikaliserad
korrelationism.
14Ibid,26
10
FörMeillassouxsåmotiverardeancestralautsagornaenåtergångtilldendistinktionmellan
primäraochsekundärakvalitetetersomblevotänkbarefterKant.Dennadistinktionfinns
hosDescartesochLockeochgörskillnadmellandeegenskaperhostingensomärberoende
avmänniskansspecifikasättattuppfattavärlden,alltsådesssinnligaegenskaper,ochde
egenskapersomäroberoendeavsinnena.FörDescartessåärdeprimärakvaliteterna
tingensutsträckningirummet.Meillassouxharproblemmeddettaeftersomhanmenaratt
detintegåratttänkasigutsträckningirummetutanatttänkasigattdeutsträcktatingenhar
enfärg,ochfärgärensinnligegenskap.SåMeillassouxvillsättakategorinmöjlighetenatt
modellerasmatematisktsomdeprimärakvaliteternasdomän.15Alltingsomkanuttryckasi
matematikärförMeillassouxegenskapersomäroberoendeavsinnenaochalltsåprimära
kvaliteterhostingen.Meillassouxmenarattkunskapomprimärakvaliteterperdefinitionär
absolutkunskap.Ochisintropåmöjlighetentillabsolutkunskapomenvärldoberoendeav
ossstårhanuppenbarligenikonfliktmeddenmestafilosofisombedrivitsiKantsefterföljd.
2.3Tvåmöjligainvändningarfrånkorrelationismen
Meillassouxföreställersigtvåinvändningarsomkorrelationisterskullekunnaframföramot
påståendetattancestralautsagorochkorrelationismäroförenliga.Detförstagårutpåatt
ifrågasättafokuseringenpåhändelsersomärtemporärtavlägsnanärmanlikavälkanta
exempelpåhändelsersomskerifjärrangalaxer.Alltsåhändelsersomärsårumsligtavlägsna
attmanintekantänkasignågotvittnetilldem.Därifrångårdennainvändningvidaremed
attpåståattdeticke-givnasomsådantaldrigutgjortettproblemförkorrelationismen.Bland
annatärHusserlsanalysavkubenettberömtsådantexempel.Kubengesalltidsomen
kombinationavgivenhetochicke-givenhet.Detfinnsalltidsidoravdensomärvändabort
fråniakttagaren.16Meillassouxssvarpåsinegenhändigtformuleradeinvändningärattman
intekanlikställadetsomskettinnandetfannsnågrasubjektsomkanupplevanågot,med
detsomskersamtidigtmedexistensenavupplevandesubjektmensomavavståndsskälinte
kanupplevasavdessa.Meillassouxskriver:
15Ibid,1616Ibid,38
11
Sofismenhosdennaförstainvändning[…]bestodiattdöljaenlakunmedenannan,att
maskeraetticke-varaavdetgivnamedengivenhetavicke-varande,somomdenförsta
kundeförastillbakapådensenare.17
VadMeillassouxvillsägahärärattdetfaktumattdetfannsentidiuniversumnärdetinte
fannsnågraupplevandesubjektintegårattlikställamedattdetiettuniversummed
upplevandesubjektfortfarandefinnssådantsomavolikaskälinteärtillgängligtföratt
upplevasavdessasubjekt.Detfaktumattviharperceptioneravfrånvaro(”jaghittarinte
minaglasögon…”)ärintedetsammasomattdetfinnsfenomensomapriorialdrigkundebli
föremålförenperception(alltsåhändelserinnandetfannsmänniskor).
DenandrainvändningensomMeillassouxikorrelationisternasställeformulerarmotsin
egenkritikärattmanintefårbegåmisstagetattblandaihopdenempiriskaochden
transcendentalanivån.Åenasidanharvikropparmedmedvetandesomnågongångitiden
uppstått.Åandrasidanharvidetranscendentalavillkorenförvetandet,mendessaharinte
uppståttfördessaärinågonmånföretidochförerum.Deärinteeviga,fördeäringet
objektsomexisteraritidenochdärförkandeintehellervaraeviga,deärheltenkeltutanför
tidenochrummet.Sådetfaktumattdedjurmedmedvetandevarskunskaplyderunder
dessatranscendentalavillkorengånguppstodochalltsåintealltidfunnitsärjustett
empirisktfaktum,ochsomsådantärdetovidkommandepådentranscendentalanivån.Det
kanalltsåintefungerasomkritikavattverklighetenalltidkonstituerasavett
transcendentaltsubjekt.
MotdennaargumentationhävdarMeillassouxattdettranscendentalasubjektetunderalla
omständighetermåstehaenkropp,detärettnödvändigtvillkor.Meillassouxkallardetför
etticke-empirisktvillkorpådettranscendentalasubjektet.
Viupptäckeralltsåattvetenskapenstidsbegrepptemporaliserarochrumsliggöruppkomsten
avlevandekroppar,dvs.uppkomstenavexistensvillkorenfördettranscendentala.
Uppkomstenavdelevandekropparnainnebärenmaterialiseringavsubjektetochdess
egenskapavperspektiv-på-världen.Attsubjektetuppstodhär,pådennajord,elleromde
ocksåkanhauppståttnågonannanstansärenheltempiriskfråga.Menattsubjektenhar
uppstått,baraheltenkeltuppstått,itidenochrummet,materialiseradeikroppar,ären
17Ibid,42
12
frågasomoundvikligenangårsåväldeobjektivakropparnasomdetranscendentala
subjekten.18
Meillassouxsägerhärattdetfaktum,somgivitsossavvetenskapen,attmänniskornaen
gånguppståttitidochrumställerfråganomdetranscendentalavillkorenförvetandetpå
huvudet.Subjektetskategorialaformerförvetandekanintesägaossnågotomdenrumtid
somexisteradeinnansubjektetexisterade.Vimåstealltsåsökagrundenförvårtvetande,för
vetenskapen,någonannanstansänisubjektetstranscendentalavillkorförvetande.
Menomnuallamodernafilosoferärkorrelationistersomintekanaccepteradeancestrala
utsagorna,varförhörvidåintefilosofernaförnekadessapåståendenfråndetvetenskapliga
samfundet?Meillassouxmenarattkorrelationisternagörenomtolkningavdeancestrala
utsagorna.Derastolkninggerföreträdeåtdenupplevelsesomgervetenskapsmannen
kunskapomvärldeninnanmänniskan.Kunskapengesalltidtillenpersoniettnu,ochges
sedansomancestral.Meillassouxmenarattkorrelationisternapåennivåger
vetenskapsmännenrättiattfälladessaancestralautsagor,menattdemenarattde
egentligenendastärgiltigaiennaiv,objektivistiskinställningtillvärlden;ochiden
korrelationistiska,djupareförståelsen,såvetmanattkorrelationenalltidföregårvarandet,
ochattdetdärförstriktsettintekanhaexisteratnågotvarandeinnanmänniskanvardärför
attförnimmadet.19
3.Meillassouxsförslag:denspekulativamaterialismen
3.1Descartessommodell
MenvadhardåMeillassouxföregetförslagpåenfilosofisomförmårgörarättvisaåt
vetenskapensframsteg?ViharsettatthanmedvissamodifikationervillåtertaDescartes
distinktionmellanprimäraochsekundärakvaliteter.FaktumärattDescartesfilosofiisin
18Ibid,4719Ibid,34
13
helhetutgörenmodellförMeillassoux.Descartesfilosofiutgörenmodelleftersomattden
harenmetodförattnåframtilldetabsoluta.MenförattsepåvilketsettDescartesmetod
ändåärotillräckligsåfårvigåtillbakatillKantochhanskritikavdetontologiskagudsbeviset.
VikommerseattMeillassouxsamtidigtsomhanriktarhårdkritikmotkorrelationismen
ocksåståristorskuldtilldeniutvecklandetavsinegenfilosofi.FråganförMeillassouxär:
hurkanviåterfåenrationelltillgångtilldetabsoluta,utanattblimetafysikereller
dogmatiker?MeillassouxmedgerutanomsvepattviärarvtagaretillKantvaresigvivilleller
inte.20Utmaningenärattåterupprättadetabsolutautanattfallatillbakaidogmatism.
Descartesargumentationförmöjlighetentillkunskapomprimärakvaliteter,alltsådet
absoluta,utgörsenligtMeillassouxfundamentaltsettavtresteg.Hanbörjarmedattbevisa
existensenavengud,ochbevisetbestårjustiattomgudärperfektsåmåstehanexistera.
DettakalladeKantfördetontologiskabeviset.Sedanblirdennagudgarantförsanningenav
dettänkandesubjektetsupplevelser,eftersomenperfektgudinteluras.Ochsistasteget
bestårikonstaterandetattenotvetydigegenskaphosvärldenruntomkringossärattden
harenrumsligutsträckningitredimensioner.EftersomGudärperfekt,ochdärmedinte
luras,såmåstedetvarasant.Meillassouxreducerarsedandethärtilltvåstegsombildar
modellförvarjehärledningavprimärakvaliteter.Fördetförstaattetableraexistensenav
någontingabsolut(iDescartesfallenperfektgud);ochsedanattfråndettahärleda
matematikensabsolutagiltighet(vilketiDescartesfallgörsgenomattstödjasigpåatten
perfektgudintekanluras.)
Omviendastsertillformenförbeviset,såkanviintetänkaosshurdetskullevaramöjligt
attabsolutiseradenmatematiskadiskursenpånågotannatsätt[…]Vimåstealltsåsjälva
förmåskapaettbevissomlyderunderensådanform.21
3.2Kantskritikavdennödvändigasubstansen
IdénattettbegreppsdefinitionkanimpliceradessexistensserMeillassouxsom
fullbordandetavmetafysiken.Hananserattdenärnäraförbundenmedenannanprincip,
20Ibid,5221Ibid,53
14
nämligenprincipenomtillräckligorsak(Meillassouxkallardenförprincipederaison,alltså
orsaksprincipen),somformulerasförsthosLeibnizmensomenligtMeillassouxredanär
närvarandehosDescartes.22Principenomtillräckligorsaksägerattalltingmåstehaen
nödvändigorsakattvarasomdetärsnarareänpånågotannatsätt.Ommanhållerfastvid
denprincipensåbehövermanislutändannågotsomärsinegenorsakföratthindraen
oändligregression.DärförmenarMeillassouxattdetivarjemetafysikmåstefinnasnågot
somärsinegenorsak.
MenidénomattnågotkanvarasinegenorsakkritiseradesavKant.Hanmenadeattdet
aldrigfinnsnågonmotsägelseiattantaattettbegreppintemotsvarasavnågonexistens.
Existensäralltidnågotytterligaresomintegåratthärledafrånbegreppetsdefinition.
Meillassouxskriver:
Mankanmycketvälsägaattettvarande,förattvaraperfekt,måstehaegenskapenatt
existera–meninteattomvitänkerossettvarandesomperfektsåmåstedetockså
existera.23
DettaärkärnaniKantsvederläggningavDescartesmetafysik,och,menarMeillassoux,
samtidigtenkritikavvarjedogmatiskmetafysik.
MotbakgrundavovanståendekanMeillassouxgeenmerprecisformuleringavvadsom
krävsavenfilosofisomvillgedeancestralautsagornafilosofisklegitimitet:
Vimåstehittaenabsolutnödvändighetsominteförutsätterettvarandesomärabsolut
nödvändigt.24
Ochvidare:
Ommanintetrorpådenovillkorligagiltighetenhosförnuftprincipenochdennödvändiga
substansen;ochommanintehellertrorpådekorrelationistiskatolkningarnaavde
ancestrala[utsagorna],såärdetprecisiensådanutsaga–meddetabsolutamenutanett
absolutvarande–somvimåstesökaprincipenförlösningen[påvårtproblem].25
22Ibid,5723Ibid,5624Ibid,59.(Minkursivering)25Ibid,59
15
DetMeillassouxsökeräralltsånågotabsolutsomändåinteärettabsolutvarandesomhan
kansättainidenmodellhanmedDescartessomförebildställtuppsommetodföratt
grundadenmatematiskavetenskapen.
HärfinnsocksåmotivettillMeillassouxsanvändningavbegreppetspekulativ,dethandlar
omattavskiljasigfrånmetafysiken.Denspekulativafilosofinsökersommetafysikendet
absoluta,mendensökerettannatsättattgrundadetabsoluta.IMeillassouxsterminologiär
allmetafysikspekulativ,mendenspekulativafilosofinärintealltidmetafysisk,ochdetär
justenicke-metafysiskspekulativfilosofisomMeillassouxförsökerkonstruera.Ensådanär
möjligidenmåndetärmöjligtatt:”...föreställasigettabsoluttänkandesominteär
absolutistiskt.”26
Detärdensåkalladestarkakorrelationismensomkommervisapåenvägmotdetsom
Meillassouxnueftersöker.MenvadäregentligenskillnadenmellandetsomMeillassoux
kallarsvagochstarkkorrelationism?Kantärsomsagtrepresentantfördensvaga
korrelationismen.DettahängersammanmedattKantbevararenvisstillgångtilltinget-i-sig,
nämligenmöjlighetenatttänkadet.DettainnebärenligtKantinteattvikanhanågon
kunskapomdet.Menvivetattdetfinns,förfenomenenmåstehasittursprunginågot.Kant
menarfaktisktnågotmer,nämligenattdettating-i-sigintekanstridamotmotsägelselagen.
Denstarkakorrelationisten,däremot,förnekartänkandetstillgångtilltinget-i-sig.Omdet
finnsettting-i-sig,menardenstarkakorrelationisten,såkandetlikagärnastridamotde
grundläggandelogiskalagarna.Attnågontingärotänkbartförossinnebärinteattdetinte
kanfinnas,detinnebärbaraattdetärotänkbartföross.Mendenstarkakorrelationismen
harettkänneteckentillochdärärdeniöverenstämmelsemedKant(menintemed
exempelvisHegel),nämligenattdenhävdarattformenförkorrelationeninteärnågot
absolut.Denärfaktiskochkanendastkonstaterasochbeskrivas,menintehärledasfrån
något.27Därmedfinnsdetfördenstarkakorrelationistenintehellerisjälvakorrelationen
tillgångtillnågotabsolut.SålundablirKantochHegel,avtvåskildaorsaker,företrädareför
26Ibid,59.Svårtattöversätta.Originaltextenlyder:"envisagerunepenséeabsolutoirequineserapasabsolutiste."27IKantsfallhandlardetomförståndskategoriernasomintekanhärledasfrånnågramergrundläggandesanningarutanendastkanbeskrivas.
16
densvagarekorrelationismen.Kantpga.atthanmenarattmotsägelselagengällerförtinget-
i-sigochHegelpga.sinförståelseavsubjekt-värld-relationensomnågotabsolut.
Sammanfattningsvis:densvagakorrelationismenförespråkadeenav-absolutiseringav
orsaksprincipengenomattavfärdavarjebevisförenovillkorlignödvändighet;denstarka
korrelationismenvidhållerdessutom,inamnavettännustarkareavfärdandeav
orsaksprincipen,enav-absolutiseringavmotsägelselagen,genomattunderkastavarje
representationdenkorrelationellacirkeln.Påsåvisharviuppvisatdetvåinneboende
operationernaisamtidensförsvarandeavavfärdandetavdetabsoluta:intebara
korrelationensföreträdegentemotvarje’naivrealism’,utanocksåkorrelationensfakticitet
gentemotvarje’spekulatividealism’.2829
3.3Detnyaabsoluta:fakticiteten
Meillassouxbeskriversituationensomvistårinföridagmedkorrelationismensom
dominerandefilosofiskdogmsomliknandedensomDescartesstårinförefteratthan
etableratcogitotsexistensochskahittautivärlden.Skillnadenbeståridettacogitoeller
subjektskaraktär.DetsomförDescartesvarettsolipsistisktcogitoärnusnarareett
intersubjektivtcogito,mendettaintersubjektivacogitobefinnersigemellertidienslags
gemensamsolipsismivåroförmågaattnåuttillenvärldoberoendeavosssjälva.30
MeillassouxharkonstateratattdetabsolutasomhaneftersökerförattiDescartesefterföljd
hittatillbakatillverklighetensomäroberoendeavmänniskanmåstevara,tillskillnadfrån
Descartes,icke-dogmatiskt.Ochdettaicke-dogmatiskaabsolutavarandekommervaraen
absolutfakticitetsomhanhämtarfråndenstarkakorrelationismen.Hanmenarattdet
faktumattviintekanfinnanågonnödvändighetihurrelationenmellansubjektochvärldser
utintebörbetraktassomenbristhosvårkunskapsförmåga.Iställetbörviinseattdetinte
28Meillassoux.Aprèslafinitude,7029Meillassouxbenämnerdenkorrelationellacirkelndetkorrelationistiskaargumentetattdetintefinnsnågonmetodförettsubjektattvetaattnågotsomgestilldetskullekunnaexisteraoberoendeavdetfaktumattdetjustgestillsubjektet.30Meillassoux.Aprèslafinitude,81
17
finnsnågonnödvändighetidennarelation,denärjustettfakta,ochnärsomhelstkan
upphöra.31
Meillassouxmenarattfakticitetenärettslagsomedvetetabsolutentitetidenstarka
korrelationismen.Förattkunnaförsvarasinpositionsåmåstekorrelationistenisinstarka
varianthelatidenföraframmöjlighetenattsakerkanvarapåettheltannatsättellerinte
längrevara.Medandraord:detfinnsingetnödvändigtvarande.MenMeillassouxverkar
tänkaattommanpåpekadedettaförkorrelationistensåskullehanvärjasigmotdetta.Han
skullesägaattdetgårinteattsägaattexempelvisenkristenharfelnärhanmenarattdet
finnsenallsmäktiggud;mendetintehellerfinnsnågotsättfördenkristneattvisaatthan
harrätt.Menattalltärmöjligtinnebärjustattdendogmatisktkristnatolkningenavvärlden
kanvarariktig.HärmenarMeillassouxattkorrelationistengårinienlogiskåtervändsgränd.
Fördetärmedsammaargumentsomhanförsvararmöjlighetenavdenkristnatolkningenav
världen,nämligenargumentetattalltärprincipielltmöjligt,sompåsammagång
diskvalificerardenkristetdogmatiskavärldstolkningendäralltjustinteärprincipielltmöjligt,
fördärfinnsdetettabsolutvarandesomsättergränsernaförvadsomärmöjligtochinte.
Fakticitetenmåsteförsvarasmotdetdogmatiskaförattförblifakticitet.32
Meillassouxpoängterarbetydelsenavdethärresonemangetförsintes.Hanmenarsigalltså
finnadetabsolutaochhanfinnerdetjustiförnekandetavvarjenödvändigtvarandeeller
nödvändigrelation.Hanmenarattdetärennödvändigkonsekvensavförnekandetav
absolutavarandenattmanupphöjerfakticitetentilldetabsolutasnivå.Hanharmånga
synonymertillfakticiteten.Hankallardenocksåfördetkontingenta.Hananvänderockså
fakticitetsprincipenochoförnuftprincipensynonymt.33Alladessatermerärolikasättatt
uttryckadengrundläggandetesenidenspekulativamaterialismen:Detendasomär
nödvändigtärattingentingärnödvändigt.34
31Ibid,8932Ibid,89-9033Förigrundenärfakticitetsprincipenennegationavorsaksprincipen,dvs.principenomtillräckligorsak.34Iföreläsningen”Principesdusignecreux”somgavspåÉcolenormaleSupérieureår2016sålederhanfakticitetensabsolutagiltighetibevisutanattsättadenirelationtillkorrelationismen.Omhani”Aprèslafinitude”kommerframtilldenutifrånenmotsägelseinomkorrelationismensåpresenterarhandärettmerdirektbevis.Dåutgårhanjustfrånvetskapenomsubjektetsegenicke-nödvändighet,alltsåvetskapenomattjagskullekunnaupphöraattexistera.Dettaärunderallaomständigheternågotabsolutochkaninteberopåmigsjälv.Mittegetupphörandeäralltidenhändelsesompåettplanäroberoendeavmigsjälv.Ommantolkarsubjektetsupphörandesomenhändelsekorreleradtillsubjektetsjälvsålyckasmanaldrigtänkasubjektets
18
Förattklargöravadfakticitetenbeståri,ochpåvilketsättdenärabsolut,sårelaterar
Meillassouxdentilltiden.35Tidenärabsolutochevig,eftersomattomdenskaupphöra,gör
dendetoundvikligenienannantid.Enspecifiktidstyrdavspecifikalagarkanupphöra,men
baraförattgeplatsåtenannantidmedandralagar.Påsåvisärdettidenutanlagarsomär
denabsolutatiden.Detärentidsomintekanupphöra,menbaradärförattdenegentligen
saknarlogos,densaknarförnuft.Denärenscenförvadsomhelst,alltutomdensjälvär
kontingent.Alltutomdensjälvkanupphöra,ellerfördendelenevigtbeståtillsammansmed
tiden,mendåinteavnödvändighet,förnödvändighetengällerendasttidensjälv.Detenda
nödvändigaärsåledesattingetärnödvändigt.Härframstårfakticitetensomförbryllandelik
tidensjälv.
Dennatidkansåledesintetänkasinomfysikensramar,eftersomdessendalagärattden
inteharnågonlag.Menintehellermetafysikenkan,enligtMeillassoux,tänkaden,fördenna
tidärdetpotentiella–ellerfaktiskaommansåvill–tillintetgörandetavvarjemetafysisk
entitet,ommetafysisktförståssomevigtellerabsolut.
Nukanhanocksågesigpåenkritikavdenstarkakorrelationismenutifrånenspekulativ
position.Hanmenarattdenstarkakorrelationismendöljer,genomomvägenviabegreppet
”Letoutautre”36,dvs.möjlighetenomenabsolutskillnadmellantänkandetochvarandet,en
tillhörighettillförnuftsprincipen,dvsattalltingharenorsaktillattexisterasomdetgör
snarareänpånågotannatsätt:
Detrationellaharblivitoåtkomligtförtänkandet,mendetharbehållitsisinegenskapav
oåtkomligt,itillräckligmånförattmotiveravärdethossitteventuellatranscendentala
framträdande.Dennatropåenslutgiltigrationalitetavslöjardenverkliganaturenhosden
starkakorrelationismen:dethandlarinteomettövergivandeavförnuftprincipenutan
iställetettförespråkandeavenirrationelltropåjustdennaprincip.37
faktiskaupphörande,hävdarMeillassoux.Omsubjektetverkligenskakunnaförintassåmåstedettaocksåskepåennivåoberoendeavsubjektetsjälvt.Somhanformulerardetiföreläsningensåkommersubjektetsupphörandealltidattvaraenabsoluthändelseivärlden.35Meillassoux.Aprèslafinitude,9636EttbegreppsomenligtMeillassouxärcentraltfördenstarkakorrelationismen.DetkommerfrånEmmanuelLevinas.37Meillassoux.Aprèslafinitude,98
19
Idenstarkakorrelationismenfinnsintelängrenågonförnuftigtillgångtillförnuftsprincipen,
utandenkanendastnåsgenomtron.Detärjustdennaförnuftsprincipsomdenspekulativa
materialismenbrytermedpåettslutgiltigtsätt:
Detfinnsingethitomellerbortomdenuppenbaragrundlöshetenhosdetgivna;utanendast
dessobundnaochobegränsadekraftavförstörelse,framträdandeellerförblivande.38
3.4Härledningavtvåteorem
Meillassouxharnuettaxiomförsinteori.HanharfunnitsinersättaretillGudidenmodell
hanuppställtutifrånDescartesochstårnuinföruppgiftenattutifråndettaaxiomhittafram
tillnågotsomkansvaraupptilldenuppgifthansattsigsjälv,nämligenatterbjudaen
filosofiskbasfördenmatematiskavetenskapen.Menvidförstapåsynsåkandetverka
långsöktattgesigpåatterbjudaenbasförmatematikennärmanharsomgrundtesattdet
endasomärnödvändigtärattingentingärnödvändigt.Menhanvetåtminstonedetta.Och
dennagrundtesdöljeregentligentvåpåståenden.Fördetförstaattdetkontingentaär
nödvändigt.Fördetandraattingentingannatärnödvändigt.
DethyperkaossomMeillassouxnuframmanatgenomattgörakontingensentilldetenda
absoluta–detvillhannu,enaningmotsägelsefulltkantyckas,införavissavillkorpå.Hanhar
funnitdettakaosfrämstidialogmeddenstarkakorrelationismenochdessidéomattalltär
möjligt,ävendetotänkbara–tänkandetsgränsersätteringagränserförenhypotetiskvärld.
MennuvillMeillassouxtaettstegtillbakaochfrågarsigomviinteändåmåsteställavissa
villkorpådettakaos–justförattdetskaförbliettkaosochinteblinågotannat.Dessa
villkorhämtarhanfrånenföreträdarefördensvagakorrelationismen,nämligenKant.Det
handlaromjustdevillkorsomKantställerpåtinget-i-sig.DessaärenligtMeillassoux:(1)att
detlyderundermotsägelselagenoch(2)attdetexisterar.
38Ibid,98
20
Vikommeremellertidattseattdessatvåutsagoromtinget-i-sig–somKantendast
postulerarutanattmotiveradet–faktisktkanbevisassomabsolutsannamedhjälpav
oförnuftprincipen.Låtosssepåhurdetgårtill.39
Ochnukommertvåtesersomkanbetraktassomteoremidenspekulativamaterialismen.
Denförstalyder:
Ettsjälvmotsägandevarandeärheltomöjligt,eftersomettvarande,omdetskullevara
självmotsägandeocksåskullevaranödvändigt.Meneftersomettnödvändigtvarandeär
absolutomöjligtsåmåsteocksådetsjälvmotsägandevarandetvaraabsolutomöjligt.40
SedanföljerMeillassouxsbevisfördenhärtesen.Viharredansomaxiomattdetintefinns
någranödvändigavaranden,såomMeillassouxkanvisaattettvarandesombrytermot
motsägelselagenärnödvändigtsåkanvidraslutsatsenattdetinteexisterarnågravaranden
sombrytermotmotsägelselagen.Detgälleralltsåattvisaattettvarandesombrytermot
motsägelselagenärettnödvändigtvarande.Argumentationenfördettaäregentligenganska
enkel.Hanmenarattettvarandesomförvarjeegenskapsomdenharocksåharden
motsattaegenskapenomöjligenkanundergåförändring,fördenärredanalltdeninteär.
MeillassouxmenarattHegelvardenförstaattinsedetta,ochdärförärdetabsoluta
varandetförHegeljustdetsomförmårattinrymmasinegenmotsägelse,ochpåsåvisblir
detevigtochjustabsolut.
Nästatesattledaibevisärsjälvaexistensenavvarandet.Dethandlaromattsvarapå
Leibnizfrågavarfördetfinnsnågotsnarareäningenting.Meillassouxmenarattden
spekulativamaterialismenssvar,tillskillnadfråndendogmatiskametafysikerneller
fideistenssvarpåsammafråga,kommervaraprosaiskt.Hankallarocksåsittsvarför
deflationistiskt.41Fideistenanserattdetomöjligengårattfinnaettsvarpåfråganomvarför
detfinnsnågot,detendasomärmöjligtärattförundrasinfördetfaktumattdetfinnsnågot.
Förmetafysikernåsinsidasågårdetattbevisavarfördetfinnsnågotmendettabevisleder
alltidtillbakatillennödvändigsubstanssomärsinegenorsak,ochdetärsomvisetttidigare
ingenacceptabelargumentationfördenspekulativamaterialisten.
39Ibid,10340Ibid,10341Ibid,110
21
VärldensexistensärenligtMeillassouxegentligenendirektföljdavfakticiteten.Dethörihop
medattviintekantänkanödvändighetenavfakticitetensomettfaktablandandrafakta,för
dåhamnarviienoändligregress.
Detfinnsinteåenasidanfaktaochåandrasidandessafaktasfakticitet,somettslags
ytterligarefaktasomläggstilldetidigare.Förjagkantvivlapåevighetenhosfakta,mendet
kanjagintegörapåfakticitetenutanattisammastundocksåavfärdadensomabsolut.42
Meillassouxtänkersigattmankangöratvåtolkningaravfakticitetsprincipen.Denförsta
tolkningenärattprincipensägerattomnågontingexisterarsåmåstedettavarakontingent.
Denandratolkningenkommervaraattalltingsomexisterarärkontingentochdetfinns
någotsomexisterar.Hanförsökersedanvisaattdetegentligenbaraärdenandratolkningen
somärhållbar.Hanmenarattommantänkersigenvärlddärdenförstatolkningenav
fakticitetsprincipengällersåkommerdetvaraettfaktaochinteennödvändighetattnågot
existerar–omnågotexisterar.Mendettakommeromedelbartförvandlafakticitetsprincipen
självtillettfaktaföromdetinteexisteradenågotsåskullehellerintefakticitetsprincipen
gälla,fördenkanintevaraenprincipomingenting,menarMeillassoux.Men
fakticitetsprincipenkanintevaraettfakta,föratttvivlapådenförutsätterredanattviantar
den.Fakticitetsprincipenärprecisvadsomtillåterossatttvivlapåallafakta.Såföratttvivla
påfakticitetsprincipensåbehövervientillfakticitetsprincip(enfakticitetsprincipavandra
ordningenskullemankunnasäga).Viäregentligentillbakatillsammaresonemangsom
motiveradeossattantafakticitetensomenprincipiförstahand.
Mendethärbevisetärändåinteheltövertygande.Detförutsättertillexempelantagandet
attdetintegåratttänkasigenfakticitetsprinciputannågotfakta.Ochdettasäger
egentligenMeillassouxsjälvemotnärhanhävdarattmankantänkasigdensvaga
tolkningenavfakticitetsprincipen.Vadhansedangörnärhanskaargumenteraförattden
starkatolkningenärdenendagiltigaäregentligenbaraattattantaattdensvagatolkningen
faktisktinteärgodtagbar.Hanverkarmedandraordförutsättaprecisdethanskaledai
bevis.Menhanåterkommerpånästasidatillfråganommöjlighetenavenvärlddär
ingentingexisterar,däralltingbaraexisterarsompotentialitet.Förfakticitetsprincipensäger
attingafaktaärnödvändiga,såattomnågotinteexisterarkandessicke-existensnärsom
42Ibid,111
22
helstförändrastillattdettanågotfaktisktbörjarexistera.Hanssvarnuärattformulerandet
ochgodtagandetavfakticitetsprincipenförutsätterbegreppenexistensochicke-existens
somtvåpolermellanvilkavärldenrörsig.Fakticitetsprincipensägerjustattalltsominteär
kanblitillochalltsomexisterarkanupphöraattexistera.
Jagärheltoförmögenatttänkamigettförintandeavexistensen:jagkanendasttänkamig
upphörandetavenenskildexistens,inteupphörandetavexistenseniallmänhet.43
3.5Humesproblemochsannolikhetsteorinsgränser
LåtossantaattMeillassouxharbevisatsåvälvärldensexistenssomattmotsägelselagen
gällerföralltsomexisterar.Meillassouxärmedvetenomattvidåfortfarandevetväldigtlite.
Vibefinnerossfortfarandeiettkaos,ävenomvivetattdettakaosintekommerstridamot
motsägelselagen.Meillassouxvillerbjudaenfilosofiskgrundfördenmatematiska
vetenskapen.Menmellandenvärldsomvetenskapenbeskriverochdenvärldsomskymtar
framidenspekulativamaterialismensåverkarstegetännuganskalångt.Sådetärnaturligt
attnästaproblemsomMeillassouxkommergesiganärHumesproblem:Vadärdetsom
sägerattvärldenuppförsigregelbundet?Detfinnsingetmotsägelsefulltiattantaatten
biljardkulasomträffarenannaniställetförattgedenenknuffexempelviskommeratt
studsapådenochsjälvåkatillbakaeller(ja,varförinte?)barafärdasraktigenomden.Detär
sammaproblemsomleddeKanttillattantaatttinget-i-sigäromöjligtattnåkunskapom.
Meillassouxvillvisaattdetfinnsettannatmöjligtsvarpådettaproblem.
Humesegetsvarärattdetendastärvanansomgerossövertygelsenattvärldenär
lagbundenochattdetintefinnsnågotsättförossattkännatilldeytterstalagarsomstyr
världen.Föralltvihartillvårtförfogandeärerfarenhetenochmotsägelselagen,enligt
Hume.Meillassouxmenarattdetfinnsytterligaretvåsvarpådettaproblemi
filosofihistorien.44Humesegetsvarattdetärvanan(intevetandet)somgerossövertygelsen
kallarMeillassouxfördetskeptiskasvaret.Sedanfinnsdetdetmetafysiskasvaretochdet
transcendentalasvaret.DetmetafysiskafårexemplifierasavLeibniz.Detgårutpåatt
43Ibid,11444Ibid,130
23
världensordninggaranterasavenhögremakt(gud)somgjortvärldentilldenbästaav
världar.SedanharvidettranscendentalasvaretsomärKantssvar.Meillassoux
karaktäriserarLeibnizsvarsomdirektochovillkoratochKantssvarsomindirektochvillkorat.
Kantssvarärindirektfördethävdarattmotsatsentillattvärldenharenordningärotänkbar
fördåskulledetintelängrefinnasnågotmedvetande.Ienheltoordnadvärldskulleinte
någotmedvetandekunnabeståochännumindrehasammanhängandeupplevelser.Därmed
såvetKantegentligeningentingomhuruvidavärldenkommerfortsättaattvaralagbunden
mensålängeviharenupplevelseavdensåkanvivarasäkrapåattdenärdet.Meillassoux
menarattgemensamtfördessatresvarpåHumesproblemärattdetarvärldens
lagbundenhetsomgiven,allatrorattvärldenstyrsavnödvändigalagar.IKantsochLeibniz
fallärdetuppenbartmenävenHumeantarvärldenslagbundenhet.Hansskepticismbeståri
atthanintetrorattvikannåkunskapomdessalagar.Meillassouxvillbrytameddetta
antagande.Detspekulativasvaretkommer(förstås,ienlighetmeddenspekulativa
materialismensgrundsatssomsägerattdetendanödvändigaärattingentingärnödvändigt)
attantaattdetintefinnsnågranödvändiganaturlagar.Sådetförstahanmåstemotbevisaär
attKantharfelnärhansägerattienvärldutannaturlagarsåkandetöverhuvudtagetinte
finnasnågraupplevelser.
HärlederMeillassouxossinpåettsannolikhetsteoretisktresonemang.Hanrefererartillen
bokfrån1982avJean-RenéVernessomheterCritiquedelaraisonaléatoire,ouDescartes
contreKant.VernesgördärexplicitderesonemangsomliggertillgrundförKantochHumes
argumentationfrånvärldensuniformitettillslutsatsenattnödvändiganaturlagarmåste
finnas.Meillassouxkallardennaslutledningför”l’implicationfréquentielle”45.Slutledningen
byggerjustpåettsannolikhetsteoretisktresonemang.Omvitarexempletmed
biljardkulornasåpåstårHumeattdetfinnshundratalsolikatänkbarascenarionnär
biljardkulornasvägarkorsassominteskullestridamotmotsägelselagen.Ändåärdet,under
likvärdigaomständigheter,sammascenariosomständigtupprepas.Isjälvaverketfinnsdet
välintehundratalsolikatänkbarascenarionutansnararemiljontalsellernärmareoändligt
många.Omdetdåintefannsnågralagarsomstyrdebiljardkulornasinteraktionsåborde
rimligtvis,urenrentlogisksynvinkel,alladessascenarionhalikastorchansattinträffa,och
45”Dennaimplikationärslutsatsenattnaturlagarnaverkligenskulleförändrasmedhögfrekvens[ofta]frånpremissenattdeärkontingenta,dvs.attdetärmöjligtattdeförändras”(Meillassoux.Aprèslafinitude,141)
24
dåblirdetgenastmycketosannoliktattsammascenarioomochomigenupprepas.
Sannolikhetenfördettaärmedandraordförsvinnandelitenellerobefintlig.Vernessjälv
anserattdettaärengiltigargumentationskedjasomvisarattdetmåstefinnasnödvändiga
naturlagar.MenMeillassouxmåstefinnaettsättattfalsifieraden.
HansförstakritikavVernesgårutpåattbegreppenslumpochsannolikhetredanförutsätter
ettlagbundetfysisktrumföratthamening.HanmenaralltsåattVernesegentligen
förutsätterdetsomskavisas.Iexempletmedbiljardkulornasåärdetendastjustdessas
interaktionsomblirföremålföretttankeexperiment;menbiljardbordetochdetomgivande
rummetförblirintaktochlagbundet.Endastienomgivningsomuppvisarregelbundenhet
blirdetmeningsfulltatttalaomsannolikhetförettvisstutfall.46Dettapåståendeisigsätter
Vernesresonemangifråga.MenMeillassouxsägersiginteviljanöjasigmedattfalsifiera
Vernesslutledning.Hanvillfördjupasittegetbegreppomkontingensochutvecklaenpositiv
teoriomrelationenmellankontingensensnödvändighetochvärldensuniformitetsominte
behövermedgenaturlagarnasnödvändighet,somalltsåintebehöveroffrakontingensens
nödvändighetförvärldensuniformitetsskull.OchtillsinhjälpskahantaCantorsupptäcktav
detransfinitatalen.
MatematikernGeorgCantorupptäckteislutetav1800-taletexistensenavdetransfinita
talen.VadCantorupptäcktevarattdetfinnsolikastoraoändligatal.Deoändligatalenär
faktisktoändligatillsittantal,medandraordgårdetförvarjegivenoändlighetalltidatthitta
enstörreoändlighet.DettaharBadiouanväntisinfilosofiochdetärenligtegenutsago
därifrånsomMeillassouxfåridéntillattanvändadetransfinitatalenisinegenfilosofi.47
Cantorsteoremomdetransfinitatalenärformuleradidensåkallade
standardaxiomatiseringenavmängdteorin,Zermelo-Fraenkelsaxiomatisering.48Meillassoux
menarattdetfaktumattdetfinnsenaxiomatiseringavmängdteorin,somocksåi
förlängningenärenaxiomatiseringavhelamatematiken,därdetäromöjligtatttänkasig
alltetsomenhelhet,diskvalificerar”l’implicationfréquentielle”.
46Enannaninvändningmankantänkasigärattvårtuniversumärettavoändligtmångauniversumochattvårtuniversum-justavenslump–uppvisarenstriktlagbundenhet(enslagsvariantavteorinommultiversumsomblivitpopulärinomfysikenpåsenareår).47Meillassoux.Aprèslafinitude,15348Kanamori.ZFC.EncyclopediaofMathematics.
25
Meillassouxtänkersålundaattdetintefinnsnågotproblemmedattståfastvid
kontingensensnödvändighet.IenlighetmedMeillassouxsargumentationförkontingensens
nödvändighetsågerossförnuftetattdetintefinnsnågranödvändigalagarsomstyr
naturen.VadvisågvarattdettautmanadesavvadMeillassouxkallarförHumesproblem,
detvillsäga”hurkommerdetsigattvärldenärsåregelbundenomdetintefinnsnågra
lagar?”.IMeillassouxsperspektivsåutmanasdärmeddetsomgesavförnuftetavdetsom
gesaverfarenheten.MenenligtMeillassouxsåvisarexistensenavdetransfinitatalenatt
Humesproblemisjälvaverketinteärnågotproblem.Fördetresonemangsomlederfrån
världensuniformitettillnödvändiganaturlagaranvändersigavettsannolikhetsteoretiskt
resonemangsomärogiltigt.Detärogiltigteftersomvarjesannolikhetsteoretiskt
resonemangförutsätterentotalitetavmöjligautfall.Menuniversumisinhelhetkaninte
betraktassomentotalitet.Dettaeftersomattdetintefinnsnågonstörstaoändlighet.
MenMeillassouxärtrotsalltinteheltnöjdmeddennalösningheller.Hanskriver:
”DenhärföreslagnalösningenpåHumesproblemtillåterossförvissoattinteövergeden
faktualaspekulationen,mendenärinteisigsjälvhärleddenligtdenspekulativa
materialismensprinciper.EnsådanverkligtfaktuallösningpåHumesproblemskullekräva
attvihärleddeintotaliserandetavdetmöjligafrånsjälvafakticitetsprincipen.[…]Viskulle
behövaåterfinnaettverklighetsbegreppavenDescartiansksort,ochinteendast[somvinu
har]ettverklighetsbegreppavenKantiansktsort:dvs.åstadkommaenlegitimeringav
matematikensabsolutagiltighet,ochinteendastlogikensdito,förenverklighetsomär
oberoendeavsubjektet.4950
Meillassouxvillalltsåhittaenhärledningavmatematikenpåsammasättasomhanmenar
sighabevisatlogikensmestgrundläggandelag,nämligenmotsägelselagen,utifrånden
spekulativamaterialismensgrundtes.Dettaavtvåanledningar.Delsförattgeenfilosofisk
giltighetåtdeancestralautsagorna;ochdelsförattfåendefinitivfalsifieringavl’implication
fréquentielle.MennågonsådanhärledninggörsinteiAprèslafinitude.Menmankanfinna
enskisstillensådanhärledningidenföreläsningmedtitelnPrincipesdusignecreuxsom
hangavpåÉcolenormalesupérieurår2016.Hangördärenanalysavdenformellalogikens
symboler.Detlederframtillettresonemangomvarförmatematikentillsammansmedden
49Meillassoux.Aprèslafinitude,164-16550MedfaktualmenarMeillassouxheltenkeltförnuftetsarbetenärdettarfakticitetsprincipensomsingrund.
26
formellalogikenförmårtranscenderatidenochnåframtillabsolutobjektivitet.Menjag
kommerintegåinpåderesonemangenidenhäruppsatsen.Viskaavslutningsvistittapåen
uppsatsavMeillassouxmedtitelnPotentialitéetvirtualitéochendiskussionhanfördärom
livetsuppkomst,förattsedangåövertillatttittapåtvåinvändningarmotdenspekulativa
materialismen.
3.6Livetsuppkomst
MeillassouxslösningpåHumesproblemharkonsekvenserförhurviförstårtidensgångoch
kontingensensnödvändighet.Förnekandetavorsaksprincipenochantagandetav
fakticitetsprincipenlederosssomsagttillattvadsomhelstkanskenärsomhelst,sålänge
detäriöverensstämmelsemedmotsägelselagen.Viharsettattdettaintebehöverinnebära
dettotalakaossommanledasatttroavenfelaktigappliceringavsannolikhetsteori.
Fakticitetsprincipenärkompatibelmedettuniversumsomuppträderuniformt.
Enheltkaotiskvärld–därvarjelagunderkastastidensmakt–skullealltsåkunnavara
fenomenologisktsettoskiljaktigfrånenvärldsomvarunderkastadnödvändigalagar,
eftersomenvärldsomärkapabeltillvadsomhelstmåsteocksåkunnalåtabliattgenomföra
alltdetsomdenärkapabeltill.51
Meillassouxmenarattersättandetavorsaksprincipenmedfakticitetsprincipenisjälvaverket
kanerbjudalösningarpåvissavetenskapligaproblemochhangerlivetsuppkomstsom
exempelpåettsådantproblem.Detgerossettnyttalternativtilldeklassiskasvarenpå
fråganhurlivetuppstod.
[…]detäralltidsammadiskussionsmekanismersomsättsigångirelationtilldenfilosofiska
polemikenangåendemöjlighetenförlivattuppståurlivlösmateria.Eftersomlivet,
åtminstonepåenvissnivåavdessutveckling,uppenbarligenförutsätterenuppsättning
affektivaochperceptivaförmågorsåbestämmermansigantingenförattförattförsvara
hållningenattmaterianredanpånågotvisinbegrepensådansubjektivitet,menmedsåsvag
intensitetsåattdetintegickattavläsa;ellersåbestämmermansigförattlivetsaffektiva
51Meillassoux.Failles,16
27
förmågorpåingetsättredanfannsimaterian,ochdåblirmantvungenattanta
framträdandetexnihiloavdessaförmågorurmaterian–vilketisinturverkarledatill
medgivandetaveninterventionsomtranscenderarnaturensegenkraft.52
Menmedavskaffandetavorsakssprincipensåkanvividhållaattdetskerenuppståndelse
ex-nihiloutanattantaenkraftsomtranscenderarnaturen.Ensådanuppståndelseblir
tvärtomenbekräftelsepåtidensoinskränktamakt.Detblirocksåenbekräftelsepåetticke-
probabilistisktuniversum.Ettprobabilistisktuniversumstyrsavnödvändigalagarsom
lämnarettvisstutrymmeförslumpenattverka.Menmedavfärdandetavförståelsenav
universumsomentotalitetsomvikanapplicerasannolikhetsteorinsprinciperpåsålämnar
videtprobabilistiskauniversumetbakomoss.Attsakerskersomintedirektgåratthärleda
fråndevillkorochsakförhållandensomföregickskeendetärdåinteettteckenpåenbrist
hosvårrationalitetutanbekräftardenvärldsbildsomförnuftetlederossframtill,nämligen
envärlddärdetendasomärnödvändigtärattingentingärnödvändigt.
4.Kritikavdenspekulativamaterialismen
4.1Hägglundskritik–tillbakatillDerrida
MartinHägglundäridagenavdeframståendeuttolkarnaavJacquesDerridasfilosofi.Han
harpresenteratenkritikavMeillassouxdärhanutgårfrånDerridasbegrepptrace.Översatt
tillsvenskabetydertraceungefärspår,menkanocksåbetydalinjeellerstreck.Hägglundhar
utarbetatentolkningavdettabegreppdärhanserdetsomdenlogiskastrukturenhos
relationensuccession.Överalltdärsuccessionenuppträdersåuppvisardenstrukturenavett
spår.Detmestuppenbaraexempletärtiden.Varjemomentitidenförgörsisammastund
somdetframträder.DärförärtidenenligtHägglundrennegation.53Varjemomentförgörs
förattlämnaplatsförnästamoment.Menföratttidenskakunnaframträdasomtidså
måstevarjemomentbäraspåravdetsomkominnan;ochdettaspårkanendastframträdai
ettrum,ochmednågonmateriellbas.DettakallarHägglundförtidensrumsblivande.54
52Ibid,1953Hägglund,TheSpeculativeTurn:ContinentalMaterialismandRealism,11854Ibid,118.
28
Historienexisterarsomspårirummet.Tidenäralltsåberoendeavrummetföratt
framträda.FörHägglundsåinnebärdennastrukturhostidenattdenintekanexisterautan
ennödvändigdestruktion.Somsagtsåförgörsvarjemomentnärdetlämnarplatsförnästa
moment.Detäringentotalförstörelsefördetövergårtillattexisterasomspår.Mendetta
spårkanisinturbleknaochförsvinna.Dettahartillföljdattvarjeentitetsomexisterar
ständigtförlorarnågotavsigsjälvt;ochföljaktligenattingenentitetkanvaraheltidentisk
medsigsjälv.
HägglundifrågasätterdärförMeillassouxshävdandeavmotsägelselagensabsolutagiltighet.
HägglundgeråenasidanMeillassouxrättiattommotsägelselagenintegälldesåskulle
sakerintekunnaförändraseftersomderedanskullevaraalltdeinteär.Menåandrasidan
menarHägglundattomsakerärabsolutidentiskamedsigsjälvasåärintehellernågon
förändringmöjlig.
Everymomentmustnegateitselfandpassaway,initsveryevent.Ifthemomentdidnot
immediatelynegateitselftherewouldbenotime,onlyapresenceforeverremainingthe
same.[…]Thisargument[…]doesnotentailthatthereisacontradictoryentitythatisable
tocontainitsownnon-beingwithinitself.Onthecontrary,Iarguethattheconstitutionof
timeentailsthattherecannotbeanyentity(whethercontradictoryornon-contradictory)
thatcontainsitselfwithinitself.Thesuccessionoftimerequiresthatnothingeverisinitself,
butisalwaysalreadysubjectedtothealterationanddestructionthatisinvolvedinceasing-
to-be.55
AaronF.HodgesharpåpekatattHägglundsderridianskatidsbegreppverkarifrågasättasav
Meillassouxskritikavprincipenomtillräckligorsak.56Hägglundsupphöjandeav
destruktionentillnödvändighetitidensförloppverkarimpliceraattdetfinnsenviss
nödvändighetihurhistorienutvecklas.EnligtMeillassouxskontingensbegreppsåkantidens
förlopplikavälpågåunderdetattalltingförblirsomdetär,ingendestruktionärnågonsin
nödvändigförtidensgång.Destruktionenfinnsdärkonstantsommöjlighetmenaldrigsom
nödvändighet.MenHägglundförsvararsigmotensådankritikochmenarattdetsnarareär
55Ibid,11856Hodges.CR:TheNewCentennialReview,102-103.
29
hansbegreppomdennödvändigadestruktionensomärimplicitiMeillassouxs
kontingensbegrepp,ochpåingetsättinnebärenåtergångtillprincipenomtillräckligorsak.
Ifnothinghappenedandtheentityremainedasitis,therewouldbenosuccession,butby
thesametokentherewouldbenocontingency.Anentitytowhichnothinghappensis
inseparablefromanecessaryentity.57
FördelarnameddetDerridianskatidsbegreppetgentemotMeillassouxsblirförHägglund
uppenbaraifråganomlivetsuppkomst.AngåendeMeillassouxskaraktäriseringavde
klassiskapositionernaidiskussionenomlivetsuppkomstsomjagciteradeovansåskriver
Hägglund:
ItisstrikingthataphilosopherwithMeillassoux’sconsiderableknowledgeofsciencewould
presentsuchaninadequatedescriptionoftheactualdebatesabouttheemergenceoflife.A
materialistaccountoftheemergenceoflifeisbynomeansobligedtoholdthatallmatteris
alivetosomedegree.58
HägglundtarsedanstödiDanielDennetsteorieromlivetsuppkomstsomhanpresenterat
demibokenDarwin’sdangerousideaochmenarattdetsnararehandlaromen
devitaliseringavlivetänenvitaliseringavmaterien.HägglundmenarattMeillassouxs
begreppomtid,alltförfrikopplatfrånrummetochmaterien,gersigtillkännahär.
Lifefurnishedwithsensibilitydoesnotemergedirectlyfrominanimatematterbutevolves
accordingtocomplexprocessesthataredescribedindetailbyevolutionarybiology.If
Meillassouxheredisregardstheevidenceofscienceitisbecauseheunivocallyprivileges
logicalovermaterialpossibility.Contingencyisforhimthevirtualpowertomakeanything
happenatanytime,sothatlifefurnishedwithsensibilitycanemergewithoutpreceding
materialconditionsthatwouldmakeitpossibly.Theideaofanirruptionexnihilodoesnot
haveanyexplanatorypurchaseonthetemporalityofevolution,however,sinceiteliminates
timeinfavourofapunctualinstant.59
57Hägglund,TheSpeculativeTurn:ContinentalMaterialismandRealism,12058Ibid,12159Ibid,122
30
Hägglundmenarattävenomlivetsuppkomstärenkontingentochoförutsägbarhändelseså
finnsdetingetbehovavtidensobegränsadekraftförattförklaraden.Dessutomärdet
möjligt,såsomDennettpåpekat60,attlivetstartatmångagångermensenintefortlevt,och
attdetintefinnsnågotspecielltmeddengångenlivetstartadeochsenverkligenblev
startenpådetlivsomfortlevdeundermiljarderår.Därmed,menarHägglund,såärdetlika
mycketdetsomhänderefterenhändelsesombestämmerdessbetydelse,somvad
händelsenärisigsjälv.
Theemergence[oflife]isdependentbothonprecedingmaterialconditionsthatrestrict
whatispossibleandonsucceedingeventsthatdeterminewhetheritwillhavebeenthe
emergenceofanythingatall.61
ViserhärattHägglundförespråkarkontinuitetochmaterienströghetgentemot
Meillassouxssanktiontillnaturenattgöravadsomhelstinomlogikensramar.
4.2Malabouskritik–tillbakatillKant
Meillassouxvillbrytamedtranscendentalfilosofinochdevillkorpåvetandetsomstipuleras
avdenna.MalabousfrågaisinuppsatsomMeillassouxärheltenkeltomdetärmöjligt.
Klararviossutandettranscendentala?62Malaboutarupptretänkarepå1900-taletsom
redangjortförsöketattlämnadettranscendentalabakomsig,nämligenHeidegger,Foucault
ochDerrida;menhonmenarattingenavdemhargåtthelavägen.
Continentalphilosophersuntilnow,howeverviolenttheirreadingofKant,howeverradical
theircritiqueofthetranscendental,seemtohavealwayspreservedormaintained
somethingofitintheend[…]becauseeveniftranscendentalistoometaphysicalaname,it
neverthelesscircumscribeswhatmaybeseenastheminimalcreedofcontinental
philosophy.Thecreedthatexistsisasetofstructuresofboththeoreticalandpractical
60Dennet.Darwin’sdangerousidea,20161Hägglund.TheSpeculativeTurn:ContinentalMaterialismandRealism,12262Hontolkardetfrämstsomenutmaningellerhotmotvadhonomväxlandekallardeneuropeiskaellerdenkontinentalafilosofin.HonverkartänkaattdenanalytiskafilosofinklararsigmeroskaddfrånMeillassouxsattack.Dettaärentveksamtolkning.MåletförMeillassouxskritikärallmodernfilosofi,inklusivedenanalytiska.HanpoängterarattHeideggerochWittgenstein,detvåmestframträdanderepresentanternaförrespektiveskola,bådavarstarkakorrelationister.
31
experiencethatareirreducibletotwoextremes–toempiricalmaterialdata,ontheone
hand,andpurelyformallogicentitiesorprocedures,ontheother:asetofconceptsthat
allowtherealtoexistandcouldnotexistwithoutthereal.63
MalaboumenarattMeillassouxskiljersigfråndetretänkarnahonnämner,atthansbrott
meddettranscendentalaärmerdefinitivt,kanskeslutgiltigt.64
MalaboumenarattKantstranscendentalafilosofiocksåkännetecknadesavenförståelseav
världensomtillhörandesmänniskan.65MenmedMeillassouxåterfårvärldensittinneboende
främmandeskapförmänniskan.Hanskritikavkorrelationismeninnebären”unprecedented
movementofdispossessionandexpropriationofsubjectivity”66Ochdåframträderenny
slagsradikalalteritet.
Necessityisjustoneofourcategories.Inreality,theworldisradicallycontingent.Itisthis
radicalcontingencythatappearsastheabsoluteother.67
HonmenarattinnanMeillassouxsspekulativamaterialismsåharallaförsökattöppna
filosofinmotdetandravaritpoetiskatillsinnatur:
IthinkthatMeillassouxhastouchedanimportantpoint,whichisthatuntilnow,allgestures
ofabandonmentorrelinquishingofthetranscendentalhaveinducedaseparationbetween
philosophyandscience,haveignoredanddespisedthescientificdeconstructionofthe
transcendental,andhavejustmaintainedthetranscendentalinpoeticizingit.Idothinkthat
thissplithastocometoanend.68
Thankstothetransfinite,wecanaccessaspeculativenotionofabsoluteotherness,which
hasnothingtodowithpromise,anexpectation,anannouncement,but,rather,withthe
othernessoftherealitself,therealothernessoftherealasitis,thatis,accordingtoits
contingency.69
63Malabou.Thejournalofspeculativephilosophy,24564Ibid,24665Ibid,24766Ibid,24767Ibid,24868Ibid,25169Ibid,251
32
DetäringentvekanomattMalabouvärdesätterMeillassouxsfilosofiskaarbetehögt,men
slutligensåsaknarhonnågot,honlämnasotillfredsställd.Honmenarattfakticitetsprincipen
lovarmycket,ochattdenskaparenstorförväntanpåvaddenkanåstadkomma–somisista
handinteinfrias.
Atthispointweexpectanexplosion,asurprise.Whatisthisalterity?Whatdoesitlooklike?
Whatworlddoesitcreate?Whatdefeatoffinitude?Whatmetamorphosis?Whatis
happening?Well,oneisforcedtosay,nothing.Nothinghappensintheend.Evenwithinthe
transfinitetheoreticalframework,theworldremainswhatitis.70
HonärintenöjdmedattMeillassouxintetillåterdetkontingentaattvaravadsomhelst.Hon
citerarfrånettställedärMeillassouxmotiverarsittinförandeavmotsägelselagenoch
skriver:”Idonotunderstandtherejectionofthe‘anything’–whyalterity,ifabsolute,could
notbeanythingwhatsoever?”71MedtankepåattMeillassouxägnarganskamycket
utrymmeåtattförsvaramotsägelselagensåärdetenlitemärkligfrågaattställaså
ogarderatavMalabou.MalaboustolkningblirattMeillassouxgörskillnadmellanengodoch
endåligkontingens:engodkontingens(somlyderlogikenslagar)ochendåligkontingens
somkantillåtasvaravadsomhelst.OchdennadistinktionlederiMalabousögonMeillassoux
ändatillbakatillKantochdettranscendentala:
InaveryKantianmode,hebringstolighttheconditionsofpossibilityforcontingency,that
is,itstranscendentalconcept:thetranscendentaldifferencebetweenwhatiscontingent
andwhatisorcanbejust‘anything’.72
SåMalabousslutsatsblirattMeillassouxändåinteheltlyckasbrytameddet
transcendentala.Ochhonpåstårattförattvaraframgångsrikaiettsådantbrottsåärdet
Kantsjälvvimåstegåtillbakatill:
70Ibid,25271Ibid,25272Ibid,252
33
ThetrajectoriesofthethreeCritiquescoincideswiththemostradicalexposureofthe
transcendentaltoitsowndestructionever.WhenKantdealswiththelivingbeing,inthe
secondpartoftheCritiqueofthepowerofjudging,hedealswiththenontranscendental,
whichissomethingthatrefusestobejudged,orthought,whichisinneedofits
determination.[…]Lifeiswhatmodifiesthetranscendental,whatrelinquishesitbyforcingit
totransformitself.73
Detäralltsåfråganomlivetsomkanbefriaossfråndettranscendentala.Malabou
förespråkarattvistuderarKantoch–biologi.Hontänkersigatt”ourcategoriesare
reducibletobiologicalconcepts”ochatt“thetranscendentalisinthebrain.”74
5.Avslutandereflektioner
DetfinnsnågotintuitivttilltalandemedMeillassouxstidsbegrepp.Detärsvårtatttänkasig
atttidenskulletaslut.Meillassouxmenarattdetärisinordning,förtidenkanintetaslut.
Vadsomänhänderkommerattdetfinnastid.DetärsvårareattförståMeillassouxs
argumentationförattattnågotalltidexisterar.Motivationenfördettaärförståsisistahand
atthansprojektärattgegrundåtvetenskapen,ochvetenskapenarbetargivetvismed
premissenattnågotexisterar.MenfrånMeillassouxsgrundförståelseavfakticitetochtidså
ärdetsvårtattsevarförintealltskullekunnaförsvinnaochexisteraendastsompotential
attframträda,hurmycketnågotsådantänskullestridamotvårintuition.Förövrigtverkar
någotsådantocksåstridamotfysikensbildavvadtidär.EnligtEinsteinsupptäckterav
tidensegenskapersåärdetintemeningsfulltatttalaomtidenutanrummet.Einsteininförde
begreppetrumtidsväv,sominnebärettömsesidigtsamexisterandeavtidochrum.Einsteins
begreppomtidverkarligganärmreDerridastidsbegreppsåsomdetpresenterasav
Hägglund.Meillassouxsegettidsbegreppverkarvaraimeröverenstämmelsemeddenbild
avtidensomersattesavEinsteins,nämligenNewtons.INewtonsuniversumsåexisterarrum
ochtidmersomseparataentiteter.Meillassouxmenarförvissoatthanstidsbegreppintealls
kantänkasavfysiken.Menärdetmöjligtattheltgöraenseparationmellanfysikenstidoch
73Ibid,25374Ibid,253
34
filosofinstid?Detverkaråtminstonevarasvårtförenfilosofisomvillkommaöverensmed
vetenskapen.Ommanbetänkerattfilosofinochvetenskapenalltidexisterattillsammans
ochharettgemensamtursprung,såärdetnaturligtatttänkaattdetfinnsenrelationmellan
filosofinstidochfysikenstid,ochattdetegentligenärsammatiddethandlarom.
MeillassouxstidsbegrepppåminnermeromNewtonsänomEinsteins,mendetharen
avgörandeskillnadocksåmotNewtons,nämligenattdetigrundeninteärlagbundet.Detär
etticke-probalistisktuniversumdäregentligeningetgårattförutsäga.Dettagörsamtidigt
attMeillassouxintekananklagasförscientism.MenifrågaomMeillassouxstidsbegreppoch
dessoscillerandemellanfysikochfilosofifinnsintressantnogenliknandesvårighetsommed
Husserlsbegreppomsubjektetochskillnadenmellandettranscendentalaegotochden
faktiskaindividen:deärexaktsammaochheltskildapåsammagång.
MalaboudelarMeillassouxsambitionattlämnadettranscendentalasubjektetbakomoss.
Menhennesmotivationserliteannorlundaut.HonmenarattKantsförståelseavvårt
vetandeomvärldensombetingatavtranscendentalavillkorupprättarenslagsrelationav
ägandemellanossochvärlden.Världenärheltenkeltvårvärld.Meillassouxsprojektlåter
ossfåsynpåennyslagsradikalalteritet.Världenärintelängrevårutandenärbarasigsjälv.
DärförkanMalabouskrivaföljandeomMeillassouxsbegreppomvärlden:
Playingwiththedifferencebetweentheworldandtheearth,itappearsasthefirst
speculativeecologicalconcept.Theearthisaspacethatisnotours.Wehavetothinkofitas
itwasbeforecolonization.Wehavetoinventaphilosophywithoutprivateproperty.75
MenhonmenarocksåattMeillassouxinteheltlyckasmedattlämnadettranscendentala.
OchförattkommaännulängresåtrorMalabouattdenbiologiskavetenskapenharnågot
attläraoss,eftersom
Lifeiswhatmodifiesthetranscendental,whatrelinquishesitbyforcingittotransform
itself.76
Thetranscendentalisinthebrain.77
75Ibid.24876Ibid.25377Ibid.253
35
6.Källor
Dennett,Daniel.Darwin’sDangerousidea:EvolutionandtheMeaningofLife.NewYork:
SimonandSchuster,1995.
Hodges,AaronF.Martin Hägglund’sSpeculativeMaterialism.ICR:TheNewCentennial
Review,vol.9,no.1(2009):87-106.
Hägglund,Martin.RadicalAtheistMaterialism:AcritiqueofMeillassoux.ITheSpeculative
Turn:ContinentalMaterialismandRealism,LeviR.Bryant,NickSrnicekand
GrahamHarman(eds.),114-129.Victoria:re.press,2011.
Kanamori,Akihiro.ZFC.EncyclopediaofMathematics.
http://www.encyclopediaofmath.org/index.php?title=ZFC&oldid=19298
(hämtad2018-05-24)
Malabou,Catherine.Canwerelinquishthetranscendental?TheJournalofspeculative
philosophy.vol.28,no.3(2014):242-255.
Meillassoux,Quentin.Aprèslafinitude.Paris:Seuil,2006.
Meillassoux,Quentin.Deuilàvenir,dieuàvenir.ICritique,no.704-705(2006)
Meillassoux,Quentin.Potentialitéetvirtualité.IFailles,no.2(2014)
Meillassoux,Quentin.Principesdusignecreux.ÉcoleNormaleSupérieure.2016.
http://savoirs.ens.fr/expose.php?id=2377(hämtad2018-05-24)
Nilsson,JennyMaria.Fåfängtfarvältillfilosofinshalasteål.SvenskaDagbladet.2015-05-12.
SelinLindgren,Eva.Radioaktivitet.Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/radioaktivitet(hämtad
2018-05-24)
Vernes,Jean-René.Critiquedelaraisonaléatoire,ouDescartescontreKant.
Paris:AubierMontaigne,1982.