NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN
Uppsala Universitet
Uppsats fortsättningskurs C
Författare: Jonas Berglund
Björn Amboldt
Handledare: Yngve Andersson
Vårterminen 2006
Ekonomiska effekter av migration
i världen och i Sverige
2
Sammanfattning Att studera de ekonomiska effekterna av migration är tyvärr ett för stort ämne för den är uppsatsen så vi har valt ut vissa delar av detta ämne att studera och i möjlig mån undersöka hur dessa effekter påverkar Sverige. De effekter som behandlas är effekter på tillväxt för utvandrarländer när högutbildade emigrerar och hur invandrarlandets arbetsmarknad påverkas av immigration. Vi har undersökt både teoretisk och empirisk litteratur och sedan jämfört slutsatser som dragits på internationella data med de förhållanden som råder för Sverige. Våra slutsatser är att en liten utflyttning av högutbildad arbetskraft kan medföra en positiv effekt på humankapitalsnivån i ett utvecklingsland under vissa omständigheter. Effekterna på arbetsmarknaden i invandrarlandet är omtvistade men enligt de senaste empiriska undersökningarna medför en högre invandrartäthet i en yrkesgrupp negativ påverkan för arbetskraften i denna yrkesgrupp. Nyckelord: migration, brain drain, invandring och arbetsmarknad
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning 4
1.1 Syfte och avgränsning 4
2. Bakgrund till migration 5
3. Utvandrarlandet: brain drain 10
3.1 Kritik mot tidigare litteratur 13
3.2 Andra effekter av migration 14
4. Invandrarlandet 16
4.1 Teori om lönepåverkan för ursprungsbefolkningen 17
4.1.1 Andra teorier om lönepåverkan 19
4.2 Empiri, det traditionella synsättet 20
4.2.1 Yrkesgruppsmetoden 21
4.3 Arbetsmarknaden i Sverige 22
4.4 Försörjningsbördans inverkan på arbetsmarknaden 24
5. Brain waste 26
6. Slutsatser 28
7. Litteraturlista 30
4
1. INLEDNING
”Det finns fler malawiska läkare i den engelska staden Manchester än i hela Malawi”,
säger Staffan Borgström & Anders Molin på DN Debatt den 7 april i år. Detta speglar på
ett oroande sätt utvecklingen av så kallad brain drain där högutbildad arbetskraft flyttar
från oftast ett U-land till bättre arbets- och löneförhållanden i västvärlden. Även om det
råder brist på sjukvårdspersonal i västvärlden skulle de malawiska läkarna säkert göra
mer nytta i sitt hemland, i synnerhet som det fattiga landet har finansierat utbildningen.
Globalisering och dess effekter är i dag något som det talas mycket om. Framförallt
uppmärksammas globalisering i form av den ökade rörligheten av varor och tjänster. Men
också människors rörlighet har ökat. Migrationen världen över har fördubblats de senaste
50 åren och i dag lever 200 miljoner människor i världen utanför sitt hemland (Obaid,
2006).
Ovan finns ett exempel på brain drain. Så kallad brain waste är ett annat problem i
världen till följd av migration. Immigranter får inte alltid i sitt nya hemland de arbeten de
är utbildade för. De kan istället få ta arbeten med lägre lön än en ursprungsinvånare med
samma utbildning. Hur stort är detta problem?
Alla riksdagspartier skriver i sina partiprogram att invandring är positivt för Sverige. Är
detta bara ett uttryck för att man vill vara politiskt korrekt eller finns det fakta som
styrker påståendet? Gynnar migrationen Sverige och finns det i så fall grupper i landet
som gynnas mer än andra? Kan det till och med finnas grupper som påverkas negativt av
migration?
1.1 Syfte och avgränsning
Världsbanken har i år publicerat en bok som heter ”International Migration, Remittances
and the Brain Drain”, som grundligt undersöker uppkomsten och effekter av migration.
En väsentlig andel av världens totala migration gäller människor som är tvungna att flytta
från sitt hemland av t ex krig eller av politiska skäl, s k flyktingmigration. I vår uppsats
5
har vi dock valt att enbart belysa den typen av migration som uppkommer p g a skillnader
i ekonomiska förutsättningar mellan länder. För att ge en bakgrund till migration går vi
således igenom allmänt kända teorier i internationell handel. Sedan vill vi ta reda på hur
ett u-lands tillväxt och humankapitalnivå påverkas av att högutbildad arbetskraft flyttar
utomlands. För invandrarlandet vill vi undersöka hur dess arbetsmarknad, och då särskilt
hur ursprungsbefolkningens lönenivå i Sverige påverkas av immigration. Detta görs
genom att redogöra för både internationell och svensk litteratur med avseende på både
teori och empiri.
Statistiska centralbyrån har i en rapport, ”Ut- och invandrares utbildning 1987-2001”,
kartlagt utbildningsnivån hos ut- och invandrare samt Sverige totala befolkning. Med
hjälp av denna rapport har vi försökt dra slutsatser utifrån de presenterade teorierna för
hur immigration påverkar den svenska ekonomin.
Med den litteratur vi använt oss av försöker vi ge en så rättvisande bild som möjligt av
vad som skrivits på området. För att undersöka hur brain drain påverkar utvandrarlandet
utgår vi från Özden & Shiffs (2006) rapport och vidare undersökt de hur utflyttning av
högutbildade individer påverkar den inhemska utvecklingen. Situationen på
invandrarlandets arbetsmarknad behandlas bara till liten del i Özden och Shiff (2006) så
på det området har vi försökt spegla internationell litteratur på ett så rättvisande sätt som
möjligt och till detta lagt empiriska undersökningar på den svenska arbetsmarknaden.
2. BAKGRUND TILL MIGRATION
För att bättre förstå varför migration uppkommer och hur den kan studeras och
analyseras, väljer vi att göra det med bakgrund av teorin för internationell handel1. Rent
1 Det finns modeller som förklarar uppkomsten av migration på mikronivå som exempelvis push/pull- teorin. Anledningen till att vi valde att illustrera bakgrunden till migration med hjälp av handelsteori är att den visar på hur löneskillnader uppstår mellan två länder på makronivå. Dessa löneskillnader ger upphov till push- och pulleffekter som genererar migration men eftersom vi beskriver migration på makronivå använder vi även modeller på makronivå för att beskriva uppkomsten av migration
6
allmänt kan vi hänvisa till kap 2-7 i kursboken International Economics av Paul R.
Krugman & Maurice Obstfeld.
I världshandeln finns det fortfarande kvar vissa handelshinder mellan länder, som
exempelvis tullar eller kvoter. Världens ledande ekonomer är i stort sett ense om att
frihandel gynnar alla länder. Även vad gäller migration mellan länder så finns det hinder
som i allmänhet är ännu starkare än de för handel. Relativt rika länder sätter i allmänhet
kvoter på hur många invandrare som släpps in. Men för migration, till skillnad från
handel, finns i ekonomkåren ingen enighet om att fri invandring är något som gynnar alla
länder.
En av de första, och samtidigt bland de allra mest kända, teorierna om varför
internationell handel uppstår är engelsmannen David Ricardos hypotes om komparativa
fördelar från 1800-talet. Den teori som kanske ger bäst förståelse för just migration är
tvåfaktormodellen av de svenska nationalekonomerna Bertil Ohlin och Eli Heckscher.
Anta att det finns två länder, två varor, och två produktionsfaktorer. Det ena landet, som
vi kan kalla land A, har relativt gott om den ena produktionsfaktorn arbetskraft, medan
det andra landet, land B, har relativt gott om den andra produktionsfaktorn kapital.
Varorna som produceras är dels den arbetskraftsintensiva varan kläder, dels den
kapitalintensiva varan bilar.
Ett land kan optimalt producera bilar och kläder till nivåer och i kombinationer som beror
på hur landet använder sina givna produktionsfaktorer. Detta kan illustreras i form av en
produktionsmöjlighetskurva. Land A, som är ett relativt arbetskraftsintensivt land, är då
som synes det land som har möjlighet att producera största kvantiteten kläder, medan
produktionsmöjlighetskurvan för Land B, som är relativt kapitalintensivt sträcker ut sig
mera mot bilar. Den konvexa formen på produktionsmöjlighetskurvorna förklaras av att
det råder fallande marginalavkastning av båda produktionsfaktorerna i produktionen. Det
hela åskådliggörs i figur 1 nedan.
7
Figur 1:
bilarQ
Heckscher - Ohlinteoremet säger att ett land vid handel kommer att specialisera sig på
produktion av den vara i vilken det krävs relativt större åtgång av den produktionsfaktor
man har relativt sett gott om, jämfört med det andra landet. I vår modell specialiserar sig
land A på produktion av kläder, medan land B specialiserar sig på bilar, Båda länderna
vinner på handel, då man kan konsumera mer av båda varorna jämfört med fallet då
handel inte förkommer.
Figur2:
Land A:
kläderQ
Land B
Land A
bQ
bD
k
k
D
Q
kD kQ
bD
bQ
P
bQ = Producerad kvantitet bilar
bD = Efterfrågad kvantitet bilar
kQ = Producerad kvantitet kläder
kD = Efterfrågad kvantitet kläder
R
8
Den tunnare linjen i figur 2 visar produktionsmöjlighetskurvan för land A. När handel
inte är möjlig så är detta även landets konsumtionsmöjlighetskurva. Vi antar att land A
producerar vid punkten P, där kläder produceras till en nivå som överstiger efterfrågan i
landet. Den tjockare linjen i figuren visar konsumtionsmöjligheterna för land A vid
handel. Varan kläder, för vilken land A har relativt gott om produktionsfaktorn
arbetskraft blir landets exportvara. I utbyte importerar land A varan bilar från land B, och
vid handel skulle land A:s konsumtion exempelvis kunna ligga vid punkten R, vilket
alltså är en punkt som ligger utanför den gamla produktionsmöjlighetskurvan. På så vis
tjänar land A på handel, och motsvarande resonemang gäller för land B. Att den tjockare
linjen i figuren är rät beror på antagandet att länderna handlar med varandra till ett på kort
sikt fast pris (exempelvis kan man tänka sig att en bil kostar 1000 enheter kläder).
Indirekt, kan man säga att land B exporterar sitt överflöd av kapital till land A, och att
land A exporterar sitt överflöd av arbetskraft till land B. Det är här kopplingen till
migration kommer in. I Heckscher – Ohlinmodellen, liksom i andra modeller för
internationell handel, antas arbetskraft vara en landsspecifik produktionsfaktor som inte
flyttar mellan länder. Handel blir på så vis ett substitut till faktorrörelser, såsom
exempelvis migration, och leder till faktorprisutjämning. Hade människor fritt kunnat
migrera från ett land som har rikligt med arbetskraft, till ett land med relativt lite
arbetskraft (och därför högre lön) skulle det kunna leda till en arbetskraftsutjämning och
löneutjämning mellan länderna och handel hade som ett extremfall inte behövt uppstå. I
praktiken är inte produktionsfaktorn arbetskraft så lättrörlig, men den är definitivt inte
helt landsspecifik, vilket antas i Heckscher - Ohlins enkla modell. För att en individ ska
flytta från ett land till ett annat måste den förväntade livsinkomsten i det nya landet vara
så mycket högre att den överväger både de direkta kostnaderna för att flytta och de
sociala kostnaderna det innebär för individen att emigrera. De sociala kostnaderna är
främst inte monetära utan de negativa effekter som uppkommer av att t ex komma till en
ny kultur eller lämna familj och vänner i hemlandet.
I många fall i dagens handel både producerar (och exporterar) ett land varor inom en
bransch där man även importerar varor, vilket inte stämmer överens med de föregående
9
teorierna. Detta fenomen kallas inombranschhandel (eng: intra-industry trade). Vad gäller
OECD-länderna var nivån för inombranschhandel i procent av den totala handeln mellan
60 och 80 procent på 1990-talet (OECD, 2002) och den har inte blivit lägre sedan dess.
Att två länder handlar med varandra inom en och samma bransch gäller enligt teorin när
ett land har lika förutsättningar vad gäller produktionsfaktorer. I en modell med två
länder kan då båda producera och exportera varor inom samma bransch. Incitamentet för
handel är att i en bransch med stordriftsfördelar är det fördelaktigt för alla parter med en
större marknad. I stället för att landet då producerar alla produktvarianter inom en
bransch inom landet så specialiserar man sig till segment av branschproduktionen för att
kunna sälja på en större marknad än det egna landet, vilket leder till minskade
produktionskostnader på grund av stordriftsfördelar. Det bör nämnas att det som avgör i
vilket land en specifik del av produktionen inom en bransch ligger beror ofta på
historiska tillfälligheter, så det är inte fråga om eventuella komparativa fördelar.
Det är alltså möjligheterna till specialisering och stordriftsfördelar som gör att ett land
blir både bilexportör och bilimportör, och inte exempelvis relativt stor tillgång på en viss
produktionsfaktor. Det finns motsvarighet till inombranschmönster i migration.
Exempelvis kan man konstatera att mellan åren 1999 och 2001 flyttade 420 läkare från
Sverige. Men samtidigt flyttade 429 läkare till Sverige så det blev ett nettoflöde på enbart
9 läkare under dessa år (SCB, 2002). Det kan mycket väl tänkas att det i ett land finns
underskott på vissa områden av en yrkeskategori. Anta att två länder är lika stora och har
lika många utbildade läkare men land men att länderna har kirurger och allmänläkare i
olika proportioner. Detta kan tänkas leda till migrationsströmmar som inte kan förklaras
av data på endast utbildningsnivå, som i det svenska exemplet ovan med migration av
läkare.
Ricardos, Heckscher - Ohlins och andras teorier visar hur länder kan gynnas av handel.
Men det betyder inte att alla människor får det bättre om två länder börjar handla med
varandra. Enligt Heckscher - Ohlinteorin är det ägarna av den produktionsfaktor som
landet har god åtgång på, som är vinner på handel. I vår modell ovan är det kapitalägarna
i land B som gynnas av handel. I land A däremot, blir kapitalägarna förlorare. Handel
10
uppfyller alltså inte paretokriteriet för en välfärdsförbättring: Ingen ska få det sämre och
åtminstone någon ska få det bättre. Men det går att visa att vinsten av handel för landet
som helhet är så stor att det går att kompensera de grupper som förlorar på handel och att
vinnarna fortfarande tjänar på handel. Med handel uppnås alltså en välfärdsförbättring
som uppfyller ett svagare kriterium, kompensationskriteriet.
Människor kan vilja lämna sitt land av många skäl, till exempel för att studera eller av
kärlek, men även på grund av motiv som är desto mer negativa, t ex att de måste fly från
sitt hemland. Men det som vi redan har visat och det som ekonomer och demografer
framhåller som det absolut vanligaste skälet handlar om ekonomi. Innan vi fortsätter vår
analys av hur migration påverkar länder är en begreppsordlista nödvändig:
Brain drain = Högutbildade individer som flyttar utomlands för att arbeta2.
Brain gain = Den andel av befolkningen som inte skulle studera på högre nivå då
möjligheten till migration inte finns men som väljer att studera om
möjligheten till migration finns2.
Netto-brain gain = Brain gain-effekten vid migration är större än brain drain.
Brain waste = En immigrant i ett land som inte får arbete på samma utbildningsnivå
som han eller hon hade i hemlandet.
3. UTVANDRARLANDET: BRAIN DRAIN
Att människor emigrerar kan ha många effekter för ett land. Enligt allmän ekonomisk
teori ska t ex lönen för de kvarvarande i landet pressas uppåt, i och med att
arbetskraftsutbudet blir mindre. En av de första att uppmärksamma migration var den
svenske ekonomen Knut Wicksell som 1882 hävdade att emigration är något som gynnar
landet. Detta för att fattigdom, enligt honom, var en effekt av överskott på arbetskraft och
underskott av land. Emigration leder till man blir av med stora delar av de fattigaste i
befolkningen, vilket Wicksell ansåg vara positivt (The Economist, 28 Sept 2002). 2 I viss litteratur definieras brain gain (och brain drain) som när ett lands högutbildade invandrare i arbetsför ålder antalsmässigt överstiger (understiger) antalet högutbildade utvandrare i arbetsför ålder. I vår analys är det dock de ovanstående definitionerna som gäller.
11
Men de kanske mest omdiskuterade och mest intressanta effekterna av emigration är
effekterna av att högutbildad arbetskraft utvandrar, eller brain drain. På 1900-talet har en
viss oro uppstått över att folk i ett relativt fattigt land utbildar sig, för att sedan efter
examen flytta utomlands för att hitta arbete. Många anser att det blir en utarmning av
humankapitalet som påverkar utvandrarlandet negativt. Inom vissa yrkesgrupper kan brist
på arbetskraft uppstå. En annan, mycket stor negativ effekt för landet är
samhällskostnaden för utbildning, som ju ofta är kraftigt subventionerad av staten. En
individ som efter utbildningen flyttar utomlands betalar således inte tillbaka till staten i
form av skatt på den framtida lönen. Den indiske ekonomen Jagdish Bhagwati föreslog
på 1960-talet att en immigrant skulle betala en särskild skatt på lönen i sitt nya hemland,
som skulle gå tillbaka till ursprungslandet. Denna skatt har först införts av Eritrea 1993,
där man tog ut 2 % i skatt på de utvandrades löner (The Economist, 28 Sept 2002). Detta
ska dock inte ha fungerat särskilt bra, och lett till spänningar mellan utvandrare och staten
då landet hotade med indragna rättigheter i sitt hemland, som t ex att få förnyat pass, för
de som inte betalade denna skatt. Andra åtgärdsförslag för att motverka effekten av brain
drain har varit att kraftigt minska den statliga subventionen på utbildning, vilket kraftigt
skulle minska avkastningen för en individ som flyttar utomlands (The Economist, 28 Sept
2002). Blir det dyrare att utbilda sig kommer denna investering för individen inte att löna
sig lika mycket som förut och kanske till och med bli en förlust för honom/henne. Detta
skulle i förlängningen antagligen leda till ett färre antal som väljer att studera.
Under slutet på 1990-talet började det komma rapporter från etablerade ekonomer som
bestred de gamla farhågorna om en negativ effekt för utvecklingsländer av att
högutbildade flyttar utomlands. I deras teoretiska analys antas i utgångsläget
befolkningen inte kunna flytta utomlands, och en viss andel av befolkningen väljer att
investera i studier på hög nivå. När detta land i stället öppnar sig för migration, finns det
enligt teorin ett större incitament för individen att utbilda sig då man utomlands med en
högre lön kan få en högre avkastning av utbildning. Således väljer en större andel av
befolkningen än tidigare att studera om möjligheten till migration finns. Det uppstår alltså
en brain gain för landet. Men långt ifrån alla högutbildade migrerar efter examen så enligt
12
teorin kan då landet kvantitetsmässigt ha tjänat på att ha öppnat sig för emigration. Detta
blir fallet om den extra del av befolkningen som väljer att studera, och som också har
möjlighet att flytta utomlands, är större än den faktiska utflyttningen. Om ett lands
invånare har möjlighet att migrera kan detta således leda till en ökning av humankapitalet
i landet.
Stark (2002) menar t ex i sin teoretiska rapport att möjligheten till migration för landets
invånare leder till att humankapitalet når upp till en samhällsmässigt önskvärd nivå. Han
hävdar att om ett land utvecklar en genomtänkt migrationspolicy kommer detta land att
tjäna på att dess invånare har möjlighet till migration.
Det finns sällan bra data från framförallt utvandrarländer på hur många som flyttar ut,
samt deras utbildningsnivå. Därmed är det mycket svårt att genomföra empiriska analyser
på effekten av detta. Men Beine, Docquier och Rapoport (2003) använde sig av data från
USA beträffande immigranter som kommit in i landet mellan 1985 och 1995, för att
kunna mäta effekten på BNP-tillväxten i u-länder. De delade in immigranterna i 50
utvandrarländer och efter utbildningsnivå. De förklarande variablerna var i analysen var
humankapitalnivå, utvandrarnas hemskickade pengar, indikatorer på fysisk kapitalnivå
(såsom t ex telefoner/1000 invånare), politisk stabilitet och etnisk homogenitet i landet,
den loggade BNP-nivån samt geografiska dummyvariabler.
Deras slutsats är att för ett utvandrarland med en liten andel högutbildade bland
befolkningen som helhet kombinerat med en liten andel högutbildade som flyttar
utomlands gynnas landets tillväxt av brain drain. Däremot finns en negativ effekt på
tillväxten i länder där över 20 procent av landets högutbildade väljer att migrera.
Migration har även enligt Beine, Docquier och Rapoport (2003) negativ effekt på ett
lands tillväxt när minst 5 procent av befolkningen som helhet har en högre utbildning.
Detta borde kunna ses som ganska låga siffror då de flesta länderna i rapporten påverkas
negativt av brain drain. Dock bör nämnas att invånarantalet i länderna som anses gynnas
av brain drain uppgår till 80 procent av det totala invånarantalet för de 50 länderna i
studien.
13
3.1 Kritik mot tidigare litteratur Maurice Schiff, ekonom på Världsbanken, har i en rapport (Schiff, 2006) kritiserat denna
relativt nya litteratur om effekten av brain drain. Han hävdar att den positiva effekten
som migration leder till i ett land, alltså i form av netto-brain gain, har blivit klart
överdriven. Han ifrågasätter om den ens är positiv överhuvudtaget, utan den kan mycket
väl vara negativ. Hans kritik rör fyra antaganden i den nya litteraturen:
1) I den relativt nya litteraturen antas det att enbart högutbildade individer får möjlighet
att välja att migrera. Detta är naturligtvis inte sant utan även lågutbildade kan tjäna på att
migrera. Därmed menar Schiff att incitamentet i landet att investera i utbildning inte blir
lika stort som tidigare hävdats.
2) Individer är inte homogent begåvade såsom har antagits i den relativt nya litteraturen,
utan alla har olika personliga förutsättningar och kompetens. Innan migration är en
möjlighet finns det en andel som väljer att studera, vilken också kan vara den mest
begåvade andelen av befolkningen. Alla dessa arbetar i hemlandet, då möjligheten att
flytta utomlands inte är möjlig.
När sedan migration blir möjligt för individen lockas fler att studera då de ser
möjligheten att kunna få tillbaka på sin investering i studierna genom en högre lön
utomlands. Även om det uppstår en brain gain som antalsmässigt är större än den brain
drain som samtidigt inträffar så kommer den genomsnittliga kvalitetsnivån på
humankapitalsstocken att bli lägre än vad den var i fallet utan migration.
3) Att välja att börja studera hemma och efter studierna flytta utomlands till en högre lön
är riskfyllt. Detta reducerar ytterligare den potentiellt positiva effekt som brain drain
skulle föra med sig enligt den relativt nya litteraturen, och dessa risker tas inte alls upp.
Exempel på risker kan vara osäkerhet om hur väl man klarar studierna, studieresultatens
internationella värde, eventuella framtida förändringar i immigrationspolitik utomlands,
växelkursförändringar, etc.
14
4) Det är i många fall så att en immigrant får en lägre lön än en ursprungsinvånare med
samma utbildning. Detta innebär att incitamentet att investera i utbildning är lägre, vilket
ger en mindre brain gain-effekt på landet.
Schiffs egna empiri ger i en sak samma resultat som Beine, Docquier och Rapoport
(2003), nämligen att brain drain är negativt för länder med en stor andel emigranter bland
högutbildade. Däremot, resonerar han, spelar det ingen roll hur stor en eventuell brain
gain-effekt är för ett land som drabbas av den extrema formen av brain drain och tar fram
exemplet Jamaica där 80 % av läkarna lämnar landet. Schiff kritiserar även andra saker i
den nya litteraturen såsom att man antar att det är utvandrarlandet självt som bestämmer
sannolikheten att en individ emigrerar. Exempelvis Stark (2002) har som tidigare nämnts
hävdat att ett land får en positiv netto-brain gain om landet ifråga för en väl utvecklad
migrationspolitik. Förutom i det fåtal länder där emigration är förbjuden (Nordkorea,
Kuba, m fl), där sannolikheten för migration uppgår till noll så är det enligt Schiff enbart
invandrarländerna som bestämmer hur stor denna sannolikhet är. De har infört kvoter för
invandring som i stort sett alltid blir fyllda.
3.2 Andra effekter av emigration
I den relativt nya brain drain- litteraturen ansågs möjligheten till en positiv brain gain-
effekt för utvandrarlandet vara något som gäller oavsett andra positiva effekter av
migration, såsom återinvandring av arbetskraft och hemskickade pengar, som är två
intressanta fenomen värda att ta upp.
Emigranter som med sin högre lön utomlands skickar hem en stor del av sina pengar är
något som inte tagits med förrän de senaste åren i analysen av effekterna på migration,
trots att de år 2000 totalt sett överstiger summan av världens samlade biståndspengar med
20 % (The Economist, 28 Sept 2002). Jämfört med bistånd, så är dessa pengar något som
i högre grad troligen går till människor som behöver det. Bistånd har fått kritik för att det
inte alltid varit vältriktat och inte kommit till de mest behövande, detta ibland p g a
korruption. Hemskickade pengar är också, till skillnad från bistånd, något som inte kräver
en statligt bekostad byråkrati. Så frågan är nu om hemskickade pengar enbart är något
15
positivt? Effekten av hemskickade pengar är historiskt sett inte ett välstuderat område.
Men de två ekonomerna Kapur och McHale (2005) avlivar i boken ”Give us your best
and brightest” myten om att hemskickade pengar kan ses som ersättning för förlorat
humankapital. Brain drain av professorer, ingenjörer och andra fackmän med hög
humankapitalnivå tillhör de högsta percentilerna på inkomstskalan i landet. Men det är
inte dessa gruppers släktingar som har störst behov av hemskickade pengar. En av få
empiriskt gjorda studier om effekterna av hemskickade pengar gjordes på turkiska data
från 1980-talet, där slutsatsen var att dessa pengar höjde priset på mark och apprecierade
växelkursen (The Economist, 26 Sept 2002).
Det andra dåligt utforskade ämnet inom brain drain- litteraturen är frågan om
återinvandring, det vill säga de effekter som uppstår om en emigrant flyttar tillbaka till
ursprungslandet. Denna omvända brain drain kan vara till stor fördel för landet då det är
mycket möjligt att individerna som flyttar tillbaka har ökat sin nivå av humankapital
under tiden utomlands. Här finns en möjlighet att både ut- och invandrarland tjänar på
migrationen då invandrarlandet får utbildad arbetskraft (som förhoppningsvis är
behövlig) under en kortare tidsperiod och utvandrarlandet har möjlighet att få extra
tillskott av humankapital som utvandraren tillskansat sig i utlandet. Det perfekta scenariot
för återinvandring är att arbetskraft flyttar från ett land där de inte behövs (t ex ett land i
lågkonjunktur) till ett land med arbetskraftsunderskott (t ex ett land i högkonjunktur). I
det nya landet ökas humankapitalnivån för den invandrade arbetskraften som, när den
inte längre är behövlig i invandrarlandet, flyttar tillbaka till sitt hemland som under tiden
förhoppningsvis har förbättrat sin arbetsmarknadssituation.
Ungefär hälften av alla svenskar i arbetsför ålder (16 – 65 år) som utvandrar kommer
tillbaka till arbetskraften i Sverige inom fem år från utvandringstillfället (SCB, 2002).
Diagrammet nedan visar utbildningsnivån för några olika befolkningsgrupper i Sverige.
Utbildningsgraden är framtagen genom att dela antalet högutbildade personer med antalet
lågutbildade personer i respektive grupp. Om utbildningsgraden i en grupp är 1 finns det
således lika många högutbildade som lågutbildade i denna grupp. Som lågutbildad räknas
en person utan högskole- eller universitetsexamen.
16
Diagram 1: Utbildningsgrad hög/lågutbildade i Sverige
Källa: SCB, 2002
Noterbart i diagrammet är att alla migrationsgrupper har betydligt högre utbildningsnivå
än befolkningen i övrigt vilket stödjer teorier, som säger att högre utbildning ger högre
mobilitet. Utbildningsnivån för gruppen inrikes födda invandrare är konsistent högre än
motsvarande för gruppen inrikes födda utvandrare. Om det är så att återinvandrarna
utbildar sig i utlandet eller om de högutbildade utvandrarna är mer benägna att flytta hem
igen är omöjligt att säga utifrån datamaterialet. Med tanke på att utbildning är dyrare i de
flesta länder jämfört med Sverige så ter det sig konstigt att åka utomlands för att skaffa
sig en utbildning och sedan återvända. Det mest troliga är att högutbildade har en större
benägenhet än lågutbildade att återvända. Noterbart är att utbildningsnivån i gruppen
utrikes födda invandrare ökar mot slutet av dataperioden vilket är positivt för
ackumulationen av humankapital i Sverige.
4. INVANDRARLANDET
Invandrarlandet har till skillnad från utvandrarlandet den fördelen att man kan välja vilka
människor man vill släppa in i landet. På grund av de stora ekonomiska skillnaderna i
världen anser sig i stort sett alla länder i världen behöva ganska hårda regler för vilka
människor man ger arbetstillstånd eller medborgarskap. Förutom att få en fristad av
17
humanitära skäl måste man i regel vara eftertraktad på invandrarlandets arbetsmarknad
för att få immigrera (Özden, 2006). Immigranter har för det mesta en annorlunda
demografisk fördelning (främst åldersfördelning) än den inhemska befolkningen.
4.1 Teori om lönepåverkan för ursprungsbefolkningen
Hur invandring påverkar arbetsmarknaden i invandrarlandet är en komplicerad fråga.
Borjas (1994) utgår från en modellvärld som till en början varken har handel eller
migration. I det slutna landet finns ett företag som anställer hela befolkningen. Företaget
producerar en vara med hjälp av dels lågutbildad, dels högutbildad arbetskraft.
Förhållandet mellan hög- och lågutbildade bestäms i modellen till en optimal nivå, som
bibehålls i och med att utbildningssystemet tillhandahåller arbetskraft på denna optimala
nivå. Befolkningen kan i modellen öka eller minska utan att detta får någon påverkan på
jämviktslägets lönerelation eftersom det är konstant skalavkastning i produktionen. En
ökning av antalet arbetare i arbetskraften konsumerar lika mycket av produkten som de
producerar så länge som förhållandet hög- och lågutbildade i företaget förblir konstant.
När landet öppnar sig för migration är ett grundläggande antagande att invandrarna är
perfekta substitut för inhemska arbetare i respektive arbetskraftskategori och inte behöver
någon ytterligare utbildning för att kunna arbeta. Anta att andelen lågutbildade i
invandrargruppen är högre än motsvarande för ursprungsbefolkningen. Nu har företaget
en större marknad på grund av invandringen, men förhållandet hög/lågutbildade har
förändrats från det optimala, vilket leder till att produktionen inte blir optimal om hela
befolkningen ska anställas. Företaget har då två alternativ att välja på. Alternativ ett är att
företaget inte anställer fler lågutbildade än produktionsoptimum kräver och därmed
uppstår arbetslöshet bland lågutbildade personer. Alternativ två är att anställa alla
lågutbildade, då blir marginalprodukten för de lågutbildade lägre och därmed sänks
lönerna. Däremot blir antalet högutbildade relativt lägre än tidigare med högre löner som
följd på grund av ökad marginalproduktivitet. Hur mycket löner och/eller arbetslösheten
påverkas beror på hur arbetskraftens utbuds- och efterfrågeelasticitet ser ut.
18
Nedan är ett diagram över utbildningsgraden för olika delar av befolkningen mellan 16
och 64 år (SCB, 2002). Med inrikes födda menas stocken av personer bosatta i Sverige
som är födda i landet. Utrikes födda är stocken av personer som bor i Sverige men är
födda i ett annat land. Invandrare är de personer som är födda i utlandet men kommit till
Sverige under aktuellt år. Som lågutbildade räknas personer som inte har
högskoleutbildning.
Diagram 2: Relation Högutbildade/Lågutbildade i Sverige
Källa: SCB, 2002
Sverige hade under perioden 1995-2001 ett förhållande mellan hög- och lågutbildade som
ökade något (från 0,3 till 0,4). Som ses i diagrammet är utbildningsgraden bland utrikes
födda och inrikes födda nästan identiska. Dock är motsvarande utbildningsgrad för
invandrarna konstant mycket högre än för befolkningen i övrigt och ökande. Noteras bör
att uppgifterna för utbildningsgrad för invandrare är något osäker då uppgifter saknas för
en del av denna grupp, men man bör ändå kunna konstatera att invandringen under 1990-
talets andra hälft innehöll en högre grad av högutbildade personer än Sveriges
ursprungsbefolkning.
Om Borjas (1994) migrationsmodell skulle beskriva ett verkligt samband skulle den
historiska invandringen (speglad av antalet utrikes födda) inte påverka lönenivåerna i
Sverige nämnvärt eftersom utbildningsnivån för stocken av utrikes födda och stocken av
inrikes födda följs nära åt. Däremot skulle den högskoleutbildade befolkningens löner
19
pressas nedåt, eller dess arbetslöshet öka, och de lågutbildades höjas på grund av den
ökande utbildningsgraden i befolkningsstocken. Detta skulle späs på ytterligare av
invandringen då immigranterna har en klart högre utbildningsnivå än den inhemska
befolkningen. Denna slutsats, och hela modellen, bygger på antagandet om att det inte
förekommer någon brain waste. Utifrån de data vi har är det omöjligt att säga hur utbredd
brain waste- effekten är, men man borde kunna utgå från att den inte är försumbar vilket
leder till att det verkliga förhållandet hög/låg utbildade i arbetskraften för invandrare blir
lägre. Detta studeras närmare senare i uppsatsen.
4.1.1 Andra teorier om lönepåverkan
Det finns även teorier som går ut på att migration inte har några, eller ytterst små effekter
på lönebildning och arbetslöshet för ursprungsbefolkningen. Ett exempel är (Carillo,
Quinttieri och Vinci, 1999) som utgår från att arbetsmarknaden är mycket mer
komplicerad än vad som beskrivs i modellen ovan. I sitt teoretiska resonemang visar
Carillo, Quinttieri och Vinci (1999) på att invandrare inte har någon större påverkan,
varken på arbetslöshet eller på lönenivå för ursprungsbefolkningen under antagande att
arbetsmarknaden är perfekt segmenterad, och att invandrare tar de jobb som
ursprungsbefolkningen inte vill ha. Även detta resonemang verkar trovärdigt för
lågutbildade immigranter men knappast för högutbildade. Även om en högutbildad
immigrant inte får jobb som motsvarar dennes utbildningsnivå så konkurrerar han
troligtvis med den del av ursprungsbefolkningen som har något lägre utbildningsnivå. De
lågutbildade invandrarna tar många jobb i samhället som andra ratar, men dessa jobb som
till exempel kioskinnehavare eller städare måste någon ha haft innan immigranten kom
till Sverige, så en viss undanträngningseffekt måste ha ägt rum, även om den uppkommer
mycket långsamt. Denna utträngning kan mycket väl ha varit frivillig från
ursprungsbefolkningens sida. Migrationen till västvärlden har delvis skapat en sektor åt
immigranterna att arbeta i, en sektor som ursprungsbefolkningen övergivit och låtit
invandrarna ta hand om (Kim och Sakamoto, 2005).
20
4.2 Empiri, det traditionella synsättet
Den internationellt mest använda metoden för att empiriskt undersöka om invandring har
någon effekt på arbetsmarknaden för ursprungsinnevånare har varit den spatiala metoden
(Spatial approach). Denna metod går ut på att jämföra regioner med varandra. Man har
två likvärdiga regioner, städer eller, vilket är vanligt i amerikanska studier, stater, en med
hög andel invandrare och en med låg andel invandrare. Man jämför då löner och
arbetslöshet för ursprungsbefolkningen i de två regionerna. Det förväntade resultatet,
lägre löneutveckling i områden med hög invandrartäthet, har oftast inte kunnat
observeras. En sådan undersökning är Butcher och Card (1991) där de jämförde 24
amerikanska städer under 1980-talet. Dessa städer hade en andel invandrare på mellan 0,7
och 8,7 procent av den totala befolkningen under tiden för undersökningen. Butcher och
Card jämförde invandrartätheten och utvecklingen av lönenivåer för tionde och nittionde
percentilen av löneskalan för åren 1980 och 1989. Undersökningen fann inga indikationer
på att ökad invandring skulle medföra lägre löner.
En liknande undersökning gjordes av Pope och Withers (1993) men de hade ett något
annorlunda upplägg på sin studie av hur immigrationen påverkar den australiska
arbetslösheten. Här jämför man invandring och arbetslöshet under en lång tidsperiod över
hela landet. Undersökningen innehåller data från år 1861 till år 1991 och kommer fram
till samma slutsatser som Butcher och Card, nämligen att det inte går att påvisa någon
negativ effekt för ursprungsbefolkningen. Den australiska undersökningen påvisar
snarare en positiv effekt på den australiska arbetsmarknaden vid hög invandring. Även ett
antal andra empiriska undersökningar från olika länder konfirmerar detta (Carillo,
Quintieri och Vinchi, 1999). Det finns till och med exempel på undersökningar där man
ser att invandring ger en positiv effekt på arbetsmarknaden. Exempel på detta är en
analys av Altonji och Card (1989), som jämförde 120 amerikanska städer under 1970 och
1980, och kom fram till att invandringen hade minskat arbetslösheten bland lågutbildad
arbetskraft. En förklaring, som flera av dessa författare ser, är att invandring är till fördel
genom att den inhemska marknaden blir större och större befolkning ger skalfördelar.
21
Även om invandring inte har någon större inverkan på ursprungsbefolkningens lönenivå
eller arbetslöshet, så finns det empiriska undersökningar som visar på en
utträngningseffekt inom arbetsmarknaden för invandrare när ytterligare invandrare
kommer, och med ökad arbetslöshet för dessa som följd (Winegarden och Khor, 1993).
4.2.1 Yrkesgruppsmetoden
En nyare metod som Kim och Sakamoto (2005) använder sig av kallas för yrkesgrupps-
metoden (Occupational approach). Denna metod, som arbetades fram under slutet av
1990-talet, kritiserade den spatiala metoden på främst tre punkter. Enligt Kim och
Sakamoto sprider sig effekterna av invandring mycket fort över hela invandrarlandet så
att de regionala skillnaderna raderas ut. För det första är invandrarnas val av bostadsort
inte slumpmässigt utan bestäms av endogena faktorer. Det kan till exempel vara så att
invandrare tenderar att söka sig till områden med bättre arbetsmarknadsvillkor än
genomsnittet för landet de kommer till, eller till områden som redan har en hög andel
invandrare. En andra kritisk synpunkt som framförs är att invandring påverkar
ursprungsbefolkningens beteende, främst genom att ursprungsbefolkningen flyttar från
invandrartäta områden. Den tredje synpunkten som framförs är att högre invandrartäthet
sänker lönerna (Kim och Sakamoto, 2005) och det drar det till sig kapital som vill
utnyttja den lägre prisnivån på produktionsfaktorn arbete. Enligt Kim och Sakamoto
(2005) ska detta reducera arbetslösheten och även föra med sig en viss ökning av jobb
som kräver högutbildad personal med högre löner.
Kim och Sakamoto (2005) argumenterar för att den spatiala analysmetoden ger
missvisande resultat. För det första flyttar ursprungsbefolkningen från invandrartäta
områden och därmed försvinner de ur det datamaterial som analyserna bygger på. Det är
främst de lågutbildade i ursprungsbefolkningen som flyttar. På sin nya bostadsort ökar de
arbetskraftsutbudet vilket medför lägre löner eller högre arbetslöshet. Om den ort de
flyttar till inte är med i undersökningen märks ingen skillnad i arbetskraftsutbudet, och
undersökningen kan därmed inte påvisa någon påverkan på lönenivån. För det andra
medför inflyttningen av högutbildad arbetskraft att medellönen i ett område höjs,
problemet med detta är att det inte är personer från det aktuella området som får de här
22
jobben utan det är personer som kommer utifrån och därmed inte var medräknade i
studiens initiala skeende.
I sin egen analys har Kim och Sakamoto (2005) hypotesen att ju större ökningen av
andelen i ett visst yrke är över tiden desto mindre blir förändringen av medellönen i detta
yrke över tiden. Undersökningen innehöll hela USA:s befolkning mellan 18 och 65 år
som hade en anställning under tiden 1994-2003. Militäranställda, egenföretagare och
personer som satt i fängelse togs bort ur då undersökningen mål var att undersöka löner
för lönearbetare. På samma data gjordes också en rumsbestämd analys med utgångspunkt
från i vilken stat personerna bodde istället för vilket yrke de hade. Resultatet av den
spatiala analysen visar, likt många tidigare studier, att andelen invandrare i en stat inte
har någon statistiskt signifikant påverkan på ursprungsbefolkningens lönenivå.
Yrkesgruppsmetoden visar dock på en statistiskt signifikant minskning av
ursprungsbefolkningens löner när andelen invandrare i deras yrkeskategori ökar. En
ökning av andelen invandrare med 10 procentenheter inom en yrkesgrupp minskar
ursprungsbefolkningens lön med 0,9 procent. Detta resultat är helt i linje med Borjas
(1994) teoretiska modell som visar på att om andelen invandrare i en yrkesgrupp är större
än den genomsnittliga andelen invandrare medför detta att lönenivån sjunker eller att
arbetslösheten ökar i den sektorn. Eftersom Sverige har en arbetsmarknad som är mer
kontrollerad av kollektivavtal och fackföreningar, kan man då tänka sig att det inte leder
till en lägre lönenivå, utan att i stället arbetslösheten för ursprungsbefolkningen ökar?
4.3 Arbetsmarknaden i Sverige
Det finns ett mycket begränsat antal exempel på studier av hur invandringen har påverkat
lönenivåerna för de svenska arbetarna. De studier som vi har hittat har mätt invandrarnas
tillskott till den offentliga sektorn, det vill säga hur mycket invandrarna bidrog till den
offentliga sektorn genom skattesystemet relaterat till hur mycket de tog i anspråk av den
offentliga sektorn genom t ex socialbidrag och sjukvård. Detta säger inte någonting om
direkt påverkan på lönenivåer som i de utländska undersökningarna, men däremot kan
man få indikationer på invandrarnas ställning på arbetsmarknaden och påverkan på de
inföddas disponibla inkomster. Om invandrarnas tillskott till den offentliga sektorn är
23
positivt kan det ses som en indikation på att invandrarna är behövliga på
arbetsmarknaden och dessutom inte har någon negativ effekt på de inföddas disponibla
inkomster, snarare tvärt om. Är tillskottet däremot negativt måste staten finansiera
underskottet genom högre skatt vilket sänker ursprungsinnevånarnas disponibla inkomst.
Tillskottet från invandrare till den offentliga sektorn har minskat stadigt, från att ha varit
positivt på 1970-talet till att vara neutralt på 1980-talet, för att under 1990-talet bli
negativt och det har så förblivit in på 2000-talet enligt Ekberg (2002). Därmed har de
disponibla inkomsterna för svenska arbetare enligt denna teori sänkts under 1990- och
2000-talen3.
Enligt beräkningar gjorda av Ekberg (1983) påverkar invandring den högutbildade
arbetskraften mer än den lågutbildade i Sverige. Koefficienten för reduktion av
sysselsättningen för inhemska arbetare vid invandring är för lågutbildade 0,26 och för
högutbildade 0,63. Enligt Ekbergs resonemang skulle en invandring av 20 000
högutbildade öka arbetslösheten för inhemska tjänstemän med 12 600 personer eller
minska lönen för dessa med 3,1 procent. Motsvarande siffror om det kom 20 000
lågutbildade invandrare skulle vara 5 200 personer och 1,2 procent. Beräkningarna är
gjorda utifrån estimerade utbuds- och efterfrågeelasticiteter för arbetskraften utifrån
SCB:s löne- och industristatistik för perioden 1960 – 1972.
De två första kritiska punkterna mot den spatiala metoden i Kim och Sakamoto (2005)
verkar rimliga om man tänker på svenska förhållanden. Uppkomsten av invandrartäta
områden, som Rosengård i Malmö med över 85 procent invandrare (Områdesfakta
Rosengård, 2005) och Rinkeby utanför Stockholm där 67 procent av innevånarna har
utländsk bakgrund (Rinkeby stadsdelsnämnd, 2005) är bra bevis för detta. Visserligen är
invandrartäta områden som de ovan nämnda inte associerade med höginkomstområden,
snarare tvärt om, så påståendet att invandrare drar sig till ur arbetsmarknadssynpunkt
3 Det finns andra, mer positiva beräkningar gjorda av invandrares tillskott till den offentliga sektorn i Sverige. En sådan är Storesletten (1996) där man har gjort nuvärdesberäkningar för en tänkt invandrargrupp som kommer till Sverige. Beräkningarna är osäkra då de är mycket beroende av bl a invandrarnas ålder, sysselsättningsnivå och att invandrarna inte flyttar tillbaka till sina ursprungsländer. Ekberg å andra sidan har gjort tvärsnittsstudier på invandrarnas faktiska tillskott för åren i undersökningsperioden.
24
attraktiva områden verkar inte stämma in på Sverige. Det kan bero på att det är olika
folkgrupper som invandrar till USA och Sverige. Sverige har stor andel invandrare från
Mellanöstern och det forna Jugoslavien, medan USA har en stor del immigranter från
Asien och Latinamerika (SCB, 2002 och Özden, 2006). Flyktinginvandring är dessutom
ett relativt nytt fenomen i Sverige jämfört med USA som under många årtionden har tagit
emot flyktingar från de båda världskrigen och Latinamerika. Här i Sverige var det först
mot slutet av 1970-talet som flyktinginvandringen tilltog. Innan dess bestod invandringen
av arbetskraftsinvandring. En annan förklaring till invandrarnas koncentration till vissa
områden kan vara att länderna har olika integrationspolitik, men exakt vad det beror på
att vissa områden får högre invandrartäthet går inte att svara på i denna uppsats.
I Rinkeby och Rosengård är arbetslösheten markant högre än riksgenomsnittet (Rinkeby
stadsdelsnämnd, 2005, Områdesfakta Rosengård, 2005 och SCB, 2006) så det sistnämnda
antagandet om att invandrares lägre lönekrav skulle locka till sig kapital och därmed
arbetstillfällen verkar inte stämma in på våra svenska förhållanden. Detta skulle kunna
bero på att den svenska arbetsmarknaden är hårdare reglerad än den amerikanska, som är
utgångspunkt för undersökningen. Starka fackföreningar i Sverige som sluter
kollektivavtal gör att invandrare inte öppet kan konkurrera på arbetsmarknaden genom att
erbjuda lägre lön än övriga. En möjlig konsekvens av den stela svenska arbetsmarknaden
är att invandrare söker sig till den svarta arbetsmarknaden. Detta är ett område där det är
mycket svårt att säkert säga någonting, då statistik av uppenbara skäl saknas.
4.4 Försörjningsbördans inverkan på arbetsmarknaden
Något som talar emot att svenska löntagare i framtiden skulle påverkas negativt av
invandring är att vi liksom i stort sett hela västvärlden får en allt äldre befolkning. Under
och efter andra världskriget föddes under några år många barn. Dessa så kallade 40-
talister är relativt sett större som demografisk åldersgrupp än både tidigare och senare. Nu
omkring 65 år senare uppkommer potentiella problem då de mindre barnkullarna ska ta
hand om 40-talisterna som nu har blivit pensionärer.
25
Det har i Sverige, liksom många i andra i-länder, sedan en tid tillbaka pågått en debatt om
huruvida den arbetande delen av befolkningen ska kunna försörja det ökande antalet
pensionärer, långtidssjukskrivna och sina barns skolgång. Den så kallade
försörjningsbördan, som definieras som antalet personer utanför arbetsför ålder delat med
antalet personer i arbetsför ålder, kommer att stiga i västvärlden samtidigt som den
kommer att minska i u-länder (Özden och Schiff, 2006). Detta gör att alla typer av
invandrare kommer att efterfrågas i större utsträckning än tidigare i västvärlden. Med en
migrationspolitik som är inriktad på att ta emot yngre invandrare kan man minska
försörjningsbördan. Diagrammet nedan visar åldersfördelningen för stocken infödda
svenskar (inrikes födda), stocken av invandrare i Sverige (utrikes födda) och invandrare
som kom till Sverige mellan 1995 och 2001. I diagrammet är åldersfördelningen i
grupperna inrikes födda och utrikes födda nästan helt lika. Diagrammet visar också att de
invandrare som kom till Sverige generellt sett är yngre än ursprungsbefolkningen. Om
denna trend fortsätter kommer Sverige att få en något yngre befolkningsfördelning
jämfört med om vi inte skulle ha någon invandring.
Diagram 3: Åldersfördelning i Sverige 1995-2001
Källa: SCB, 2002
Föryngringen av befolkningen genom immigration torde ha en stabiliserande effekt på
arbetsmarknad och löner och därmed minska den eventuella osäkerhet som orsakas av att
den stora gruppen 40-talister kommer att gå i pension under de närmaste åren. Denna
stabiliserande effekt borde inte ha någon negativ effekt på lönenivåerna då invandringen
26
totalt sett är mycket mindre än den arbetskraft som kommer att försvinna från
arbetsmarknaden i och med pensionsavgångar.
Det är mycket viktigt att vi tar tillvara den potential som invandringen utgör i
arbetskraften. En effektiv integrationspolitik kommer att behövas för att motverka brain
waste.
5. BRAIN WASTE
Som påpekats tidigare så förutsätts i teoretiska modeller som handlar om lönepåverkan på
ursprungsbefolkningens löner, och även mycken annan forskning om effekter av
immigration, att invandrare är perfekta substitut för arbetskraften i invandrarlandet. Detta
innebär att en utländsk läkare som kommer till Sverige får jobb som läkare. Tyvärr
händer det att invandrare (och för den delen även svenskar utbildade i Sverige) inte får
jobb som motsvarar deras utbildningsnivå. Denna brain waste är till skada för
invandrarlandet, eftersom det är en resurs och potentiell skatteinkomstkälla som landet
går miste om. Utbildning kan dessutom ses som en investering i humankapital, staten
betalar en del (eller hela) utbildningen för en individ som senare i livet ska betala tillbaka
investeringen genom att generera skatteintäkter till staten. Om individen inte får ett
tillräckligt välbetalt jobb kan han inte betala tillbaka investeringen och investeringen går
med förlust från statens sida. Låt oss ta Borjas (1994) modell som exempel på vad som
händer med ursprungsinnevånarnas löner vid en plötslig invandringschock. Om andelen
högutbildade i gruppen invandrare är lika stor som i landets inhemska befolkning
påverkas inte lönenivåerna av arbetskraftsökningen. Om däremot en del av de
högutbildade invandrarna inte får arbete i den högutbildade sektorn och blir tvungna att ta
arbeten som inte motsvarar deras utbildning. Detta får som följd att lönerna sänks eller
ökad arbetslöshet för hela den lågutbildade befolkningen.
Özden (2006) presenterar en empirisk undersökning för att analysera orsakerna till varför
invandrare i USA från vissa länder har högre sannolikhet att få jobb som motsvarar deras
utbildning än invandrare från andra länder. Undersökningen innehåller ett slumpmassigt
27
urval av män som arbetar i USA men som har utländsk utbildning. Undersökningen visar
på stora skillnader i den andel personer med utländsk kandidatexamen som får välbetalda
jobb i USA med avseende på vilket land de kommer från. Störst andel har invandrare från
andra i-länder och Indien, lägst har invandrare från Latinamerika, Afrika och Östeuropa.
En regression visar att de största enskilda faktorerna som påverkar sannolikheten för
invandrare att få högavlönade jobb är att de kommer från länder som spenderar mycket
på högskoleutbildning och där befolkningen har goda kunskaper i engelska. Özden
(2006) antar i modellen att invandrare är en homogen grupp trots att de kommer från
olika länder och att ingen diskriminering finns på arbetsmarknaden. Det är starka
antaganden båda två, sannolikt förekommer det diskriminering på etnisk och rasmässig
grund i Sverige (Ekberg, 2002) men det låter ändå troligt att högre utgifter på
högskoleutbildning i utvandrarlandet och kunskaper i invandrarlandets språk har stor
betydelse för hur stor sannolikheten är för immigranten att få ett jobb som motsvarar
dennes utbildningsnivå. Eftersom vi i Sverige talar ett så ovanligt språk är det inte rimligt
att kräva av invandrarna som kommer hit att de ska kunna svenska. För att minska
effekten av brain waste är det därför av största vikt att ge invandrarna en god
språkutbildning när de kommer hit.
Invandrare och särskilt utomeuropeiska invandrare har svårt att få jobb i Sverige som
motsvarar deras utbildning. Ekberg och Rooth (2005) visar på ett U-format samband för
invandrares löneutveckling. Undersökningen utgick från intervjuer gjorda 2003 med 381
invandrare, flertalet flyktingar från utomeuropeiska länder som fått uppehållstillstånd
mellan 1987 och 1989. Invandrarnas yrken kategoriserades i tre yrkesgrupper med till
hörande positionspoäng, yrken som kräver grundskoleutbildning (en poäng),
gymnasieutbildning (två poäng) och högskoleutbildning (tre poäng). Yrkeskategorierna
är samma i både utvandrarlandet och Sverige. Ekberg och Rooth utgår från vilken
yrkeskategori invandraren tillhörde i sitt hemland innan migrationstillfället och jämför
det med det första jobbet individen fick i Sverige och det jobb han hade vid
intervjutillfället. Undersökningen, som endast omfattar personer med positionspoäng om
två och tre, visar på ett hack nedåt i positionspoängskalan (och i lön) när invandraren får
sitt första jobb i Sverige. Detta hack är större för invandrare som befann sig i
28
positionsgrupp tre innan de kom till Sverige, den gruppen får positionspoäng 2 vid första
jobbet här vilket motsvarar jobb som endast kräver gymnasieutbildning. Efter detta hack
nedåt återtar båda grupperna positionspoäng (och ökar sin lön) över tiden men de
högskoleutbildade gör så i mindre utsträckning.
Enligt Ekberg (2004) är sysselsättningsgraden bland invandrade män som kommit till
Sverige under 1980- och 1990-talen cirka 60 procent, att jämföra med cirka 75 procent
för infödda svenska män. Detta är en indikation på att vi i Sverige inte tillgodogör oss
invandrarnas färdigheter. Det påverkar samhället negativt, dels genom utbetalningar i
form av socialbidrag och andra bidrag, dels genom förlorad produktion och
skatteintäkter. Anledningar till denna brain waste i Sverige går det bara att spekulera om,
men svårigheter att värdera utländska utbildningar och sämre färdigheter i svenska
språket är några troliga orsaker. Om vi skulle ha samma sysselsättningsgrad bland
invandrare som bland infödda skulle det motsvara ett tillskott till arbetskraften på drygt
100 000 individer eller 2,5 procent och därmed öka bruttonationalprodukten med 40
miljarder kronor per år (Ekberg, 2004). Om motsvarande ökning av BNP skulle erhållas
från nyinvandring skulle vi behöva ta emot mellan fyra och femhundra tusen invandrare.
6. SLUTSATSER
Enligt teorier som t ex Heckscher-Ohlinteoremet gynnas alla länder av handel, oavsett
produktionsfaktorstillgångar. Handel ska enligt teorin jämna ut varupriser och lönenivåer
världen över men i praktiken finns fortfarande stora skillnader mellan länder.
Migration uppkommer på grund av dessa löneskillnader men i teorier för internationell
handel antas arbetskraft vara en landsspecifik produktionsfaktor. I verkligheten kan dock
migration antas vara substitut för handel, om än ej fullständigt.
Migrationen av utbildad arbetskraft och dess inverkan på utvandrarlandet har varit
omdiskuterat länge men på senare tid har uppfattningen att det har negativa följder
övervägt. Det finns empiri som visar att en icke omfattande utflyttning av högutbildade
kan ha positiva effekter, men även denna empiri är ifrågasatt. Även effekterna för
29
invandrarlandets arbetsmarknad har varit ett omtvistat ämne. Enligt de senaste empiriska
undersökningarna uppkommer en negativ effekt på ursprungsbefolkningens lönenivåer i
de yrkesgrupper som invandrarna söker sig till.
Om Sveriges arbetsmarknad påverkas av invandring på samma sätt som USA och följer
de teoretiska modeller som presenterats så har invandringen negativa effekter för arbetare
i vissa yrkesgrupper i Sverige genom att öka arbetslösheten för dessa. Enligt
undersökningar har invandrarnas tillskott till den offentliga sektorn minskat och från och
med 1990 talet varit negativt, något som minskar ursprungsbefolkningens disponibla
inkomst. Brain waste kan vara en orsak till detta underskott till offentliga sektorn och
tyvärr verkar det som att brain waste förekommer i ganska stor utsträckning i Sverige. De
negativa effekterna invandring verkar medföra på arbetsmarknaden kan motverkas av det
faktum att invandringen motverkar den ökande försörjningsbördan i landet.
30
7. LITTERATURLISTA
Altonji, J. & D. Card, (1989) ”The Effects of Immigration on the Labour Market of Less-
Silled Natives”, Princeton University, Industrial Relations Section Working Paper #256.
Beine, M., F. Docquier & H. Rapoport, (2003), “Brain Drain and LDCs’ Growth:
Winners and Losers”, IZA DP, No. 819, maj 2003, Bonn.
Bergström, S. & A. Molin, “Sluta Plundra Fattiga Länder På Sjukvårdspersonal” Dagens
Nyheter, 7 april 2006.
Borjas, G. J., (1994), ”The Economics of Immigration”, Journal of Economic Literature,
Vol. XXXII (Dec. 1994), sid. 1667-1717.
Butcher, K. F. & D. Card, (1991) ”Immigration and Wages: Evidence from the 1980’s”,
American Economic Review, Vol. 81, No. 2, sid. 292-296.
Carillo, R. C., B. Quintieri, & P. V. Concetto, (1999)”Causes and Economic Effects of
Migration Flows – an Overview”, Labour, Vol 13 No. 3.
Ekberg, J., (2002) ”Ekonomiska Effekter Av Invandring”, Tillgänglig [Online]:
http://www.integrationiarbetslivet.se/docs/Ekonomiska_effekter_av_invandring.pdf
[2006-05-14].
Ekberg, J. (2004) ”Kan Invandrare Underlätta Försörjningen Av En Åldrande
Befolkning?”, Ekonomisk Debatt, 2004, Nr. 4
Ekberg, J. & D. O. Rooth, (2005) ”Invandring till Sverige Ger Lägre Yrkesstatus”,
Ekonomisk Debatt, 2005, Nr. 3.
31
Gang, I. & F. L. Rivera-Batiz, (1994) ”Labour Market Effect of Immigration in then
United States and Europé. Substitution vs. Complementary” Journal of Population
Economics 7:2.
Kapur, D. & J. McHale, (2005), “Give us your best and brightest” Chapter, 8, Center for
Global Development, Washington. . Tillgänglig [Online]:
http://www.cgdev.org/doc/books/Migration_Labor/Financial%20Remittances%20and%2
0Development%20ch%208.pdf [2006-05-22].
Kim, C. & A. Sakamoto, (2005) ”The Effect of Immigration on the Wages of Native
Workers: The Spatial Versus the Occupational Approach”, Population Research Center
Working Paper Series 2005-2006, No. 05-06-02.
Krugman, P. & M. Obstfeld, (2003), International economics : theory and policy. 6. ed.,
Boston.
Obaid, T. H., (2006), International Migration and development, Tillgänglig [Online]:
http://www.un.org/esa/population/cpd/CPD2006_Obaid_Statement.pdf [2006-05-21].
OECD, (2002), Economic Outlook No. 71, Chapter 6. Tillgänglig [Online]:
http://www.oecd.org/dataoecd/6/18/2752923.pdf [2006-05-21].
Områdesfakta Rosengård, (2005), [Utgiven av Malmö Stad] Tillgänglig [Online]:
http://www.integrationiarbetslivet.se/docs/Ekonomiska_effekter_av_invandring.pdf
[2006-05-14].
Rinkeby Stadsdelsnämnd, (2005), ”Rinkeby Din Stadsdel i Korthet 2005” Tillgänglig
[Online]: http://www.stockholm.se/files/92600-92699/file_92649.pdf [2006-05-14].
SCB, (2002), Befolkningens Utbildning, Ut- och Invandrares Utbildning 1987-2001.
nr:UF 37 SM 0201, Stockholm.
32
SCB, (2006), ”Arbetslöshet 1999-2005”, Tillgänglig [online]:
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____23324.asp [2006-05-18].
Schiff, M., 2006, ” Brain Gain: Claims About Its Size and Impact on Welfare and Growth Are Greatly Exaggerated?”, I: Özden, C. & Schiff, M. (ed) International Migration, Remittances and the Brain Drain, The World Bank, Washington DC.
Stark, O., (2002), “The Economics of the Brain Drain Turned on its Head” University of Bonn, Center for Development Research, Berlin. Tillgänglig [Online]: http://wbln0018.worldbank.org/eurvp/web.nsf/Pages/Paper+by+Oded+Stark/$File/ODED+STARK.PDF [2006-05-21].
Storesletten, K., (1996) ”Skattemässiga Följder Av Invadringen Till Sverige” Ekonomisk
Debatt, 1996, Nr. 4.
The Economist, 26 September 2002, “Do developing countries gain or lose when their
brightest talents go abroad?”
Weinstein, J & V. K. Pillai, (2001), “Demography: The Science of Population”, A
Pearson Education Company.
Winegarden, C. R. & L. B. Kohr, (1993), ”Undocumented Immigration and Income
Inequality in the Native-Born Population of the US: Economic Evidence”, Applied
Economics Vol. 25 Issue: 2, sid. 157-163.
Özden, C., 2006, ”Educated Migrants: Is there brain waste?”, I: Özden, C. & Schiff, M.
(ed) International Migration, Remittances and the Brain Drain, The World Bank,
Washington DC.
Özden, C. & M. Schiff, (2006), International Migration, Remittances and the Brain
Drain, The World Bank, Washington DC.