Mot en EvidensBaserad Praktik inom socialtjänsten
Lagmässig grund….HSL SoL LSS
Ramlag/”Erbjudandelag” Ramlag/”Rättighetslag” Rättighetslag
God vård på lika villkor Skälig levnadsnivå Goda levnadsvillkor
Oändligt med insatser Oändligt med insatser 10 insatser
… vara en god hälsa och en vård på lika villkor (HSL §2, §18)
….när det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet…. ..möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar (HSL § 18 a)
……vara av god kvalitet ( Sol kap 3 §3)
….. beskriva och analysera sina tjänster… resultatet av analyserna samt forskningserfarenheterna bör ligga till grund för arbetet (SOSFS 2006 4 kap).
vara av god kvalitet….. respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet…. ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges…
….kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (LSS§6)
Yrkesförbundens etiska riktlinjer - EvidensBaserad Praktik
• Den professionelle ska i sin verksamhet undvika att skada brukaren
• Arbetet ska ske i enlighet med eller relateras till vetenskap och beprövad erfarenhet
Socialtjänsten som verksamhetsområde
Vård och omsorg om äldre, Stöd och service till personer med funktionsnedsättning, Individ- och Familjeomsorg
* Brukare * Socialarbetare
Förebilden är EvidensBaserad Medicin
Tre kunskapskällor
Patienten den professionelle och
vetenskaplig kunskap
Socialarbetarens relation till brukaren….
Myndighetsbaserat socialt arbete”Autority-based social work”
Kunskapsbaserat socialt arbete”Evidence-based social work”
Resultat visar att….
”…… socialtjänstens arbete i för lite utsträckning bedrivs utifrån kunskap om effekten av olika insatser, arbetssätt och metoder…”
Källa: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren SoU 2008:18
Utvecklingsprocessen……• 2008:18 (SOU) Betänkade… Evidensbaserad praktik inom
socialtjänsten – till nytta för brukaren
• 2009 SKL: utarbeta förslag på modell/er för hur kommunerna ska få till en struktur för sitt långsiktiga behov av stöd, samt hur landstingets motsvarande verksamheter kan involveras …..
• 2009 Idéseminarium i länet
• 2010 Avsiktsförklaring
• 2011 Stärka den regionala strukturen för kunskapsutveckling inom socialtjänsten
Definition EvidensBaserad Praktik inom socialtjänsten (Sackett 2000)
En praktik som är baserad på en sammanvägning av brukarens erfarenheter,
den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga
kunskap
Källa: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten , till nytta för brukaren SoU 2008:18
Figur 1. Beståndsdelarna i evidensbaserad praktik. (D.Sackett)
Professionens erfarenhetsbaserade kunskap
Brukarens kunskap, erfarenhet och
önskemål
Bästa tillgängliga
vetenskapliga kunskap
Evidens-baserad praktik
EvidensBaserad Praktik kräverReflekterande praktiker
• Ett förhållningssätt till kunskap och process
• En modell för praktikern att bli bättre på sitt arbete
• En metod för ökad brukarmedverkan
• Öppen redovisning - Transparens
• Tolkning och sammanvägning
Etiskt utgångsläge för EBP
• ….de svagaste grupperna i samhället, och socialtjänstens insatser utgör några av de mest ingripande insatser som samhället förfogar över
• Det är oetiskt att intervenera i människors liv om det inte finns stöd för att insatserna åtminstone inte är skadliga
Vad kan det betyda att en arbetsmetod är skadlig?
• Insatser för asociala ungdomar
• Psykosociala insatser mot missbruk
• Drogförebyggande skolprogrammet DARE/Våga
• Scared straight för unga kriminella
Den huvudsakliga frågan….
Är insatserna till bästa nytta för brukaren?
Vetenskaplig kunskap
Den för tillfället bästa tillgängliga kunskapen ….om olika insatsers effekter
Evidens = Vetenskapligt stöd för insatsens effekter
• Finns det ett samband mellan en viss insats och ett visst resultat (utfall)?
• Resultatet visar att insatsen i genomsnitt har positiva effekter, det är ingen garanti för att insatsen hjälper alla
En anledning till begreppet EvidensBaserad Praktik…?
• För att betona att det inte är all kunskap som ger tillräckligt säkert stöd (evidens) för att en insats är effektiv
• Evidens är inget absolut tillstånd, utan handlar om graden av tillförlitlighet….
(intern och extern validitet)
Randomiserande kontrollerad studie (RCT)
• Slumpmässigt urval av brukare, (experiment-respektive kontrollgrupp)
• Brukarna bör i viktiga avseenden vara så lika varandra som möjligt
• Statistiska analysmetoder används
• Stora populationer
Kvasiexperimentella studier
• Kontroll – och experimentgrupp kommer inte från samma population….
• Likvärdig intervention …
Kritisk granskning av evidensstudier
• Resultatens giltighet i relation till den egna praktiken
• Metodens tillförlitlighet i relation till studiens slutsatser
• Interventionens tillförlitlighet
Single case design (SCD)
• Prova på en/ett par brukare
• Prova att testa i ett större sammanhang
• Ett sätt att kunskapsutveckla och implementera – ny kunskap i vardagen
Single case design (SCD)
• Skriv hur det är – baslinjedokumentation
• Vi provar detta
• Vad händer? – dokumentera
• Vi provar något nytt – dokumentera
• Jämför resultaten - dokumentera
Studiers trovärdighet… i fallande skala
• Randomiserat kontrollerad utvärdering (RCT)
• Kvasiexperimentella med jämförelsegrupp
• Före- och eftermätning utan jämförelsegrupp
Bikupa….
• Är de insatser/metoder som ni använder evidensbaserade (har visat sig i genomsnitt ha positiva effekter i vetenskapliga studier)?Vet ni om de är det?
• Om vissa inte är det, skulle ni kunna börja med att göra en SCD studie i samband med vissa insatser?
Om inte, vilka är hindren? Går de att påverka?
Forskningsstöd
• Riktlinjer• Kunskapssammanställningar (SoS, SBU)• Artiklar• Läroböcker
• OBS! måste översättas till den egna praktiken & brukaren
Pga faktorer som…
• Intern respektive extern validitet• Specifika och gemensamma faktorer• Kontextens betydelse
….. måste forskningen kompletteras med Brukaren & praktikerns perspektiv
Brukarmedverkan på verksamhetsnivå
Brukarnas medverkan har stor betydelse för resultatet
Utom-terapeutiska faktorer
40%
Specifik faktor/metod15%
Placeboeffekten
15%
Terapeutisk al-lians30%
Faktorer som påverkar utfallet av en insats
Brukar…..-samverkan
-representation -inflytande
-information
-medverkan-delaktiget
-referens -samråd
Vad är brukarmedverkan och inflytande?
”…att brukare kan påverka besluten som rör deras egna insatser eller när brukare kan påverka utformningen och styrningen av de verksamheter som ger insatserna.”
Förutsättningar för medverkan och inflytande
• organisationen behöver avsätta resurser för brukarinflytande
• uppmärksammat maktskillnader • utbildat både brukare och personal• kontrollera att formerna för
inflytande kan anpassas efter brukargruppen
De största hindren
• ointresserade chefer• motvillig personal • bristande praktiska resurser i form av tid,
pengar och utbildning
Varför ska brukaren medverka och ha inflytande?
• Serviceanpassning• Effektivitet• Maktutjämning• Legitimitet• Empowerment• Demokratiskt perspektiv• Brukarens rätt att bli involverad• Möjligheter att lära nytt• Stärker socialtjänstens kvalité
Några olika sätt för brukarna att vara kunskapsproducenter.
• Brukarråd• Representation• Medverkan• Expert• Brukarrevision• Fokusgrupper• Dialoger
Rapport som bidragit med materialMetoder för brukarinflytande och medverkan Inom socialtjänst och psykiatri– en kartläggning av forskning och praktik
ISBN 978-91-86885-85-4Artikelnr 2011-12-20Publicerad www.socialstyrelsen.se, januari 2012
Individ- och familjeomsorg
• Att lära av fosterbarn• Allmänna Barnhuset & FoU - utvecklar och prövar
metoder för barns inflytande i barnavården• Verdandi tillsammans med en FoU-enhet utvecklat
en brukarrevision, inom kunskap till praktik.• Nationell databas av brukares erfarenheter och
upplevelser av insatser de har fått. Inga publikationer av dessa metoder.
Intellektuella funktionsnedsättningar
• Brukarrevisioner utfört av en intresseorganisation respektive en kommun
• Delaktighetsmodellen avviker från de övriga eftersom den ägs och utförs av personalen.
Psykisk ohälsa
• Shared Decision Making, SDM, eller delat beslutsfattande – olika verktyg för brukarens deltagande i beslutsfattandet t ex guideböcker och elektroniska beslutsstöd.
• Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa utbildar personal. Randomiserade studier visar på förändringar av personalens attityder gentemot personer med psykisk ohälsa. Översikter visar – viktig faktor för stärkt brukarinflytande.
• Brukarinflytandesamordnare , BISAM• Brukarrevision.
Äldre
• För äldre personer finns det framförallt metoder för att öka inflytandet på Individnivå;
• Linköpingsmetoden• Discovery Interviews eller Levnadsberättelser.• Brukar- och anhörigrevision inom
demensområdet är under utveckling hos socialstyrelsen - BIKVA
Goda exempel…
• Göteborgsmodellen - brukare intervjuar brukare. Fokuserar på bemötande, delaktighet och inflytande.
• Används inom olika former av boende och sysselsättning • Vänder sig till personer med antingen intellektuell eller
psykisk funktionsnedsättning och inom boenden för personer med missbruk eller psykosociala problem.
BikupaVilken brukargrupp kan vi inleda
ett samarbete med – ska vi träffa våra egna brukare eller
brukarföreträdare? Vilken metod skulle vi kunna använda
oss av?
BRUKARREVISION- ETT EXEMPEL PÅ
BRUKARMEDVERKAN
HUR KAN DET SE UT?
VILKA RESULTAT KAN DET GE?
Skellefteå• Föreningarnas hus – drivs av
fem föreningar inom psykiatriområdet.http://foreningarnashus-skea.se/om-oss/
• Har brukarrevisionsgrupp; åtta personer med egen erfarenhet som utbildats (psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, anhörig)
• Gruppens uppdrag: - planera och genomföra granskningen- informera berörda (före och efter)- intervjua de boende, skriva ut texter - analysera och skriva rapport med förbättringsförslag. Vissa förslag kan vara svåra att genomföra, tar upp det vi ser utifrån vårtperspektiv, om inte annat väcker det tankar och diskussion
• Samordnare finns: Birgitta Sjögren Öhlund, 0910-77 58 05, 070-295 63 78, e-post: [email protected]
• Rapporterna: http://foreningarnashus-skea.se/brukarrevision/
Brukarrevision våren 2009: Gruppbostad för personer med psykisk ohälsa
• 5 av 7 boende tackar ja till intervju.
• Skelleftemodellen – grund för hur revisionen går till
• Åtta personer med egen erfarenhet gör revisionen; psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, anhörig
• Dessa områden ingår alltid: - miljö och trivsel- bemötande - inflytande - kunskap och kompetens - genomförandeplan
+ Stöd till återhämtning
+ Betydelsen av samtal
Skellefte-modellen• Planering:
- vilken typ av verksamhet? - utforma frågor- information/planering boende och boendechef
• Genomförande: - intervjuar de boende, bandas. - lyssnar förutsättningslöst, utgår från det i kommande analys (inga intervjuer med personal)
• Analys och återkoppling: - sammanställa intervjuer, sammanfattning godkänns- revisionsgruppen reflekterar utifrån resultat - skriva en rapport med förbättringsförslag- återkoppla till verksamheten
1.boende: alltid först till de boende själva2.chef/beställare3.personal: utifrån chefens/beställarens önskemål
• Erfarenhetsbaserad teori:Brukarrevisionsgruppen reflekterar utifrån intervjuer och egna erfarenheter, bifogas som ”personliga” till rapporten.
”det speciella med brukarrevision är att den teori som används är främst den egna erfarenheten. Det är tillåtet att ta ut svängarna och vara personlig. Brukarrevisionsgruppens egna erfarenheter, funderingar och upplevelser är en del av resultatet”.
• Beställd brukarrevision = uppföljning - har förbättringsarbete skett enligt revisionens resultat?
forts Skellefte-modellen
Rapport - Struktur
1. Inledning
2. Beskrivning och reflektion
3. Intervjuernas resultat
4. Förbättringsförslag i ”ska”-form
Ex rapport – innehåll Miljö och trivsel
Beskrivning och reflektion: • Personalutrymme - spring, entré – ej hemtrevligt, små egna rum,
öppna gemensamhetsytor – kan störa, korridorlikt, husdjur finns.
Intervjuernas resultat:• För små rum, andra bjuder in kompisar – upplevs som störande - känna
andras ogillande, svårt vara privat, vänskap, bryter isolering, fungerar bra
Förbättringsförslag:• Gemensamt akvarium för trivsel och gemensamt ansvarstagande• Få sätta sin egen prägel i högre grad utanför eget rum• Rumsavskiljare och TV på bord med hjul• Mer blommor, textilier och tavlor, boende och personal • En matta och fåtölj vid entrén
Rapport – innehåll BemötandeInledning• Samtalet är verktyget för bra bemötande. Behövs ett äkta intresse från personalens
sida. Det förväntas ofta att de boende ska vara öppna om sig själva, då är det bra om även personalen kan vara personliga. I annat fall skapas hinder för en relation.
Beskrivning och reflektion: • Medmänsklighet räcker långt. Rädsla och brist på förståelse skapar ofta ett dåligt
bemötande. Det är bra om personalen tar tag i saker och står för det, men samtidigt tonar ner personalrollen och agerar mer som engagerade medmänniskor.
Intervjuernas resultat:• Nonchalerad, ifrågasatt, olika bemötande, behandlad som barn, pratar förbi mig,
inte lika värdig människa, bättre här, förtroende för en del av personalen.
Förbättringsförslag:• Personalen ska lyssna aktivt och ställa frågor som kan bli hjälp till självhjälp.• Bemötande är en färskvara och ska vara en punkt på varje ”bomöte”.• Personalen ska ha kontinuerlig utbildning i bemötandefrågor ur brukarperspektiv.
Rapport – innehåll ÅterhämtningInledning Att återhämta sig betyder inte att man är fri från alla symtom, utan att man kan lära sig
hantera dem och leva ett bra liv. Återhämtning är ofta en livslång process. Det gäller att verkligen lyssna på den enskilde, utan att lägga sina egna värderingar på vad som är återhämtning. Var och en har sin egen väg att gå. Viktigaste nyckeln är att personal har förståelse.
Beskrivning och reflektion: i mångt och mycket saknas verktyg för återhämtning i gruppboendet. Det får inte bli en hopplöshetsattityd som styr utifrån inställningen att de boende har en svår problematik. Om de boende är i behov av stöd och service dygnet runt, som insatsen gruppboende står för, är det desto viktigare att personalen har en positiv inställning till att återhämtning är möjlig. Det handlar om unga människor som vill vidare med sina liv.
Intervjuernas resultat:Det finns en vilja om förändring hos de vi intervjuar. De har insikt om sig själva och vill vidare med sina liv.Insikt om eget ansvar men saknar uppmuntran från personalenKänsla att inte bli trodd
Förbättringsförslag:- Personalen ska uppmuntra de boende att gå framåt i sin återhämtning, se positiva tankegångar och drömmar som en möjlighet, utan egen värdering.- Personalen ska stödja personerna att gå vidare till ett mer självständigt boende.- Personalen ska ha utbildning i psykiatrisk rehabilitering/återhämtning och arbeta återhämtningsinriktat enligt punkterna i vår inledning. Kunskapen är färskvara och ska uppdateras.
Erfarenheter av brukarrevision
• Ett verksamt verktyg för ökat inflytande och delaktighet.
• Ju fler granskningar vi gör desto mer lär vi oss. • Inspirerande och viktigt arbete som leder framåt.• Det är vi som vet hur det är att leva med psykisk ohälsa
eller funktionsnedsättning, som tillsammans med andra ska förändra saker till det bättre.
• Ramarna finns där, men varje granskning är unik, med tanke på att de boende är unika och förutsättningarna runt om kan vara olika.
Länkar till material och inspiration om brukarmedverkan
• Göteborgs kommunhttp://www.goteborg.se/wps/portal/brukarrevision
• SKL- positionspapper om brukarmedverkanhttp://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/psykiskhalsa/brukarmedverkan
• Västernorrlandhttp://www.fouvasternorrland.se/sida60.html
Deras handbok för brukarrevision:http://www.fou-vasternorrland.se/Filer/Rapporter/en_handbok__om_brukarrevision.pdf
Ny publikation från SKL• Brukarmedverkan — Ett nytt sätt att arbeta
Från mottagare till medskapare. Synen på brukare och patienter ändras och det blir allt mer uppenbart att brukarnas och patienternas kunskap är en viktig källa för att utveckla verksamheten. I denna bok ges exempel på hur det kan gå till i praktiken. Några landsting och en kommun beskriver hur de har gjort.
Boken vänder sig till alla som arbetar med att utveckla vård och omsorg och ska förhoppningsvis inspirera till nya idéer. ... Sveriges Kommuner och Landsting, www.skl.se
Hur går vi vidare?
• Socialstyrelsen avser att ta fram en vägledning.
• Vi hjälps åt i Norrbotten. Ger stöd och inspiration till varandra. Prövar olika modeller, ihop eller var för sig.
• Konferens om brukarmedverkan i november.
Erfarenhetsbaserad kunskap
Beprövad erfarenhet
Hörnstenar …i en evidensbaserad praktik
A. Reflekterande praktiker
B. Systematiskt arbetssätt
C. Systematisk dokumentation
A. Reflekterande praktiker
• Söka efter vetenskaplig kunskap om lämpliga insatser och diskutera dem med brukaren
• Att lyssna på brukaren• Att värdera informationen• Beakta brukarens egen uppfattning om orsakerna
till och lämpliga insatser för dennes behov• Väga samman olika typer av kunskap och..• Noggrant dokumentera…. för uppföljning och
utvärdering
A. Både kunskapskonsument och kunskapsproducent….
Tolka sammanväga
omsätta i handling följa upp information
….. från tre kunskapskällor
B. Systematiskt arbetssättFörhållningssätt /Metod
1. Utifrån ett problem formulera frågan. Hur kan det komma sig att det är så ………? Vad beror det på? Vad kan vi göra?
2. Sök bästa möjliga stöd (i första hand från forskningen)3. Tillförlitlighet (Validitet )?4. Integrerar de tre källorna• Tillsammans beslut om lämplig insats• Insats genomförs5. Utvärdering
C. Systematiserad dokumentation
Hur ska vi komma igång med EBP?
Vi dokumenterar vad vi gör!
Vi gör det tillsammans
med brukarna. Vi berättar om vad vi erfarit?
Vi för en ständig dialog med
andra.
Brukaren är aktör i sitt eget förändringsarbete
Vi andra är medaktörer, som är där för att få det att ske…
Beslutsunderlag
Vilken/ vilka är frågeställningarna?Vad anser brukaren om orsaken till sina problem?
Vilka faktorer anser brukaren vara viktiga för resultatet?Vilka faktorer anser handläggare, anhöriga, sakkunniga m fl vara viktiga?
Vad säger forskningen?Vad säger praktikernas erfarenhetsbaserade kunskap?
Vad säger brukarnas erfarenhetsbaserade kunskap?
Utifrån detta; Vilket beslut vill brukaren ha?
Beslut
Utifrån beslutsunderlaget och brukarens syn på beslutet;Hur väger handläggaren samman och motiverar detta utifrån sin
professionella bedömning, lokala riktlinjer, lagstiftning, lokala omständigheter mm?
Handläggaren föreslår eller beslutar om insats/ bistånd/åtgärd.
Genomförande
En genomförandeplan upprättas.Dialog med brukaren om önskat tillvägagångssätt.
Vad säger forskningen?Finns det utvärderade metoder för hur man bör göra?
Finns praktikernas och brukarnas erfarenhetsbaserade kunskap att tillgå?Vilka lokala faktorer och faktorer kring brukaren är viktiga at ta hänsyn till?
Planen upprättas i samråd med brukaren och andra aktörer.
Uppföljning
Uppföljning av genomförandet sker enligt planering.Brukaren tillfrågas om sin syn på vad som varit bra/ mindre bra, om målet
med insatsen är nått. Behöver utförandet av insatsen eller målet förändras?Har målet uppnåtts helt eller delvis?
Är det fortfarande viktigt att nå målet?Behöver problematiken ytterligare belysas via en ny utredning?
Kommunikation sker med brukaren och andra aktörer. Insatsen fortsätter eller avslutas.
Utvärdering
Hur gick det för Pelle, Lotta och Kim?Vilka faktorer var gemensamma i deras problematik och vilka var olika?
Hur såg deras förutsättningar ut, socialt, psykologiskt och relationsmässigt?Vad var lika och vad skiljde sig åt i de insatser de fick?
Vilka slutsatser kan vi dra av detta?
Dokumentation professionell kompetens
• Dokumentera en brukares väg genom ”systemet”. Dokumentera olika faktorer som beskriver brukarens situation och förutsättningar. Diskutera/reflektera i din arbetsgrupp. Belys tillsammans problematiken och dokumentera de förutsättningar och förslag som gruppen av ”praktiker” kan enas om. Följ upp och dokumentera resultatet för brukaren. Följ på samma sätt fler brukare. Dra slutsatser i arbetslaget. Jämför med resultat från andra arbetslag. Försök att ta reda på om er kunskap är generell. Gäller den i er kommun, er region, nationellt eller internationellt?
Lokala rutiner och riktlinjer
• Dokumentera på samma sätt de rutiner och riktlinjer som gäller lokalt. Ha en ständig dialog om riktigheterna i dessa och om skäl finns att förändra eller förbättra dem.
• Lokala rutiner och riktlinjer hjälper alla medarbetare att utveckla sin professionella kompetens samtidigt som alla deltar i den nya kunskapsproduktionen.
BikupaHur kan vi göra det här arbetet lustfyllt?? Vi kan börja prata om formerna vid nästa …….möte, vi kanske inte behöver ägna all tid
till att……!
Vilken hjälp finns att få?
KontaktpersonerEBP SKL
Socialstyrelsen Medarbetare och kollegor
Socialstyrelsen kommer…
under våren ut med skrifter om - implementeringskunskap - vad lokal uppföljning är - en manual om hur SSD kan användas
under senhösten - Webb baserat stöd - steg för steg i en
evidensbaserad praktik, webb verktyg för lokal uppföljning.
Goda exempel
När forskningen inte räcker till ges goda exempel
• SkolFam
• Goda exempel kan även samlas lokalt och regionalt och skapa underlag för lokala rutiner och riktlinjer
SoS ger stöd via arbetet med...
• Konsensusprocess – expertis för socialtjänsten
• Termer och begrepp • Identifiera kvalitetsindikatorer • Utveckla socialtjänststatistik• Systematiska översikter• Standardiserade instrument
Finns redan nu...
• Kunskapsguiden.se
• Metodguiden
• Effektstudier
• Nationella riktlinjer
Länkar som kan vara till hjälp…• Nationell e - Hälsa
http://www.socialstyrelsen.se/nationellehalsa• Öppna jämförelser http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser• Evidensbaserad praktik - hur arbeta, hur förändra, utbildningar,
metodguide, bedömningsinstrument, insatser. http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik
• Indikatorbiblioteket http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer• Kunskapsguiden http://www.kunskapsguiden.se• Nationella riktlinjer
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer
Kvalitetsregister
• Svenska palliativregistret • http://www.palliativ.se• Senior alert • http://www.senioralert.se• Registret för beteendemässiga och Psykiska
Symtom vid Demens• http://www.bpsd.se
”Konsten att ändra” (W E Deming)Process: - ett i tiden utdraget förlopp där något förändras
FÖRBÄTTRINGSKUNSKAP
SOSFS 2011:9Ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete
Kap 5 Systematiskt förbättringsarbete
Kap 6 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet
Att inte bara utföra sitt jobb påett bra sätt..
Att göra sitt jobb bättre!
Professionell kunskap:Är ej tillräcklig för implementering av ny kunskap och ej tillräcklig för att åstadkomma förbättringar i processer och system.
Förbättringskunskap:Ett komplement till den professionella kunskapen.
Vad är förbättringsarbete?•
Ökat värde för dem vi är till för
Professionell kunskap• Ämneskunskap• Personliga färdigheter• Värderingar, etik
Förbättringskunskap• System• Variation• Förändringspsykologi• Metoder, tekniker för förändringsarbete
Förbättring avdiagnos, behandling
och insatser
Förbättring avprocesser och system i
verksamheten+
Enl professor Paul B Batalden, Patricia Stoltz
Definition av begrepp• Förändra:
Att göra saker på annat sätt än tidigare. Rutiner, system. Att sluta göra något är också en förändring
• Förbättring:Att göra bättre innebär förändring jämfört med nuläget. Kräver att man definierar nuläget och önskvärd utveckling
(enl professor Donald Berwick, Institute for Healthcare Improvement)
En förändring innebär inte alltid en förbättring, men förbättring kräver någon form av förändring.
”Varje system är perfekt utformat för att ge exakt de resultat det ger”(Donald Berwick, Institute for Healthcare
Improvement, IHI, Boston, USA)
”Berätta gärna om det som inte fungerar,
men… lämna minst ett förslag på hur vi skulle kunna
göra på ett bättre sätt!”
Vad tycker kunderna om era tjänster?• Vänta inte på klagomål – var proaktiva!
• Vi är intresserade!- vad tyckte du om …..?- hur skulle du vilja….?
• Kund/klient/brukare = aktiv samverkanspart!
• Vad gör vi med de missnöjda? Är det ok att t ex 20% inte är nöjda?
Vinnande attityder ger resultat -5 framgångsfaktorer för Best practice
• Värdeskapande organisationerVärdegrund Inflytande Följ upp: samarbete, teamwork
• Utmanande kulturStändiga omvärderingar Ifrågasätta är självklart
• Våga visa resultatTransparens; bra, mindre bra
• FramgångskunskapVad gjorde att vi lyckades? ”Storytelling”
• Förbättringssträvan Känsla av: det går alltid göra lite till, lite bättre!
BP= En praxis som är införd, fungerar och används. Bedömd av experter på området som det bästa som finns i bruk just nu.
Att tänka på…• Dela målbild! – från början
• Identifiera partners – vilka är berörda?
• Kommunikation – strategi från början
• Redovisa öppet och ofta
• Dokumentera under arbetets gång
• ”Skit in, skit ut” – struktur, process och resultat
• ”Tjalle tvärvigg” – andra perspektiv?
• Försvåra för det gamla
• Belöna resultat – ger resultat!
Spridning
• Alltid av godo!
• Anslå resultat och pågående arbete på särskild plats – väcker intresse, engagemang, känsla av delaktighet: RESULTAT TAVLA
• Redovisa resultat i tillgängliga forum
• Jämför lösningar – sprid erfarenheter
• Mentorer – de som klarat av kan stödja andra
• Lyft fram goda exempel!
Bikupa med närmaste grannen:
Hur arbetar ni med förbättringsarbete i din
verksamhet idag?
Kloka ord…• ”Det sägs att tiden förändrar saker,
men man måste faktiskt förändra dem själv”
Andy Warhol
• ”Vi kan inte hitta lösningar på dagens problem genom att tänka på samma sätt som vi gjorde när vi skapade problemen”
Albert Einstein
Y-modellen(prof Mats Lundeberg, Handelshögskolan, Stockholm)
Nuläge Avsett framtida läge
Förändringsbehov
Förändringsalternativ
Handlingsplan
”Om vi genomför denna förändring och den ger resultat,
kommer vi då närmare vårt avsedda framtida läge?”
Bättre palliativ vård för våra
äldre
Alltid erbjuda eftersamtal till
närstående
Notera erbjudande om eftersamtal till anhöriga, samt hur många som genomförts. Följ resultat i palliativa registret på längre sikt
Efter 4 veckor: Vilka resultat har vi
fått? Hur har det fungerat?
Har vi gjort som vi planerade? osv
Rutinen integreras i arbetet i hela
boendet. Palliativa registret följs på
lång sikt. Enkät till anhöriga som fått
samtal.
Kontaktpersonen ska alltid erbjuda eftersamtal 1-2 månader efter
dödsfallet. Rutin skapas innan test. Mall för samtal.
Vad behöver vi göra för att öka antalet
eftersamtal?
Hur kan vi mäta det
här? Vi vill fortsätta!Nu går vi vidare med att utveckla samarbetet med vårdcentralens
doktor för att få rutin på informationssamtal till den sjuke och
de anhöriga!
Arbete enligt rutin och
dokumentation under testperiod
Mål, mått, ideer!
Vi testar 4 veckor.
Ref: Deming W E (1986) Out of Crisis. Cambridge University Press. Nolan, Model of Improvement, Nolan och medarbetare.
Mätning av oro/aggressivitet enligt VAS skalan 1-10
Vårt mål är att minska fru Gulds oro under dagen genom
att öka aktiviteter
Delta i kökssysslorAktivare i ADL
Hjälpa till med städ och andra sysslorPyssla i sitt eget rum
Promenader
Mätning under 2 månader
• SMARTA mål:
S specifikaM mätbaraA angelägnaR realistiskaT tidssattaA ansvarsfördelade
5. Jag gör det i mitt dagliga arbete
4. Jag förstår vad jag ska göra för att åstadkomma förändring
3. Jag förstår konsekvenserna för det praktiska arbetet på min enhet
2. Jag förstår vad förändringen innebär för verksamheten i stort
1. Jag vet vad det nya arbetssättet är (= informationen har nått fram och uppfattats rätt)
Införande trappan
Vilka resultat finns redan idag?
- Kvalitetsregister:Senior alert, Svenska palliativregistret,
BPSD…
- Öppna jämförelser:Barn & ungdomsvård, Brottsoffer,
Ekonomiskt bistånd, Äldreomsorg och hemsjukvård, m fl…
Hur använder vi dessa idag?Innehåller viktiga fakta om våra
styrkor och svagheter = utgångspunkt!
Ta tillvara alla tillfällen att ha kul!
Fira framgång!
Framgångsfaktorer i förbättringsarbetetLedarskapet – en nyckelroll:Personligt engagemang och aktivt ledarskap
Tillåta och skapa förutsättningar tillförbättringsarbetet - DELAKTIGHET
Uppmuntra till vision och ge mandatatt uppfylla rimliga mål
Förmåga att inspirera medarbetare tillatt förstå varför förbättringsarbete är viktigtsamt att det passar in i organisationen
Att ”inte lägga sig i men bry sig om”
Efterfråga resultat av förbättringsarbetet
Standardisera och säkra redan gjorda förbättringar
Medarbetarskapet – en förutsättningGemensamma syften, tydliga mål: vart ska vi och varför? DELAKTIGHET
Strukturerade arbetsmetoder förenklar, skapar trygghet
Förändringstryck – tillräckligt många måste vilja
Tvärprofessionella team skapar möjligheteratt se helheten
Få idéer! Hur har andra gjort i liknande situationer?
Öppen och kontinuerlig information som sprids via dialog – skapar delaktighet och möjligheter att påverka
Skapa en mätkultur (faktabaserade beslut) förkartläggning och kontinuerlig uppföljning av mål
Avsätt tid! Annars händer ingenting
Långsiktighet och kontinuitet. Förbättringarkräver uthållighet
Medarbetarskap innebär att chefer och medarbetare lämnar det traditionella
tänkandet i ”överordnad” och ”underordnad” till förmån för en mental
inställning som handlar om ”partnerskap”, där både chefer och medarbetare tillsammans tar ägarskap för sin
arbetsvardag
Bikupa med närmaste grannen:
Hur ser du på din roll i förbättringsarbetet?
Finns något du skulle kunna göra annorlunda?
Att sluta gapet…
… mellan det vi inom professionerna vet och det vi gör i praktiken
Förbättringskunskap
Det här ska jag göra redan i morgon för att bidra ytterligare
till förbättringsarbetet i min verksamhet!
Några slutsatser….om att arbeta evidensbaserat
Figur 1. Beståndsdelarna i evidensbaserad praktik. (D.Sackett)
Professionens erfarenhetsbaserade kunskap
Brukarens kunskap, erfarenhet och
önskemål
Bästa tillgängliga
vetenskapliga kunskap
Evidens-baserad praktik
Det är Du som reflekterande praktiker som har
”Nyckelrollen”
Uppföljningoch
Utvärdering
Systematisk dokumentation …inför beslut om insats, under genomförandet….
…… dokumentera den kunskap som ligger till grund för……
…… brukaren kan ställa krav på att den kunskap som ligger som grund för beslut redovisas
Systematisk dokumentation… av erfarenhetsbaserad kunskap
Beprövad erfarenhet
• En kunskap om arbetssätt och metoder som prövats vid upprepade tillfällen och som fått en viss spridning och legitimitet inom professionen
• Ett förhållningssätt, för praktikern att på sikt utveckla en professionell kompetens
Din inställning…. påverkar förhållningssättet till brukaren!
”Brukaren har inflytande eller medverkari personalens arbete”
”Personalen har inflytande eller medverkar i brukarens liv”
”Det goda mötet” á la 2000-talet
Forskningen+Praktikern+Brukaren
Organisatoriskt tänkande
• Stödjande policy för EBP• Mötet med brukaren - en öppen process • Utrymme för reflektion• Insatserna – ett medel att nå målet• Se förbättringarna i första hand• Kunna väga samman olika perspektiv• Resurser• Lärande … Förbättringskunskap
Nu är det dags för sjösättning…
Varje socialförvaltning har påbörjat sitt arbete mot EBP med stöd av de redan utsedda kontakt-personerna.
De är sammanhållande för det fortsatta lokala arbetet och ingår i ett regionalt nätverk.
Frågor att arbeta med hemmavid……
• Vilket förbättringsarbete kan vi, i vår arbetsgrupp komma igång med?Vad behöver förändras, och vad är målet?Hur kan vi mäta, så vi får svar på om vi nått vårt mål?Vad ska vi göra/ vad tror vi att vi måste göra för att nå den önskade förändringen?
Genomför ett PDSA arbete. • Hur kan vi, i vår arbetsgrupp, genomföra ett mindre utvärderingsarbete?
Kan vi undersöka resultatet av en mindre brukargrupps insatser?Vilken grupp brukare/vilka individer ska vi välja?Hur kan vi mäta, så vi får veta insatsens effekter?Genomför studien och se vilka slutsatser vi kan dra av resultatet.
• Hur kan vi, i vår arbetsgrupp arbeta för att öka brukarnas medverkan och inflytande? På vilka sätt kan vi skapa förutsättningar för att få med brukarna i bedömning, planering, genomförande och utvärdering, hur skulle det kunna gå till och hur kan vi arbeta för att öka deras medverkan och inflytande av de insatser de erhåller från oss?Testa en modell för brukarmedverkan och inflytande i syfte att, personalgruppen ska få ökade kunskaper och kunna utveckla verksamheten. Kan vi samla in brukarnas uppfattning och fråga brukarna vilka frågor som är viktiga för dem, bjuda in dem till olika beslutsforum, ska vi be någon annan att genomföra ”intervjuer” med några av våra brukare?
Lycka till med ert fortsatta arbete!Information om EBP i Norrbotten finns på:www.bd.komforb.se/verksamhetsomraden/socialtjanst
Länka vidare till: kunskapsutvecklingen och EBP
Monica [email protected]
Annika [email protected]
Marianne Forsgä[email protected]