2014-04-29
1
Lisbeth Henricsson,
Fil Dr, Leg psykolog
Positiva samspel, goda
relationer och ett proaktivt
pedagogiskt ledarskap
Att mötas är att lära
I varje möte med en annan människa;
barn eller vuxen,
har jag
något att
lära mig !
3 ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog
LÄRANDE SAMSPEL
Lisbeth Henricsson Lena Holmberg
Leg psykolog Specialpedagog
Sektionen för resurs och stöd
Linköpings kommun 4 ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog
Forskningsbaserat program, några exempel
Teorier
Sociokulturell teori
Systemteori
Social inlärningsteori
Utvecklingspsykologi
Teorier om anknytning, mentalisering, affekter.
Skolforskning
Hattie, Ogden, Sörli, Greene, Pianta, Karlberg, Bergnehr.
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 7
2014-04-29
2
Vad bestämmer vår syn på barn,
deras utveckling och behov?
Ekologiska-kulturella, ekonomiska och
religiösa synpunkter bestämmer mycket
av vad vi tror är bäst för barn och inte
allmängiltiga kunskaper eller forskning.
Vad händer då när kulturer möts och
kanske krockar? Vem anpassar sig och
hur långt kan vi göra det?
© Lisbeth Henricsson, Leg psykolog 8
Metaanalys över 50.000 studier (Hattie, 2009)
Vad påverkar lärande och studieresultat Effektstorlek
Arbetsro 0,80
Goda relationer mellan lärare och elev 0,72
Återkommande prov
0,34
Hemläxor
0,29
Problembaserat lärande 0,15
Nivågruppering efter elevernas kunskaper 0,12
Åldersblandade klasser
0,04
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 10
Framgång i skolan
Hög självkänsla Social kompetens Skoltrivsel Kamratstatus Nära/positiv lärar-elev relation
Ut- och in problem Ensamhet Negativ lärar-barn relation
(Henricsson, 2006)
Vad hjälper alla elever i skolan?
Bygg den goda cirkeln! Trygg, varm lärar- barn
relation
Högre kamrat- status
Högre själv-känsla
Ökad skoltrivsel
Social
kompetens
Högre skol framgång
13
2014-04-29
3
Anknytning i skolan
Personalens stora betydelse (Howes & Spiker, 2008)
1. Anknytningen till pedagogen behöver tid att
utvecklas
2. Pedagogens känslighet är en viktig faktor
3. Bättre anknytning till pedagogen predicerar
bättre social kompetens
4. Anknytningen till pedagogen blir bättre vid
god personaltäthet
5. Anknytningen till pedagogen är avgörande
för skolans effekt på barnets utveckling!
Viktigt för trygg anknytning är vuxna som kan
mentalisera kring barnet!
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 14
Mentalisering och empati
En viktig aspekt av mentalisering är
förmågan till empati eller inlevelse
Mentalisering skulle kunna definieras
som att känna empati med både sig
själv och andra
Spegelneuroner
15 ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog
Trygg anknytning –
god självkänsla Den vuxne svarar
lyhört, är empatisk,
mentalt och fysiskt
tillgänglig
Då får barnet en trygg
anknytning:
Så läggs grunden för
en god självkänsla
Optimerar lärande
Ökar sociala förmåga
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 16
Framgångsfaktorer hos
effektiva skolor
(Bringlöv, Morin, Samuelsson, Sanne & Sjöstrand, 2005).
Trots samma bakgrundsfaktorer utkristalliseras
bättre resultat genom:
Samtidig satsning på kunskapsmål och social
omsorg
Att lärarna är motiverande, pådrivande och
omhändertagande
Nära och förtroendefulla relationer mellan
lärare och elever (lärarnas förhållningssätt)
(se även Lilja, 2013)
17 ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog
2014-04-29
4
Framgångsfaktorer, forts.
Småskalighet (organisatoriskt och/eller
begränsat elevantal)
Tydligt ledarskap
Samsyn hos personalen
Kontinuitet
Krokar arm med föräldrarna
Skolan ser sitt ansvar (t.ex. läxhjälp) (Bringlöv, Morin, Samuelsson, Sanne & Sjöstrand, 2005).
18 ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog
VAD BEHÖVS
i direkt elevarbete?
Förhållningssätt
bemötande
Metodik Kunskaper
21 ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog
Inkludering handlar om
Att uppleva tillhörighet, delaktighet,
trygghet, respekt och erkännande…
…och är viktiga utgångspunkter i
Lärande samspel
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 22
Relation Inkludering
Inkludering: I vilken grad…
(Peter Farell, 2002)
1. Närvaro …är eleven närvarande i gemenskapen?
2. Acceptans och värdesättning …inbjuds eleven som fullvärdig och aktiv deltagare i
gemenskapen?
3. Delaktighet …bidrar eleven aktivt i gemenskapens aktiviteter?
4. Kunskapsmässig och personlig
utveckling …lär och utvecklar eleven en positiv självbild?
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 23
2014-04-29
5
Inkludering förändrar synsätt
Från att se problemet i det enskilda
barnet…
- som avvikelser med individuella orsaker
- leder till individuellt kompensatoriskt lärande
…till att se att ”problemet” har uppstått i
mötet mellan enskilda barn och
omgivningen
- problem i skolan finns i organisatoriska brister
- leder till organisationsförändringar och
skolutvecklingsstrategier (Susan Tetler)
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 25
Det bästa jag förmår…
Varje barn, varje
människa
Gör i varje givet
ögonblick
Så gott han/hon
förmår…
Efter sin bästa
förmåga…
Just då
36 ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog
Att förstå barnets/elevens
svårigheter och/eller bekymmer
Bakom varje problemskapande beteende
finns
en ännu inte utvecklad färdighet
ett olöst problem, kraven kan vara för
höga eller en situation för svår
…. eller både ock
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 38
Lärande samspel och inkludering
av barn i behov av särskilt stöd Individen är inte ”problemet”, men kan
vara i svårigheter och vuxna behöver hjälpa
Nya färdigheter kan läras och olösta problem kan hanteras. Beteenden kan läras om!
Alla är med och får utvecklas - olikheter är en tillgång
För att skapa förståelse: Hur det ser ut runt eleven - vilka samband finns i klassen, miljön, i organisationen, etc.
En skola för varje barn
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 41
2014-04-29
6
Emotionellt laddad situation
Steg för steg!
1. Lyssna noga först. Försök förstå.
Ta emot känslan – bekräfta den!
2. Spegla känslan - förmedlar
acceptans - ger en öppning.
3. Ta in verkligheten: Sök
gemensamma förklaringar,
förslag, lösningar.
©Lisbeth Henricsson,
Fil dr, Leg psykolog 42
De sju gyllene orden
När du känner dig rejält påhoppad,
orättvist anklagad, får ilskor av olika slag:
Andas djupt och säg stilla:
DET LIGGER NÅGOT
I VAD DU SÄGER!
43 © Lisbeth Henricsson, Leg psykolog
Ett barn som exploderar
KKS- Kognitiv kontrollstation (neocortex)
DKN Det känslomässiga nätverket
”vulkanutbrott”
Det negativa nätverket
DNN
DLH
Dagliga livshändelser positiva negativa Tid
Många misslyckanden, mycket kritik/klander, sorg, utsatthet, mobbning, övergrepp : Liten negativ händelse väcker alla negativa erfarenheter
44 ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog
Vilken hjälp hjälper?
1) Fylla på med positiva händelser DNN kan minska/rämna
2) Bekräfta ilskan; hur den känns, vem den är riktad mot- ställ frågor och visa förståelse: Underlättar kognitiv bearbetning.
3) Lär eleven tolka situationer mer adekvat
4) Lär eleven andra strategier, reaktionssätt! Hur kan man göra istället? Gemensam problemlösning/Lösningsfokuserade samtal
5) Positiv fysisk beröring minskar påslaget av stresshormonor - dämpar aktiviteten
46 ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog
2014-04-29
7
Att vara steget före handlar om
att… förutse de situationer som gör eleven
frustrerad
visa eleven att du förstår hur svårt det är i
situationer som kräver flexibilitet och
frustrationstolerans
hjälpa eleven att lugna sig när han/hon blir
frustrerad
hjälpa eleven tänka igenom saken när
han/hon blir frustrerad
Andas djupt och dämpa mina egna känslor
av irritation, frustration, och/eller ilska
47
©Lisbeth Henricsson, Fil dr,, Leg psykolog
Hur kunna förutse?
Handlar det om när:
vi ska växla från en aktivitet till en annan,
en uppgift är för svår,
instruktionen är “för lång”,
situationen är komplex,
planer ändras,
något nytt ska prövas,
vissa personer är inblandade,
eleven är hungrig och/eller trött, etc.?
48 ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog
Viktiga frågor
1. Vad skulle vi kunna ändra på i skolmiljön
och vårt bemötande?
2. Hur kan vi förstå elevens beteende, kan vi
hitta ledtrådar som är hjälpsamma?
3. Hur kan vi vägleda eleven?
4. Kan andra elever vägleda?
5. Hur kan vi stötta eleven till känslor av
meningsfullhet, hanterbarhet och
begriplighet (KASAM)?
6. Hur kan vi bäst visa tilltro till eleven och
hans/hennes förmåga att utvecklas?
49 ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog
En samarbetsmodell för att utveckla
elevers problemlösningsförmåga och
sociala, emotionella och språkliga
utveckling och färdigheter i flexibilitet
och frustrationstolerans
Fokus på att
Förstå och Förebygga
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 50
Gemensam problemlösning
2014-04-29
8
Problemlösning: Tre steg
Empati Definiera problemet
tillsammans
Invitera till samarbete
och gemensam problemlösning
51 ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 52
• Jag visar omtanke, lyssnar, bekräftar känsla och den andres perspektiv:
• Jag vill höra din berättelse.
• Jag behöver veta hur du känner.
• Din upplevelse är viktig. Jag lyssnar!
1. Omtanke och empatiskt lyssnande
• Jag har sett att du…
• Jag har funderat på …
• Jag har märkt att du...? Vad har hänt?
2. Definiera vad som pågår
• När det här händer så reagerar du/känner du att...
• Du skulle vilja att... jag/andra lärare...
• Och när du vill/gör/reagerar så blir jag/ de andra lärarna...
• Hur skulle vi kunna lösa detta prolem?
• Har du några förslag på lösningar?
3.Bådas behov. Förhandling om lösningar
Vad får oss att växa
som människor? …att vi möter andra som
blir glada av att se oss
tror på oss
ser våra styrkor
uppskattar oss för den vi är
uppskattar det vi gör
trivs och känner sig trygga med oss
När vi känner mening i och med livet
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 54
En proaktiv pedagogisk ledare
Uppmuntrar, uppskattar, förstärker
Bygger goda
relationer
Ger anpassat
utvecklings stöd
Skapar trygghet
och arbetsro
Regler och
konsek-
venser
Handlar före hellre än efter
Fokuserar på
möjligheter
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 72
2014-04-29
9
Proaktiva pedagoger:
Har förberedd struktur, ramar och
tydlighet
planer för att främja positivt beteende
– proaktiva strategier
planer för att hantera problem
är framtidsinriktade och motiverande
Stödjer barn att utvecklas och växa
socialt, emotionellt och kognitivt
Fostrar framåt 73 ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog
Arbete behöver ske på flera plan
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 74
Utveckla
• Pedagogens egen förändring och utveckling
• Elevernas lärande och utveckling
• Skolans och miljöns förändring och utveckling
Förebygga
• Generellt förebyggande arbete
• Förebygga att situationer förvärras
Stödja
• Stödjande arbete i gruppen
• Stödjande arbete med enskilda fokusbarn
1. om ett beteende uppmärksammas ökar sannolikheten för att beteendet ska inträffa igen
2. uppmärksamma de beteenden vi vill se mer av hos eleven och minska fokus på problemskapande beteenden
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 76
Social inlärningsteori/
Inlärningspsykologi
Motivationshöjare
Att få lyckas, att våga tro på sig själv
Trygg och accepterande omgivning
Pedagogens positiva förväntningar
77
©Lisbeth Henricsson,
Fil dr, Leg psykolog
2014-04-29
10
Positiv stimulans
Personal Barn
positiva känslor
autonoma nervsystemet
mängden dopamin, endorfiner ökar
* Immunsystemet påverkas positivt
* Inlärningen förbättras 78
©Lisbeth Henricsson,
Fil dr, Leg psykolog
5 till 1 regeln
5 positiva förstärkningar på 1 konstruktiv
återkoppling (Forster,2009)
Entusiasm
Omtanke
Beröm
Uppmuntran
Bekräftelse
Kritik, välja strid
79
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog
Regler
Fokusskifte
Bekräftelse uppmuntran,
Positivt samspel
TRYGG ANKNYTNING
VARM RELATION ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 81
Proaktiva pedagoger
Specialpedagogen kan delta i och vara ett
värdefullt stöd i det konkreta arbetet
Hela klassen/gruppen Fokuselev –Individ
Insatser för hela klassen/
gruppen kombineras med ett
individuellt program
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 84
2014-04-29
11
Lärande samspel främjar
utveckling och lärande av Sociala färdigheter
Förmåga att hantera olikheter - konflikter
Förmåga att uttrycka tankar och känslor
Respekt för andra och varandra
Empati och omtanke
Mångfald och likabehandling – allas lika
värde
Respekt för det gemensamma
Kärlek till lärandet, nyfikenhet,
engagemang ©Lisbeth Henricsson,
Fil dr, Leg psykolog 86
Förhållningssätt - insatser
Förstärkande, uppskattande
förhållningssätt
Förändringar av situationen/miljön
Användning av effektiva uppmaningar
och positiva påminnelser
Färdighetsutveckling: Socialt och
emotionellt
Gemensam problemlösning
Konflikthanteringsstrategier ©Lisbeth Henricsson,
Fil dr, Leg psykolog 87
Moralisk-etiska diskussioner
Eleverna får lyssna på en berättelse
De formulerar etisk-moralisk frågor
Diskussion i hela klassen: För och emot olika
uppfattningar och argument för sin egen
(skiljer på sak och person)
Pedagogen uppmuntrar, bekräftar och
sammanfattar
©Lisbeth Henricsson,
Fil dr, Leg psykolog 89
Olika steg
1. Analysera problemskapande faktorer
och styrkefaktorer (Situations-, funktions-,
miljö- och organisationsanalyser)
2. Elevers delaktighet i analyser, planering,
processer och beslut
3. Formulera mål
4. Välja och göra insatser
5. Gemensam problemlösning
6. Tillsammans utvärdera resultat
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 92
2014-04-29
12
Sambandscirkel: 1. Problem och
påverkansfaktorer 2. Målarbete
©Lisbeth Henricsson, Leg psykolog 96
T.ex. Bristande fokusering
på skolarbete
Mycket prat
Svårt ämne/ nivå
Kommer för sent
Långa genom gångar
Stressat tempo
Otryggt klimat
Situationsanalys:
Påverkar? Hur?
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 99
Funktionsanalys
1. Aktiverare
2. Känslor, tankar
3. Beteenden 4.
Konsekvenser
5. Funktion
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 104
Färdighet/
styrka
Inte ännu
Behöver
hjälp att
utveckla
Klarar
med lite
stöd/
hjälp
Tydlig
Märks väl
Oftast
Hög
grad
Klarar
mycket
bra Kan uttrycka
olika slags
känslor
Är hjälpsam och
visar
omtänksamhet
mot andra
Är ärlig och står
för saker som
har hänt
Elevens styrkor, t.ex.
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 107
2014-04-29
13
a. Mål för mig som pedagog
b. Mål för gruppen/klassen
c. Mål för fokuseleven
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 109
Vi formulerar mål Smarta mål - specifika, mätbara,
accepterade, realistiska och attraktiva
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 110
Peda-
gogen
• Uppmärksamma och bekräfta elever som arbetar, hjälper eller följer regler
• Dämpa rösten - använda tecken för att dämpa prat
• Använda positiva påminnelser
Klassen/
gruppen
• Komma i tid till lektioner
• Hjälpa kamrater som behöver/önskar hjälp
• Träna gemensam problemlösning
Fokuselev
• Fokusera på mina arbetsuppgifter
• Träna sociala färdigheter
• Använda ”lugna ner mig”- strategier
Förändra situationen Några exempel:
Äggklocka, timer, timstock
Fler pauser - Byta aktiviteter ofta
Koncentrationsstöttande tysta material
Stödmarkeringar i elevens böcker, material
Bildstöd
Förbereda övergångar
Ljudreducering (t.ex. öronkåpor)
Bestämd plats i klassrummet/matsalen/fritids
Gå i förväg till matsal, gymnastik, etc.
© Lisbeth Henricsson, Leg psykolog 111 126
”Det du tror om mig,
som du är mot mig,
så som du ser på mig,
vad du gör mot mig,
så´n blir jag”
M. Jennes
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog
2014-04-29
14
Litteraturlista
Arnesen, A. Ogden, T. & Sörlie, M-A. (2006). Positiv atferd og
stöttende läringsmiljö i skolen. Oslo: Universitetsforlaget
Hattie, J. (2009). Visible Learning. London: Routledge.
Henricsson, L. (2006). Warriors and worriers. Development,
protective and exacerbating factors in children with behavior
problems. A study across the first six years at school.
Hundeide, H. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling.
Studentlitteratur.
Karlberg, M. (2011). Skol-Komet: Tre utvärderingar av ett program
för beteendeorienterat ledarskap i klassrummet. diss. Uppsala
universitet.
Sundel, M. & Sundel. S. (2004). Behavior change in the human
services: behavioral and cognitive principles and applications.
Thousand Oaks: California.
Sørlie, M-A. & Ogden, T. (2007). Immediate impacts of PALS: A
school-wide multi-level programme targeting behaviour problems in
elementary school. Scandinavian Journal of Educational Research,
51, 5, 471-492. ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 127
Litteraturlista, forts. Anknytning - mentalisering
Broberg, A., Risholm-Mothander, P. et al. (2006).
Anknytningsteori. Natur & Kultur.
Broberg, A., Risholm-Mothander, P. et al. (2008). Anknytning i
praktiken. Natur & Kultur.
Broberg, M, Hagström, A. & Broberg, A. (2012) . Anknytning i
förskolan. Natur & Kultur.
Gerhardt, S. (2011). Kärlekens roll. Karneval förlag.
Handbook of attachment. Utkommer med jämna mellanrum.
Hart, S.(2009). Anknytning och samhörighet. Gleerups.
Rydén, G. & Wallroth, P. (2008). Mentalisering. Natur & Kultur.
Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer. Natur & Kultur.
Wennerberg, T. (2013). Själv och tillsammans: Om anknytning
och identitet i relationer. Natur & Kultur.
©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 128
Kontaktuppgifter
Lisbeth Henricsson Fil dr, Leg psykolog
Specialist i Neuropsykologi
Specialist i Pedagogisk psykologi
Sektionen för resurs och stödverksamhet
Linköpings kommun
Besöksadress: Westmansgatan 43
582 16 Linköping. Tel 013 205799
Epost arbete: [email protected]
Privat epost: [email protected]
Välkommen att höra av dig!
129