Bakgrund = Problem
• Ofta utformas belysning efter fysikaliskt mätbara värden och krav.
• Standardlösningar används och belysningen blir en
skrivbordsprodukt.
• Helheten och ”mänskliga aspekter” glöms bort.
• Kan leda till problem med bländning, ojämna ljusnivåer, sämre visuell vägledning, otrygghet etc.
Arkus- projekt inom ramen för Vägverkets SNE- verksamhet (Senior Network of Excellence). Finansierat av Vägverket
Syfte
• Belysning ska komma in tidigt i utformningsprocessen
• Stimulera till helhetsperspektiv
• Ge verktyg och begrepp för analys
• Höja kunskapsnivån och inspirera till bättre lösningar
• Visa på samband mellan utformning, energikostnader, drift etc.
Ljusets roll= Möjligheter
Ljuset är viktigt för hur vi upplever en plats.
Ljuset kan:
• skapa identitet• framkalla stämningar• förbättra visuell ledning och säkerhet• öka känsla av trygghet
Vännäsvägen, Umeå
Analys
• Visuell upplevelse• Teknisk installation• Ekonomi, drift och miljö
Visuella begrepp för analys
• Ljusnivå• Ljusfördelning• Skuggor• Bländning• Reflexer• Ljusfärg• Ytfärger
Ljusförorening
Medel:• Ljusavskärmning m rör, ”kepsar”, ”barndoors”, masker• ”Spadar” inne i ljuskällan, ibland skapade med digitala bilder
Götaleden, Göteborg
Skydd mot åverkan
Montage
Stora vägbroarMindre vägbroarGång- och cykelbroarVägtunnlarGång- och cykeltunnlar
Stora vägbroar
Belysningsprinciper
Snedkabelbro, uppljus på pyloner.
Belysningsprinciper
Stora Bältbron,
Danmark
Kolbäcksbron, Umeå
Älvsborgsbron, Göteborg
Uddevallabron
Uddevallabron
Munksjöbron, Jönköping
Armaturen är inbyggd i broräckets överliggare. Ljuset reflekteras i det ljusa broräcket.
Västerbron, Stockholm
Haugesund, Norge
Munkedalsbron, E6, Bohuslän
Partihallsförbindelsen, Göteborg
LED-armaturer infällda i betongräcke
Botniabanan, Örnsköldsvik
Mindre vägbroar
Belysningsprinciper
Motorvägsbroar över E4, Östergötland
Trafikplats Strömstad norr, E6, Bohuslän
Nääs trafikplats, E20, NO Göteborg
Eriksbergsmotet, Göteborg
Marieholmsbron (järnvägsbro), Göteborg
Trafikplats E22/Skarphagsleden, Norrköping
Götaleden, Göteborg
Bergsbron, Norrköping
Inre ringleden,
Malmö
Järnvägsbror,
Lyon, Frankrike
Motorvägsbro vid Nyborg, E20, Fyn, Danmark
Avskärmade Gobostrålkastare skapar mönster och exakt ljusbild
Gång- och cykelbroar
Belysnings-
princip
Stolpbelysning
Belysningspunkter
i räcket
Belysnings-princip
Kontinuerlig belysning
i räcket
Belysnings-princip
Strömpilsbron, Umeå
Apatébron, Hammarby sjöstad, Stockholm
Apatébron, Hammarby sjöstad, Stockholm
Västra Årstabron, Stockholm
Västra Årstabron, Stockholm
Gångbro över Storhedsvägen, Luleå
Gångbro över Storhedsvägen, Luleå
Operan, Oslo
Gångbro Ypsilon över Drammenselva, Drammen, Norge
Gångbro över Glomma,Fredrikstad, Norge
Vägtunnlar
Belysnings-
principer
Enkel rad armaturer i taket
Dubbel rad armaturer i taket
Sidoriktade
armaturrader
Belyst tunneltak
Belysnings-principer
Holmestrandstunnelen, Vestfold, Norge
Holmestrandstunnelen, Vestfold, Norge
Holmestrandstunnelen, Vestfold, Norge
Damsgårdsdstunnelen, Bergen, Norge
Södra Länken, Stockholm
Götatunneln, Göteborg
Laerdalstunnelen, Norge
Oslofjordsstunnelen,
Norge
Zhongnanshantunneln, Kina
Beijing, Kina
Saou Paolo,Brasilien
Marieholmstunneln, Göteborg
Drogdentunneln, Öresundsförbindelsen
Tunnel-mynningar
Grindtunneln, E6 Bohuslän
Grindtunneln, E6, Bohuslän
Gång- och
cykeltunnlar
Belysningsprinciper
Almanacksvägen, Göteborg
Väg 161, Torps köpcenter, Uddevalla
Sundbyberg
Alingsås Station
Kungsbacka Station
Tornby, Linköping
Några råd för god ljussättning1. Besök gärna referensobjekt i likartade miljöer för att lära av goda och sämre
exempel. 2. Börja med att planera objektets uttryck och gestaltningsidé och välj teknik i
nästa skede.3. Ta hänsyn till platsens unika förutsättningar vad gäller ljusförhållanden,
topografi, omgivande bebyggelse, skala, trafikantslag, hastighet, flöde och vilken typ av förbindelse.
4. Samordna olika experter i projektet i ett tidigt skede, så som arkitekter, trafikingenjörer, konstruktörer, ljusdesigners, el-konsulter och brukare med flera.
5. För att uppnå maximal gestaltningseffekt måste materialval och ljusteknik samordnas.
6. Välj gestaltningsprinciper och teknisk utrustning, så som armaturer, drivdon, kopplingar och styrsystem med mera, efter platsens förutsättningar.
7. Tänk på hur man närmar sig objektet samt på vilket avstånd det betraktas. 8. Testa belysningsprinciperna i 3D-modell eller i ljusberäkningsprogram.
Gör enkla modeller för att studera olika ljusprinciper. Utför provbelysningar på likartade objekt.
9. Se till att det finns möjlighet att finjustera ljussättningen på plats, till exempel ljusnivå, ljusfärg, avbländning och möjligtvis komplettering av tillbehör.
10. Besök platsen efter installation för erfarenhetsåterföring.
Tack för uppmärksamheten!
Henrik Undeland, Ark LAR/MSA, Ramböll Sverige AB, Gö[email protected] Mobil 070- 375 26 14
Bokköp: www.arkus.se
efem arkitektkontor ab
Ord på vägen
• Analysera platsen och dess ljusförhållanden
• Använd visuella begrepp för analys
• Låt ljuset beskriva rummet och göra det läsbart
• Tänk på ytskiktens ljusreflekterande egenskaper och färg
• Tänk på underhåll redan i utformningsskede, ett belysningskoncept som inte kan underhållas faller
• Detaljerna gör helheten
Ljuskällor
• Glödlampa
• Halogenlampa
• Kompaktlysrör
• Metallhalogen (6 000- 18 000 tim brinntid)
Vitt ljus, ljusutbyte över 65 lm/W och brinntid mer än 18 000 timmar:
• Lysrör T5 o T8, Longlife (20 000- 70 000 tim)
• Högtrycksnatrium (18 000- 30 000 tim)
• Lågtrycksnatrium (18 000 tim) OBS! Ljusutbyte 150 lm/W
• Kvicksilverlampa (24 000 tim)
• LED (20 000- 50 000 tim)
• Induktionslampa (60 000 tim)
Ekonomi