Embed Size (px)
DESCRIPTION
Mats Björnsson, ämnesråd på utbildningsdepartementet. Presentation från seminarium F. Ett internationellt perspektiv på högre utbildning.
Citation preview
Universitets- och högskolesektorn i OECD-jämförelse
•En utbildningsjämförelse i stort•Några kvalitativa drag
•Vad säger Education at a Glance?
Några förkortningar m.m.
• EAG Education at a Glance
• SWE Sverige
• Indikator OECD: jmf statistik i visst avseende
• Tertiary En utbildningsnivå i den internationella standarden; högre utbildn + KY (minst 2 år)
Sverige-bilden i stort..* En i huvudsak positiv bild internationellt; utbildningsnivå, läsförmåga, livslångt lärande, tillgänglighet och likvärdighet.* Sverige satsar mycket resurser på utbildning, från förskola till forskarutbildning. Även generösa kringresurser (lokaler, skolskjuts, studiestöd).* Resultaten mätt som kunskapsnivå inte helt i nivå med investeringarna.* Bra, genomtänkta universella system, säger OECD. Implementeringen lever kanske inte upp till de höga ambitionerna. Några problem idag; ’svaga grupper’, genomströmningen, mattekunskaperna. Decentralisering??
Sverige-bilden i stort..
0
5
10
15
20
25
30
35
Investeringar
Lärarsituation
Studiedeltag
Utbildn-nivå
Elevkunskap
Arbetsmarkn
Rangplacering vissa områden /145 OECD-indikatorer (2006)OBS låg stapel - hög rang
Vid en genomgång av 2006 års data var det ett ganska litet land som hade högsta genomsnitt-liga rankingen på de 145 Education at a Glance-indikatorerna..
Sverige-bilden i stort..
Vad händer – hur går ’pratet’ om den högre utbildningen?
Globalisering konkurrens
ranking partnerskap
kvalitetssäkring marknadskrafter
mobilitet/tjänsteexport
öppenhet mot samhället
massutbildning Bologna
Kina – Indien pengar
Expansionen
• Högskoleexpansion: skett i hela OECD-området! SWE ’medelstark’ expansion.
• Sett till hela vuxna befolkningen med ’tertiary’ – SWE bara något över snittet men starkare position om vi ser till de yngre med minst 3årig högre utbildning
De lågutbildade minskar…
8
10
12
14
16
18
20
22
24
26
28
30
32
34
2006200520042003200220012000199919981997
OECD medel
Norge (13)
Finland (12)
Danmark (9)
SVERIGE (8)
Schweiz (3)
USA (2)
Tjeckien (1)
procent
Andelen 25-64 åringar med högst grundskola
…och de högutbildade ökar
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Ka
na
da
Ja
pa
n
US
A
Nya
Ze
ela
nd
Fin
lan
d
Da
nm
ark
Au
stra
lien
Ko
rea
No
rge
Be
lgie
n
Irla
nd
SV
ER
IGE
Sto
rbrita
nn
ien
Ne
de
rlä
nd
ern
Sch
we
iz
Isla
nd
Sp
an
ien
OE
CD
Fra
nkrike
Tys
kla
nd
Gre
kla
nd
Po
len
Un
ge
rn
Öste
rrik
e
Me
xik
o
Slo
va
kie
n
Tje
cki
en
Po
rtu
ga
l
Ita
lien
Tu
rkie
t
1998
2006
procent
Andelen 25-64-åringar med minst 2-årig eftergymn utbildn.
…särskilt bland de yngre med 3årig HE
0
5
10
15
20
25
30
35
40
No
rge
US
A
Ne
de
rlä
nd
ern
a
Ko
rea
Da
nm
ark
SV
ER
IGE
Nya
Ze
ela
nd
Ja
pa
n
Fin
lan
d
Ka
na
da
Au
str
alie
n
Sto
rbri
tan
nie
n
Isla
nd
Irla
nd
Po
len
Sp
an
ien
OE
CD
me
de
l
Fra
nkri
ke
Sch
we
iz
Un
ge
rn
Po
rtu
ga
l
Be
lgie
n
Gre
kla
nd
Me
xik
o
Ita
lien
Slo
va
kie
n
Tje
ckie
n
Tyskla
nd
Öste
rrik
e
Tu
rkie
t
1998
2006
procent
Andel 25-34åringar med minst 3-årig högskoleutbildning
Expansionen
• Högskoleexpansion: skett i hela OECD-området! SWE ’medelstark’ expansion
• Sett till hela vuxna befolkningen med ’tertiary’ – SWE bara något över snittet
• Starkare position om vi ser till unga med minst 3 års högre utbildning
• Välutbildade 40-talister ’på utgång’ och stora kullar i 20-årsåldern kan göra att andelen högutbildade i SWE inte ökar som senare år
Några svenska drag vad gäller högre utbildning
• Könsfördelning: relativt sett många kvinnor bland de studerande, men internationell trend
• Åldersfördelning: relativt många studerande i åldrarna över 25 år och relativt sen studiestart
• Demografi: Den ålderspuckel födda kring -90 vi har i SWE, finns i bara några andra länder
• Former: hög andel deltidsstuderande, och studerande på distans. Många byter inriktning.
• Relativt hög autonomi för lärosäten• Väl spridd högskola
Investeringarna i högre utbildning
…är relativt höga i Sverige liksom i t.ex. DK och NO
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
22
24
26
28
30
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17
SVERIGE 2000SVERIGE 2003SVERIGE 2005 land med högre värde än Sverige 2005land med lägre värde än Sverige 2005 OECD medelvärde 2005
UTBILDNINGSINVESTERINGAR Sverige 2000, 2003 och 2005
rangordning (1-30)
tabell nr 1- 17
+-
Investering - finansiering - kostnader
• SWE bland länder med högsta investeringsnivå. Dock, se upp med kostnader för forskningen.
• Kostnaden per studerande idag i SWE inte mycket över OECD-snittet.
0
1000
2000
3000
4000
5000
6000
7000
8000
9000
10000
Ed core R & D
SWE
OECD
USD Årliga utgifter per studerande, tertiary (2006)
Uppgifter om tex lärartäthet i EAG ger missvisande bild för SWE
Investering - finansiering - kostnader
• Hög investeringsnivå. Bland de högsta. Dock, se upp med kostn för forskningen.
• Kostnaden per studerande idag i SWE inte mycket över OECD-snittet.
• Studiemedelsystemet: generellt och generöst• Nordiska länder: litet privat, mycket offentligt.
Outcomes of education..
• Den privatekonomiska nyttan av ett extra studieår i SWE den lägsta i OECD (men ett nordiskt mönster).
Inkomst efter utbildning
-40
-20
0
20
40
60
80
100
120
Ungern
Tje
ckie
n
Port
ugal
US
A
Pole
n
Irla
nd
Italie
n
Tyskla
nd
Sto
rbrita
nnie
n
Öste
rrik
e
Schw
eiz
OE
CD
medel
Fra
nkrike
Turk
iet
Fin
land
Nederländern
a
Luxem
burg
Kore
a
Kanada
Belg
ien
Spanie
n
Austr
alie
n
Norg
e
SV
ER
IGE
Danm
ark
Nya Z
eela
nd
högskolenivåhögst grundskola
procent, gymnasieutbildade = 0
Inkomst bland högskole- respektive högst grundskoleutbildade i relation till gymnasieutbildade 2005/2006, ålder 25-64 år
Outcomes of education..(forts)
• Den privatekonomiska nyttan av ett extra studieår i SWE den lägsta i OECD (men ett nordiskt mönster).
• Bättre arbetsmarknadssituation för den med högre utbildning, i SWE liksom andra länder.
Andelen sysselsatta i olika utbildningsgrupper, män
05
101520253035404550556065707580859095
100
No
rge
20
län
de
rD
an
ma
rkS
torb
rita
nn
ien
OE
CD
me
de
lE
U-1
9 m
ed
el
SV
ER
IGE
US
AF
inla
nd
Tys
kla
nd
11
län
de
rN
org
eD
an
ma
rkS
VE
RIG
ES
torb
rita
nn
ien
OE
CD
me
de
lE
U-1
9 m
ed
el
US
AF
inla
nd
Tys
kla
nd
13
län
de
rS
VE
RIG
ES
torb
rita
nn
ien
Da
nm
ark
No
rge
US
AO
EC
D m
ed
el
EU
-19
me
de
lT
yskl
an
dF
inla
nd
1997
2001
2006
procent högskole-utbildning
gymnasie-utbildning
högst grundskola
Andelen sysselsatta i olika utbildningsgrupper, kvinnor
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Isla
nd
No
rge
SV
ER
IGE
Sto
rbri
tan
nie
Da
nm
ark
Fin
lan
d
EU
-19
me
de
l
Tyskla
nd
OE
CD
me
de
l
US
A
Isla
nd
No
rge
SV
ER
IGE
Da
nm
ark
Sto
rbri
tan
nie
Fin
lan
d
EU
-19
me
de
l
Tyskla
nd
US
A
OE
CD
me
de
l
No
rge
Sto
rbri
tan
nie
7 lä
nd
er
SV
ER
IGE
Da
nm
ark
Fin
lan
d
OE
CD
me
de
l
Tyskla
nd
EU
-19
me
de
l
US
A
1997
2001
2006
procenthögskole-utbildning gymnasie-
utbildning
högst grundskola
Outcomes of education.. (forts)
• Sociala ’effekter’ av utbildning – det finns en samband till sådant som hälsa, politiskt engagemang och tillit.
• Avkastning på offentliga investeringar i utbildning positiv, men mindre så i SWE och DNK.
Outcomes… får man jobb i nivå med sin utbildning?
70
75
80
85
90
95
25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år
SWE
OECD av
Andel som uppnått ’tertiary’ och som har kvalific. jobb (ISCO)
Man bör se upp med slutsatserna av dessa jmf.
Mobilitet
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09
Inresande kvinnor
Utresande män
Utresande kvinnor
Inresande män
In- och utresande studerande SWE 1999/00 – 2008/09
Attraktiviteten hos svenska lärosäten – några faktorer
• Gratis utbildning (förändring nu vad gäller studerande utanför EU/EES)
• Det finns ett stort kursutbud på engelska• Många magisterutbildningar på attraktiva
områden• SWE hävdar sig relativt väl so far..
Olika sätt att arrangera tävlingen ;-)
Universitet i Shanghai topp 500 per 100 000 studerande
![Introduccion a La Gestion de Negocios Tcos 2015[1]](https://img.pdfslide.net/doc/110x75/5695d0b81a28ab9b0293989b/introduccion-a-la-gestion-de-negocios-tcos-20151.jpg)
