5
Ett samhälle präglat av både mångfald och specialisering gör att många aktörer har djupa kunskaper om sitt eget ansvarsområde, men sämre kunskaper om den samlade risk- och hotbilden. För att samhället skall vara förberett på bästa sätt är det viktigt att alla aktörer försöker skaffa sig en helhetsbild av de risker och hot som finns. Viktigt är också att få breda kunskaper om hur samhället försöker skydda sig mot dessa risker och hot. HELHETSBIL D BREDA KUNSKAPER

Säkerhetsarbete

Embed Size (px)

Citation preview

Ett samhälle präglat av både mångfald och specialisering gör att många aktörer har djupa kunskaper om sitt eget ansvarsområde, men sämre kunskaper om den samlade risk- och hotbilden. För att samhället skall vara förberett på bästa sätt är det viktigt att alla aktörer försöker skaffa sig en helhetsbild av de risker och hot som finns. Viktigt är också att få breda kunskaper om hur samhället försöker skydda sig mot dessa risker och hot.

HELHETSBIL

D

BREDA KUNSKAPER

Dagens samhälle kännetecknas av många olika former av risker och hot. Från mer alldagliga risker som möter oss människor i vardagen, till potentiella katastrofer. Konsekvenserna av olika typer av risker och olyckor varierar beroende på olika faktorer. Olyckor kan leda till fysiska skador på människor, egendom och miljö. Olyckor, särskilt större katastrofer, kan även leda till mer svårgripbara fenomen som otrygghet och minskat förtroende för samhällets olika institutioner. Människor drabbas även olika av olyckor och katastrofer, framförallt beroende på ett ojämlikt innehav av olika former av resurser.

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) reglerar enskildas, kommuners och statens skyldigheter att agera förebyggande mot olyckor. Det har även skapats en förordning som mer i detalj reglerar kraven på kommunerna att upprätta kommunala handlingsprogram. Dessa handlingsprogram skall identifiera nuläge, riskbild, säkerhetsmål m.m. För så kallade extraordinära händelser finns en lag (Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, LEH) som reglerar vad kommuner och landsting måste vidta för förberedelser, och vilka åtgärder man måste genomföra vid en sådan händelse. Förberedelserna skall dokumenteras i form av en risk- och sårbarhetsanalys.

I dagens samhälle betonas allt mer vikten av ett systematiskt förebyggande säkerhetsarbete. Man har blivit allt mer medveten om de stora konsekvenser som ett bristfälligt genomfört förebyggande arbete kan få. För att arbeta förebyggande mot olyckor måste man som myndighet känna till de normer, regelverk och den praxis som finns på området. Att arbeta med dessa arbetsuppgifter kräver bland annat systematik, noggrannhet och pedagogisk förmåga. Att förebygga uppkomsten av alla typer av olyckor har blivit en viktig del av kommunens verksamhet.

Kommunerna har ett ansvar att jobba med olycks- och riskbilden ur ett brett perspektiv. Ofta finns det tjänstemän i kommunen, säkerhetssamordnare och beredskapssamordnare, som ansvarar för de här frågorna. Räddningstjänstens del i det förebyggande arbetet kan till exempel bestå i informationsinsatser, tillsyner, automatlarmshantering, områdeskontroller och liknande arbete. Det förebyggande arbetet ställer krav på god analytisk förmåga hos de anställda, man skall bland annat kunna analysera statistiska samband inom olika områden. I slutändan handlar det om att kunna se på vilka områden man skall satsa sina begränsade resurser, ytterst för att undvika så mycket mänskligt lidande som möjligt. För att utveckla det förebyggande arbetet måste räddningstjänsten även ha kompetens att utvärdera olika insatser. Dessa utvärderingar skall sedan kommuniceras både internt och externt.