Vanliga frågor

Göran Risberg, Bo Thunholm, SGU, 20140410

När kan kommunerna införa tillståndsplikt för vattenborrning?

Utgå från miljöbalken Brist på sött grundvatten = Risk för saltvatten ev PBL

Området kan vara förorenat, kan man borra för energi?

Ja, om man återfyller borrhålet Beakta vattentäkter i omgivningen Använd Normbrunn07 (kommentar) det går att beräkna ung hur många fastigheter /ytenhet.

Vad gör man om man får saltvatten vid vatten- respektive energiborrning?

Tätning Tryckning …

Hur ska vi hantera bygglovsansökningar i områden med enskild vattenförsörjning?

Grundvatten i jord och berg….

Bör man fylla på vatten i brunnen om den sinar?

Nej, vattnet flödar ut i omgivningen och försvinner vanligtvis snabbt.

Vad har SGU för information om brunnar?

Vattenförsörjning vid permanentbostad, antal personer (ungefärliga siffror)

• Allmän vattenförsörjning 8 000 000

• Grävd brunn 410 000

• Borrad brunn 640 000

• Vattenförening etc 150 000

1 200 000

Antal totalt inlagrade (inkl ej lägesbestämda) brunnar i SGUs Brunnsarkiv, 2014­03­27

Anvandning 1_Hushållsbrunn 2_Energibrunn3_Övrig användning 4_Okänd användning

Antal

0

10000

20000

30000

40000

År

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Antal brunnar i SGUs Brunnsarkiv, 1976 - 2013

Vatten: ca 4000/år Bergvärme: ca 20 000/år

År 2013 Ej komplett

Brunnsdjupets förändring 1976 – 2013. Hushållsbrunnar

Totaldjup (m)

­100

­80

­60

­40

­20

0

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Mediandjup per år. Hushållsbrunnar. SGUs Brunnsarkiv 2013­12­06

Brunnsdjupets förändring 1976 – 2013. Bergvärme Totaldjup (m)

­200

­150

­100

­50

0

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Mediandjup per år. Energibrunnar. SGUs Brunnsarkiv 2013­12­06

Vilka problem finns inom enskild vattenförsörjning?

Problem med enskild vattenförsörjning

• Kvalitet (mikroorganismer, kemi)

• Kvantitet (låga grundvattennivåer - störst behov)

som kan kopplas till:

• Mänsklig påverkan

• Naturliga orsaker

Viktig information som SGU kan bidra med

• Geologiska förutsättningar

• Grundvattennivå

• Topografi (flödesriktning)

• Förorenande objekt i omgivningarna

• Resultat av provtagning och analys

• Uppgifter om andra brunnar i omgivningen

• Brunnens egenskaper (Brunnsarkivet + Normbrunn 07)

Provtagning av vatten

• Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvatten- försörjning • Provtagning bör upprepas vart 3:e år • Många brunnar provtas ändå inte (!?) • Borde vara en självklarhet vid köp av fastighet

Nya bedömningsgrunder kan ge stöd

• Lättillgänglig information • Aktuell information • Kartor • Statistik • Tabeller • Texter • Lätt att komma vidare-referenser

och länkar • Tryckt utgåva - vart 6:e år • Web- presentation ses över årligen

VILKEN BEREDNING ??? Adsorption

Membran filtrering Jonbyte Oxidation Desinficering Alkalisering

Ämne eller organism som skall avskiljas s

and

filt

er

lån

gsam

filt

reri

ng

bio

filt

er (

torr

filt

reri

ng)

VY

R

kat

alyt

iska

mas

sor

gra

nu

lera

d jä

rnh

ydro

xid

akt

ivt

kol

nan

ofi

ltre

rin

g

om

vän

d o

smo

s

an

jon

iska

mas

sor

kat

jon

iska

mas

sor

bla

nd

mas

sor

luft

nin

g 1

syr

e (l

uft

ens)

kal

ium

per

man

gan

at

klo

reri

ng

UV

-bes

trål

nin

g

alk

alis

era

nd

e m

asso

r

lut,

so

da,

kal

k

Mikrober ** **

Arsenik **

Ammonium ** ** **

Fluorid ** **

Lukt och smak * * ** *

Aciditet ** ** **

Humus och färg * * ** ** **

Klorid **

Hårdhet **

Mangan ** ** ** ** ** * **

Nickel ** ** ** **

Nitrit, nitrat ** **

Radon ** **

Järn ** ** ** ** ** **

Svavelväte * ** * **

Bekämpningsmedel **

Uran **

Vad är det för skillnader mellan grävda och borrade brunnar?

Skillnader mellan grävda och borrade brunnar - kvalitet

Grävda brunnar: Ofta känsliga för mänsklig påverkan (främst

mikroorganismer, nitrat, nitrit, bekämpningsmedel…)

Bergborrade brunnar: Vanligt med naturligt orsakade problem (radon,

arsenik, uran, fluorid, klorid….)

Skillnader mellan grävda och borrade brunnar - kvantitet

Grävda brunnar:

Grunda grävda brunnar känsliga för torka/låga grundvattennivåer; sommartorka i söder, vintertorka i norr

Bergborrade brunnar:

Bergborrade brunnar i låglänta/kustnära områden indirekt känsliga pga. samband mellan låga nivåer och höga kloridhalter

Mindre än var 5:e brunn har problemfritt vatten

Är vattnet tjänligt? < 1/5 JA 3/5 JA, men med anmärkning > 1/5 NEJ

Skillnader mellan grävda och borrade brunnar: Fluorid

Skillnader mellan grävda och borrade brunnar: Klorid

Djupare brunnar - ökad risk för salt grundvatten?

Uran, radon och arsenik i bergborrade brunnar

Uppgifter om andra brunnar i omgivningen

Brunnsarkivets kartvisare Jorddjup Brunnsdjup Brunnars kapacitet Tekniska uppgifter

Vad ska man tänka på när man anlägger en energibrunn?

Bra vatten

Dåligt vatten, t ex salt grundvatten

Vattenbrunn(berg) med bra vattenkvalitet

Bergvärme kan ge dålig vattenkvalitet. Återfyllning kan hjälpa.

Bra vatten

Dåligt vatten, tex salt grundvatten

Vattenbrunn(berg) med bra vattenkvalitet

Två borrhål kan minska risk, mindre energiförluster men ökar kostnaden

Bra vatten

Vattenbrunn(berg) med bra vattenkvalitet

Dåligt tätad brunn (t ex bergvärme) kan ge dålig vattenkvalitet

Foder i berg per år. Alla brunnar. SGUs Brunnsarkiv 2014­03­27

Foderrör i berg EJ_ANGIVET <2 m >=2 m

Antal

0

10000

20000

30000

40000

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Brunnens egenskaper (Normbrunn 07) Foderrör i berg 1976 – 2013

Normbrunn97

Normbrunn07

Tillräckligt djup för att ge tillräckligt med energi

Brunnsdjupets förändring 1976 – 2013. Bergvärme Totaldjup (m)

­200

­150

­100

­50

0

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Mediandjup per år. Energibrunnar. SGUs Brunnsarkiv 2013­12­06

Bergvärme i närheten av vattentäkter

• Avstånd till enskild vattentäkt: > 30 m

• Avstånd till allmän vattentäkt utan skyddsområde: ?

• Primär skyddszon: Bör vanligtvis inte tillåtas

• Sekundär skyddszon: Kan tillåtas med iakttagande av försiktighet

Se SGUs svar på remisser

Hur snabbt sprider sig föroreningar i marken?

Uppskattning av tid för att nå grundvattenytan om tillfälligt

mättat flöde uppstår ovanför grundvattenytan

• Från NV rapport 4852, Bedömning av

grundvattnets sårbarhet.

1 m 5 m 10 m

Grus 1 - 100 m/h < 1 h < 1 h < 1 h

Sand 10 cm/d - 1 m/h < 1 d 1 d - 1 mån 1 d - 1 år

Silt 1 cm - 1 m/år 1 mån - 1 år > 1 år > 10 år

Lera 1 - 10 cm/år 1 mån - 1 år - -

Grov morän 10 m/år - 1 m/h < 1 d < 1 d - 1 mån 1 d - 1 år

Lerig morän 10 cm - 100 m/år 1 d - 1 mån 1 mån - 1 år 1 mån - 1 år

Torv 1 - 100 m/år > 1 d - -

Jordart Vattenhastighet

Djup till grundvattenytan

Tid till grundvattenytan

Uppskattning av strömningshastighet i olika kornstorlekar i den

mättade zonen

Hur kan man bedöma saltrisk i bergborrade brunnar?

Nationell modell för bedömning av saltvattenrisk

Det är vanligt att man får salt grundvatten i bergborrade brunnar. SGU har tagit fram en nationell modell för att bedöma risken för höga kloridhalter. Salt grundvatten, dvs. höga kloridhalter, är vanligt förekommande i bergborrade brunnar. Förhöjda salthalter kan ha flera orsaker:

• relikt saltvatten från perioder då stora delar av landet var täckt av salt havsvatten

• reaktioner med berggrunden som kan ge mycket höga salthalter (”saltlake”)

• direktinträngning av havsvatten

• vägsalt, eller annan antropogen saltkälla

För att bedöma risken för höga kloridhalter i bergborrade brunnar har SGU, med hjälp av regressionsanalys, tagit fram en nationell modell. I arbetet med att ta fram modellen testade vi olika faktorers betydelse för kloridhalten i vatten från bergborrade brunnar. De faktorer som visade sig ha störst betydelse för att förklara kloridhalten är: • det geografiska läget (nord-sydlig riktning och höjden över havet), • låglänta områden under den marina gränsen, • avstånd till väg och • avstånd till kust.

Risk för salt grundvatten i bergborrade brunnar - Täby

Kloridhalt (mg/l)

0

100

200

300

Låg Hög Mycket hög

Kloridhalter jämförelse mellan olika klasser> 200 m från väg, > 200 m från kust

Kloridhalter för de olika riskområdena. Bergborrade brunnar. 20 % av brunnarna i högsta klassen, ”Mycket hög”, har kloridhalter > 100 mg/l 10 % av brunnarna i klassen ”Hög” har kloridhalter > 100 mg/l

Samband mellan kloridhalt och markytans höjd över havet. Bergborrade brunnar.

Kloridhalt (mg/l)

0

50

100

150

200

250

Markytans höjd, m ö h

0 10 20 30 40 50 60

Kloridhaltens beroende av Höjdklass över MG, endast B C E F

Kloridhalt (mg/l)

0

50

100

150

200

250

Markytans höjd, m ö h

0 10 20 30 40 50 60

Kloridhaltens beroende av Höjdklass under MG, endast B C E F0 ­ 10 mÖver marina gränsen Under marina gränsen

Samband mellan kloridhalt (mg/l) och avstånd till väg

Kloridhalt (mg/l)

0

10

20

30

40

50

60

Avstånd till väg (m)

0 100 200 300 400 500 600

Kloridhaltens beroende av avstånd till väg ­ klasser, jordOlika klasser

Kloridhalt (mg/l)

0

10

20

30

40

50

60

Avstånd till väg (m)

0 100 200 300 400 500 600

Kloridhaltens beroende av avstånd till väg ­ klasser, bergOlika klasser

Jordbrunnar Bergbrunnar

Kloridhalt (mg/l)

0

50

100

150

200

250

Avstånd till hav (m)

0 100 200 300 400 500 600

Kloridhaltens beroende av avstånd till hav, endast B C E F

Kloridhaltens beroende av avstånd till hav. Bergborrade brunnar

Lokala bedömningar behövs ofta:

Gör en grov bedömning utifrån den nationella modellen; höjd över havet, marina gränsen, sedimentära bergarter. Se även SGUs länskartor

Gå igenom tidigare genomförda hydrogeologiska undersökningar

Vilka jordmäktigheter förekommer i området? Stora jorddjup medför en ökande magasinerande förmåga för grundvatten och därmed minskad risk för saltvatteninträngning under sensommaren

Vilka kloridhalter har brunnarna i ett aktuellt område? Ibland kan uppgifter om kloridhalter finnas tillgängliga.

Vilka brunnsdjup brukar förekomma? Grunda brunnar enligt SGUs brunnsarkiv kan indikera saltvattenrisk

Vilka erfarenheter har brunnsborrare? Brunnsborrarna har ofta god kännedom om lokala förhållanden

Varför är grundvattennivåerna så låga under sommaren?

Under våren och sommaren är växterna aktiva och tar upp stora mängder av markens vatten. Om växtligheten kommer igång tidigt på våren tas därför sammanlagt större vattenmängder upp av växterna (och minskar därmed grundvattenbildningen).

Vad ska man tänka på när grundvattennivåerna är låga?

Man bör undvika att vattna gräsmattan och tvätta bilen och att använda ”vattenslukande” apparater i hushållet, som till exempel pool och badkar. I vissa kustnära områden, till exempel Stockholms skärgård, bör man vara försiktig med vattenförbrukningen under sommaren, även när grundvattennivåerna är normala

Vattnet i brunnen räcker inte – vad kan jag göra?

Ta först reda på om vattenförbrukningen har ökat eller om det är vattenmängden i brunnen som minskat. Om inte förbrukningen ökat kan det vara idé att kontrollera om vattenbristen har tekniska orsaker: Läckage, till exempel på vattenledningar eller i kopplingar, hydrofor, hydropress eller varmvattenberedare. En sliten eller gammal pump. Om det finns sand eller andra partiklar i vattnet kan pumpen slitas fortare. För liten hydrofor. Den största belastningen på brunnen är oftast under två timmar på morgonen och två timmar på kvällen. Har man en grund brunn med liten vattenkapacitet men god vattenkvalitet kan det vara idé att försöka lagra vatten. Om dessa orsaker kan uteslutas kan man vidta någon av följande åtgärder: Högtryckspolning (eller tryckning). Den absolut vanligaste metoden är att trycka brunnen. Med en högtryckspump öppnar man de sprickor som kan vara igentäppta av till exempel kemiska utfällningar eller sprickfyllnader. Med dagens borrteknik med höga lufttryck är det vanligt att borrhål "degar" om man endast får mindre vattenmängder vid borrning. Med detta menas att borrkax blandas med inkommande vatten och lägger sig som cement efter borrväggarna. Då verkar det som om brunnen är torr vid borrningen. Genom att trycka eller spola ur brunnen försvinner oftast detta problem. Om en äldre brunn ska tryckas bör brunnen spolas ren eftersom slam ofta lagrats på botten av brunnen. Detta slam kan tryckas ut i sprickorna och missfärga vattnet eller täppa igen sprickorna. Sprängning av brunnen. Denna metod var vanligare tidigare. Den har numera oftast ersatts med tryckning av brunn. Tekniken är att man spränger med dynamit i botten av brunnen. Genom den tryckvåg som bildas rensas och öppnas eventuella sprickor. Riskerna med denna metod är dels att borrhål kan rasa, dels att vattnet tar smak av dynamiten. Fördjupning av brunnen eller borrning av en ny brunn kan ibland vara det bästa alternativet

Hur långt är det till berg?

SGU har framställt en rikstäckande databas över jorddjup som hanterar all tillgänglig information som exempelvis data från SGUs Brunnsarkiv och jordarter. I höglänt terräng och i moränområden är jorddjupen oftast måttliga, mindre än 10 meter. Större jorddjup, och därmed längre till berg, förekommer främst i dalgångar och i låglänta områden. Man kan också få vägledning av information om borrningar som gjorts i närheten av den plats där man själv tänkt borra.

Vad ska man tänka på när man planerar för enskilt avlopp?

Vertikalt skyddsavstånd vid avloppsinfiltration

• För att den mikrobiella avdödningen ska bli tillfredställande bör avståndet mellan infiltrationsytan och högsta grundvattenyta ligga mellan 1-2 meter och inte understiga 1 meter någon gång under året

Foto: MaskinEntreprenörerna

Mät grundvattennivån genom att

1. Gräva en grop eller 2. Använd befintlig brunn, rör eller dyl 3. Ytvatten i närheten (genomsläppliga jordarter)

Jämför uppmätt grundvattennivå med

…med normala grundvattennivåer under olika delar av året; fördel att mäta nivån under mars-april-maj

Jämför grundvattennivån med …

….grundvattenmagasinens fyllnadsgrad. Ger ett mått på grundvattennivån oavsett tiden på året.

Inströmningsområde

Utströmningsområde

Hur långt från en avloppsanläggning bör en brunn ligga?

En brunn bör om möjligt placeras högre i terrängen, så långt från föroreningskällan som möjligt. Risken för påverkan beror på föroreningskällans art samt jordlagrens mäktighet och genomsläpplighet. Borrentreprenörens rekommenderade minsta avstånd mellan brunn och avlopp är 30 meter. Om man inte kan utesluta påverkan, bör borrentreprenören täta brunnen till stort djup eller avråda från borrning.

Problem kan undvikas innan de inträffar……. Planera brunnens läge

Lämpligt avstånd mellan föroreningskälla och brunn beror på

- Grundvattenytans lutning

- Jordarts genomsläpplighet

och mäktighet

- Djup till grundvattnet

Sammanvägning av flera faktorer

Vattenskyddsområde?

Varför vattenskyddsområde?

Vattenskyddsområden Grundvatten - bör sammanfalla med grundvattendelaren

Ytvatten - hela avrinningsområdet ska omfattas Skyddsområdet indelas i zoner beroende på tiden för förorening att nå vattentäkten

Vad säger allmänna råden? 7 kap. 21 § MB

• ”Ett vattenskyddsområde bör omfatta vattentäktens tillrinningsområde, såvida inte beslutsunderlaget visar att skyddssyftet kan uppnås genom fastställande av ett mindre område som vattenskyddsområde”

• Ju närmare uttagspunkten eller vid känsliga infiltrationsområden desto starkare skydd för akuta och kontinuerliga föroreningar.

• Utanför dessa behövs framförallt skydd mot föroreningar som på lång sikt kan påverka vattenkvaliteten negativt.

Syfte med vattenskyddsområde – några saker att tänka på

1. Man kan fastställa skyddsområden där det idag inte finns en vattentäkt

2. Man får inte införa andra restriktioner i markanvändning än vad som är motiverat för att uppfylla syftet

3. Det är inte säkert att skyddsområdet för en grundvattentäkt sammanfaller med tillrinningsområdet för grundvattenmagasinet

Hur dela in skyddszoner för grundvattentäkter

• Vattentäktszon

• Primär skyddszon

• Sekundär skyddszon

• Tertiär skyddszon

Vattentäktszonen • Avgränsas som ett område kring en uttagsbrunn eller

grupp av närbelägna uttagsbrunnar. Bör vara skyddad för obehöriga, exempelvis genom låst inhägnad.

Primär skyddszon

Vid avgränsningen måste både uppehållstid i magasinet och

särskilt känsliga inströmningsområden beaktas. Det kan förekomma primära zoner på flera ställen inom ett vattenskyddsområde. Primär zon avgränsas på geologiska/ hydrogeologiska grunder så att akuta föroreningsrisker minimeras.

I jord bör den primära skyddszonen omfatta ett område så att uppehållstiden från den yttre gränsen till vattentäktszonen är minst 100 dygn.

Sekundär skyddszon

• Även den sekundära skyddszonen bör skyddas mot markanvändning eller verksamheter som kan medföra risk för förorening av grundvattnet.

• Ett lägsta krav på den sekundära skyddszonens utbredning för grundvattentäkter i jordlager bör vara att uppehållstiden från dess yttre gräns till vattentäktszonen är beräknad till minst ett år.

Tertiär skyddszon

• Omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zoner.

• Här är det viktigt att beakta föroreningar som i ett långt tidsperspektiv kan påverka vattentäkten negativt.

Vad regleras inom ett vattenskyddsområde?

• Hantering av petroleumprodukter

• Kemiska bekämpningsmedel

• Växtnäringsämnen

• Avloppshantering

• Upplag av avfall eller snö

• Materialtäkter

• Schaktning, pålning etc.

• Transport av farligt gods

• Miljöfarlig verksamhet

Hur regleras det då?

• Tre typer: Förbud, Tillstånd eller anmälan.

• Det som kan vara förbjudet i den primära zonen kan kräva tillstånd i den sekundära och anmälas i den tertiära. Övergångsregler inte ovanliga.

Grundvattenkartering- hur gör SGU?

GRUNDVATTENRESURSER

SGUs roll Undersöker, dokumenterar, beskriver och tillhandahåller

information om Sveriges geologi

SGUs roll - Grundvatten Ansvarar för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet

Tillhandahålla ett hydrogeologiskt planeringsunderlag

Fungera som expertmyndighet

”Vår uppgift är att verka för en god hushållning och användning av grundvatten ”

Hur kan det underlag som SGU tar fram

användas?

Samhällsplaneringen Vattenförsörjningsplaner, VA-planer, Översiktplaner

Del av underlag till framtagande av vattenskyddsområden

och vattentäkter

Vattenförvaltning Uppfylla krav ställda i EUs ramdirektiv för vatten

(identifiering och karakterisering av betydelsefulla

grundvattenförekomster)

VISS

Miljömål I arbetet med att nå miljökvalitetsmålet "Grundvatten av god

kvalitet"

Grundvattenmagasin

Ett grundvattenmagasin

är en geologisk formation

(t.ex. en rullstensås) med

en sammanhängande

grundvattenzon.

Magasinen kan vara

stora,

t ex i våra rullstensåsar,

eller små som i morän.

HUR KARTERAR SGU

GRUNDVATTEN? Arbete är indelat i fyra delar • Sammanställning av befintlig information

• Brunnar i Brunnsarkivet

• Genomförda utredningar

• Kartor

• Kompletterande undersökningar

• Geofysik

• Borrning

• Brunnsinventering

• Avgränsning

• Beskrivning

Grundvattenmagasin - Underlag

Hydrogeologiska kartor

Lokal (kommun)

skala 1:50 000 (pågår)

Regional (län)

skala 1:250 000 (klar)

Nationell

skala 1:1 miljon

Kompletterande undersökningar

• Nivåmätning

I brunnar och observationsrör

• Källinventering

• Geofysiska mätningar

Georadar, seismik

• Avvägning

• Borrningar

• Provtagning

Avgränsning

Rb1205

Isälvsavlagring

Grundvattenmagasin

På grundval av

geologisk karta,

information från olika

arkiv och

kompletterande

undersökningar…..

…görs en bedömning

av

grundvattenmagasinet

och dess

uttagskapacitet