Kommunal Grundvattendag i Uppsala 2014

Grundvattenresurser

Konkurerande behov

Värdering av resurser som Prioriteringsunderlag

bjorn.holgersson@sgu.se

Exempel på juridisk utgångspunkt: PBL

1 kap. Inledande bestämmelser 3 § Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras.

2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m.

3 § Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. de boendes och övrigas hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice, 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och 5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

Exempel på juridisk utgångspunkt: Lagen om allmänna vattentjänster

Inledande bestämmelser 1 § Bestämmelserna i denna lag syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster 6 § Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning. Tillsyn 51 § Länsstyrelsen utövar tillsynen över att kommunen fullgör skyldigheten enligt 6 § att tillgodose behovet av vattentjänster. Länsstyrelsen får förelägga kommunen att fullgöra skyldigheten. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

Behov av Planerings- och Prioriteringsunderlag

• En fungerande VA-planering ger kommunen större handlingsutrymme.

• Utan en planering riskerar kommunen att ställas inför förelägganden enligt 51 § vattentjänstlagen

Värdering av Sveriges grundvattenmagasin ur ett

dricksvattenperspektiv

Björn Holgersson, Peter Dahlqvist Magdalena Thorsbrink, Jakob Nisell Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)

Denna värdering avser… En värdering av våra grundvattenmagasin i såväl • isälvsavlagringar • sedimentär berggrund som i • bristområden med kristallin berggrund och tunna jordtäcken och i övriga områden

En relativ värdering av Sveriges grundvattenmagasin Värdet av ett grundvattenmagasin i förhållande till andra grundvattenmagasin, ur ett dricksvattenperspektiv En del i SGUs miljömålsarbete Uppstart nationell värdering, 2011 Utkast till värderingsresultat, 2012 Kalibrering, 2013 Resultat redovisas, 2014

Naturvårdsverket Rapport 5142 Januari 2002

Analysen Möter ett behov - besvarar specifika frågeställningar Heltäckande analys – inbegriper allt grundvatten Utgår ifrån tidigare utförda arbeten

Grundvattenmagasinets totala relativa värde, i relation till övriga grundvattenmagasin

Egenvärde

In Situ-värde

Natur- och Kulturvärden

För markstabilitet (undvika sättningar)

Utgöra recipient för t.ex. spillvatten

Förhindra saltvatteninträngning Utvinnings-

värde

Dricksvatten

Geoenergi (energilager + geotermi)

Naturgrus

Bevattning, mm

Ett första steg……..

Användningsområden -Vattenförsörjningsplanering

där prioritering är en central del

-Markanvändningsplanering Översikts- och detaljplaner

- Materialförsörjningsplanering -Tillståndsgivning

Miljödom, täkttillstånd -Planering/prioritering av åtgärder

T.ex. för väg och järnväg

-Miljömålsarbete

Värderingen utförs som en rasteranalys med delmodeller som slås ihop

Värderingens olika dimensioner

1. Behov

2. Infiltrationsmöjligheter

3. Uttagsmöjligheter

4. Kvalitet

5. Sårbarhet

6. Påverkan

1. Behov

Fritidshus

Befolkningsdata

Behovsfaktor vattentäkter (utesluts troligen)

Buffrad behovsbild

2. Infiltration

3.Uttagsmöjligheter baserad på karterade och icke karterade uttag

Uttagsmöjligheter

4. Kvalitet utifrån vattentäktsuppgifter och enskilda brunnar

Kvalitet utifrån vattentäktsuppgifter och enskilda brunnar

5. Sårbarhet baserat på jordartskartan

Omklassningstabell - Jordart till Sårbarhetspoäng

Sårbarhet utifrån Jordartskartan

(högt värde)

(lågt värde)

6. Påverkan från utsläpp, vägar och markanvändning

Påverkan från utsläpp, vägar och markanvändning

Sammanslagning

Behov Uttags möjl.

Infiltra tion

Kvalitet Sårbar

het Påverkan

Kvantitet

Egenskaper Risk

Förutsättningar

Sammanslagen värdering

Risk utifrån Påverkan * Sårbarhet

Egenskap utifrån Kvantitet (Uttagsmöjlighet+Infiltration) * Kvalitet

Förutsättningar utifrån Egenskap * Risk

Värdeberäkning utifrån Behov * Förutsättningar

Körning och Sammanlänkning av alla delmodeller

Presentation av resultat

• Bilder – Raster – Vektor

• Tabeller • Mellanresultat

1. Storåsen 2. Mellanåsen 3. Lillåsen Lista utifrån

prioritering

Nationell analys

Regional analys

Exempel på urval: 50 mest värdefulla förekomsterna (från en okalibrerad beräkning) Skala går från blått till rött, rött är högst värde

Vidareutveckling •Nationell prioriteringslista - "100 i topp" •Rasterskikt över värdegrundande parametrar •Osäkerhetsskiktet tas fram •Marknadsföra möjligheten till separata körningar •Beslutsprocess ska arbetas fram för NÄR vi väljer att uppdatera modellen med nya indata •Utveckling - värdering utifrån andra värden än för dricksvattenförsörjning (geoenergi, grus, ekologi) Tack för oss!