Hälsa, hälsofrämjande & sjukdomsförebyggande arbete

Hälsan upplevs subjektivt!

Hälsans dimensioner enligt Ewles & Simnett

Fysisk- kroppens mekaniska funktion. Psykisk- klar och sammanhängande tankeförmåga. Emotionell- förmåga att uppleva, hantera och uttrycka känslor. Social- förmåga att ha mänskliga relationer. Andlig- vägar till sinnesro (ej nödvändigtvis religiösa).

Samhällsbetingad- samhällets tillgång till basala resurser, syn på mänskliga rättigheter, politiskt-, religiöst- och kulturellt förtryck.

OmvårdnadsteoriDorothea Orem kallar människors hälsofrämjande

aktiviteter för egenvård.

Egenvårdsbehov varierar med aktuell livssituation. När man inte klarar av att sköta sin egenvård, har man

egenvårdsbrist.

Omvårdnaden syftar till att kompensera egenvårdsbristen. Helt kompenserande, delvis eller som stödjande och/

eller undervisande.

Livsstilsrelaterade sjukdomar hindrar många att leva det liv de vill ha, och hade kunnat ha.

Livsstilssjukdomar

Hälso- & sjukvården kan tillslut bara lindra symptom

Regeringen har fastslagit nationella bestämmelser om folkhälsoarbete och god hälsa på lika villkor för alla i landet.

Folkhälsoarbete

Primär prevention - påverkar livsstilen för att förhindra sjukdom

Sekundär prevention- hindra progress av uppkommen sjukdom

Tertiär prevention- kompensera funktionsnedsättningar pga sjukdom.

I distriktsjuksköterskans kompetens ingår, förutom att återställa hälsa och lindra lidande, att genom hälsofrämjande synsätt stärka den vårdsökande till god hälsa

Om arbetet baseras på empowerment med respekt för den enskildes integritet, delaktighet och samtycke och den långsiktiga nyttan vägs in blir den ändå legitim.

Folkhälsoarbete med hälsorådgivning innebär en etisk konflikt

Vetenskapliga studier har visat att folkhälsoarbete har givit resultat. Hälsosamtal baserade på soc-modellen och Orems egenvårdsteori har givit

positiva resultat. Motion på recept har följts i lika stor utsträckning som läkemedel på recept.

Folkhälsorapporter visar att hälsan varierar stort. Fel kostvanor, för lite motion och stress ökar

livsstilssjukdomarna.

SyfteFå kunskap om distrikssjuksköterskans arbete med avseende på hälsofrämjande arbete och

livsstilsmottagningar och sedan koppla ihop det med hälsofrämjande teorier, samhälleliga- och vetenskapliga rapporter.

Veteskapliga artiklar söktes på Cinahl med sökorden

“nurse lifestyle prevention”69 artiklar träffades.

Ingen geografisk eller tidsmässig begränsning gjordes. Fem valdes ut

med kravet att titeln skulle riktas mot ospecifierad livsstilsrelaterad sjukdom

Sökning nr. Datum

Sökord Antal artiklar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Utvalda artiklar Artikel nummer

140201 nurse lifestyle prevention 69 69 10 5 1-5

Artikel-nummer

Titel Nyckelord

1 A person-centred lifestyle change intervention model: Working with older people experiencing chronic illness (Glass N. et al, 2012)

Chronic illness, intervention, lifestyle, model, older people.

2 Nurses’ potential to lead in non-communicable disease global crisis (Decola P. et al, 2012)

Capacity, Global Burden, Non- Communicable Diseases, Nursing Roles

3 Lifestyle changes after a health dialogue Results from the Live for Life health promotion programme (Lingfors, H. et al, 2003)

Lifestyle, intervention, health promotion, primary health care.

4 Parish Nurse–Initiated Interdisciplinary Mobile Health Care Delivery Project (Mayernik, D. et al, 2010)

Collaboration partnerships parish nursing community health

5 Community-Based Senior Health Promotion Program Using a Collaborative Practice Model: The Escalante Health Partnerships (Nunez, D.E. et al, 2003)

Health promotion, collaborative practice, commu- nity health, chronic disease management, quality of life, functional health, community coalitions, aging resources, strength training in the elderly.

Artikel 1, 3 till 5 syftade till att hjälpa människor att förbättra sin livsstil,sänka risken för livsstilssjukdomar och

stötta deras egenvårdskapacitet vid sjukdom.

Resultaten visade att multiprofessionella hälsofrämjande samtalsprojekt gavpositiva utgångar för hälsa och livsstil för deltagarna.

Artikel 2 hade som syfte att undersöka hur sjuksköterskor såg på att

arbeta med hälsosamtal på sina rådande arbetsplatser.

Sjuksköterskor visade sig vara villiga att utföra detta arbete, men

de hade inte tid avsatt för det.

Alla artiklar menade attSjuksköterskor var lämpade att leda program för

samtal om hälsofrämjande egenvårdsarbete Uppföljande stöd över lång tid krävdes för hållabar egenvård

Behov av sekundär och tertiär prevention innebär att den vårdsökande har fått enstor egenvårdsbrist och har ett stort lidande

Hälsopreventivt livsstilsarbete, eller primär prevention minskar behovet av den

dyra mer kompenserande vården.

Att minska egenvårdsbristen i hälsans alla dimensioner genom stödjande/ undervisande kompensernade vård, eller primär prevention, sparar in både lidande och resurser i

samhället.