Anders Borgs presentationsbilder VÅP2014 20140409

Vårproposition 2014 Kunskap för stärkt arbetskraft

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

9 april

Finansminister Anders Borg


Internationell återhämtning men

nedåtrisker dominerar alltjämt

• Tydligare att de avancerade ekonomierna

befinner sig i en återhämtningsfas – Euroområdet gradvis på väg ur krisen

– Högre aktivitet i den brittiska ekonomin

– Amerikansk data tyder på återhämtning

• Något dämpade tillväxtutsikter i de

framväxande ekonomierna – Valutaoro och finansiell turbulens i framväxande ekonomier

– Tecken på inbromsning i den kinesiska ekonomin


Sverige: Gradvis normalisering av det

ekonomiska läget

• Svensk ekonomi utvecklades svagt under helåret

2013 men starkare mot slutet av året

• Tillväxten förväntas bli högre framöver

• Svensk export förväntas åter växa 2014, men

växer långsammare jämfört med tidigare

återhämtningar

• Konsumtion och investeringar väntas öka 2014

och 2015


• Fortsatt osäkerhet om europeiska

banksystemet

• Riskerna för en svagare utveckling i de

framväxande ekonomierna har ökat

• Ökad geopolitisk risk och risk för

bredare sanktioner mot Ryssland

Risker för svagare utveckling

väger fortfarande över


2013 2014 2015 2016 2017 2018

BNP 1,5 (1,2) 2,7 (2,5) 3,3 (3,6) 3,5 (3,9) 2,5 (2,9) 2,3

BNP, kalenderkorrigerad 1,5 (1,2) 2,8 (2,6) 3,0 (3,3) 3,2 (3,5) 2,7 (3,1) 2,4

Hushållens konsumtion 2,0 (2,1) 2,6 (3,1) 3,7 (3,9) 3,4 (3,6) 2,8 (3,1) 2,5

Offentlig konsumtion 2,0 (1,0) 1,0 (1,1) 0,6 (0,2) 0,9 (0,7) 0,3 (0,6) 0,2

Fasta bruttoinvesteringar -1,3 (-2,4) 4,7 (4,3) 7,4 (6,9) 6,5 (6,7) 4,5 (4,3) 4,2

Lagerinvesteringar1 0,2 (0,4) 0,1 (-0,1) -0,1 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0

Export -0,9 (-2,3) 3,5 (3,0) 5,5 (6,8) 6,5 (7,7) 5,7 (6,2) 5,4

Import -1,2 (-2,7) 3,4 (3,3) 6,3 (7,1) 6,7 (7,4) 6,0 (6,1) 5,7

Nettoexport1 0,1 (0,0) 0,2 (0,0) 0,0 (0,3) 0,3 (0,6) 0,2 (0,4) 0,2

BNP-tillväxten bedöms öka 2014 Prognosen i budgetpropositionen för 2014 inom parentes.

Procentuell förändring

1 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar


Nyckeltal Prognosen i budgetpropositionen för 2014 inom parentes. Procentuell

förändring om inte annat anges

2013 2014 2015 2016 2017 2018

BNP 1,5 (1,2) 2,7 (2,5) 3,3 (3,6) 3,5 (3,9) 2,5 (2,9) 2,3

Produktivitet i näringslivet, kalenderkorrigerad 1,7 (1,3) 1,8 (2,7) 2,2 (2,5) 2,1 (2,0) 1,9 (1,8) 1,9

Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 0,4 (0,3) 1,4 (0,5) 1,2 (1,1) 1,4 (1,6) 1,1 (1,5) 0,8

Sysselsättning 1,0 (0,8) 1,2 (0,8) 1,2 (1,0) 1,2 (1,3) 1,0 (1,3) 0,9

Arbetslöshet1 8,0 (8,2) 7,7 (8,1) 7,3 (7,8) 6,7 (7,0) 6,3 (6,4) 5,9

Löner2 2,5 (2,7) 2,7 (2,8) 2,9 (2,9) 3,2 (3,2) 3,4 (3,4) 3,5

KPI3 0,0 (0,1) 0,2 (0,9) 1,6 (1,7) 2,5 (2,7) 2,8 (3,2) 2,9

KPIF4 0,9 (1,0) 0,8 (1,3) 1,5 (1,5) 1,7 (1,7) 1,9 (1,9) 2,0

TCW-index5 118 (116) 117 (116) 116 (116) 116 (116) 115 (116) 115

BNP-gap6 -2,9 (-3,5) -2,4 (-3,0) -1,5 (-2,1) -0,5 (-1,0) -0,2 (-0,2) 0,0 1) Procent av arbetskraften 15-74 år. 2) Konjunkturlönestatistiken. 3,4) Årsgenomsnitt. 5) Slutkurs. 6) Procent


Prognosjämförelser

BNP-tillväxt Arbetslöshet 2014 2015 2014 2015

FiD 2,7 3,3 7,7 7,3 FiD, kal.korr. 2,8 3,0

Konjunkturinstiutet (26/3) 2,6 3,2 7,9 7,3 Riksbanken (13/2) 2,4 3,6 7,8 7,2

IMF (8/4) 2,8 2,6 8,0 7,7 EU (25/2) 2,5 3,3 7,7 7,3

OECD (19/11) 2,3* 3,0* 7,8 7,5 ESV (3/4) 2,4 3,1 7,9 7,4

Swedbank (8/4) 2,8 2,9 7,9 7,4 Nordea (12/3) 2,8 2,5 7,9 7,6

SEB (11/2) 2,5 3,2 7,7 7,0 Handelsbanken (5/12) 3,1 2,6 7,9 7,7

Svenskt näringsliv (5/2) 2,5 3,4 7,7 7,3 LO (19/11) 2,3 2,6 8,0 8,0

Anm.: Prognosdatum inom parentes

* Kalenderkorrigerad


Återhämtning på något fastare mark BNP-tillväxt, procent

Källa: EU-kommissionens vinterprognos 2014

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5It

alie

n

Finl

and

Ned

erlä

nder

na

Por

tuga

l

Spa

nien

Fran

krik

e

Bel

gien

Dan

mar

k

Öst

errike

Tysk

land

Sto

rbrita

nnie

n

Irla

nd

Gre

klan

d

Sve

rige

2014 2015


Offentliga sektorns finansiella

sparande Miljarder kronor och procent av BNP

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Finansiellt sparande, mdkr -26 -49 -59 -13 7 30 56

Finansiellt sparande, % av BNP -0,7 -1,3 -1,6 -0,3 0,2 0,7 1,2


Offentliga finanser Finansiellt sparande respektive bruttoskuld. Prognosen i

budgetpropositionen för 2014 inom parentes. Procent av BNP

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Finansiellt sparande -1,3 -1,6 -0,3 0,2 0,7 1,2

(-1,2) (-1,5) (-0,4) (0,4) (1,1) Strukturellt sparande 0,0 -0,2 0,5 0,4 0,8 1,2

(0,5) (0,2) (0,8) (1,0) (1,2) Konsoliderad bruttoskuld 40,6 41,3 39,7 37,3 34,8 31,7

(41,9) (42,6) (41,2) (38,3) (35,1)


-4,7

-3,0

-2,7

-2,0

-1,7

-1,4

-1,2

-1,0

-1,0

-0,6

-0,5

0,1

0,2

0,7

Nederländerna

Spanien

Storbritannien

Irland

Portugal

Österrike

Frankrike

Finland

Danmark

Grekland

Italien

Belgien

Tyskland

Sverige

Finansiellt sparande 2017. Procent av BNP

-5,8

-5,8

-5,0

-4,0

-3,5

-3,3

-3,2

-2,5

-2,4

-2,1

-2,1

-2,0

-1,6

-0,1

Storbritannien

Spanien

Irland

Portugal

Frankrike

Grekland

Nederländerna

Belgien

Österrike

Italien

Finland

Danmark

Sverige

Tyskland

Finansiellt sparande 2014. Procent av BNP

Sveriges starka position ska värnas

Källa: Finansdepartementets prognos (Sverige) samt IMF (övriga)


Kommunsektorns inkomster och utgifter Miljarder kronor, löpande priser

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Inkomster, totalt 839 872 895 925 963 1 004 1 040

Utgifter, totalt 843 880 904 932 970 1 010 1 048

Finansiellt sparande -4 -8 -9 -7 -6 -6 -7

procent av BNP -0,1 -0,2 -0,2 -0,2 -0,1 -0,1 -0,2

Resultat 19 14 10 12 13 14 14


• Sverige gick in i krisen med stora överskott

• Regeringens reformer har stöttat tillväxten

under krisen

• Åtgärder som varaktigt stärkt ekonomin och

samtidigt skjutit in energi under krisen

• Välfärden har värnats

• Sverige har bland Europas starkaste

offentliga finanser

Svensk ekonomi har visat

motståndskraft


• Stora överskott innan krisen en viktig förklaring

till att Sverige klarat krisen bättre än de flesta

jämförbara länder

• Tillbaka till överskott avgörande för att också

vid nästa kris kunna skydda jobb och välfärd

– En liten öppen ekonomi med stor finansiell

sektor behöver skyddsvallar

– Omvärlden riskerar möta nästa kris med

begränsat utrymme för aktiv politik

• Överskottmålet bör ligga fast under kommande

mandatperiod

Tid att stärka skyddsvallar


41 42

60

74 75 77

93 96 99 100 105

120 127

134

177

Sve

rige

Dan

mar

k

Fin

lan

d

Öst

err

ike

Ne

de

rlän

de

rna

Tysk

lan

d

Sto

rbri

tan

nie

n

Fran

krik

e

Span

ien

Be

lgie

n

USA

Irla

nd

Po

rtu

gal

Ital

ien

Gre

klan

d

Stapeldiagrammet visar EU15 utom Luxemburg. Källor: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens vinterprognos februari 2014 (övriga)

Sårbar omvärld ger ökat behov av

skyddsvallar för att möta nästa kris Offentliga sektorns bruttoskuld 2014. Procent av BNP





EU15 2000: 63% 41 42

60

74 75 77

93 96 99 100 105

120 127

134

177

Sve

rige

Dan

mar

k

Fin

lan

d

Öst

err

ike

Ne

de

rlän

de

rna

Tysk

lan

d

Sto

rbri

tan

nie

n

Fran

krik

e

Span

ien

Be

lgie

n

USA

Irla

nd

Po

rtu

gal

Ital

ien

Gre

klan

d





EU15 2008: 65%

EU15 2000: 63% 41 42

60

74 75 77

93 96 99 100 105

120 127

134

177

Sve

rige

Dan

mar

k

Fin

lan

d

Öst

err

ike

Ne

de

rlän

de

rna

Tysk

lan

d

Sto

rbri

tan

nie

n

Fran

krik

e

Span

ien

Be

lgie

n

USA

Irla

nd

Po

rtu

gal

Ital

ien

Gre

klan

d


EU15 2014: 93%




EU15 2008: 65%

EU15 2000: 63% 41 42

60

74 75 77

93 96 99 100 105

120 127

134

177

Sve

rige

Dan

mar

k

Fin

lan

d

Öst

err

ike

Ne

de

rlän

de

rna

Tysk

lan

d

Sto

rbri

tan

nie

n

Fran

krik

e

Span

ien

Be

lgie

n

USA

Irla

nd

Po

rtu

gal

Ital

ien

Gre

klan

d


Omvärlden möter nästa kris från

svagare position med höga skulder Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld. Procent av BNP

62,0 62,5 53,0

73,3

104,8

1990 1998 2000 2008 2014

USA

67,0

118,3 140,1

191,8

244,9

1990 1998 2000 2008 2014

Japan

Källa: EU-kommissionen (AMECO). Siffrorna för 2014 är en prognos

Uppgift saknas

72,8 69,2 70,1

95,9

1990 1998 2000 2008 2014

EZ

33,0

45,8 40,5

51,9

93,4

1990 1998 2000 2008 2014

Storbritannien


Inriktning för finanspolitiken de

kommande åren

• När konjunkturläget förbättras avtar gradvis behovet att via finanspolitiken stötta ekonomin

• 2015 och framåt inriktas politiken på att vända underskott till balans och överskott

• Återgång till överskott ställer stora krav på regeringen de kommande fyra åren

• Samhällsutmaningar kräver fortsatta reformer, men en ansvarsfull politik förutsätter att dessa finansieras krona för krona


I fokus för finanspolitiken

• Ordning och reda i offentliga finanser

• Säkra återhämtning

• Förbättra arbetsmarknadens funktionssätt

• Mer kunskap för stärkt arbetskraft

• Stärka Sveriges konkurrenskraft

• Välfärd och sammanhållning


VÅP14: Utbildningspaket för mer

kunskap och fler lärare • Fallande resultat i internationella jämförelser sedan lång tid

• Regeringen har genomfört omfattande reformer som tar tid

innan de får fullt genomslag

• Fortsatta insatser krävs för att förbättra skolan

– Mer kunskap

• Bättre resultat

• Ökad likvärdighet

• Trygghet och studiero i klassrummen

• Nyanlända elevers studieresultat

– Stärka lärare och rektorer

• Läraryrkets status och attraktionskraft

• Rektorernas pedagogiska ansvar

• Tillgången till behöriga lärare i vissa ämnen

– Smidigare övergång mellan gymnasieskola och arbetsliv


VÅP14: Utbildningspaket för mer

kunskap och fler lärare • Mer kunskap

– Förskolepaket: Höjd kompetens, förstärkt tillsyn och mer resurser till

personal

– Tioårig grundskola inkl. förlängd skolplikt 1 år

– Lågstadielyft: Mindre undervisningsgrupper, fler speciallärare m.m.

– Ökad undervisningstid i matematik i åk 7-9

• Säkra hög kunskapsnivå för alla elever

– Förstärkt sommarskola och läxhjälp

– Satsningar på nyanlända, bl a mer svenskaundervisning (3 timmar

mer i veckan under 4 år)

– Utökat läslyft 2015-2018

• Möt behovet av fler lärare

– Utbyggnad av antalet platser på lärarutbildningen från 2015, total

ökning ca 9 000 platser till 2018

– Examenspremie för lärare i matematik, teknik och NO

• Totalt satsas 3,8 mdkr 2015 och 6 mdkr varaktigt


Utbildningspaket i VÅP14 Miljoner kronor

2014 2015 2016 2017 2018 Varaktigt

Förskolepaket 200 200 200 50 10

Lågstadielyft 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000

Mellan- och högstadiet 510 755 1 142 1 132 1 052

Nyanlända elever och utrikes födda elever 360 410 530 480 330

Tioårig grundskola inkl. fortbildning 68 220 1 068 1 747 1 427

Utbyggd utbildning och fortbildning för lärare 539 916 1 213 1 315 991

Studielånshöjning 114 122 139 168 168

Övriga skolfrågor 6 26 27 7 7 7

Summa utbildningsreformer 6 3 817 4 650 6 299 6 899 5 985


Sverige ska ha ett företags- och

innovationsklimat i världsklass

• Hinder för möjligheterna att starta och driva företag i

Sverige ska fortsatt minska

• Ny ersättning för höga sjuklönekostnader

• Världsbankens granskning av företagsklimatet fortsätter

– Första delrapporten lyfte bl a fram planprocessen för

bostäder, tillgången till finansiering och långa

handläggningstider

• Entreprenörskapsutredning: Se över förutsättningarna

för att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige


Reformer för fler bostäder

Effektivisera plan- och byggprocessen • Förenklingar i plan- och bygglagen

• Gemensamma byggregler – inga kommunala särregler

• Krav på kommunal markanvisningspolicy

• Fler bygglovsbefriade åtgärder

• Samordnade bullerregler

• Mindre regelbörda för små lägenheter

• Nya strandskyddsregler


Inkomstförstärkningar ger

finansiering

• Begränsat avdrag för privat

pensionssparande

• Höjd fordonsskatt för lätta fordon

• Höjd skatt på öl, vin och sprit

• Höjd tobaksskatt

• Slopad gruppregistrering till

mervärdesskatt


Mdkr 2015 2016 2017 2018

Sänkt avdrag för privat pensionssparande 2,88 4,55 4,55 4,55

Höjd fordonsskatt för lätta fordon 1,49 1,49 1,49 1,49

Höjd skatt på alkohol 0,76 0,64 0,67 0,70

Höjd skatt på tobak 0,79 0,66 0,69 0,73

Slopad gruppregistrering till mervärdesskatt 0,40 0,40 0,40 0,40

Övrigt 0,07 0,06 0,06 0,07

Summa inkomstförstärkningar 6,39 7,79 7,86 7,93

Utgiftsbegränsningar 0,74 1,45 1,51 1,51

Summa finansiering 7,13 9,24 9,36 9,44

Ej ianspråktagen finansiering 1,85 3,08 1,54 1,02

Finansiering


I fokus för finanspolitiken

• Stärka arbetskraften och möjligheten att

anställa, stötta de som står långt från jobb

• Bättre villkor för tillväxtinvesteringar i bl a

bostäder och infrastruktur

• Värna sammanhållningen med riktade

insatser för grupper med svag ekonomi

eller större försörjningsbörda


Avslutning

• Dämpad återhämtning i omvärlden,

stabilare återhämtning i Sverige

• Finanspolitiken in i en ny fas när

konjunkturläget normaliseras

• Reformarbetet fortsätter, men

nödvändigt att reformerna finansieras

krona för krona

Investor Relations

Anders Borgs presentationsbilder VÅP2014 20140409