26
Finansdepartementet 1 Se över målnivån för det finansiella sparandet Finansminister Magdalena Andersson 3 mars 2015

Magdalena Andersson presentation 20150303 om överskottsmålet

Embed Size (px)

Citation preview

Finansdepartementet

1

Se över målnivån för det finansiella sparandet Finansminister Magdalena Andersson 3 mars 2015

Finansdepartementet

Sammanfattning

• Regeringen kommer att ge Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera konsekvenserna av en justering av målnivån för det offentligfinansiella sparandet till noll procent

• Återrapportering augusti 2015

2

Finansdepartementet

AGENDA • Budgetpolitiska mål och utfall • Målnivå för det finansiella sparandet • Konsekvenser av ny målnivå

3

Finansdepartementet

De budgetpolitiska målen

EU-mål • Det finansiella sparandet för den offentliga

sektorn ska överstiga -3% av BNP • Den offentliga sektorns konsoliderade

bruttoskuld skall understiga 60% av BNP • Sveriges strukturella sparande ska vara

minst -1% av BNP (MTO)

Svenska mål • Mål för den offentliga sektorns finansiella sparande

(överskottsmål) • Utgiftstak (för statens primära utgifter samt

ålderspensionssystemet) • Balanskrav för kommunsektorn

4

Finansdepartementet

Målet för det finansiella sparandet

• Omfattar hela den offentliga sektorn – Det vill säga summan av sparandet i staten,

kommunsektorn och ålderspensionssystemet

• Målnivån är idag en procent av BNP • Utvärderas över en konjunkturcykel

5

Finansdepartementet

-3,0

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

Det finansiella sparandet ligger för närvarande långt ifrån målnivån Den offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP

-3,1%

Källa: Finansdepartementet

6

Finansdepartementet

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

Även då hänsyn tas till konjunkturen är sparandet lågt Den offentliga sektorns strukturella sparande Procent av BNP

-1,9%

Källa: Finansdepartementet

7

Finansdepartementet

2014 låg Sverige 75 miljarder under målnivån

-3

-2

-1

0

1

2

3Schematisk bild av finansiellt sparande, procent av BNP

75 mdr

8

Finansdepartementet

• Budgetpolitiska mål och utfall • Målnivå för det finansiella sparandet • Konsekvenser av ny målnivå

AGENDA

9

Finansdepartementet

Nivån för överskottsmålet sattes 1997 – ej tänkt att gälla för evigt

…Mot denna bakgrund är det önskvärt att under det närmaste decenniet amortera av den offentliga nettoskulden (VÅP 1997)

10

Finansdepartementet

1997 De motiv för målnivån som främst angavs

Ge utrymme för stabiliseringspolitik 2

Återställa förtroendet för de offentliga finanserna och minska behovet av utländsk upplåning 1

Möta den demografiska utmaningen 3

11

Finansdepartementet

Återställa förtroendet för de offentliga finanserna och minska behovet av utländsk upplåning 1

Skuldkvoten har minskat betydligt vilket stärkt förtroendet för de offentliga finanserna

Statsskulden 1990-2014 Procent av BNP

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0

70,0

80,0

Källa: Riksgälden

1997

12

Finansdepartementet

Det ökade förtroendet manifesteras i lägre reala räntor på statsobligationer…

-2

0

2

4

6

8

10

Realränta på 5-åriga statsobligationer Procent, justerad för KPIF

Återställa förtroendet för de offentliga finanserna och minska behovet av utländsk upplåning 1

Källa: Riksbanken

13

Finansdepartementet

…och en lägre premie på svenska statsobligationer Räntespread på 10-åriga statslåneobligationer, Sverige-Tyskland Procent

Återställa förtroendet för de offentliga finanserna och minska behovet av utländsk upplåning 1

Källa: Ecowin

-1

0

1

2

3

4

5

14

Finansdepartementet

Utrymme för kraftfull stabiliseringspolitik kvarstår även vid lägre målnivåer • Målet för det finansiella sparandet bedöms över

en konjunkturcykel – även lägre målnivåer möjliggör att man sparar i goda tider

och går med underskott i sämre tider

• I de europeiska ramverken finns undantagsklausuler för djupare konjunkturnedgångar

Ge utrymme för stabiliseringspolitik 2 15

Finansdepartementet

25,0

30,0

35,0

40,0

45,0

50,0

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050

Andelen äldre har ökat det senaste decenniet Antal personer 65+ som andel av antal personer 20-64 år Procent

Möta den demografiska utmaningen 3

Källa: SCB

16

Finansdepartementet

Pensionsutbetalningarna kommer att vara större än avgiftsinkomsterna de närmaste decennierna Pensionsavgifter minus pensionsutbetalningar som andel av pensionsavgifter Procent

-15,0

-10,0

-5,0

0,0

5,0

10,0

Möta den demografiska utmaningen 3

Källa: Pensionsmyndigheten

17

Finansdepartementet

Med bibehållen målnivå måste ålderspensions-systemets lägre sparande kompenseras av ett förstärkt statligt sparande

*Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet har perioden 2000-2015 i genomsnitt varit 0,7% av BNP, det statliga sparandet är här bara ett illustrativt antagande givet en målnivå om 1%

0%

+0,7%*

+0,3%*

1% Offentlig sektor

Kommunsektorn

Ålderspensions-systemet

Staten

+

+

2000-2015 2016-2030

0%

lägre

högre

1% Då ålders-pensionssystemet är ett stabilt system i sig är denna kompensatoriska ökning i det statliga finansiella sparandet svår att motivera

högre

Möta den demografiska utmaningen 3 18

ILLUSTRATIV

Finansdepartementet

2015 Argumenten för en målnivå på 1% har försvagats Motiv

• I allt väsentligt lika god möjlighet till stabiliseringspolitik även vid en lägre målnivå

Ge utrymme för stabiliseringspolitik 2

• Offentliga sektorn har låg bruttoskuld och stora nettotillgångar

• Den svenska räntepremien har fallit kraftigt

Återställa förtroendet för de offentliga finanserna och minska behovet av utländsk upplåning

1

• Framtiden är här – det demografiska trycket på de offentliga finanserna ligger inte längre långt i framtiden

Möta den demografiska utmaningen 3

Bedömning

19

Finansdepartementet

Är detta rätt tidpunkt för att se över målnivån för det offentliga sparandet? • Olycklig stabiliseringspolitik att först

bromsa och sedan gasa – Betydande underskott i de offentliga finanserna

– Olämpligt att först genomföra en åtstramning och sen öka utgifterna då konjunkturläget bedöms bli betydligt bättre än idag – det skulle innebära en stimulans av ekonomin vid fel tidpunkt och ge en icke-önskvärd ryckighet i finanspolitiken

20

Finansdepartementet

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Olycklig stabiliseringspolitik att först bromsa och sedan gasa Schematisk bild över strukturellt sparande Procent av BNP

21

Strukturellt underskott på -0,9%

Finansdepartementet

• Budgetpolitiska mål och utfall • Målnivå för det finansiella sparandet • Konsekvenser av ny målnivå

AGENDA

22

Finansdepartementet

Preliminära konsekvenser av en justering av målnivån • På kort sikt är skillnaden liten av att byta

målnivå – Frigör inget budgetutrymme

• På medellång sikt frigörs ett utrymme för ytterligare investeringar

23

Finansdepartementet

Många år av underskott

Finansiellt sparande, utfall och prognos Procent av BNP

Källa: Finansdepartementet, Dec14

24

-2,5

-2,0

-1,5

-1,0

-0,5

0,02010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Finansdepartementet

Vid målnivå på noll procent faller skuldkvoten långsammare

Konsoliderad bruttoskuld vid olika målnivåer Procent av BNP

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

45,0

Noll procent

En procent

Källa: Finansdepartementet

25

Finansdepartementet

Avslutning • Sammantaget är argumenten för ett mål om

en procents sparande svagare idag än när målnivån infördes

• Stabiliseringspolitiska skäl talar för en översyn nu

• Därför ger vi Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera konsekvenserna av en förändrad målnivå till ett sparande i balans

26