Finansdepartementet

Aktuella frågor på finansmarknadsområdet

Finansmarknadsminister Peter Norman Erik Penser

Tisdag 10 december 2013

Finansdepartementet

Agenda

1. Den ekonomiska miljön sedan 2010

2. Finansiell stabilitet

3. Konsumenter och finansmarknaderna

4. Pensionssystemet

5. Utmaningar framöver

Finansdepartementet

En ovanligt utdragen lågkonjunktur Den faktiska BNP-utvecklingen under den potentiella nio år 2008-2017

600000

650000

700000

750000

800000

850000

900000

950000

1000000

1050000

1100000

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

BNP Potentiell BNP

-8

-6

-4

-2

0

2

4

00

01

02

03

04

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

BNP-gapKälla: Finansdepartementet

Finansdepartementet

Finanskris blev statsskuldskris

G7: Frankrike, Italien, Japan, Kanada, USA, Tyskland, Storbritannien Källa: IMF

Finansdepartementet

44

61

75

76

77

95

97

10

0

10

1 12

1

12

7

13

4

17

6

Sve

rige

Dan

mar

k

Fin

lan

d

Öst

erri

ke

Ne

de

rlän

de

rna

Tysk

lan

d

Fran

krik

e

Sto

rbri

tan

nie

n

Span

ien

Be

lgie

n

Irla

nd

Po

rtu

gal

Ital

ien

Gre

klan

d

43

Finanskris blev statsskuldskris – inte minst i EU

Diagrammen visar EU15 utom Luxemburg Källa: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens höstprognos 2013 (övriga)

Finansiellt sparande 2014. Procent av BNP

Offentliga sektorns skuld 2014. Procent av BNP

Finansdepartementet

Lärdomar från krisen

• Banksektorn får inte bli för stor – Irland, Island etc.

• Aktieägarna bör vara med att betala

– Skattebetalarna ska värnas

• Regelverket behöver stärkas – Nästa kris ska inte bli lika allvarlig

Finansdepartementet

Nytt, tydligare mål för Finansmarknadsområdet

”Ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter.” Budgetpropositionen för 2013

Finansdepartementet

Finansiell stabilitet - och dess utmaningar

Soliditeten i banksystemet 1870-2012 Banktillgångar 2012, andel av BNP

Källor: Riksbanken och SCB

Finansdepartementet

Allt högre hushållsskuld – och allt högre bostadspriser

Källa: OECD

Hushållens skuld som andel av årlig disponibel inkomst Reala bostadspriser

Finansdepartementet

Regeringens åtgärder för stärkt finansiell stabilitet under mandatperioden

‐ Stärkt tillsyn – ökade resurser till Finansinspektionen

‐ Högre kapital- och likviditetskrav, inkl buffertar

‐ Golv för bankernas riskvikter på bolån

‐ Förstärkt finansiering av valutareserven

‐ Bolånetak

‐ Individuella amorteringsplaner

Finansdepartementet

Utmaning: undvika ”knäcka” en återhämtning

Utvecklingen av hushållens konsumtion och huspriser i Nederländerna, 2003-2012, Index 2010=100

Utvecklingen av arbetslösheten i Nederländerna och Sverige sedan 2010

80

85

90

95

100

105

110

2003 2005 2007 2009 2011

Hushållens konsumtion

Husprisindex

-1,5

-1

-0,5

0

0,5

1

1,5

2

2,5

2010 2011 2012 2013

Nederländerna Sverige

Finansdepartementet

Konsumenten i underläge på finansmarknaden

‐ Ändrade förutsättningar – allt större individuellt ansvar

‐ Otydliga roller - försäljare eller rådgivare

‐ Komplicerade tjänster och produkter

‐ Otydlig information – kostnader, avgifter, värdeförändring

Finansdepartementet

Regeringens åtgärder för att stärka konsumenten på finansmarknaden

‐ Bättre transparens och lättare jämförbarhet – Normanbeloppet, bolånerapporter

‐ Stärkt konsumentskydd – rådgivning, snabblån, skriftligt avtal

‐ Bättre modell för ränteskillnadsersättning

‐ Ändrad attityd/kultur – amorteringar, bolånetak

Finansdepartementet

EU – en stor del av departementets arbete med finansmarknadsfrågor

‐ Basel 3/ CRD 4/ CRR ‐ Krishanteringsdirektiv ‐ Bankunion ‐ Solvens 2/Omnibus 2 ‐ Tjänstepensionsreglering (IORP 2) ‐ MiFID 2 ‐ PRIPS ‐ Emir ‐ UCITS 5 ‐ IMD2 ‐ med flera

Finansdepartementet

Översyn av pensionssystemet

Tre utredningar: • AP-fonderna

• Pensionsåldern

• PPM-utredningen

Finansdepartementet

AP-fonderna idag

AP1: 213,3mdr

AP2: 216,6 mdr

AP3: 214,1 mdr

AP4: 210,0 mdr

AP6: 18,5 mdr

Påverkas av:

Sysselsättningen

Inkomstutvecklingen

Arbetskraftsinträdet

Förändringen av

medellivslängden

Påverkas av:

Indexeringen

Förändringen av

medellivslängden

Påverkas av:

Avkastning

Avgiftsnetto

Avgiftstillgången

6 828 mdr

Pensionsskulden

7 543 mdr

Buffertkapitalet

873 mdr

Källa: Pensionsmyndigheten 2011

Pensionssystemet

Finansdepartementet

Även om reglerna är flexibla är den faktiska pensionsåldern 65 år

Finansdepartementet

Allt fler äldre som lever allt längre försörjs av de som arbetar

Medellivslängd män

Medellivslängd kvinnor

Pensionsålder Rätt att kvarstå till 67 år

?

Ålder

1960 1976 1998 2002 2013 50

55

60

65

70

75

80

85

90

1913 2060

Finansdepartementet

PPM-utredningen identifierar tre problem

Grad av aktivitet Val/Antal byten per år Antal Andel, % Andel aktiva, %

Inaktiva AP7 Såfa 2 175 000 42 51 Förvaltare 489 000 9

Mycket låg aktivitet Valt men aldrig bytt 1 082 000 20 42

Mindre än 1 byte 1 156 000 22

Aktiva

1-2 195 000 4

7

2-3 105 000 2

3-4 49 000 1

4-5 18 000 0

5-6 10 000 0

6-7 6 700 0

7-8 3 900 0

8 + 10 400 0

Samtliga sparare 5 300 000 100

100

Källa: Socialdepartementet

Finansdepartementet

Agendan framöver

- Fortsatta åtgärder för att stärka motståndskraften i det finansiella systemet

- Fortsätta stärka konsumenten

- Gradvisa reformer - under politisk enighet – för ett bättre pensionssystem