Foraldrar i arbetslivet

Tnr:

1854

:1. IS

BN: 9

78-9

1-73

91-3

47-8

. Okt

ober

201

2. 5

00 e

x. P

rodu

ktio

n: B

lom

quis

t & C

o. Tr

yck:

Vitt

Gra

fiska

Olof Palmes Gata 17105 32 StockholmTel +46 8 504 15 000www .unionen .se

Föräldravänligt arbetsliv?En studie i skillnader mellan män och kvinnor, chefer och andra anställda

Föräldravänligt arbetsliv?– en studie i skillnader mellan män och kvinnor, chefer och andra anställda

Vi har tittat närmare på likheter och skillnader mellan mäns och kvinnors, chefers och anställdas situation på arbetsplatsen och hemma.

I den här undersökningen har vi också haft som mål att se om en chefs position kan vara avgörande för hur en småbarnsförälder beter sig på arbetsmarknaden och hemma. Därför har vi delat upp gruppen i chefer och anställda, där anställda innebär någon som inte har en chefsposition.

Det övergripande resultatet är att de största likheterna avgörs av kön, däreft er inkomst snarare än av position. Småbarnsföräldrar som är chefer har mer gemensamt med anställda av samma kön än med andra chefer av motsatt kön.

Undersökningen visar att:• Bland gruppen anställda svarar var femte kvinna att de inte fått del av löneför

höjningarna under föräldraledigheten. Utebliven lönehöjning är det vanligaste sättet småbarnsföräldrarna blir missgynnade på.

• 72 procent av kvinnorna i gruppen chefer har fått frågan om hur länge de tänker vara föräldralediga. Bland män i gruppen chefer har 38 procent fått samma fråga.

• Var tredje anställd kvinna har fått frågan om hon tänker skaff a barn under en anställningsintervju. För männen är siff ran 7 procent.

• Inkomsten spelar roll för kvinnors uttag av föräldraledigheten, men inte för männen.

• Mer än hälft en, oavsett position, anser att det är svårt att kombinera barn, familj och arbete.

• Hälft en får hjälp från någon annan för att få ihop livspusslet. Denna ”någon annan” består för majoriteten av den egna eller partnerns familj.

• Var femte använder sig av RUTavdraget. Av dessa svarar en majoritet att avdraget är viktigt för att få ihop livspusslet.

• En av tio har fått jämställdhetsbonus. Dessa kan ställas mot Försäkringskassans siff ror som visar att 5 procent av alla småbarnsföräldrar har ansökt och fått jämställdhetsbonus.

• De intervjuade medlemmarna svarar att jämställda löner är den bästa vägen för att få småbarnsföräldrar att dela mer lika på föräldra ledigheten.

UNI 248 Rapport föräldrar i arbetslivet 1854.1.indd 44-1 2012-10-18 12:03

Föräldravänligt arbetslivEn studie i skillnader mellan män och kvinnor, chefer och andra anställda


4 5

Förord

Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag hemma och på jobbet. Rapporterna har på olika sätt visat att arbetslivet inte alltid är anpassat efter småbarnsföräldrarnas behov och att det stora ansvaret för hem och familj ofta har en påverkan särskilt för kvinnor på arbetsmarknaden.

Barntillåtet arbetsliv 1, visar att det särskilt är kvinnor som halkar efter i lön och karriärutveckling i samband med att de får barn. Chefskap och Föräldraskap2 visar bland annat att var femte kvinnlig chef med småbarn funderar på att sluta som chef. Rapporten Gränslösa föräldrar3 visar att varannan kvinna och var tionde man går ner i deltid för att hinna med barn och familj. Barn, kompetens och karriär4 visar att mer än hälften av småbarnsföräldrarna inte får erbjudande om kompetensutveckling under tiden de väntar barn.

Vår senaste rapport visade också att småbarnsmammor har lika höga karriärambitioner som småbarnspappor. Ändå består två tredjedelar av chefskåren av män. När vi skulle göra den här undersökningen ville vi därför se om det är svårt att kombinera chefskap med föräldraskap. Och är det så att det är svårare att få ihop livspusslet för den som är chef än för de som är anställda? Vi ville ta reda på om föräldraskap påverkar kvinnor och män, chefer och anställdas liv på olika sätt och om dessa grupper blir olika behandlade på sina arbetsplatser.

Vi har valt att göra en jämförelse mellan chefer och anställda. Chefer har oftast större frihet på arbetsplatsen och vi ville veta om de av den anledningen också beter sig på annat sätt än de anställda. Ibland påstås det också att de med högre positioner och inkomster är mindre föräldralediga. Stämmer det? Påverkar ens position och kön hur man fördelar ansvarsområden hemma? Och hur användbara är de politiskareformer som ska underlätta kombinationen föräldraskap och arbetsliv?

Rapporten är framtagen av Shadé Jalali, likabehandlingsspecialist, tillsammans med Julia Tchibrikova och Tobias Brännemo, statistiker.

Niklas Hjert Enhets- och förhandlingschef

1) Unionen 20082) Jalali S, Lövgren A, Unionen 20103) Jalali S, Lövgren A, Unionen 20114) Jalali S, Lövgren A, Unionen 2012

Innehållsförteckning

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Om undersökningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Situation i arbetslivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Uttaget av föräldraledighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Livspusslet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

För chefer är svårigheten att arbeta övertid den största utmaningen . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Chefer vobbar oftare än anställda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Reformers resultat för småbarnsföräldrarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Unionens politik för ett föräldravänligt arbetsliv! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

ISBN

: 978

-91-7

391-3

47-8


6 7

• En av tio har fått jämställdhetsbonus. Dessa kan ställas mot Försäkringskassans siffror som visar att 5 procent av alla småbarnsföräldrar har ansökt och fått jämställdhetsbonus.

• De intervjuade medlemmarna svarar att jämställda löner är den bästa vägen för att få småbarnsföräldrar att dela mer lika på föräldraledigheten.

Om undersökningen

Unionen jobbar kontinuerligt för ett föräldravänligt arbetsliv, där anställda ska kunna förena arbetsliv och privatliv. Därför genomförs regelbundna undersökningar om genus, föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen har vänt sig till Unionens medlemmar i åldern 20 – 50 år med minst ett barn under 12 år. De intervjuade består av chefer (med personalansvar) och anställda (ickechefer) av båda könen.

Kvinnor Män Total

Chefer 250 250 500

Anställda 250 250 500

Totalt har 1 000 personer intervjuats via telefon mellan 2 juli och 30 augusti, 2012. Varje intervju har tagit cirka 12 minuter. Svarsfrekvensen är 56 procent.

Där det har varit möjligt har det gjorts jämförelse med tidigare undersökningar som Unionen har tagit fram och som berör ämnet föräldravänliga arbetsplatser. De tidigare undersökningarna är Barntillåtet Arbetsliv 2008, Chefskap och Föräldraskap 2010, Gränslösa Föräldrar 2011, Barn kompetens och karriär 2012.

Sammanfattning

Vi har tittat närmare på likheter och skillnader mellan mäns och kvinnors, chefers och anställdas situation på arbetsplatsen och hemma.

I den här undersökningen har vi också haft som mål att se om en chefsposition kan vara avgörande för hur en småbarnsförälder beter sig på arbetsmarknaden och hemma. Därför har vi delat upp gruppen i chefer och anställda, där anställda innebär någon som inte har en chefsposition.

Det övergripande resultatet är att de största likheterna avgörs av kön, därefter inkomst snarare än av position. Småbarnsföräldrar som är chefer har mer gemensamt med anställda av samma kön än med andra chefer av motsatt kön.

Undersökningen visar att:• Bland gruppen anställda svarar var femte kvinna att de inte fått del av

löneförhöjningarna under föräldraledigheten. Utebliven lönehöjning är det vanligaste sättet småbarnsföräldrarna blir missgynnade på.

• 72 procent av kvinnorna i gruppen chefer har fått frågan om hur länge de tänker vara föräldralediga. Bland män i gruppen chefer har 38 procent fått samma fråga.

• Var tredje anställd kvinna har fått frågan om hon tänker skaffa barn under en anställningsintervju. För männen är siffran 7 procent.

• Inkomsten spelar roll för kvinnors uttag av föräldraledigheten, men inte för männen.

• Mer än hälften, oavsett position, anser att det är svårt att kombinera barn, familj och arbete.

• Hälften får hjälp från någon annan för att få ihop livspusslet. Denna ”någon annan” består för majoriteten av den egna eller partnerns familj.

• Var femte använder sig av RUTavdraget. Av dessa svarar en majoritet att avdraget är viktigt för att få ihop livspusslet.


8 9

Fick frågan om hur länge de tänker vara föräldralediga6

På en föräldravänlig arbetsplats bör arbetsgivaren fråga både män och kvinnor som väntar barn om hur länge de har tänkt vara lediga i samband med att de väntar barn.

Bland cheferna är det är nästan dubbelt så många kvinnor än män som får frågan om de tänker vara föräldralediga, 72 respektive 38 procent. Det tyder på att arbetsgivaren räknar med att en kvinnlig chef är föräldraledig och har oftare intresse av att veta längden, medan de manliga cheferna i två av tre fall inte ens får frågan.

Att det främst är kvinnor som får frågan om föräldraledighetens längd visar också att arbetsgivaren oftare förväntar sig att kvinnor är föräldralediga, medan männen förmodligen får arbeta hårdare för att vara föräldralediga, då det inte verkar finnas någon förväntning på de blivande papporna att de ska vara lediga.

Avstått från chefsposition på grund av föräldraskap17 procent7 av alla kvinnor i undersökningen har avstått från att söka en chefsposition på grund av föräldraskap. Siffran kan tolkas som låg, men då endast en tredjedel av alla chefer är kvinnor är det viktigt att komma ihåg att föräldraskap för med sig särskilda konsekvenser som drabbar kvinnor hårdast.

Anledningen kan vara att det är kvinnor som oftast tar större ansvar för hushållssysslor och barn. Då kan det finnas en rädsla för att livspusslet blir för tungt med ytterligare ansvar även på arbetet.

6) För diagram se bilaga 27) 14 procent bland männen.

Situation i arbetslivet

Två av tre fick ta del av löneförhöjning under föräldraledighet

Chef Anställd

0 20 40 60 80

Har du någon gång känt dig tvingad att lova att inte skaffa barn inom den närmsta framtiden för att

få ett jobb eller annan befattning inom företaget?

Har du någon gång avgått/slutat som chef på grund av livspusslet?

Har du någon gång under en anställningsintervju varit med om att man frågat eller undrat om du funderat på

att skaffa barn inom den närmsta framtiden?

Har du någon gång tvekat eller avstått från att söka ett arbete på grund av att du väntar barn?

Har du någon gång avstått från att söka en chefsposition på grund av föräldraskap och familj?

Fick du frågan om hur länge du skulle vara föräldraledig av din närmasta chef?

Fick du del av lönehöjningarna under tiden du var föräldraledig?

70

67

50

53

16

15

12

17

10

7

3

4

13

16

[%]

Diagrammet visar skillnaden mellan chefer och anställda, där det ser ut som att fler chefer har svarat ja på frågan om de har fått lönehöjning. En ytterligare uppdelning av grupperna chefer och anställda och uppdelningen kvinnor och män visar att det är könet och längden på föräldraledigheten som avgör mer än positionen. Men den generella bilden är ändå att de flesta får ta del av lönehöjningarna trots föräldraledighet. En grupp som sticker ut är de anställda kvinnorna där var femte svarar att de inte fick del av lönehöjningar5.

5) För diagram se bilaga 1.


10 11

Fått frågan om de tänker skaffa barn Har du någon gång under en anställningsintervju varit med om att man frågat eller undrat om du funderar på att skaffa barn inom den närmsta framtiden?

Ja Nej

Chefer Anställda

Vet ej\vill ej svara

[%]

0

20

40

60

80

100

kvinnamankvinnaman

Var tredje anställd kvinna svarar att hon har fått frågan om hon funderar på att skaffa barn inom närmaste framtiden under en anställningsintervju. Det är något färre kvinnor med chefsposition som får frågan. De som nästan aldrig får den här frågan är män som är chefer.

Frågan ställdes i en tidigare undersökning; Barntillåtet Arbetsliv 200810; och resultatet är identiskt fyra år senare.

10) Unionen

Tvekat eller avstått från att söka arbete på grund av att du väntar barn8

Var femte kvinna har tvekat att söka arbete när hon väntat barn och det är betydligt vanligare att barnafödande skapar tvivel hos kvinnorna än hos männen. Siffran är något högre i dag än för fyra år sedan9.

En uppdelning av gruppen chefer i kvinnor och män visar att det är betydligt fler kvinnor, 22 procent, som har tvekat. För män i gruppen chefer är siffran 8 procent. Att kvinnor som redan är chefer avstår ifrån att söka andra chefstjänster tyder på att föräldraskap kan utgöra ett hinder för kvinnorna att göra ytterligare karriär, men inte för män som är chefer.

8) För diagram se bilaga 39) Barntillåtet arbetsliv. 16 procent av kvinnorna svarade då att de hade tvekat.


12 13

Att blir förälder är ett stort steg i livet, och glädjande nog så blir få missgynnande när de blir med barn. De flesta svarar att de varken har gynnats eller missgynnats under tiden de väntade barn eller under föräldraledigheten. Resultatet är positivt, men med tanke på att föräldraledighetslagen11 är tydlig med att missgynnande inte får förekomma är det anmärkningsvärt att det över huvud taget sker.

En närmare titt på de chefer som svarar att de har missgynnats visar att det är dubbelt så många kvinnor som män som svarar detta. 13 procent respektive 6 procent.

11) § 16 En arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet enligt denna lag, när arbetsgivaren

1 beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet,

2 beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning för befordran, 3 beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör yrkespraktik, 4 beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör annan utbildning eller yrkesvägledning, 5 tillämpar löne eller andra anställningsvillkor, 6 leder och fördelar arbetet, eller 7 säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare. De anställda kvinnorna blir tre gånger mer missgynnande än de anställda männen. 7 procent jämfört med

24 procent. Att vänta barn och vara föräldraledig innebär inte bara mindre risk för dessa pappor, utan de gynnas snarare. 12 procent svarar att de har gynnats jämfört med kvinnorna, där 7 procent har gynnats av att vänta barn och varit föräldralediga.

Trots att tidigare siffror i undersökningen visar att en del kvinnor i gruppen chefer inte söker chefstjänster när de väntar barn, är det värt att tillägga att dessa kvinnor mer sällan blir missgynnade än de anställda kvinnorna (13 procent mot 24 procent). Anledningen kan vara att de är föräldralediga något kortare tid, men också att deras position inte gör dem lika utsatta som de anställda kvinnorna.

Föräldraledighetslagen

Vanligare att anställda missgynnas i samband med graviditet eller föräldraledighetSenaste gången du väntade barn eller var föräldraledig, upplever du att du gynnades eller missgynnades på jobbet?

Missgynnades Gynnades

Chefer Anställda

Varken eller Vet ej

[%]

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

kvinnamankvinnaman


14 15

dag är fl er anställda män som råkar ut för negativ attityd från arbetsgivaren än för fyra år sedan, då siff ran var 15 procent. Siff ran kan tolkas både som att arbetsgivarnas attityd har ändras till det sämre mot män som vill vara föräldralediga men också att fl er män kanske tar upp frågan om föräldraledighet oft are i dag än för fyra år sedan. Även under svarsalternativet ”Annat” svarar en hel del att de antingen har gått miste om lönehöjning, fått den lägsta lönehöjningen, eller att de inte ens har fått löneförhandla.

Arbetsbelastning ökade. Finns ingen på min arbetsplats som kan ersätta mig och ta mina arbetsuppgift er.

Arbetsbelastningen var mycket hög när jag kom tillbaka.

Arbetsgivaren såg det som en belastning att jag tog ut föräldraledighet.

Arbetstiderna var förändrade när jag kom tillbaka.

Det ifrågasattes – jag var nämligen chef då.

Fick frågan om jag någonsin skulle komma tillbaka eft er min föräldraledighet, via mail.

Fick inte tillbaka min tjänst eft eråt.

Jag blev inte informerad om viktiga förändringar på arbetsplatsen.

Jag tappade nog två år i min karriärutveckling.

Känslan var att det inte var uppskattat.

Man tappar kompetens.

Mina arbetskollegor fi ck högre löneökning än jag fi ck och när jag kom tillbaka hade jag mer arbetsuppgift er men fi ck inget för det

Utebliven löneökning det vanligaste sättet att missgynnas påPå vilket sätt missgynnades du?

Chef Anställd

3833

2017

2020

1511

1510

118

77

34

24

21

01

3121

7

[%]0 10 20 30 40 50

Vet ej

Annat

Missgynnats vid schemaläggning

Negativa synpunkter vid VAB

Negativ attityd från kollegorna

Blivit uppsagd

Blivit omplacerad

Gått miste om befodran

Minskad kompetensutveckling

Förändrade arbetsuppgifter

Negativ attityd från arbetsgivaren

Minskade karriärmöjligheter

Utebliven löneökning

11

Av dem som har svarat att de har missgynnats svarar en majoritet att de missgynnats genom att lönehöjningen uteblivit. Och dessa är framför allt kvinnor.

Undersökningen visar att det är vanligare att cheferna blir utan lönehöjning än de anställda. Män blir minst drabbade, vilket kan ha ett samband med att män inte är föräldralediga lika länge som kvinnorna.

Den grupp som drabbas värst av minskade karriärmöjligheter är de kvinnliga cheferna, där var tredje har svarat att de råkat ut för detta under föräldraledigheten.

De som möter sämst attityd från arbetsgivaren är de anställda männen där 39 procent uppger att de har råkat ut för detta. En jämförelse med rapporten Barntillåtet Arbetsliv som genomfördes 200812, visar att det i 12) Unionen


16 17

I tidigare undersökningar om föräldravänligt arbetsliv13 uppger småbarnsföräldrarna att ekonomin är det främsta skälet till varför de inte delat mer lika på föräldraledigheten. Det är på grund av det som ett flertal ekonomiska incitament införts för att uppmuntra till jämnare uttag. Men när mäns uttag påverkas så lite av deras inkomster kan vi bara konstatera att det inte är främst ekonomin som avgör, i alla fall inte för männen.

Hade du velat vara föräldraföräldraledig längre än vad du var?

Ja Nej

Chefer Anställda


[%]

0

10

20

30

40

50

60

70

kvinnamankvinnaman

Att fördelningen av dagar ser ut som det gör uppges av småbarnsföräldrar bero främst på ekonomin, men vi har frågat vidare om de hade velat vara hemma längre tid än vad de faktiskt var. En stor majoritet av dem som var hemma 1 – 3 månader och kortare, det vill säga manliga chefer, svarade att de hade velat vara föräldralediga längre. Män generellt verkar vilja vara föräldralediga längre än vad de faktiskt är. Däremot verkar huvuddelen av kvinnorna, som oftast är hemma längre (cheferna 10 – 12 månader, anställda 10 – 18 månader) nöjda med längden på sin ledighet.

13) Barntillåtet arbetsliv, 2008 Chefskap och föräldraskap, 2010 Reformera föräldraförsäkring SOU 2005:73

Uttaget av föräldraledighet

Mäns inkomst är inte lika avgörande för storleken på uttagetEn jämförelse mellan kvinnor och män, chefer och anställda visar att män som är chefer tar ut minst antal dagar i föräldraledighet, 1 – 3 månader. Kvinnor som är anställda tar ut flest dagar, 10 – 18 månader.

Hur delade ni på föräldraledigheten med det senaste barnet? Jag tog ut en majoritet av dagarna, per inkomstklass och kön (procent).

Kvinnor Män

[%]

[kr]0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

50 000 –30 000 – 49 999– 29 99950 000 –30 000 – 49 999– 29 999

Oavsett position svarar en övervägande majoritet av männen att deras partner tog ut majoriteten av föräldraledighetsdagarna och en lika stor del av kvinnorna svarar att de själva tog ut majoriteten av dagarna4.

En koppling av de intervjuades inkomster med hur de har svarat gällande uttag av föräldradagar visar att inkomsten spelar roll för kvinnors uttag men inte för männens. Ju lägre inkomst, desto längre ledighet.

4) För diagram, se bilaga 4.


18 19

Livspusslet

Störst skillnad mellan könen och inte positionenLivspusslet14 används ofta för att påvisa vad som krävs för att få ihop kombinationen barn, familj, arbete och egen tid. På frågan hur svårt eller lätt det är att få ihop livspusslet har framför allt kvinnor och män svarat olika.

En sammanslagning av alla parametrar som visar på en svårighet att få ihop livspusslet (det vill säga Ganska svårt, Svårt och Nästan omöjligt) visar en bild där två av tre, oavsett kön eller position, upplever svårigheter med att få ihop livspusslet

Hur lätt/svårt tycker du att det är att få ihop kombinationen barn, familj, arbete och egen tid, det så kallade livspusslet?

Mycket enkelt Enkelt Ganska svårt Svårt Nästan omöjligt

[%]

0 20 40 60 80 100

Anställd

Chef 6 24 37 26 6

8 25 36 25 7

14) Inför valrörelsen 2002 lanserade TCO sin kampanj Jobbhjärtafamilj. I den satte TCO fokus på Livspusslet. Med det menas framför allt frågan hur människor rent praktiskt ska få ihop sin vardag med både yrkesliv och familjeliv.

Av dem som uppger att de hade velat vara föräldralediga längre än vad de var är en majoritet från byggbranschen. Här svarade 76 procent av männen ja på frågan. En annan bransch som sticker ut är telekombranschen där nästan lika många män som kvinnor svarar ja på samma fråga.

Hade du velat vara föräldraledig längre än vad du var?[%]

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Vet ejMer än 18 mån

16–18 mån

13–15 mån

10–12 mån

7–9 mån

4–6 mån

1–3 mån

Mindre än 1 mån

Jag var ej

föräldra-ledig Ja


20 21

För chefer är svårigheten att arbeta övertid den största utmaningenI vilken utsträckning upplever du att följande situationer är ett problem för dig som yrkesarbetande föräldrar?

Mycket stort problem Ganska stort problem Litet problem

[%]

-40 -20 0 20 40 60 80

Strikta arbetstider

Ingen påverkan på schema-läggningen av arbetstiden

Arbetstidens förläggning/öppettider

Lämning och hämtning vid dagis

Vård av sjukt barn

Arbetets form kräver resor/övernattning

Möjlighet till ledighet vid t ex påsk, skollov

Problem att ta ut föräldraledighet

Svårt att arbeta övertid

Mycket litet problem

-24 -6 21 24

-14 -6 18 46

-14 -5 28 32

-15 -3 26 33

-14 -4 26 33

-13 -3 29 33

-6 -4 26 48

-6-3 19 57

-6-3 20 56

Utan ett könsperspektiv på frågan kan det se ut som att chefer och anställda har det lika lätt eller lika svårt med livspusslet. En närmare analys av gruppen kvinnor och män visar att kvinnliga chefer svarar nästan identiskt som kvinnliga anställda ifråga om livspusslet. De svarar i högre grad än männen att det är svårt för dem att få ihop livspusslet.


22 23

Chefer vobbar oftare än anställda

När du är hemma med sjukt barn, hur ofta brukar du inte ta ut VAB-ledighet utan i stället jobba hemma, så kallat vobba?

Aldrig Ganska sällan Ganska ofta Mycket ofta Varken sällan eller ofta

[%]

0 20 40 60 80 100

Anställd

Chef 35 20 8 19 17

50 16 7 13 11

Enligt Unionens tidigare undersökning15 framgår att 3 av 4 tjänstemän vobbar och att var tredje tjänstemän skulle vilja slippa vobba. Vobba som är ett nytt begrepp för dagens flexibla tjänstemän innebär att småbarnsföräldern inte tar ut VABdagar när det egna barnet är sjuk, utan arbetar hemifrån i stället.

Undersökningen visar att det är betydligt fler chefer än anställda och fler kvinnor än män som vobbar. Även om skillnaderna inte är så stora så syns det ändå ett mönster.

Bland cheferna är det var tredje som vobbar ganska ofta eller mycket ofta. Kvinnor något mer (39 %) än män (35 %). Bland anställda svarar ungefär var tredje att de vobbar ganska ofta eller mycket ofta.

Vem som tar hand om hushållsarbete och barnens aktiviteter kan vara avgörande för huruvida livspusslet går ihop eller ej.

15) Tjänstemän i privat sektor om vobbning, 2012, Unionen

I vilken utsträckning upplever du att följande situationer är ett problem för dig som yrkesarbetande föräldrar?

Mycket stort problem Ganska stort problem Litet problem

[%]

-40 -20 0 20 40 60 80

Ingen påverkan på schema-läggningen av arbetstiden

Problem att ta ut föräldraledighet

Arbetstidens förläggning/öppettider

Strikta arbetstider

Vård av sjukt barn

Lämning och hämtning vid dagis

Möjlighet till ledighet vid t ex påsk, skollov

Arbetets form kräver resor/övernattning

Svårt att arbeta övertid

Mycket litet problem

-20 -12 21 24

-12 -5 25 39

-11 -6 28 34

-13 -4 29 33

-10 -3 28 39

-6 -5 25 53

-6 -4 29 49

-6-3 23 53

-5-4 23 55

Att få ihop arbetsliv med föräldraskap kan vara svårt. Cheferna uppger framför allt svårighet att arbeta övertid som den största utmaningen. Här finns inga större skillnader i hur män och kvinnor svarar.

Problem med övertid är den största utmaningen även för anställda, men där är det nästan dubbelt så många kvinnor än män som upplever problem med övertid. 25 procent jämfört med 41 procent.

Problem med att ta ut föräldraledighet är ett betydligt större problem för män som är chefer än för de andra jämförande grupperna i undersökningen. 24 procent av de manliga cheferna svarar att det är ganska stort problem eller mycket stort problem att ta ut föräldraledighet, jämfört med kvinnliga chefer där det är 11 procent som svarar på samma sätt.


24 25

Generellt svarar män som är chefer att de tar mindre ansvar för de olika områdena (förutom underhållsarbete) än de anställda männen.

En jämförelse mellan män och kvinnor som är chefer visar att kvinnor som är chefer är mer benägna att dela ansvaret lika med sina partners än de manliga cheferna är. Man skulle också kunna dra slutsatsen att familjer där kvinnan har chefsposition blir mer jämställda16, medan familjer där mannen har chefsposition blir mindre jämställda17 hemma.

De allra flesta löser livspusslet inom familjenPå frågan: Har du/ni någon som ställer upp och avlastar, betalt eller obetalt, för till exempel lämning, hämtning, som barnvakt, vid VABdagar eller för hushållsarbete, svarar varannan ja. Kvinnor med chefspositioner svarar ja i något högre grad än andra, 60 procent.

Vem har ni till hjälp?

Chef Anställd

90

89

8

10

7

5

4

5

2

3

[%]0 20 40 60 80 100

Annat

Föräldrar till barnens vänner

Nära vänner

Extern person som inte är familj och som får betalt

Min eller min partners familj

16) Ifråga om fördelningen av det obetalda arbetet.17) Ifråga om fördelningen av det obetalda arbetet.

Kvinnor bär störst ansvar för hushållsarbeteHur delar ni på följande ansvarsområden?

Ej svar Min partner tar huvudansvaretJag och min partner delar ansvaret lika Jag tar själv huvudansvaret

[%]

0

20

40

60

80

100

kvinnamankvinnamankvinnamankvinnamankvinnaman

Hämta\lämna barn på dagis?

Underhållsarbete, exempelvis måla,reparationer, klippa gräs, tapetsera eller liknande?

Hushållsarbete, exempelvis städning, tvättning, matlagning?

Ägna tid åt barnen och deras aktiviteter?

Vara hemma med sjukt barn?

Undersökningen visar att det inte är positionen utan snarare könet som avgör vem som tar huvudansvaret för hushållsarbetet. Det vill säga städning, tvättning och matlagning.

Av de kvinnor som är chefer uppger 32 procent (anställda kvinnor 40 procent) att de har huvudansvaret jämfört med manliga chefer där siffran ligger på 5 procent (anställda 7 procent). Det är något mer jämnt i fördelningen av ansvar för hushållsarbetet för kvinnor som är chefer än för anställda kvinnorna. 65 procent respektive 56 procent.


26 27

Reformers resultat för småbarnsföräldrarnaEn minoritet av chefer och anställda använder rut-avdragetDen stora majoriteten av de intervjuade använder sig inte av RUTavdraget. Var femte svarar att de använder sig av RUTavdraget för att köpa hushållstjänster och av dem anser en majoritet att RUTavdraget är viktigt eller mycket viktigt för livspusslet.18

Använder ni er av rutavdraget?

Ja Nej

[%]

0 20 40 60 80 100

Anställd

Chef 23 77

19 81

Även om diagrammet visar att något fler chefer använder sig av RUTavdraget är det främst inkomsten som avgör frågan och inte positionen. En stor majoritet av dem som använder sig av RUTavdraget har en inkomst över 50 000 kronor i månaden19.

SCB har på uppdrag av tvprogrammet Agenda20 tagit fram statistik som visar att 3,3 procent av alla hushåll med barn under 18 år använder sig av RUTavdraget. De familjer som använder sig minst av avdraget är ensamstående familjer, 0,9 procent.

18) För diagram se bilaga 6.19) För diagram se bilaga 7.20) Bland annat för att granska de olika aktörernas siffror. Se bilaga 5.

Av de som svarat ja, säger 9 av 10 att de använder sig av sin eller sin partners familj när de behöver hjälp eller avlastning. Och hjälpen används framför allt till att lämna och hämta på förskola/skola och vid VAB.

Siffrorna visar hur viktigt det är med ett nätverk för att kunna kombinera föräldraskap och arbetsliv och för tankarna till hur livspusslet ser ut för de småbarnsfamiljer som blir tvungna att flytta dit jobben finns eller för dem som inte har ett nätverk i närheten av där de bor och arbetar.


28 29

Enligt Försäkringskassan var det enbart 5 procent som fick ut jämställdhetsbonus under 201121. Unionens medlemmar ligger alltså högre än föräldrar i allmänhet när det gäller nyttjandet av jämställdhetsbonus.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har analyserat22 effekten av de tre olika reformer som har tillkommit sedan 1995 för att bidra till ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen. Enligt ISF är den mest kraftfulla reformen de reserverade månaderna som infördes 1995 och 2002. De skriver att:

” Analysen visar inte några positiva signifikanta effekter på uttaget av föräldrapenning 24 månader efter införandet av jämställdhetsbonusen, varken för mammor eller för pappor. ”

Enligt försäkringskassans egen undersökning23 beror det låga uttaget av bonusen på krångliga regler och brist på lättillgänglig information. Men det här svarar endast på varför drygt hälften av dem som är berättigade till jämställdhetsbonus inte ansöker om det. En annan anledning som inte nämns är stereotypa könsroller som hindrar framför allt män ifrån att vara hemma längre med sina barn.

21) Under 2011 var det 722 659 som fick föräldrapenning. 35 000 personer fick jämställdhetsbonus vilket motsvarar 5 procent.

22) Ett jämställt uttag, reformer inom föräldraförsäkringen, rapport 2012:4, isf23) Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus år 2010, Socialförsäkringsrapport 2010:15

Det framgår tydligt att de flesta som har hjälp för att få ihop vardagen, använder sig främst av sina familjer. Anledningen kan vara att tjänster och gentjänster i familjer i slutändan är billigare och kanske också mindre administrativt än RUTavdraget. Men också att avdraget förmodligen används mest av dem som kanske saknar ett närstående nätverk.

En av tio har fått jämställdhetsbonusHar ni fått jämställdhetsbonus?

Ja Nej Vet ej

[%]

0 20 40 60 80 100

Anställd

Chef 9 84 7

10 84 6

År 2008 infördes en jämställdhetsbonus, som ger skattelättnader till föräldrar där båda använder fler föräldrapenningdagar än de två reserverade månaderna. Bonusen blir högre ju jämnare uttaget är.


30 31

Om man vill skapa ett jämlikare uttag av föräldraledigheten, vad tror du skulle behövas?Om man vill skapa ett jämlikare uttag av föräldraledigheten, vad tror du skulle behövas?

Chef Anställd

12

12

10

9

7

7

5

3

79

78

[%]0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Annat

Fler pappamånader

Att arbetsgivare premierar föräldraledighet

Förändrade attityder kring föräldraskap

Mer valfrihet

Drygt var tionde svarar större valfrihet och förändrade attityder kring föräldraskap för att få en jämnare fördelning av föräldraledigheten. Att var tionde vill ha mer valfrihet kan nästan bara tolkas som att dessa personer vill bli av med de två reserverade månaderna, då dessa månader är den enda ickevalfria delen av föräldraförsäkringen.

Den stora majoriteten, drygt 80 procent, har dock svarat ”Annat” vilket innebär öppna svar på den här frågan. Bland de 800 olika svar är det en övervikt på svar som handlar om jämställda löner.

Viljan från männen. En tyst acceptans från samhället. Det ekonomiska.

Mindre löneskillnader mellan män och kvinnor.

Vet ej.

Större kvotering.

Pengar, den som tjänar mest får jobba och den andra gå hemma.

Minska skillnaden lönegapet, den som tjänar mest förlorar mest på Försäkringskassans VAB-ersättning.

Mindre löneskillnader mellan män och kvinnor.

Mer jämställd ekonomi.

Man lägger ihop bådas inkomst och får 80 % av hälften av den sammanlagda inkomsten.

Lagstiftning, lika mycket föräldraledighet.

Jämlikare löner.

Höja taket för föräldraledigheten (SGI).

Att ekonomin inte försämras på grund av valet av förälder.

Kvinnor har bland annat svarat


3332

Ändrade beteenden i relationer, jag hade inget val. Hon ville gärna vara hemma och jag tyckte det var helt ok.

Vet inte – kan inte sätta mig in i varför en man ska vara hemma med barnen. Jag tycker att mamman ska vara hemma. Män är män och kvinnor är kvinnor – de är lämpade för olika saker.

Vet ej.

Uppmuntra att männen ska vara hemma mer, oftast tjänar tyvärr männen mer, vilket gör att männen oftast måste jobba för att det ska gå i hop ekonomiskt.

Sådant som kompensation eller jämställdhetsbonus kan nog vara bra. Därtill att göra föräldraledigheten obligatorisk – ungefär som värnplikten var tidigare.

Mer ekonomisk jämlikhet.

Att man fick komma tillbaka till samma situation som innan föräldraledigheten. Att man inte förlorar något karriärmässigt.

Att damerna släpper taget om barnen och föräldraledigheten och släpper fram mannen.

Högre föräldrapenning. Högre ersättning till den som har sämst lön.

Slutsatser

Småbarnsföräldrar inte är en homogen grupp. Det finns tydliga skillnader mellan män och kvinnor som är småbarnsföräldrar. Kön och inkomst har större påverkan på småbarnsföräldrars beteende än deras position som chef eller anställd.

Kvinnor har mer gemensamt i sitt ”föräldrabeteende” med andra kvinnor än med sina manliga kollegor. Denna skillnad i beteende värderas sedan av arbetsmarknaden. En aktiv förälder som är föräldraledig längre och tar större ansvar för barnen missgynnas oftare än en passiv förälder. Ju mer passiv en förälder är, desto mindre missgynnad. Undersökningen visar också att männen har det svårt när de försöker bryta normen och faktiskt vara hemma längre med sina barn.

Småbarnsföräldrarna uppger att jämställda löner skulle bidra till ett jämnare uttag av föräldraledigheten än i dag. Samtidigt är de könsstereotypa föräldrarollerna bidragande orsak till ojämställdheten. Unionen vill både ha jämställda löner och jämnare uttag av föräldraledighetsdagarna. Dessa faktorer hänger tätt ihop och därför behövs också en attitydförändring kring föräldraskapet som bidrar till ökad jämställdhet och ökad valfrihet på arbetsmarknaden.

Män och kvinnor beter sig olika på arbetsmarknaden. Undersökningarna visar att detta missgynnar kvinnor i arbetet, och missgynnar männen i deras relation med barnen och familjen hemma. Att männen ofta tjänar mer än sina kvinnliga kollegor sätter spår i vilka val som görs. Trots att många män skulle vilja vara föräldralediga längre blir det ändå inte så. Anledningen uppges vara ekonomin, men när vi skrapar på ytan ser vi att det även finns annat som avgör. Papporna får jobba hårdare för att få lov att vara hemma och med ekonomin som en ”logisk” förklaring blir det aldrig pappornas tur att få vara föräldralediga, för de tjänar ofta mer än kvinnorna.

Mammor och pappor verkar ytterst fastna i rollerna om vem som ansvarar för vad i hemmet. Därför är det viktigt med reformer som ger människor en större frihet än vad könet hänvisar en till.

Män svarar bland annat:


34 35

Unionens politik för ett föräldravänligt arbetsliv!

• Unionen vill att arbetsplatser ser över sina villkor så att de passar även småbarnsföräldrar.

• Unionen vill att alla arbetsplatser upprättar jämställdhetsplaner med en årlig lönekartläggning.

• Unionen vill att alla arbetsplatser betalar föräldralön.

• Unionen vill att medlemmarna ska ha ökat inflytande över arbetstidens förläggning och möjlighet att arbeta hemifrån.

• Unionen vill att särskild hänsyn tas till föräldrar vid arbetstidens förläggning.

• Unionen vill att ensamstående föräldrar ska inkluderas i likabehandlingsarbetet på arbetsplatser.

• Unionen anser att chefer ska ha samma möjlighet som andra att gå ner i arbetstid samt kunna dela chefstjänst med någon annan.

• Unionen anser att arbetsplatser ska ha en policy med rutiner och handlingsplaner för föräldralediga.

• Unionen vill se en jämnare fördelning av föräldraledigheten mellan vårdnadshavarna.

RUTavdraget och jämställdhetsbonus är två reformer som inte verkar har gett någon större effekt för ökad jämställdhet. Det är möjligt att de förenklingar som har skett i jämställdhetsbonussystemet kommer att göra att andelen som delar mer lika än i dag ökar något. Men när det är så få som 5 procent som hittills använt jämställdhetsbonus är det kanske dags att fråga sig om det verkligen är den bästa reformen för ett jämnare uttag. Gällande RUTavdraget använder sig de flesta småbarnsfamiljer mer av ett nätverk av familj och vänner än en extern person när det kommer till att få ihop livspusslet.

För att få ökad jämställdheten på arbetsmarknaden behöver pappor öka sitt uttag av föräldraledigheten. Arbetsgivare behöver inse att både män och kvinnor, chefer och anställda vill vara föräldralediga och möjliggöra ett föräldravänligt arbetsliv i stället för att missgynna småbarns föräldrarna.


36 37

Bilaga 2Fick du frågan om hur länge du skulle vara föräldraledig av din närmaste chef?

Ja Nej

Chefer Anställda


[%]

0

10

20

30

40

50

60

70

80

kvinnamankvinnaman

Bilagor

Bilaga 1Fick du del av lönehöjningarna under tiden du var föräldraledig?

Ja Nej

Chefer Anställda


[%]

0

10

20

30

40

50

60

70

80

KvinnaManKvinnaMan


38 39

Bilaga 4Hur delade ni på föräldraledigheten med det senaste barnet?

Ja Nej Vet ej\vill ej svara

[%]

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Vi delade likaMin partner tog ut majoriteten av dagarna

Jag tog ut majoriteten av dagarna

Bilaga 3Har du någon gång tvekat eller avstått från att söka ett arbete på grund av att du väntar barn?

Ja Nej

Chefer Anställda


[%]

0

20

40

60

80

100

kvinnamankvinnaman


40 41

Bilaga 5

Bilaga 6Hur viktig är RUT-avdraget för att få ihop livspusslet

Helt oviktigt 2 3 4 Mycket viktigt Vet ej/vill ej svara

[%]

0 20 40 60 80 100

Anställd

Chef 11 9 11 27 41 1

013 13 20 19 35


42

Bilaga 7 Använder ni er av RUT-avdraget?

Ja Nej

[%]

0

20

40

60

80

100

över 50 000 kr30 000 – 49 999 krmindre 29 000 kr


News & Politics

Foraldrar i arbetslivet