Globala obalanser-kinnwall-ackerby-12maj

Stefan Ackerby & Mats Kinnwall

Globala obalanser

Tre teman

1. Växande externa obalanser2. Kina vs USA 3. Spänningar inom Eurozonen

Växande externa obalanser

Ökade obalanser till 2008

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

6,0%

7,0%

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015

Summerade bytesbalanssaldonandel av global BNP

IMF:s prognos


USA mot resten

-2,0%

-1,5%

-1,0%

-0,5%

0,0%

0,5%

1,0%

1,5%

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007

BytesbalansAndel av global BNP

USA

Kina

Europa överskottsländer

Oljeexporterande länder

Östeuropa

Asiatiska utvecklingsländer

Europa underskottsländer


”Savings glut”

18

19

20

21

22

23

24

25

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

Proc

ent a

v gl

obal

BN

P

Global sparkvot

Två hypoteser om obalanserna

USA (och några till) sparar för lite

Kina (och några till) sparar för mycket

Anpassningen förhindras Exportorienterad politik Outvecklad kapitalmarknad


Obalanserna består?

-1000

-800

-600

-400

-200

0

200

400

600

800

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Bytesbalansmdr dollar USA

Östeuropa

Kina m.fl asiatiska länder

Oljeexp

EU

Japan

Kina vs USA

Obalansen har minskat & Yuanen har apprecierats

KPI-viktade

Real växelkurs

Källa: Reuters EcoWin

94 96 98 00 02 04 06 08 10

Ind

ex

19

94

:1=

10

0

70

80

90

100

110

120

130

140

Kina

USA

Eurozonen

Bytesbalanser: De två stora


85 90 95 00 05 10

Pro

cen

t a

v B

NP

-5,0

-2,5

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

Pro

cen

t a

v B

NP

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

KinaUSA

Kina vs USA

Real kinesisk appreciering mot USAKonkurrenskraft, Kina-USA


00 02 04 06 08 10

Inde

x 19

90:1

=10

0

75

80

85

90

95

100

105

110

115

120

125

Inde

x 19

90:1

=10

0

77,5

80,0

82,5

85,0

87,5

90,0

92,5

95,0

97,5

100,0

102,5

Real USD/CNY

Relativ KPI (Kina/USA)

USD/CNY

Kina vs USA

Divergerande sparmönster

Bruttosparande


85 90 95 00 05 10

Pro

cen

t a

v B

NP

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

Kina

USA

Hushållens Sparkvoter


50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10

Pro

cen

t a

v d

isp

on

ibe

l in

kom

st

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Kina

USA

Kina vs USA

USA konsumerar, Kina investerar

Helt olika konsumtionsmönster


80 85 90 95 00 05 10

Pro

cen

t a

v B

NP,

löp

an

de

pris

er

35

40

45

50

55

60

65

70

75

Privat konsumtion, USA

Privat konsumtion, Kina

Disparata investeringsmönster


80 85 90 95 00 05 10

Pro

cen

t a

v B

NP,

löp

an

de

pris

er

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Fasta investeringar, Kina

Fasta investeringar, USA

Kina vs USA

Amerikanerna slösar, kineserna sparar

USA: Sparkvot & konsumtionsandel


80 85 90 95 00 05 10

Pro

cen

t a

v B

NP

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

Pro

cen

t a

v d

isp

on

ibe

l in

kom

st

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

Konsumtionsandel

Sparkvot

Kina: Sparkvot & konsumtionsandel

Källa: Reuters EcoWin & Kinas statistikbyrå

80 85 90 95 00 05 10

Pro

cen

t a

v d

isp

on

ibe

l in

kom

st

25,0

27,5

30,0

32,5

35,0

37,5

40,0

42,5

Pro

cen

t a

v B

NP,

löp

an

de

pris

er

35,0

37,5

40,0

42,5

45,0

47,5

50,0

52,5

Sparkvot

Konsumtionsandel

Kina vs USA

Sparkvot & förmögenhet i tandem

USA: Sparkvot & förmögenhet


60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10

Pro

cen

t a

v d

isp

on

ibe

l in

kom

st

400

425

450

475

500

525

550

575

600

625

650

675

Pro

cen

t a

v d

isp

on

ibe

l in

kom

st

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

Hushållens sparkvot

Hushållens förmögenhet

USA: Börsen & förmögenheten


80 85 90 95 00 05 10

Ind

ex

-500

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

Pro

cen

t a

v d

isp

on

ibe

l in

kom

st

425

450

475

500

525

550

575

600

625

650

Hushållens förmögenhet

S&P 500

Kina vs USA

Låga räntor eldar på husmarknad & sänker sparkvot

USA: Sparkvot & boränta


85 90 95 00 05 10

Pro

cen

t

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

Effektiv bostadsränta

Sparkvot

Real effektiv boränta

USA: Sparkvot & fastighetspriser


70 75 80 85 90 95 00 05 10

Ind

ex,

19

87

:10

0

-50

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

Pro

cen

t a

v d

isp

on

ibe

l in

kom

st

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12


Freddie Mac, huspriser

Kina vs USA

Privat sparande viktigare än budgetsaldot

USA: Sparkvot & bytesbalans


70 75 80 85 90 95 00 05 10

Pro

cen

t a

v d

isp

on

ibe

l in

kom

st

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

Pro

cen

t a

v B

NP

-8

-7

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3


Bytesbalans

USA: Bytesbalans & budgetsaldo


80 85 90 95 00 05 10

Pro

cen

t a

v B

NP

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

Pro

cen

t a

v B

NP

-9

-7

-5

-3

-1

1

3

Budgetsaldo

Bytesbalans

Kina vs USA

Kapitalet rusar in i USA när bubblor inflateras

Aktier

Portföljinflöde


70 75 80 85 90 95 00 05

Ne

tto

, m

ilja

rde

r U

SD

-50

0

50

100

150

200

250

300

USA

Kina

Utländska direktinvesteringar


85 90 95 00 05 10

Milj

ard

er

US

D

0

50

100

150

200

250

300

350 USA

Kina

Kina vs USA

Vilken roll spelade Federal Reserve?

Avkastningskurvan


70 75 80 85 90 95 00 05 10

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

Boränta minus Fed funds rate

10-år T-note minus Fed funds rate

Avtagande global inflation


80 85 90 95 00 05 10

KP

I, å

rlig

pro

cen

tue

ll fö

rän

drin

g

-2,5

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

OECD

USA

EMU

Kina vs USA

Kinesiskt tillväxtmirakel…

Kina växer så det knakar


80 85 90 95 00 05 10

BN

P, å

rlig

pro

cen

tue

ll fö

rän

drin

g

-5,0

-2,5

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

Kina

USA

Det kinesiska undret


80 85 90 95 00 05 10

BN

P, in

de

x 1

98

0=

10

0

0

250

500

750

1000

1250

1500

1750

Kina

USA

Kina vs USA

…gör att Kina knappar in…Gapet krymper

Källa: IMF

80 85 90 95 00 05 10

And

el a

v gl

obal

BN

P, r

örlig

a pr

iser

0

5

10

15

20

25

30

35

40

USA

Kina

Kina vs USA

…men Kina fortfarande långt efter

Kinas produktivitetsmirakel

Källa: Conference Board

80 85 90 95 00 05 10

BN

P/s

yss.

, in

de

x 1

98

0=

10

0

100

200

300

400

500

600

700

800

Kina

USA

USA långt mer produktivt!

Källa: Conference Board

50 60 70 80 90 00 10

BN

P/s

yss,

20

10

-års

US

D,

PP

P

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

90000

100000

110000

USA

Kina

Kina vs USA

Stora demografiska skillnader

Befolkning


50 60 70 80 90 00 10 20 30 40 50

Milj

ard

er

pe

rso

ne

r

0,00

0,25

0,50

0,75

1,00

1,25

1,50Kina

USA

I arbetsför ålder


80 90 00 10 20 30 40 50

Milj

ard

er

pe

rso

ne

r

0,00

0,25

0,50

0,75

1,00

Kina

USA

Kina vs USA

Sammanfattning

• Kina förblir en tillväxtekonomi under lång tid• Mer produktivitets catch-up att göra• Fortsatt gynnsam demografi relativt moderna ekonomier ett tag till

• Snabbväxande Kina ”borde” belåna framtida inkomster för att jämna ut välståndet över tid/låna av långsamväxande, mogna ekonomier

• Talar för att Kina ”borde” leva med bytesbalansunderskott

• Kontenta: Fortsatta kinesiska överskott vs utvecklade ekonomier tecken på ”global obalans”

• Dilemma på kort & lång sikt:• Den globala konjunkturen ”behöver” växande konsumtion i USA

samtidigt som detta riskerar att fördjupa den långsiktiga sparobalansen

Spänningar inom Eurozonen

Inte ett optimalt valutaområde

• Fyra huvudkriterier:• Rörlighet av arbetskraft inom regionen; gäller fysiska hinder som krav på

visum, arbetstillstånd, ”kulturella hinder” och språkskillnader mm.• Rörlighet för kapital samt pris- och löneflexibilitet inom regionen. • System med finanspolitiska transfereringar för att motverka alltför stora

regionala skillnader.• Likartade konjunkturcykler inom området, förutsättning för one-size-fits-all vad

gäller penningpolitiken.

• Uppenbart att de 11 ursprungliga medlemmarna utgjorde långt ifrån ett optimalt valutaområde.

• OVO var heller inte argumentet för EMU: • Handlade om vinster av ökad handel inom regionen

samt politiska argument


Nord kontra Syd

Obalanser inom EMU


00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Byt

esb

ala

ns,

% a

v B

NP

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

Holland

Grekland

Tyskland

Spanien

Spänningar inom EMU


00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Byt

esb

ala

ns,

pro

cen

t a

v E

MU

-BN

P

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

"Nord"

EMU

"Syd"


Statsfinanser

Statsskuld i EMU


00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Pro

cen

t a

v B

NP

0

25

50

75

100

125

150

175 Grekland

Italien

Irland

Portugal

Tyskland

Spanien

Finland

Budgetsaldon i EMU


00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Pro

cen

t a

v B

NP

-35

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

Finland

Irland

Grekland

Portugal

Tyskland


Skilda BNP-banorStora tillväxtskillnader i EMU


00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

BN

P, in

dex

2000

:1=

100

100

110

120

130

140

150

160

Irland

Grekland

Finland

Tyskland

Portugal

Italien


En centralbank men stora ränteskillnader

Real KPI-justerad styrränta

Realränteskillnader inom EMU


00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Avv.

frå

n E

MU

-snitt

, pcte

nhete

r

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

Irland

Tyskland

Grekland

Belgien

Långränteskillnader i EMU


00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Avv

. fr

ån

EM

U-s

nitt

, p

cte

nh

ete

r

-2,5

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

Grekland

Irland

Portugal

Finland

Tyskland


En valuta men skilda valutakurser

Reala effektiva växelkurser

Valutakursrörelser inom EMU


00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Ind

ex

20

00

:1=

10

0

90

100

110

120

130

140

150

Irland

EMU

Grekland

Frankrike

Tyskland

Divergerande prisnivåer


00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

UIK

P, in

de

x 2

00

0:1

=1

00

95

100

105

110

115

120

125

130

135

140

145

150

Grekland

Spanien

EMU

Frankrike

Tyskland


Holländaren 67 % rikare än portugisen

Stora inkomstskillnader i EMU


00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

BN

P/c

api

ta,

euro

10000

12500

15000

17500

20000

22500

25000

27500

Irland

Holland

Österrike

Spanien

Grekland

Portugal

Skilda inkomstbanor i EMU


00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

BN

P/c

ap

ita,

ind

ex

20

00

:1=

10

0

100

105

110

115

120

125

130

135

Grekland

Irland

Finland

Italien

Portugal


Vem tjänar på ett sammanbrott?

Tysk handel med PIIGS


90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10

Pro

cen

t a

v to

tal

10

11

12

13

14

15

16

17

Export

Import

Holländsk handel med PIIGS


96 98 00 02 04 06 08 10

Pro

cen

t a

v to

tal

5

6

7

8

9

10

11

12

13

Export

Import


Stora anpassningsbehov

• ”Syd” behöver en real depreciering relativt ”Nord”• Inte möjligt – inom nuvarande institutionella ramverk - den ”traditionella”

vägen med en nominell devalvering i Syd är stängd• Förutsätter intern devalvering i Syd/intern revalvering i Nord

• Om inte räntorna snabbt faller i Syd riskeras negativ spiral men svag nominell BNP-tillväxt, växande skuldkvot, ännu högre räntor, krav på mer åtstramning, etc.

• Expansiv finanspolitik i Nord minskar trycket på åtstramningar i Syd

• Andra möjliga vägar• Partiell skuldavskrivning/förlängning av skuldernas löptider/mildrade villkor• Unilateralt utträde ur EMU för skuldsatta länder• Bildande av ”kärn-EMU”

• Stor risk för • finansiella konvulsioner med dramatiska kapitalflöden från Syd till Nord• stora kreditförluster i franska, tyska, schweiziska m fl banksystem

News & Politics

Globala obalanser-kinnwall-ackerby-12maj