GMO-grödor – ett verktyg för hållbarhet?

frukostseminarium 8 maj 2015, Gun Rudquist

Sveriges största miljöorganisation

• Bildad 1909

• Ideell, politiskt obunden

• Naturen, människors hälsa och global solidaritet

• Grundad 1909

• 221 000 medlemmar

• 270 kretsar, 24 länsförbund

• 60 samarbetsorg i globala Syd

• Ca 100 anställda; rikskansli och tio regionala kanslier

2015-05-12 2

Naturskyddsföreningen

Ideellt arbete som räddar falkar, skyddar

skogar och jagar miljöbovar

Arbetsmetoder:

• Väcka naturkänsla

• Politisk påverkan

• Konsumentmakt

Prioriterade områden: jordbruk, hav, klimat, skog, miljögifter

2015-05-12 3

Jordbrukets miljöproblem

2015-05-12 4

Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet Will Steffen,1,2* Katherine Richardson,3 Johan Rockström,

1 Sarah E. Cornell,1 Ingo Fetzer,1 Elena M. Bennett,4 R. Biggs,1,5 Stephen R. Carpenter ,6 Wim de Vries,7,8 Cynthia A. de Wit,9 Carl Folke,1,

10 Dieter Gerten,11 Jens Heinke,11,12,13 Georgina M. Mace,14 Linn M. Persson,15 Veerabhadran Ramanathan,16,17 B. Reyers,1,18 Sverker Sörlin19

Sciencee Express, Jan 2015

Biologisk mångfald

Växtnäring – kväve

och fosfor

Klimatpåverkan

Kemikalier

Vatten

Mark – användning

och kvalitet

Bekämpningsmedel

2015-05-12 5

6

• Produktion av mat är livsviktig

• Lantbruket nödvändigt för att

uppfylla två av Sveriges viktiga

miljömål:

Ett rikt odlingslandskap

Ett rikt växt- och djurliv

• Betande djur har en central roll

i ett hållbart jordbruket

Matens positiva miljöpåverkan

2015-05-12 7

Business

as usual is

not an

option!

IAASTD

400 forskare från hela världen om jordbruket utveckling

• Det främsta alternativet är ekologisk intensifiering!

• Men kan inte ske inom dagens struktur/system

2015-05-12 8

9

Utgångspunkter för genteknikpolicy

Inverkan på hållbarhet –

ett verktyg eller ett hinder?

Bedömas från fall till fall

Inte tekniken i sig utan

tillämpningen

- teknikneutrala

Policyns avgränsningar

8 10

Policyn behandlar:

•jord-, skogs- och vattenbruk

•genteknik i växtförädling och

djuravel

•rätten till mångfald

•patent på liv

Policyn tar inte upp

•medicinska frågor

GMO

Genetisk modifiering –

risk och möjlighet för miljö

och hälsa

Socioekonomiska effekter

Etiska spärrar

11

Reglering

2015-05-12 12

Genteknik är ett vetenskapligt språng och den särskilda

lagstiftningen är motiverad.

Särskilt regelverk är motiverat.

Prövning ska ske i varje enskilt fall

Förenklade beslutsprocesser för beprövade egenskaper

- snabbspår

Principer

• Riskbedömning

• Etiska riktlinjer

• Miljöpolitiska principer

– försiktighetsprincipen

– förorenaren ska betala

• Demokratisk delaktighet

• Rätten till mångfald

2015-05-12 13

Riskbedömning

Nya tekniker – nya och ofta underskattade

risker

Gynna – eller åtminstone inte missgynna,

hållbar utveckling;

Risker för negativa effekter bedömas fullt

ut och vägs mot den eventuella

samhällsnyttan inom en bred etisk ram.

Risk är en kombination av farlighet och

vanlighet

Nytto - kostnadsanalys

Kärnpunkter att belysa:

Vilka är samhällseffekterna och vem gynnas?

Finns det alternativa metoder?

Vad händer om tillämpningen inte blir tillgänglig?

Vilka är de direkta och indirekta kostnaderna och hur fördelas

de mellan berörda grupper ?

2015-05-12 15

Etiska riktlinjer

• Naturskyddsföreningen anser att alla relevanta konsekvenser

för människors välbefinnande ska utgöra grunden för den

etiska bedömningen av genmodifierade organismer.

• Även icke-mänskliga organismer har egenvärde och legitima

intressen som måste tas i beaktande. Vissa etiska spärrar är

nödvändiga för att förhindra åtgärder som kränker

fundamentala värden, även då en kostnads- och

nyttoberäkning talar för att gå vidare.

2015-05-12 16

Demokratisk delaktighet

• Maktsvagas intressen riskerar att komma i andra hand vid

snabb teknikutveckling. Ges möjlighet till delaktighet.

• Spårbarhet – öppna register

• Märkning – ge konsumenten

valmöjlighet

2015-05-12 17

18

Miljöpolitiska principer

Försiktighetsprincipen

•okända egenskaper betraktas om problematiska tills motsatsen är

bevisad.

•omvänd bevisbörda

•ökad kunskap

•oberoende riskbedömning

Förorenaren betalar

•ekonomiska styrmedel

•strikt och fullt miljöskadeansvar

•avgiftsfinansierad fond

Rätten till mångfald

2015-05-12 19

Genteknikens råmaterial är

biologisk mångfald.

Inga patent på liv.

Rätten att ta eget utsäde.

Koncentration av ägarskap

problematisk – få företag

styr idag mycket.

Genetiskt modifierade grödor idag

2015-05-12 20

Ett fåtal egenskaper på marknaden

– herbicidtolerans och Bt-majs

80-90 % av sojan som odlas i

Kanada, USA, Brasilien och Kina

är GMO

EU – nästan ingen kommersiell

odling. Dock finns fältförsök

Hittills inga egenskaper som gynnar hållbart jordbruk – tvärtom

befäster dagens problem

Risker – spridning av egenskaper – resistenta ogräs

Naturskyddsföreningen säger nej till herbicidresistenta grödor,

men är positiva till bladmögelresistent potatis

2015-05-12 21

• Vi är sju miljarder människor

• Det görs mat för fler.

• På ett sätt som förstör för de flesta.

• En miljard av oss äter för lite.

• Två miljarder äter för mycket.

• Matsvinnet globalt är 30 %.

• Foder odlas på ca 50 % avåkermarken.

22

Maten räcker redan nu till alla!

Livsmedelstrygghet och genteknik

2015-05-12 23

.Gyllene riset? Bra eller

dåligt?

Bevara den odlade

mångfalden

Ökad oberoende

växtförädling

Genteknikens roll för livsmedelstrygghet överdriven

Vad diskuteras nu?

2015-05-12 24

Framtida GM-grödor - kanske smartare

grödor; stresståliga, salttoleranta? Perenn

spannmål?

Varje medlemsland i EU får säga ja/nej till

odling av GMO. Just nu aktuellt att

definiera ”särskilda villkor” för ja/nej.

Sverige behålla möjligheten att själva säga

ja eller nej till GMO.

www.naturskyddsforeningen.se