Upload
socialdemokraterna
View
1.897
Download
3
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Kriskommissionens rapport 2011
Citation preview
Socialdemokraterna
Omstart för socialdemokratin Socialdemokraternas kriskommission
Innehållsförteckning
Kriskommissionens rekommendationer............................................... 6
Faktabaserad valanalys ..................................................................... 24
Omvärlds- och idéanalys ................................................................... 41
Politisk analys ................................................................................... 72
Organisatorisk analys...................................................................... 103
Förord
Undergruppernas sammansättningUndergruppernas sammansättningUndergruppernas sammansättningUndergruppernas sammansättning
Kriskommissionens rekommendationer
Omstart för socialdemokratin
Våra rekommendationer
Arbete åt alla – för ekonomisk utveckling och goda villkor
Stärkt konkurrenskraft
Rörlighet och flexibilitet
En bostadsmarknad för ökad rörlighet
Det goda arbetet
En skattereform för full sysselsättning
Trygghet och kvalitet
En skola för lika möjligheter
Utvärdera förändringarna i offentlig sektor
Utveckla välfärden
Trygg sjuk- och arbetslöshetsförsäkring
Rättvisa pensioner
Grön omställning
Vår plats i världen
Utveckla demokratin
Utöka demokratins omkrets
Sveriges mest öppna, nyfikna och ödmjuka parti
Faktabaserad valanalys
Förord
Inledning
Det långa perspektivet; opinionsutvecklingen 2000-2006
Perioden 2000-2002 Stödet för Socialdemokraterna mellan valen 2002 och 2010
39,9
35,8
44,7
30,7
Socialdemokraterna
Perioden 2002-2006
Det korta perspektivet - utvecklingen 2006-2010
Inledningen av mandatperioden
Finanskrisen
Det rödgröna samarbetet
Våren 2009: stabilisering, sedan tapp igen
Hösten-vintern 2009: återhämtning, utökad ledning för de rödgröna
Våren 2010: stabil ledning till maj, sedan kraftigt tapp
Valrörelsens slutspurt
Några ytterligare reflektioner och slutsatser
Att våga tänka stort igen
Det massmediala underläget
Företrädarna
Geografiska skillnader
Sverigedemokraterna
Omvärlds- och idéanalys
På toppen av tidens våg?
Problemet
Omvärldsanalys
De långa linjerna – fem samhällsförändringar som präglar vår tid
Globaliseringen – vad innebär den?
Produktion och handel omstruktureras
Välstånd men också växande klyftor
Växande konkurrens mellan länder
Finansekonomins maktställning
Kunskapstillväxten och teknikutvecklingen
Utbildning för det goda samhället
Ett arbetsliv som delar samhället
Innanför eller utanför
Människan som kund
Klimatförändringarna och utarmningen av naturresurser
Sociala och nationella konflikter
En strukturomvandling – fast större
På toppen av tidens våg?
Förändrade sociala mönster
Migration och segregation
Politikens förändrade villkor
Den ekonomiska demokratin
Den sociala demokratin
Den politiska demokratin
Idéernas betydelse
Det goda samhället – socialdemokratins idéer och strategier
Marknadsideologi och marknadisering
Dessa processer får några konsekvenser för samhällsutvecklingen i stort
Åtta utmaningar
Är full sysselsättning ännu möjlig?
Hur får vi en mer produktiv finanssektor?
Hur stärker vi den produktiva rättvisan?
Hur blir kunskapssamhället det goda samhället?
Hur förenas klimatomställningen med en rättvis social utveckling?
Hur hanterar vi politikens förändrade roll inom EU?
Blir krispolitiken en murbräcka mot ett mer eller mindre sammanhållet samhälle?
Hur upprätthåller och utvecklar socialdemokratin den ständiga samhällskritiken?
Det goda samhället skapar inte sig självt
Politisk analys
Inledning
Tillväxt
Finanskrisen och teorin om den effektiva marknaden 1 Sandro Scocco, Finanskrisen – eller hur det väntade oväntat hände. 2009 2 Se exempelvis IMF:s rapport Inequality, leverage and crises, Michael Kumhof och Romain Ranciere, 2010. 3 US Department of Labor, Bureau of Labor Statistics
4 Klas Eklund, Finanskrisen i teori och praktik, 2009
Marknadiseringen av infrastrukturen
5 "Even apart from the instability due to speculation, there is the instability due to the characteristic of human nature that a large proportion of our positive activities depend on spontaneous optimism rather than mathematical expectations, whether moral or hedonistic or economic. Most, probably, of our decisions to do something positive, the full consequences of which will be drawn out over many days to come, can only be taken as the result of animal spirits - a spontaneous urge to action rather than inaction, and not as the outcome of a weighted average of quantitative benefits multiplied by quantitative probabilities." John Maynard Keynes, The General Theory of Employment, Interest and Money, 1936. 6 SOU 2005:4, Liberalisering, regler och marknader
Missförståndet kring vad som driver tillväxt
7 Nuteks årsbok 2008
Bostäder
8 Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2010 9 Samband mellan bostadsmarknad, arbetskraftens rörlighet och tillväxt. Statens bostadskreditnämnd, 2008. 10 Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2010
Samverkan för innovationer
11 Andelen hyresrätter (av lägenheter i flerbostadshus) var 50 procent i Stockholms stad år 2008, jämfört med 69 procent i riket. Källa: USK och Boverket. 12 SCB
Tillväxten i tjänstesamhället
13 Näringslivets tillstånd 2008: Tjänsteparadox skapar tillväxt. ITPS, 2008 14 Avindustrialiseringen av Sverige: myt och verklighet. Daniel Lind, Ekonomisk debatt nr 7 2010 15 ibid
16 Näringslivets tillstånd 2008: Tjänsteparadox skapar tillväxt. ITPS, 2008
Skatter
17 Riksrevisionen, IFAU, Finanspolitiska rådet 18 Är sänkta arbetsgivaravgifter ett effektivt sätt att öka sysselsättningen? IFAU 2008:16 19 Se t ex Helen Ladd, Spatially Targeted Economic Development Strategies: Do They Work? 20 Den sänkta bokmomsen i början på 2000-talet ledde exempelvis inte till att priserna sjönk lika mycket som momsen Bokpriskommissionens slutrapport, SOU 2005:12
21 Beskrivningen av den holländska så kallade ”boxmodellen” baseras på Kjell-Olof Feldt, Mot en ny skattereform – globaliseringen och den svenska välfärden. Underlagsrapport nr 27 till Globaliseringsrådet, 2009
Jobb och arbetsmarknad
Sjunkande sysselsättning 22 I åldersgruppen 16-64 år
Anställningsformerna
23 SCB 24 Korpi, T och Stenberg, S-Å. (2001) ”Massarbetslöshetens Sverige – arbetslöshetens karaktär och effekter på individers levnadsförhållanden”. SOU 2001:53, Välfärd och arbete i arbetslöshetens årtionde 25 Hemmingsson, T. (2004) ”Samband mellan sjukskrivning och arbetslöshet ”. Statens folkhälsoinstitut 2004:15, Den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens. Hogstedt, C. et al (red) 26 Arbetsförmedlingens årsrapport 2009 27 SCB 28 SCB/AKU
Arbetstiderna
30 ibid 31 TCO granskar: Övertid trots lågkonjunktur, 2010 32 Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Unionen, 2010
Arbetsrättens urholkning
33 Arbetsmiljön 1991-2003. Klass och kön. LO, 2005 samt Arbetstider år 2009. LO, 2010 34 Arbetstider år 2009. LO, 2010 samt Anställningsformer och arbetstider 2005. LO, 2005 35 Näringslivets tillstånd. ITPS 2008
36 Svenska fackförbund kan inte begära konkurrensneutrala löner för de arbetare som får avdrag från sin bruttolön avseende de sociala avgifterna, om inte bolaget går med på detta frivilligt. Detta då utstationeringsdirektivet förhindrar facken från att kräva mer än minimilönen. 37 I betänkandet Personaluthyrning, SOU 1997:58, anfördes att fall av uppsägningar motiverade av arbetsbrist, som omedelbart följs av önskemål om långtidsinhyrning av personal, borde ge grund för ett fackligt veto enligt 39 § medbestämmandelagen.
Sjukfrånvaron
38 I sammanhanget är värt att nämna att Sverige, till skillnad från många andra EU-länder, inte har ratificerat ILO: s konvention 94 från 1949. Konventionen innebär att myndigheter vid offentlig upphandling ska säkerställa att upphandlingen inte sker till priset av en dumpning av gällande löner och arbetsvillkor. 40 Gellerstedt, S., 2009. Arbete, liv och hälsa. LO 41 Uppföljning av Pilas verksamhet på riksnivå – pilotinsatser för långtidssjukskrivna till arbete. Försäkringskassan, 2009 42 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller undra första och andra kvartalet 2010. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, 2010.
Kommande arbetskraftsbrist
43 Roger Mörtvik och Kjell Rautio, Jakten på superarbetskraften III. TCO, 2009 44 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden – i riket och i ett regionalt perspektiv. Arbetsförmedlingen 2010
Utbildning
Sjunkande skolresultat
Lärarrollens urholkning
45 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Skolverket, 2009
Segregationens påverkan på skolresultaten 46 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Skolverket, 2009
47 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Skolverket, 2009 48 Se exempelvis Björklund, Fredriksson, Gustafsson, Öckert, Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen? IFAU, 2010 49 Skolverket 2009, Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov?
Ojämlikhet och fattigdom
Ojämlikhetens konsekvenser
50 Mätt med ginikoefficienten
Ojämlikheten i Sverige
51 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2009. Socialstyrelsen/SKL 52 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Skolverket, 2009 53 Anna Nilsson, Inequality and crime. The case of Sweden. IFAU, 2004 54 SCB
55 SCB 56 SCB Välfärd nr 1 2009, Riksdagens utredningstjänst Dnr 2009:810 57 Arbetslösheten var 6,2 procent 2008, 6,1 procent 2007. AKU/SCB 58 Jämlik startpunkt? Knappast. Om barnfattigdomen i Sverige. Jesper Bengtsson, Arbetarrörelsens tankesmedja 2010 59 Exempel: Rinkeby, Stockholm: 52%, Bergsjön, Göteborg: 55%, Rosengård, Malmö: 62%. Barnfattigdomen i Sverige, årsrapport 2010. Rädda barnen.
Försämrade sociala skyddsnät
60 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 61 Enligt Tord Strannefors, prognoschef Arbetsförmedlingen
Organisatorisk analys
Sveriges mest öppna, nyfikna och ödmjuka parti
Öppenhet och transparens
Medlemskapets värde
•
•
•
•
•
• • •
Valberednings- och nomineringsarbete
•
•
•
•
Rekrytering och medlemsvärvning
•
•
•
•
Modernt ledarskap
•
•
Beslutsorgan/Organisation
•
•
•
Politikens utformning och den stora öppenheten mot omvärlden
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kommunikation
•
•
•
•
Kongressbeslut om organisationsutredning
Socialdemokraterna 105 60 Stockholm T: 08-700 26 00 socialdemokraterna.se