Svalbardseminaret 2015: Kampen om ingenmanslandet

KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY

Kampen om ingenmanslandet D en svenska gruvdriften på S va lbard 1910-1934: fo rskn ing , d ip lom ati och resursbehov

Svensk gruvdrift på Svalbard 1910-1934 Erdmannflya

Svensk gruvdrift på Svalbard 1910-1934 Bünsow land

Svensk gruvdrift på Svalbard 1910-1934 Pyramiden

Svensk gruvdrift på Svalbard 1910-1934 Sveagruvan 1917-1925

A B S petsbergens S venska K o lfä lt

Kampen om ingenmanslandet Innehåll

S yften : - Förk la ra den svenska g ruv industrins uppgång och fa ll på

S va lbard - S k ild ra sam spe le t m e llan h is to riska fö rhå llanden och

aktö re r som påverkade u tveck lingen - Fokus på ve tenskapen, po litiken och resursbehoven F rågor: - Varfö r g rundades en svensk g ruvnäring på S va lbard? - H ur u tfo rm ades g ruvdriften och varfö r? - Varfö r avveck lades den svenska g ruvnäringen på

S va lbard?

• D e l av industria liseringen (1800-) • N aturresurser & exportm arknader • S torm akternas arena: G B ,

Tysk land, F rankrike , R yss land, O ttom anska, U S A …

• S verige en liten s ta t i sam m anhanget, m en m ed am bitioner: - A llie rade s ig m ed im perie rna

fö r tillgång till exportm arknader och hande l

- E tab lerade ko lon ier där im perie rna in te konkurrerade: A rktis e tt exem pel

Varför en svensk gruvindustri på Svalbard? Resurskolonialism

Vetenskap lig t in tresse fö r N orra S verige från 1700-ta l - A stronom er och

na tu rfo rskare (L inne 1732) - S venska

ve tenskapsakadem ien - 1800-ta l: N orrland e tt

fram tids land fö r ve tenskap , na tu rresurser, industri och tu rism

- R om antise ra t i konst och litte ra tu r

E xpansion till S va lbard från 1800-ta l

Varför en svensk gruvindustri på Svalbard? Vetenskapen

C arl von L inne i sam edräkt under lapp landsresan

S vensk fo rskn ing på S va lbard 1858-1908: - 24 exped itioner - 376 ve tenskap liga a rtik la r - 60 karto r G eogra fi, G eo log i, G lac io log i, P a leobotan ik Förk la ringar: - Ve tenskap liga p rob lem - Ideström ningar (rom antik ,

na tiona lism ) - N atione ll p restige - P o litisk t in fly tande - N atu rresurser


S venska fo rskare in itie ra r g ruvpro jekt - Fosfo ritg ruva v id K ap

Thordsen 1870-1872 - S veagruvan , från 1909 R ådg ivn ing och p ropaganda: - G eo log iska bedöm ningar - Leg itim ite t, trovärd ighe t M otiv – in tressen : - N yttiggöra fo rskn ing fö r

ekonom isk u tveck ling - E gen ekonom isk v inn ing Loka l kunskap också v ik tig


Ö kande e fte rfrågan på s tenko l från 1800-ta le ts m itt Industria lise ringens energ iresurs: - Fabrike r - In fras truk ture r - H ushå ll i växande s täder O m stä lln ing av s tå lindustrin från träko l till s tenko l O tillräck liga inhem ska tillgångar O m fa ttande im port (G B ) Im portberoende ekonom isk fö rlus t och säkerhetsrisk

Varför en svensk gruvindustri på Svalbard? Resursbehov – ekonomisk vinning

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

1870

1872

1874

1876

1878

1880

1882

1884

1886

1888

1890

S petsbergen ingenm ansland från 1600-ta l G ruvbo lag e fte rfrågar lag och o rdn ing N orska aktö re r önskar norsk suverän ite t över S petsbergen (1906-1920) M ots tånd : S verige , R yss land och U S A Två fö rk la ringsm odelle r: - N a tu rresurser - N atione ll p restige - B åda korrekta

Varför en svensk gruvindustri på Svalbard? Politiska intressen

Jorgen Lovland, Norsk utrikes- och premiärminister, inblandad Spetsbergenfrågan 1906-1908

N orge : - N a tiona lis tiska s tröm n ingar

e fte r un ionsupp lösn ingen 1905

- E n na tion m ed e tt uppdrag i A rk tis – i norr och på S va lbard

- N atu rresurser (? ) S verige : - Ilska över un ions-

upp lösn ingen 1905 - V idm akthå lla ledarskap i

skand inav isk u trikespo litik - N a tu rresurser (? )


Herman Lagercrantz, Svensk diplomat, bruksägare och såsmåningom styrelseordförande i AB Isfjorden-Bellsund

S venska lin jen : Ingen-m ansland m ed svensk-norsk-rysk adm in is tra tion N atione ll p restige : - ”V i åsyfta nu , a tt N orge e j

genom a tt t.ex. ensam t å taga s ig en kon tro ll över öarna v inner något sorts hävd på lande t. V i v ilja e j ha S petsbergen m en v ilja också undvika a tt någon annan m akt, enkannerligen e j N orge , hugger de t. V i ä ro av lä tt insedda skä l em ot a tt en verk lig kongress hå lles i N orge ”

Varför en svensk gruvindustri på Svalbard? Politiska intressen – initiativet i skandinavisk utrikespolitik

Eric Trolle, Svensk utrikesminister 1906-1909

”S å som sakerna nu s tå , ä r de t em e lle rtid nödvänd ig t a tt vå rt p rogram drifves igenom [… ]. S veriges s tä lln ing på den skand inav iska ha lfön beror i m ycke t därpå . Jag v ill hå lla ihop m ed N orge , m en endast under v illko r a tt de t ä r v i och e j N orge som har den ledande p la tsen i a llt som rö r våra gem ensam m a fö rhå llanden till u tlande t. D e tta ä r den innersta g runden hvarfö r jag så env isas m ed a tt få igenom vårt S pe tsbergen fö rs lag ”

Varför en svensk gruvindustri på Svalbard? Politiska intressen – initiativet i skandinavisk utrikespolitik

Arvid Taube, Svensk utrikesminister 1909-1911

K am p på två a renor 1 . Förhand lingar och d ip lom ati: - C hris tian iakon fe renserna

1910, 1912 , 1914 - P aris 1919-1920 2 . S pe tsbergen genom po litisk t och finansie llt s töd till: - P o la rfo rskn ing - P rospekte ring och g ruvdrift S venska U D överta la r Je rnkon to re t a tt lägga bes lag på ko lfä lt på S petsbergen 1910


Svenska konsultate i Christiania

Varför en svensk gruvindustri på Svalbard?

S venska g ruv industrin på S va lbard in leddes 1910 av Jernkon tore t R esu lta t av sam hä lle liga fö rhå llanden och aktö re rs in tressen och in itia tiv : - K o lbehove t / Jä rn - och s tå lindustrin - S petsbergen frågan / U trikesdepartem ente t - N yttiggöra po la rfo rskn ingen / P o la rfo rskarna

Svenska ockupationer på Spetsbergen 1910-

1910: Jernkontore t tog fyra ko lfä lt i anspråk 1911: B ildade A B Is fjo rden-B e lsund 1911-1916: E xped itioner å rligen till de svenska ko lfä lten Var an lägga gruvan? - F rån B ünsow land /P yram iden till

B raganzabukten

Varfö r B raganzabukten? - G od ko lkva lite t - H orison te ll ko lflö ts - N ära na tu rham n - S eger i s trid om kontro llen över

fynd ighe ten (1910-1912)

Hur etablerades den svenska gruvdriften? Undersökningarna

De svenska kolfälten på Spetsbergen

K onflik te r om fynd ighe te r pga . ingenm ans landet A B Is fjo rden-B e lsund vs N E C K onflik t u tkäm pas m ed: - B revväxling & d ip lom ati - Ö m sesid iga ho t om vå ld - O ckupationssym bo le r O ckupationssym bo le r av särsk ild v ik t i kam p om ingenm ans land - R epresen te ra r e ffektiv

ockupation (bev is) - B evakar p la tser å t

frånvarande ägare

Hur etablerades den svenska gruvdriften? Kampen om resurserna

AB Isfjorden-Bellsund vs. The Northern Explotration Co

Hur etablerades den svenska gruvdriften? Kampen om resurserna – ockupationstavlor

Russian claim board & defence work remains

”Swedish occupation”, Bunsow land, Gipsvika

Arctic Coal Co claim board, Sassen bay

Undersökningar / försvarsarbeten, Pyramiden 1914 Försvarsarbeten, Anservika, Bünsow land

Hur etablerades den svenska gruvdriften? Kampen om resurserna – försvarsarbeten

Lämningar av Scottish Spitsbergen Syndicates försvarsarbeten i Gipsdalen



Scottish Spitsbergen Syndicate traktor, Gipsdalen


Scottish Spitsbergen Syndicate väg, Gipsdalen

British claim hut, Bellsund

British claim hut, Reserche fjorden

Swedish claim hut, Bjona haven, Temple bay

Hur etablerades den svenska gruvdriften? Kampen om resurserna – claim huts

Fram tidsv is ioner och berä tte lse r om e tt tillgäng lig t A rktis • Försörja S veriges

energ ibehov i över 100 å r • S petsbergen nära och

tillgäng lig t • E n u tm an ing fö r de som

vågar (p restige) • K lim at han te rbart m ed

tekn ik • K lim ate t läm p lig t fö r

g ruvdrift (perm afrost) • K lim ate t härdande och

hä lso-g ivande

Hur etablerades den svenska gruvdriften? Att värva investerare

S veagruvan an läggs 1917: varfö r? - S tenko lsbris t pga fö rs ta

världskrige t - E xtrem t höga ko lp rise r - T illgång på riskv illig t kap ita l - S pe tsbergen frågan inaktue ll

pga krige t, m en finns m ed i bakgrunden

A B S petsbergens svenska ko lfä lt b ildas 1916, aktie rna sä ljs u t på en dag D rive r S veagruvan 1917 – 1925

Varför etablerades Sveagruvan 1917? Ett nytt historiskt sammanhang

A rbe ta re lossar byggm ate rie l v id B raganzabukten 1917

I g ruvan : - F rån 1917: hand fö rskräm ning ,

handborrn ing , o rt- och pe la r-b ry tn ing

- Y rkessk ick liga a rbe ta re från ko lg ruvorna i S kåne

- F rån 20-ta l: m askin -fö rskräm ning och longw a ll

- Två g ruvor: n r 1 & 2 I dagen: - F rån 1917: rä lsbundet

transportsystem - F rån 1918: linbana - K o lupp lag - K a j

Sveagruvan 1917-1925 Teknik för en Arktisk kolgruva

Sveagruvan 1917-1925 Teknik för en Arktisk kolgruva

S am hä llsp lan och a rk itek tu r m ed tre m å lsä ttn ingar: 1 . Fungera i a rk tisk t k lim at - V indrik tn ingar, snö och

tem pera tu re r 2 . Locka sk ick lig persona l - S vårt a tt locka duktiga

ingen jö re r och a rbe ta re 3 . B evara soc ia l fred - V äxande a rbe ta rrö re lse - P o litisk rad ika lise ring - N ö jda a rbe ta re s tre jka r

in te

Sveagruvan 1917-1925 Ett samhälle för en Arktisk kolgruva

P lan fo r “S veagruvan”, 1911. M ap : R iksark ive t, S th lm





M arketenterie t 1917-1924


M arketenterie t 1917-1924


M arketenterie t 1924-1925 (-1943)


O genom tänkta tekn ikva l: S veagruvans transportsystem - L iten nederbörd en lig t

po la rfo rskare , därfö r rä lsbana - S nödrev täcker rä lsbanan - F le r dagsverken sko ttn ing än

ko lb ry tn ing - P roduktionsresu lta t 1917 :

4000 ton is tä lle t fö r p lanerade 30 000 ton

K onsekvens: behov av m er aktiekap ita l fö r y tte rliga re investe ringar

Varför lades Sveagruvan ner? Rätt teknik för Arktisk miljö?


Löser tekn iska prob lem genom att kop iera Longyear c ity


K ajen: an läggn ingens pu lsåder v id skeppn ing kräver s tänd ig t underhå ll


Transportsystem et spo las bort m ed vårfloden


K ra fts ta tion : d riftsavbro tt och sö tva ttenbris t S usedam m en

G ruvarbe tare m ed lem m ar i S A C – S ynd ika lis te rna S veagruvans LS & S p itsbergens synd ika lis tiska federa tion A rk tisk m iljö och ingenm ansland s tra teg isk fö rde l fö r a rbe ta rna : - Få fö rm än, m ånga a rbe ta re - Ingen tillgång till

s tre jkb ryta re - Ingen po lis och m ilitä r

Varför lades Sveagruvan ner? Svårigheter att bevara arbetsfred

• S to rt an ta l s tre jke r 1917-1922 • Fackord fö rande E ngström :

de ltag it i R yska revo lu tionen 1917

• A rbe ta rna går segrande u r de fles ta av kon flik te rna

• K onsekvenser: - P roduktionsm ålen uppnås

e j - Ö kade lönekostnader - E konom iska fö rlus te r


”V i läm nade in e tt anbud till a rbe ts ledn ingen. N aturlig tv is hade v i lag t in en pru tm ån, m en det b lev a ld rig någonsin nödvänd ig t a tt p ru ta . B ara arbete t g ick snabbt och var vä lskö tt, så fick v i den beta ln ing v i begärt. S jä lv tyckte jag a tt de tta var a lltfö r s lappt av bo laget, och det kostade säkert be tyd lig t m ycket m er än vad det hade behövt kosta”

Varför lades Sveagruvan ner? Svårigheter att bevara arbetsfred - matstrejker

M arketenteriköket, S veagruvan

M otm ede l: d riftche fe r m ed hårda nypor, A rv id H em m ing, 1919- - K iruna t.o .m . 1913 - U ra l-C asp ian O il C o , 1913-1917 - F ly r v id ryska revo lu tionen ”M est ha r dagen upp tag its av dystra funderingar över hu r en v in te r m ed härva rande a rbe ta re av avancerad bo ls jev ik fä rg ska ll av löpa . D e ha nu trissa t upp s in av lön ing till unge fä r de t dubb la av tjänstem ännens, endast m in och m ö jligen dokto rns lön kan jäm fö ras m ed deras. D essu tom sam m anka llas fö ren ingen i tid och o tid fö r a tt bes lu ta e lle r fo rd ra de t e lle r de tta rö rande snart sag t a llt som händer.”


A rv id H em m ing


R ad iosta tionen – en nycke lresurs under arbetskonflik te rna


S kapa arbets fred genom fritidssysse lsä ttn ingar

• S veagruvans LS avveck las 1923 - E konom isk kris ,

a rbe ts löshet - H ård po litik från bo lage t - S p itsbergens

S ynd ika lis tiska fö ren ing avveck las

• A rbe ta rna ans lu te r s ig till LO en lig t k rav från bo lage t

• F rån 1924 s tab ilise ras p roduktionen


D e po ten tie lla gu ldåren 1917-1920: - H öga an läggn ings-

kostnader - H öga ko lp rise r m en m agra

p roduktionsresu lta t pga . tekn ikprob lem och s tre jke r

K riså ren från 1921: - P roduktionen hö js pga .

bä ttre tekn ik och a rbe ts fred - Låga ko lp rise r ä te r upp

v insten P rinc ipbeslu t a tt e lektrifie ra jä rnvägen: S veagruvans kund

Varför lades Sveagruvan ner? Ogynnsamma marknadsförhållanden

S veagruvan överlevde tack vare s ta tlig t s töd : - Tv ingar S J a tt köpa

S petsbergenko l till överpris - K ap ita ltillsko tt 1921 fö r a tt hö ja

p roduktionen genom bättre tekn ik

- K ap ita ltillsko tt 1923 fö r a tt hö ja p roduktionen och fö rh indra konkurs

S veagruvan i fu ll p roduktion 1925 m en fa tta r e ld S veagruvan e j längre resurs: - Ingen stenko l - Ingen v inst - S petsbergentrakta ten

undertecknad och ra tifice rad

Varför lades Sveagruvan ner? Vacklande politiskt stöd

E fte r S pe tsbergen trakta ten : N orge enda kvarvarande aktö ren på S va lbard A nspråk i A rk tis en lig t sekto rp rinc ipen 1926: • K anada • S ov ie tun ionen S ov je tisk-norsk frik tion : • N ova ja Zem lja • V ita have t • F ranz Jose f land S ov je tisk expans ion även på S va lbard

Varför såldes Sveagruvan till SNSK? Svenska kolfälten tillbaka på den geopolitiska spelplanen

Varför såldes Sveagruvan till SNSK? Sovjetisk expansion på Svalbard

S ovje t köper P yram iden 1927, undersökn ingar från 1934


S ovje t köper upp G rum ant c ity under 20-ta le t, öppnar s to rt 1931


S ovje t köper B arentsburg 1931: S petsbergens m odernaste ko lgruva

• R ykte a tt Trust A rk tikugo l v ill köpa S veagruvan

”D et kan ikke s terk t nok frem heves a t de po litiske fo rho ld på S va lbard g jö r de t nödvend ig a t de tte verd ifu lle an legg s ikres fo r N orge. Fortse tte r russere m ed s in p lan lag te ekspansjon , v il snart N orges overhö ihe t væ re he lt illusorisk” • S ta ten och S N S K köper upp

överg ivna ko lg ruvor

Varför såldes Sveagruvan till SNSK? Norska aktörers motstrategi

N E C ’s ko lfä lt på S va lbard

Varför såldes Sveagruvan till SNSK? Norska aktörers motstrategi

K öper överg ivna prospekterings läger / fångsthytto r / c la im huts

Varför såldes Sveagruvan till SNSK? Sveagruvan åter verktyg för utrikespolitik – nu norsk!

K öper S veagruvan av svenska s ta ten år 1934

Konklusioner

Var den svenska g ruv industrin på S va lbard e tt m iss lyckande? • E konom iskt, ja :

- E konom isk fö rlus t - O betyd lig t b id rag till S veriges energ ibehov

• P o litisk t, ne j: - S tä rk te S veriges s tä lln ing i skand inav isk po litik - B id rog till a tt ge S verige in fly tande i

S pe tsbergen frågan, påverkade trak ta tens innehå ll • F rån norskt perspektiv, ne j:

- V ärde fu ll trak ta tsegendom till b illig t p ris - B id rog till a tt s tä rka N orges s tä lln ing på S va lbard e fte r

1934

Konklusioner

G ruv industrin på S va lbard endast de lv is e tt resu lta t av en kam p om na tu rresurser – också en kam p om po litisk t herravä lde. D å liksom nu . M inera le r i A rk tis berggrunder b lir in te na tu rresurser fö rrän någon de fin ie ra r dem som sådana: - För en na tions resursbehov - För a tt s tä rka en s ta ts po litiska in fly tande - För en g rupp investe ra res v ins tin tressen - För a tt h jä lpa den egna karriä ren Industrie lla fram tidsv is ioner fö r A rk tis ä r o fta avsedda a tt uppnå m å lsä ttn ingar någon annanstans än i A rk tis


S vensk-R yska gradm ätn ingsexped itionen 1899-1902, Treurenburgbukten/S org fjo rden

Presentations & Public Speaking

Svalbardseminaret 2015: Kampen om ingenmanslandet