1

2014 års upplaga av Folksams rapport:

Driftig, men otrygg

2

Inledning I 2011 års upplaga av rapporten ”Driftig, men otrygg” konstaterades att småföretagare inte kan räkna

med samma trygghet som anställda tillförsäkras genom det statliga socialförsäkringssystemet och de

kollektivavtalade försäkringarna. Givetvis gäller socialförsäkringssystemet även för företagarna, men

villkoren skiljer sig åt. Särskilt för företagare som driver sitt företag som enskild firma. I år gör vi en

uppdatering av vår tidigare rapport.

I Sverige har antalet företag ökat kontinuerligt under 2000-talet och uppgår idag till drygt 1 miljon

stycken. Antalet personer som driver företag på heltid uppgår till uppskattningsvis 400 000. Tre

fjärdedelar av företagarna bedriver sin verksamhet som enskild firma (enskild näringsverksamhet).

Näst vanligaste företagsformen är handelsbolag, vilket drygt 14 procent bedriver och tio procent har

aktiebolagsformen.

Hur prioriterar företagarna sina egen trygghet? Skaffar de privata försäkringar för att komplettera de

brister som finns i socialförsäkringssystemet och avsaknad av kollektivavtalade försäkringsförmåner?

Är företagarna oroliga för sin trygghet och vilket förtroende har de för välfärden? För att få svar på

dessa och en rad andra viktiga frågor har Ipsos hjälp oss med att intervjuat 500 företagare med högst

19 anställda. Två tredjedelar av företagarna är äldre än 45 år och endast en fjärde del är kvinnor.

Intervjuerna genomfördes under perioden 10 - 27 februari i år.

Håkan Svärdman

Välfärdsanalytiker på Folksam

Maj 2014

3

Sammanfattning

Småföretagarnas har en genomsnittlig månadsinkomst på 35 800 kronor. Kvinnliga

företagare har väsentligt lägre, 24 800 kronor /månad. Medan manliga företagare

kommer upp i 39 600 kronor/månad. En skillnad på 14 8000 kronor.

51 procent av småföretagarna får sin inkomst från näringsverksamhet, 36 procent får

lön från eget aktiebolag, 19 procent tar utdelning ur sitt aktiebolag och 30 procent får

också lön från annan anställning.

Endast en fjärdel av småföretagarna har anställd personal. Av företagen med anställda

är det endast 31 procent som har tecknat kollektivavtal för sina anställda.

Småföretagarna har stora luckor i försäkringsskyddet, särskilt kvinnliga företagare.

Mest omfattande är försäkringsskyddet för risker som sällan inträffar, såsom dödsfall

och arbetsskada samt sjukdomar och olyckor som leder till sjukvård, medan för mer

vanligt förekommande risker såsom kortvarig sjukdom och arbetslöshet saknas ofta

försäkringsskydd.

Hälften av småföretagare vill gå i ålderspension någon gång mellan 60 och 65 år. Var

tionde företagare skulle föredra att senarelägga pensionen i åldersspannet 66-69 år och

nästa lika många kan tänka sig att varva ned efter sin 70-årsdag.

En av fyra småföretagare saknar ett eget pensionssparande. Övriga sparar antingen via

sitt företag eller privat.

Småföretagare som saknar kompletterande försäkringar riskerar drabbas av kraftigt

inkomstbortfall vid olika former av arbetsoförmåga eller pension (se bilagan). En

företagare som endast förlitar sig på det statliga socialförsäkringssystemet får mellan

16 – 38 procent lägre ersättning vid sjukdom jämfört med en privatanställd tjänsteman

med kollektivavtal. Vid arbetsskada och arbetslöshet är skillnaden mellan 30 – 46

procent och pensionen blir mellan 24 - 35 procent lägre.

Trots att två tredjedelar av småföretagarna har stora luckor i sitt försäkringsskydd är

det få som känner oro för att inte kunna försörja sig vid sjukdom, arbetslöshet, skada

eller att pensionens inte ska räcka till. Drygt en fjärdedel av företagarna känner ganska

eller mycket oror för detta. Kvinnor är något mer oroliga än män, särskilt när det gäller

pensionen.

Vem har störst ansvar för försäkringsskyddet vid arbetsoförmåga och pension?

Småföretagarna får sju svarsalternativ att välja på. Svarsfrekvensen är jämt fördelad

mellan att samhället respektive individen bör axla detta ansvar. Fyra av tio företagare

ger stöd för någon av dessa ståndpunkter. En av tio tycker att ansvaret bör delas av

samhället, arbetsgivarna och individen.

4

Inkomster över genomsnitt, men stora skillnader mellan kvinnor och män Småföretagarnas har en genomsnittlig månadsinkomst på 35 800 kronor. Kvinnliga företagare

har väsentligt lägre, 24 800 kronor /månad. Medan manliga företager kommer upp i 39 600

kronor/månad. En skillnad på 14 8000 kronor. Som jämförelse kan nämnas att den

genomsnittliga kontanta bruttolönen i Sverige år 2012 var 24 830 kronor/månad.1 En

tredjedel av företagarna har en månadsinkomst under denna nivå och en femtedel får in mer

än 33 300 kronor/månad, merparten män.

Många småföretagare har lön från anställning Av småföretagarna som ingår i Folksams undersökning var det 51 procent som förra året fick

inkomst från näringsverksamhet, 36 procent fick lön från sitt eget aktiebolag, 19 procent lyfte

utdelning ur sitt aktiebolag och 30 procent hade lön från annan anställning.

1 SCBhttp://www.scb.se/sv_/Hitta-

statistik/Statistikdatabasen/TabellPresentation/?layout=tableViewLayout1&rxid=a8a533d4-2a46-4f47-abd8-

f988eed6e415.

33

21

11

12

23

28

20

12

15

25

50

23

8

1

18

0 10 20 30 40 50 60

-300 000 kr

300 001-400 000

400 001-550 000

550 001-

Osäker, vet ej/Ej svar

Diagram 1: Företagarnas årsinkomst, procent.

Kvinnor Män Alla

30

51

19

36

27

49

23

36

41

56

11

33

0 10 20 30 40 50 60

Lön från anställning

Inkomst av näringsverksamhet

Utdelning ur AB

Lön ur AB

Diagram 2: Företagares inkomstkällor, procent.

Kvinnor Män Alla

5

Småföretagare är sällan lediga Företagare kan inte alltid vara på plats, men när det sker beror det oftast på sjukdom eller

föräldraledighet. Av samtliga företagare är det 4 procent som uppger att de varit sjuka under

minst två veckor de senaste tre åren. Skillnaden mellan könen är stor. Av kvinnorna uppger 10

procent att de har varit sjukskrivna, medan motsvarande andel hos männen är 3 procent.

Uttaget av föräldraledighet är mer än tre gånger så högt bland kvinnor jämfört med män.

Ledig på grund av vård av sjukt barn förekommer knappast. Och ytterst få ha råkat ut för en

långvarig sjuskrivning eller arbetsskada Däremot har knappt fem procent av de kvinnliga

företagare varit arbetslösa innan de blev företagare.

Ovanligt med anställda och kollektivavtal Endast en fjärdel av småföretagarna i vår undersökning har anställd personal. Knappt en

femtedel har en eller högst nio anställda medan övriga har fler. Av företagen med anställda är

det endast 31 procent som har tecknat kollektivavtal för sina anställda.

4,5

0,3

2,7

0,1

1,2

1,2

2,7

0,4

0,3

0,1

1,6

0,0

10,0

0,0

10,1

0,0

0,0

4,9

0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0

Sjukdom

Arbetsskada

Föräldraledighet

Vård av sjukt barn

Sjukersättning

Arbetslöshet

Diagram 3: Har du någon gång under se senaste tre åren varit borta från företaget minst två veckor för något av följande skäl? (procent)

Kvinnor Män Alla

75

17

4

1

1

3

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Inga anställda

1-4 anställda

5-9 anställda

10-14 anställda

15-19 anställda

20 anställda eller fler

Diagram 4: Andel företagare med anställd personal, procent.

6

Småföretagarna har stora luckor i sitt försäkringsskydd Diagram 5 visar att småföretagarna har stora luckor i försäkringsskyddet, särskilt kvinnliga

företagare. Mest omfattande är försäkringsskyddet för risker som sällan inträffar, såsom

dödsfall och arbetsskada samt sjukdomar och olyckor som leder till sjukvård, medan för mer

vanligt förekommande risker såsom kortvarig sjukdom och arbetslöshet saknas ofta

försäkringsskydd.

Den vanligaste försäkringen är en arbetsskadeförsäkring, vilket 51 procent av småföretagarna

har tecknat. Av männen har 54 procent tecknat en sådan försäkring, medan 43 procent av

kvinnorna har gjort detsamma. Närmare hälften av småföretagarna har tecknat en försäkring

som gäller vid dödsfall. Hälften av männen och 42 procent av kvinnorna. Diagnosförsäkring,

som utbetalar ett engångsbelopp ifall försäkringstagaren får en allvarlig sjukdom, har 44

procent av småföretagarna tecknat. Nästan lika stor andel har tecknat en sjukvårdsförsäkring,

42 procent.

Anmärkningsvärt få småföretagare har ett försäkringsskydd som gäller vid kortvarig sjukdom

och arbetslöshet. En tredjedel har en sjukförsäkring som ger ersättning vid kortvarig sjukdom

och en fjärdedel har en inkomstförsäkring som kompletterar den allmänna

arbetslöshetsförsäkringen. Ännu färre företagare har en sjukförsäkring som gäller vid

långvarig sjukdom och därmed kompletterar den allmänna sjukersättningen (tidigare

förtidspension), endast 15 procent.

30

15

42

44

51

24

48

31

17

44

46

54

23

50

26

8

36

39

43

28

42

0 10 20 30 40 50 60

Kortvarig sjukdom

Långvarig sjukdom

Sjukvård

kritisk sjukdom (diagnoskapital)

Arbetsskada

Arbetslöshet

Dödsfall

Diagram 5: Andelen småföretagare med olika riskförsäkringar, procent.

Kvinnor Män Alla

7

Traditionell pensionsålder föredras av småföretagarna Hälften av småföretagare vill gå i ålderspension någon gång mellan 60 och 65 år. Var tionde

företagare skulle föredra att senarelägga pensionen i åldersspannet 66-69 år och nästa lika

många kan tänka sig att varva ned efter sin 70-årsdag.

En av fyra småföretagare saknar ett eget pensionssparande Tre av fyra småföretagare har ett eget pensionssparande. Resterande andel företagare saknar

detta. En fjärdedel av företagarna pensionssparar både privat och via sitt företag. Medan

övriga antingen sparar via företaget eller privat.

25

6

17

31

10

11

22

5

16

33

11

13

37

7

20

27

6

2

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Osäker, vet ej/Ej svar

Före 60 års ålder

Vid 60-64 års ålder

Vid 65 års ålder

Vid 66-69 års ålder

Vid 70 år eller senare

Diagram 6: Vid vilken ålder vill företagare gå i pension, procent.

Kvinnor Män Alla

4

27

26

20

23

4

31

25

19

22

5

14

32

23

26

0 5 10 15 20 25 30 35

Osäker, vet ej/Ej svar

Sparar enbart via företaget

Sparar både privat och via företaget

Sparar enbart privat

Sparar varken privat eller via företaget

Diagram 7: Företagarnas pensionssparande, procent.

Kvinnor Män Alla

8

Pensionssparande i fondförsäkring är populärast Nästan hälften av småföretagarna som pensionssparar via företaget har tecknat en

fondförsäkringslösning. Traditionellt pensionsförsäkring har tecknats av en tredjedel av

företagarna och en fjärdedel har tecknat kapitalförsäkring. Fondförsäkring är också populärast

när företagarna pensionssparar privat, särskilt bland kvinnliga företagare. Knappt var tredje

företagare har tecknat en traditionell pensionsförsäkring och drygt en femtedel har placerat

sparandet i en kapitalförsäkring eller ett IPS-konto (individuellt pensionssparande)

47

35

25

3

13

47

32

22

4

14

49

48

35

1

3

0 10 20 30 40 50 60

Pensionsförsäkring Fond

Traditionell pensionsförsäkring

Kapitalförsäkring

Annat

Osäker, vet ej

Diagram 8: Vilken sparform används vid sparande via företaget? (procent)

Kvinnor Män Alla

52

28

6

16

4

16

40

23

5

17

5

22

81

40

10

15

3

1

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Pensionsförsäkring Fond

Traditionell pensionsförsäkring

IPS

Kapitalförsäkring

Annat

Osäker, vet ej

Diagram 9: Vilken sparform används vid privat pensionssparande? (procent).

Kvinnor Män Alla

9

Många småföretagare sparar småbelopp till pension I genomsnitt pensionssparar småföretagarna 3 400 kronor/månad via sitt företag, men

medianpremien ligger på 1 500 kronor/månad. Fyra av tio företagare uppger att de

pensionssparar högst 2 500 kronor/månad. Drygt en tiondel av företagarna sparar mer än

5 000 kronor, flertalet män.

Sparinsatsen är väsentligt lägre när småföretagarna sparar privat. Nästan hälften sparar mindre

än 1 000 kronor/månad. Den genomsnittliga månadspremien ligger på knappt 2 000 kronor

och medianpremien är 1 000 kronor.

41

15

14

30

51

27

3

18

43

17

12

27

0 10 20 30 40 50 60

-2 500 kr

2 501- 5 000 kr

5 001 kr eller mer

Osäker, vet ej/Ej svar

Diagram 10: Hur mycket pensionssparar företagare varje månad via företaget? (procent)

Alla Kvinnor Män

30

16

11

15

29

26

13

15

12

35

40

23

2

21

14

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

-500 kr

501-1 000 kr

1 001-2 000 kr

2 001 kr eller mer

Osäker, vet ej/Ej svar

Diagram 11: Hur mycket pensionssparar företagare privat varje månad? (procent)

Kvinnor Män Alla

10

Få småföretagare är oroliga för sin framtida trygghet Trots att två tredjedelar av småföretagarna har stora luckor i sitt försäkringsskydd är det få

som känner oro för att inte kunna försörja sig vid sjukdom, arbetslöshet, skada eller att

pensionens inte ska räcka till. Drygt en fjärdedel av företagarna känner ganska eller mycket

oror för detta. Kvinnor är något mer oroliga än män, särskilt när det gäller pensionen.

Vem har störst ansvar för tryggheten? Vem har störst ansvar för försäkringsskyddet vid arbetsoförmåga och pension? Småföretagarna får sju

svarsalternativ att välja på. Svarsfrekvensen är jämt fördelad mellan att samhället respektive individen

bör axla detta ansvar. Fyra av tio företagare ger stöd för någon av dessa ståndpunkter. En av tio tycker

att ansvaret bör delas av samhället, arbetsgivarna och individen. Däremot är det endast fyra procent av

företagarnas som tycker att ansvaret enbart ska bäras av de själva.

24 21

32

23 20

30

25 26

38

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Alla Män Kvinnor

Diagram 12: Orostendenser hos företagare. Andel som känner ganska eller mycket stor oro (procent).

att inte kunna försörja sig vid sjukdom, arbetslöshet eller skada

att föräldrarna inte får den vård de behöver

att pensionen inte ska räcka till

39

38

4

2

2

0

11

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Individen själv

Samhället

Arbetsgivarna

Delat ansvar mellan Individen och samhället

Delat ansvar mellan Individen och arbetsgivaren

Delat ansvar mellan Samhället och arbetsgivaren

Alla tre har samma ansvar

Diagram 13: Vem har störst ansvar för försäkringsskyddet vid sjukdom, arbetslöshet och pension? Samtliga (procent).

11

Bilaga: Jämförelse av försäkringsskyddet för företagare respektive privatanställd tjänsteman.

Tabell 1: Försäkringsskyddet vid tillfällig och långvarig sjukdom, ersättningsnivå i kronor per månad och andel av bruttoinkomst.

Inkomst Företagare utan försäkring Privatanställd tjänsteman (ITP)

Månadslön/inkomst 30 000 40 000 30 000 40 000

Ersättning första sjukmånaden. 22 404 (75%)

26 097 (65%)

24 929 (83 %)

33 356 (83 %)

Ersättning andra sjukmånaden. 21 239 (71%)

21 239 (53%)

25 973 (87 %)

34 850 (87 %)

Ersättning efter 364 sjukdagar. 19 912 (67%)

19 212 (50%)

21 354 (71 %)

27 765 (69 %)

Ersättning efter 914 sjukdagar. 15 -50 %* 12-37% 15 -50 %* 12-37%

*Ersättning utgår i form av aktivitetsstöd som varierar från 223 till 680 kronor per dag,

som mest 14 960 kr i månaden innan skatt. Viktigt att notera är att beräkningen av sjukpenninggrundad inkomst för

kombinatörer kan ge märkliga effekter på grund av att inkomst av anställning inte alltid beaktas om den inte härrör från

arbete som avses pågå i mer än 6 månader eller är årligt återkommande. Tabell 2: Försäkringsersättning vid stadigvarande sjukdom, nettoersättningsnivå i kronor per månad och andel (%) av nettoinkomst*.

Inkomst Företagare utan försäkring Privatanställd tjänsteman (ITP)

Månadslön/inkomst 30 000 40 000 30 000 40 000

Månadslön efter skatt 22 847 28 852 22 847 28 852

Sammanlagd nettoersättning vid varaktig sjukdom.

12 947 (57 %)

12 977 (45 %)

16 655 (73 %)

20 960 (73 %)

Tabell 3: Försäkringsskydd mot inkomstförlust vid arbetsskada som leder till 100-procentig arbetsoförmåga under 150 dagar, bruttoersättning (kronor/månad).

.

Beräkningen är baserad på 2014 års prisbasbelopp

Tabell 4: Försäkringsskydd mot inkomstförlust vid arbetsskada som leder till 100 procentig varaktig arbetsoförmåga, nettoersättning (kronor/månad)*

Nettoersättningsnivån är beräknad utifrån skattetabell 31 för 2014 och prisbasbeloppet för detta år.

Tabell 5: Ersättningsnivån under de första 100 dagarna i arbetslöshet, bruttoersättning (kronor/månad)

Inkomst Företagare utan försäkring Privatanställd tjänsteman med kollektivavtal

Månadslön/inkomst 30 000 40 000 30 000 40 000

Sammanlagd ersättning 14 960 (50%)

14 960 (37%)

21 000 (70 %)

28 000 (70 %)

Inkomst Företagare utan försäkring Privatanställd tjänsteman (TFA)

Månadslön/inkomst 30 000 40 000 30 000 40 000

Sammanlagd bruttoersättning. 21 239 (71%)

21 239 (53%)

30 000 (100%)

40 000 (100%)

Inkomst Företagare utan försäkring Privatanställd tjänsteman (TFA)

Månadslön/inkomst 30 000 40 000 30 000 40 000

Månadslön efter skatt 22 847 28 852 22 847 28 852

Sammanlagd nettoersättning. 19 534 (85%)

19 534 (68%)

21 038 (92 %)

27 043 (94 %)

12

Tabell 6: Ersättningsnivå under de tre första månaderna som föräldraledig, bruttoersättning

(kronor/månad).

Inkomst Företagare Privatanställd tjänsteman med kollektivavtal

Månadslön/inkomst 30 000 40 000 30 000 40 000

Sammanlagd ersättning 22 961 (77 %)

28 319 (71 %)

25 961 (87 %)

34 716 (87 %)

Tabell 7: Sammanlagd ersättningsnivå under de första tre åren efter dödsfallet, bruttoersättning

(kronor/månad)*

Månadslön Företagare Privatanställd tjänsteman med kollektivavtal

30 000 40 000 30 000 40 000

Omställningspension och förlängd omställningspension enligt lag.

8 300 9 839 8 300 9 839

Barnpension enligt lag. 9 054 10 733 9 054 10 733

Efterlevandepension till vuxen enligt tjänstepensionsavtal.

0 0 0 0

Efterlevande pension till barn enligt tjänstepensionsavtal.

0 0 0 0

Återbetalningsskydd 0 0 8 333 8 333

Total ersättning under de första tre åren

17 354 20 572 25 687 28 905

Ersättningens andel av den avlidnes lön

58 % 50 % 86 % 72 %

* Tabell 7 visas den sammanlagda löpnade ersättningen när en familj drabbas av ett dödsfall. Beräkningarna basers på

följande antaganden. En förälder, som är 40 år, avlider och efterlämnar en partner och två barn i åldrarna 5 och 9 år. Vi antar

att den avlidnes premiebestämda tjänstepensionskapitalet uppgår 500 000 kr.

Tabell 8: Pensionsberäkning för personer som är födda år 1990 och varit företagare respektive

privatanställd tjänsteman (ITP-1). Personerna har för avsikt att gå i pension vid 69 år. Bruttoersättning kr/månad. Beräknad med hjälp av Pensionsmyndighetens typfallsmodell, summor i 2014 års lönenivå.

Inkomst, kronor Företagare utan eget pensionssparande

Privatanställd tjänsteman (ITP-1)

Månadslön 30 000 40 000 30 000 40 000

Allmän pension 16 690 21 290 16 690 21 290

Tjänstepension 0 0 5 390 11 680

Total ersättning 16 690 21 290 22 080 32 970 Andel av slutlön 56 % 53 % 74 % 82 %