Grunda ett andelslag- förverkliga dina idéer med ett gemensamt företag

Sällskapet PellervoGrundat 1899

Finlands Svenska AndelsförbundGrundat 1919

Andelslagets definition Ett andelslag är en fristående sammanslutning av personer som frivilligt samverkar för att tillgodose sina gemensamma ekonomiska, sociala och kulturella behov och önskemål genom ett samägt och demokratiskt styrt företag.

Internationella Kooperativa Alliansen ICA 1995

Syftet med ett andelslags verksamhet är att i avsikt att stödja medlemmarnas ekonomi eller näringsutövning bedriva ekonomisk verksamhet så att medlemmarna nyttjar andelslagets tjänster.

Lagen om andelslag 2014

Med egna krafter, men tillsammans!Sällskapet Pellervo i början av 1900-talet

Finland är världens mest kooperativa land

Andelslaget är en företagsform, som finns överallt i världen och det grundas för långsiktig ekonomisk verksamhet.

I världen har andelslagen kring en miljard medlemmar och över hälften av jordens befolkning brukar andelslags tjänster.

Inom EU finns 300 000 andelslag och de har 140 miljoner medlemmar.

Arbetsandelslag och sociala andelslag ger arbete åt 1,5 miljoner i Europa.

I USA finns nästan 50 000 andelslag med 150 miljoner medlemmar.

Finland är världen kooperativaste land då 84 % av den vuxna befolkningen är medlem i något andelslag. I dem finns nästan fyra miljoner medlemmar och ytterligare tre miljoner ägarkunder i ömsesidiga försäkringsbolag och –föreningar.

Den Internationella Kooperativa Alliansen (ICA) samlar kooperationen i alla länder och det finns andelslag i över 100 länder - www.ica.coop

Kooperationens värderingar

Kooperation bygger på grundvärderingarna: självhjälp personligt ansvar demokrati jämlikhet rättvisa och solidaritet.

och har dessutom etiska värderingar såsom: hederlighet öppenhet socialt ansvar och omsorg om varandra.

Kooperationens principer

1. Frivilligt och öppet medlemskap2. Demokratisk medlemskontroll (”en medlem en röst”)3. Medlemmarnas ekonomiska deltagande, varvid medlemmarna på

ett rättvist sätt bidrar till andelslagets kapital4. Självständighet och oberoende; andelslagen styrs demokratiskt av

medlemmarna och enbart medlemmarna5. Utbildning, praktik och information; Andelslaget erbjuder utbildning

och praktik till sina medlemmar, förtroendevalda, chefer och anställda samt informerar allmänheten om kooperationens särart och fördelar.

6. Samarbete mellan andelslagen7. Samhällshänsyn; andelslagen arbetar för en hållbar utveckling av

lokalsamhället enligt riktlinjer, som godkänts av medlemmarna.

Kooperationens värderingsgrund har beaktats i lagen om andelslag. Genom att följa lagen om andelslag och tillägna sig kooperationens grundidé kan andelslaget finna framgångsfaktorer och konkurrensfördelar.

Lagen om andelslag 421/2013

kap 1: 5 §

Verksamhetens syfte

”Syftet med ett andelslags verksamhet är att i avsikt att stödja medlemmarnas ekonomi eller näringsutövning bedriva ekonomisk verksamhet så att medlemmarna nyttjar andelslagets tjänster eller tjänster som andelslagettillhandahåller med hjälp av en dottersam-manslutning eller på annat sätt. I stadgarna kan det bestämmas annat om verksamhetens syfte.”

Vilken är skillnaden mellan ett andelslag och ett aktiebolag?

Ett andelslag ägs av sina medlemmar och det styrs demokratiskt av dem. Aktiebolaget ägs och styrs av aktieägarna.

I andelslaget är beslutanderätten i regel enligt principen ”en medlem en röst”. I aktiebolaget fördelas beslutanderätten i förhållande till hur många aktier varje ägare innehar.

I andelslaget utdelas resultatet i förhållande till hur varje medlem utnyttjat andelslagets tjänster. I aktiebolaget utdelas det i förhållande till innehavet av aktier.

Huvudmålet för andelslaget är att producera tjänster till medlemmarna. Huvudmålet för aktiebolaget är att ge avkastning på insatt kapital.

I andelslaget varierar det egna kapitalet, medan det i aktiebolaget är fast bestämt i bolagsordningen.

Andelslagets egenskaper…

Andelslaget är ett företag, som bedriver ekonomisk verksamhet och ägs och styrs demokratiskt av sina medlemmar. Utgångspunkten är jämlikt samarbete mellan medlemmarna.

Idén är att medlemmarna använder sig av andelslagets tjänster för att stöda sin näring eller privatekonomi. Det främsta målet är inte att få avkastning på de medel, som lagts in i andelslaget.

I beslutsfattandet utgår man i allmänhet från principen ”en medlem, en röst” också då medlemmarna innehar olika antal insatser. I stadgarna kan man dock gradera röstetalet.

Medlemsantalet och andelskapitalet är inte på förhand bestämda.

Andelslagsformen bygger på samarbete mellan medlemmarna, men ett andelslag kan ändå grundas och drivas av en enda person.

Enligt lagen finns inget bestämt minimikapital (i aktiebolagen 2 500 euro).

fortsätter…

… andelslagets egenskaper

Andelslaget kan ta nya medlemmar, medlemskapet är frivilligt och man har rätt att avgå. Medlemmar kan också uteslutas.

Av andelslagets överskott sker utdelningen till medlemmarna i regel i det förhållande medlemmarna har använt sig av andelslagets tjänster.

Medlemmarna har inget personligt ansvar för andelslagets skulder såvida man inte i stadgarna har bestämmelse om tillskottsplikt.

Varje andelslag har sina egna stadgar, som är skrivna utgående från andelslagets egna utgångspunkter.

Alla andelslag följer lagen om andelslag.

Olika slags andelslag

1. Konsumentandelslag (t.ex. handelslagen) där medlemmarna är kund i andelslaget.

2. Tjänsteandelslag (t.ex. andelsbankerna och de ömsesidiga försäkringsbolagen och föreningarna) där medlemmarna använder sig av andelslagets tjänster

3. Producentandelslag (t.ex. andelsmejerier och –slakterier) där medlemmarna levererar sin gårds råvaror till andelslaget.

Konsument-, tjänste- och producentandelslagen har sina rötter i andelsrörelsens uppkomst i början av 1900-talet. Sedan slutet av 1980-talet har det grundats nya andelslag i många nya branscher. Man kallar de här nyandelslag eller småandelslag.

Nya andelslag bildas

Under de senaste 20 åren har det grundats över 3 000 nya andelslag.

Fenomenet beror på förändringar i både samhälle och arbetsliv.

De grundas både i städerna och på landsbygden.

De flesta är tjänsteandelslag. De största grupperna är vattenandelslag

och expertandelslag.

Andelslaget som företagsform – ur företagarens synvinkel

Genom att företaga tillsammans, kombinera kunskap och få stöd av varandra får man krafter och mod. Det här sänker tröskeln för företagande.

De kooperativa värdena kommer fram i det demokratiska styrandet och jämlika sättet att arbeta i andelslaget. Det här motiverar medlemmarna.

Det behövs inte mycket kapital för att komma igång. Det finns inget minimikapital för andelslag. Branschen kan dock kräva mycket kapital.

Med samföretag delar man på kostnaderna mellan medlemmarna. Det minskar kostnaderna per medlem och också företagandets risker.

En medlem ansvarar endast med sin insats för andelslagets skulder, såvida inte bestämmelser om tillskottsplikt ingår i stadgarna.

Företagsformen är smidig och organisationen är låg. Det här främjar innovationen. Det är lätt att ansluta sig och avgå. Det är dessutom möjligt att utesluta medlemmar, som inte använder eller motarbetar andelslaget.

Andelslaget som företagsform – ur sysselsättningens synvinkel

Ett sätt att få arbete på egna villkor t.ex. genast efter studierna.

Man har rätt till arbetslöshetsstöd, såvida andelslaget har minst 7 medlemmar (d.v.s. ägarandelen under 15 %).

För den som beställer tjänster är andelslagets verksamhetssätt lämpligt, då andelslaget samlar och organiserar sina medlemmars arbetsinsats. Då behöver beställaren betala endast en räkning och andelslaget sköter om allt som berör arbetsgivarens ansvar.

Framgångsfaktorer för andelslag som baserar sig på förmedling av experttjänster

Kontinuerlig utveckling av verksamheten God skötsel av ekonomin Noggrann planering innan andelslaget grundas Idogt entreprenörskap En eller två centrala personer som klarar av att bedriva ett

ledarskap anpassat för andelsverksamhet Innovation – andelslaget som företagsform stimulerar

innovation Andelslaget och medlemmarna bildar nätverk Alla ovannämnda framgångsfaktorer förutsätter att

medlemmarna har kunskap och vill förbinda sig.

Källa: Eliisa Troberg Pellervon Päivä 2005 -seminariet, Helsingin kauppakorkeakoulu

Styrande av andelslaget: att identifiera och förutse problem

Medlemmarna kan indelas i aktiva och passiva. De passiva medlemmarna förväntar sig att andra sköter det

gemensamma företagandet också för deras del. Företagarattityden saknas både i ledarskapet och i

arbetsutförandet. Man inser inte att andelslaget är ett företag. Speciellt i mångbranschandelslag kan intressena dra isär, målen

är olika liksom också människorna och det leder till att verksamheten kan bli osmidig.

På grund av principen ”en medlem, en röst” kan företaget bli ”herrelöst” om ingen centralperson tar sig an den operativa ledaningen.

Med fel sorts ledarskap kan man försvaga motivationen och medlemmarnas vilja att binda sig.

I arbetsandelslag tynar verksamheten bort an efter aktiva medlemmar får jobb annanstans.

För att grunda ett andelslag behövs

Grundande medlemmar, som är myndiga privatpersoner och icke konkursdrabbade, samfund eller andra juridiska personer.

En fungerande affärsidé och en noggrant upplagd affärsverksamhetsplan.

Tillräcklig finansiering. Följande dokument behövs: avtal om att de undertecknande

grundar ett andelslag (avtal om andelslagsbildning ), andelslagets stadgar, och styrelsens protokoll, där det framgår vem som valts till ordförande (detta kan alternativt ingå i avtalet om andelslagsbildning).

Anmälan om grundandet till handelsregistret. Kännedom om eventuella nödvändiga tillstånd, som

verksamheten kräver. Ordnandet av inre kontroll, bokföring och revision.

Tillräckliga försäkringar.

Grundande av ett andelslag

När man grundar andelslaget gör man upp ett avtal om andelslagsbildning och bifogar till detta andelslagets stadgar.

I avtalet bör ingå de grundande medlemmarna och hur många andelar var och en tecknat och teckningsvärdet jämte betalningstiden samt styrelseledamöterna och vem som utsetts till ordförande.

Andelslaget bör registreras inom tre månader från undertecknandet av avtalet om andelslagsbildning.

Anmälan om grundande ges till handelsregistret (Blankett Y1 och bilageblankett nr 2).

Ansvaret för förbindelser som gjorts för det blivande andelslagets räkning övergår till så fort det blivit registrerat.

Enligt lagen om andelslag bör i stadgarna åtminstone ingå:

Andelslagets namn (firma). Andelslagets hemkommun i Finland. Föremålet för andelslagets verksamhet.

= DET HÄR ÄR LAGENS MINIMIKRAV

Om inget annat sägs följer andelslaget lagens presumtionsstadgan och därför lönar det sig i praktiken att lägga till fler paragrafer, som styr verksamheten och gör den redigare.

Varje andelslag bör göra upp sina egna stadgar utgående från sina utgångspunkter.

Det kan löna sig att göra upp medlemsavtal

I ett medlemsavtal skriver man in sådana spelregler för andelslaget, som inte är ändamålsenliga att sätta in i stadgarna.

Genom medlemsavtalet gör man det klart för alla vad andelslaget strävar efter med verksamheten och vilka syften medlemmen har med sitt medlemskap.

I medlemsavtalet kan ingå: Hur medlemmen binder sig till andelslaget och vad

andelslaget ger medlemmen i mervärde. Dagliga rutiner och hur de sköts – fördelning av uppgifter

och ansvar. Hur konfliktsituationer undviks och hanteras samt hur man

skapar en god anda i andelslaget. Hur kundrelationerna sköts och kundregistret uppdateras. Hur man tryggar kvaliteten. Arbetenas tidtabeller, prissättning och budgetering.

Man kan väl använda ett delägaravtal från ett aktiebolag som modell.

Andelslagets organ

Medlemmarna i ett andelslag använder sin beslutanderätt på andelsstämman enligt principen en medlem en röst, såvida inte annat bestäms i stadgarna och då får en medlem ha högst tjugo gånger fler röster än någon annan.

Medlemmarnas beslutanderätt kan också utövas genom val av fullmäktige, såvida andelslaget har ett sådant (stora andelslag).

Andelslaget bör ha en styrelse som väljs av andelsstämman. Vid sidan av styrelse kan andelslaget ha förvaltningsråd

(stora andelslag). Andelsstämman bör välja minst en revisor eller alternativt

verksamhetsgranskare (i mindre andelslag). Dessa bör ha en suppleant. Mycket små andelslag kan vara befriade från detta.

I regel finns en verkställande direktör för andelslaget, som vanligen väljs av styrelsen.

Andelsstämman

Andelsstämman är andelslagets högsta beslutande organ. Årligen hålls minst en ordinarie andelsstämma (eller

ordinarie fullmäktigesammanträde). Man kan också hålla extra andelsstämmor. I små andelslag kan man i praktiken också, utan att

sammankomma till andelsstämma, göra ett alla medlemmars enhälliga beslut, där samtliga medlemmar deltar vid ett enhälligt avgörande av en fråga.

Huvudregeln är att varje medlem äger en röst i alla frågor, men man kan avvika från det genom stadgarna.

Andelsstämman bör hållas i andelslagets hemkommun, såvida inte annat bestäms i stadgarna.

Andelsstämmans uppgifter

Ordinarie andelsstämman bör hållas inom sex månader från redovisningsperiodens slut och där

fastställs bokslutet, d.v.s. resultat- och balansräkningen

besluts hur överskottet används beviljas ansvarsfrihet åt styrelsen och VD väljs styrelse eller förvaltningsråd samt revisorer

(eller verksamhetsgranskare).

Vidare besluter andelsstämman bl.a. om ändring av stadgarna, om fusion av andelslaget och om upplösning av andelslaget.

I stadgarna ingår i regel fler beslut som bör göras av andelsstämman.

De största andelslagen kan ha ett fullmäktige, som övertar det de här uppgifterna.

Andelslagets styrelse

Andelslaget bör ha en styrelse. Styrelsen företräder andelslaget och är det viktigaste beslutande organet vad gäller ledning och styrning av verksamheten.

Styrelsen bör ha minst en och högst fem ledamöter. Via stadgarna kan man bestämma om ännu fler ledamöter. Styrelsen bör ha ordförande.

Styrelsen är beslutför när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Alla ledamöter bör få kallelse till styrelsens sammanträden. Annars är sammanträdet olagligt.

Styrelseledamöterna väljs tills vidare, om inte i stadgarna bestäms om en tidsbunden mandattid

Styrelsen kan ha suppleanter. Om styrelsen består av färre än tre personer bör man ha minst en suppleant.

Lagen ställer inga kompetenskrav på styrelseledamöter. I stadgarna krävs i regel att styrelsseledamöterna bör vara medlem i andelslaget.

Verkställande direktör, VD

Andelslag kan ha och har vanligtvis VD. VD:n utses i regel av styrelsen, men i stadgarna

kan uppgiften ges åt ett förvaltningsråd VD kan var ledamot i styrelsen, men inte i

förvaltningsrådet VD har till uppgift att sköta andelslagets löpande

ärenden och leda andelslagets organisation till fördel för andelslaget och enligt styrelsens instruktioner.

VD har fullmakt att företräda andelslaget i sådana ärenden och uppgifter, som bestäms i lagen om andelslag eller i stadgarna.

Att bli medlem i ett redan fungerande andelslag

Alltid då man funderar på kooperativt företagande eller om man saknar personer att grunda andelslaget med lönar det sig att utreda om det redan finns något fungerande andelslag som man kan ansluta sig till i stället.

Många andelslag behöver nya passliga medlemmar. Det lönar sig att på förhand ta reda på andelslagets

verksamhet och hur det fungerar samt sedan höra sig för. Ansökan om medlemskap riktas i regel till andelslagets

styrelse, som då också godkänner de nya medlemmarna. Vid inträde betalar man sin insats och den återbetalas vid

avgång om andelslagets ekonomiska ställning tillåter detta. Vid inträde måste man ofta också betala en

anslutningsavgift, som i regel inte återbetalas vid avgång.

Andelslag i skolor

Andelslag används framgångsrikt i företagarundervisningen i skolor.

Det är då fråga om att studerandena bildar äkta andelslag, som då också råder under lagarna som styr företagsverksamhet.

Det gäller att vara noga med styrelseledamöternas ansvarsfrågor och repetera dem noga.

Man skall komma överens om rutinerna; ekonomiförvaltningen, försäkringar, bokföring och marknadsföring – allt skall arrangeras

När studerande arbetar för sitt andelslag är han/hon i ett arbetsförhållande, med alla rättigheter och förpliktelser det medför.

En minderårig kan inte grunda ett andelslag eller bli ledamot i styrelsen, men nog vara medlem.

Priserna på varor och tjänster dessa läroinrättningsandelslag marknadsför får inte avvika mycket från gängse priser på lokalmarknaden.

Sällskapet Pellervos tjänster

På finska Allt för nya andelslag på nätet - www.pellervo.fi/osuuskunta Osuuskunnan perustajan opas. Rådgivning om grundandet och lagen om andelslag Osuustoiminta – tidskrift för ledningen och förvaltningen. Tehokas omistajahallinto, osuuskunnan hallintohenkilön käsikirja och andra

handböcker Pellervo-Institutets utbildningsprogram.

På svenska Grunda ett andelslag http://www.pellervo.fi/fsva/index.htm Handboken Effektiv ägarförvaltning

http://www.pellervo.fi/fsva/text/effektiv_agarforvaltning2010.pdf Pellervo-Institutets utbildningar sker också på svenska

www.pellervo.fi