Upload
viktor-hultgren
View
26
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Att förutse intäkterna med ett helt nytt taxesystem – erfarenheter från ett projekt i Västra Götalandsregionen
Citation preview
1
INTÄKTSMODELL VÄSTTRAFIK
Viktor Hultgren Sweco Karin Brundell-Freij WSP
2
Bakgrund och syfte• Västra Götalandsregionen och Västtrafik arbetar för närvarande med att ta
fram ett nytt prissystem för kollektivtrafiken.
• Fördjupning av två prismodeller med olika zonstrukturer: o Personliga/flexibla zonero Fasta cirkulära zoner
Personliga/flexibla zoner Fasta/cirkulära zoner
3
Bakgrund och syfte• I prismodellen ingår även nytt sortiment, så kallade flexikort. Syftar till att
nå en ny målgrupp resenärer som kan tänka sig nyttja kollektivtrafiken då
och då.
• Ramar: Västtrafik ska få in lika mycket intäkter som med nuvarande
prismodell och sortiment
4
Bakgrund och syfte• Uppdraget: Ta fram en beräkningsmodell för beräkning av intäktsnivåer vid
nya prisstrukturer
• Beräkningsmodellen ska kunna hantera:• Införandet av nya korttyper• Två nya geografiska zonindelningar
• Beräkningsmodellen ska kunna användas för att simulera vilka priser som
krävs på olika korttyper/färdbevis för att få samma totalintäkter som idag.
• Beräkningsmodellen ska även vara flexibel så att det finns möjlighet att
ändra priser, biljettslag och zonstorlekar.
5
Intäktsmodellen bygger på 2 typer av dataResMATRIS enligt RUS 2006-2008
+ Hållplats-till-hållplats
+ Åldersgrupper
- Gamla data (uppskrivna)
- Enstaka dag
Resbeteende enligt stämplingsstatistik- Ej relationer
+ Följer individer: Hur många dagar per månad?
+ Aktuella data: Hur attraktiva är olika färdbevis sinsemellan
med dagens priser?
6
Intäktsmodellen har 3 byggstenar1. Segmentering
Olika ”typer” av resenärer – Hur många resdagar per månad?
2. Kortvalsmodell Vilka färdbevis används – fördelning!
3. ElasticitetsberäkningHur påverkas resandet av nya (genomsnittliga) priser
7
Tre delar i modellen
Resmatris enligt RUS
Resmatris per
SEGMENT
Resmatris per
SEGMENT
Resmatris per
SEGMENT
Resmatris per
SEGMENT
Resmatris per
SEGMENT
Basmatris per
SEGMENTResmatris
per SEGMENT
Resmatris per
SEGMENT
Resmatris per
SEGMENT
Resmatris per
SEGMENT
Resmatris per
SEGMENT
Resmatris per
SEGMENT
Resmatris per
SEGMENT
Resmatris per
SEGMENT
Resmatris per
SEGMENT
Resmatris per
SEGMENT
Basmatris per segment
för visst FÄRDBEVIS
Resmatris per
SEGMENT
Basmatris per segment
för visst FÄRDBEVIS
Resmatris per
SEGMENT
Resmatris per
SEGMENT
Resmatris per
SEGMENT
Resmatris per
SEGMENT
Resmatris per
SEGMENT
NYmatris per
segment
Kortvalsmodell
Elasticitetsmodell
Segmentering(resfrekvens)
8
Segmentering”Varjedags-resenärer” och sällanresenärer: deras respektive andel av resandet
9
Kortvalsmodellen
Logitmodell
Parametrar: • Pris per resa• Färdbevis-specifika Konstanter
(”Benägenhet vid lika pris”)
Förköp är attraktivt!
Exempel Borås:Periodkort ”lönar sig” ända upp till 15 resdagar per månadMen redan med 13 resdagar köper hälften månadskort
Scenario-input:Pris-strukturScenario-input:
Pris-strukturScenario-input:
Pris per relation och korttyp
Fix input Antal resor per segment och relation
idag
Mellan-resultat:Pris per resa
med månadskort för
varje segment, o relation
Mellan-resultat:Pris per resa
med enkelbiljett för varje
segment, o relation
Mellan-resultat:Pris per resa
med 5dagarskort för
varje segment, o relation
Mellan-resultat:
MånadskortAntal resor
Mellan-resultat:
EnkelbiljettAntal resor
Mellan-resultat:
5-dagarskortAntal resor
Kortvals-modell
Fördelar resandet i varje relation
och segment på olika färdbevis
11
Kortvalsbeteendet är inte ”deterministiskt”!Men det kan förutses!Modellen stämmer bra för Skattningsdata (Borås)
12
Kalibreringar• Kalibreringsmål från Västtrafik
• Resultat av den första beta-modelleno För höga beräknade intäkter o För liten andel av resorna beräknas ske periodkorto För liten andel av intäkterna beräknas komma från periodkortsresandet
Kalibreringsmål Intäkter vardagar, andelarResande hela regionen,
andelarEnkel ~ 10 %
Ca 20 %Kontoladdning ~ 30 %
Period ~ 60 % Ca 80 %
Totala intäkter: 6,5 mkr
13
Kalibreringar• Två justeringar av modellen gjordes:
o Ny kortvalsmodell – minskning av andel periodkort i låga segment och ökning
av andel periodkort i höga segment. M02 byttes mot M021.
o Justering av segmentsandelar – misstanke att resandet i Borås inte speglade
resandet i regionen som helhet och då framförallt Göteborg. Misstanke:
Göteborgare reser oftare. Färre andel resenärer i låga segment och större andel
resenärer i de högre segmenten.
14
OsäkerheterDe största osäkerheterna bedöms vara:
• Kunskaper om elasticiteter osäkra
Saknas kunskapsunderlag om vilka elasticiteter som ska användas. Både nya
geografiska zonindelningar och nytt kortsortiment. För vissa grupper av
resenärer innebär det stora prisförändringar i kombination med förändrat
produktsortiment.
• RUS från 2006-2008 har varit utgångspunkt för resandet
Hur fel är RUS i sig? Hur har resandet förändrats sedan RUS genomfördes?
15
Osäkerheter• Kortvalsmodellen är skattad utifrån resandemönster i Borås och Skövde
Oklart hur mycket detta avviker från resandemönsterna i regionen som helhet.
• Samma segmentering i alla relationer
I modellen har de som reser på en stombuss inom Göteborg samma resmönster som de
som reser på regionbuss ute i länet
• Alla inom ett segment har samma resfrekvens
Resfrekvensen för månadskortsresenärer är högre än för övriga resenärer.
16
KänslighetsanalyserKänslighetsanalyser som genomförts
• Resor/resdag – resfrekvensen ökas• Segmentsandelar – samma kundsegmentering som för Borås• Elasticiteter – mer priskänsliga respektive mindre priskänsliga resenärer• Förköpskonstanter i kortvalsmodellen – förköpskonstanterna i
kortvalsmodellen ändras• Uppskrivning av RUS – lägre resandeutveckling i Göteborg
Slutsatser från känslighetsanalyserna• Hur priskänsliga resenärerna är (antas vara) betyder mycket. (Gäller
både modell och verklighet!!!) • Resandeutvecklingen (uppskrivning av RUS) och segmentsandelarna har
viss påverkan på utfallet av modellen.• Övriga osäkerheter (t ex kortvalsbeteendet) påverkar utfallet i mindre
utsträckning.
17
Slutsatser• Dålig stämplingsbenägenhet medför stora osäkerheter, både avseende i
vilka relationer individer reser och hur resfrekvens och kortval ser ut.
• Därför har RUS från 2006-2008 samt resfrekvenser och kortval från Borås
fått fungera som grund för modellen.
• Vilka elasticiteter som ska tillämpas vid den här typen av förändringar är
ytterligare en osäkerhet.
• Känslighetsanalyser visar att förändringar av elasticiteter påverkar utfallet
av beräkningsmodellen i mycket hög utsträckning.
• Det är viktigt att öka kunskapen om priselasticitet vid taxeomläggningar
• Det är lämpligt att göra känslighetsanalyser med flera olika – rimliga –
nivåer på priskänsligheten
18
Frågan fortsatt intressant!Vi fortsätter samarbetet!• Jönköpings län planerar taxereform• Sweco + WSP analyserar intäktseffekter med motsvarande verktyg!
• SL är preliminärt intresserade av verktyg för att analysera intäktseffekter• WSP gör förstudie för att studera i vad mån VGR-verktyget kan vara
utgångspunkt!
• Trafikverket finansierar forskningsprojekt om hur kortvalsbeteendet kan
hanteras bättre i startegiska transportanalyser (SamPers). • I projektet: WSP, Sweco, KTH och TPMod (Staffan Algers)