12822957 Hyrje Ne Ekonomi Dhe Mikro Makro

Preview:

Citation preview

© 2003 Prentice Hall Business Publishing Economics: Principles and Tools, 3/e O’Sullivan/Sheffrin

Prepared by:

Fernando Quijano and Yvonn Quijano

C H A P T E R

5

ElasticitetiElasticiteti::NjNjëë matmatëëss i i reagimitreagimit

Besnik Krasniqi

© 2003 Prentice Hall Business Publishing Economics: Principles and Tools, 3/e O’Sullivan/Sheffrin

Prepared by:

Fernando Quijano and Yvonn Quijano

C H A P T E R

5

ElasticitetiElasticiteti::NjNjëë matmatëëss i i reagimitreagimit

Besnik Krasniqi

© 2003 Prentice Hall Business Publishing Economics: Principles and Tools, 3/e O’Sullivan/Sheffrin

Prepared by:

Fernando Quijano and Yvonn Quijano

C H A P T E R

1

FIRMATFIRMAT

Punuar nga:

Besnik Krasniqi

© 2003 Prentice Hall Business Publishing Economics: Principles and Tools, 3/e O’Sullivan/Sheffrin

Prepared by:

Fernando Quijano and Yvonn Quijano

C H A P T E R

1

FIRMATFIRMAT

Punuar nga:

Besnik Krasniqi

© 2003 Prentice Hall Business Publishing Economics: Principles and Tools, 3/e O’Sullivan/Sheffrin

Prepared by:

Fernando Quijano and Yvonn Quijano

C H A P T E R

1

HyrjeHyrje::CkaCka ëështshtëë EkonomiksiEkonomiksi??

Besnik Krasniqi

© 2003 Prentice Hall Business Publishing Economics: Principles and Tools, 3/e O’Sullivan/Sheffrin

Prepared by:

Fernando Quijano and Yvonn Quijano

C H A P T E R

1

HyrjeHyrje::CkaCka ëështshtëë EkonomiksiEkonomiksi??

Besnik Krasniqi

Principles of Microeconomics : Ch.13 Second Canadian Edition

Kostoja e prodhimit

Punuar nga:

Besnik Krasniqi

Principles of Microeconomics: Ch.15 Second Canadian Edition

Monopoli

© 2002 by Nelson, a division of Thomson Canada Limited

Principles of Microeconomics: Ch.15 Second Canadian Edition

Monopoli

© 2002 by Nelson, a division of Thomson Canada Limited

OfertaOferta dhedhe ppëërcaktimircaktimi i i cmimevecmimeve nnëë konkurrenckonkurrencëë ttëë

plotplotëë

OfertaOferta dhedhe ppëërcaktimircaktimi i i cmimevecmimeve nnëë konkurrenckonkurrencëë ttëë

plotplotëë

© 2003 Prentiçe Hall Business Publishing Eçonomiçs: Prinçiples and Tools, 3/e O’Sullivan/Sheffrin

Prepared by:

Fernando Quijano and Yvonn Quijano

çH A P T E R

4

OfertaOferta, , KKëërkesarkesa dhedhe EkuilibriEkuilibri i i TregutTregut

© 2003 Prentiçe Hall Business Publishing Eçonomiçs: Prinçiples and Tools, 3/e O’Sullivan/Sheffrin

Prepared by:

Fernando Quijano and Yvonn Quijano

çH A P T E R

4

OfertaOferta, , KKëërkesarkesa dhedhe EkuilibriEkuilibri i i TregutTregut

OligopoliOligopoliOligopoliOligopoli

© 2003 Prentice Hall Business Publishing Economics: Principles and Tools, 3/e O’Sullivan/Sheffrin

Prepared by:

Fernando Quijano and Yvonn Quijano

C H A P T E R

5

TeoriaTeoria e e ZgjedhjesZgjedhjesKonsumatoreKonsumatore

Punuar nga:

Besnik Krasniqi

© 2003 Prentice Hall Business Publishing Economics: Principles and Tools, 3/e O’Sullivan/Sheffrin

Prepared by:

Fernando Quijano and Yvonn Quijano

C H A P T E R

5

TeoriaTeoria e e ZgjedhjesZgjedhjesKonsumatoreKonsumatore

Punuar nga:

Besnik Krasniqi

Arj

eta

DO

DA

J, T

iranë /

Shqip

ëri

11

TeoriaTeoria e e ProdhimitProdhimit dhedheProduktiProdukti MarxhinalMarxhinal

Besnik KrasniqiBesnik Krasniqi

11

TeoriaTeoria e e ProdhimitProdhimit dhedheProduktiProdukti MarxhinalMarxhinal

Besnik KrasniqiBesnik Krasniqi

GJUHA E EKONOMISE

Si qe eshte Si qe eshte nene disiplinatdisiplinat e e tjeratjera shkencoreshkencore, , terminologjiaterminologjia dhedhe gjuhagjuha qe qe perdoretperdoretnene ekonomiekonomi, , shpeshhereshpeshhere eshte e eshte e pakuptueshmepakuptueshme per per studentetstudentet qe qe saposapo fillojnefillojne tetestudiojnestudiojne ekonominekonomin. Per . Per titi kuptuarkuptuar me mire me mire ketoketo e qe e qe nene ardhmenardhmen tete mosmos kenikeniproblemeprobleme, , nene vazhdimvazhdim do do tete jepenjepen disadisa definicionedefinicione me me tete rendesishemrendesishem::

INPUTET – jane te mirat dhe sherbimet qe shfrytezohen nga ana e firmavene procesin e prodhimit, me qellim qe te prodhohen outpute.

OUTPUTET – jane te mirat dhe sherbimet e ndryshme por qe jane tedobishme dhe qe perdoren per konsumin final ose qe shpenzohen per prodhimin e metejshmem si repromaterial.

PRODHIMI – eshte proces I transformimit te resurseve ne te mire osesherbime te dobishme.

GJUHA E EKONOMISE

Si qe eshte Si qe eshte nene disiplinatdisiplinat e e tjeratjera shkencoreshkencore, , terminologjiaterminologjia dhedhe gjuhagjuha qe qe perdoretperdoretnene ekonomiekonomi, , shpeshhereshpeshhere eshte e eshte e pakuptueshmepakuptueshme per per studentetstudentet qe qe saposapo fillojnefillojne tetestudiojnestudiojne ekonominekonomin. Per . Per titi kuptuarkuptuar me mire me mire ketoketo e qe e qe nene ardhmenardhmen tete mosmos kenikeniproblemeprobleme, , nene vazhdimvazhdim do do tete jepenjepen disadisa definicionedefinicione me me tete rendesishemrendesishem::

INPUTET – jane te mirat dhe sherbimet qe shfrytezohen nga ana e firmavene procesin e prodhimit, me qellim qe te prodhohen outpute.

OUTPUTET – jane te mirat dhe sherbimet e ndryshme por qe jane tedobishme dhe qe perdoren per konsumin final ose qe shpenzohen per prodhimin e metejshmem si repromaterial.

PRODHIMI – eshte proces I transformimit te resurseve ne te mire osesherbime te dobishme.

Arj

eta

DO

DA

J, T

iranë /

Shqip

ëri

HRYJE NE MAKEROEKONOMI1. Nje veshtrim i pergjithshem mbi makroekonomine

1.1 Makroekonomia si dege e ekonomiksit

Makroekonomia merret me studimin e ekonomise ne teresi, te agregateve ekonomik, sikurse qe jane produkti i pergjithshem, punezenia, inflacioni, etj. Makroekonomia atudion lidhjet ndermjet pjeseve te vecanta te ekonomise, nderveprimet midis tregut te prudukteve dhe tregut te faktoreve te prodhimit etj.

Zhvillimi i makroekonomise si shkence eshte i lidhur ngushtesisht me nevojen e perpunimit te politikave te pershtatshme ekonomike per te perballuar dukuri si papunesia, inflacioni, deficiti ne bilancin e pagesave etj.

Gjate shekullit te kaluar dhe ne fillim te ketij shekulli sunduan pikepamjet klasike e neoklasike. Per ekonomistet klasike ekuilibri i pergjithshem me punzenie te plote i ekonomise se nje vendi eshte rezultat i nenkuptuar e ekuilibrit ne tregjet e vecanta, i veprimit spontan te mekanizmit te tregut.

HRYJE NE MAKEROEKONOMI1. Nje veshtrim i pergjithshem mbi makroekonomine

1.1 Makroekonomia si dege e ekonomiksit

Makroekonomia merret me studimin e ekonomise ne teresi, te agregateve ekonomik, sikurse qe jane produkti i pergjithshem, punezenia, inflacioni, etj. Makroekonomia atudion lidhjet ndermjet pjeseve te vecanta te ekonomise, nderveprimet midis tregut te prudukteve dhe tregut te faktoreve te prodhimit etj.

Zhvillimi i makroekonomise si shkence eshte i lidhur ngushtesisht me nevojen e perpunimit te politikave te pershtatshme ekonomike per te perballuar dukuri si papunesia, inflacioni, deficiti ne bilancin e pagesave etj.

Gjate shekullit te kaluar dhe ne fillim te ketij shekulli sunduan pikepamjet klasike e neoklasike. Per ekonomistet klasike ekuilibri i pergjithshem me punzenie te plote i ekonomise se nje vendi eshte rezultat i nenkuptuar e ekuilibrit ne tregjet e vecanta, i veprimit spontan te mekanizmit te tregut.

Burimi: http://www.ekonomiksi.com/Prezentime