View
2
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
2014-10-17
Datortomografi
Teknik
Helén Milde
Röntgensjuksköterska
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
2
MDDT principer Viktigt att skilja på scan-parametrar och
rekonstruktions parametrar
Scanparametrar – Scantyp
– kV, mA, rotationshastighet
– SFOV
– Bländaröppning i z-led
– Pitch
Rekonstruktionsparametrar – Rekonstruktions inkrement = det intervall snittet flyttas
– Effektiv snittjocklek
– Matematiskt filter
– DFOV
– Iterativ rekonstruktion
Acquisition (Avsökning), scanning
Rådata volym
Rekonstruktion ger snittjocklek,
centrerar bilden, DFOV, matematiskt
filter etc.
Bilddata volym
Datortomografens hårdvara
Undersökningsbord
Gantry
Röntgenrör
Filter
Detektor
DAS
– signalen görs om från analog till digital)
Data Acquisition System (DAS)
Detektor
Röntgenrör Anod
HV Tank
Katod
HV Tank
Scanner – 3:e generationen
Röntgenrör
Gantryöppning
Scanfält
”Raster”
Detektorer
Frontalt Lateralt
Hårdvarufilter (Bow-tie)
Fast bländare
Rörlig bländare
Iso-center
Rörlig bländare
Fast bländare
Tack till Siemens
Utrustning
10 mm per rotation 40 mm per rotation 160 mm per rotation
Detektor
9
Detektorns egenskaper
Material anpassad för hög effektivitet.
Hög känslighet
Hög fyllnadsfaktor dvs det finns liten andel
yta mellan detektorerna som inte används.
Korta ”efterlysningstider”, signalen måste
snabbt dö ut för att ta emot nästa signal
Nytt detektormaterial
Känsligare
Snabbare
Kan växla
energinivåer under
rotationsvarvet
Räkna fram
monokromatiska
bilder
10 Tack till GE
Bred detektor
16 cm scanområde på
en rotation
Kan täcka in ett helt
organ
Kan avbilda rörelser
och/eller flöden med god
tidsupplösning
11
Tack till Toshiba
Röntgenrör Skall ha litet fokus och tåla hög belastning.
Högre mA för att kunna utnyttja snabbare
rotationstid och/eller lägre kV.
Förbättrad resolution med möjlighet till höga
stråldoser även vid finfokus.
Extremt god kylkapaciteten.
Siemens Straton-rör, ca
¼ så stor som
konventionella rör.
Teknik för
bättre
upplösning i
bild
Computed tomography; Willi A.
Kalender
Publicis Corporate Publishing
Flying focus
fungerar även i
xy-led, för att ge
bättre spatiell
upplösning
Tack till Philips
Nya tekniska lösningar
Röntgenrör utan kullager där
flytande metall ersätter lager
Focus som flyttar sig på
anodtallriken för att ge
ultrahög spatiell upplösning
Detektor som skålats i både
xy- och z-led för att minimera
konbeamartefakter
Raster framför detektorn
för att undvika spridd
strålning
15 Tack till Philips
Positionering av patienten
Inkorrekt
Centering
Strålknippets mittpunkt
Dosen blir för låg
Centrering
Bild GE
Fan angle
Ökad brus i bilden pga felcentrering Dosen till
brösten
ökar
Korrekt centrering innebär högre
bildkvalitet.
19
Scanparametrar; alla dessa
parametrar påverkar bilden!!!
SFOV
– Scan Field of View
Scantyp
Rotationstid
mA
kV
Pitch
Fördröjning
Snittjocklek
Inkrement
Algoritm/Filter
DFOV
– Display Field of View
Iterativ rekonstruktion
20
Scantyp
Axial
Spiral
Cine
EKG-styrd
21
Axial
Axiell scanning, konventionell teknik, step
and shoot
– Ett snitt alt. en bländaröppning scannas, bordet
flyttas, upprepas till hela scanområdet är täckt.
Används hos oss till, hjärtundersökningar, HRCT samt
ev si-leder och hjärna för att kunna vinkla gantryt.
Bordet kan förflyttas så att man får ett mellanrum utan
strålning (HRCT)
En scanner med bred detektor kan inte använda
spiralteknik vid gantryvinkling, då kan man använda
axiell teknik
22
Helical/Spiral
Röntgenrör och detektor snurrar
kontinuerligt, inget område blir utan strålar
om pitch <1.5 (ett röntgenrör)
– Är möjligt tack vare släpringsteknik istället för
kabel
– Alla MDDT kan använda både spiral och axial
scanning
23
Cine
Kontinuerlig scanning över ett område
Vid behov av dynamisk scanning
– Perfusion
– Kärlmissbildning
Kan innebära hög
hudstråldos
24
Rotationstid
Längre rotationstid – Hinna samla in mer information per rotation
– Öka stråldosen
Kortare rotationstid – Undvika andnings/rörelseartefakter
– Hinna med flera kontrastmedelsfaser
Fin/grov fokus är beroende på mA, man kan behöva anpassa rotationstiden för att inte få för hög mA och därmed grovfokus
Voxel - Isotropisk upplösning
voxel
(volymselement) = 3D
pixel (bildelement) = 2D
Voxel =
pixel x snittjocklek
x/y-plan = axial
y/z-plan = sagital
x/z-plan = coronar
Pixel och voxel
Pixelvärdet är medel ct-talet för all
vävnad som finns i voxeln
För att avbilda ett objekt som är litet är
det viktigt att använda tunna snitt.
Tack Birgitta Hansson DS
27
10 mm 0.6 mm
Snittjocklek
28
Snittjocklek
MSCT: 5 mm och 1.25 mm från samma undersökning
Upplösning i bild vad är det?
Spatiell upplösning
– För att se fina strukturer
Temporal upplösning
– För att avbilda rörliga organ
– När behov finns för snabb scanning
Lågkontrast upplösning
– För att se skillnad på vävnad med likartad
attenuering
När vill vi ha vad?
Spatiell Temporal Lågkontrast
Lunga Hjärta Hjärna
Skelett Barn Lever
Inneröra Lungor Barn
Kärl Kärl Mediastinum
Hjärta Trauma
Hur får vi detta?
Spatiell Temporal Lågkontrast
Små isotropa
voxlar
Snabb
rotationstid
Hög stråldos
Många
projektioner
Två röntgenrör Brusreducerande
matematiskt filter
Högupplöst
matematiskt
filter
Bred detektor ev. sänkt kV
Tunna snitt Hög pitch
”Flying focus”
Fin focus
Lågt brus Högt brus
Hög
kontrast
Låg
kontrast
Låg
kontrast
Hög
kontrast Effekten
blir mer
märkbar
om
objektet är
litet
Brusets
inverkan på
lågkontrast-
objekts
synbarhet
Brus i bilden
Ändrar vi mA (mAs) förändrar vi bruset i
bilden
Ändrar vi kV förändrar vi både kontrasten
och bruset i bilden
För att visualisera en patologisk förändring
måste kontrasten vara tillräckligt hög så att
inte förändringen förloras i bildbruset
34
Filter, algoritm
Mjukt/Soft – För vävnader med likartad
täthet
– brusreducerande
Standard – Rutinundersökningar; buk,
mjukdelar i thorax
Kantförstärkt – Undersökningar med stora
skillnader i täthet; lungor
Högupplösande – Skelettundersökningar
– Undersökningar där man vill titta på submm detaljer
Lungalgoritm-kantförstärkt Standardalgoritm-mjuk
Stråldoser; effektiva doser
Bakgrundstrålning 1 mSv/år
Konventionell rtg-us 0.01-20 mSv/us
Datortomografi us 1-20 mSv/us
Stråldos i DT
Absorberad dos mäts med CTDIvol (mGy)
Estimerad strålrisk mäts med DLP (Dos
Längd Produkt mGy.cm)
DLP = CTDIvol x scanlängd
Vad bidrar till stråldosen
kV
mA
Rotationstid
Pitch
38
Fakta om rörspänning - kV
Rutinmässigt 120 kV
Ökar rörspänningen ökar energin till
fotonerna och därmed penetrationsförmågan
Ökar rörspänningen ökar strålintensiteten till
detektorerna
Ökar rörspänningen (vid samma mAs)
minskar bruset och kontrasten i bilden
SSI rapport 2004:12
Vad säger farbror Kalender?
Vid mjukvävnad är 120
kV ett adekvat val
kV bör varieras mer än
vad som görs idag
För skelett- och
kontrastmedelsunder-
sökningar kan det vara
en vinst med < 80 kV Med Phys 2009 Mar;36(3):993-1007.
Application- and patient size-dependent
optimization of x-ray spectra for CT.
Kalender WA, et al
kV - Rörspänning
Lägre kV ger:
Sämre objektpenetration
Ökad risk för beam-hardening artefakter
Ökat bildbrus
Lägre stråldos
Bättre vävnadsdifferentiering i mjukvävnad
42
kV
80, 100, 120 eller 140 kV
Vid kontrastmedels-förstärkta undersökningar av
hals och thorax och vid mycket smala patienter
eller barn kan man sänka kV.
Vid kraftigt överviktiga patienter där
skulderregion, buk eller bäcken undersöks kan
man öka kV
80 kV
120 kV 140 kV
100 kV
515 HU
341 HU 297 HU
408 HU
Vad ska vi använda detta till?
Sänka stråldosen?
Sänka kontrastmedelsdosen
Kontrastförstärkning
Linjär relation mellan mängd jod och
attenuering
1 mg I i 1 ml blod ökar attenueringen
med ungefär 25 HU vid 120 kV
1 mg I i 1 ml blod ökar attenueringen
med ungefär 40 HU vid 80 kV
Ändrar man kV från 120 till 80 ändras
attenueringen med en faktor 1,6.
Kontrast i bild
Ökar vi kV från 80 till 140 minskar
kontrasten i bild (i relation till vatten) med;
– Ca 10 % för muskel
– Ca 20 % för fett
– Ca 50 % för jod
Vad betyder kV-värdet?
Sänker vi kV från 120 till 80 så kan vi
halvera kontrastmedelsdosen?!
DT-Thorax som får 320 mg I/kg kroppsvikt
kan utföras med 160 mg I/kg kroppsvikt
Innebär att doshastigheten förändras från
--mg I/kg/sek blir -- mg I/kg/sek
120 kV, 135 mA
148
HU
66
HU
31
HU
Kontrastmedel
Cylinder 1 = 1:1
Cylinder 2 = 1:2
Cylinder 3 = 1:4
80 kV, 353 mA
256
HU
121
HU
60
HU
Kontrastmedel
Cylinder 1 = 1:1
Cylinder 2 = 1:2
Cylinder 3 = 1:4
Jämförande kV
148
HU
121
HU
120 kV
80 kV
Kontrastmedel
Cylinder 1 = 1:1
Cylinder 2 = 1:2
51
kV
Öka kontrasten i bilden.
Minska kontrastmängden
Öka/minska stråldosen.
– Genom att öka från 120 kV till 140 kV ökar
man CTDI med en faktor 1.4.
– Genom att sänka från 120 kV till 80 kV
minskar man CTDI med en faktor 2.2
52
80 kv
305 mA
3.6 sd
140 kv
75 mA
3.8 sd
120 kv
105 mA
4.0 sd
100 kv
170 mA
3.3 sd
HU så hemskt!
SD 15 SD 5
mA - Rörström
Rörströmmen är ett mått på hur stor
elektronmängd som befinner sig mellan anod
och katod under exponering
Mängden av röntgenstrålar som produceras i
röntgenröret är direkt proportionell med
rörströmmen (mA) samt exponeringstiden (s)
Rörström (mA) x Rotationstid (s) = mAs
mA - Rörström
Hög mAs ger:
Minskat brus
Förbättrad lågkontrastupplösning
Större absorberad dos till patienten
För att reducera bruset i bilden till hälften så
måste mängden fotoner ökas med en faktor 4
56
Innebär MDCT högre dos?
Tunnare snitt ger mer brus i bilden för
likvärdig stråldos.
Viktigt att ställa in dosen efter den
snittjocklek som ska granskas.
Använd de dosbegränsande tekniker som
finns i maskinen.
57
Rätt stråldos
Adekvat dos beroende på vad som ska
undersökas;
Utnyttja ”dosautomatik”
Positionera patienten korrekt
58
mA, mAs, effektiv mAs
ALARA
Lika viktigt som att titta på mAs-värdet är det att titta på CTDI och DLP värden.
Vid kraftigt överviktiga patienter som behöver ha en undersökning – SPARA INTE PÅ STRÅLARNA
Våga ha brus i bilden.
MDDT- stråldos
Bildrekonstruktion kräver;
En extra rotation före och efter varje scan.
Innebär högre dos vid; – Bredare
detektorer i z-led.
– Större pitch
– Kortare scanområde
Dosbesparande
åtgärder
60
Tack till Siemens
61
Iterativ rekonstruktion Filtrerad bakåtprojektion – inte helt
adekvat beräkning med dagens breda detektorer
Flera återupprepande (iterativa) rekonstruktioner återger strukturer mer exakt
– Modellbaserad iterativ rekonstruktion MBIR - utgår ifrån bildgivande datortomograf vad gäller, brus, fokusstorlek, storlek på detektorelement och pixel
Dator-kapacitets krävande.
Iterativ rekonstruktion på rådata
Utgår ifrån utseendet på en konventionell
back-projektion bild.
Rådata +/- Rekonstruktion Bildresultat
Återprojektion
• Bildbruset ser annorlunda ut vid bilder rekonstruerade med
iterativ teknik än med traditionell FBP.
• Filter back projection och iterativ teknik mixas för att få bilder
man “känner igen”.
En mix av två tekniker
FBP
ASIR
40%
60%
60% ASIR 60% ASIR
Tack till Willy van Pinxteren och GE
FBP 20 % 100 %
FBP 30 % 100 %
Lungfilter 0.6 mm
VEO
Lungalgoritm 0.6 mm
ASIR 30%
Lungalgoritm 0.6 mm
ASIR 30% Lungfilter 0.6 mm
VEO
68
FBP 50% ASIR MBIR
Thorax lågdos 0.2 mSv
71
Dubbel Energi
Funktionell information utöver den
morfologiska
Framhäver ämnen med höga atom-
nummer, såsom kalcium, jod och järn.
Attenuering och HU-värde bygger på
vilken kV som valts.
Karakteriserar vävnad och material
utifrån den kemiska
sammansättningen.
72
Dual-energy – Dubbel-energi
Scanna två gånger med olika energinivåer
Två röntgenrör
Sandwichdetektor, där olika lager tar emot olika energinivåer
Ny rör- och detektorteknik där man supersnabbt ställer om mellan två energinivåer (var 0,3 - 0,5 ms beroende på rotationstid)
Dubbel-energi
73
50 cm 33 cm
Dubbelenergi
lungemboli
Tack till Siemens
75
DE
kontrastför-
stärkt bild
DE-bild som
visar
kontrast
DE-bild som
visar vatten
= virtuell
borttagen
kontrast
Slut och tack
för visat
intresse
Recommended