View
215
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Karlstads universitet 651 88
Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-
700 14 60
Information@kau.se
www.kau.se
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper (Idrottsvetenskap)
Janniche Sköld
Motivation
till
Idrott och hälsa
En intervjuundersökning om elevers motivation
i år 9
Motivation to
Physical Education
An interview study of senior
compulsory school pupils’ motivation
C-uppsats
15 högskolepoäng
Lärarprogrammet
Datum/Termin: 10-05-26 VT
Handledare: Carolina Jernbro
Förord
Min förhoppning med studien var att få reda på elevernas motivationsfaktorer inom
idrottsundervisningen samt uppfattningar kring ämnet idrott och hälsa. Studien kan användas
som ett verktyg i undervisningen för att se vad som motiverar elever eller vad som saknas i
motivation till idrottsundervisningen. Detta för att förhoppningsvis kunna skapa ett livslångt
intresse hos eleverna för fysisk aktivitet, vilket främjar en god hälsa.
Abstract
The aim of the study was to examine 9th grade pupils’ motivation to participate in Physical
Education class. This study also intended to examine how the pupils’ experience the Physical
Education classes.
Four pupils were interviewed. A qualitative method was chosen for the study. The questions
of the interview were designed based on the study’s purpose and inspired by Deci and Ryans’
Self-Determined Theory. The interviews were transcribed and analyzed using qualitative
content analysis.
The results were presented in two themes. The first theme was factors of motivation
including the categories joy and movement, affinity and the importance of results. The second
theme was experiences in Physical Education including the categories lack of feedback, the
pupils take charge and not challenging enough.
The students experienced that joy, physical activity and unity were factors that affected their
motivation the most. Getting results was also a factor that affected their motivation, as it gave
the classes a goal and something to aim for. In teaching the pupils experienced that they had
great influence on the content of classes, however not regarding the long-term planning. They
also felt a lack of feedback during classes and that the teaching was not challenging enough as
it lacked variation.
The pupils’ responses were compared with Deci and Ryans’ Self-Determined Theory to see
how pupils’ sense of the needs of competence, autonomy and affinity could influence their
motivation based on the theory. According to the theory there were shortages of the students’
satisfacion of the three needs, however did three of the four pupils have a high level of self-
determination, while the fourth had a lower level.
The essence of the results shows in particular how the pupils’ motivation is mostly depending
on joy and the will to be physically active, but also the importance of affinity. In order for the
pupils to feel challenged in the teaching a variation of class-content is also necessary.
Keywords:
Motivation
Physical Education
Self-Determined Theory
Teaching
Sammanfattning
Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar samt inte motiverar elever i år 9 att
delta i idrottsundervisning. Studien ämnade även undersöka deras upplevelser kring ämnet
idrott och hälsa.
Fyra elever intervjuades. Kvalitativ intervju valdes som metod. Intervjufrågorna utformades
utifrån syfte och problemformulering med Deci och Ryans Self-Detarmined Theory som ram.
Intervjuerna skrevs sedan ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Resultatet presenterades i två teman. Det första var motivationsfaktorer innehållande
kategorierna glädje och rörelse, känna samhörighet och resultatets betydande. Det andra var
upplevelser i idrottsundervisningen med kategorierna brist på återkoppling, eleverna
bestämmer samt inte tillräckligt utmanande.
Eleverna upplevde att glädje, rörelse och sammanhållning var de faktorer som påverkade
deras motivation mest. Känslan av resultat var även en faktor som påverkade deras motivation
då den gav undervisningen ett mål och något att sträva mot. I undervisningen upplevde
eleverna att de hade stort inflytande på lektionsinnehållet men inte på den långsiktiga
planeringen. De ansåg även att det saknades återkoppling samt att undervisningen inte var
tillräckligt utmanande då den saknade variation.
Elevernas svar jämfördes med Deci och Ryans Self-Detarmined Theory för att se hur
elevernas känsla av behoven kompetens, autonomi och samhörighet kunde påverka deras
motivation utifrån teorin. Enligt teorin fanns det brister hos elevernas tillfredställelse av
behoven men att tre av dem ändå hade en hög grad av självbestämmande medan den fjärde
eleven hade lägre grad av självbestämmande.
Kärnan i resultatet visade framförallt att elevernas motivation styrs mest av glädje och viljan att
röra på sig men att även samhörigheten var viktigt. För att de skulle känna sig utmanade i
undervisningen krävdes även en variation i lektionsinnehållet.
Nyckelord:
Idrott och Hälsa
Motivation
Self-Determined Theory
Undervisning
Innehållsförteckning
1. Inledning s. 6
1.1 Bakgrund s. 6
1.2 Syfte s. 7
1.3 Frågeställning s. 7
1.4 Forskningsläge s. 8
2. Teoretisk utgångspunkt s. 11
2.1 Begreppsdefinition s. 11
2.2 Self-Determined Theory s. 12
2.2.1 Bakgrund till Self-Determined Theory s. 12
2.2.2 Organismic Integration Theory s. 12
2.2.3 Self-Determination Contrinuum s. 14
2.2.4 Inre och yttre motivation i hierarkisk modell s. 15
3. Metod s. 17
3.1 Metodbeskrivning s. 17
3.2 Urval s. 17
3.2.1 Presentation av respondenter s. 18
3.3 Genomförande s. 18
3.4 Databearbetning och analys s. 19
3.5 Validitet, reliabilitet och etiskt förhållningssätt s. 20
4. Resultat s. 23
4.1 Motivationsfaktorer s. 23
4.1.1 Glädje och rörelse s. 23
4.1.2 Känna samhörighet s. 24
4.1.3 Resultatets betydelse s. 24
4.2 Upplevelser i idrottsundervisningen s. 25
4.2.1 Brist på återkoppling s. 25
4.2.2 Eleverna bestämmer s. 26
4.2.3 Inte tillräckligt utmanande s. 26
4.4 Sammanfattning av resultat s. 27
5. Diskussion s. 28
5.1 Uppfattningar om ämnet idrott och hälsa s. 28
5.2 Tillfredställelse av motivationsbehoven s. 29
5.3 Studiens betydelse inom forskningsområdet s. 31
5.4.1 Förslag till framtida forskning s. 31
Referenslista
Bilagor
Bilaga 1. Intervjuguide
Bilaga 2. Målsmansbrev
- 6 -
1. Inledning
”Dåligt gympabetyg kan ge sjukdomar” var en av SVT nyhetsmorgons huvudrubriker den 25
november 2009. Nyheten baserades på en forskning gjord på Lunds universitet som sökte
finna en koppling mellan dåliga betyg i ämnet idrott och hälsa i högstadiet och risken för
smärtsjukdomar i vuxen ålder som fibromyalgi, även känd som muskelvärk (fibromyalgi,
2010).
Det framkom i forskningen att efter trettio år hade kvinnor med lågt betyg i idrott en ökad
risk för smärtsjukdomar, medan för männen syntes ingen försämring i hälsan. Dock hade de
män med högre betyg en minskad risk att drabbas av smärttillstånd längre fram i livet
(Timpka, Petersson, Englund, 2009). Forskningen visade en koppling mellan skolans
utbildning inom idrott och hälsa och hur detta kan påverka elevers framtida hälsa. Då ämnet
idrott och hälsa är viktigt för den framtida hälsan bör idrottsläraren sträva efter att få eleverna
intresserade av fysisk aktivitet samt bidra med kunskap så eleverna kan utöva aktiviteterna på
fritiden.
1.1 Bakgrund
Vårt samhälle idag har förändrats radikalt i jämförelse med hur det såg ut för bara 100 år
sedan. Det moderna västerländska samhället har utvecklats till att göra våra arbeten och
vardag mindre fysiskt ansträngande genom att utveckla maskiner, fordon och hjälpmedel.
Inte för så länge sedan användes till exempel cykeln i större utsträckning än idag för att
transportera sig till affären, hälsa på släkt och vänner. Därtill kom de dagliga
arbetsuppgifterna som krävde muskelkraft och fysisk ansträngning. Sträckan personen
förflyttar sig ”för egen maskin” uppmärksammas på ett helt annat sätt idag än vad det tidigare
gjort. I och med utvecklingen har våra liv blivit mindre fysiskt ansträngande, och det
förväntas även av oss att vi ska välja det som är minst ansträngande (Engström, 1999).
Människan har trots utvecklingen samma genetik, vilket gör att kroppen är i behov av
rörelse (Raustorp, 2004). Redan från födsel strävar vi efter rörelse för att komma fram och
upptäcka saker (Folkhälsoinstitutet, 1997). Trots detta når inte alla i befolkningen upp till den
fysiska aktivitet per dag som är rekommenderad av Socialstyrelsen (2009) för att uppnå fysisk
god hälsa vilken är för vuxna 30 minuter samt 60 minuter för barn och ungdomar. Det krävs
en form av extra ansträngning, det som i dagligt tal kallas motion, för att uppnå till
kroppsrörelsebehovet. Detta passar inte alltid in med den nya kulturen bland ungdomar
- 7 -
(Engström, 1999). Den spontana idrotten som tidigare generationer utövade har bytts mot TV
och dataspel (Raustorp, 2004).
Endast 20 procent av flickorna och 23 procent av pojkarna uppnår den rekommenderade
dosen av fysisk aktivitet. Vid femton års ålder uppnår endast 10 procent av pojkarna och
flickorna en rekommenderade dosen (Socialstyrelsen, 2009). Paralleller mellan bristen på
fysisk aktivitet och matvanor kan dras till att övervikt och fetma har blivit allt vanligare bland
befolkningen. Dock var ökningen som störst under 1990-talet och ser nu ut att avstanna. Trots
detta är 15-20 procent av barnen överviktiga och 3-5 procent lider av fetma. Andelen
överviktiga barn har under de senaste två decennierna fördubblats.
Fetma har en negativ påverkan på hälsa och livskvalitén, då det innebär en ökad risk att
utveckla ortopediska problem, hjärt – och kärlsjukdomar, vilket i sin tur ökar risken att dö i
förtid. Många överviktiga personer lider även av sömnbesvär, värk i leder och muskler. De
löper också högre risk för att drabbas av depressioner och ångest, vilket är ett stort problem
bland dagens ungdomar (ibid.).
Enligt folkhälsoinstitutet tenderar barn med övervikt att fortsätta vara överviktiga även som
vuxna och därför anser de att det är viktigt att förebygga övervikt i tidig ålder. Det skolan kan
göra är att lära elever mer om fysisk aktivitet och skapa ett intresse för motion och träning. Ett
av målen i idrott och hälsa är att eleven ”utvecklar ett bestående intresse för regelbunden
fysisk aktivitet, förstår värdet av detta samt ser dess samband med hälsa och livsstil”
(Skolverket, 2009). Syftet med ämnet är även ”att eleverna tillägnar sig sådana kunskaper och
erfarenheter att de kan välja och delta i lämpliga fysiska aktiviteter för fritiden” (ibid.).
1.2 Syfte
Syftet med studien var att beskriva vad som motiverar samt inte motiverar elever i år 9 att
delta i idrottsundervisning. Studien ämnade även beskriva hur de upplever ämnet idrott och
hälsa.
1.3 Frågeställning
För att besvara syftet ter sig följande frågeställning rimlig:
Hur upplever eleverna ämnet idrott och hälsa?
Vad motiverar dem till att delta?
Hur upplevs autonomi, kompetens och samhörighet av eleverna inom idrottsundervisningen?
- 8 -
1.4 Forskningsläge
Skolverket gjorde år 2003 en nationell utvärdering av grundskolan (NU-03), för att ge en bild
av utveckling inom grundskolan under 1990-talet. En av punkterna i rapporten var att få fram
elevers perspektiv på idrott och hälsa varav 20 grundskolor och 10 gymnasieskolor deltog i en
enkätundersökning. De resultat från utvärderingen som är intressanta för den här studien är de
från år 9 och därför kommer vara de enda som redovisas nedan.
De flesta elever som deltog i undersökningen tyckte att ämnet var intressant. Eleverna ansåg
att ämnet var viktigt för att få bättre självförtroende, få prova på många idrottsaktiviteter, få
känna att kroppen duger och få springa av sig. Eleverna fann inte att tävling och konkurrensen
var något viktigt men att ha roligt medan de rörde på sig och att få lära sig samarbeta var
viktigt. Var femte niondeklassare ansåg även att de deltar enbart för betyget.
Två tredjedelar av eleverna i år 9 tyckte att kunskaperna i ämnet är av betydelse för att
skapa en meningsfull fritid. Var tredje elev uttalade sig om att i samband med lektionerna i
idrott och hälsa får de lust att röra på sig på fritiden. De elever som däremot inte är fysisk
aktiva på fritiden kände att de i mindre utsträckning fick lära sig mycket, fick mindre
inspiration och tid att få visa vad de kan i jämförelse med dem som är aktiva på fritiden
(Eriksson, et al., 2003).
I tidigare forskning finns det två examensarbeten där Ericson och Elofsson samt Johansson
har gjort kvalitativa studier för att finna orsaker till varför elever inte deltar i
idrottsundervisningen.
I båda studierna visade resultatet att en av faktorerna som gjorde att eleverna inte
motiverades var att lektionsinnehållet var enformigt. I Ericson och Elofssons (2007) studie
framkom det att eleverna ansåg det vara för mycket bollsport och lekar. En andra faktor som
fanns med i båda studierna var att eleverna ansåg att kompetensnivån inte låg på rätt nivå. I
Johanssons (2003) studie ansåg eleverna att kunskapskraven var högre och mer svåra än i
tidigare åldrar. Eleverna upplevde att det var alltför tävlingsinriktat och de såg ingen nytta
med ämnet. Dessutom kände de sig utsatta och upplevde obehag under lektionerna.
I Ericson och Elofssons (2007) studie fann de även faktorer som eleverna ansåg skulle
kunna motivera dem mer till idrott och hälsa. Dessa var bland annat att ämnet skulle bli ett
kärnämne, de stora klasserna skulle behållas så de slapp känna sig uttittade vid aktiviteter
samt att de ville känna mer inflytande i undervisningen och få ett bättre samspel med läraren.
- 9 -
Forskningsartiklarna som tas upp nedan bygger till stor del på Deci och Ryans (2007)
motivations teori ”Self-Determination Theory”. Enligt teorin drivs människan av tre
motivationstyper; inre motivation (mest önskvärd där aktiviteten utförs för dens egen skull
med hög grad av självbestämmande), yttre motivation (påverkad av yttre faktorer) och
amotivation (saknad av motivation). Motivationen drivs av känslan av kompetens,
självbestämmande och samhörighet. Teorin beskrivs utförligare under teoretisk utgångspunkt.
I Morena Murcia, González-Cutre Coll och Ruiz Pérez artikel Self-determined motivation
and physical education importance (2009) visade resultatet att när elevens behov av
autonomi, samhörighet och kompetens tillfredställdes, fick de en positiv syn på ämnet idrott
och hälsa samt på fysisk aktivitet. Detta visades likaså i Standage, Duda och Ntoumanis
artikel A model of contextual motivation in physical education (2003) där de ytterligare fann
att när motivationen även hade en hög grad av självbestämmande, ökade chansen att eleven
skulle utföra fysisk aktivitet på fritiden. Eleverna fann undervisningen viktig och att de kunde
använda kunskaperna även på fritiden. När motivationen hade en så pass hög grad av
självbestämmande, bidrog det även till kreativitet, positiva investeringar samt högkvalitativ
inlärning hos eleverna. Om eleverna däremot hade en låg grad av självbestämmande, såsom
vid amotivation, fick de istället en negativ syn på idrottsämnet samt fysisk aktivitet (Morena
Murcia et al., 2009).
I Nikos Ntoumanis artikel A prospective study of participation in optional school physical
education using a self-determination theory framework (2005) studerades kopplingen mellan
SDT och elevernas val att delta i frivillig idrottsundervisning. Han fann att elever som inte
kände kompetens, samhörighet och autonomi valde att inte delta i frivillig
idrottsundervisning. Likaså fann han att de som fått behoven tillgodosedda hade större
tendens att vilja delta.
Samhörigheten har inte enbart att göra med den sociala gemenskapen med klassen. Det är
även viktigt att eleverna får känna sig delaktiga i undervisningen samt förstår varför
aktiviteterna utförs. Detta skall enligt forskarna främja självbestämmande motivationen vilket
i sin tur påverkar attityden gentemot fysisk aktivitet. Även lärarens uppmuntran till elever att
integreras i klassen och nå målen i ämnet ger en positiv motivation. Detta kommer att göra att
elever tycker ämnet är viktigt och att kunskaperna kommer att användas även utanför skolan
(Murcia et al., 2009).
Shen, Fahlman, McCaughtry och Martin kritiserar dock SDT i deras artikel Motivational
profiles and their associations with achievement outcomes (2009). De anser att motivationen
för idrott inte kan ses endimensionellt, utan i praktiken innehåller motivationen flera
- 10 -
komplexa konstruktioner. I sin studie utgick de ifrån olika kluster där elever var indelade efter
självbestämmande, prestationsinriktade och lågmotiverade. De fann att eleverna inte var fasta
i sina grupper utan kunde även ha kontakt med andra kluster. Dock kunde eleverna mer eller
mindre dras åt ett håll.
- 11 -
2. Teoretisk utgångspunkt
Under detta kapitel kommer de begrepp som finns i studien att definieras samt teorin
redovisas som ligger till grund för denna undersökning.
2.1 Begreppsdefinition
I studien används begreppen ”motivation” samt ”fysisk aktivitet” vilka här nedan kommer
definieras för hjälp till läsaren.
Motivation
Enligt nationalencyklopedin är motivation en psykologisk term för de processer som sätter
igång, upprätthåller och riktar beteendet hos människan. Dessa processer förklarar varför
människan handlar som den gör och utövar vissa saker snarare än andra.
Motivation brukar delas upp mellan primär och sekundär motivation. Den första
motivationen anses vara biologiskt betingat, såsom behov för individens och artens
fortlevnad. Den andra anses vara formad av en social och kulturell bakgrund, vilka grundar
sig i den primära motivationsprocessen men som förändras genom socialisationen (Öhman,
2009). Hassmén, Hassmén och Plate (2003) drar det längre och anser att motivation är en
förutsättning för prestation samt utgör grunden för all mänsklig verksamhet. När motivationen
brister, försämras prestationen oavsett vad prestationen berör.
Fysisk aktivitet
Enligt folkhälsoinstitutets definition av fysisk aktivitet, uppstår detta när individen rör på sig,
det vill säga använder sina muskler. Arbetet stimulerar fettnedbrytningen och
muskeluppbyggnaden samt påverkar ämnesomsättningen av fetter, proteiner och kolhydrater
så att förhöjda skadliga blodfetter och förhöjt blodsocker motverkas. Effekten på
ämnesomsättningen varar enbart 1-2 dygn, vilket gör att regelbunden fysisk aktivitet behövs
för att uppnå de goda effekterna. Rekommendationerna för att främja och behålla en god hälsa
för den vuxna personen är minst måttlig fysisk ansträngning, ungefär 30 minuters rask
promenad, helst en gång per dag. Personen når även upp till rekommendationen genom
intensiv fysisk aktivitet under minst 20 minuter, tre gånger i veckan. För barn och ungdomar
krävs det mer fysisk aktivitet för att uppnå god hälsa, 60 minuter per dag måttlig till hög
fysiskt aktivitet (Socialstyrelsen, 2009).
- 12 -
2.2 Self-Determined Theory
Den teoretiska utgångspunkten för studien utgörs av Ryan och Decis (2007) Self-Detarmined
Theory (SDT). Tanken bakom teorin är att människan drivs av tre olika sorters motivationer;
inre motivation – den mest önskvärda, yttre motivation – påverkad av yttre faktorer, samt
amotivation – saknad av motivation.
En människas motivation är driven av psykologisk tillfredsställelse och särskilt då känslan
av kompetens och autonomi. Miljöförhållanden som uppmuntrar dessa behov är de som
förväntas främja inre motivation. Känslan av samhörighet är ytterligare ett behov som skall
bli tillfredsställt för att individen skall kunna få en inre motivation.
Utifrån dessa behov har Deci och Ryan (ibid.) utvecklat tre underteorier; Causality
Orientations Theory, Cognitive Evaluation Theory samt Organismic Integration Theory. I
teoriavsnittet kommer enbart Organismic Intergration Theory tas upp då underteorin är mest
aktuell för denna studie.
2.2.1 Bakgrund till Self-Determined Theory
De flesta teorier som finns om mänskliga beteenden bygger oftast på yttre faktorer som
påverkar människans agerande snarare än att beteendet utgår ifrån människans spontanitet.
Det som gör SDT till en av de mest använda inom sport- och motionsforskning är att det är
den enda stora teori om mänsklig motivation som både framhåller spontanitet och inre
motiverade krafter samt preciserar faktorerna som försvagar eller förstärker motivationen
(Deci & Ryan, 2007). SDT har även kunnat urskilja olika motivationstyper vilka var och en
har specifika konsekvenser för inlärning, utförande och personlig erfarenhet (Deci & Ryan
2000a).
2.2.2 Organismic Integration Theory (OIT)
I denna subteori introducerar Deci och Ryan (2000a) olika former av yttre motivation och
dess sociala situationer som antingen främjar eller hindrar internalisering och integrering som
leder till självbestämmande och inre motivation.
När en person, till exempel en förälder eller lärare, försöker fostra vissa beteenden i en
annan person kan dennes beteende variera från ovilja (amotivation) till passiv vilja (yttre
motivation) och till aktivt personligt engagemang (inre motivation). Dessa olika beteenden
har olika nivåer där värde och kontroll i det begärda beteendet har internaliserats och
integrerats. Internalisering är när människor ”tar in” värdet av aktiviteten eller tar kontroll
- 13 -
över den och integrering är när ytterligare omvandling av kontrollen sker så personen agerar
utifrån henne själv.
Internalisering och integrering är centrala faktorer inom barndomens socialisering men är
även fortsatt relevant för kontrollen av beteendet genom hela livet. I nästan alla skeenden i en
persons liv är vissa beteenden och värden skrivna av yttre påverkan, som till exempel att det
enligt TV eller någon familjemedlem är viktigt att träna. Dessa beteenden och värden behöver
inte från början intressera personen. SDT har mött detta med processen där icke-inre
motivations beteenden (på grund av yttre påverkan) kan bli självbestämmande (Deci & Ryan
2000a). Människan har även inre och yttre multipla motiv som kan agera samtidigt och måste
tillsammans avgöra den generella motivationen. Därför kan yttre motivation ha en varierande
grad av självbestämmande och alltså en högre eller lägre grad utav internalisering och
integrering vilket kan ses i Deci och Ryans Self-Determination Continuum..
Det är framförallt tre faktorer som anses vara viktiga för att internalisering skall ske. Dessa är
känslan av kompetens, autonomi och samhörighet (Deci & Ryan, 2000a).
För att känsla av kompetens skall infinnas behöver individen ställas för utmaningar som är
optimala för honom/henne. För elever kan det vara att de får ställas inför en utmaning men
ändå har möjligheterna att klara av den (Deci & Ryan, 2000b). Individer behöver även få
feedback på de eventuella framsteg de gör för att internalisera motivationen. Återkopplingen
får dock inte vara kontrollerande eller negativ vilket minskar känslan av självbestämmande
(Deci & Ryan, 2000a).
Känslan av autonomi uppkommer när individen får agera utan yttre påverkan, då han/hon
inte känner sig kontrollerad utav någonting. Valmöjligheter och erkännande av känslor är
faktorer som kan påverka känslan av självbestämmande. Lärare som stödjer elevers autonomi,
till skillnad från att vara kontrollerande, bidrar till elevers utveckling av inre motivation,
önskan om utmaningar och nyfikenhet. Detta till skillnad mot elever som lär sig i en
kontrollerande miljö vilka förlorar initiativförmågan och har en mindre effektiv inlärning,
särskilt vid kreativitet (ibid.).
Individen behöver en känsla av samhörighet i gruppen som han/hon agerar för att uppnå inre
motivation. Personen behöver känna en kontakt eller en tillhörighet till personerna, gruppen
eller målet. I klassrummet menas detta att eleven får en känsla av respekt och blir erkänd av
läraren samt känner sig delaktig i beslut, i klassen och undervisningens mål (Deci & Ryan,
2000b).
- 14 -
2.2.3 Self-Determination Continuum
Figur 1. illustrerar OIT klassificering av motivationerna i ett Self-Determination Continuum,
där motivationstyperna är placerade från vänster till höger, beroende på till vilken grad de är
självbestämmande (Deci & Ryan, 2000b).
Yttre Motivation
Amotivation Yttre Introjicerad Identifierad Integrerad Inre reglering reglering reglering reglering Motivation Inaktivitet Yttre Inre belöning Värderar Total ”Roligt”
Styrning /bestraffning beteende assimilisering högt
Planlöshet Tillfredställa ”Borde” ”Vill” Del av Målet med
Yttre krav ”Måste” identitet aktiviteten är
aktiviteten själv
Ingen intention Belöning/ Viktigt Värderar
bestraffning för beteendet
individen högt
- Självbestämmande +
Figur 1. Self-Determined Continuum byggd på Deci och Ryans Self-Determined Theory från år 2000c (Översatt
och modifierad av Lundbäck & Renberg, 2005).
Nedan presenteras de olika motivationerna i Self-Determined Continuum med början av
amotivation vilken är den med lägst internalisering. Avslutningsvis presenteras inre
motivation vilken är när motivationen är internaliserad och integrerad i människan.
Amotivation
I ytterkanten av Self-Determined Continuum finns amotivation, vilken är den motivation som
har lägst självbestämmande. Med amotivation menas när personen helt saknar motivation till
en aktivitet vilken kan bero på saknad av kompetens, saknad av önskvärt resultat eller att
aktiviteten inte har något värde (Ryan & Deci, 2007). Individen är antingen totalt inaktiv eller
så agerar han/hon utan någon medveten intention eller helt planlöst (Biddle & Mutrie, 2008).
- 15 -
Yttre motivation
I mitten av kontinuumet finns yttre motivation, vilken avser beteende där aktiviteten är ett
medel för att uppnå ett annat mål. Målet kan vara att få belöning eller undvika bestraffning
(Ryan & Deci, 2007).
Motivationstypen är indelad i fyra submotivationer rangordnade efter graden av
självbestämmande. Individen kan utvecklas ifrån de lägre graderna till de högre, ifrån full
yttre påverkan till mer inre påverkan (Biddle & Mutrie, 2008). Det som skiljer mellan yttre
motivation med högsta graden av självbestämmande från inre motivation är målet med
aktiviteten. I yttre motivationen är målet instrumentellt snarare än självändamålsenligt (Ryan
& Deci, 2000c).
Inre motivation
Inre motivation är när en aktivitet görs ”för sin egen skull”, för nöjet och tillfredsställelsen i
deltagandet, utan yttre påverkningar. Motivationen kan sägas är hörnstenen i SDT och har en
hög grad av självbestämmande (Ryan & Deci, 2007). Det är i denna motivation som
deltagaren har känslan av kompetens, autonomi och samhörighet (Ryan & Deci, 2000a).
2.2.4 Inre och yttre motivation i hierarkisk modell
Enligt forskare Vallerand (2007), så finns det en brist i Deci och Ryans Self-Detarmined
Theory. Enligt Vallerand är människan komplex i sin motivation. Därför går det inte att
beskriva en persons motivation som generell, utan istället referera till en samling av
motivationer som varierar i olika nivåer.
Under senare års forskning har det enligt Vallerand kommit fram att en individs motivation
bäst blir representerat ur olika nivåer i en hierarki. Dessa tre nivåer är global, kontextuell och
situationsspecifika. De olika motivationerna på nivåerna har även olika konsekvenser
beroende på nivån rörande effekt, tänkande och beteende.
På den globala nivån har individen utvecklat en global och generell motivationsinriktning
till att interagera med omgivningen genom en inre, yttre eller amotivation. En global inre
motivation är associerad till en högre nivå av livstillfredsställelse, lika väl som en global
uppfattning av kompetens, autonomi och samhörighet.
På den kontextuella nivån har individen olika motivationstyper inom olika kontexter
(områden) som innefattar en slags aktivitet. Hos unga vuxna är de tre viktigaste områdena
utbildning, samspel med andra människor och fritid. Motivationen kan på den här nivån
påverkas av sociala faktorer vilka kan vara attityden från föräldrar eller lärare.
- 16 -
Den sista nivån, den situationsspecifika, refererar till individens motivation när hon/han är
mitt uppe i en aktivitet.
- 17 -
3. METOD
I kapitlet metod presenteras på vilka olika sätt som undersökningen genomförts och vilka
metoder som har använts, studiens urval, reliabilitet och validitet samt etiska förhållningssätt.
3.1 Metodbeskrivning
För att svara på undersökningens syfte valdes en kvalitativ metod. Metoden valdes för att få
en mer djupgående beskrivning och förståelse av individernas motivation. Till skillnad mot
kvantitativ metod där generalitet och mätbarheten är viktigast (Holme & Solvang, 1997).
Syftet med kvalitativa undersökningar är enligt Patel och Davidsson (2003) att finna en
djupare kunskap än den splittrade som kvantitativ metod medför.
I undersökningen användes semistrukturerad intervju som metod, även kallad
halvstrukturerad intervju av Kvale (1997). Fördelen med intervjuformen är att den ger
respondenten stort utrymme att svara på frågorna samtidigt får intervjun struktur då
intervjuaren ställer i förväg bestämda frågor. Det finns även för intervjuaren möjlighet att
göra förändringar vad det gäller formen på frågorna och ordningsföljden. Detta för att kunna
följa upp svaren och berättelserna som respondenter ger i intervjun (Kvale, 1997).
Nackdelen med intervjuformen är att den ligger nära ett vardagssamtal där viktig data kan
försummas (Kvale & Brinkmann, 2009). För att förhindra detta har jag förberett mig inför
intervjuerna med en intervjuguide som fokuserar på vissa teman och innehåller förslag till
frågor som var baserade på undersökningens syfte och frågeställning.
3.2 Urval
Intervjupersonerna i undersökningen går samtliga i årskurs nio och bestod av två tjejer och två
killar i åldrarna 15-16 år. Skolan ligger i en mindre ort i Västra Götaland.
I undersökningen användes ett bekvämlighetsurval där respondenter valdes utifrån
geografisk tillgänglighet samt att kontakt med skolan var gjord sedan tidigare. Detta med
nödvändighet för den tidsbegränsning som fanns för undersökningen. Nackdelarna med ett
sådant urval är enligt Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud (2006) att urvalet inte
blir representativt för den större populationen. Syftet med studien var dock att mer
djupgående studera högstadieelevers upplevelser och motivation till ämnet idrott och hälsa,
inte att finna generaliseringar inom ämnet. Det som däremot kunde påverka var möjligheten
att eleverna som deltog i undersökningen tillhörde samma vänskapsgrupp och därmed påverka
representativiteten. Detta försökte jag förhindra genom att elever valdes ifrån två olika
- 18 -
grupper där de inte såg vilka som deltog ifrån den andra gruppen. Eleverna hade inte samma
idrottslärare. Två av eleverna hade samma lärare medan de andra två hade en annan vilket
stärker representativiteten.
3.2.1 Presentation av respondenter
Eleverna kommer i resultatredovisningen få fingerade namn för att behålla anonymiteten samt
kunna se vem av dem som har sagt citaten som redovisas. Nedan kommer en kort presentation
av eleverna med deras ålder samt fysiska aktivitet på fritiden för att ge en bakgrundsbild för
varje elev vilket kan ha påverkat deras motivation till idrott och hälsa.
Viktor är 16 år. På fritiden tränar han tre gånger i veckan fotboll samt är ute och cyklar en
del. Träning är vad som underhåller Viktor på fritiden. Om han inte tränar brukar han ändå
vara nere vid fotbollsplanen och kolla på matcher samt spela med kompisar.
Lotta är 15 år. På fritiden tränar hon fotboll tre gånger i veckan samt matcher på helgerna.
Hon springer även någon gång i veckan. Det som motiverar Lotta är att hon tycker det är
roligt att träna, hon tycker det är skönt att röra på sig och gillar samhörigheten som fotbollen
innebär.
Kalle är 16 år. Just för tillfället tränar inte Kalle något, då han har uppehåll. Annars brukar
han gå till gymmet fem gånger i veckan. Tidigare har han spelat fotboll, hockey, basket och
innebandy, men på grund av för långa resor och att han har tappat intresse tränar han inte
dessa längre.
Sofia är 15 år. På fritiden spelar hon fotboll fyra gånger i veckan. Det som motiverar henne
är intresset för sporten samt att hon hatar att vara otränad.
3.3 Genomförande
Intervjufrågorna utformades utifrån syftet och problemformuleringen med Self-Detarmined
Theory som ram. Frågorna testades sedan i en pilotstudie där två elever ifrån årskurs nio
intervjuades. Efter varje intervju omarbetades frågorna, utifrån respondenternas svar, för att få
så bra mätinstrument som möjligt. Frågorna var öppna så att intervjupersonerna skulle få
möjlighet att utveckla det som han eller hon tyckte var viktigt att framföra med minsta
möjliga påverkan (Esaiasson et al., 2007). Frågorna delades upp i teman (se bilaga 1.) där det
första var bakgrundsinformation om eleven och det andra berörde elevens uppfattning om
ämnet idrott och hälsa. Därefter följde teman som var avsedda att undersöka respondenternas
upplevelse av de tre faktorerna kompetens, autonomi och samhörighet som enligt SDT
- 19 -
påverkar motivationen. Sista temat innehöll frågor som berör respondenternas fysiska aktivitet
på fritiden för att få en bakgrund till deras relation till träning och aktivitet utanför skolan.
Den första kontakten med respondenterna skedde genom en lärare på skolan som hänvisade
till två grupper elever som fanns på plats vid första besökstillfället. Grupperna fick var för sig
reda på undersökningens syfte och sedan fick frivilliga anmäla intresse för intervju. Alla
intervjuer skedde på skolan efter att eleverna fått målsmans underskrift. Intervjuerna spelades
in efter godkännande av respondenten. Jag förde även anteckningar med stödord för att
gardera mig om inspelningarna inte skulle fungera.
Intervjun inleddes med bakgrundfrågor för att få reda på mer om eleven samt starta upp med
enkla frågor, vilket rekommenderas utav Kvale (1997). Samtalet följde sedan den
intervjuguide som gjordes i förberedelserna. Avslutningsvis fick eleverna komplettera sina
svar eller föra fram övriga åsikter. Intervjuerna tog mellan 10 till 15 minuter och samtliga
utfördes på morgonen innan första lektionerna. Transkriberingen utfördes så snart efter
intervjun som det var möjligt, för att behålla minnesbilderna från intervjusituationen.
3.4 Databearbetning och analys
För att få en bättre överblick över materialet skrevs intervjuerna ut ordagrant. Materialet
analyserades med kvalitativ innehållsanalys, där fokus var att beskriva variationer genom att
finna skillnader och likheter i textinnehållet. Dessa skillnader och likheter uttrycks i
kategorier och teman (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2008).
Enligt Lundman och Hällgren-Granheim (2008) är första steget att bilda meningsenheter.
Dessa är ord, stycken och meningar som hör ihop genom sitt gemensamma innehåll.
Meningsenheterna utgör grunden för analysen. Jag började med att läsa intervjuerna och
lyssna igenom dem noggrant flera gånger för att finna skillnader och likheter i elevernas svar.
De stycken som var relevanta för syftet lyftes ur och bildade de meningsbärande texter som
sedan analyserades. Dessa texter innehöll citat där eleverna beskrev motivationsfaktorer och
upplevelser till ämnet idrott och hälsa. De citat som besvarade frågeställningarna klipptes ut
med sax för att lättare kunna hantera dem vid kategorisering.
Andra steget i analysen var att koda texten där elevernas upplevelser kom fram som
uttrycktes i citaten. Upplevelserna tolkades vara beskrivningar och uttryck för känslor och
motivationsfaktorer till ämnet idrott och hälsa. Det viktiga i kodningsprocessen är enligt
Thornberg och Forslund Frykedal (2009) att koden som framkommer blir konkret och så nära
det empiriska underlaget som möjligt. Orsaken är att i inledningsfasen bör analysen ligga så
- 20 -
nära empirin som möjligt för att inte bli abstrakt för tidigt. Risken finns annars att forskaren
låter teoretiska begrepp styra från externa teorier istället för empirin. I framställningen av
koder försökte jag därför tygla min förförståelse och mina kunskaper kring bland annat Deci
och Ryans teori.
För att bilda koderna användes ett eller flera kortfattade ord som beskrev upplevelserna.
Dessa koder jämfördes sedan med varandra och med det empiriska materialet för att finna
likheter och skillnader samt nya koder. Koder som liknade varandra utvecklades efter hand till
kategorier. Enligt Thornberg och Forslund Frykedal (2009) kan en kod bli en kategori först
när forskaren kan beskriva med ord vad som kännetecknar kategorin. De data som
framkommer skall inte passa in under fler än en eller hamna mellan två kategorier. Inga data
som svarar på syftet skall lämnas för att det saknar lämplig kategori. Jag läste därför igenom
materialet så pass många gånger att analysen blev ”mättad” och ingen mer data fanns som
besvarade syftet.
För att sammanbinda innehållet i flera kategorier kan även teman skapas (Lundman &
Hällgren-Granheim, 2008) vilket gjordes här där de övergripande teman blev
motivationsfaktorer samt upplevelser av ämnet idrott och hälsa.
Resultatet redovisades sedan utifrån de teman och kategorier som framkom under analysen
som varvas med egna tolkningar utifrån kodningen och citat ifrån intervjuerna. Enligt Patel
och Davidsson (2003) är kvalitativ bearbetning ofta en text där författarens egna kommentarer
eller tolkningar varvas med citat ifrån intervjuerna. De påpekar dock att det är viktigt att ha en
bra balans mellan citat och egna kommentarer.
3.5 Validitet, reliabilitet och etiskt förhållningssätt
Nedan kommer studiens trovärdighet redovisas samt det etiska förhållningssätt som har
använts i samband med arbetet tillsammans med respondenterna.
Validitet och reliabilitet
Enligt Patel och Davidsson (2003) kan validitet i en kvalitativ studie yttra sig i hur forskaren
har lyckas tillämpa och använda sin förförståelse i hela forskningsprocessen. Vid
datainsamlingen kopplas validitet till om underlaget för tolkningen av den studerandes
livsvärld är tillräcklig samt om tolkningarna som formulerats verkligen tillför kunskap om den
studerade. Det underlag som var till grund för denna studie var en väl beprövad och känd
motivationsteori som använts i forskning för att just se till elevers motivation inom idrott och
- 21 -
hälsa. För att undvika att frågorna tolkas fel eller missförstås testades intervjufrågorna i en
pilotstudie för att se om svaren besvarade syftet i studien. Detta för att höja validiteten i
frågorna och i datainsamlingen. Enligt Trost (1997) är detta viktigt då validitet bland annat
handlar om att de rätta intervjufrågorna ställs som kan ge svar på studiens syfte.
Intervjuerna spelades in för att inte missa någon information samt för att kunna återgå till
ursprungskällan för att försäkra om att transkriberingen inte blev fel. Utskrifterna från
intervjuerna kan enligt Patel och Davidson (2003) få en mer eller mindre medveten påverkan
av personen som skriver ut dem. Talspråk och skriftspråk är inte samma sak enligt dem. Det
kan vara frestande för den som transkriberar att göra texten tydligare än vad egentligen var
fallet med samtalet. För att undvika detta var jag väl medveten om denna risk under
transkriberingen och försökte så noggrant som möjligt följa det talspråk som var för att
undvika att det skulle kunna påverka analysen senare.
I analysen har jag försökt göra så öppna tolkningar som möjligt utan en alltför stor påverkan
av min förförståelse. De har även underbyggs av citat för att läsaren skall kunna kontrollera
tolkningen. Enligt Patel och Davidson (2003) bör forskaren sträva efter en bra balans mellan
citat och egen kommenterande text så att läsaren själv kan bedöma tolkningens trovärdighet.
För att göra undersökningen än mer tillförlitlig hade fler elever kunna intervjuas men på
grund av tidsbrist har detta inte varit genomförbart. Dock anser jag att fyra intervjuer var
tillräckligt för att få det underlag som behövdes för ett trovärdigt resultat utifrån
undersökningens syfte.
Reliabiliteten i ett kvalitativt sammanhang kan vara problematiskt. Med begreppet menas att
mätningen skall vara tillförlitlig. Intervjuaren skall ställa alla frågor på samma sätt,
situationen skall vara lika för alla och så vidare. Undersökning skall kunna få samma resultat
om den görs igen vid en annan tidpunkt och av en annan forskare. Problematiken är vid
kvalitativa studier att det just är skillnaden som är intressant, inte det statiska (Trost, 1997).
För att nå en viss reliabilitet valde jag att försöka ha intervjuerna på ungefär samma tidpunkt
på dagen, morgonen samt i samma rum.
Det som även går att göra för att öka reliabiliteten är att utföra en kvantifierad
reliabilitetskontroll. Två personer oberoende av varandra transkriberar intervjutexten och
sedan markerar de ord som skiljer (Kvale & Brinkeman, 2009). Jag har tyvärr inte haft
möjligheten till detta men har istället gjort utskriften och efteråt lyssnat igenom banden några
gånger till för att förvissa mig om att första utskriften var korrekt.
Jag har genom hela uppsatsskrivandet försökt att vara så tydlig som möjlig så läsaren skall
kunna följa forskningsprocessen från början till slut.
- 22 -
Etiskt förhållningssätt
I en undersökning med individers åsikter har jag som undersökningsledare ett etiskt ansvar
gentemot respondenterna; att bevara deras anonymitet, se så att informationen som kommer
fram behandlas enbart utifrån uppsatsen syfte samt genomföra undersökningen på ett etiskt
korrekt sätt. För att nå ett etiskt förhållningssätt följde jag vetenskapsrådets forskningsetiska
principer. Dessa principer är uppbygga på fyra huvudkrav: Information, samtycke,
konfidentialitet och nyttjande (Vetenskapsrådet, 2008).
Vid första samtalet med intervjupersonerna fick de reda på undersökningens syfte, varför
den skulle göras och vem jag är. Jag informerade även om att deltagandet var frivilligt och att
de när som helst kunde avbryta medverkan, utan efterföljder. Efteråt fick de ge sitt samtycke,
där även deras föräldrar fick skriva på målsmans brev (se bilaga 2) då eleverna var under 18
år. För att undvika att respondenterna kände sig tvingade, undvek jag undersökningsdeltagare
som jag kunde ha ett beroendeförhållande med. Då frågorna berör elevernas åsikter om ämnet
idrott och hälsa, kommer personliga uppgifter om respondenterna att vara konfidentiella,
vilket de även informerades om.
Innan intervjun påbörjades blev deltagarna tillfrågade om bandspelare fick användas, vilket
alla godkände. I de inspelade samtalen nämns inga namn, inte heller vid anteckningar eller
texter utan enbart jag som undersökningsledare vet vilka respondenter som har svarat vad.
Uppgifterna som kommer ifrån intervjuerna kommer enbart att användas till undersökningen
och enbart användas utav mig.
Enligt Patel och Davidsson (2003) är det viktigt att visa genuint intresse och förståelse för
intervjupersonerna. Den som intervjuar måste även visa respekt för respondentens känslor och
erfarenheter. Annars kan respondenten inta en försvarsattityd om denne känner att frågor,
mimik eller gester dömer eller kritiserar svaren. Jag har försökt undvika detta genom att från
första kontakten och i frågorna betona att undersökningen är baserad på deras känslor,
uppfattningar och åsikter. Jag har även undvikit kommentarer, språk eller via mimik ta
ställning till deras svar.
- 23 -
4. Resultat
I det här kapitlet redovisas undersökningens resultat där frågeställningen och studiens syfte
besvaras. För att se vilken elev som sagt vilket citat används fingerade namn. Dessa är Kalle,
Viktor, Sofia och Lotta.
I analysen av intervjuerna framkom följande kategorier; Glädje och rörelse, Känna
samhörighet, Resultatet betydande, Brist på variation, Eleverna bestämmer, Inte tillräckligt
utmanande samt Brist på återkoppling. Dessa delades in i två teman; Motivationsfaktorer
samt Upplevelser om idrottsundervisningen.
4.1 Motivationsfaktorer
Här redovisas de faktorer som kom fram i analysen som betydande för elevernas motivation.
4.1.1 Glädje och rörelse
Eleverna uttryckte glädje när de pratade om sina upplevelser kring idrottslektionerna. Två av
eleverna sade även att ämnet var det roligaste på skolan. Just att ha kul på lektionen ansåg alla
var det viktigaste.
Enligt en elev var det att få röra på sig som gjorde ämnet roligt. Eleven tyckte det var kul att
träna och hon kände att hon mådde bättre av det. Två andra elever uttryckte sig liknande. De
ansåg att det var kul att göra mer praktiska saker än teoretiska då de i övrigt i skolan är
mycket teoretiskt.
”Jag vet inte vad det är men. Men jag tycker bara det är jävligt kul att göra nått annat än att
bara sitta stilla och plugga typ.” (Kalle).
De två eleverna tyckte även att det var kul att gå till lektionerna då de fick utöva sport och
idrott vilka de båda även tyckte var roligt på fritiden.
Tre av eleverna uttryckte glädje när det gällde deras fysiska aktivitet på fritiden som en stor
motivationsfaktor. De ansåg att de utförde sina aktiviteter för att de tyckte de var roliga samt
att de mådde bra på grund av det.
”…jag tycker det är kul att träna, jag mår bättre av det. Ibland är det bara så himla skönt att
bara ut och springa, att springa av sig.” (Lotta).
- 24 -
4.1.2 Känna samhörighet
Enligt alla elever var sammanhållningen i klassen väldigt bra. Klassen i sig sågs som en
positiv faktor till undervisningen som kunde påverka om de motiverades eller inte
motiverades att gå till lektionen. En av eleverna uttryckte sig att samhörigheten som
uppkommer under lektionerna var det bästa med ämnet. Att klassen får göra något gemensamt
i lag gjorde att samhörigheten stärktes. En annan elev ansåg att genom idrotten lärde hon
känna klasskamraterna bättre vilket gjorde det i allmänhet mycket roligare i skolan. En elev
framförde dock att till stor del var sammanhållningen väldigt bra men att en del av klassen
stod utanför vilket han tyckte var synd.
”Till 70 procent så är den bra. […] Sen är det ju dom andra 30 [som] antingen [är] oombytta
eller så vill dom inte va med... Men dom som är med är ju jävligt bra faktiskt. Det är väldigt
många som är sportintresserade i den här klassen. De blir rätt bra.” (Kalle).
Det var främst de kvinnliga eleverna som ansåg att sammanhållningen var en viktig faktor
då de tyckte det var en stor anledning till att ämnet var roligt. Samma faktor tar de upp som en
påverkan för att tycka det är tråkigt att gå till lektionen.
”Om inte några av mina kompisar är med, då kanske det inte är jättekul och va med på
idrotten.” (Sofia).
4.1.3 Resultatets betydelse
Majoriteten av eleverna ansåg att resultat var ett viktigt inslag i undervisningen. Bland annat
hade betyg betydelse men det var inte det som fick dem att gå på lektionerna. Betyget sågs
mer som en faktor till att förbättra sig och nå mål. För de flesta av dem gjorde betyget att de
kämpade mer och ansträngde sig på idrottslektionerna.
”När jag ändå tycker det är kul och hålla på med det så kan man lika gärna försöka göra sitt
bästa. Och då försöker jag ofta ta reda på vad ska jag göra för att få ett betyg då. Då har
man ett mål med vad man gör, det tycker jag är ganska viktigt. Så man vet varför man gör
det.” (Viktor).
En av eleverna ansåg dock att han inte hade någon fokus på betyget utan att han förlitade sig
på de kunskaper han redan hade skulle räcka till ett bra betyg. Eleven tyckte istället att
- 25 -
idrottsprestationer och utveckling inom ämnet var viktigt. Detta kunde dock inte ske inom
skolans idrottsundervisning. Två av de andra eleverna tyckte att idrottsprestationer var viktigt
just för att ha något att kämpa mot.
”…man får ju ändå lite motion när man går dit och är med på allting och gör sitt bästa. Då
blir man ju också taggad.” (Sofia).
Två av eleverna uttryckte att resultat var viktigt för dem inom deras fysiska aktiviteter på
fritiden. En av eleverna tyckte det var kul att se resultat genom aktiviteten han gjorde medan
den andra eleven kände att hon fick panik om hon inte nådde upp till den motionsnivå hon
ville ha.
”Jag hatar att vara otränad. Om jag skulle få dålig kondition så får jag panik. […] Då måste
jag ut och springa, så jag får bra kondition.” (Sofia).
4.2 Upplevelser i idrottsundervisningen
Här redovisas de upplevelser som eleverna har om idrottsundervisningen som framkom i
analysen som betydande.
4.2.1 Brist på återkoppling
Samtliga elever ansåg att läraren gav liten feedback eller ingen alls. Oftast kunde
återkopplingen ske på utvecklingssamtal eller vid aktiviteter som utförs individuellt. Två av
eleverna ansåg att det fick sin feedback ifrån sina klasskamrater istället för läraren. En av
eleverna tror att bristen på feedback beror på klasstorleken.
”Vi är 32 personer i en klass. Det blir rätt jobbigt och då känns det som att läraren inte kan
peka på den, här har du gjort bra. Det känns som att det är för många elever för att han ska
kunna poängtera en sak, hjälpa en.” (Kalle).
En återkoppling var något eleverna framförde saknades i undervisningen och som de
hoppades skulle komma.
- 26 -
4.2.2 Eleverna bestämmer
En av eleverna ansåg att klassen hade stort inflytande över lektionsinnehållet, då de vid
lektionen valde vad de skulle ha för huvudaktivitet. De andra tre eleverna upplevde blandade
känslor om vem som bestämde lektionsinnehållet. De upplevde att läraren hade en plan när
han kom till lektionen där han höll i uppvärmningen. Lärarens plan kunde därefter ändras
genom att eleverna antingen fick rösta om huvudaktiviteten eller så tjatade de till sig
aktiviteten som de ville göra resten av lektionen.
”Det är vår lärare […] som bestämmer lektionerna. […] annars är det ju om väldigt många
vill en sak är det ofta att det kan bli så och lite tjat så blir det ofta så.”(Viktor).
Två av eleverna framförde en önskan om att läraren istället skulle fullfölja sina planer för
lektionerna, då den ena eleven ifrågasatte lärarens planering och den andra eleven tycker det
blev för mycket av en sport.
”…han kommer ju oftast med en plan som han har. […]och då säger man ja visst vi kan köra
lekar och sen vill vi spela fotboll. […]då säger ett annat gäng, vi går till c-hallen och spelar
pingis. Ja ok bra. Så får dom göra det. Oftast får vi rösta om vad vi ska göra även om han
haft en plan. Man blir ju lite sådär, varför göra en plan?” (Kalle).
Alla elever kände sig dock delaktiga i undervisningen och att deras röst blev hörd när
besluten skulle tas. Detta sker oftast genom att de har omröstningar om lektionens innehåll
eller genom att de har möjlighet till att ha egna lektioner under läsåret. I den längre
planeringen som gällde över läsåret kände sig ingen delaktig utan där var det enbart läraren
som tog besluten.
4.2.3 Inte tillräckligt utmanande
Kunskapsnivån på undervisningen var för lätt tyckte de flesta av eleverna. De ansåg att det
berodde främst lektionsinnehållet. De utövade ofta samma sporter och gjorde samma övningar
vilket gjorde att till slut var inte dessa längre utmanande. De saknade alla en variation i
undervisningen, då det som oftast fick utöva bollsport, lekar eller friidrott.
- 27 -
”Eftersom det blir samma saker varje vecka, så blir det ju för lätt till slut. Får vi testa på nya
sporter som man aldrig har testat då blir det ju en utmaning då det inte är någon som kan
det.” (Kalle).
En av eleverna ansåg att hon tyckte nivån låg på en lagom nivå. Hon kände sig dock enbart
utmanad när det blev en sport eller övning som hon inte hade gjort förut.
4.4 Sammanfattning av resultat
En av de faktorer som motiverade till ämnet idrott och hälsa var glädjen de kände för ämnet.
De ansåg att det viktigaste var att ha roligt på lektionerna. Det som bland annat gjorde det
roligt var att de fick röra på sig i jämförelse med de teoretiska ämnena. Tre av eleverna ansåg
även att glädje och rörelse var det som motiverade dem till fysisk aktivitet på fritiden.
Eleverna ansåg att sammanhållningen i klassen var bra och sågs det som en positiv faktor i
undervisningen. De kvinnliga eleverna ansåg mest att det var en viktig faktor som kunde
avgöra om det skulle bli motiverade att gå till lektionen eller inte.
Resultat var en betydande faktor hos de flesta av eleverna. Betyg sågs som ett positivt mål
att kämpa mot vilket även gällde idrottsprestationer. Två av eleverna uttryckte även att
resultat var viktigt för deras fysiska aktivitet på fritiden.
Samtliga elever upplevde att läraren inte gav någon eller väldigt lite återkoppling i
undervisningen, vilket de alla saknade.
En av eleverna ansåg att klassen hade stort inflytande över lektionerna, medan de andra
eleverna upplevde att läraren hade en plan för lektionen men som ofta ändrades av klassen.
Två av eleverna framförde en önskan om att läraren skulle ta mer kontroll över planeringen
lektionerna. Alla kände sig delaktiga i besluten som fattades i undervisningen och som ofta
skedde genom omröstning eller möjligheten att ha en egen lektion. Ingen kände sig dock
delaktig i den längre planeringen som gällde hela läsåret.
De flesta av eleverna tyckte att kunskapsnivån var för låg. De trodde det berodde på
saknaden av variation i lektionsinnehållet, då de kände att de ofta gjorde samma saker. En
elev ansåg dock att kunskapsnivån var lagom men att hon bara blev utmanad när de gjorde
något nytt.
- 28 -
5. Diskussion
Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar samt inte motiverar elever i år 9 att
delta i idrottsundervisning. Studien ämnade även undersöka hur de upplever ämnet idrott och
hälsa.
Utifrån frågeställningen undersöktes elevernas upplevelser om ämnet, vad som motiverade
dem samt deras upplevelser kring autonomi, kompetens och samhörighet i undervisningen.
Arbetet med undersökningen har gått bra då elever har delgivit sina erfarenheter och
upplevelser under intervjun på ett spontant sätt. Dock visade det sig med facit i hand att alla
elever som deltog i undersökningen står positiva till idrott vilket inte ger en stor bredd på
populationen. Svaren från eleverna skiljde sig dock ändå och gav bra information och grund
till undersökningen samt besvarade syftet.
5.1 Uppfattningar om ämnet idrott och hälsa
Här kommer jag att presentera elevernas faktorer som kunde påverka deras motivation till
ämnet idrott och hälsa. Faktorerna kommer att jämföras med liknande studiers resultat, för att
se likheter och skillnader mellan undersökningarna.
Enligt skolverkets nationella utvärdering av grundskolan framkom det att de flesta elever som
deltog i undersökningen ansåg att ämnet var intressant. Det visade även resultaten i denna
studie, där alla fyra elever hade en positiv uppfattning om ämnet. De faktorer som gjorde att
eleverna tyckte om ämnet eller motiverade dem var att de gillade att röra på sig,
sammanhållningen i klassen och att det var ett roligt ämne. I Ericson och Elofssons studie var
två motivations faktorer att eleverna ville ha mer inflytande och stora klasser. I den här
undersökningen kom det fram att eleverna upplevde att de hade stort inflytande i
undervisningen, dock inte när det gällde planeringen. En av eleverna ansåg att läraren borde
snarare minska elevernas inflytande då han ansåg att det blev för mycket av en sorts sport när
de själva fick välja.
Den faktor som även nämns i Ericson och Elofssons studie om att behålla de stora klasserna,
var något som inte var önskvärt av en elev i denna undersökning. Han trodde snarare att de
stora klasserna kunde vara en orsak till att läraren inte gav någon feedback, då läraren inte
hann med alla. Eleven ville hellre ha mindre klasser där läraren skulle få mer tid med varje
elev.
- 29 -
Det som eleverna tyckte var sämre med undervisningen var att lektionerna kunde vara
enformiga vilket även kom fram i Ericson och Elofssons samt Johanssons studie. Eleverna
ansåg att det var för mycket bollsport och lekar. De önskade istället att få prova på sporter och
övningar som de inte fått göra tidigare. I den här undersökningen framkom det även att
tjejerna ansåg sig omotiverade till idrott om kompisarna inte var där, vilket inte har visats i de
andra undersökningarnas resultat.
5.2 Tillfredställelse av motivationsbehoven
Eleverna i denna studie fick svara på frågor som kan kopplas till hur de upplever behoven
kompetens, autonomi och samhörighet i idrottsundervisningen. Dessa upplevelser kommer
här kopplas till och jämföras med Deci och Ryans teori om självbestämmande samt tidigare
forskning kring ämnet.
Utifrån Deci och Ryans beskrivning av kompetens syns i resultatet i den här
undersökningen en brist i tillfredställandet av behovet hos eleverna. Enligt forskarna behöver
individen ställas inför utmaningar som är optimala för henne/honom för att känsla av
kompetens skall infinnas. I den här studien framkom det att de flesta av eleverna kände att
kunskapsnivån i undervisningen var för lätt. Det var enbart en tjej som tyckte att nivån var
lagom för att hon skulle känna sig utmanad, dock endast om det gällde en sport eller övning
de inte hade gjort innan.
Deci och Ryan anser även att inom kompetensbehovet behöver individen feedback på
eventuella framsteg för att internalisera motivationen. Eleverna kände att läraren inte gav
någon eller väldigt lite feedback under lektionstillfället. De tyckte snarare att återkopplingen
kom ifrån deras klasskamrater. En elev uttrycker även en saknad efter feedback där han tror
att mindre klasser skulle hjälpa läraren att kunna prata med eleverna mer individuellt.
Alla elever svarade att resultat, särskilt betyg, var ett viktigt inslag i undervisningen dock
mer som en morot än ett måste för att infinna sig på lektionen. En av eleverna svarar att han
ser betygen som ett mål med vad de gör och försöker ofta ta reda på vad som krävs för ett
betyg. Morena Murcia med kollegor menar att om läraren är där och uppmuntrar eleverna till
att nå målen i ämnet, kan detta ledda till en positiv motivation.
Känslan av autonomi uppkommer enligt Deci och Ryan när individen får agera utan
påverkan från andra. Valmöjligheter och erkännande av känslor är starka faktorer som
påverkar. Eleverna upplever att den långsiktiga planeringen utförs av läraren medan de ofta
bestämmer lektionsinnehållet. De upplever att läraren från början har en lektionsplan som
- 30 -
oftast ändrades då eleverna önskade göra något annat. Eleverna kände sig delaktiga i
undervisningen och att deras röster blir hörda i besluten. Enligt Deci och Ryan är detta en
lärare som stödjer elevernas autonomi, vilket bidrar till utveckling av inre motivation, önskan
om utmaningar och nyfikenhet. Dock anser två av eleverna att läraren gärna skulle fullfölja
sina planer och hålla i lektionerna då det oftast blir samma sport när eleverna bestämmer
själva. Den initiativförmåga som Deci och Ryan beskriver att eleverna får vid autonomi
verkar inte infinna sig hos eleverna i denna studie. Det kan vara så att det behövs en viss hjälp
av läraren för att eleverna skall våga göra något utanför deras säkerhetszon. För att eleverna
skall kunna känna en känsla av autonomi kan läraren låta eleverna bestämma, men styra dem
så att fler aktiviteter väljs. Han eller hon kan även hjälpa eleverna vid
sporter/idrotter/aktiviteter de inte kan för att ge dem utmaningen på rätt nivå.
Känslan av samhörighet, det sista behovet, infaller enligt Deci och Ryan när individen
känner en kontakt eller en tillhörighet till gruppen eller målet. Morena Murcia med kollegor
menar även att det inte enbart har med den sociala gemenskapen att göra utan att det är även
viktigt att eleven får känna sig delaktig i undervisningen. Alla elever hade en stark känsla av
samhörighet då alla ansåg att sammanhållningen i klassen var bra till väldigt bra. De var
positiva till sina idrottsklasser och såg dem som ett tillskott till motivationen. De kände sig
även delaktiga i sina grupper och att deras åsikter räknades.
Jag vill även göra en jämförelse med Morena Murcia med kollegor samt Standage med
kollegors resultat. De påstår att när elevens behov av autonomi, samhörighet och kompetens
tillfredställs får de en positiv syn på ämnet idrott och hälsa vilket även kan leda till fysisk
aktivitet på fritiden. Trots att alla behov inte blev till fullo tillfredställda hos eleverna hade de
alla en positiv syn på ämnet och utövade fysisk aktivitet på fritiden
Tre av eleverna hade även motivationsfaktorer till träningen på fritiden som styrdes av inre
påverkan och därmed inre motivation. Detta kan förklaras med Shen, Fahlman, McCaughtry
och Martins forskning, där de kritiserar SDT för att vara endimensionell. Enligt dem
innehåller motivationen flera komplexa konstruktioner. Elever behöver inte vara fasta i sina
motivationstyper utan kan även dras till de andra typerna, men oftast drar de mer eller mindre
åt ett håll. I Deci och Ryans teori förklaras detta istället att eleven kan befinns sig i en högre
grad av självbestämmande inom yttre motivation (se Self-Determined Continuum) och kan
närma sig inre motivation genom internalisering.
En klarare bild av Deci och Ryans teori i Self-Determined Continuum kan visas genom
eleven som ansåg att ämnet var roligt men främst att hon tyckte om att gå på lektionerna för
- 31 -
att hennes vänner var där. När en individ gör en aktivitet för att den är rolig är det en inre
påverkan som sker hos personen vilket styrs av en inre motivation. Eleven tyckte dock även
att vännerna spelade en stor roll vilket är en yttre påverkan och styrs mer av yttre motivation.
Denna elev har även en yttre påverkan som styr sin fysiska aktivitet på fritiden där hon känner
sig pressad till att träna för att inte bli otränad. Eleven kan då befinna sig inom yttre
motivation men med en lägre grad av självbestämmande än de som mer styrs av inre
påverkningar. Detta kan dock inte klargöras i denna studie utan behöver mer forskning.
5.3 Studiens betydelse inom forskningsområdet
Som tidigare nämnts i undersökningen behöver ungdomar idag mer fysisk aktivitet för att få
en hälsosammare befolkning. Läraren behöver sträva efter att få eleverna att känna inre
motivation till ämnet för att få dem att använda sina kunskaper på fritiden. Undersökningen
har bidragit med vilka faktorer som kan påverka elevens motivation samt vad som kan saknas
i känslan av motivationsbehoven. Studien skall inte ses gälla generellt, utan enbart som en
fördjupning i vad som kan påverka några elever ifrån år 9. Trots detta kan tips och idéer
komma ifrån elevernas svar gällande vad en lärare kan tänka på i motivationsarbetet med sin
klass samt de faktorer som kommer fram kan även gälla i större sammanhang.
5.4.1 Förslag till framtida forskning
Till framtida forskning skulle jag ge förslag om att forska mer kring detta ämne då det ännu är
relativt nytt i de nordiska länderna. Jag skulle även proklamera för att göra om aktuell
forskning fast i en större skala för att lättare kunna se tendenser samt kunna dra mer generella
slutsatser. Detta kan bli till en ännu större hjälp för lärare att se vad som kan saknas hos
omotiverade elever men även vad som finns hos de motiverade.
Det skulle även vara intressant med forskning kring lärarens roll och påverkan på elevernas
motivation samt uppföljning på elevernas fortsatta motivation och förändring i denna under
gymnasietiden.
- 32 -
Referenslista
Biddle, S. J. H. & Mutrie, N. (2008).
Psychology of Physical Activity. Determinants, well-being and interventions
(2nd ed.). New York: Routledge.
Engström, L-M. (1999).
Idrott som social markör. Stockholm: HLS förlag.
Eriksson, C., Gustavsson, K., Quennerstedt, M., Rudsberg, K., Öhman, M. & Öijen, Lena.
(2005).
Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: Idrott och hälsa. Stockholm:
Skolverket.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2003).
Metodipraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. (2. uppl.).
Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Folkhälsoinstitutet. (1997).
Vårt behov av rörelse. En idéskrift om fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm:
Förlagshuset Gothia.
Hassmén, P., Hassmén, N. & Plate, J. (2003).
Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997).
Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder (2. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997).
Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009).
Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lundmand, B. & Hällgren Graneheim, U. (2008).
Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (Red.),
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:
Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidson, B. (2003).
Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en
undersökning. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Raustorp, A. (2004).
Att lära fysisk aktivitet. Uppsala: Kunskapsföretaget.
- 33 -
Ryan, R. M. & Deci, E. L. (2007).
Active Human Nature. Self-Determination Theory and the Promotion and
Maintenance of Sport, Exercise, and Health. In Hagger, M. S. & Chatzisarantis,
N. L. D. (Eds.), Intrinsic Motivation and Self-Determination in Exercise and
Sport. Champaign: Human Kinetics.
Trost, J. (1997).
Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Thornberg, R. & Forslund Frykedal, K. (2009).
Grundad teori. I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.), Handbok i kvalitativ analys.
Stockholm: Liber AB.
Vallerand, R. J. (2007).
A Hierarchical Model of Intrinsic and Extrinsic Motivation for Sport and
Physical Activity. In Hagger, M. S. & Chatzisarantis, N. L. D. (Eds.), Intrinsic
Motivation and Self-Determination in Exercise and Sport. Champaign: Human
Kinetics.
Elektroniska källor
Deci, E. L. & Ryan, R. M. (2000b).
The “What” and “Why” of Goal Pursuits: Human Needs and the Self-
Determination of Behavior. Psychological Inquiry. 11(4), pp. 227-268. Hämtad
17 december, 2009, från
http://www.psych.rochester.edu/SDT/documents/2000_DeciRyan_PIWhatWhy.
Ericson, A. & Elofsson, J. (2007).
”Idrott suger”: en intervjuundersökning om uppfattningar om idrott och hälsa
hos elever med hög frånvaro i ämnet. Hämtad 10 maj, 2010, från
Linnéuniversitetet, Kalmar Växjö, publikationer, http://lnu.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:932
Fibromyalgi. (2009).
I Nationalencyklopedin. Hämtad den 30 november, 2009, från
http://www.ne.se/fibromyalgi
Johansson, H. (2003).
Skolidrott för alla? : Orsaker till varför elever inte vill vara med på
skolidrotten. Hämtad 10 maj, 2010, från GIH, Publikationsdatabas,
http://gih.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:782
Lundbäck, M. & Renberg J. (2005).
Motivation till Motion. En jämförelse mellan nybörjare och erfarna motionärer.
Hämtad 30 november, 2009, från Luleå tekniska universitet,
http://epubl.luth.se/1402-1552/2005/19/LTU-DUPP-0519-SE.pdf
- 34 -
Morena Murcia, J. A., González-Cutre Coll, D. & Ruiz Pérez, L. M. (2009).
Self-determined Motivation and Physical Education Importance. Human
Movement. 10(1), pp. 5-11. Hämtad från databasen DOAJ Directory of Open
Access Journals.
Ntoumanis, N. (2005).
A Prospective Study of Participation in Optional School Physical
Education Using a Self-Determination Theory Framework. Journal of
Educational Psychology. 97(3), pp. 444-453. Hämtad från databasen
PsycARTICLES (CSA).
Ryan, R. M. & Deci, E. L. (2000a).
Self-Determination Theory and the Facilitation of Intrinsic Motivation, Social
Development, and Well-Being. American Psychological Associations, Inc.
55(1), pp. 68-78. Hämtad 17 december, 2009, från
http://www.psych.rochester.edu/SDT/documents/2000_RyanDeci_SDT.pdf
Ryan, R. M. & Deci, E. L. (2000c).
Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and New Directions.
Contemporary Educational Psychology. 25(1), pp. 54-67. Hämtad 17 december,
2009,från
http://www.psych.rochester.edu/SDT/documents/2000_RyanDeci_IntExtDefs.p
df
Shen, B., Fahlman, M., McCaughtry, N. & Martin, J. J. (2009).
Motivational Profiles and Their Associations With Achievement Outcomes.
Journal of Teaching in Physical Education. 28(1), pp. 441-460. Hämtad från
databasen Human Kinetics, Inc.
Skolverket. (2009).
Ämnesbeskrivning – Idrott och hälsa. Hämtad 30 november, 2009, från
Skolverket,
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0910&infotyp=8&sk
olform=21&id=IDH&extraId=
Socialstyrelsen. (2009).
Folkhälsorapport 2009. Hämtad 29 november, 2009, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-
71_200912671.pdf
Standage, M., Duda, J. L. & Ntoumanis, N. (2003).
A Model of Contextual Motivation in Physical Education: Using Constructs
From Self-Determination and Achievement
Goal Theories to Predict Physical Activity Intentions. Journal of Educational
Psychology. 95(1), pp. 97-110. Hämtad från databasen PsycARTICLES (CSA).
- 35 -
SVT Rapport. (2009).
Dåligt gympabetyg kan ge sjukdomar. Hämtad 30 november, 2009, från
http://svt.se/2.106391/1.1787297/daligt_gympabetyg_kan_ge_sjukdomar?lid=is
_search1451716&lpos=4&queryArt1451716=idrott&sortOrder1451716=0&don
eSearch=true&sd=105671&from=siteSearch&pageArt1451716=0
Timpka, S., Petersson, I. & Englund M. (2009).
Betyget i gymnastik som prediktor för smärttillstånd i rörelseapparaten 30 år
senare. Hämtad 30 november, 2009, från Svenska läkarsällskapet,
http://abstrakt.sls.se/
Vetenskapsrådet. (u.å.).
Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad 15 december, 2009, från Vetenskapsrådet,
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Öhman, A. (2009).
Motivation. I Nationalencyklopedin. Hämtad 1 december, 2009, från
http://ne.se/lang/motivation
- 36 -
Bilagor Bilaga 1.
Intervjuguide
Bakgrundsinformation
Ålder, årskurs, kön.
Uppfattning om ämnet idrott och hälsa
Hur känner du inför ämnet?
Vad är bra respektive dåligt?
Vad motiverar dig till att delta i idrottsundervisningen?
Upplevelse av kompetens
Hur ser du på vikten av resultat (betyg/prestationer) inom ämnet?
Hur tycker du kunskapsnivån ligger i förhållande till din egen?
Hur använder sig din lärare utav feedback?
Upplevelse av autonomi
Hur bestäms det vad ni skall göra på lektionerna och över läsåret?
På vilket sätt blir din röst blir hörd i idrottsundervisningen?
Upplevelse av samhörighet
Hur är sammanhållningen i klassen?
Känner du dig delaktig i klassen?
Fysisk aktivitet på fritiden
Hur ser din fysiska aktivitet ut på fritiden?
Vad är orsakerna till att du motionerar/inte motionerar?
Övrigt
Är det något du vill tillägga?
- 37 -
Bilaga 2. Målsmansbrev
Lärarutbildningen, idrottsvetenskap, Karlstad VT 2010.
C-uppsats Elevers motivation till ämnet Idrott och Hälsa
Hej!
Jag heter Janniche Sköld och läser till lärare på Karlstad universitet. För närvarande gör jag
min c-uppsats i ämnet idrottsvetenskap och ämnar göra en intervju med elever ifrån
högstadiet.
Mitt syfte med uppsatsen är att få reda på elevers motivation till ämnet idrott och hälsa.
Resultatet av uppsatsen skall kunna ses som ett hjälpmedel för idrottslärare att se vad som
motiverar elever respektive vad som saknas i motivationen.
För att få svar på mitt syfte behöver jag, som tidigare nämnt, göra intervjuer och söker därför
elever som går på högstadiet.
Eftersom eleverna är under 18 år söker jag målsmans samtycke och underskrift för att få vara
med i undersökningen.
Med Vänliga Hälsningar
Janniche Sköld
Mail:janniche@spray.se
Jag godkänner härmed som målsman för ________________________ (namn på elev) att få
delta i studien och bli intervjuad berörande elevens motivation till ämnet Idrott och Hälsa.
Datum _____________________________________
Underskrift _____________________________________
Recommended