View
2
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
PATIENTERS UPPLEVELSE AV BEMÖTANDE PÅ
AKUTMOTTAGNINGEN
En litteraturöversikt
Författare:
Handledare:
Adam Lenner
Gustav Mattsson Ståhl
Lisa Hultin
Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
2020
Examinator:
Lena Gunningberg
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Klimatet på akutmottagningen är stressigt och vårdpersonalen är under hög press.
Kommunikationen mellan vårdpersonalen och patient blir lidande av detta och antalet
klagomål kring kommunikationen har ökat i Sverige. Patienterna vill bli sedda som
människor, tagna på allvar och få uppmärksamhet. Det finns flera faktorer som kan påverka
bemötandet av patienten.
Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patientens upplevelse av
vårdpersonalens bemötande vid besök på akutmottagningen.
Metod: Litteraturöversikt baserad på 14 kvalitativa artiklar med deskriptiv design som
publicerats mellan 1999-2019. Databaserna PubMed och CINAHL användes vid
datainsamlingen. Joyce Travelbees omvårdnadsteori utgjorde litteraturöversiktens teoretiska
referensram.
Resultat: Tre kategorier identifierades Första mötet, information, kommunikation och
delaktighet samt särskilt utsatta patientgrupper. Majoriteten av patienterna upplever att ett gott
bemötande innehåller ett aktivt lyssnande, god ögonkontakt, respekt för integritet och
privatliv samt en gemensam respekt mellan patient och vårdpersonalen. En distinkt skillnad
mellan före och efter triagen identifierades och många känner sig ensamma och bortglömda
under väntan på att få hjälp.
Slutsats: Flera faktorer som skulle förbättra patienternas upplevelse av bemötandet
identifierades. Det finns dock svårigheter med att kunna genomföra dessa eftersom
vårdpersonalens situation är stressad och många visar tecken på utbrändhet som leder till ett
försämrat bemötande av patienterna. Mer forskning kring ämnet behövs för att kunna dra
starkare slutsatser.
Nyckelord
Bemötande, upplevelser, akutmottagning, kommunikation, vårdpersonal, patient.
ABSTRACT
Background: The climate at the emergency room is stressful and the staff is under high
pressure. Communication between staff and patients is suffering from this and the number of
complaints about communication has increased in Sweden. Patients want to be seen as human
beings, taken seriously and given attention. There are several factors that can affect the
encounter.
Purpose: The purpose of this literature review is to describe the patient's experience of the
encounter with the care staff at a visit to the emergency room.
Method: Literature review based on 14 qualitative articles with descriptive design that’s been
published between 1999-2019. The databases PubMed and CINAHL were used in the data
collection. Joyce Travelbee's nursing theory formed the theoretical framework of the literature
review.
Results: Three categories were identified: The first encounter, information and
communication, and vulnerable patient groups. The majority of patients feel that a good
response includes active listening, good eye contact, respect for privacy and integrity as well
as a common respect between patient and staff. A distinct difference between patients´
experience before and after the triage as identified and several felt lonely and forgotten while
waiting for help.
Conclusion: Several factors that would improve patients' experience of the encounter at the
emergency room were identified. However, there are difficulties in implementing these
because the staffs´ situation is stressed and many show signs of burnout, leading to impaired
treatment of patients. More research on the subject is needed to be able to draw stronger
conclusions.
Keywords
Encounter, experience, emergency room, communication, health professionals, patient.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Bakgrund .................................................................................................................................... 1
Teoretisk referensram ............................................................................................................. 3
Problemformulering ............................................................................................................... 3
Syfte ....................................................................................................................................... 4
Frågeställning ......................................................................................................................... 4
METOD ...................................................................................................................................... 4
Design ..................................................................................................................................... 4
Sökstrategi .............................................................................................................................. 4
Urval/tillvägagångssätt ....................................................................................................... 4
Tabell 1. Översikt av litteratursökning. .............................................................................. 6
Bearbetning och analys .......................................................................................................... 7
Kvalitetsanalys ................................................................................................................... 7
Resultatanalys ..................................................................................................................... 7
Forskningsetiska överväganden ......................................................................................... 8
RESULTAT ............................................................................................................................... 8
Första mötet ............................................................................................................................ 8
Information, kommunikation och delaktighet ........................................................................ 9
Särskilt utsatta patientgrupper .............................................................................................. 11
Diskussion ................................................................................................................................ 12
Resultatdiskussion ................................................................................................................ 12
Patienters upplevelser under och efter det första mötet på akutmottagningen: ..............Fel!
Bokmärket är inte definierat.
Information, kommunikation och delaktighet .................................................................. 13
Särskilt utsatta grupper ..................................................................................................... 14
Klinisk implikation ........................................................................................................... 15
Samhällsperspektiv ........................................................................................................... 16
Etiskt perspektiv ............................................................................................................... 16
Metoddiskussion ................................................................................................................... 17
Slutsats ................................................................................................................................. 18
Referenslista ............................................................................................................................. 19
Bilaga 1. Överskådlig bild av utvalda artiklar .................................................................. 27
1
BAKGRUND
Akutmottagningen är dit patienter med akuta åkommor söker sig för vård. Större
akutmottagningar är ofta indelade i olika verksamhetsområden, vanligtvis medicin, kirurgi
och ortopedi. De flesta patienter som vårdas på sjukhus har en inledande kontakt med
akutmottagningen på sjukhuset. På akutmottagningen träffar sjuksköterskan en stor variation
av patienter. Variationen av patienter ställer höga krav på sjuksköterskans
kommunikationsfärdigheter för att på en kort stund kunna skapa sig en överblick av patienten
men också för att trösta, lindra och skapa en tillit (Wikström, 2018).
På en akutmottagning är arbetsklimatet ofta stressigt och patientmötet är ofta kort och
intensivt. Akutsjuksköterskor har en hög risk för utbrändhet och upp mot 30% av dem har
tecken på en begynnande utbrändhet. De arbetar ofta treskift med nattarbete vilket gör att
sömn och återhämtning blir lidande. Läkare på akuten har även de en rapporterad hög risk för
utbrändhet vilket leder till en försämrad kommunikation med patienterna. Att arbeta på
akutmottagningen ställer höga krav på individens färdigheter, detta i kombination med hög
arbetsbelastning och många patienter leder till en pressad arbetssituation (Chang, Carter, Ng,
Flynn, & Tan, 2018; Duffy, Avalos, & Dowling, 2015).
Bemötande är ett mångfacetterat begrepp som är svårdefinierat men handlar mycket om
kommunikationen mellan två människor, både verbal och icke-verbal kommunikation.
Tonläge, ordval, ögonkontakt, ansiktsmimik och kroppsspråk utgör det som avgör hur
mottagaren uppfattar bemötandet (Burton & Dimbleby, 1999).
Det första mötet med patienten är mycket viktigt för att skapa en initial uppfattning för
varandra men kan således bli negativt påverkat av tidsbristen och arbetssituationen som
sjuksköterskan upplever (McNicholas m.fl., 2017). Patienten kan vara i en situation som
innebär en dramatisk förändring av sitt liv vilket kan skapa oro, rädsla och obehag. Som
sjuksköterska är det därför viktigt att ha strategier i hur du bemöter dessa tankar och känslor
på ett optimalt sätt samt vara lyhörd och inkännande för att patienten ska känna sig trygg och
säker i vårdmötet (Halldorsdottir, 1996; Sandberg, 2014).
Brister i bemötandet är direkt förenligt med risker för patientsäkerheten. Kommunikationen
mellan patient och vårdpersonalen är kritisk för att sjuksköterskan skall kunna handlägga och
få reda på anamnes, symtom och annan viktig information. Kommunikationen är också viktig
för att patienten skall kunna vara delaktig i sin vård samt kunna förstå informationen som ges
2
om läkemedel, behandlingar och undersökningar (Wikström, 2018; Elmqvist, Forsgärde &
From Attebring, 2015; Sonis, Aaronson, Lee, Philpotts, & White, 2018). När sjuksköterskor
är okänsliga, emotionellt kyliga eller frånvarande i mötet med patienten blir relationen lidande
och därmed blir även informationsutbytet lidande (Halldorsdottir, 1996).
Merparten av patienter som besöker en akutmottagning är nöjda med besöket men de gånger
då en negativ uppfattning skapats handlar det ofta om t.ex. brist i kommunikation mellan
vårdpersonalen och patient, långa väntetider, brist på vårdpersonalens empatiska förmåga och
medkänsla (Elmqvist, Forsgärde & From Attebring, 2015; Sonis, Aaronson, Lee, Philpotts, &
White, 2018).
Som sjuksköterska har man enligt lag en skyldighet att kunna informera patienten och
anhöriga på ett individuellt anpassat sätt om patientens tillstånd, vården patienten erhåller och
kunna förklara för patienten om vilka behandlingar denne skall genomgå (SFS, 2014:821;
SFS,2010:659; SFS, 2017:30). Sjuksköterskan ska respektera kulturella skillnader, ge
anpassad information med hänsyn för patienters olika kulturer, vara respektull, visa empati,
medkänsla och lyhördhet (ICN, 2014; Svensk Sjuksköterskeförening, 2016).
Enligt Frank, Asp och Dahlberg (2009) är det svårt för patienter som besöker
akutmottagningen att skapa sig en förståelse för prioriteringssystemet som används. När
patienterna själva upplever sig som akut sjuka och i behov av hjälp ökar missnöjet när de får
vänta länge. De flesta akutmottagningar använder sig av ett triageringssystem där patienterna
blir insorterade i kategorier utifrån deras sjukdomsbild, de svårast sjuka blir omhändertagna
först, det gör att de som kommer in med mindre allvarliga åkommor ofta får vänta i flera
timmar (FitzGerald m.fl., 2010; van der Linden m.fl., 2016).
Frank, Asp och Dahlberg (2009) menar även att det kan vara svårt för undersköterskor och
sjuksköterskor på akutmottagningen att se bakom de medicinska åkommor som patienten
söker för och att de tappar det holistiska perspektivet. Patienterna trycker på det viktiga att bli
sedda som människor, att bli bemötta som individer och att bli lyssnade på för att de ska
känna att de fått ett gott bemötande på akuten. Enligt McNicholas m.fl., (2017) leder bättre
arbetsförhållanden och en välmående sjuksköterskegrupp till att patienterna upplever en bättre
vård.
3
Antalet klagomål i Sverige inom vården har ökat senaste åren. År 2010 kom det in cirka 26
000 klagomål från patienter som rörde vården och 2015 kom det in cirka 34 000 till
patientnämnderna. Många av klagomålen handlade om kommunikationen mellan patienter
och vårdpersonalen (Socialstyrelsen, 2017). Taylor, Wolfe, & Cameron (2002) studerade
patienters synpunkter i Melbourne, Australien och såg att ungefär en tredjedel av alla
klagomål som kom in från patienter handlade om just bristfällig kommunikation på
akutmottagningen.
Teoretisk referensram
Joyce Travelbee är en omvårdnadsteoretiker som fokuserar på de medmänskliga
dimensionerna inom omvårdnad. Hon menar att varje människa är unik samt att alla individer
någon gång i sitt liv kommer att möta smärta, sjukdom och lidande. För att kunna förstå vad
omvårdnad innebär måste sjuksköterskan även förstå vad som sker mellan vårdtagare och
vårdpersonalen samt hur kommunikationen mellan dessa kan få konsekvenser för vårdtagaren
och situationen som denne befinner sig i (Shelton, 2016)
Innan en mänsklig relation skapas går individerna igenom fem faser enligt Travelbee, 1)
Första mötet, den första kontakten med en ny patient är otroligt kritisk då det är här den första
uppfattningen om varandra skapas. Som sjuksköterska gäller det att vara fördomsfri och vara
öppen inför den nya kontakten, 2) framväxt av identitet, 3) empati, 4) sympati och 5)
ömsesidig förståelse och kontakt (Kirkevold, 2000).
Enligt Hamilton, Hobgood, Jouriles och Riviello (2002) är kommunikation inte enbart
muntlig utan sker även med kroppskontakt, kroppsspråk och skriftligt. Kommunikationen
mellan patienten och sjuksköterskan skall ske med respekt för kulturella, religiösa och andra
aspekter i beaktande. Kommunikationen behöver även anpassas beroende på patient och
dennes förmåga att göra sig förstådd och förstå. Sjuksköterskan behöver även kunna lyssna
aktivt och visa intresse för det patienten berättar, samt kunna bemöta alla sorters
känslomässiga tillstånd.
Problemformulering
Enligt svensk lag har patienten rättighet att få information om den hälso- och sjukvård som de
tar del av. När patienten inte får den informationen äventyras inte enbart patientsäkerheten
utan också förtroendet för vården i stort. Vårdpersonalen har en skyldighet att ge information
på ett sådant sätt att det är begripligt och mottagligt för patienten. Kommunikationen är
4
grundpelaren för inhämtningen av information som medicinska beslut grundar sig på, vilket
gör att bristfällig kommunikation mellan vårdpersonalen och patient kan leda till att viktig
information inte når fram. Det skapar i sin tur en risk för felbehandling för patienten och
resulterar även i ett större missnöje. Denna litteraturöversikt avser att ge en nyanserad bild
över hur patienterna upplever sig bemötta på akutmottagningen.
Syfte
Syftet är att beskriva patientens upplevelse av vårdvårdpersonalenens bemötande vid besök på
akutmottagning.
Frågeställning
Hur upplever patienter bemötandet på akutmottagningen?
METOD
Design
En litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar med deskriptiv design. En deskriptiv
design innebär att författarna beskriver och kartlägger redan befintlig forskning inom ämnet
(Polit & Beck, 2016).
Sökstrategi
Urval/tillvägagångssätt
Databaserna som valts ut till litteraturöversikten är PubMed och CINAHL. Dessa innehåller
artiklar inom omvårdnadsvetenskap och PubMed innehåller även medicinska artiklar (Friberg,
2017). Sökorden som användes i databaserna är baserade på MESH-termer för att översätta
svenska medicinska termer till engelska (Karolinska Institutet, i.d). De sökord som använts är:
“Communication”, “Emergency care”, “Emergency department”, “Emergency service”,
“Encounter”, “Europe”, “Patient experience”, “Patient perspective”, “Patient satisfaction”,
“Satisfaction” och “Qualitative. Boolesk sökstrategi används och operatorn “AND” har
skrivits mellan sökorden för att koppla samman dessa och bilda en söksträng, se tabell 1
(Friberg, 2017). Det gjordes ingen begränsning kring artiklarnas utgivningsår under
artikelsökningen. För att en sökning i databaserna bedöms som godkänd krävdes en sökträff
5
på 30–250 artiklar. När en sökning uppfyllde kravet för en godkänd sökträff valdes artiklar ut
för läsning av abstract baserat på om titeln bedömts besvara studiens syfte. De utvalda
artiklarnas abstracts lästes gemensamt av författarna för att sedan diskuteras i syfte att
exkludera artiklar som inte uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna, totalt lästes 39
abstracts och sedan valdes 29 artiklar ut för individuell kvalitetsgranskning av författarna.
Sökresultat samt använda MESH-termer presenteras i Tabell 1.
Inklusionskriterier
Studierna som inkluderades är skrivna på svenska eller engelska och är genomförda i Europa,
USA, Kanada, Australien eller Nya Zeeland. Studierna behandlade patienter från 18 år och
uppåt och är tillgängliga i PubMed och CINAHL.
Exklusionskriterier
Studier som inte var tillgängliga i fulltext i Uppsala universitets biblioteks databaser
avgiftsfritt och studier som inte var etiskt godkända exkluderades.
6
Tabell 1. Översikt av litteratursökning.
Datum Databas Sökord Utfall Lästa
abstracts
Uppfyller
inklusionskriterier Utvalda
2019-11-19 PubMed Communication
AND Patient
experience AND
Emergency care
AND Europe
176 5 3 2
2019-11-25 PubMed Communication
AND Patient
experience AND
Emergency care
AND Europe
AND Qualitative
55 4 1
0
2019-11-25 PubMed Communication
AND Patient
satisfaction
AND
Emergency
Service AND
Patient
perspective
91 9 4
3
2019-11-25 PubMed Patient
satisfaction
AND
Emergency
service AND
Encounter
75 5 3
2
2019-11-26 CINAHL Patient
satisfaction
AND
Emergency
service AND
Encounter
74 6 4
3
2019-11-26 CINAHL Communication
AND Patient
experience AND
Emergency care
AND Qualitative
188 10 8
4
7
Bearbetning och analys
Kvalitetsanalys
Kvalitetsanalys utfördes med mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ
forskningsmetodik- patientupplevelser (SBU, 2014). Den bygger på 21 ja- och nej frågor som
behandlar: Syfte, urval, datainsamling, analys och resultat. Varje fråga har svarsalternativen:
Ja, nej, oklart eller ej tillämplig. Studiekvalitén bedömdes som: Hög, medelhög eller låg
beroende på hur många kriterier som uppfylls. Mallen innehåller inte kriterier för när artikeln
skall bedömas som hög, medelhög eller låg. För att klassificera artiklarna har därför ett
graderingssystem utvecklats av författarna för denna litteraturöversikt. Ett ja-svar ger 1 poäng
och resterande svar ger 0 poäng, för att kvaliteten på en artikel skall skattas som hög skall den
uppnå 14-21 poäng, medelhög 7-14 poäng och låg 0-7 poäng.
De utvalda 29 artiklarna lästes rigoröst igenom enskilt av författarna. Varje artikel
diskuterades och en jämförelse mellan fynden utfördes för att få en objektiv syn på kvalitén.
Under kvalitetsgranskningen föll ytterligare 15 artiklar bort med anledning av att de inte
besvarade syftet eller ej var tillgängliga i fulltext. De kvarvarande 14 artiklarna undersöktes
individuellt och resultatet av den slutgiltiga kvalitetsgranskningen diskuterades gemensamt
för att uppnå konsensus kring artikelkvalitén. Av dessa bedömdes 13 artiklar uppnå hög
kvalité och 1 bedömdes uppnå medelhög kvalité. För översiktlig sammanställning av
artiklarna se bilaga 1.
Resultatanalys
En resultatanalys utfördes på samtliga studiers resultat enligt Granheim och Lundmans (2004)
analysmetod. Artiklarna lästes igenom grundligt ett flertal gånger för att få en helhetskänsla.
Meningsbärande enheter plockades ut. För att få en bild av sammanhanget sorterades även
kringliggande meningar ut och skrevs ner i ett enskilt dokument. De meningsbärande
enheterna kondenserades och översattes till svenska. Slutligen delades enheterna in i koder för
att hitta gemensamma nämnare som sedan resulterade i tre kategorier med tillhörande
subkategorier som resultatet presenteras i (Graneheim & Lundman, 2004).
8
Forskningsetiska överväganden
Det är viktigt att producera och framställa tillförlitlig forskning och att använda sig av god sed
i forskningen. Det är omoraliskt och oetisk att göra sig skyldig till plagiat, fabricering av
resultat, förfalska eller stjäla vetenskapliga resultat (CODEX, 2019). I denna litteraturstudie
används enbart artiklar som har blivit godkända av etiska forskningskommittéer. Resultatet i
detta arbete presenteras objektivt, innehåller inte några subjektiva värderingar och skrevs
enligt CODEX:s riktlinjer om forskningsetik (2019).
RESULTAT
Resultatet i denna litteraturöversikt utgår från 14 kvalitativa studier från Europa, Nya
Zeeland, USA och Kanada som publicerats mellan 1999-2019. Efter resultatanalysen
identifierades tre kategorier: Första mötet, information, kommunikation och delaktighet samt
särskilt utsatta patientgrupper.
Första mötet
Triageringen är det första mötet med vårdpersonalen från akuten och majoriteten av
patienterna beskriver detta som något positivt. Trots detta identifierades det en del negativa
upplevelser. De flesta negativa upplevelserna berodde på brist på kommunikation och
information om hur triageringen fungerade och syftet med den. Patienterna upplevde att
vårdpersonalen fokuserade främst på det medicinska och glömde bort det psykosociala stödet.
Vårdpersonalen såg inte människan som satt framför dem utan endast en biologisk kropp med
medicinska åkommor. Patienterna kände sig nervösa, oroliga, rädda för att bli ifrågasatta och
ovälkomna och vågade därför inte uppmärksamma negativa upplevelser (Forsgärde, From
Attebring, & Elmqvist, 2016; Möller, Fridlund, & Göransson, 2010; Olofsson, Carlström, &
Bäck-Pettersson, 2012; Wiman, Wikblad, & Idvall, 2007). De flesta patienterna förstod att det
fanns ett prioriteringssystem och att de svårast sjuka får hjälp först, dock tyckte vissa att
systemet var orättvist och ansåg att det borde finnas ett bättre sätt att lösa logistiska problem
(Möller, Fridlund, & Göransson, 2010; Olofsson, Carlström, & Bäck-Pettersson, 2012).
En patientgrupp som nästan enbart hade positiva upplevelser av triageringen var
traumapatienterna, de fick vård snabbt av ett team som arbetade effektivt samt hade en rak
och tydlig kommunikation med varandra och patienten. Bemötandet och omhändertagandet
9
upplevdes som kompetent och professionellt och fick patienten att känna sig trygg och väl
omhändertagen (Wiman, Wikblad, & Idvall, 2007).
Efter triagen blev de patienter som inte bedömdes vara i akut behov av sjukvård placerade i
ett väntrum där flertalet patienter fick en negativ bild av akutmottagningen, de kände sig
bortglömda, vårdpersonalen var inte lika professionella i sitt bemötande och de fann sig själva
i en oviss väntan (Forsgärde, From Attebring, & Elmqvist, 2016; Möller, Fridlund, &
Göransson, 2010; Olofsson, Carlström, & Bäck-Pettersson, 2012; Wiman, Wikblad, & Idvall,
2007).
Relationen mellan vårdpersonalen och patienten blev lidande när patienten upplevde att
vårdpersonalen inte trodde på dem eller när de kände att vårdpersonalen inte brydde sig och
inte ville hjälpa dem (Avallin m.fl., 2018; Blackburn, Ousey, & Goodwin, 2019). De
kände sig nonchalerade på grund av att de inte fick någon uppmärksamhet, blev behandlade
utan respekt, inte lyssnade på och inte tagna på allvar. Detta ledde till att de inte kände sig
inkluderade och vågade därför inte ställa frågor (Forsgärde, From Attebring, & Elmqvist,
2016; Olofsson, Carlström, & Bäck-Pettersson, 2012; Wiman, Wikblad, & Idvall, 2007).
Flertalet patienter tyckte enligt Möller, Fridlund, & Göransson (2010) att vårdpersonalen brast
i sin kommunikation kring vilken prioriteringsnivå de hade, de som hade fått klara och raka
direktiv kring vilken prioriteringsnivå de erhållit hade enklare att acceptera väntetiden samt
lättare att acceptera och hantera både positiva och negativa händelser under resten av sitt
besök. Ett fåtal patienter menade att om de blivit informerade att deras sjukdom bedömdes ha
låg prioritet hade de blivit frustrerade, ilskna och tyckte därför att det var bra att detta inte
nämndes (Möller, Fridlund, & Göransson, 2010; Elmqvist, Fridlund, & Ekebergh, 2012).
Information, kommunikation och delaktighet
Det fanns ofta en negativ syn på hur vårdpersonalen gav information till patienterna på
akutmottagningen. De huvudsakliga ämnena patienterna ville ha information om var: hur lång
tid besöket skulle ta, vilken sjukdom patienten bedömdes ha och information om sjukdomen,
när de får träffa läkare, behandling och vilka undersökningar som var aktuella. En orsak till att
informationsutbytet blev bristfälligt berodde på den stressiga miljön på akuten. Majoriteten av
patienterna förstod att vårdpersonalen var mycket stressade men även om de hade förståelse
för detta tyckte de att informationsutbytet kunde förbättras (Blackburn, Ousey, & Goodwin,
10
2019; Watson, Marshall, & Fosbinder, 1999). Många patienter blev inte informerade om hur
organisationen på akuten fungerar och kände sig frustrerade över att det tog lång tid innan de
fick hjälp (Blackburn, Ousey, & Goodwin, 2019; Forsgärde, From Attebring, & Elmqvist,
2016). Patienter noterade en brist på skriftlig information och att detta hade kunnat förbättra
deras förståelse om processen på akuten. Att få skriftlig information om var de skulle på
sjukhuset eller vem de skulle träffa ansågs viktigt beroende på hur sjuk en var och hur
stressigt det var på akuten (Schoenfeld m.fl., 2018). Även användningen av visuella
hjälpmedel skulle kunna underlätta när vårdpersonalen ska ge information (Watson, Marshall,
& Fosbinder, 1999). Sjukare patienter hade ett mindre behov eftersom de inte orkade läsa och
om miljön var stressig desto viktigare ansågs det med skriftlig information eftersom
vårdpersonalen inte hann kommunicera verbalt (Schoenfeld m.fl., 2018).
Tillit och trygghet kunde etableras även vid kortare möten, genom att behålla ögonkontakt,
prata lugnt, visa att tid fanns och att det inte var någon stress i mötet. Det viktigaste för
patienten var att de kände att vårdpersonalen lyssnade och litade på informationen de fick.
(Avallin m.fl., 2018; Forsgärde, From Attebring, & Elmqvist, 2016; Wiman, Wikblad, &
Idvall, 2007). Det upplevdes som positivt när sjuksköterskorna bjöd på ett glas vatten eller
erbjöd assistans vid toalettbesök. Det var också viktigt att vårdpersonalen kunde skoja med
patienterna och ha humor (Watson, Marshall, & Fosbinder, 1999; Wiman, Wikblad, & Idvall,
2007). Patienterna ansåg även att de hade en viktig roll i mötet och att det underlättade om de
själva kommunicerade sina problem och intensiteten av dessa för att få rätt behandling
(Avallin m.fl., 2018). Bättre kommunikation skulle förbättra patientens upplevelse från akuten
exempelvis att bli informerad om behandlingar, förflyttningar till annan plats och information
om undersökningar.
Det fanns även en önskan att sjuksköterskor skulle kunna ta över vissa av läkarnas uppgifter
för att korta ner väntetiden (Avallin m.fl., 2018; Blackburn, Ousey, & Goodwin, 2019;
Forsgärde, From Attebring, & Elmqvist, 2016; Gotlib Conn m.fl., 2018; Watson, Marshall, &
Fosbinder, 1999). Enligt Schoenfeld m.fl., (2018) vill patienter få möjligheten att själva fatta
beslut kring vissa medicinska frågor, detta förutsatte att vårdpersonalen bjuder in till dialog då
patienterna ofta inte vet om att de har en möjlighet att själva vara delaktiga i vården.
11
Särskilt utsatta patientgrupper
Fyra olika grupper identifierades som särskilt utsatta. Patienter som inkommit med
personlighetsstörning samt frekventa besökare på akutmottagningen, båda grupperna har
sjukdomar och levnadssituationer som det finns mycket fördomar och brist på kunskap kring
vilket gör dem sårbara i samhället. Dessutom har äldre patienter ofta ett flertal sjukdomar i
bakgrunden och riskerar därför att fara illa under långa besök på akutmottagningen. De visade
dock större förståelse för hur prioriteringssystemet fungerade än andra patientgrupper och
kunde därmed hålla ut längre. Slutligen var transpersoner en grupp där många får utstå hot,
diskriminering, våld och möter stora utmaningar i sin vardag (Olsson, 2001; Samuels, Tape,
Garber, Bowman, & Choo, 2018; Watson, Marshall, & Fosbinder, 1999; Yap m.fl., 2017).
När patienterna upplevde bemötandet som positivt handlade det om att vårdpersonalen
respekterade dem, inte ställde frågor utan klinisk relevans och var ärliga. Det var viktigt med
tydlighet i kommunikation kring vilka behandlingar och undersökningar som skulle utföras
och varför dessa var nödvändiga. Ett professionellt bemötande utan dömande kommentarer,
autonomi, och med respekt för deras människovärde minskade stress och ångest hos
patienterna. Att vårdpersonalen var uppmärksam på patienten och att vården kändes
strukturerad skapade en känsla av lättnad och trygghet (Olsson, 2001; Samuels, Tape,
Garber, Bowman, & Choo, 2018; Yap m.fl., 2017; Watson, Marshall, & Fosbinder,1999).
Många kände att det var skamfullt och pinsamt att besöka akutmottagningen och upplevde
vårdpersonalen som okunniga i hur de skulle bemöta patienterna. Patienterna ville bli
bemötta med respekt, medmänsklighet och med en tydlig kommunikation. Det var viktigt att
personalen enbart ställde frågor som hade klinisk relevans och undvek att ställa frågor som
kunde uppfattas som integritetskränkande. De som varit med om att bli diskriminerade kände
ofta en stark ångest över att bli utsatta igen och undvek därför att söka sjukvård i största
möjliga mån. Patienterna var rädda för att inte bli tagna på allvar av vårdpersonalen vid
besöket på akuten och tryckte på vikten av att personalen inte hade förutfattade meningar och
fördomar emot dem (Olsson, 2001; Samuels, Tape, Garber, Bowman, & Choo, 2018; Yap
m.fl., 2017; Watson, Marshall, & Fosbinder,1999).
Långa väntetider upplevdes som jobbigt eftersom att det ökade risken för att deras personliga
integritet skulle kränkas. Tydlig information kring deras vårdbehov, sjukdomar,
undersökningar och behandlingar var viktigt för att patienterna skulle känna sig trygga och
12
säkra. Familjemedlemmar var viktiga för patienterna och kunde vara ett stöd under den långa
väntetiden. Familjemedlemmarnas upplevelser kunde också påverka patienternas
helhetsintryck av bemötandet från vårdpersonalen (Blackburn, Ousey, & Goodwin, 2019;
Forsgärde, From Attebring & Elmqvist, 2016).
DISKUSSION
Resultatet visade att patienterna upplevde att ett bra bemötande består av: aktivt lyssnande,
god ögonkontakt, respekt för integritet och privatliv, tydlig kommunikation och information
samt en gemensam respekt mellan patient och vårdpersonalen. När sjukvården har brustit i
bemötandet så handlar det om undermålig kommunikation och brist på information vilket
leder till att patienterna inte upplever sig tillfredsställda av mötet på akutmottagningen. En
distinkt skillnad mellan hur patienterna upplever bemötandet under det första mötet och efter
det identifierades och många känner sig ensamma och bortglömda under väntan på att få
hjälp. Utsatta patientgrupper identifierades på grund av att de levde i en situation eller inkom
till akuten med en sjukdomsbild som det existerar fördomar och tabun kring. Dessa grupper
hade likadana önskemål om vårdpersonalens bemötande som resterande patienter.
Resultatdiskussion
Första mötet
Majoriteten av patienterna var nöjda med att triagen gick snabbt och effektivt och de fylldes
av en hoppfull känsla inför besöket på akutmottagningen. Efter första mötet byttes den initiala
känslan av hoppfullhet ut mot en känsla av ensamhet och tankar om att de blivit bortglömda,
patienterna tyckte att det tog lång tid innan de fick hjälp och många blev frustrerade men hade
förståelse för den stressiga situationen som vårdpersonalen befann sig i (Forsgärde, From
Attebring, & Elmqvist, 2016; Möller, Fridlund, & Göransson, 2010; Thompson, Yarnold,
Williams, & Adams, 1996; Wiman, Wikblad, & Idvall, 2007).
En möjlig förklaring till att patienter blir frustrerade över den långa väntetiden är att patienter
och vårdpersonal ofta har olika uppfattningar om vilka åkommor och sjukdomar som kräver
akutsjukvård. Patienter har ofta en upplevelse av att de är mer akut sjuka än vad
vårdpersonalen bedömer de som. På akutmottagningen grundar sig triagenivåerna på olika
mätinstrument samt metoder för att bedöma patientens tillstånd snabbt och effektivt.
Patienters upplevelse av sin sjukdom grundar sig dock ofta på psykologiska rädslor, känslor
och tankar om tidigare erfarenheter. Detta leder möjligtvis till att patienter inte känner sig
13
tagna på allvar och att de blir bortglömda när de inte får hjälp direkt (Morgans & Burgess,
2011).
För att bibehålla den positiva känslan som patienterna har från det första mötet bör fokus
läggas på hur sjukvården informerar om väntetider, hur kösystemet/triagen är strukturerad
samt att se patienten som en enskild individ med individuella behov (Forsgärde, From
Attebring & Elmqvist, 2016; Möller, Fridlund & Göransson, 2010; Olofsson, Carlström, &
Bäck-Pettersson, 2012; Wiman, Wikblad & Idvall, 2007). Den viktigaste gemenen för
samtliga patientgrupper var att deras grundläggande omvårdnadsbehov blir tillmötesgått, att
vårdpersonalen inte enbart fokuserar på det medicinska utan lägger vikt vid det psykosociala
stödet och att bemötandet blir så bra som möjligt. Detta stämmer överens med Joyce
Travelbee teori som menade att var viktigt för att etablera en första relation med patienten.
Travelbee menade även att varje människa är en unik individ och borde bli bemött som sådan
vilket även patienterna önskar. Vårdpersonalen behöver ha en förståelse för vad som händer i
relationen mellan vårdpersonal och patient när kommunikationen inte fungerar och
bemötandet brister. När denna förståelse finns blir det även lättare att se individen i patienten
och förstå fördelarna med ett positivt möte som Travelbee beskriver (Shelton, 2016).
Patienterna var som nöjdast när vårdpersonalen lyssnade aktivt, bemötte deras frågor och
funderingar, använde ögonkontakt och hade ett empatiskt vis att bemöta dem (Gordon,
Sheppard, & Anaf, 2010; Rehman & Ali, 2016). Resultatet visar att vårdpersonalen bemöter
patienterna strukturerat utifrån Travelbees fem faser under det första mötet på akuten dock
blir bemötandet sedan mer ostrukturerat efter att patienterna blivit triagerade. Om
vårdpersonalen arbetat strukturerat efter Travelbees teori även efter det första mötet kanske
patienternas upplevelser av bemötandet hade varit mer positivt.
Information, kommunikation och delaktighet
Patienterna upplevde att bemötandet kunde bli bristfälligt, att vårdpersonalen inte verkade bry
sig, de känner sig nonchalerade och bortglömda (Avallin m.fl., 2018; Forsgärde, From
Attebring, & Elmqvist, 2016; Wiman, Wikblad, & Idvall, 2007). Patienterna hade
uppfattningen att skriftlig information var tydligare och bättre än muntlig information
speciellt när miljön var stressig (Blackburn, Ousey, & Goodwin, 2019; Watson, Marshall, &
Fosbinder, 1999). I en studie av Blackburn och medarbetare (2019) undersöktes vilka
praktiska saker som kunde göras för att ge patienterna information på ett bättre sätt.
14
Sjuksköterskorna tyckte då att skriftlig information var bra till exempel bättre skyltning för att
guida patienter på sjukhuset och broschyrer som kunde beskriva vilka färger på kläderna viss
vårdpersonal har samt beskriva generella behandlingar (Blackburn, Ousey, & Goodwin,
2019).
Att sjukvården brister kring utlämnandet av information är både oacceptabelt men även i strid
mot nuvarande svensk lagstiftning. Patienterna har rättigheten att få anpassad information
tilldelad till sig, få information kring hur länge de kommer få vänta innan behandling och
även information om behandlingsförloppet. Sjukvården ska även tillgodose patienternas
behov av trygghet och säkerhet och arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.
Nuvarande situation tyder på att sjukvården inte tillgodoser patienternas rättigheter (SFS,
2014:821; SFS, 2010:659; SFS, 2017:30). En möjlig orsak till att sjukvården inte klarar av att
arbeta enligt lagstiftningen kan vara vårdpersonalens arbetssituation på akutmottagningen. För
att sjuksköterskor och annan vårdpersonal ska kunna bemöta sina patienter på det sätt som
lagen beskriver behövs det stöttning från chefer, en lägre arbetsbelastning men även att
scheman läggs om så skiftarbete kan undvikas. Det skulle underlätta vårdpersonalens situation
och möjliggöra ett bättre bemötande (Boev, 2012; Bragard, Dupuis, & Fleet, 2015; Gómez-
Urquiza m.fl., 2017; Hunsaker, Chen, Maughan, & Heaston, 2015).
Särskilt utsatta grupper
De grupper som i denna litteraturöversikt benämnts som särskilt utsatta och sårbara ville få
sina symtom tagna på allvar, bli bemötta som medmänniskor, få ett respektfullt och
integritetsbeaktande bemötande samt få information löpande under deras vårdvistelse (Olsson,
2001; Samuels, Tape, Garber, Bowman, & Choo, 2018; Tran, Schutte, Muelleman, &
Wadman, 2002; Watson, Marshall, & Fosbinder, 1999; Yap m.fl., 2017).
Det var viktigt för patienterna att känna sig trygga och säkra på akutmottagningen. De som
blivit diskriminerade eller känt sig otrygga undviker i stor grad att söka sjukvård (Bristol,
Kostelec, & MacDonald, 2018; Chisolm-Straker m.fl., 2017; Samuels, Tape, Garber,
Bownman & Choo, 2018). Enligt Samuels och medarbetare (2018) är det viktigt att tänka på
att bemöta dessa patienter utifrån deras individuella förutsättningar och bemöta dem efter
deras unika situation. Att bemöta patienterna som individer nämner även Travelbee, hon
menade att varje enskild patient är en unik individ och ska bli bemött med det i åtanke
15
(Shelton, 2016). Det stämmer överens med mycket som de särskilt utsatta patienterna
beskriver att ett gott bemötande innehåller (Bristol, Kostelec, & MacDonald, 2018; Chisolm-
Straker m.fl., 2017; Samuels, Tape, Garber, Bownman & Choo, 2018). Samtliga patienter har
rätt till ett bra bemötande dock behövs mer kunskap och utbildning för vårdpersonalen kring
frågor om särskilt utsatta grupper för att kunna identifiera dessa samt kunna få dem att känna
sig respekterade och tagna på allvar. Utbildning kostar dock pengar och det är något som
åtminstone Sveriges regioner har brist på i nuläget då ett flertal regioner räknar att gå med
underskott 2019 (Sveriges Kommuner och Regioner, 2019). Det skulle kunna vara en
anledning till att bemötandet av särskilt utsatta grupper inte är fullgott i nuvarande läge då det
inte finns pengar för att kunna utbilda personalen kring dessa frågor.
Klinisk implikation
Vårdpersonalen på akutmottagningarna skulle med små och enkla medel kunna förbättra
bemötandet mot patienterna till exempel genom att hälsa på patienterna i korridoren och söka
ögonkontakt med dem så de känner sig sedda. Möjligtvis skulle användandet av volontärer på
akutmottagningen kunna öka tillfredsställdheten hos patienterna Dessa skulle då inte göra
någon medicinsk bedömning utan mer kunna fungera som en medmänniska och stöd för de
patienter som behöver det. Att med små medel öka patienternas välbefinnande exempelvis
genom att dela ut kaffe, sätta sig ner och prata med patienterna eller enbart berätta för dem att
det finns volontärer som går runt och ser till att alla mår bra skulle möjligtvis kunna göra
vistelsen på akutmottagningen mer behaglig (Wedin, 2016).
På Akademiska Sjukhusets samt Stockholms läns landstings hemsidor går det att hitta
information om att det inte finns något kösystem på akutmottagningen och att det inte går att
boka tid. Någon utförligare beskrivning om hur flödet på akutmottagningen, triageringen
fungerar eller vad en kan förvänta sig under besöket går inte att hitta (Akademiska sjukhuset,
i.d.;Stockholms läns landsting, i.d.). Möjligtvis skulle en utbyggnad av webbsidorna för
akuten med utförligare information kring rutiner, väntetider etc. kunna minska det
kunskapsglapp som verkar finnas hos patienterna. Informationsfoldrar inne på
akutmottagningen som ges till patienterna i triagen skulle även det kunna öka patienternas
tillfredställdhet då många saknade skriftlig information och ansåg att miljön var för stressig
för att verbal kommunikation endast skulle fungera (Blackburn, Ousey, & Goodwin, 2019;
Watson, Marshall, & Fosbinder, 1999).
16
Samhällsperspektiv
Enligt Socialstyrelsen (2018) ökar väntetiderna på Sveriges akutmottagningar. De patienter
som får vänta längst är främst äldre. Att ligga i flera timmar på en akutmottagning på en tunn
brits är suboptimalt för en äldre multisjuk person. Komplikationer som kan tillkomma på
grund av detta är trycksår, fall och undernäring (Ernsth Bravell, 2014). Eftersom ett
bristfälligt bemötande är direkt förenligt med risker för patientsäkerheten kan införandet av
åtgärder som förbättrar bemötandet även öka patientsäkerheten. Att införa timsrundor har
visat sig öka patientnöjdheten, minska användandet av larmknapparna, minskat
fallprevalensen samt minskat antalet patienter som lämnar akutmottagningen utan att ha blivit
undersökta av läkare eller sjuksköterska (Baker, 2012).
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2005) presenterade i sin rapport att
fallolyckor kostar samhället 22 miljarder svenska kronor om året. De indirekta kostnaderna
exempelvis förlorad inkomst till samhället uppgick till 9,4 miljarder svenska kronor om året. I
resultatet av denna litteraturöversikt framkom det att ett bristande bemötande även innebar att
patienterna kände sig nonchalerade och bortglömda, de fick ingen tillsyn och många undrade
vart personalen tagit vägen. Genom införandet av timsrundor på akutmottagningen skulle inte
enbart bemötandet kunna förbättras, det skulle även kunna minska antalet fallolyckor, minska
samhällets kostnader samt öka patientsäkerheten. Det skulle möjligtvis finnas svårigheter med
att få tid till att hinna träffa varje patient en gång i timmen då prioritet måste läggas vid de
patienter som är svårt sjuka (Baker, 2012).
Etiskt perspektiv
Enligt Världshälsoorganisationen (2015) ska sjukvården sträva efter att inte skada. För att
patienterna ska få fullgod vård skall sjukvården arbeta för att minska fördomar, stigman och
se till att patienterna vågar prata med vårdpersonalen fullt ut och med ärlighet (WHO, 2015).
Ett dåligt bemötande leder till att patienterna möjligtvis inte känner tillit eller upplever att de
inte kan berätta fullt ut om sina symtom eller sin sjukdom. Det gör att undersökningar och
behandlingar blir fördröjda och som denna litteraturöversikt vittnar om upplever många
patienter just detta vilket inte är i linje med de etiska riktlinjer som sjukvården ska följa
(WHO, 2015).
Sjuksköterskan har ansvaret för att varje patient ska få korrekt och anpassad information, hen
ska även vara professionell, vara respektfull, lyhörd, visa medkänsla, trovärdighet och ha
17
respekt för den individuella integriteten (ICN, 2014). Enligt resultatet av denna
litteraturöversikt så arbetar inte vårdpersonalen enligt de etiska riktlinjer som ICN har tagit
fram för sjuksköterskor. Patienterna vittnar om bristande respektfullhet, dålig medkänsla och
brist på personlig integritet. Att vården inte följer de etiska riktlinjer som har satts upp är
oerhört allvarligt och visar att det finns stora brister i systemet samt hos enskilda individer
(Avallin m.fl., 2018; Forsgärde, From Attebring, & Elmqvist, 2016; ICN, 2014; Wiman,
Wikblad, & Idvall, 2007).
Metoddiskussion
Metoden som valdes var en litteraturöversikt baserad på 14 kvalitativa artiklar med deskriptiv
design då syftet var att beskriva patienters upplevelser (Polit & Beck, 2016). Att
litteraturöversikt användes var en styrka då detta underlättade för att samla in och
sammanställa aktuell forskning kring ämnet. De inkluderade artiklarna hämtades från
databaserna CINAHL och Pubmed. Valet av databaserna underlättade för att hitta artiklar
inom det valda ämnesområdet. Båda innehåller publikationer som behandlar områdena:
Omvårdnad, medicin samt hälso- och sjukvård vilket var relevant för den här
litteraturöversikten (Friberg, 2017). MESH-termer och boolesk sökstrategi användes för att
hitta artiklar i databaserna vilket var en styrka då det möjliggjorde ett mer relevant sökresultat
(Friberg, 2017). Kriteriet på 30-250 artiklar för en godkänd sökträff kan ha resulterat i ett för
brett sökresultat och lett till att relevanta artiklar inom ämnet kan ha fallit bort.
Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik (SBU, 2014)
användes för att granska de utvalda studierna, den valdes ut då den är välkänd, väletablerad
och bedömdes därför vara relevant för denna litteraturöversikt (Friberg, 2017). Svårigheten
med denna mall är att det inte var tydligt beskrivet hur artiklarna skulle bedömas för att uppnå
olika grader av kvalité. Författarna själva konstruerade ett eget poängsystem vilket är en
svaghet. En annan svaghet var att författarna inte hade erfarenheter av kvalitetsgranskning och
det finns en risk att subjektiva åsikter inkluderats i resultatet.
Resultatanalysen genomfördes med Granheim och Lundmans (2004) analysmetod för att på
ett strukturerat sätt generera ett samlat resultat från artiklarna. Det är första gången författarna
utför en resultatanalys vilket kan medföra eventuella brister i den. Författarna hade inte någon
tidigare kunskap kring ämnet vilket är en styrka eftersom det då var enklare att vara objektiv
18
kring resultatanalysen. Att resultatanalysen gjordes tillsammans är en styrka då svårtolkade
termer och begrepp kunde diskuteras tills konsensus uppnåddes.
Inklusionskriterierna diskuterades fram tillsammans vilket är en styrka. I inledningen av
arbetet planerades det att enbart ta med studier som var utförda inom Skandinavien och
Europa för att resultatet skulle vara tillämpbart i Sverige. Detta ändrades sedan till att även
inkludera studier genomförda i Europa, Nya Zealand, USA, Kanada och Australien vilket är
en styrka då det ger en större generaliserbarhet av resultatet. En svaghet är dock att
sjukvården kan se väldigt olika ut i olika världsdelar vilket leder till att resultatet möjligtvis
inte har lika stor klinisk relevans i Sverige. En bedömning gjordes av författarna att länderna
som inkluderades var tillräckligt lika i sina samhällssystem att de ändå kunde inkluderas.
Det finns inte någon begränsning kring vilka årtal studierna skulle vara publicerade, detta
gjordes för att kunna få fram ett stort kunskapsunderlag med artiklar men blir en svaghet för
att artiklar som inte längre har särskilt stor relevans kan ha inkluderats. Dock är endast tre
artiklar som inkluderades i resultatet mer än nio år gammal vilket är en styrka, 13 av 14
artiklar bedömdes ha hög kvalité och enbart en som medelhög, detta är en styrka för resultatet.
Alla artiklar har antingen blivit etiskt godkända eller haft ett resonemang om varför tillstånd
inte sökts. Detta är en styrka eftersom denna litteraturöversikt skulle genomföras enligt
CODEX (2019).
Slutsats
Denna litteraturöversikt har strukturerat och objektivt beskrivit de svårigheter som patienter
och vårdpersonal ställs inför kring bemötandet på akutmottagningen. Patienters upplevelse av
bemötandet på akutmottagningen varierar från att vara positivt vid det första mötet till att bli
mer negativt efter att ha triagerats. Aspekter som påverkar detta är: bristande information,
bristande kommunikation, brist på respekt gentemot patienterna samt ett stressat arbetsklimat
för vårdpersonalen. Det har identifierats särskilt utsatta grupper som vårdpersonalen bör vara
extra uppmärksamma kring för att dessa ska känna säkerhet och trygghet. Forskningen kring
särskilt utsatta grupper är begränsad och i framtiden behövs det fler studier på dessa för att
dem ska känna sig välkomna och trygga på akutmottagningarna.
19
REFERENSLISTA
*= Inkluderade artiklar i resultatet
Akademiska Sjukhuset (i.d.). Akutmottagningen.Uppsala: Akademiska Sjukhuset. Hämtad 15
januari, 2020, från, https://www.akademiska.se/for-patient-och-besokare/hitta-pa-sjukhuset/a-
till-o/akutmottagningen
*Avallin, T., Muntlin Athlin, Å., Elgaard Sørensen, E., Kitson, A., Björck, M., & Jangland, E.
(2018). Person-centred pain management for the patient with acute abdominal pain: An
ethnography informed by the Fundamentals of Care framework. Journal of Advanced
Nursing, 74(11), 2596–2609. https://doi.org/10.1111/jan.13739
Baker, S. J. (2012). Hourly Rounding in the Emergency Department: How to Accelerate
Results. Journal of Emergency Nursing, 38(1), 69–72.
https://doi.org/10.1016/j.jen.2011.09.013
*Blackburn, J., Ousey, K., & Goodwin, E. (2019). Information and communication in the
emergency department. International Emergency Nursing, 42, 30–35.
https://doi.org/10.1016/j.ienj.2018.07.002
Boev, C. (2012). The Relationship Between Nurses’ Perception of Work Environment and
Patient Satisfaction in Adult Critical Care: Work Environment and Patient Satisfaction.
Journal of Nursing Scholarship, 44(4), 368–375. https://doi.org/10.1111/j.1547-
5069.2012.01466.x
Bragard, I., Dupuis, G., & Fleet, R. (2015). Quality of work life, burnout, and stress in
emergency department physicians: A qualitative review. European Journal of Emergency
Medicine, 22(4), 227–234. https://doi.org/10.1097/MEJ.0000000000000194
Bristol, S., Kostelec, T., & MacDonald, R. (2018). Improving Emergency Health Care
Workers’ Knowledge, Competency, and Attitudes Toward Lesbian, Gay, Bisexual, and
Transgender Patients Through Interdisciplinary Cultural Competency Training. Journal of
Emergency Nursing, 44(6), 632–639. https://doi.org/10.1016/j.jen.2018.03.013
20
Burton, G.& Dimbleby, G. (1999). Kommunikation är mer än ord. Lund: Studentlitteratur.
Chang, B. P., Carter, E., Ng, N., Flynn, C., & Tan, T. (2018). Association of clinician burnout
and perceived clinician-patient communication. The American Journal of Emergency
Medicine, 36(1), 156–158. https://doi.org/10.1016/j.ajem.2017.07.031
Chisolm-Straker, M., Jardine, L., Bennouna, C., Morency-Brassard, N., Coy, L., Egemba, M.
O., & Shearer, P. L. (2017). Transgender and Gender Nonconforming in Emergency
Departments: A Qualitative Report of Patient Experiences. Transgender Health, 2(1), 8–16.
https://doi.org/10.1089/trgh.2016.0026
CODEX. (2019). Oredlighet i forskning. Uppsala: Centrum för forsknings-och bioetik.
Hämtad 14 november, 2019, från http://www.codex.vr.se/etik6.shtml
Duffy, E., Avalos, G., & Dowling, M. (2015). Secondary traumatic stress among emergency
nurses: A cross-sectional study. International Emergency Nursing, 23(2), 53–58.
https://doi.org/10.1016/j.ienj.2014.05.001
*Elmqvist, C., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2012). On a hidden game board: The patient’s
first encounter with emergency care at the emergency department: On a hidden game board.
Journal of Clinical Nursing, 21(17–18), 2609–2616. https://doi.org/10.1111/j.1365-
2702.2011.03929.x
Elmqvist,C., Forsgärde,E-S. & From Attebring, M. (2015). Powerlessness: Dissatisfied
patients´ and relatives´ experience of their emergency department visit. International
Emergency Nursing, 25, 32-36. Doi: https://doi.org/10.1016/j.ienj.2015.07.004
Ernsth Bravell, M. (2014) Multisjuklighet. I Edberg, A. & Wijk, H. (red). Omvårdnadens
grunder Hälsa och ohälsa. (2.,Uppl.) (s.705-s.722). Lund: Studentlitteratur.
FitzGerald, G., Jelinek, G. A., Scott, D., & Gerdtz, M. F. (2010). Emergency department
triage revisited. Emergency Medicine Journal, 27(2), 86–92.
https://doi.org/10.1136/emj.2009.077081
*Forsgärde, E.-S., From Attebring, M., & Elmqvist, C. (2016). Powerlessness: Dissatisfied
patients’ and relatives’ experience of their emergency department visit. International
Emergency Nursing, 25, 32–36. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2015.07.004
21
Frank, C., Asp, M. & Dahlberg, K. (2009). Patient participation in emergency care – A
phenomenographic study based on patients’ lived experience. International Emergency
Nursing, 17(1), 15–22. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2008.09.003
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för
uppsats:vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur
Gómez-Urquiza, J. L., De la Fuente-Solana, E. I., Albendín-García, L., Vargas-Pecino, C.,
Ortega-Campos, E. M., & Cañadas-De la Fuente, G. A. (2017). Prevalence of Burnout
Syndrome in Emergency Nurses: A Meta-Analysis. Critical Care Nurse, 37(5), e1–e9.
https://doi.org/10.4037/ccn2017508
Gordon, J., Sheppard, L. A., & Anaf, S. (2010). The patient experience in the emergency
department: A systematic synthesis of qualitative research. International Emergency Nursing,
18(2), 80–88. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2009.05.004
*Gotlib Conn, L., Zwaiman, A., DasGupta, T., Hales, B., Watamaniuk, A., & Nathens, A. B.
(2018). Trauma patient discharge and care transition experiences: Identifying opportunities
for quality improvement in trauma centres. Injury, 49(1), 97–103.
https://doi.org/10.1016/j.injury.2017.09.028
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,
24(2), 105–112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Halldorsdottir, S. (1996). Caring and Uncaring Encounters in Nursing and Health Care -
Developing a Theory. Doktorsavhandling. Linköping Universitet, The Faculty of Medicine
and Health Sciences. Hämtad 5 januari, 2020, från https://onlinelibrary-wiley-
com.ezproxy.its.uu.se/doi/full/10.1111/j.1365-2702.2004.00902.x
Hamilton, G., Hobgood, CD., Jouriles, N. & Riviello, RJ. (2002). Assessment of
Communication and Intervårdpersonalen Skills Competencies. Academic emergency
medicine, 9(11), 1257-1269.doi: 10.1197/aemj.9.11.1257
Hunsaker, S., Chen, H.-C., Maughan, D., & Heaston, S. (2015). Factors That Influence the
Development of Compassion Fatigue, Burnout, and Compassion Satisfaction in Emergency
22
Department Nurses: Compassion Fatigue, Satisfaction, and Burnout. Journal of Nursing
Scholarship, 47(2), 186–194. https://doi.org/10.1111/jnu.12122
International Council of Nurses Svensk sjuksköterskeförening (2014). [ICN:s etiska kod för
sjuksköterskor [Elektronisk resurs]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening
Karolinska institutet. (i.d). Svensk MeSH. Stockholm: Karolinska institutet. Hämtad 14
november, 2019 från https://mesh.kib.ki.se/
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. (2., [omarb. och
utvidgade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
McNicholas, A., McCall, A., Werner, A., Wounderly, R., Marinchak, E. & Jones, P. (2017).
Improving Patient Experience Through Nursing Satisfaction: Journal of Trauma Nursing,
24(6), 371–375. https://doi.org/10.1097/JTN.0000000000000328
Morgans, A., & Burgess, S. J. (2011). What is a health emergency? The difference in
definition and understanding between patients and health professionals. Australian Health
Review, 35(3), 284. https://doi.org/10.1071/AH10922
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2005). Samhällets kostnader för fallolyckor.
Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
*Möller, M., Fridlund, B., & Göransson, K. (2010). Patients’ conceptions of the triage
encounter at the Emergency Department: Patients’ conceptions of the triage encounter.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(4), 746–754. https://doi.org/10.1111/j.1471-
6712.2010.00772.x
*Olofsson, P., Carlström, E. D., & Bäck-Pettersson, S. (2012). During and beyond the triage
encounter: Chronically ill elderly patients’ experiences throughout their emergency
department attendances. International Emergency Nursing, 20(4), 207–213.
https://doi.org/10.1016/j.ienj.2012.03.006
*Olsson, M. (2001). Repeated use of the emergency department: Qualitative study of the
patient’s perspective. Emergency Medicine Journal, 18(6), 430–434.
https://doi.org/10.1136/emj.18.6.430
23
Parke, B., Hunter, K. F., Schulz, M. E., & Jouanne, L. (2019). Know me – A new person-
centered approach for dementia-friendly emergency department care. Dementia, 18(2), 432–
447. https://doi.org/10.1177/1471301216675670
*Philip, J., Remedios, C., Breen, S., Weiland, T., Willenberg, L., Boughey, M., … Weil, J.
(2018). The experiences of patients with advanced cancer and caregivers presenting to
Emergency Departments: A qualitative study. Palliative Medicine, 32(2), 439–446.
https://doi.org/10.1177/0269216317735724
Polit, D F. & Beck, C T. (2016). Nursing Research- Principles and Methods. Philadelphia,
USA: Lippincott Williams & Wilkins.
Rehman, S. A., & Ali, P. A. (2016). A review of factors affecting patient satisfaction with
nurse led triage in emergency departments. International Emergency Nursing, 29, 38–44.
https://doi.org/10.1016/j.ienj.2015.11.002
*Samuels, E. A., Tape, C., Garber, N., Bowman, S., & Choo, E. K. (2018). “Sometimes You
Feel Like the Freak Show”: A Qualitative Assessment of Emergency Care Experiences
Among Transgender and Gender-Nonconforming Patients. Annals of Emergency Medicine,
71(2), 170-182.e1. https://doi.org/10.1016/j.annemergmed.2017.05.002
Sandberg, H. (2014). Sjuksköterskans samtal: professionalitet och medmänsklighet. (1. uppl.)
Lund: Studentlitteratur.
*Schoenfeld, E. M., Goff, S. L., Downs, G., Wenger, R. J., Lindenauer, P. K., & Mazor, K.
M. (2018). A Qualitative Analysis of Patients’ Perceptions of Shared Decision Making in the
Emergency Department: “Let Me Know I Have a Choice”. Academic Emergency Medicine,
25(7), 716–727. https://doi.org/10.1111/acem.13416
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--
ochsjukvardslag- 1982_sfs-1982-763/?bet=1982:763
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
24
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Shelton, G. (2016). Appraising Travelbee’s Human-to-Human Relationship Model. Journal of
the Advanced Practitioner in Oncology, 7(6), 657–661.
Skinner, H. K., Rahtz, E., & Korszun, A. (2019). Interviews following physical trauma: A
thematic analysis. International Emergency Nursing, 42, 19–24.
https://doi.org/10.1016/j.ienj.2018.08.004
Socialstyrelsen. (2015). Väntetider och patientflöden på akutmottagningar: Rapport
december 2015. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen. (2017). Tillståndet och utvecklingen inom hälso-och sjukvård: Lägesrapport
2017. Socialstyrelsen: Stockholm.
Socialstyrelsen. (2018). Statistik om väntetider och besök vid sjukhusbundna
akutmottagningar 2018. Stockholm: Socialstyrelsen.
Sonis, J. D., Aaronson, E. L., Lee, R. Y., Philpotts, L. L. & White, B. A. (2018). Emergency
Department Patient Experience: A Systematic Review of the Literature. Journal of Patient
Experience, 5(2), 101–106. https://doi.org/10.1177/2374373517731359
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Mall för kvalitetsgranskning
av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. SBU. Hämtad 11 november,
2019, från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Vår Metod. SBU. Hämtad 31
maj, 2019, från https://www.sbu.se/sv/var-metod/
Stockholms läns landsting (i.d.). Akutvård för vuxna. Stockholm: Stockholms läns landsting.
Hämtad 15 januari, 2020, från https://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-
vard/Vardutbudsforandringar/Akutvard-for-vuxna/
25
Sveriges Kommuner och Regioner (2019) Ekonomirapporten, oktober 2019: Om
kommunernas och regionernas ekonomi. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner.
Hämtad 17 december, 2019, från https://rapporter.skl.se/ekonomirapporten-oktober-2019.html
Taylor, D. M., Wolfe, R. & Cameron, P. A. (2002). Complaints from emergency department
patients largely result from treatment and communication problems. Emergency Medicine
Australasia, 14(1), 43–49. https://doi.org/10.1046/j.1442-2026.2002.00284.x
Thompson, D. A., Yarnold, P. R., Williams, D. R., & Adams, S. L. (1996). Effects of Actual
Waiting Time, Perceived Waiting Time, Information Delivery, and Expressive Quality on
Patient Satisfaction in the Emergency Department. Annals of Emergency Medicine, 28(6),
657–665. https://doi.org/10.1016/S0196-0644(96)70090-2
Tran, T. P., Schutte, W. P., Muelleman, R. L., & Wadman, M. C. (2002). Provision of
clinically based information improves patients’ perceived length of stay and satisfaction with
EP. The American Journal of Emergency Medicine, 20(6), 506–509.
https://doi.org/10.1053/ajem.2002.32652
Van der Linden, M. C., Meester, B. E. A. M., & van der Linden, N. (2016). Emergency
department crowding affects triage processes. International Emergency Nursing, 29, 27–31.
https://doi.org/10.1016/j.ienj.2016.02.003
*Watson, W. T., Marshall, E. S., & Fosbinder, D. (1999). Elderly patients’ perceptions of care
in the emergency department. Journal of Emergency Nursing, 25(2), 88–92.
https://doi.org/10.1016/S0099-1767(99)70152-2
Wedin,K. (2016). Sjukhuskompis med tid att snacka. Stockholmdirekt.se. Hämtad 15 januari,
2020, från https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/sjukhuskompis-med-tid-att-
snacka/aRKpho!s68CQn2ZUD2cQVRm0j9vHQ/)
World Health Organization (2015). Global health ethics – key issues. Hämtad 15 januari 2020
från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/164576/9789240694033_eng.pdf?sequence=
1
Wikström, J. (2018). Akutsjukvård omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada.
Johanneshov: MTM.
26
*Wiman, E., Wikblad, K., & Idvall, E. (2007). Trauma patients’ encounters with the team in
the emergency department—A qualitative study. International Journal of Nursing Studies,
44(5), 714–722. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2006.01.014
*Yap, C. Y. L., Knott, J. C., Kong, D. C. M., Gerdtz, M., Stewart, K., & Taylor, D. M.
(2017). Don’t Label Me: A Qualitative Study of Patients’ Perceptions and Experiences of
Sedation During Behavioral Emergencies in the Emergency Department. Academic
Emergency Medicine, 24(8), 957–967. https://doi.org/10.1111/acem.13218
27
Bilaga 1. Överskådlig bild av utvalda artiklar
Författare,
artikelkvalité,
tidskrift och
land
Syfte Design Metod Deltagare Resultat
Avallin, T.,
Muntlin
Athlin, Å.,
Elgaard
Sørensen, E.,
Kitson, A.,
Björck, M., &
Jangland, E.
(2018).
Person-centred
pain
management
for the patient
with acute
abdominal
pain: An
ethnography
informed by
the
Fundamentals
of Care
framework.
Artikelkvalité:
Hög
: Journal of
advanced
nursing
Sverige
Att
undersöka
och beskriva
hur
organisatione
n på
akutmottagni
ngen
påverkar
smärtbehandl
ing av
patienter med
akut
buksmärta.
Empirisk
kvalitativ
studie
Datainsamling:
Patientobservation
er och informella
intervjuer.
Dataanalys: FoC-
ramverket
Etik: Godkänd,
muntlig
information och
skriftligt
samtycke av
patient eller
närstående.
Antal deltagare: 31
Bortfall: Nämns ej
Inklusionskriterier:
Patienter över 18 år som
sökt för akut buksmärta
och blev inlagda på
sjukhus.
Exklusionskriterier:
Nämns ej.
För att patienterna skall få
en relevant smärtlindring
krävs inte bara medicin utan
också adekvat
kommunikation, tillit till
vårdpersonalenen samt
kommunikation mellan
olika avdelningar på
sjukhuset vid överlämningar
av patienter.
Blackburn, J.,
Ousey, K., &
Goodwin, E.
(2019).
Information
and
communicatio
n in the
emergency
department.
Artikelkvalité:
Hög
International
emergency
nursing
Storbritannien
Få ett holistiskt
perspektiv på
kraven för
kommunikation
/information
mellan
vårdvårdperson
alen/ patienter.
Kvalitativ
studie Datainsamling:
Individuella
patientintervjuer
samt fokusgrupp
med
vårdpersonalen.
Dataanalys:
“Framework”
kvalitetsanalys
användes
Etik: Godkänd,
information gavs
genom
informationsblad
och skrifligt
godkännande.
Antal deltagare: 21
Bortfall: Nämns ej
Inklusionskriterer:
Patienter över 18 år som
blivit inlagda efter
besök på
akutmottagning,
patienter som bedömdes
vara stabila enligt
ledningssjuksköterskan,
familjemedlemmar till
patienterna.
Information och
kommunikation är
grundläggande för att
patienten ska bli nöjd med
sin vård. Genom att ta in
patienters samt
vårdpersonalenens
upplevelser går det att få ett
holistiskt perspektiv på hur
man kan utveckla nya
kommunikationsmodeller.
28
Exklusionskriterier:
Patienter som
bedömdes vara
oförmögna att svara på
frågor enligt Mental
capacity act 2005,
patienter som ansågs
vara svaga, sårbara och
hade risk för infektion.
Elmqvist, C.,
Fridlund, B., &
Ekebergh, M.
(2012). On a
hidden game
board: The
patient’s first
encounter with
emergency care
at the emergency
department: On a
hidden game
board.
Artikelkvalité:
Hög
Journal of
clinical nursing
Sverige
Beskriva och
förstå
patienters,
närståendes
samt
vårdpersonalen
ens perspektiv
av det första
mötet på
akuten.
Kvalitativ
studie Datainsamling:
Öppna intervjuer
Dataanalys:
Reflekterande
“Lifework”
metod.
Etik: Godkänd,
skriftlig
information,
muntligt och
skriftligt
samtycke.
Antal deltagare: 14
Bortfall: Nämns ej.
Inklusionskriterier:
Patienter som träffat en
sjuksköterska,
undersköterska eller
läkare, variation av
patientgrupp
triagemässigt.
Exklusionskriterier:
Nämns ej.
Patienterna och närstående
har inte kunskap om hur
akutmottagningen är
strukturerad och får heller
inte veta det under besöket.
Det är viktigt att den första
vårdvårdpersonalenen de
träffar på akuten berättar för
dem hur strukturen fungerar
för att patienten och
närstående skall känna sig
väl omhändertagna.
Forsgärde, E.-
S., From
Attebring, M.,
& Elmqvist, C.
(2016).
Powerlessness:
Dissatisfied
patients’ and
relatives’
experience of
their
emergency
department
visit.
Artikelkvalité:
Hög
International
emergency
nursing
Sverige
Ta reda på
patienter och
närståendes
definition av
missnöjdhet vid
besök på
akutmottagning
Explorativ
kvalitativ
studie.
Datainsamling:
Intervju med
öppna frågor som
spelades in.
Dataanalys:
Fenomenologisk
hermeneutisk
metod.
Etik: Godkänd,
deltagarna
rekryterades
genom
informationsbrev.
Deltagande var
frivilligt.
Antal deltagare: 6
Bortfall: 2
Inklusionskriterier:
Patienter och
närstående som
uttryckt missnöjdhet
genom att
ifrågasätta
processen på
akutmottagningen
Exklusionskriterier:
Svårigheter i
kommunikation pga
språkbarriärer.
Missnöjdheten delades in i 4
kategorier: maktlöshet,
svårigheter med kontroll,
brist på
kunskap/information, brist
på stöd samt svårigheter att
ge stöd. Patienterna kände
sig bortglömda av
vårdpersonalenen under
väntan, behandlade som
objekt, brist på kunskap om
sjukdomen/skadans
allvarlighetsgrad samt
förväntad väntetid.
Närstående underlättade för
patienten och stod upp för
denna vid behov.
29
Gotlib Conn, L.,
Zwaiman, A.,
DasGupta, T.,
Hales, B.,
Watamaniuk, A.,
& Nathens, A. B.
(2018). Trauma
patient discharge
and care
transition
experiences:
Identifying
opportunities for
quality
improvement in
trauma
Artikelkvalité:Hög
Injury
Kanada
Undersöka
traumapatienter
och närståendes
upplevelser för
att kunna
förbättra deras
utskrivnings-
och
förflyttningspro
cess.
Kvalitativ
studie Datainsamling:
Semistrukturerad
e
telefonintervjuer
Dataanalys:
Induktiv tematisk
analysmetod
Etik: Godkänd,
patienter lämnade
skriftligt
samtycke om
deltagande.
Antal deltagare: 26
Bortfall: Nämns ej.
Inklusionskriterier:
Engelsktalande,
patienter eller
närstående som blivit
vårdade på
traumaavdelning mars-
augusti 2016.
Exklusionskriterer:
Nämns ej.
Kvalitén av utskrivningar/
förflyttningar för
traumapatienter är
underminerade av
vårdavdelningars system
som konkurrerar istället för
att samarbeta med varandra.
Det gör det svårare att
producera högkvalitativa
förflyttningar/utskrivningar.
. Patientorienterad
information behövs.
Traumapatienter möter
komplexa barriärer och har
komplexa behov
Möller, M.,
Fridlund, B., &
Göransson, K.
(2010). Patients’
conceptions of
the triage
encounter at the
Emergency
Department
Artikelkvalité:
Hög
Scandinavian
journal of caring
sciences
Sverige
Beskriva
patienters
förståelse för
hur
triagesystemet
fungerar.
Deskriptiv
kvalitativ
studie.
Datainsamling:
Semistrukturella
intervjuer
Dataanalys:
Fenomenologisk
analysmetod
Etik: Ej godkänd
ansågs ej
nödvändigt,
muntlig
information och
munligt
samtycke.
Antal deltagare: 20
Bortfall: Nämns ej
Inklusionskriterier:
Vuxna patienter,
triagerade mellan
09.00-21.00 mån-fre,
svensktalande, fysiskt
och psykiskt stabila,
orangea och gula
patienter skulle blivit
undersökta av läkare
innan intervju.
Exklusionskriterier:
Nämns ej.
5 olika kategorier av möten
skapades, det osäkra, det
humanistiska, det logistiska,
det informationsbytande och
den fysiska miljön. I triagen
bör sjuksköterskan ha ett
humanistiskt sätt att bemöta
vilket är enkelt att glömma
om enbart det medicinska
bemöts. För att patienterna
ska ha en positiv erfarenhet
bör patienten bli behandlad
som människor med ett
holistiskt synsätt istället för
bara “kroppar med fel i”. .
Mer information om
triageprocessen, samt
behålla ett logistiskt flöde i
triagen är viktigt för att
minska väntetiden samt för
att minska patienternas oro.
Olofsson, P.,
Carlström, E. D.,
& Bäck-
Pettersson, S.
(2012). During
and beyond the
triage encounter:
Chronically ill
elderly patients’
experiences
throughout their
Ta reda på hur
multisjuka äldre
upplever motet
med
triageteamet/
och deras
akutmottagning
svistelse
Desktriptiv
kvalitativ
design
Datainsamling:
Kvalitativa
intervjuer med
öppna frågor.
Dataanalys:
Fenomenologisk
hermeneutisk
metod.
Etik: Godkänd,
Antal deltagare: 14
Bortfall: Nämns
ej. Inklusionskriterier:
Svensktalande, >70 år,
diagnostiserade med
minst 3 sjukdomar,
besökt akuten >3 gånger
senaste året och blivit
prioriterade som gul
eller grön
Vid triagen kände sig
patienterna trygga och deras
känsla var att dem skulle få
ett gott omhändertagande på
akuten. Efter första mötet
kände de sig bortglömda
och upplevde
vårdpersonalenen som
omotiverade och
oengagerade.
30
emergency
department
attendances
Artikelkvalité:Hög
International
emergency nursing
Sverige
Exklusionskriterier:
Nämns ej
Olsson, M.
(2001). Repeated
use of the
emergency
department:
Qualitative study
of the patient’s
perspective
Artikelkvalité:
Hög
Emergency
medicine journal:
EMJ
Sverige
Ta reda på vad
som ligger
bakom att vissa
patienter söker
sig frekvent till
akutmottagning
en.
Kvalitativ
studie Datainsamling:
Kvalitativa
intervjuer med
öppna frågor
Dataanalys:
Nämns ej.
Etik: Godkänd,
muntligt
samtycke från
patienterna.
Antal deltagare: 10
Bortfall: 4
Inklusionskriterier:
Patienter som inte var i
behov av
specialistvård,
patienter >18 år,
patienter som besökt
akutmottagningen fler
än 4 gånger under
senaste året.
Exklusionskriterier:
Nämns ej.
Patienterna tror att dem är i
behov av akutsjukvård,
Behöver känna sig trodda
och respekterade av
akutvårdpersonalenen.
Philip, J.,
Remedios, C.,
Breen, S.,
Weiland, T.,
Willenberg, L.,
Boughey, M., …
Weil, J. (2018).
The experiences
of patients with
advanced cancer
and caregivers
presenting to
Emergency
Departments: A
qualitative study.
Artikelkvalité:
Hög
Palliative
medicine
Australien
Patienter med
avancerad
cancer och
deras
informella
vårdgivares
uppfattning om
besöket på
akutmottagning
en.
Kvalitativ
tvärsnittsst
udie
Datainsamling:Se
mistrukturella
intervjuer på
telefon eller i
person.
Dataanalys:Feno
menologisk
analysmetod.
Etik:Godkänd,
deltagare blev
uppringda eller
tillfrågande
muntligen samt
gav skriftligt
samtycke till att
vara med i
studien.
Antal deltagare: 29
Bortfall: nämns ej
Inklusionskriterier:Tala
de engelska,
diagnosticerats med
långt gången cancer,
besökt
akutmottagningen
senaste 6 månaderna
samt vara kapabla att
genomföra intervjun.
För informella
vårdgivare skulle de bli
identifierade av
patienterna och vara
engelsktalande,
Exklusionskriterier:
Nämns ej
Ett besök på akuten för
patienterna med avancerad
cancer är förenat med stor
oro/ångest, osäkerhet samt
en känsla av obehag. Trots
detta upplever dem en
känsla av trygghet på
akuten.
Förbättringsområden är
bättre kommunikation och
samarbete med deras
onkologavdelning
31
Samuels, E. A.,
Tape, C., Garber,
N., Bowman, S.,
& Choo, E. K.
(2018).
“Sometimes You
Feel Like the
Freak Show”: A
Qualitative
Assessment of
Emergency Care
Experiences
Among
Transgender and
Gender-
Nonconforming
Patients.
Artikelkvalité:
Hög
Annals of
emergency
medicine
USA
Ta reda på
specifika
förbättringsomr
åden och
formulera
testbara
hypoteser om
de barriärer och
motgångar
transpersoner
möter vid besök
hos
akutsjukvården.
Kvalitativ
studie Datainsamling:
Enkäter och 4
referensgrupper.
Dataanalys:
Tematisk
kvalitativ analys
och kodning av
intervjuerna.
Etik: Godkänd.
Deltare
rekryterades
genom
snöbollsmetoden
efter kontakt med
ideella
trans/queer, icke-
binära
organisationer.
Antal deltagare: 32
Bortfall: nämns ej.
Inklusionskriterier:
Patienter över 18 år
som identifierade sig
själva som trans, icke-
binär, intersexuella
eller queer och besökt
en akutmottagning i
Rhode Island (USA)
senaste 5 åren.
Exklusionskriterier:Nä
mns ej
Transpersonerna undvek att
söka sig till akuten pga
rädsla för diskriminering,
långa väntetider samt dåliga
tidigare erfarenheter.
Förbättringsområden var
korrekt beskrivning av kön
och sexuellidentitet.
Vårdvårdpersonalenen
behöver träning i
bemötandet av dessa
personer.
Schoenfeld,
E. M., Goff, S.
L., Downs, G.,
Wenger, R. J.,
Lindenauer, P.
K., & Mazor, K.
M. (2018). A
Qualitative
Analysis of
Patients’
Perceptions of
Shared Decision
Making in the
Emergency
Department: “Let
Me Know I Have
a Choice”
Artikelkvalité:
Hög
Academic
emergency
medicine: official
journal of the
Society for
Academic
Emergency
Medicine
Att undersöka
patienter eller
deras ombuds
upplevelse av
delat
beslutsfattande
på akuten samt
hur mycket
patienterna vill
vara delaktiga i
vården och
vilka
svårigheter som
kan uppstå.
Kvalitativ
studie Datainsamling: Semistrukturella
intervjuer.
Dataanalys:
Iterativ
analysprocess
utfört av ett
tremanna team.
Etik: Nämns ej
något om
godkännande.
Patienter blev
tillfrågade
muntligen samt
fick information
om studiens syfte
och att
deltagande var
frivilligt.
Skriftligt
samtycke gavs.
Antal deltagare: 29
Bortfall: 14.
Inklusionskriterier:
Eftersträvade varierad
patientbakgrund,
fysiskt stabila patienter
som ej krävde några
akutamedicinska
åtgärder, patienter som
inte skulle lämna
akuten i närtid.
Patienter som talade
engelska god nog för
att kunna delta i
intervjun.
Exklusionskriterier:
Nämns ej
Dem flesta patienter vill ha
en viss delaktighet i
medicinska beslut. Många
inser inte sina möjligheter
att vara delaktiga och
kommer inte själva fråga
om det utan väntar på att
läkaren ska ge dem
möjligheten till att vara
delaktiga. Denna inbjudan
borde kommuniceras tydligt
och med ett mer vardagligt
språk. Samt erbjuda
alternativ och informera om
för- och nackdelar.
Vårdvårdpersonalen ska inte
anta patientens önskan
innan dem ställt frågan.
32
USA
Watson, W. T.,
Marshall, E. S.,
& Fosbinder, D.
(1999). Elderly
patients’
perceptions of
care in the
emergency
department.
Artikelkvalité:
Medelhög
Journal of
emergency
nursing:JEN:
offical
publication on
the emergency
Department
Nurses
Association
USA
Beskriva äldre
patienters
perspektiv av
vården på
akutmottagning
en.
Kvalitativ
deskriptiv
studie.
Datainsamling:
Intervjuer
Dataanalys:
Tematisk
analysmetod
Etik: Godkänd,
information till
deltagare nämns
ej.
Antal deltagare: 12
Bortfall: Nämns ej
Inklusionskriterier:
Nämns ej
Exklusionskriterier:
Nämns ej
Äldre patienter är i behov
av information om vården,
hur lång tid besöket kan
förväntas ta.
Vårdpersonalenen bör
använda ett mer vardagligt
språk, vårdpersonalenen bör
visa att de bryr sig samt har
dem kommit fram till att
miljön på akutmottagningen
är viktig.
Wiman, E.,
Wikblad, K., &
Idvall, E. (2007).
Trauma patients’
encounters with
the team in the
emergency
department—A
qualitative study.
Artikelkvalité:
Hög
Journal of
emergency
nursing:JEN:
offical
publication on
the emergency
Department
Nurses
Association
Sverige
Syftet var att ta
reda på hur
patienter som
drabbats av
trauma
upplevde mötet
med
traumateamet.
Kvalitativ
induktiv
strategi
Datainsamling:
Semistrukturella
intervjuer
Dataanalys:
Fenomenologisk
hermeneutisk
metod.
Etik: Godkänd,
blev frågade om
deltagande av
tjänstgörande
sjuksköterska samt
informationsbrev.
Antal deltagare: 23
Bortfall: Nämns ej
Inklusionskriterier:
Blivit exponerade för
högenergivåld utan
livshotande skador,
varit vid medvetande
under vårdtiden,
vårdtid <24 timmar på
akuten och sedan blivit
hemskickade, pratar
svenska, vara >18 år
Exklusionskriterier:
Nämns ej.
Kvalitén på vården kan
förbättras genom förbättrade
utskrivningsrutiner. Finns
inga speciella mätverktyg
för att mäta
traumapatienters upplevelse.
Traumateamet upplevs
professionella och
kompetenta. Patienterna
känner sig bortglömda efter
primära omhändertagandet.
Sjuksköterskan måste se till
så patienten förstår
information inför
utskrivning.
33
Yap, C. Y. L.,
Knott, J. C.,
Kong, D. C. M.,
Gerdtz, M.,
Stewart, K., &
Taylor, D. M.
(2017). Don't
Label Me: A
Qualitative Study
of Patients’
Perceptions and
Experiences of
Sedation During
Behavioral
Emergencies in
the Emergency
Department
Artikelkvalité:
Hög
Academic
emergency
medicine: official
journal of the
Society for
Academic
Emergency
Medicine
Australien
Beskriva
upplevelsen
för patienter
som fick
bedövning
under en
beteeendestörni
ngs episod på
en
akutmottagning
,
Kvalitativ
studie.
Datainsamling:
Semistrukturerad
e-Intervjuer
person till
person.
Dataanalys: NVi
vo 11 (QSR
International)
Kvalititivt
datahanterings-
och
analyseringsprogr
am
Etik: Godkänd.
Skriftlig
infromation samt
muntlig.
Skriftligt
samtycke och
muntligt
samtycke.
Antal deltagare: 13
Bortfall:nämns ej.
Inklusionskriterier:
Patienter över 18 år
som besökt akuten och
haft någon typ av
beteende störning som
krävde lugnande
medicinering, vara
tillräckligt psykiskt
stabila för att kunna
delta.
Exklusionskriterier:
Fysiskt eller psykiskt
instabila patienter som
bedömdes inte kunna
ge samtycke. Patienter
som blev inlagda eller
inskrivna under
natten.
En trygg relation var viktigt
för att minska negativa
upplevelser, Adekvat
information om proceduren,
kommunikation med
medkänsla och uppföljning
var viktigt.
Recommended