Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Lågaffektivt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 1
Leg. psykolog David Franzén
Framgångsfaktorer, fallbeskrivning, redovisningar, gemensam diskussion
Lågaffektivt bemötande i praktiken
Frågor från ledarlaget
• Vad utmärker ett framgångsrikt arbete med lågaffektivt bemötande?
• Kan du beskriva hur man arbetar med lågaffektivt bemötande utifrån ett case?
• Kan vi ha mer diskussion i storgrupp om frågor vi brottats med i våra verksamheter och i handledning av personal?
PedagogiskPsykologi
LågaffekBvt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 2
Plan för idag
Femframgångs-
faktorer
1
Case”Sara”
2 3 4
Redovisningar Diskussioni storgrupp
TiderPedagogiskPsykologi
13:00-14:15 Framgångsfaktorer & case med exempel
14:15-14:45 Fikapaus
14:45-15:30 Redovisningar – 4 x ca 10 min
15:30-16:00 Gemensam diskussion i storgrupp om utmaningar, framgångsfaktorer, möjliga nästa steg
15:50-16:00 Nästa steg?
Lågaffektivt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 3
Åhörarkopior
• Föreläsningen kan laddas ner här:
PedagogiskPsykologi
pedagogiskpsykologi.se/lab2019
Vad utmärker ett framgångsrikt arbete med lågaffektivt bemötande?
PedagogiskPsyko logi
Fem framgångsfaktorer
LågaffekBvt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 4
Framgångsfaktorer – en översikt
1. Förståelse för de fyra utgångspunkterna
2. En synvända kring beteendeproblem
3. Ansvarsprincipen som ledstjärna
4. Kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete
5. Organisatoriska förutsättningar och implementeringsstöd
PedagogiskPsyko logi
1. Förståelse för de fyra utgångspunkternaPedagogiskPsyko logi
Etik Stressteori
Affektteori Neuropsykologi
Lågaffektivt bemötande
LågaffekBvt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 5
1. Förståelse för de fyra utgångspunkternaPedagogiskPsykologi
Etik Stressteori
Affek3eori Neuropsykologi
Lågaffektivt bemötande
• Humanistisk människosyn
• Douglas McGregor, teori X kontra teori Y• ”Människor gör rätt om de kan”• Ansvarsprincipen
• Barnkonventionen• Skolans värdegrund
• Affektutbrottsmodellen
• Grundläggande och situations-bestämda belastningsfaktorer
• Inverkan av stress på
våra kognitiva förmågor
• Affektsmitta
• Spegelneuron-processer• Hur förmågan att kunna styra och reglera
sina egna känslor ser olika ut i olika åldrar
• Normalfördelning
• Funktionsvariationer/funktionsnedsättningar
• NPF (autism, ADHD, IF med mera)
• Eftersläpande kognitiva färdigheter
PedagogiskPsykologi
2. En synvända kring beteendeproblem
Lågaffektivt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 6
2. En synvända kring beteendeproblem
• Ett framgångsrikt arbete med lågaffektivt bemötande kräver en synvända i hur personalen tolkar elevers problemskapande beteende. Att man kan se svårigheterna genom ”funktions-variationsglasögonen”
• Problemskapande beteende är betydligt vanligare bland elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), som t ex autism, adhd och intellektuell funktionsnedsättningØ 3 av 4 tillfrågade lärare säger att de saknar tillräckliga kunskaper
om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (KIND, 2018)
PedagogiskPsykologi
”Föräldrarna skickar med andra ord varje dag sina barn med en neuro-
psykiatrisk funktionsnedsättning till en skola med lärare som inte själva anser s
ig vara utbildade att undervisa dem.
[…] Det positiva i samma undersökning som visar att vi inte kan autism och
adhd i svensk skola är att […] nästan alla pedagoger vill lära sig undervisa
elever med NPF.Linda Jensen (2017),s. 8.
PedagogiskPsyko logi
Lågaffektivt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 7
2. En synvända kring beteendeproblem
• Autism och ADHD (som ingår under paraplybegreppet NPF) innebär förenklat att hjärnan inom vissa områden fungerar annorlunda jämfört med hur den fungerar för de flesta
• De är medfödda funktionsnedsättningar som oftast består livet ut, men som för den sakens skull inte är statiska. Vissa kan överbryggas med träning och inlärning, andra inte.
• Sannolikt minst 1 elev i varje klass med NPF, rent statistiskt
PedagogiskPsykologi
2. En synvända kring beteendeproblem
Lat Tjurig
BråkigOmotiverad
Ouppfostrad Manipulativ
Svårt att starta/komma igång Svårt med övergångar
Svårt att reglerasina känslor vid motgångar
Svårt att skapaöverblick och sesammanhang
Svårt att hitta bra strategier Svårigheter med socialt samspel
PedagogiskPsykologi
LågaffekBvt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 8
Några funktionsnedsättningar ser ut så härPedagogiskPsykologi
Några ser ut så här
2. En synvända kring beteendeproblem
• Ett annat sätt att beskriva skillnaderna i synsätt som Bo Hejlskov arbetar med i sin nuvarande forskning är i termer av ”den onda och den goda cirkeln”
• Den handlar om attribution – hur vårt grundläggande sätt att tolka barn och ungdomars problemskapande beteende blir grunden för allt vi därefter väljer att göra.Ø Tänker du att barnet/eleven beter sig illa med flit?Ø Tänker du att barnet har vissa svagheter och behöver stöd och hjälp?
PedagogiskPsykologi
LågaffekBvt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 9
PedagogiskPsykologi
Källa: Bo Hejlskov, 2019
PedagogiskPsyko logi
Källa: Bo Hejlskov, 2019
LågaffekBvt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 10
PedagogiskPsykologi
Källa: Bo Hejlskov, 2019
PedagogiskPsyko logi
Källa: Bo Hejlskov, 2019
LågaffekBvt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 11
3. Ansvarsprincipen som ledstjärna
• ”Den som tar ansvar kan påverka”Ø Det vi har störst möjlighet att påverka är oss själva, vårt eget
bemötande och lärmiljön – inte eleven.
• Ett framgångsrikt arbete med lågaffektivt bemötande utmärks av att personalen tar ansvar för att skapa en skolan för alla –även för eleverna med störst sociala, kunskapsmässiga och beteendemässiga svårigheter.
• Ex: Fritidspersonal som utvärderar sitt eget bemötande.
PedagogiskPsyko logi
”Om man vill spetsa till det hela enaning kan man säga att diskussionen förs utifrån tysta antaganden om att
undervisningen bedrivs tillfreds-ställande, pedagogiken är adekvat, att lärarna agerar som man ska och
gör ett fullgott arbete: barnen ärproblemet. Mycket lite, om ens något,av det konkreta skolarbetet är synligt
i diskussionen”
Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan, Hjörne & Säljö,2008, s. 93.
PedagogiskPsykologi
Lågaffektivt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 12
Begrunda skillnaden mellan att skriva:”Johannes saknar förmågan att
koncentrera sig, stör ofta sina kamrateroch har bristande motivation” eller
”Som lärare behöver jag hittamotiverande uppgifter och dela upp arbetet på ett sätt som underlättar
Johannes fokus” […] Skillnaden handlar om hos vem vi
lägger ansvaret för problemet,eleven eller den vuxna.
Värdegrundsarbete i praktiken, Steinberg & Sourander (2019)
PedagogiskPsyko logi
4. Kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete
• I de skolor där jag sett lågaffektivt bemötande fungera som bäst ser man det som en del av ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete. Ø Hantera, utvärdera, förändra - en process som snurrar på hela tiden
• Ju större fokus på förebyggande och främjande, desto mindre hamnar i åtgärdande.Ø Ex: Gustav Sundh, ”skolgårdläraren”, och hans fokus
på att utveckla inspirerande och engagerande rastaktiviteter.Ø Lektioner fungerar bättre pga. mindre konflikter på rasterna
PedagogiskPsykologi
Lågaffektivt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 13
4. Kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete
PedagogiskPsykologi
Fritt utifrån Hejlskov & Sjölund (2018)
4. Kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete
• I de skolor där jag sett lågaffektivt bemötande fungera som bäst ser man det som en del av ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete. Ø Hantera, utvärdera, förändra - en process som snurrar på hela tiden
• Ju större fokus vi kan ha på förebyggande och främjande,desto mindre hamnar vi i åtgärdande.Ø Ex: Gustav Sundh, ”skolgårdläraren”, och hans fokus
på att utveckla inspirerande och engagerande rastaktiviteter.Ø Lektionerna fungerar bättre pga. mindre konflikter på rasterna
PedagogiskPsykologi
LågaffekBvt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 14
Ex: Gustav Sundhs strukturerade rastaktiviteter
PedagogiskPsykologi
• Kartlägg skolgården. Var sker mest konflikter? Hur kan vi förbättra där?• Tydlig rollfördelning och uppdrag under rasten för fritids- och
skolpersonalen
4. Kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete
PedagogiskPsyko logi
Källa: Skolverket
LågaffekBvt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 15
5. Goda organisatoriska förutsättningarPedagogiskPsykologi
• Ett framgångsrikt arbete med lågaffektivt bemötande utmärks av goda organisatoriska förutsättningar och implementeringsstöd:
Ø Ekonomi, personal, tid, material m.m.Ø God förankring i ledningsgrupp och personalØ Inte för många andra konkurrerande prioriteringar/projekt samtidigtØ Utvärderar och följer upp regelbundet. Justerar insatser efter behovØ Implementeringsstöd (oavsett vilken ny metod det är man strävar
efter att införa krävs ofta handledning mer än man först tror)
Diskussionsfråga
•Hur skulle du besvara frågan: Vad utmärker ett framgångsrikt arbete med lågaffektivt bemötande?
• Vilka ser du som de viktigaste faktorerna?
•Hur arbetar du/ni med dessa?
Lågaffektivt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 16
Kan du beskriva hur man arbetar med lågaffektivt
bemötande utifrån ett case?
PedagogiskPsyko logi
Fallbeskrivning – ”Sara”
PedagogiskPsyko logi
av leg. psykolog Terese Österholm
Lågaffektivt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 17
Fallbeskrivning – ”Sara” – en översikt
• Caset beskriver kortfattat hur personalen arbetar med lågaffektivt bemötande med hjälp av:
§ Stresskartläggning av belastningsfaktorer, varningstecken, kaosfasen
§ Handlingsplan vid varningstecken (i upptrappningsfasen)§ Handlingsplan i kaosfasen§ Friskfaktorer, att Sara känsla av mening och sammanhang i
skolan
PedagogiskPsyko logi
Fallbeskrivning – ”Sara”
• 11 år. Går i årskurs 5.• Sedan hon var liten alltid haft svårt att sitta still längre stunder.• Beskrivs av omgivningen som envis, intensiv, kreativ, påhittig
och mycket social.• Tar gärna på sig rollen som ledare i olika grupper. Men
missförstår ofta det sociala samspelet och kan uppfatta det som att andra är arga på henne fast de inte alls är det.• Alltid haft lätt för sig i skolan, men också haft starka känslor i
både positiv och negativ riktning.
PedagogiskPsykologi
Lågaffektivt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 18
Fallbeskrivning – ”Sara”
• På utvecklingssamtal i åk 4 sa läraren att Sara når alla målen, men har svårt att sitta still och ofta stör de andra eleverna.• Under vårterminen i åk 4 började Sara också hamna alltmer
utanför tjejgruppen i klassen. Var oftare ledsen och nedstämd.• Nu är det höstterminen i årskurs 5. På grund av besparingar
och personalomsättning har två klasser slagits ihop. • Läraren som tidigare var Saras stora trygghet har slutat och en
ny har börjat. Hemma har Sara börjat klaga över ont i magen.• Vid höstlovet säger Sara att hon inte vill gå till skolan längre…
PedagogiskPsykologi
Stresskartläggning
• Vilka är Saras grundläggande belastningsfaktorerna?§ T. ex: Diagnoser, kognitiva svårigheter, perceptuella svårigheter,
svårigheter att reglera affekt, fysisk hälsa, sömn, social situation
• Vilka är Saras situationsbestämda belastningsfaktorerna?§ T. ex: Krav, över- eller understimulans, att inte förstå, otydlig struktur,
förutsägbarhet, lokaler, ljud-/ljusmiljö, tid på dagen, bemötande, personal
• Vad är varningssignaler att hon närmar sig kaosfasen?
• Hur agerar Sara när hon hamnar i kaosfasen?
PedagogiskPsykologi
LågaffekBvt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 19
Grundläggande belastningsfaktorer
• Sara har svårt att sitta stilla, blir snabbt rastlös och börjar gå runt, missförstår ofta det sociala samspelet. Hennes sätt att fungera tyder på någon slags funktionsvariation men just i nuläget är psykologutredning inte aktuellt. Vi kan dock konstatera att Sara alltid haft:
Ø Svårt med uthållighetØ Svårt att vara flexibelØ Svårt med socialt samspel
PedagogiskPsykologi
Situationsbestämda belastningsfaktorer
• Vilka situationsbestämda faktorer kan bidra till ökad stress för Sara just nu?
Ø Förändringar i skolans organisation runt Sara, hennes närmaste,trygga vuxna har försvunnit och en ny lärare har kommit in
Ø Förändringar i kompisgruppen: Sara har plötsligt inget självklartsocialt sammanhang som hon ingår i
Ø Sara är på väg in i pubertetenØ Saras begåvningsnivå är troligtvis hög. Om skolan har svårt att
anpassa för det kan det i sig bli en belastande situation för Sara.
PedagogiskPsykologi
LågaffekBvt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 20
Varningssignaler
• När Sara är på väg mot kaosfasen och att förlora självkontrollen, hur märks det?
Ø Får ”svarta ögon”Ø VägrarØ Säger fula ord
PedagogiskPsyko logi
I kaosfasen
• Vad ser vi när Sara hamnar i kaosfasen?
Ø SlåssØ Springer iväg
PedagogiskPsykologi
Lågaffektivt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 21
PedagogiskPsyko logi
Vilka avledningar/kravanpassningar när?PedagogiskPsyko logi
Lågaffektivt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 22
Handlingsplan när vi ser varningssignaler
1. Vänta. Ibland behöver man ge Sara mer tid. Hon brukar oftast lugna sig själv om man låter henne vara ifred en stund.
2. Låt Sara välja en annan uppgift och lämna uppgiften hon håller på med för stunden. Sara arbetar bra när hon får skriva i sin berättelsebok till exempel.
3. Erbjud en annan aktivitet. Sara brukar tycka om att fåsätta sig ute och läsa i sin hästbok.
PedagogiskPsykologi
Handlingsplan om Sara hamnar i kaosfasen
• Backa• Ge Sara fysiskt utrymme• Undvik att markera dig • Tala lugnt eller inte alls. • Vänta tills situationen är över och ge sedan Sara den tid
hon behöver för att lugna ner sig själv
PedagogiskPsykologi
• Om Sara hamnar i kaos ska personalen använda sig av lågaffektiva strategier vid kaos:
Lågaffektivt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 23
Handlingsplan för anpassningar & åtgärderPedagogiskPsykologi
Ny lärare Ge 6d för Sara a3 lära känna den nya mentorn
Förändringar i kompisgruppen Arbeta med roller och gruppens normer
Pubertet Ha förståelse för hur puberteten kan påverka Sara
Bristande social förståelse Använd ritprat för att stödja Sara i socialt samspel
Bristande flexibilitet Skapa trygga, förutsägbara ru6ner och strukturer
Bristande uthållighet Se till så att Sara får omväxlande uppgifter
Belastningsfaktorer Anpassningar och åtgärder
Friskfaktorer – hur kan vi stärka dem?
• Att öka de positiva stunderna är ett annat sätt bygga relation, tillit och stötta de elever som har störst svårigheter i skolan.
• Vi vill inte bara jobba med att kartlägga riskfaktorer och motverka dem. Vi vill också identifiera friskfaktorer, sådant som ger en känsla av glädje och mening, och försöka stärka dem. De fungerar som skyddande faktorer vid motgångar.
• En modell som man kan använda för det heter PERMA-modellen. Bygger på forskning inom positiv psykologi.
PedagogiskPsykologi
LågaffekBvt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 24
PERMA-modellenPedagogiskPsykologi
Positivakänslor Engagemang Relationer Mening
Att åstadkomma
något
Vilka situationer?
Hur kan vi öka dem?
Hur ofta är målet?
Ex: PERMA-modellen för Sara just nuPedagogiskPsykologi
Positivakänslor Engagemang Relationer Mening
Att åstadkomma
något
Vilka situationer?
Att få vara själv med mentorn, speciellt om de fikar något
När Sara själv får styra sin tid och arbeta i sin egen takt
Att vara med kompisen Leah, som går i andra klassen
Allt som har med hästar att göra
När Sara är på gott humör. Dagsformen betyder nästan allt.
Hur kan vi öka dem?
Lägga in stunder på förhand, inte bara när något har hänt
Sätt ihop uppgifter som Sara kan arbeta med själv-ständigt.
Strukturera upp övergripande grupparbeten.
Bygga in temat hästar i fler ämnen för Sara.
Stämma av med Sara varje morgon, hur hon mår och utgå från det.
Hur ofta är målet?
En gång i veckan
En stund varje dag
Att få arbeta med Leah regelbundet
Så ofta det går. Varje dag
Lågaffektivt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 25
Redovisningar
PedagogiskPsykologi
Hur har ni arbetat med lågaffektivt bemötande?Vad har ni haft för mål och planer?
Vad har varit hinder och utmaningar?Vad har ni lärt er?
Nästa steg?
Gemensam diskussioni storgrupp
PedagogiskPsykologi
Vad är några utmaningar som ni brottats med?Hur kan vi förstå och arbeta med dem?
Lågaffektivt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 26
PedagogiskPsykologi
Stödpunkter för konstruktiv diskussion
• Nuläge – Vad är dilemmat? Hur har det sett ut tidigare?
• Önskat läge – Vad är målet, specifikt? Vad kan ni påverka?
• Hinder – Vilka är problemets olika delar? Vad hindrar er?
• Resurser – Vad behöver ni? Vilka resurser har ni redan nu som ni kan bygga på? Vilka mer skulle behövas?• Aktiviteter – Vilka steg har ni tagit hittills för att nå målet? Vad
mer kan ni göra? Hur ska ni göra det? När? Vilka ansvarar för genomföra det? Vad är viktigast att göra först?
• Vad skulle kunna vara ett hälsofrämjande och förebyggande projekt att driva under 2020, för att skapa mer trygghet, hälsa, lärande och utveckling i Vännäs förskolor/skolor?
• Vad anser du bör vara högst prioriterat?
Blicka framåt
LågaffekBvt bemötande 2019-12-09
Leg. psykolog David Franzén 27
Åhörarkopior finns att ladda ner här:pedagogiskpsykologi.se/lab2019