Relativ värdering av sveriges grundvatten jakob nisell

Preview:

DESCRIPTION

Föredrag på Grundvattendagarna 2013

Citation preview

En icke monitär, relativ värdering

av Sverige grundvatten

Jakob Nisell

Björn Holgersson

Magdalena Thorsbrink

Peter Dahlqvist

Vad är värt mest ?

Mycket stort behov, men

påverkat och av sämre kvalitet.

Bra kvalitet på vattnet,

goda uttagsmöjligheter

ganska lågt behov

Mycket höga uttagsmöjligheter

men sårbart och påverkat.

Goda egenskaper lågt

behov

Syfte

• Att skapa ett underlag för att jämföra värdet av

grundvattentillgångar inom en kommun, län,

eller nationellt.

• Ta fram olika underlag för beslut inom

dricksvattenfrågor.

• Sammanställning av SGU’s data, vad saknas

för att ge ett bra planeringsunderlag.

• Ge ett diskussionsunderlag, Vad är det vi

värderar och hur.

Raster baserad

analys

Utvärderingen är gjord i

för hela landet i

cellstorlek100x100 m

.

Indata • Raster data:

o jorddjup

o flödesaccumulation

o Markanvändning mfl.

• Tabelldata:

o markanvändning -> påverkan

o Jordart-> sårbarhet

o Jordart -> uttagsmöjlighet

o Grundvattenförekomsters egenskaper

o Andra omvandlingstabeller

• Variabler and Konstanter

The model Raster based

ArcGis - built in modelbuilder as tools.

Modell för utvärdering

• Behov

• Uttagsmöjlighet

• Möjlighet till infiltration

• Kvalitet

• Sårbarhet

• Påverkan

Använda parametrar

Uttagsmöjlighet

photo: SGU

photo: Liselotte Tunemar

Uttagsmöjlighet • Mätningar, registervärden

• jorddjup

• jordart

• Torrperioders längd

Artificiell Infiltration

photo: Liselotte Tunemar

Artificiell infiltration • ytavrinning

• Vattendrag och sjöar

• Storlektskrav för anläggning

• Avstånd till ytvatten

Vatten kvalitet

photo: Stefan Löfgren

photo: SGU

Kvalitet • Miljöövervakningsprogram

• Antal anmärkningar

Sårbarhet

photo Jakob Nisell

Sårbarhet • Jordartskartan

Lägre sårbarhet = högre värde

Lera –högt värde

Permeabla jordar – lågt värde

Påverkan

photo: Daniel Esko

Påverkan • vägar, salt etc.

• markanvändning

• punktkällor

Behov

Behov Demografi fr SCB

antal fritidshus

beräkning av antal

personer inom 50

km

Sammanslagning av parametrar

Egenskaper Uttagsmöjlig

heter Infiltration

Kvantitet

Vikt: U-I

Kvalitet

Vikt: Kvn-Kva

Egenskaper

Sårbarhet Påverkan

Risk

Vikt :S-P

Sammanslagning av parameterar

Risk

Egenskaper Risk

Förutsättningar

Vikt: E-R

Sammanslagning av parameterar

Förutsättningar

Behov Förutsättningar

värde

Vikt B-F

Sammanvägt värde

Möjlighet att använda

delresultaten

0

50

100

0 50 100

Ris

k p

oän

g, h

ög

t v

ärd

e =

lit

en

ris

k

Egenskap ( kvantitet, kvalitet)

Grundvattenförkomst

Högt värderade

förekomster

Lågt

värderade

Högt värderade egenskaper men stor påverkan på grundvattenmagasinet (lågt

påverkansvärde)

Behovet 10%s vikt mot förutsättningarna

Behovet 50%s vikt mot förutsättningarna

Aggregering på magasin eller

förekomster

Medelvärde inom magasinet, delområdet

eller grundvattenförekomsten. Olika

resultat beroende på hur aggregeringen

görs. Medel, median, max etc.

U-I=80 Kvn-Kva=80 S-P=30 E-R=80 B-F=20

Högt värderade magasin.

Högt värderade magasin.

Osäkerhet

• Många parametrar har stor osäkerhet i sina värden.

• Osäkerheten för varje indata hanteras

• Osäkerheten räknas in på samma sätt som övriga

värden till en relativ osäkerhet

• En relativ utvärdering av osäkeheten görs på cell

nivå.

Några reflektioner.

Bra som diskussionunderlag för hur SGUs data kan

användas i vattenplaneringen.

Hur kan man använda värderingen/risker för felutnyttjande?

•Olika syften möjlighet att använda delresultaten

•Vissa parametrar har mycket liten spatiell förklaringsgrad

(kvalitet).

•Svårt att hitta exakta värden på många parameterar på en

heltäckande nationell skala.

•Vissa data är uppmätta andra modellerade. Hur skall detta

hanteras.

Tack !

Recommended