View
57
Download
1
Category
Preview:
DESCRIPTION
Utbildningsvetenskaplig forskning Deltagare från Vetenskapsrådet vid lärosätesbesök under 2014: Eva Björck, professor, huvudsekreterare UVK Petter Aasen , professor, rektor, ordförande UVK Kerstin Nordstrand, forskningskoordinator UVK Anders Hellström, forskningssekreterare, UVK - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Utbildningsvetenskaplig forskning Deltagare från Vetenskapsrådet vid lärosätesbesök under 2014:
Eva Björck, professor, huvudsekreterare UVKPetter Aasen, professor, rektor, ordförande UVKKerstin Nordstrand, forskningskoordinator UVKAnders Hellström, forskningssekreterare, UVKLena Hed, kommunikatör, UVK
Agenda
• Presentation av Vetenskapsrådet och Utbildningsvetenskapliga kommittén
• Forskningsfinansiering• Utbildningsvetenskap• Beredningsprocessen• Ansökan• Ämnesöversikt• Infrastruktur
”Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskaps-områden.”
Ur instruktion för Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådets organisation
Utbildningsvetenskapliga kommittén (2013-2015)Petter AasenOrdförande/ChairProfessor i utbildningsvetenskap, rektor vid Hogskolen i Buskerud og Vestfold, Norge Stefan AnderbergDocent i kulturgeografi, Lunds universitetJakob CromdalProfessor i pedagogiskt arbete, Linköpings universitetLisa Berlin ThorellDocent i psykologi, Karolinska institutetAnn-Carita EvaldssonProfessor i pedagogik, Uppsala universitetCecilia Kärnefelt HultbergProfessor i musikpedagogik, Kungliga Musikhögskolan i StockholmMikael LindahlProfessor i nationalekonomi, Uppsala universitetLisbeth LundahlProfessor i pedagogiskt arbete, Umeå universitetLars PetterssonProfessor i historia med inriktning mot kunskapsbildning och ämnesdidaktik,Högskolan DalarnaInga-Britt SkoghProfessor i teknikens didaktik, Kungliga Tekniska HögskolanRyszard SzulkinProfessor i sociologi med inriktning på arbete, organisation och personalfrågor, Stockholms universitet
Aktuella regeringsuppdrag• FOKUS – förslag till peer review-baserad modell för
fördelning av basanslag till universitet och högskolor
• SKOLFORSK – underlag till Skolforskningsinstitut
• Internationell rekrytering av framstående forskare, rådsprofessorsprogrammet och bidrag till framstående yngre forskare
• Förbättrad tillgänglighet till och underlättad användning av registeruppgifter för forskningsändamål
• Nationella riktlinjer för open access
FORSKNINGSFINANSIERING
Finansiärer av FoU i Sverige 2011Miljarder kr
Forskningsfinansiärer – myndigheter samt vissa stiftelser
Vetenskapsrådets forskningsstöd 2013Totalt 5,7 miljarder
Utbetalat stöd fördelat på grupper av stödformer 2013
Totalt 5671 miljoner kr
Fördelning av bidragsformen projektstöd 2013
Forskningens verktyg och infrastrukturÄmnesområden och andra större infrastrukturer, 2013
UTBILDNINGSVETENSKAP
Forskningsinriktning för utbildningsvetenskap 2014
Vetenskapsrådet ger stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden.
Grundforskning inom utbildningsvetenskap handlar om lärande, undervisning, utbildning och bildning.
Avgörande vid bedömning av ansökningar är den vetenskapliga kvaliteten.
Våra bidrag inom utbildningsvetenskap
• Ca 300 ansökningar årligen• Beviljandegrad 12,8 % (2013)• Jämställdhet: Lägre beviljandegrad men längre
projekt/större medelbidrag för kvinnor 2013• Få sökande inom internationell postdok och
framstående yngre forskare• Ökad långsiktighet – hälften av beviljade
bidrag är till projekt på mer än 3 år.
Sökta och beviljade projektbidrag perioden 2007-2013
VärdhögskolaTotalt antal
ansökningar Beviljat
Genomsnittlig beviljningsgrad
2007-2013Göteborgs universitet 252 32 13Stockholms universitet 277 30 11Linköpings universitet 225 34 15Uppsala universitet 155 28 18Umeå universitet 136 23 17Lunds universitet 93 8 9Karlstads universitet 92 7 8Malmö Högskola 88 5 6Örebro universitet 65 12 18Södertörns högskola 62 3 5Luleå tekniska universitet 53 6 11Linnéuniversitetet 69 9 13Mälardalens Högskola 48 4 8Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping 40 3 8Högskolan i Borås 40 3 8Kungl Tekniska högskolan 38 2 5Karolinska Institutet 22 1 5Högskolan i Gävle 21 0Högskolan i Halmstad 21 0Högskolan i Kristianstad 20 2 10Mittuniversitetet 20 2 10Övriga (vardera <20 ansökningar) 92 12 13Totalt 1929 226 12
VR-utlysningar relevanta för utbildningsvetenskaphttp://vr.se/2.5b24e27d107949d9e3880000.html
Projektbidrag Projektbidrag ges för forskning för att lösa en definierad forskningsuppgift.
Projektbidrag – Lärande – hjärna – praktik Öka kunskapen om det ömsesidiga samspelet mellan pedagogisk praktik, barns lärande och hjärnans funktioner utifrån mång- och tvärvetenskaplig forskning.
Infrastrukturbidrag (planering, drifts- och bidrag till dyr vet. utrustning)Ge forskare ökad tillgång till infrastrukturer för forskning genom att bidra tillinvesteringar, drift, underhåll och användarstöd. Register, databaser.
KonferensbidragFrämja internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte. Konferensbidrag är ett sätt att ge forskare verksamma i Sverige möjlighet att anordna en konferens med internationellt erkända föredragshållare.
Internationell postdokMax två år sedan doktorsexamen. Bidragstiden är 18–36 månader. Minst två tredjedelar av bidragstiden ska tillbringas utomlands. 1 050 000 SEK per år varav 900 000 SEK är lönekostnader och 150 000 SEK är till forskningsomkostnader.
International Career Grant (INCA) Ge forskare möjlighet att tidigt i karriären utvecklas både inom sin forskning och som forskningsledare. Forskare som avlagt doktorsexamen för två till sju år sedan.
Bidrag till framstående yngre forskare (FYF)Finansiera anställningar, inklusive forskningsmedel för de allra främsta yngre forskarna. Tre MSEK per år under sex år. Forskare som avlagt doktorsexamen för sex till tolv år sedan.
Bidrag inom rådsprofessorprogrammet (2015)Skapa förutsättningar för de mest framstående forskarna att bedriva långsiktig forskning med stor potential och stort risktagande. Fem MSEK per år under tio år.
Lärande – Hjärna – PraktikÖka kunskapen om det ömsesidiga samspelet mellan pedagogisk praktik, barns lärande och hjärnans funktioner utifrån mång- och tvärvetenskaplig forskning.
De projekt som finansieras ska omfatta forskning om såväl lärande som hjärna och praktik, och fokusera på systematisk och vetenskaplig kunskapsbildning inom området.
•Söks av: Enskild forskare (projektledaren). Svensk doktorsexamen eller motsvarande utländsk examen.•Bidragstid: Längst fem år•Kostnadsslag: Bidraget kan omfatta alla slags projektrelaterade kostnader, exempelvis löner, resor, publiceringskostnader, mindre utrustning och avskrivningskostnader.
BEREDNINGSPROCESSEN
Beredning
Beredningsgrupper UVK har fyra beredningsgrupper med en indelning som är baserad på den områdesindelning för utbildningsvetenskap som vi tillämpar (nedan).
Beredningsgrupp Beteckning Innefattar områden Värden och föreställningar UVK-1 1 Utbildningshistoria
3 Värdefrågor Individens lärande UVK-2 4 Individens lärande
5 Grupprocesser Systemfrågor UVK-3 2 Utbildningssystem
7 Professioner 8 Effektstudier
Didaktik UVK-4 6 Didaktik
Utlysning, beredning och beslut
JAN FEB MAR APR MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC
UTLYSNING ANSÖKAN BEREDNINGS-ARBETE
BESLUT
För varje ansökan lämnar beredningsgruppen ett slutligt sammanvägt betyg på Vetenskapsrådets gemensamma sjugradiga betygsskala.
Randvillkor som beaktas är:
• Jämställdhet• Ålder
Randvillkor
ANSÖKAN
Förutsättningar
• Finansiera forskning av högsta kvalitet• Minska antalet ansökningar – större projekt,
längre perioder• Ständigt förbättra beredningsprocessen• PRISMA 2015
Hur ser en bra ansökan ut?
• Beaktar VR:s instruktioner• Tydlig bild av bakgrund, teori, tidigare forskning
som motiverar behov av studien• Tydligt syfte och tydliga forskningsfrågor• Tydlig bild av forskningsdesign, metod och
genomförande• Tydlig beskrivning av forskargruppen –
kompetenser och uppgifter• Etiska aspekter beaktas• Genomförandets olika aspekter och budget matchar
Lärosätets roll• Vad händer innan S-bilagan skrivs på?
• Process på lärosätet – Initiering– Ansvarig– Budget– Medverkande forskare– Samverkan andra lärosäten– Stöd i processen– ……….
• Koppling till strategi för lärosätet
ÄMNESÖVERSIKT UVK
Syfte
En ämnesöversikt tas fram under 2014 över det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet.
Översikten ska:
• beskriva det nuvarande tillståndet inom området samt identifiera styrkor, svagheter och utvecklingslinjer,
• tillsammans med motsvarande översikter för andra vetenskapsområden utgöra Vetenskapsrådets underlag till regeringen inför nästa forskningsproposition,
• kunna användas som underlag för UVKs prioriteringar och som referensmaterial inom Vetenskapsrådet och av andra i forskarsamhället.
Detta händer under året
• Forskare (26 st) - tematiska översikter – Kort lägesbeskrivning av forskningen inom det egna området,
styrkor och svagheter och trender – Workshop med utbildningsvetenskapliga kommittén
• Statistiska data om läget och utvecklingen• Infrastruktur frågor till Rådet för Infrastruktur (IFR)• UVK använder texter till en beskrivning av forskningen
inom området och tar fram rekommendationer• Diskussion och synpunkter via:
– Workshop och diskussion UVK– Lärosätesbesök– Webbforum 29 sept, 2 veckor
• Publicering i början av 2015.
Utbildningsvetenskaplig forskning saknar inte kärnor
Elisabet Nilfors, 2013
Tematisk indelningTidigare indelning i 8
områden
Ny tematisk indelning (inspirerad av OECD)
Utbildningshistoria
Utbildningssystem
Effektstudier
Värdefrågor
Individens lärande
Gruppprocesser
Didaktik
Professioner
Summa
1. Utbildningspolitik, utbildningssystem och organisation av utbildning
15 22 8 5 4 1 55
2. Sociala aspekter på utbildning
2 3 2 14 5 3 2 31
3. Undervisning, kommunikation och lärande
3 3 11 2 13 1 33
4. Ämnesdidaktik 1 1 3 3 7 26 41
5. Utbildning för lärare och andra professioner
2 1 1 5 4 5 7 25
Totalsumma 20 29 14 26 32 9 46 9 185
Bidragsformer och finansiärer
Totalt beviljat belopp 2009-2013 (tkr) Bidragsform FORTE RJ VR Summa
Projektbidrag 58 460 40 128 909 196 1 007 784
Forskarskolor 167 770 167 770
Personstöd 1 360 91 444 92 804
Övrigt 12 000 29 587 41 587
Summa 71 820 40 128 1 197 996
1 309 944
1. Utbildningspolitik, utbildningssystem och organisation av utbildningUtbildningspolitik och utbildningspolitiska reformer i grundläggande utbildningUtbildningspolitik och utbildningspolitiska reformer i högre utbildningOrganisation och ledning i utbildningssektornForskningsbaserad skolutvecklingUtbildningsindikatorer och internationella kunskapsjämförelser
Utbildningssystem: Jämlika chanser och social reproduktion
2. Sociala aspekter på utbildningMedborgar- och demokratifostranLikvärdighet och jämställdhet i utbildning Mobbning och åtgärder mot mobbningNyanlända i utbildningssystemetLärande och flerspråkighet i mångkulturella miljöer
3. Undervisning, kommunikation och lärandeLärandeprocesser, kommunikation och meningsskapandeLärande, hälsa och kroppBetyg och bedömningMultimodalt lärande och digitala verktygSpecialpedagogik/inkluderande pedagogik
4. ÄmnesdidaktikÄmnesdidaktik inom NA/MA/Tekn.Ämnesdidaktik inom ämnet svenska (inkl. läs- och skrivinlärning)Ämnesdidaktik inom humaniora (exkl. språk) och samhällsvetenskapÄmnesdidaktik inom språk (även flerspråkighet)Ämnesdidaktik inom estetiska och praktiska ämnen
DESSUTOM:Lärande i några särskilda sammanhangSmå barns lärandeVuxnas lärande och lärande i yrkeslivetLärande i högre utbildningInformellt lärande – ungas lärande under fritiden
5. Utbildning för lärare och andra professionerLärares profession och utbildningProfessionsutbildning (annan)
1. Utbildnings-politik, utbildnings-
system och organisation av
utbildning28%
2. Sociala aspekter på utbildning
15%3. Undervisning, kom-munikation och lärande
18%
4. Ämnesdidaktik27%
6. Utbildning för lärare och andra professioner
12%
Förskola8%
Grundskola och förskola
4%
Grundskola25%
Grundskola och gym-nasieskola
12%
Gymnasie-skola9%
Särskola0,4%
Vuxen-utbild-ning1%
Flera skol-former/nivåer21%
Högre ut-bildning
15%
Informellt lärande1%
Lärande i yrkeslivet3% Annan skolform/nivå 1%
Område / tema FörskolaGrundskola och förskola Summa
1. Utbildningspolitik, utbildningssystem och organisation av utbildning 2 2 4
Utbildningspolitik och utbildningspolitiska reformer i grundläggande utbildning 1 1
Utbildningssystem: Jämlika chanser och social reproduktion 1 2 3
2. Utbildningens sociala sammanhang 1 3 4Lärande och flerspråkighet i mångkulturella miljöer 1 1
Medborgar- och demokratifostran 2 2
Övergångar och vägledning 1 1
3. Undervisning, kommunikation och lärande 5 4 9Lärande, hälsa och kropp 2 1 3
Lärandeprocesser, kommunikation och meningsskapande 3 1 4
Multimodalt lärande och digitala verktyg 2 2
4. Ämnesdidaktik 10 1 11Ämnesdidaktik inom na/ma/tekn 5 1 6
Ämnesdidaktik inom ämnet svenska 2 2
Ämnesdidaktik övriga/flera ämnen 3 3
5. Utbildning för lärare och andra professioner 2 1 3
Lärares profession och utbildning 2 1 3
Totalsumma 20 11 31
Forskning om förskolan
Behov av nationell infrastruktur för utbildningsvetenskap 2015-2020REGISTERBASERAD FORSKNING INOM UTBILDNINGSVETENSKAP• registerbaserade studier på skol- och skolklassnivå med möjlighet
att koppla elevprestationer (betyg, nationella prov, gymnasieval) till kontextuella uppgifter på skolnivå, t. ex lärares arbetsförhållanden, klasstorlek, lärares utbildningsbakgrund,
• insamling och distribution av uppgifter om aktuella interventioner (NTA, Lärarlyftet m.m.) som underlag för storskaliga longitudinella studier,
• systematiska analyser av samhällsinformation relaterade till individdata inom det utbildningsvetenskapliga området,
• utveckling av befintliga registerdata för att använda i internationella komparativa studier,
• att främja nordisk samverkan inom infrastrukturområdet avseende utbildningsvetenskap, t.ex. länkning av registerdata.
Databaser• Allmänt behöver databaser utvecklas liksom nya
tekniker och metoder för hantering av data - få studier bygger vidare på tidigare forskningsresultat i avsaknad av tillgång till- och okunskap om lagringsmetoder och befintliga databaser,
• Storskaliga studier och longitudinella data har en potential som inte utnyttjas tillräckligt,
• En ny longitudinell kohortdatabas behöver utvecklas.– Förslaget till en svensk kohortstudie, den s.k.
Olivträdsutredningen, 2006 har inte materialiserats - studera barns utveckling och lärande från födseln, ojämlikhet i utbildning, barns och ungas erfarenheter från förskola och tidiga skolgång, samt deras fortsatta studier, utbildnings- och yrkesval i relation till skilda kontextuella betingelser och faktorer såsom hälsa/ohälsa.
Frågor
• Indelning i ämnesområden och teman
• Viktigaste områden att utveckla
• Infrastruktur
• Forskning om lärande i skolanGRUNDFORSKNINGTILLÄMPAD PRAKTIKNÄRA FORSKNING
Antal ansökningar per bidragsform
Utlysning
Projektbidrag (U)
Projektbidrag Lärande-hjärna-praktik (U)
Bidrag till framstående yngre forskare (HS, U, KF)
2014
259
11
52
2013
262
utlystes ej
157
International Career Grant (alla områden) 98 utlystes ej
Swedish Research Links (alla områden) 103 137
Forsknings-/kunskapsöversikter:• Joanna Giota: Individualiserad undervisning• Thom Axelsson: Barns och ungas utbildning i ett segregerat samhälle• Charli Eriksson: Kunskap om hälsa och lärande• Geschwind/Forsberg: Forskning om högre utbildning (kommande)• Sven Persson: Likvärdighet i förskolan (kommande)
Konferensen Resultatdialog• 20-21 november i Jönköping
Forskning pågår• Sök bland pågående projekt på vr.se
Synliggöra utbildningsvetenskaplig forskning
Internationella satsningar och samarbeten
• Horizon 2020• NORDFORSK – ”Education for tomorrow”• ESFRI – European Strategy Forum for Research
Infrastructures (fem initiativ inom humaniora & samhällsvetenskap)
• Bilaterala samarbeten (Brasilien, Sydkorea…)• Samverkan NSF – teknik, na, ma• OECD – Kartläggning av utbildningsforskning och
utvecklingsarbete i Europa
TACK!
SKOLFORSK
Uppdrag att kartlägga forskningsresultat med relevans för skolväsendet
”The GAP”
Bild: Nether lands Init iat ive for Educational Research
Medicine, science, technology
Reading suggestion: Burkhardt, H. & Schoenfeld, A (2003). Improving Educational Research: Toward a More Useful, More Influential, and Better-Funded Enterprise. Educational Researcher . Bild: johan.lithner@umu.se
Education
Research
Development
Development
PracticeResearch
Practice
Kartläggningar av skolforskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolan
I - IIInventering av koncept och
modeller, nationella,
nordiska och inter-nationella
III - IVProblem-
inventering trans-formation
teori/praktik/policy
VIIMetoder för att
utarbeta systematiskakunskaps-översikter
VIIIForsknings-basering av
lärar-utbildning
Kartläggning av forskningsresultat – specifika forskningsfrågor IX A
Internationella komparativa studier
IX EMatematik
IX DTidig
intervention förskola
IX CLäs och
skriv
IX BInkludering/
special-pedagogik
V - VIRelevanta fråge-
ställningar praktik/policy
Underlag för att underlätta den nya myndighetens initiala arbete
X - XIBedömning
&Betyg
XIIKartläggning
av svenskpraktiknära skol-
forskning
Delprojekt I. Magnus Levinsson, Göteborgs universitet
Delprojekt II. Tine Pröitz, Høgskolen i Buskerud og Vestfold
Delprojekt III. Glenn Hultman, Linköpings universitet
Delprojekt IV. Karin Rönnerman, Göteborgs universitet
Delprojekt V. Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet
Delprojekt VI. Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet
Delprojekt VII. Tine Pröitz, Høgskolen i Buskerud og Vestfold
Delprojekt VIII. Ninni Wahlström, Linnéuniversitetet
Delprojekt IX. A. Sverker Lindblad, Göteborgs universitet
Delprojekt IX. B. Claes Nilholm, Malmö högskola
Delprojekt IX. C. Karin Taube, Umeå universitet
Delprojekt IX. D. Ingegerd Tallberg Broman, Malmö högskola
Delprojekt IX. E. Andreas Ryve, Mälardalens högskola Per Nilsson, Örebro universitet
Delprojekt X. Viveca Lindberg, Stockholms universitet
Delprojekt XI. Christian Lundahl, Örebro universitet
Delprojekt XII. Mina O’Dowd, Lunds universitet
Ansvariga forskare
Följande personer ingår i referensgruppen:
Mikael Alexandersson, Högskolan i HalmstadHelena Bjelvenius, SKLIngrid Carlgren, Stockholms universitetKarin Hermansson, IFOUSAnna Jändel-Holst, Lärarnas RiksförbundFredrika Fredmark, FriskolornaLena Linnerborg, SkolledarnaEva Minten, SkolverketLena M Olsson, LärarförbundetThomas Persson, Stockholms stad
Referensgrupp
Recommended